Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 19

Transkript

1 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 19 Tid och plats tisdagen den 28 februari 2017 kl. 10:00 i A-salen Anna Tenje Ordförande Erika Gustavsson sekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S), 1:e vice ordförande Per Schöldberg (C), 2:e vice ordförande Oliver Rosengren (M) Catharina Winberg (M) Gunnar Storbjörk (S) Malin Lauber (S) Ersättare Cheryl Jones Fur (MP) Tony Lundstedt (S) Eva Johansson (C) Jon Malmqvist (KD) Nils Fransson (L) Carin Högstedt (V) Tomas Thornell (S) Tjänstepersoner Kommunchefen Sekreteraren 1 (3)

2 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Förteckning över kommunstyrelsens arbetsutskotts ärenden den 28 februari Justering av protokoll 2. Presentation av Jan Ottosson och Ewa Ekman 3. Information om Bostadsförsörjningsprogram 4. Information från ledamöter och ersättare samt från kommunledningsförvaltningen 5. Verkställighet av fullmäktiges beslut rörande Motion om infrastruktur för grönare taxi i Växjö - Cheryl Jones Fur (MP) 6. Kallelse till årsmöte med Arkivförbund Sydost Kallelse till ordinarie fiskestämma i Växjösjöarnas fiskevårdsområdesförening Återrapportering av uppdrag till nämnden för arbete och välfärd rörande "Tryggad återvandring" 9. Redovisning av uppdrag till kommunchefen att ta fram tomter för byggnation för fler hyresrätter i Gemla 10. Fördelning av pengar från Klimatkontot Godkännande av investering för gata, vatten och avlopp och aktivitetsytor inom Stadsdelsprojekt Torparängen 12. Beslut om ombyggnad av Sjösås 1:44 i Braås till skola/förskola 13. Ny simhall i Växjö 14. Medborgarförslag om utökning av bibliotekstjänster på omsorgsboenden 15. Medborgarförslag om att Växjös nys stads- och stationshus ska ha färre arbetsplatser 16. Revidering av avgifter serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2017 (2010:1622) 2 (3)

3 KALLELSE Kommunstyrelsens arbetsutskott Revidering av kommunstyrelsens reglemente och delegationsordning - ändrade beloppsgränser vid förvärv av fastigheter 18. Inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll 19. Övrigt 3 (3)

4 Växjö kommuns Bostadsförsörjningsprogram T S A K T U Del 1 Riktlinjer för bostadsförsörjning Del 2 Analys och insatser 3

5 Innehåll Växjö kommuns bostadsförsörjningsprogram består av: Del 1 Långsiktiga övergripande målsättningar för bostadsförsörjning De långsiktiga målsättningarna är: Behovet av bostäder för grupper med särskilda behov ska tillgodoses och Bostadsbyggandet ska motsvara efterfrågan. Ett arbetssätt för att nå målsättningarna kopplat till budgetprocessen Arbetssättet består i att en koncernövergripande bostadsförsörjningsgrupp med tjänstepersoner tillsammans med kommunstyrelsen ska hantera bostadsförsörjningen i kommunen enligt ambitionerna i bostadsförsörjningsprogrammet. Bostadsförsörjningsgruppen ska årligen presentera en flerårig handlingsplan för kommunstyrelsen. I handlingsplanen anges förslag på planerade insatser för att nå uppsatta mål som antagits av kommunfullmäktige. I nämnders internbudgetar och bolagens verksamhetsplaner beslutas om vilka insatser för bostadsförsörjning som ska genomföras årligen. Del 2 En analys och förslag på insatser för att nå uppsatta mål Här presenteras en demografisk analys, historiska och aktuella byggnationer, marknadsförutsättningar och förslag på insatser för varje stadsdel och kommundel. Insatser för de särskilda gruppernas bostadsbehov anges genom förslag på insatser men de ska anpassas kontinuerligt efter vilka behov som finns. Uppdateras årligen inför budgetprocessen, dock senast mars. Syftet Syftet med Växjö kommuns bostadsförsörjningsprogram är att målsättningarna leder till att: Tillgodose bostäder åt alla i kommunen Behov och efterfrågan av bostäder tillgodoses på ett hållbart sätt. arbetssättet leder till: Koncernövergripande samsyn Arbetet leder fram till en samsyn hos berörda förvaltningar och bolag och ger upphov till synergieffekter. Kontinuitet Genom mer kontinuerligt arbete får vi en levande bostadsförsörjning som ständigt är aktuell. Tydlighet Kopplingen till budget blir tydligare och det blir enklare att följa upp målen. 2

6 Lagar Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Varje kommun ska med riktlinjer planera för bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet med planeringen ska vara att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Förändras förutsättningarna för de antagna riktlinjerna ska nya riktlinjer upprättas och antas av kommunfullmäktige. Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen ska minst innehålla följande uppgifter: kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning Lag (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning ( bosättningslagen ) omfattar nyanlända som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande enligt vissa bestämmelser i utlänningslagen, och deras anhöriga. Enligt Förordning (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning omfattar anvisningar till kommunerna nyanlända som är registrerade och vistas vid Migrationsverkets anläggningsboenden samt kvotflyktingar som tas emot genom FN:s flyktingorgan UNHCR. Bosättningslagen slår fast att vid fördelningen av anvisningar mellan kommuner ska hänsyn tas till kommunens arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn, samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen. 3

7 6 Del 1 Riktlinjer för bostadsförsörjning

8 Målsättningar Relevanta nationella och regionala mål, planer och program Växjö kommun anger här vad vi ser som relevanta nationella och regionala mål, planer och program för bostadsförsörjning i kommunen: Globala Mål 11, Hållbara städer och samhällen, i Agenda 2030 innebär att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Växjö kommun jobbar med att Agenda 30 ska genomsyra hela verksamheten, bland annat bostadsförsörjningen. Nationella Delmålet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Växjö kommun anser att bostadsförsörjningsprogrammet bidrar till delmålet. Regionala Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Kronobergs län antaget av Regionfullmäktige Växjö kommun anser att kopplingen till bostadsförsörjning är svag. Mål 1: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer. Den hårda dimensionen handlar om hur vi planerar och bygger våra samhällen. Hur vi hanterar och utvecklar tilltalande boendemiljöer; exploateringsbar mark; ökade transportbehov och trafikutsläpp; utbyggnad av bredband; tillgång till service och så vidare. Oavsett område behöver vi arbeta tillsammans över kommungränserna för att dra nytta av varandra och uppnå synergieffekter. Den mjuka dimensionen ser till hur vi får människor att känna sig hemma och nöjda i Kronoberg. Hur vi ökar och synliggör deras möjligheter att trivas och känna för en plats. I det arbetet finns ett antal baskomponenter som anses nödvändiga: möjlighet till social delaktighet; kreativa möten; rekreation; inkluderande; upplevd trygghet och god samhällsservice. Växjö kommuns bostadsförsörjningsprogram och kommunens översiktsplan anses bidra till den regionala utvecklingsstrategins Mål 1. 5

9 Växjö kommuns målsättningar för bostadsförsörjning Bostadsförsörjningen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling Våra insatser för bostadsförsörjningen ska sättas i ett helhetsperspektiv som leder till en samhällsutveckling som är ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar. Genom att insatserna stäms av mot översiktsplanen sätts bostadsförsörjningsåtgärderna i ett sammanhang och helhetsperspektiv. Exempel på åtgärder som anses leda till en hållbar samhällsutveckling; att Europas grönaste stad genomsyrar bostadsbyggandet, att hög arkitektonisk kvalitet utmärker byggandet, att vi skapar blandade upplåtelseformer, bostadsstorlekar och kostnadsnivåer. Ett hållbart samhälle består i att det skapas goda livsvillkor för människor som bor och verkar i vår kommun. En väl fungerande bostadsförsörjning med bostäder åt alla är kanske den mest grundläggande i ett hållbart samhälle men även möjlighet till utbildning och arbete etc. ingår. Bostadsbyggandet ska motsvara efterfrågan Vi ska i kommunen se till att vi tillsammans med privata aktörer tillhandahåller ett varierat bostadsutbud av god kvalitet som kan attrahera olika människor där även särskilda behov ska beaktas. Målsättningen är att alla som så önskar har tillgång till bostad, oavsett ekonomiska medel. Genom att analysera utbudet av olika upplåtelseformer, storlekar och kostnadsnivåer i förhållande till efterfrågan ser vi till att tillskapa det som behövs. 6

