Bostadsförsörjningsprogram Växjö kommun

Transkript

1 Styrande dokument Senast ändrad Bostadsförsörjningsprogram Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Bostadsförsörjningsprogram Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige Tidigare ändringar Senast ändrad Dnr KS/2011:673 Giltighetstid Dokumentinformation Ersätter Bostadsförsörjningsprogram

2 Bostadsfo rso rjningsprogram Va xjo kommun inkluderande riktlinjer fo r bostadsfo rso rjningen och handlingsplan

3 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Dokumentet är sammanställt av: Styrgrupp: Bostadsförsörjningsprogram Växjö kommun inkluderande riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan Växjö kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning och handlingsplan med fokus på de bostadssociala grupperna äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Torun Israelsson, Planeringskontoret, på uppdrag av Kommunstyrelsen Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ, Kristina Thorvaldsson, Per Sandberg, Ann-Christin Norlander, Anders Allard, Lennart Ekelund (t o m juni 2011), Lars Sjökvist (fr o m juli 2011) Beslutad: Giltighetstid: Uppföljning/utvärdering: Tidigare dokument: december 2012 samt december 2014, ansvarig KLF/PLK , Bostadsförsörjningsprogram Växjö kommun

4 Inneha llsfo rteckning Inledning Bakgrund... 4 Avgränsning... 5 Definition... 6 Befolkningsutveckling och demografi Allmän befolkningsutveckling... 7 Behov av bostäder för äldre... 7 Behov av bostäder för ungdomar... 8 Behov av bostäder för nyanlända... 8 Behov av bostäder för exkluderade... 9 Bostadsprognos och planberedskap Bostadsprognos Planberedskap Riktlinjer för bostadsförsörjningen Riktlinjer för ett varierat bostadsutbud Verktyg Handlingsplan - åtgärder för de fyra bostadssociala grupperna Bostäder för de fyra bostadssociala grupperna Bostäder för äldre Bostäder för ungdomar Bostäder för nyanlända Bostäder för exkluderade Kartbilder Fördelning flerbostadshus och enbostadshus... A Generationsskifte i enbostadshus... B Kommande bostadsbyggande... C Fördelning svensk och utländsk bakgrund... D 3

5 Inledning Bostadsförsörjningsprogrammet för Växjö kommun lägger fast den övergripande synen på hur kommunen vill att boendet i Växjö ska utvecklas på sikt. Bostadsförsörjningsprogrammet handlar också om att påverka med de verktyg som kommunen har, så att bostadsmarknaden uppfyller behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. Det är en angelägen fråga för Växjö kommun att det finns ändamålsenliga bostäder för alla invånare i Växjö och att arbeta aktivt för de grupper som har det speciellt svårt, av olika skäl, att hitta en bostad. Bostadsförsörjningsprogrammet fokuserar på fyra identifierade bostadssociala grupper; äldre, ungdomar, nyanlända och exkluderade. Växjö kommun växer med ca 1000 personer om året. Befolkningsökningen genererar ett behov av ytterligare 500 bostäder per år. Den politiska ambitionen är att kommunen ska möjliggöra bostäder för 1000 fler invånare per år. Växjö kommuns planberedskap är god med planer motsvarande ca 3400 bostäder som vunnit laga kraft mellan 2000 och 2010 samt ytterligare planer med ca 2500 bostäder med beräknat antagande under 2011/2012. Under tioårsperioden har bostadsproduktionen snittat på 465 färdigställda bostäder per år. Bakgrund Kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras i lag (2000:1383). Den klargör att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen skall kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige. De allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens verksamhet regleras av ny lagstiftning from 1 jan 2011 (SFS 2010:879, prop. 2009/10:185), den sk Allvill-lagen. Den nya lagen innebär att kommunen som ägare kan använda överskott från bolagen om dessa medel tydligt kopplas till vissa strategiska åtgärder på det bostadssociala området. Det saknas dock i dagsläget detaljerade riktlinjer för vilken typ av åtgärder som kan vara aktuella. I kommunfullmäktiges budget för 2011 är det övergripande målet för området Bygga och bo att samhällsbyggande ska kännetecknas av långsiktigt hållbarhet kombinerat med en god estetisk utformning. Utbudet av bostäder ska omfatta olika upplåtelseformer där boendemiljön är attraktiv, underlättar integration och motverkar utanförskap. Växjö kommun ska som ägare och beställare sträva efter ett energieffektivt byggande Arbetet kring fördjupad översiktsplan (FÖP) för Växjö stad 2030 utgår från de politiska riktlinjerna att Växjö stad ska ha invånare år Den fördjupade översiktsplanen pekar bl a ut de övergripande utvecklingsdragen för bostadsförsörjningen, tex anger den hur ett växande Växjö ska bli en attraktiv och hållbar stad där nybyggandet till stor del sker inom dagens stadsbygd. FÖP pekar också ut konkreta riktningar för stadens utbyggnad. 4