10 Arbetssätt Ska beslutas av KF varje mandatperiod, långsiktiga målsättningar och arbetssätt Lagar Bostadsförsörjningslagen och Bosättningslagen Bostadsförsörjningsprogram Del 1 riktlinjer Del 2 analys och insatser KF KF Budget Vad? Målsättningar bostadsförsörjning Analysgrupp Genomförande Internbudget Verksamhetsplan KS BF Handlingsplan flerårig BFgrupp Analys och Insatser uppdaterad Genomförande Verksamhetsplan Kommunala bolag KS Kommunalråden Akutinsats Hur? Var? I BF-gruppen: Kommunchef, planeringschef och planeringsansvarig, förvaltningschef arbete och välfärd, förvaltningschef stadsbyggnadskontoret, VD från Vidingehem, VD Växjöbostäder I analysgruppen ingår utpekade tjänstepersoner från ovan bolag och förvaltningar. 1. Bostadsförsörjningslagen Lag (2000:1383) och Bosättningslagen Lag (2016:38) ger ramen för de riktlinjer som kommunen formulerar för bostadsförsörjningen. 2. Bostadsförsörjningsprogram ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Programmet innehåller riktlinjer som omfattar långsiktiga målsättningar och ett arbetssätt för en levande och fungerande bostadsförsörjning. Även analys och förslag på insatser ingår i programmet. 3. Målsättningarna i riktlinjerna för bostadsförsörjning blir de övergripande målsättningarna för bostadsförsörjning i kommunfullmäktiges årliga budget. 4. En koncernövergripande analysgrupp uppdaterar årligen analys och insatser, innehållande en analys av demografi, efterfrågan, behov kopplat till särskilda grupper, uppföljning och förslag på insatser för att nå uppsatta mål. Analys och förslag på insatser ligger som underlag till bostadsförsörjningsgruppens arbete med en handlingsplan. 5. En koncernövergripande bostadsförsörjningsgrupp arbetar utifrån den uppdaterade delen Analys och insatser tillsammans fram en flerårig handlingsplan. Handlingsplanen presenteras för kommunstyrelsen och blir ett underlag till prioriterade åtgärder i kommunfullmäktiges budget. 6. Utifrån antagen kommunfullmäktigebudget arbetar bostadsförsörjningsgruppen fram vilka åtgärder som ska föreslås ingå i respektive internbudgetar och verksamhetsplaner. 6. Internbudgetar och verksamhetsplaner antas. 7. Verksamhetsansvariga jobbar med att genomföra internbudgetar och verksamhetsplaner. Bostadsförsörjningsgruppen arbetar löpande med de akuta behov gällande bostadsförsörjning som uppkommer. 8. Kommunalråden är kopplade till bostadsförsörjningsgruppen med kontinuerliga avstämningar och vägledning. 9. Internbudgetar följs upp och blir en del av den årliga analysen. 7

11 10 Del 2 Analys och insatser

12 Inledning Detta dokument är en analys och ett förslag på insatser för att nå målsättningar för bostadsförsörjningen. Det ska tjäna som underlag för bostadsförsörjningsgruppens fleråriga handlingsplan. Här presenteras en kort demografisk analys, historiska och aktuella byggnationer, marknadsförutsättningar och bostadsbehovet för särskilda grupper i befolkningen med en inriktning för varje stadsdel och tätort. Insatser för de särskilda gruppernas bostadsbehov anges genom förslag på insatser som ska anpassas kontinuerligt efter vilka behov som finns. Bostadsefterfrågan och marknadsförutsättningar Bostadsefterfrågan är hög i Växjö kommun, vilket bland annat visar sig i en allmän och betydande bostadsbrist. Boende i både småhus och flerbostadshus efterfrågas och med alla olika typer av upplåtelseformer. I den kommunala bostadskön i september 2016 finns personer registrerade och 8000 personer i studentbostadskön. Alla är inte aktivt sökande. Efterfrågan på stycketomter för småhus är också påtaglig. Verktyg Växjö kommunkoncern kontrollerar ett antal verktyg för att nå en god bostadsförsörjning, de är både av planerande, uppföljande och styrande karaktär. Till de två första hör bostadsprognos och befolknings-/bostadsstatistik. Genom att betrakta dessa som viktiga planeringsförutsättningar skapas en utgångspunkt till en hög, jämn och effektiv bostadsplanering med ett högt byggande. I realiteten är det dock marknadens efterfrågan som avgör om ett projekt kommer igång och kan färdigställas. Budget Kommunens budget anger vad som ska genomföras under en framförvarande period och är riktmedel för förvaltningarnas och bolagens planering. Markinnehav Kommunen kan som markägare ställa krav på vad som produceras och till vilken kvalitet. Med egen rådighet ökar handlingsfriheten och friheten att skapa mervärden i såväl nya som gamla områden. Det finns ett tydligt politiskt uppdrag att vara aktiv vid både försäljning av kommunal mark som vid förvärv av nya fastigheter till den kommunala markreserven. En grundläggande inställning vid all samhällsplanering är att göra det i tät samverkan med entreprenörer och byggherrar. En hög takt i bostadsbyggandet kräver att kommunen samarbetar med många byggherrar. En tydlig markanvisningspolitik är en viktig ingrediens som skapar förtroende och därmed ett gott samarbete till bostadsförsörjningens bästa. Planmonopol Kommunen har enligt plan- och bygglagen planmonopol och har därmed inflytande på all planläggning och bygglovsgivning i kommunen. Planmonopolet bör användas på ett sätt som skapar förtroende både mot byggherre, allmänhet och bostadskonsument. Kommunala bolag Kommunens bolag, fastighetsbolag och energibolag, är viktiga aktörer för hållbar bostads- 9

13 marknad vad gäller miljöarbete som i arbetet med bostadssociala frågor. Genom så kallade ägardirektiv kan ägaren ge uppdrag och ställa krav. Tomtkön Den kommunala tomtkön innebär att privatpersoner kan förvärva en tomt från kommunen för enbostadsbebyggelse och därefter fritt välja den byggherreprodukt som bäst passar. Det är en viktig grund för att skapa valfrihet i boendet. Beskrivning av analysen Beskrivning av underlaget Indelningen av befolkningsstatistiken i olika åldersintervall avseende befolkningsutveckling och prognos är fördelad enligt barn och skolungdomar (0-19 år), unga vuxna (20-29 år), övriga vuxna (30-64 år), yngre pensionärer (65-74 år) och äldre (75 år-). Analysen beskriver kortfattat den demografiska utvecklingen i stadsdelarna och tätorterna för att kunna ge en indikation på vilka typer av boende som fordras för att ge en bostadssocial balans. Dessutom presenteras hur dagens bostadssammansättning ser ut, var bostäder har byggts och i vilken upplåtelseform. Kommunens bostadsprognos ger en indikation på vad som avses färdigställas under de åtta framförvarande åren. Analysen kommer således att ge en god vägledning till kommunen, byggherrar och invånare rörande kommunens bostadsförsörjning under de kommande åren. I underlaget finns en skillnad vad gäller områden upptagna som stadsdelar på bifogad karta och områden som benämns stadsdelar i analysen. I analysen har stadsdelar utan befolkning, t ex verksamhetsområden, valts bort, medan områden med starkt växande befolkning, men utan stadsdelsbenämning, till exempel Kronoberg/Evedal, valts till. Definitioner Lägenhet definieras som en bostadslägenhet i kategorierna: småhus, flerbostadshus och specialbostäder. Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus exklusive fritidshus. Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Övriga hus definieras som byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Övriga hus redovisas samlat och inte efter upplåtelseform Specialbostäder definieras som bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder som till exempel trygghetsbostäder. Seniorbostäder eller så kallade 55+-bostäder räknas inte hit. Ställningstaganden för specialbostäder hanteras i Växjö kommuns lokalförsörjningsprogram. Ändamålslokaler definieras som lokalytor som är kopplade till de olika förvaltningarnas verksamheter och hyrs av de kommunala förvaltningarna. Lokalerna redovisas i kommunens lokalförsörjningsprogram. 10

14 Analysmetod Det statistiska bostads- och befolkningsunderlaget ligger till grund för ställningstaganden för bostäder. Analysmetoden är följande: Först har den demografiska utvecklingen studerats och jämförts med den prognostiserade utvecklingen I materialet presenteras totalen, men analysen har gjorts enligt indelningen barn och skolungdomar 0-19 år, unga vuxna år, övriga vuxna år, yngre pensionärer år och äldre 75 år-. Därtill har existerande bostadsbestånd analyserats i förhållande till tidigare bostadsbyggnation och den prognostiserade byggnationen Med hjälp av framräknade nyckeltal som visar på existerande boendetäthet, det vill säga antal invånare per bostad och förväntad boendetäthet med innebörden prognostiserad befolkningsökning per prognostiserad bostadsbyggnation, har utsagor kunnat göras om den förväntade bostadsbyggnationen räcker för den prognostiserade befolkningsökningen eller inte. I bedömningen av behovet av seniorbostäder har även resultatet från Växjö kommuns utredning Framtidens boende för äldre från 2014 beaktats. Förslag på insatser för grupper med särskilda behov Att inventera, använda och eventuellt anpassa befintliga lokaler, t.ex. ändamålslokaler och verksamhetslokal. Att skapa ett genomgångsboende för gruppen ensamkommande flyktingbarn. Att skapa boenden för missbrukare. Att skapa fler särskilda boenden för funktionsnedsatta. Ovanstående insatser kommer att avlasta så att lägenheter kan användas för sociala och medicinska förturer. 11

15 Växjös stadsdelar 12

16 Växjö kommun Demografisk analys Befolkning har under perioden ökat med invånare. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att öka med personer med störst ökning i absoluta tal i grupperna 0-19 år och år. Den största ökningen i relativa tal uppvisar åldersgruppen 75 år och äldre med 37 % ökning. Kommande bostadsbebyggelse enligt bostadsprognosen på bostäder är en drivande faktor till att befolkningen ökar. Befolkningsutvecklingen framförallt i åldersgruppen 0-19 år och 75 år- ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I Växjö kommun återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter och bostadsrätter i flerbostadshus; äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter i småhus; hyresrätter i specialbostäder och lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: färdigställda lägenheter fördelat på 578 hyresrätter, 671 bostadsrätter och 490 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas bostäder fördelat på hyresrätter, bostadsrätter, 218 ägarlägenheter, äganderätter, 323 studentlägenheter och 206 vårdlägenheter. Förslag på insatser Befolkningsgruppen 75 år och äldre tillväxer med 37 %, vilket antyder att produktion av seniorbostäder skall prioriteras. Befolkningsgruppen år tillväxer och kommer att efterfråga ett blandat utbud med bostäder i form av bostäder i olika upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar. 13

17 Stadsdelar All statistik är bilagt i dokumentet för att riktlinjer för bostadsförsörjningen skall vara lättöverskådlig och enkel att uppdatera vid uppföljningar. Underlaget består av bostadsstatistik och befolkningsstatistik från statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningsstatistik från SCB utgör startfolkmängd för befolkningsprognosen Centrum Demografisk analys Befolkning har under perioden ökat med 151 invånare. Enligt befolkningsprognosen kommer befolkningen att öka med personer med störst ökning i grupperna 0-19 år och år. Kommande bostadsbebyggelse på närmare 250 bostäder är en drivande faktor i befolkningstillväxten. Befolkningsutvecklingen, framförallt i åldersgruppen 0-19 år ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen centrum återfinns lägenheter fördelat på 762 hyresrätter och 261 bostadsrätter i flerbostadshus; 7 hyresrätter och 6 äganderätter i småhus; 27 hyresrätter i specialbostäder och 366 lägenheter i övriga hus. I stadsdelen bor invånare. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 18 hyresrätter i flerbostadshus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 248 bostäder i flerbostadshus fördelat på 8 hyresrätter och 240 bostadsrätter. Förslag på insatser Befolkningsutvecklingen överstiger bostadsbyggnationen, vilket kräver ett fortsatt arbete med att finna möjligheter till förtätning för att kunna sörja befintliga och tillkommande invånare. 14

18 Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: pdf Teleborg Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med invånare. Befolkningsprognosen antar en befolkningsökning på invånare. Samtliga åldersgrupper utom år och år kommer att öka enligt befolkningsprognosen. Gruppen 0-19 år och år kommer emellertid att öka mest. Även gruppen 75 år- kommer öka kraftigt med 823 personer. Detta ställer krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen Teleborg återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter och 458 bostadsrätter i flerbostadshus; äganderätter, 478 hyresrätter och 86 bostadsrätter i småhus; hyresrätter i specialbostäder och 28 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 268 färdigställda lägenheter fördelat på 154 hyresrätter och 36 bostadsrätter i flerbostadshus; 55 bostadsrätter och 23 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden byggas totalt bostäder fördelat på: 993 bostadsrätter och 760 hyresrätter i flerbostadshus; 55 bostadsrätter och 290 äganderätter i småhus; 302 hyresrätter i specialbostäder (varav 250 studentbostäder och 52 vårdbostäder). 15

19 Förslag på insatser Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Då stadsdelen även inrymmer Linnéuniversitetet finns det behov av studentbostäder. Aktuella bygg- och boplaner: Pelarsalen/ vallenbostad.se/ gbjbygg.se/bostad/kv-ranndalen-vikholm/ gbjbygg.se/bostad/kv-geologen/ Väster Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 298 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 889 invånare. Åldersgrupperna 0-19 år, år och år kommer enligt prognosen att öka mest. Underlag I stadsdelen Väster återfinns lägenheter fördelat på 972 hyresrätter och 798 bostadsrätter i flerbostadshus, samt 4 utan uppgift; 12 hyresrätter och 568 äganderätter i småhus; 95 hyresrätter i specialbostäder och 19 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos 16

20 Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 60 färdigställda lägenheter fördelat på 52 hyresrätter och 4 äganderätter i flerbostadshus; 4 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 378 bostäder fördelat på: 125 hyresrätter; 228 bostadsrätter; 25 äganderätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Befolkningsutvecklingen är inte av sådan natur som påkallar en särskild insats för någon av åldersgrupperna. Likväl behövs fler bostäder för att möta den totala befolkningsökningen i Växjö stad. Flerbostadshus bör prioriteras vid förtätning. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: Västra mark Demografisk analys Stadsdelen Västra mark är ett planerat stadsomvandlingsområde. Befolkningen har under perioden ökat med 17 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med invånare. Åldersgrupperna 0-19 år, år och år kommer enligt prognosen att öka mest. Den kommande bostadsbebyggelsen enligt bostadsprognosen på 959 bostäder, är en drivande faktor i befolkningsutvecklingen. Befolkningsutvecklingen i samtliga åldersgrupper ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen Västra mark återfinns 40 lägenheter fördelat på 8 äganderätter i småhus; 26 hyresrätter i specialbostäder och 8 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos 17