6 Bostadsförsörjningsprogrammet anger och skapar förutsättningar för att alla invånare, även de med särskilda behov, ska få ett bra boende. Växjö kommuns bostadsprognos ger den praktiska kopplingen mellan översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet genom att styra och bryta ner dessa två i konkret handling. Avgränsning Växjö kommuns bostadsförsörjningsprogram inkluderar all bostadsplanering och produktion inom kommunens gränser, både den som initieras från kommunens sida och den som kommer från privata fastighetsägare och/eller byggherrar. Kommunens projekt för den kommande 5-årspersioden är kända och greppbara. När tidsperspektivet är 5-10 år inträder av naturliga skäl osäkerhetsfaktorer. För att fånga upp förändringar görs en kontinuerlig avstämning dels i form av en bostadsprognos och dels via förvaltningarnas gemensamma långsiktiga planering. Privata projekt är svårare att överblicka då behov och efterfrågan kan uppkomma snabbt. Det är därför viktigt att kommunen har en resursmässig beredskap att både kunna hantera bostadsförsörjningsfrågan långsiktigt och kortsiktigt. Bostadsförsörjningsprogrammet redogör för de verktyg som kommunen har för planering och byggande av bostäder samt hur dessa kan och bör användas. Syftet är skapa bästa möjliga förutsättning för att nå politiskt ställda mål kring bostadsbyggandet. Avgörande för en god bostadsmarknad är att ha en jämn och hög nivå i nyproduktionen. För att klara detta krävs korta handläggningstider, en god planberedskap men framför allt en attraktiv planering med bostadsområden som lockar och tilltalar olika kundgrupper. Även med en jämn och hög bostadsproduktion finns det grupper i samhället vars behov är svårare att möta eller där den demografiska förändringen på sikt gör att det finns ett växande behov. Därför finns ett särskilt fokus på dessa grupper i bostadsförsörjningsprogrammet. De definieras nedan som exkluderade, unga, äldre samt nyanlända. Vilka åtgärder som bäst möter dessa gruppers behov är långt ifrån självklart. Åtgärder för att förbättra situationen för en grupp kan få konsekvenser som ur ett allmänt bostadsförsörjningsperspektiv kan vara negativa. Ett exempel är ambitionen att möjliggöra för en växande grupp äldre att få bostadsanpassning och stöd via hemtjänst i hemmet, något som generellt efterfrågas av den enskilde samt är en samhällsekonomisk vinst. Risken är dock att ett ökat kvarboende stannar av den naturliga rotationen på bostadsmarknaden. Inom några år kommer de stora barnkullarna på 90-talet att nå en ålder då familjebildning blir aktuellt. Det är då viktigt att utbudet av småhus och villor är tillräckligt stort. 5

7 Definition Basår I de fall statistik och tidsserier används och där inget annat anges är 2009 basår och statistisk källa Statistiska Centralbyrån Exkluderade Nyanlända Ungdomar Äldre Personer som inte kan erbjudas boende i det ordinarie bostadsbeståndet. I bostadsförsörjningsprogrammet används av praktiska skäl termen nyanlända för att beskriva den grupp dvs. de som erhållit uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av humanitära skäl, samt vissa av deras anhöriga som genom förordning (1990:927) har rätt att delta i kommunala introduktionsprogram. Nämnda grupp åsyftas också i de fall termerna flykting och flyktingmottagande förekommer, medan termen asylsökande åsyftar den grupp som inte har erhållit uppehållstillstånd. Ungdomsbegreppet varierar i olika sammanhang. Med ungdomar i bostadsförsörjningsprogrammet avses ungdomar och unga vuxna som är år. Med äldre avses personer som är 65 år och äldre med speciellt fokus på personer som är 85 år och äldre. 6