21 Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: Inga färdigställda lägenheter Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 959 bostäder fördelat på: 419 hyresrätter, 425 bostadsrätter i flerbostadshus och 115 äganderätter i småhus. Förslag på insatser Västra mark som stadsomvandlingsområde behöver alla typer av bostäder, främst äganderätter i småhus utöver planerat flerbostadsbestånd. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: Norr Demografisk analys Befolkningen har under perioden minskat med 14 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 486 invånare. Befolkningsgruppen år kommer enligt prognosen att öka med 576 invånare. Underlag I stadsdelen Norr återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter och 798 bostadsrätter i flerbostadshus; 2 hyresrätter, 64 bostadsrätter och 437 äganderätter i småhus; 114 hyresrätter i specialbostäder och 240 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: Inga färdigställda lägenheter. 18

22 Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 128 bostadsrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Befolkningsutvecklingen överstiger bostadsbyggnationen, vilket kräver ett fortsatt arbete med att finna möjligheter till förtätning för att kunna sörja befintliga och tillkommande invånare. Äganderätter bör prioriteras vid förtätning för att få en större blandning av boendeformer på stadsdelsnivå. Befolkningsutvecklingen i åldersgruppen år är stor och bostadsfrågan för åldersgruppen bör därför hållas under uppsikt. Aktuella bygg- och boplaner: brflagan.se/ Öster Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 86 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med invånare. Åldersgrupperna 0-19 år och år kommer enligt prognosen att öka mest. Befolkningsutvecklingen, framförallt i åldersgruppen 0-19 år ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen Öster återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter; 120 bostadsrätter och 7 äganderätter i flerbostadshus; 18 hyresrätter; 2 bostadsrätter och 409 äganderätter i småhus; 258 hyresrätter i specialbostäder och 89 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 7 äganderätter i flerbostadshus. 19

23 Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 977 bostäder fördelat på: 545 hyresrätter; 342 bostadsrätter; 30 äganderätter i flerbostadshus och 60 hyresrätter i specialbostäder. Förslag på insatser Äganderätter bör prioriteras vid förtätning för att få en större blandning av boendeformer. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Stadsdelen lämpar sig även för studentbostäder med sin närhet till Linnéuniversitetet. Aktuella bygg- och boplaner: vaxjobostader.se/vi-bygger/portvakten Hov Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 469 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 17 invånare. Åldersgrupperna 0-19 år och år kommer enligt prognosen att öka mest. Samtidigt minskar åldersgrupperna år och år. Underlag I stadsdelen Hov återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter och 627 bostadsrätter i flerbostadshus; 9 hyresrätter; 47 bostadsrätter samt äganderätter i småhus; 434 hyresrätter i specialbostäder och 143 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos 20

24 Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 80 färdigställda lägenheter fördelat på 77 bostadsrätter i flerbostadshus och 3 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 343 bostäder fördelat på: 161 hyresrätter och 140 bostadsrätter i flerbostadshus och 40 vårdbostäder. Förslag på insatser Trots att äganderätter borde prioriteras vid förtätning för att få en större blandning av boendeformer på stadsdelsnivå är detta inte lämpligt på Hov på grund av det centrumnära läget. Befolkningsutvecklingen i åldersgruppen år är stor och bostadsfrågan för åldersgruppen bör därför hållas under uppsikt. Aktuella bygg- och boplaner: Hovshaga Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 958 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 15 invånare. Befolkningsgruppen 75 år- kommer enligt prognosen att öka mest samtidigt som gruppen år minskar mest. Underlag I stadsdelen återfinns lägenheter fördelat på 587 hyresrätter och 493 bostadsrätter i flerbostadshus; 193 hyresrätter, 449 bostadsrätter och äganderätter i småhus; 163 hyresrätter i specialbostäder och 112 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 547 färdigställda lägenheter fördelat på 58 hyresrätter och 175 bostadsrätter i flerbostadshus; 153 bostadsrätter och 161 äganderätter i småhus. 21

25 Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det mellan att byggas 350 bostäder fördelat på: 130 hyresrätter och 194 bostadsrätter i flerbostadshus och 26 äganderätter i småhus. Förslag på insatser Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer på stadsdelsnivå. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: gbjbygg.se/projekt/kv-banvallen/ sverigebogarden.se/brf-soluppgangen-vaxjo/ Regementsstaden Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 6 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med invånare, mycket på grund av utbyggnaden av Bäckaslöv. Samtliga åldersgrupper ökar. Åldersgruppen ökar mest. Befolkningsutvecklingen ställer därför även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns 53 lägenheter fördelat på 20 hyresrätter och 16 bostadsrätter i flerbostadshus samt 16 bostadsrätter och 1 äganderätt i småhus Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: Inga färdigställda lägenheter. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 600 bostäder fördelat på: 230 hyresrätter och 245 bostadsrätter i flerbostadshus och 125 äganderätter i småhus. 22

26 Förslag på insatser Äganderätter bör prioriteras vid utveckling och förtätning för att få en större blandning av boendeformer. Aktuella bygg- och boplaner: etapp%202%20samrådshandl%20.pdf Sandsbro Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 125 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 225 invånare. Befolkningsgruppen 75 år- och år kommer enligt prognosen att öka medan övriga minskar. Minskningen i åldersgruppen 0-19 år kommer påverka behovet av kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns lägenheter fördelat på 205 hyresrätter och 263 bostadsrätter i flerbostadshus; 7 hyresrätter, 50 bostadsrätter och 689 äganderätter i småhus; 48 hyresrätter i specialbostäder och 0 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 63 färdigställda lägenheter fördelat på 4 hyresrätter och 22 bostadsrätter i flerbostadshus; 22 bostadsrätter och 15 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det mellan att byggas 154 bostäder fördelat på: 24 hyresrätter och 107 bostadsrätter i flerbostadshus och 23 äganderätter i småhus. Förslag på insatser Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. 23

27 Aktuella bygg- och boplaner: Evedal Kronoberg Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 92 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 574 invånare. Samtliga åldersgrupper kommer enligt prognosen att öka. Mest ökar gruppen 0-19 år och år. Befolkningsutvecklingen ställer därför även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns 132 lägenheter fördelat på 3 hyresrätter flerbostadshus; 14 hyresrätter och 97 äganderätter i småhus; 16 hyresrätter i specialbostäder och 2 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 23 färdigställda lägenheter fördelat på 6 hyresrätter i flerbostadshus och 17 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 290 bostäder fördelat på: 65 hyresrätter; 80 bostadsrätter; 25 äganderätter i flerbostadshus och 120 äganderätter i småhus. Förslag på insatser De planerade bostäderna i stadsdelen ska anpassas för att möta behovet inom samtliga åldersgrupper. 24

28 Aktuella bygg- och boplaner: Araby Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 550 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med invånare. Samtliga åldersgrupper utom år kommer enligt prognosen att öka. Mest ökar 0-19 år och år med 391 och 511 nya invånare. Befolkningsutvecklingen framförallt i åldersgruppen 0-19 år ställer därför även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns lägenheter fördelat på hyresrätter i flerbostadshus; 21 hyresrätter och 217 äganderätter i småhus; 103 hyresrätter i specialbostäder och 54 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 106 färdigställda lägenheter fördelat på 104 hyresrätter och 2 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 408 bostäder fördelat på: 208 hyresrätter och 120 bostadsrätter i flerbostadshus, 40 ägarlägenheter i flerbostadshus och 40 hyresrätter i specialbostäder (vårdboende). Förslag på insatser Befolkningsutvecklingen överstiger bostadsbyggnationen, vilket kräver ett fortsatt arbete med att finna möjligheter till förtätning för att kunna sörja befintliga och tillkommande invånare. Bostadsrätter och ägarlägenheter bör prioriteras vid förtätning för att få en större blandning av boendeformer på stadsdelsnivå. Befolkningsutvecklingen i åldersgruppen år är stor och bostadsfrågan för 25

29 åldersgruppen bör därför hållas under uppsikt. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: Söder Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 146 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 973 invånare. Samtliga åldersgrupper kommer enligt prognosen att öka. Befolkningsutvecklingen, framförallt i åldersgruppen 0-19, år ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns lägenheter fördelat på 757 hyresrätter och 312 bostadsrätter i flerbostadshus; 68 hyresrätter, 165 bostadsrätter och 417 äganderätter i småhus; 165 hyresrätter i specialbostäder och 80 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 38 färdigställda lägenheter fördelat på 21 bostadsrätter och 10 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 712 bostäder fördelat på: 143 hyresrätter och 495 bostadsrätter i flerbostadshus och 74 hyresrätter i specialbostäder (vårdbostäder). 26