8 Befolkningsutveckling och demografi Allmän befolkningsutveckling Växjö kommun är en tillväxtregion och har haft en oavbruten befolkningsökning sedan 1968, då kommunen hade invånare hade kommunen invånare och en stabil befolkningstillväxt med ca invånare årligen. Enligt befolkningsprognos 2011 beräknas kommunen år 2019 ha drygt invånare. Befolkningsökningen är ojämnt fördelad över kommunen. Växjö stad har vuxit med 30 % från 1990 till Under samma tid har den rena landsbygden ökat med ca 4 % medan samtliga tätorter förutom Tävelsås har minskat i varierande grad. Den årliga befolkningsökningen består till viss del av ett födelseöverskott, dvs det föds fler nya invånare än det dör. Till största delen utgörs dock befolkningsökningen av ett positivt utrikes flyttnetto. Detta innebär att fler invandrar till kommunen än det utvandrar. Andelen invånare med utländsk bakgrund ökar därför årligen i kommunen. Under en längre tid har även inrikes flyttnettot varit positivt. Under 2009 och 2010 har dock detta förändrats och fler flyttar från Växjö kommun till andra svenska kommuner än det flyttar in. Efterfrågan på bostäder beror på befolkningstillväxt, köpkraft samt de relativa priserna för boende. Dagens befolkningsökning utgörs till stor del av barn och invandrare, som ofta inte har ekonomiska förutsättningar att efterfråga nyproduktionens hyror. Detta innebär ett ökat bostadsbehov som inte direkt kan mötas med nyproduktion av bostäder. Flyttkedjor kan dock i förlängningen innebära att äldre, billigare bostäder frigörs. En flyttkedja skapas när ett hushåll flyttar in i en nyproducerad bostad och efterlämnar en vakant bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Till den vakanta bostaden flyttar det sedan in exempelvis två personer, som i sin tur lämnar två bostäder, och så vidare. Flyttkedjor visar på att nyproduktion skapar en rörlighet på bostadsmarknaden. Kedjan bryts när en inflyttning i en ledig lägenhet inte längre ger upphov till en vakans; exempelvis när någon flyttar in från en annan kommun eller utlandet, när ungdomar flyttar hemifrån, eller när ungdomar flyttar från studentboende till den ordinarie bostadsmarknaden. Forskning om flyttkedjor vid Uppsala universitet av professor Lena Magnusson Turner har betydelse för de bostadssociala grupper som avses i bostadsförsörjningsprogrammet. Forskningen visar på att de lägenheter som blir över i slutet av en flyttkedja främst gynnar de samhällsgrupper som redan är en del av bostadsmarknaden och därmed inte de grupper som har svårt att ta sig in. Flyttkedjornas längd påverkas även av en kommuns inflyttning. Kommuner med inflyttning har kortare flyttkedjor, vilket i sin tur innebär att de vakanta bostäderna aldrig hinner nå utsatta grupper i samhället. Behov av bostäder för äldre Den stora befolkningsgruppen 40-talisterna gör att gruppen pensionärer ökar kraftigt framöver beräknas åldersgruppen år ha ökat med 23 % till ca personer, medan åldersgruppen 85 år och uppåt beräknas öka med 19 %, dvs till ca personer. 7