30 Förslag på insatser Antalet bostäder bedöms möta den antagna befolkningsökningen. Trots att äganderätter borde prioriteras vid förtätning för att få en större blandning av boendeformer på stadsdelsnivå är detta inte lämpligt på Söder på grund av det centrumnära läget. Seniorbostäder ska särskilt prioriteras med tanke på förväntade högre befolkningstal för åldersgrupper med äldre. Aktuella bygg- och boplaner: bostad.skanska.se/bostader-och-projekt/vaxjo-skarvet/ bostad.skanska.se/bostader-och-projekt/vaxjo-sodra-station/visa-alla-bostader-i-projektet/ vaxjobostader.se/vi-bygger/skzrvet vaxjobostader.se/vi-bygger/kvarteret-pilgrimen Högstorp Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 64 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 555 invånare. Samtliga åldersgrupper utom gruppen år kommer enligt prognosen att minska. Minskningen i åldersgruppen 0-19 år kommer påverka behovet av kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns lägenheter fördelat på 81 hyresrätter och 16 bostadsrätter i flerbostadshus; 2 hyresrätter, 48 bostadsrätter och 813 äganderätter i småhus; 44 hyresrätter i specialbostäder och 7 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos 27

31 Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 27 färdigställda lägenheter fördelat på 6 bostadsrätter i flerbostadshus 21 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas en äganderätt i småhus. Förslag på insatser Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer. Räppe Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 79 invånare. Befolkningsprognosen antar en ökning av befolkningen med 707 invånare. Åldersgrupperna 0-19 år och år kommer enligt prognosen att öka mest. Befolkningsökningen, framförallt i åldersgruppen 0-19 år ställer även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag I stadsdelen återfinns 488 lägenheter fördelat på 91 hyresrätter och 28 bostadsrätter i flerbostadshus; 28 hyresrätter, 38 bostadsrätter och 301 äganderätter i småhus; inga hyresrätter i specialbostäder och 2 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 23 färdigställda lägenheter fördelat på 20 bostadsrätter flerbostadshus; 2 bostadsrätter och 1 äganderätt i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 418 bostäder fördelat på: 160 hyresrätter; 73 bostadsrätter; 40 ägarlägenheter i flerbostadshus och 135 äganderätter. Förslag på insatser Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer. 28

32 Aktuella bygg- och boplaner: Öjaby Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 76 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 315 invånare. Samtliga åldersgrupper kommer enligt prognosen att minska utom 75 år- som kommer att öka med 23 personer. Underlag I stadsdelen återfinns 857 lägenheter fördelat på 116 hyresrätter i flerbostadshus; 3 hyresrätter, 88 bostadsrätter och 619 äganderätter i småhus; 29 hyresrätter i specialbostäder och 2 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 44 färdigställda lägenheter fördelat på 36 bostadsrätter och 8 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 170 bostäder fördelat på: 55 ägarlägenheter och 60 bostadsrätter i flerbostadshus och 45 äganderätter i småhus. Förslag på insatser Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer. Aktuella bygg- och boplaner: 29

33 Landsbygden På landsbygden är det svårt att i likhet med stadsdelarna, prognostisera byggandet eftersom det ofta rör sig om ett småskaligt utbud/efterfrågan av bostäder. I kommundelscentran pågår visserligen byggnation och planering av bostäder men på den rena landsbygden är det främst utanför detaljplanelagda områden och enstaka hus som byggs. Eftersom det rör sig om förhandsbesked utanför detaljplanelagda området är det svårt att prognostisera för detta varför bostadsprognosen kan vara missvisande utanför Växjö stad. Kommundelscentrum kommer att redovisas enskilt och övriga tätorter och småorter kommer i vägledning för möjliga insatser att redovisas som Landsbygd. Tätorter Lammhult Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 239 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 248 invånare. Samtliga åldersgrupper kommer enligt prognosen att minska och gruppen år minskar till drygt hälften. Underlag I tätorten återfinns 915 lägenheter fördelat på 316 hyresrätter flerbostadshus; 34 hyresrätter och 477 äganderätter i småhus; 75 hyresrätter i specialbostäder och 13 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: Inga färdigställda lägenheter. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 8 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för 30

34 bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. Ingelstad Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 71 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 219 invånare. Befolkningsgruppen 0-19 år kommer enligt prognosen att öka medan år minskar med 46 procent. Underlag I tätorten återfinns 794 lägenheter fördelat på 206 hyresrätter i flerbostadshus; 16 hyresrätter och 481 äganderätter i småhus; 75 hyresrätter i specialbostäder och 16 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 11 lägenheter fördelat på 6 hyresrätter i flerbostadshus och 5 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 36 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. 31

35 Gemla Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 85 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 121 invånare. Samtliga befolkningsgrupper minskar utom 0-19 år och 75 år- som ökar något. Underlag I tätorten återfinns 578 lägenheter fördelat på 73 hyresrätter i flerbostadshus; 3 hyresrätter och 434 äganderätter i småhus; 43 hyresrätter i specialbostäder och 25 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 13 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 36 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. Åryd Demografisk analys Befolkningen har under perioden minskat med 4 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 56 invånare. Åldersgrupperna år och 75 år- kommer enligt prognosen att öka. 32

36 Underlag I Åryd återfinns 279 lägenheter fördelat på 54 hyresrätter i flerbostadshus; 19 hyresrätter och 204 äganderätter i småhus; 2 lägenheter i övriga hus. Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 2 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 8 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. Braås Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 146 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 212 invånare. Samtliga åldersgrupper kommer enligt prognosen att minska utom 0-19 år. Underlag I Braås återfinns 797 lägenheter fördelat på 231 hyresrätter i flerbostadshus; 79 hyresrätter och 451 äganderätter i småhus; 32 hyresrätter i specialbostäder och 4 lägenheter i övriga hus. 33

37 Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 12 hyresrätter i flerbostadshus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 6 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. Rottne Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 44 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 256 invånare. Åldersgrupperna 0-19 år och 75 årkommer enligt prognosen att öka medan övriga minskar. Underlag I tätorten återfinns 1047 lägenheter fördelat på 203 hyresrätter i flerbostadshus; 169 hyresrätter, 17 bostadsrätter och 573 äganderätter i småhus; 63 hyresrätter i specialbostäder och 22 lägenheter i övriga hus. 34

38 Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 19 färdigställda lägenheter fördelat på 18 hyresrätter i flerbostadshus och 1 äganderätt i småhus. Förväntad byggnation Enligt bostadsprognosen kommer det under perioden att byggas 18 hyresrätter i flerbostadshus. Förslag på insatser Fortsatt planläggning och bostadsbyggnation för centrumnära bostäder och för bostäder i attraktiva lägen kan vara en viktig del i att hålla tillbaka befolkningsminskningen. Särskilt för tätorten bör seniorbostäder prioriteras för att möta behoven i tätortens omland. Flerbostadshus bör prioriteras för att få en större blandning av boendeformer i tätorten. Landsbygden Demografisk analys Befolkningen har under perioden ökat med 365 invånare. Befolkningsprognosen antar en minskning av befolkningen med 813 invånare. Åldersgruppen 75-år kommer emellertid enligt prognosen att öka. Befolkningsutvecklingen, framförallt i åldersgruppen 75 år-, ställer därför även krav på kommunens ändamålslokaler. Underlag På landsbygden i Växjö kommun återfinns 5000 lägenheter fördelat på 137 hyresrätter i flerbostadshus; 159 hyresrätter och 4569 äganderätter i småhus; 102 hyresrätter i specialbostäder och 28 lägenheter i övriga hus. 35