9 Kvaliteten på omsorgen upplevs som god i såväl särskilt boende som hemtjänst. Idag har Växjö, i förhållande till landet, en hög andel äldre som bor i särskilt boende. Kostnaderna för en lägenhet i särskilt boende är ca dubbelt så hög som vid stöd av hemtjänst. Eftersom pensionärerna beräknas öka riskerar kostnaderna att tillta betydligt. Detta påkallar en strategi för att äldre personer i högre grad än i dag ska bo kvar hemma. Växjö kommun har möjlighet att möta den kommande utmaningen med strategier för kvarboende genom anpassning av det ordinarie bostadsutbudet, byggnation av mellanformer, tex trygghetsboende samt ökad satsning på hemtjänst och rehabiliteringsinsatser. Behov av bostäder för ungdomar De stora barnkullarna från början av 1990-talet kommer under de närmaste åren att efterfråga en egen bostad. Växjö kommun har redan idag brist på mindre, billiga bostäder, vilket hindrar ungdomarnas insteg på bostadsmarknaden. Ungdomar i åldern år beräknas öka från ca till år Det innebär att en idag redan ansträngd situation kommer att förvärras. Växjö kommun har möjlighet att möta den kommande utmaningen med nya arbetsmetoder tex skapa delade lägenhetskontrakt med speciell kö för ungdomar. Behov av bostäder för nyanlända Växjö växer främst genom invandringen. Av dessa har drygt 300 personer årligen (2009 och 2010) anlänt som flyktingar. Anhöriginvandringen utgör ytterligare ca 300 personer per år. Invandrarströmmarna är beroende av den politiska utvecklingen i världen, tex väntar under 2011 och 2012 omkring 400 barn från Somalia på återförening med anhöriga i Växjö. Dagens invandrare bosätter sig främst i Södertälje, Växjö, Eskilstuna, Malmö, Göteborg och Stockholm. De invandrargrupper som har kommit till Växjö över tid har förändrats. Under 1970-talet anlände relativt sett välutbildade, bl a ingenjörer, från Balkanländerna. En grupp som idag ofta har arbete och eget småhus. Idag anländer befolkningsgrupper med en helt annat demografisk och utbildningsmässig bakgrund, tex från flyktingläger i Somalia. Högre utbildning ger större möjlighet till jobb och därmed inkomst att betala en egen bostad med. Lägre utbildning och större familjegrupper har lägre chans till jobb samtidigt som de efterfrågar större bostäder. Det stora antalet nyanlända och de sociodemografiska förutsättningarna är en utmaning för kommunens bostadsförsörjning. För gruppen nyanlända har inneboendet ökat kraftigt under det senaste året. Detta bidrar till klustrifiering av personer med utländsk bakgrund, inte bara i Araby utan även på Teleborg. Utvecklingen är ogynnsam både för individen och samhället. Barn är de som påverkas mest. Växjö kommun har möjlighet att möta den kommande utmaningen genom att ställa krav på att lediga lägenheter utnyttjas i hela det kommunala beståndet och att rutiner utarbetas för detta, men även genom att tillskapa fler stora lägenheter genom sammanslagning av mindre trots att det totala antalet bostäder minskar. Växjö kommun kan också i avtal säkerställa att en viss procent av lägenhetsbeståndet går till arbete- och välfärd vid eventuell försäljning av allmännyttans bestånd. 8

10 Behov av bostäder för exkluderade År 2010 saknade personer belastade med samsjuklighet, missbruk och kriminalitet bostad. Ungefär 10 personer av dessa utgör en kärna som är bostadslösa över tid. Det finns en ökande trend av exkludering och polarisering. Detta yttrar sig i att antalet helt bostadslösa personer ökar, men också genom att andelen belastade personer med eget kontrakt eller andrahandskontrakt minskar, samtidigt som andelen som bor hos vänner och familj ökar. Denna grupp har svårt att sköta sitt eget leverne och att ta normal hänsyn till grannar och omgivning. De blir därmed personer som inte kan erbjudas boende i det ordinarie bostadsbeståndet. Växjö kommun har idag inga separata boenden att erbjuda. Växjö kommun har möjlighet att möta den existerande utmaningen genom att skapa separata boenden, tex modulboenden, härbärgen eller hela hyreshus. 9

11 Bostadsprognos och planberedskap Bostadsprognos Växjö kommun arbetar varje år fram en prognos över bostadsbyggandet. I bostadsprognosen uppskattas den kommande bebyggelsen, både förtätning och nya områden. Prognosen används för att bedöma hur den övergripande bostadsförsörjningssituationen ser ut och är således en löpande och levande del av bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsprognosen är också en viktig komponent i befolkningsprognosarbetet. Bostadsprognosen ger den praktiska kopplingen mellan översiktsplanen och bostadsförsörjningsprogrammet genom att styra och bryta ner dessa två till konkret handling. Följande områden utgör stommen i kommunens nuvarande bostadsprognos; Araby Bredvik Bäckaslöv Hagavik Hovshaga C Torparängen Vikaholm Välle Broar Växjö stationsområde Östra lugnet Utöver dessa projekt finns ett stort antal mindre projekt, ofta på privat initiativ, som sammantaget är mycket viktiga för den totala volymen av färdigställda bostäder/år. Dessa projekt kan vara kända under längre tid eller uppkomma då befintlig verksamhet förändras, på grund av strategisk fastighetsutveckling eller ägarbyte. Växjö kommuns byggherrar ombeds i januari varje år att uppskatta den bebyggelse som beräknas färdigställas under de kommande åren. Detta görs med hjälp av en enkel enkät. Det sammanställda materialet analyseras, diskuteras och revideras i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp. Resultatet blir i kombination med tidplanen för kommunala stadsutvecklingsprojekt årets bostadsprognos ett internt arbetsmaterial för kommunen. Under hösten sker ett avstämningstillfälle då byggherrarna får möjlighet att beskriva om byggprojektet fortskridit som förväntat eller om det har blivit några ändringar. Bostadsprognosen löper över nio år. Den presenteras på stadsdels- och landsbygdsnivå och delas upp i upplåtelseformerna hyresrätt, bostadsrätt flerbostadshus, bostadsrätt småhus, äganderätt samt ägarlägenheter. Bostadsprognosen visar när olika bostadsprojekt beräknas stå klara för inflyttning. När och i vilken omfattning detta sker beror i hög grad på hur samhällsekonomin och efterfrågan ser ut. 10

12 Planberedskap Efterfråga och behov från tex privata aktörer kan snabbt uppkomma och det är därför viktigt för kommunen att ha en resursmässig beredskap för att kunna hantera bostadsförsörjningsfrågan på lång och kort sikt. Nedan redovisas befintlig planberedskap, dvs det antal byggrätter för bostäder som finns i laga kraftvunna detaljplaner under perioden Därefter visas pågående detaljplanering för bostäder som beräknas få laga kraft DETALJPLANER En grov uppskattning av vad planerna medger för byggrätter Plan/område Ägare/byggherre Ca antal bostäder Svea 11 HSB 25 Börjhem (Hovshaga) HSB Varav villor/radhus Kommentar Svea 4 Riksbyggen/PEAB 70 Påbörjad Lugnet (Hovshaga) Burde/Kärnhem Fiskgjusen (Väster) Växjö kommun 12 6 Fiskgjusen (Väster) Västkuststugan 12 6 Växjö 12:10 Växjö kommun 100 Pelarsalen 1 och 2 Derome/Dynacon 100 Välludden 1 Södra 380 Värendsvallen Växjö kommun 750 Öjaby 20:74 Kärnhem Minnet 9 hyresbostäder 70 St Sigfrid Hyresbostäder 100 Vallen Växjöhem/Midroc 200 Vikaholm Växjö kommun Helgevärma GBJ 10 5 Lågan 18 Vöfab 100 Bärnstenen CA-fastigheter Bärnstenen Växjöhem Bärnstenen Hyresbostäder 60 Hollstorp 7:30 Privat 9 9 Vattentornet NCC 40 Ingelstad 3:121 Vidingehem 6 Sjösås Braås Vidingehem 24 Summa:

13 Pågående/kommande detaljplanläggning med beräknad laga kraft Ekesås/Långarör Kyrkan Limnologen Syd Växjö kommun 400 Södra Stationsområdet Växjö kommun mfl 400 Bergkvara/Bredvik Kärnhem mfl Växjö 12:9 Skanska/GBJ Hovshaga C Växjö kommun Drevs Rödje Växjö kommun Björnen 10 Ca-fastigheter 60 Norra stationsområdet 100 Byggmästaren Landstinget 70 6 Dalbostrand 8 8 Gårdsby-Tofta 11:1 Privat Svea 6 Turinge 25 Skärvet Växjö kommun 150 Laxen 5 Växjöhem 20 Längdskidan Derome Hermes 3 Kärnhem 35 Saturnus 17 Växjöhem 50 Kråkan 4 Växjöhem mfl 100 Sköldbucklan 18 Trivselhus Hackan 23 HSB 40 Strandsnäckan Privat 50 Gårdsby-Fylleryd (hotell) Privat Banvallen Privat 100 Örnen 28 Burman 200 Summa:

14 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjningen Riktlinjer för ett varierat bostadsutbud Vi ska möjliggöra bostäder för 1000 fler invånare per år. planera för en blandning av upplåtelseformer ge plats för alla på bostadsmarknaden med fokus på de fyra bostadssociala grupperna. bygga med god tillgänglighet erbjuda funktionella boenden för personer med särskilda behov stimulera till fler aktörer samarbeta med Växjös grannkommuner samt regionala organ och aktörer för regionens bostadsförsörjning. Verktyg Växjö kommunkoncern kontrollerar ett antal verktyg för att nå en god bostadsförsörjning. Genom att tillämpa dessa på rätt sätt skapas möjligheten till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering och byggande. I slutändan är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer igång och kan färdigställas. Här är kommunens möjlighet att påverka begränsad. Markinnehav Kommunen kan som markägare styra och ställa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Det finns ett tydligt politiskt uppdrag att vara aktiv vid både försäljning av kommunal mark som vid förvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven. En grundläggande inställning vid all samhällsplanering är att göra det i tät samverkan med entreprenörer och byggherrar. En hög takt i bostadsbyggandet kräver att kommunen samarbetar med många byggherrar. En tydlig markfördelningspolitik är en viktig ingrediens som skapar förtroende och därmed ett gott samarbete. Planmonopol Kommunen har enligt plan- och bygglagen planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning i kommunen. Detta planmonopol bör användas på ett sätt som skapar förtroende både mot byggherre och allmänhet. Kommunala bolag Kommunens bolag, både fastighetsbolag och energibolag, är viktiga aktörer för hållbar 13

15 bostadsmarknad både vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom sk ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav, dock i enlighet med rådande lagstiftning. Tomtkön Den kommunala tomtkön innebär att privatpersoner kan förvärva en tomt för enbostadsbebyggelse från kommunen och därefter fritt välja den byggherreprodukt som bäst passar. Detta är en viktig bit för att skapa valfrihet i boendet. Bostadskö De kommunala bostadsbolagens gemensamma bostadskö ger dess medlemmar en överblick över bostadsbeståndet och en möjlighet att planera för samt välja det område som bäst passar det egna hushållet. Här finns möjligheten att prioritera olika samhällsgrupper. Det är dock viktigt att detta föregås av en tydlig konsekvensbeskrivning för övriga grupper. Samverkan mellan bolag och förvaltningar Samarbetsavtalet mellan nämnden för arbete och välfärd, VKAB och omsorgsnämnden syftar till att lösa olika bostadssociala frågor. Avtalet och samarbetet som följer ger möjlighet att lösa både akuta situationer som mer långsiktiga frågeställningar. Bostadsanpassningsbidrag Kommunen ansvarar för att hantera ansökan om bostadsanpassningsbidrag. Syftet med bidraget är att möjliggöra för personer med olika typer av funktionsnedsättning att anpassa sitt boende, tex genom att ta bort trösklar, bredda dörrar eller byta badkaret mot en dusch. I Växjö kommun ansvarar omsorgsförvaltningen för handläggningen av ansökan. Tillgänglighetskrav vid nybyggnation Byggnadsnämnden har antagit så kallade Råd och riktlinjer för tillgänglighet. Dessa baseras på Boverkets regler, men är i vissa fall strängare, tex för badrum. Råd och riktlinjerna tillämpas i bygglovsprocessen. 14