39 Demografisk utveckling och prognos Ålder w Summa = startfolkmängd för befolkningsprognos enligt SCB, statistiska centralbyrån = period för vägledning för möjliga insatser 2024 = slutår för prognos Bostadsbyggnation Bostadsbyggnationen under perioden: 139 äganderätter i småhus. Förväntad byggnation Det är svårt att bedöma hur en prognos för byggnationen kommer att se ut under perioden. Framförallt eftersom de flesta planerade bostäder påbörjas utanför detaljplanelagt område, vilket annars ger kommunen ett underlag till prognos. Förslag på insatser Seniorbostäder för landsbygdens befolkning hänvisas till respektive kommundelscentra, tätort. 36

40 37

41 38 Plats för egna anteckningar

42 39

43 2 Planeringskontoret tel

44 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Verkställighet av kommunfullmäktiges beslut rörande Motion om infrastruktur för grönare taxi i Växjö - Cheryl Jones Fur (MP) Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet ger kommunchefen i uppdrag att ta hänsyn till motionens förslag om särskilda taxiplatser och laddstolpar för el- och laddhybridtaxibilar i sin planering för utveckling av området. 2. Arbetsutskottet ger kommunchefen i uppdrag att se över och tydliggöra miljökraven i samband med nästa upphandling av taxitjänster. Bakgrund Kommunfullmäktige har i 9/2017 beslutat följande: 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta hänsyn till motionens förslag om särskilda taxiplatser och laddstolpar för el- och laddhybridtaxibilar i sin planering för utveckling av området. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att se över och tydliggöra miljökraven i samband med nästa upphandling av taxitjänster. Ärendet Uppdrag från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen tas enligt gällande rutin upp i arbetsutskottet för verkställande. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

45 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Dnr Motion om infrastruktur för grönare taxi i Växjö - Cheryl Jones Fur (MP) Kommunfullmäktiges beslut 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta hänsyn till motionens förslag om särskilda taxiplatser och laddstolpar för eloch laddhybridtaxibilar i sin planering för utveckling av området. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att se över och tydliggöra miljökraven i samband med nästa upphandling av taxitjänster. Bakgrund Cheryl Jones Fur (MP) och Mikael Svensson (MP) har i en motion inkommen den 18 augusti 2016 föreslagit att nya, fördelaktiga taxiplatser vid Växjö resecentrum ska skapas. Dessa platser ska vara reserverade för laddfordon, och förses med snabbladdare. Motionen föreslår också att Växjö kommun ska efterfråga miljövänliga bilar då taxitjänster köps in. Beslutsunderlag Tekniska nämnden har i 138/2016 lämnat följande yttrande: Tekniska nämnden beslutar att ta med motionens förslag in i det strategiska arbetet med laddinfrastrukturen och som en del i arbetet med den antagna Parkeringsstrategi och handlingsplan för Växjö stad. Punkt tre i skrivelse hanteras inte i tekniska nämnden. Kommunchefen har sedan i en skrivelse den 16 november 2016 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår bland annat att det för närvarande finns fler än 40 publika laddplatser i Växjö, där det är möjligt att ladda sina fordon utan kostnad. I motionen påpekas dock att befintliga platser framför allt är riktade mot allmänheten, och att även Växjös taxibolag är i behov av en lämplig laddinfrastruktur (snabbladdare) för att kunna gå över till fler laddfordon. I motionen föreslås att en sådan infrastruktur borde ligga på kommunens ansvar för att ge alla taxibolag samma förutsättningar oavsett storlek och ekonomisk kapacitet. 1 (3)

46 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Området kring Växjö resecentrum är inne i ett stort förändringsarbete. Planeringskontoret har redan inlett dialog med de fyra största taxibolagen om utformning av området. I den fortsatta dialogen bör det även gå att diskutera frågan om att ge fördelar till laddfordon. Det är också i detta arbete som det bör bestämmas den lämpligaste platsen för etablering av snabbladdare, samt hur finansiering av en sådan ska ske och vem som ska finansiera den. Växjö kommuns gällande avtal för taxitjänster började gälla , och löper efter två ettåriga förlängningar ut En ny upphandling av taxitjänster bör således inledas ganska snart. En god avtalstrohet från såväl kommunkoncernen som kommande avtalad leverantör av taxitjänster bör således leda till miljövänligare taxiresor. Kommunstyrelsen har i 32/2017 föreslagit att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut: 1. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att ta hänsyn till motionens förslag om särskilda taxiplatser och laddstolpar för eloch laddhybridtaxibilar i sin planering för utveckling av området. 2. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att se över och tydliggöra miljökraven i samband med nästa upphandling av taxitjänster. Yrkanden Tobias Adersjö (MP) med instämmande av Sofia Stynsberg (M): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordförande Bo Frank (M) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom Tekniska nämnden Kommunchefen (hållbarhetschefen, upphandlingschefen) 2 (3)

47 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige (3)

48

49 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Årsmöte med Arkivförbund Sydost 2017 Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att utse Växjö kommuns ombud till årsmöte med Arkivförbund Sydost den 17 mars Ombudet får i uppdrag att rösta för: Godkännande av resultat- och balansräkning, enligt förslag. Ansvarsfrihet för styrelsen. Fastställande av årsavgift för medlemmar, enligt förslag. Fastställande av verksamhetsplan och budget för det kommande verksamhetsåret, enligt förslag. Valärenden, enligt förslag. Bakgrund Växjö kommun har i egenskap av medlem i Arkivförbund Sydost kallats till årsmöte med Arkivförbund Sydost den 17 mars Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Arkivförbund Sydost Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Kallelse till ordinarie fiskestämma i Växjösjöarnas fiskevårdsområdesförening 2017 Förslag till beslut 1. Arbetsutskottet uppdrar till kommunchefen att utse Växjö kommuns ombud till ordinarie fiskestämma i Växjösjöarnas fiskevårdsområdesförening den 22 mars Ombudet får i uppdrag att rösta för: Fastställande av dagordning, enligt förslag. Godkänna att stämman kallats stadgeenligt. Godkännande av styrelsens och revisorernas berättelse. Beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Ersättning för styrelsen och revisorerna, enligt förslag. Samtliga valärenden, enligt förslag. Godkännande av fiskeplan och villkor för upplåtelse för kommande år, enligt förslag. Budget för 2017, enligt styrelsens förslag. Frågor om kräftfiske, enligt styrelsens förslag. Planerade åtgärder i Växjösjöarna 2017, enligt förslag. Bakgrund Växjö kommun har i egenskap av medlem kallats till ordinarie fiskestämma i Växjösjöarnas fiskevårdsområdesförening den 22 mars Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Växjösjöarnas fiskevårdsområdesförening Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

64 ÄRENDE Dnr KS (2)

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Återrapportering av uppdrag till nämnden för arbete och välfärd rörande "Tryggad återvandring" Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner redovisningen av uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen uppdrog i 153/2014 åt nämnden för arbete och välfärd att starta försöksprojektet Tryggad återvandring i syfte att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Kommunstyrelsen noterade i 178/2016 att uppdraget inte har verkställts och uttalar att man förväntar sig att nämnden för arbete och välfärd genomför uppdraget. Beslutsunderlag Nämnden har arbete och välfärd har i 11/2017 beslutat följande: Nämnden för arbete och välfärd beslutar att ansöka om medel från Migrationsverket avseende projektet Tryggad återvandring när sådana förutsättningar finns hos förvaltningen. Insatser för etablering kommer fortsatt att prioriteras. Vidare framgår i beslutet att nämnden i tidigare remissvar redogjort för tidigare erfarenheter av frivillig återvandring i Växjö kommun och Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ), som lades ned Det handlade då framförallt om återvandring av tidigare flyktingar från f.d. Jugoslavien. Lokala återvandringskontor finns idag framförallt i de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö och samfinansieras via kommun, Migrationsverket och särskilda projektmedel. Förvaltningen för arbete och välfärd gör bedömningen att det inte föreligger ett sådant underlag i Växjö kommun för upprättandet av ett kontor för frivillig återvandring, som i de enskilda fallen ofta är en lång process av enskilda överväganden och som kräver god kännedom om situationen i det tidigare hemlandet avseende t.ex. säkerhet, boende, försörjning, sjuk- och hälsovård m.m. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