16 Handlingsplan - a tga rder fo r de fyra bostadssociala grupperna Bostäder för de fyra bostadssociala grupperna Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Riktlinjer ska tas fram och revideras varje mandatperiod för hur delar av överskott från bostadsbolagen kan användas till bostadssociala åtgärder. För att på bostadsmarknaden uppfylla behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. Kommunstyrelsen Kommunala bostadsbolagen Vid varje försäljning ska avtal skrivas som säkerställer att en viss procent av lägenhetsbeståndet hyrs av Arbete och Välfärd. För att på bostadsmarknaden uppfylla behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. VKAB Kommunstyrelsen Nämnden för Arbete och Välfärd Etablera dialog med privata fastighetsägare Utredning: Se över nyttjandet av Omsorgsnämndens boenden Utredning: Hur kan användandet av tomträtt i strategiska, centrala lägen underlätta bostadsproduktion i jämförelse med markförsäljning. Regional samverkan För att komplettera det kommunala bostadsbeståndet med privata alternativ. Nyttja lediga lägenheter i hela det kommunala bostadsbeståndet. För att på bostadsmarknaden uppfylla behov som annars inte med självklarhet blir tillgodosedda. Nyttja lediga lägenheter i hela det regionala kommunala bostadsbeståndet Kommunstyrelsen Privata fastighetsägare Omsorgsnämnden Nämnden för Arbete och Välfärd Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommuner i regionen 15

17 Bostäder för äldre Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Inventera och starta upp certifierad tillgänglighetsmärkning av kommunala bostäder Underlätta möjligheten at finna lämpliga bostäder i ordinarie beståndet. Stimulera att fler bostäder anpassas för äldre. Kommunala bostadsbolagen Omsorgsnämnden Tillgänglighetsanpassa befintliga bostäder. Underlätta kvarboende, del i en större strategi (hemlinjen) Kommunala bostadsbolagen Omsorgsnämnden Kompletteringsbyggande i stadsdelarna/tätorterna Förtätning för att äldre ska kunna bo kvar i kända bostadsområden. Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden Utveckla teknikprojekt Underlätta kvarboende, del i en större strategi (hemlinjen) Omsorgsnämnden / Kommunala bostadsbolagen Omsorgsnämnden / Kommunala bostadsbolagen Komplettera med anpassade bostäder, tex seniorboende eller trygghetsboende. Bostäderna bör placeras på tydligt anvisade platser, gärna vid befintligt äldreboende. Stimulera trygg och självständig ålderdom som möts med resurseffektiva insatser på platser som är attraktiva och där samordningsvinster finns. Kommunstyrelsen Omsorgsnämnden 16

18 Bostäder för ungdomar Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Projekt billiga bostäder flerbostadshus och radhus Se över hela processen, kapa kostnader, koppla träbyggande Länsstyrelsen Kommunstyrelsen Etablera dialog med privata fastighetsägare Översyn av byggnadsnämndens råd och riktlinjer för tillgänglighet. För att lösgöra privata bostäder specifikt för ungdomar Undersöka möjligheterna till avsteg från tillgänglighetsnormerna vid tillskapande av lägenheter, tex ombyggnation av vindsvåningar. Kommunstyrelsen Privata fastighetsägare Byggnadsnämnden Allmän bostadsbyggnation Nybyggnation frigör till viss del äldre bebyggelse med lägre hyror Kommunstyrelsen VKAB Utredning: titta på olika möjligheter till förändringar i gällande regelverk för bostadskön, exempelvis poängsystemet För att stimulera och underlätta insteget på bostadsmarknaden VKAB De kommunala bostadsbolagen Utredning: Sänka minimiåldern för att få ställa sig i bostadskö till 16 år. För att ge ungdomar möjlighet till fler poäng. VKAB De kommunala bostadsbolagen 17