75 ÄRENDE Dnr KS Det tidigare Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ) i Växjö kommun lades ner 2012 och startades utifrån dåvarande konfliktsituation i f.d. Jugoslavien. Förvaltningen gör bedömningen att den information som lämnas via Migrationsverkets hemsida eller som kan lämnas av t.ex. Medborgarkontoret eller Röda Korset i frågor om frivillig återvandring är tillräcklig i nuläget och att det ej getts uttryck från kommuninvånare eller grupper av sådana om ett prioriterat behov av särskild verksamhet för frivillig återvandring. Nämnden har för ändamålet ej avsatt särskilda medel för detta. 2 (2)

76 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Beslut uppdrag från KF - Skrivelse om försöksprojekt "Tryggad återvandring" Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att ansöka om medel från Migrationsverket avseende projektet Tryggad återvandring när sådana förutsättningar finns hos förvaltningen. Insatser för etablering kommer fortsatt att prioriteras. Bakgrund I en skrivelse till kommunstyrelsen (KS), daterad , föreslog Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) försöksprojekt för att stödja frivillig återvandring. I särskild remiss (2014) svarade NAV på de olika begrepp som finns kring detta och vad som åsyftas samt informerade vid tillfället att ansökningstiden för de projektmedel som utlyses av Migrationsverket hade gått ut. Några nya medel till projekt för frivillig återvandring har därefter ej utlysts av Migrationsverket. Migrationsverket meddelar nu på sin hemsida att man inom kort kommer att lämna mer information om 2017 års projektansökningsomgång. Migrationsverket inbjuder också, tillsammans med EU:s asyl-, migrationsoch integrationsfond, till ett särskilt seminarium om åtgärder för ett bättre återvändararbete i Sverige den 2 februari 2017, kl i Näringslivets Hus, Stockholm. Bedömning Nämnden har i tidigare remissvar redogjort för tidigare erfarenheter av frivillig återvandring i Växjö kommun och Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ), som lades ned Det handlade då framförallt om återvandring av tidigare flyktingar från f.d. Jugoslavien. Lokala återvandringskontor finns idag framförallt i de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö och samfinansieras via kommun, Migrationsverket och särskilda projektmedel. Förvaltningen gör bedömningen att det inte föreligger ett sådant underlag i Växjö kommun för upprättandet av ett kontor för frivillig återvandring, som i de enskilda fallen ofta är en lång process av enskilda överväganden och som kräver god kännedom om situationen i det tidigare hemlandet avseende t.ex. säkerhet, boende, försörjning, sjuk- och hälsovård m.m. 1 (2)

77 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Migrationsverket får besluta om statligt bidrag till utlänningar som önskar lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land. Ett sådant bidrag får endast ges en gång till samma person i mån av tillgång på medel. Bidraget omfattar resebidrag samt därutöver en summa om kronor för vuxen och kronor för barn, dock högst kronor per familj. Migrationsverket kan på sin hemsida lämna mer information om detta samt hur ansökningsförfarandet går till, inklusive ansökningsblanketter. Konsekvensanalys Det tidigare Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ) i Växjö kommun lades ner 2012 och startades utifrån dåvarande konfliktsituation i f.d. Jugoslavien. Förvaltningen gör bedömningen att den information som lämnas via Migrationsverkets hemsida eller som kan lämnas av t.ex. Medborgarkontoret eller Röda Korset i frågor om frivillig återvandring är tillräcklig i nuläget och att det ej getts uttryck från kommuninvånare eller grupper av sådana om ett prioriterat behov av särskild verksamhet för frivillig återvandring. Nämnden har för ändamålet ej avsatt särskilda medel för detta. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2 (2)

78 Från: Skickat: den 14 februari :29 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Tjänsteskrivelse remissvar om Projekt "Tryggad återvandring" Bifogade filer: Beslut NAV- 11.docx; Tjänsteskrivelse förenklad.doc; Tjänsteskrivelse.doc Hej! Här kommer NAVs beslut om projekt Tryggad återvandring". MVH Veronica Ionescu

79 ÄRENDE Dnr NAV Veronica Ionescu förvaltningssekreterare Tel Nämnden för arbete och välfärd Remiss KS - Skrivelse om försöksprojekt "Tryggad återvandring" Beslut fattat av KS 153/2014. Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att ansöka om medel från Migrationsverket avseende projektet Tryggad återvandring då förutsättningar finns. Insatser för etablering kommer fortsatt att prioriteras. Beslutet skickas till För åtgärd Arbete och välfärd Oliver Rosengren Ordförande i nämnden för arbete och välfärd Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post veronica.ionescu@vaxjo.se

80 ÄRENDE Dnr Mats Karlsson utredare Tel Nämnden för arbete och välfärd Remissvar om försöksprojektet Tryggad återvandring Beslut fattat av KS 153/2014 Förslag till beslut Förslag till beslut lämnas inte. Bakgrund I en skrivelse till kommunstyrelsen (KS), daterad , föreslog Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) försöksprojekt för att stödja frivillig återvandring. I särskild remiss (2014) svarade NAV på de olika begrepp som finns kring detta och vad som åsyftas samt informerade vid tillfället att ansökningstiden för de projektmedel som utlyses av Migrationsverket hade gått ut. Några nya medel till projekt för frivillig återvandring har därefter ej utlysts av Migrationsverket. Migrationsverket meddelar nu på sin hemsida att man inom kort kommer att lämna mer information om 2017 års projektansökningsomgång. Migrationsverket inbjuder också, tillsammans med EU:s asyl-, migrationsoch integrationsfond, till ett särskilt seminarium om åtgärder för ett bättre återvändararbete i Sverige den 2 februari 2017, kl i Näringslivets Hus, Stockholm. Bedömning Nämnden har i tidigare remissvar redogjort för tidigare erfarenheter av frivillig återvandring i Växjö kommun och Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ), som lades ned Det handlade då framförallt om återvandring av tidigare flyktingar från f.d. Jugoslavien. Lokala återvandringskontor finns idag framförallt i de större städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö och samfinansieras via kommun, Migrationsverket och särskilda projektmedel. Förvaltningen gör bedömningen att det inte föreligger ett sådant underlag i Växjö kommun för upprättandet av ett kontor för frivillig återvandring, som i de enskilda fallen ofta är en lång process av enskilda överväganden och som kräver god kännedom om situationen i det tidigare hemlandet avseende t.ex. säkerhet, boende, försörjning, sjuk- och hälsovård m.m. Förvaltningen för arbete och välfärd 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post mats.karlsson@vaxjo.se

81 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» Migrationsverket får besluta om statligt bidrag till utlänningar som önskar lämna Sverige och bosätta sig i ett annat land. Ett sådant bidrag får endast ges en gång till samma person i mån av tillgång på medel. Bidraget omfattar resebidrag samt därutöver en summa om kronor för vuxen och kronor för barn, dock högst kronor per familj. Migrationsverket kan på sin hemsida lämna mer information om detta samt hur ansökningsförfarandet går till, inklusive ansökningsblanketter. Konsekvensanalys Det tidigare Kontoret för frivillig Återvandring (KFÅ) i Växjö kommun lades ner 2012 och startades utifrån dåvarande konfliktsituation i f.d. Jugoslavien. Förvaltningen gör bedömningen att den information som lämnas via Migrationsverkets hemsida eller som kan lämnas av t.ex. Medborgarkontoret eller Röda Korset i frågor om frivillig återvandring är tillräcklig i nuläget och att det ej getts uttryck från kommuninvånare eller grupper av sådana om ett prioriterat behov av särskild verksamhet för frivillig återvandring. Nämnden har för ändamålet ej avsatt särskilda medel för detta. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen För åtgärd Arbete och välfärd Per Sandberg förvaltningschef 2 (2)