19 Bostäder för nyanlända Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Utredning: titta på olika möjligheter till förändringar i gällande regelverk för bostadskön, exempelvis poängsystemet För att stimulera och underlätta insteget på bostadsmarknaden Kommunstyrelsen VKAB Klargöra och förtydliga syftet för genomflyttningslägenheter samt utarbeta rutiner för framtida flytt Nyttja lediga lägenheter i hela det kommunala bostadsbeståndet Nämnden för arbete och välfärd Kommunala bolagen Utredning: I avtal säkerställa att en viss procent av lägenhetsbeståndet går till arbete- och välfärd vid eventuell försäljning av allmännyttans bestånd. Säkerställa att denna dialog förs med presumtiva köpare VKAB Nämnden för Arbete och välfärd Allmän bostadsbyggnation Nybyggnation frigör till viss del äldre bebyggelse med lägre hyror Kommunstyrelsen VKAB Nämnden för Arbete och Välfärd Större lägenheter genom sammanslagning Möta behovet av större lägenheter i stora invandrarfamiljer Kommunala bolagen Nämnden för Arbete och Välfärd Etablera dialog med privata fastighetsägare För att lösgöra privata bostäder specifikt för nyanlända Kommunstyrelsen Nämnden för Arbete och Välfärd 18

20 Bostäder för exkluderade Förslag på åtgärd Varför/därför att Initiativtagare Involverade parter Modulboende Tillhandahålla boende för personer med särskilda behov. Nämnden för arbete och välfärd Omsorgsnämnden, Kommunstyrelsen, de kommunala bolagen, byggnadsnämnden Arbete och Välfärd - genom successivt övertagande av kontrakt få tillgång till hela trappuppgångar alternativt hyreshus Tillhandahålla boende för personer med särskilda behov till ett överkomligt pris. Nämnden för arbete och välfärd Kommunala bolagen Skriva avtal med privata fastighetsägare För att lösgöra privata bostäder specifikt för exkluderade med hjälp av redan utarbetade och beprövade rutiner Nämnden för arbete och välfärd Akutboende Skapa tillfälligt boende för personer med särskilda behov Nämnden för arbete och välfärd De kommunala bostadsbolagen 19

21 Kartbilder A. Fördelning flerbostadshus och enbostadshus B. Generationsskifte i enbostadshus C. Kommande bostadsbyggande D. Fördelning svensk och utländsk bakgrund 20

22 Flerbostadshus (hyres- och bostadsrätter) antal lägenhter!( 1-4!. 5-10!( 11-25! !( Enbostadshus!( (ägande-, hyresoch bostadsrätter) Information från fastighetsregistret (byggnader) meter

23 Lammhult Braås Rottne Gemla Ingelstad Flerbostadshus (hyres- och bostadsrätter) Åryd!. 5-10!( 11-25! !(!( antal lägenhter!( 1-4 Enbostadshus (ägande-, hyresoch bostadsrätter) Information från fastighetsregistret (byggnader) ,25 0,5 km

24 Hovshaga 1395 Norremark 18 Sandsbro 656 Öjaby 593 Hov 1099 Araby 217 Väster 508 Räppe 291 Norr 427 Söder 386 Öster 396 Medelålder på de boende över 29 år i fastigheter (typkod 220) med minst en och max två personer över 29 år. Fördelning per stadsdel. Siffran anger totalt antal fastigheter per stadsdel i urvalet och äldre Teleborg 1509 Högstorp 756

25 Stadsplanering Öjaby Östra Lugnet Hovshaga Centrum Sjöudden Arenastaden Bäckaslöv Bredvik Jonsboda Toftasjön Hagavik Araby Hollstorp/ Fylleryd Växjö stationsområde Välle Broar Campus mm Torparängen Vikaholm S Teleborg & Telestad

26 irs Sk jön Kronoberg-Evedal bakgrund 9% n Helgasjö Hovshaga bakgrund 17% Sandsbro bakgrund 7% Öjaby bakgrund 7% Toftasjön Hov bakgrund 21% Araby bakgrund 68% Norr bakgrund 13% Väster bakgrund 26% Räppe bakgrund 10% Växjösjö r ra No asjön nd rgu Teleborg bakgrund 24% Tr u en m m Södra Bergund asjö n Öster bakgrund 14% Högstorp bakgrund 7% n Söder bakgrund 9% Be Bergkvarasjön Centrum bakgrund 12% Barnsjön Lån ge n