82 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Uppdrag om försöksprojekt "Tryggad återvandring" Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen noterar att uppdraget inte har verkställts och uttalar att man förväntar sig att nämnden för arbete och välfärd genomför uppdraget. Bakgrund Kommunstyrelsen uppdrog i 153/2014 åt nämnden för arbete och välfärd att starta försöksprojektet Tryggad återvandring i syfte att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Kommunstyrelsen har noterat att något försöksprojekt inte startats hos nämnden för arbete och välfärd. Ärendet tas därför upp för aktualisering i kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 231/2016 föreslagit kommunstyrelsen att notera att uppdraget inte har verkställts och uttalar att man förväntar sig att nämnden för arbete och välfärd genomför uppdraget. Beslutet skickas till För åtgärd Nämnden för arbete och välfärd 1 (1)

83 PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen Skrivelse om försöksprojekt "tryggad återvandring" (KS/2013:887) Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt nämnden för arbete och välfärd att starta försöksprojektet Tryggad återvandring i syfte att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Bakgrund Peter Norrman (M) och Benny Johansson (M) har i en skrivelse den 18 december 2013 föreslagit att Växjö ska ansöka om att bli försökskommun för att utveckla metoder att stödja frivillig återvandring. Enligt skrivelsen ska ett sådant arbete ske i samarbete med Migrationsverket, SIDA, UNHCR och andra hjälporganisationer. Beslutsunderlag Kommunchefen har i en skrivelse den 31 mars 2014 redogjort för ärendet. Av skrivelsen framgår att nämnden för arbete och välfärd i beslutat att tillstyrka förslaget i skrivelsen. Av förvaltningschefens skrivelse framgår att man ska skilja på begreppen Frivilligt återvändande och frivillig återvandring. Det är det senare av dessa som berörs i förslaget. Frivillig återvandring avser personer som erhållit uppehållstillstånd men inte är svenska medborgare. Migrationsverket har regeringens uppdrag att arbeta med frivillig återvandring och därför finns det projektmedel att söka hos dem beroende på projektets art. Migrationsverket administrerar även Europeiska återvändarfonden inom EU:s ramprogram Solidaritet och hantering av migrationsströmmar (SOLID). Även här finns projektmedel att söka. Projektet ERPUM (European Return Platform for Unaccompanied Minors) som nämns i förslaget är specifikt inriktat på familjeåterförening och ett ordnat mottagande för ensamkommande barn från Afghanistan och Irak som har fått beslut på sin asylansökan. Kommunledningsförvaltningen har inga ytterligare synpunkter. Arbetsutskottet har i 185/2014 föreslagit kommunstyrelsen att uppdra åt nämnden för arbete och välfärd att starta försöksprojektet Tryggad återvandring i syfte att utveckla metoder för att stödja frivillig återvandring. Beslutet skickas till Nämnden för arbete och välfärd Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

84 Typ: Mottagare OrgNamn: NÃ mnden fã r arbete och vã lfã rd Epost: namnden.arbete.valfard@vaxjo.se

85 ÄRENDE Dnr KS Agnieszka Janicka Årevall planeringsarkitekt Tel Kommunstyrelsen Uppdrag till kommunchefen att ta fram tomter för byggnation för fler hyresrätter i Gemla Förslag till beslut Kommunstyrelsen får nedanstående som svar på uppdrag Tomter för byggnation fler hyresrätter i Gemla. Bakgrund Efter diskussion med Gemla-Öja sockenråd har frågan om behovet av fler hyresrätter i Gemla uppkommit. Arbetsutskottet har i 107/2016 föreslagit att: 1. Kommunstyrelsen uppdrar till Vidingehem AB att bygga fler hyresrätter i Gemla. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram tomter för byggnation av fler hyresrätter i Gemla. 3. Kommunstyrelsen uppdrar till byggnadsnämnden att i samråd med planeringskontoret ta fram detaljplaner för fler hyresrätter i Gemla. Svar på uppdrag Inom den pågående detaljplanen för Öpestorp 3:4 planeras det tre storkvarter möjliga för hyresrätter. Vidingehem AB planerar och tittar på förutsättningar för byggande av 16 lägenheter på fastigheten Gemla 1:66 och delar av fasigheten Getaskärv 1:20 i Gemla. Vidingehem AB har redan lämnat ansökan till Stadsbyggnadskontoret om detaljplaneändring för fastigheten Gemla 1:66, men kommer att ändra den till att omftta delar av fastigheten Getaskärv 1:20. Planen kommer då möjliggöra för 16 lägenheter i två huskroppar och förskolsverksamhet. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Agnieszka.arevall@vaxjo.se

86 ÄRENDE Dnr KS Vidinghem AB kommer att begära planeändringen för fastigheten Gemla 5:70 för att möjliggöra uppförandet av ca 20 lägenheter. Monica Skagne Kommunchef Paul Herbertsson Planeringschef 2 (2)

87 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Uppdrag om fler hyresrätter i Gemla Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till Vidingehem AB att bygga fler hyresrätter i Gemla. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram tomter för byggnation av fler hyresrätter i Gemla. 3. Kommunstyrelsen uppdrar till byggnadsnämnden att i samråd med planeringskontoret ta fram detaljplaner för fler hyresrätter i Gemla. Bakgrund Efter diskussion med Gemla-Öja sockenråd har frågan om behovet av fler hyresrätter i Gemla uppkommit. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 107/2016 föreslagit att: 1. Kommunstyrelsen uppdrar till Vidingehem AB att bygga fler hyresrätter i Gemla. 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram tomter för byggnation av fler hyresrätter i Gemla. 3. Kommunstyrelsen uppdrar till byggnadsnämnden att i samråd med planeringskontoret ta fram detaljplaner för fler hyresrätter i Gemla. Beslutet skickas till Vidingehem AB Byggnadsnämnden Kommunchefen (planeringschefen) 1 (1)

88 ÄRENDE Dnr KS Jan Johansson energiplanerare Tel Kommunstyrelsen Klimatkonto 2017 Tjänstemannagruppens förslag till beslut om utdelning Förslag till beslut Kommunstyrelsen bifaller det förslag som tjänstemannagruppen inom Hållbarhetsgruppen berett å Kommunledningsförvaltningens vägnar. Kort sammanfattning (fullständig information på sida 2-8) Beviljas Arbete och Välfärd beviljas kronor för laddstolpar Måltidsorganisationen beviljas kronor för sina två ansökningar: Utveckling av vegetariska recept samt utbildning i vegetarisk matlagning Tekniska förvaltningen beviljas kronor för en cykelkärra inkl skyltar. Utbildningsförvaltningen beviljas kronor för ansökan om Hållbara kliv i förskolan Utbildningsförvaltningen beviljas även kronor för Kreativt återanvändarcentrum KrÅCan Summa: kronor exkl moms Beviljas ej Hållbarhetsgruppen, visuell flergrenskontakt Kultur och Fritid, cykelbibliotek Tekniska förvaltningen, skruvpress för avvattning av rötslam Utbildningsförvaltningen, klimatsmarta skolledare Vöfab, cykelpumpar Förslag att justera ett av kriterierna för klimatkontot De tre kriterierna är idag klimatnytta, innovation och spridningspotential. Tjänstemannagruppen föreslår att kriteriet klimatnytta inte framöver ska behöva beskrivas i klimatnytta per bidragskrona. Det har hittills blivit en mycket objektiv bedömning. Tjänstemannagruppen föreslår istället att klimatnyttan beskrivs med ord för att visa att man tänker i rätt banor. Kommunledningsförvaltningen 1 (9) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post Jan.Johansson3@vaxjo.se

89 ÄRENDE Dnr KS Bakgrund Inkomna projektidéer Elva projektansökningar till klimatkontot har inkommit. Det är det största antalet ansökningar sedan Klimatkontot startades. Klimatkontots budget 2017 omfattar kronor från insatta CO 2 - avgifter samt kvarvarande medel från Totalt ansöktes det om projektmedel motsvarande kr. Alla belopp exkl moms. Nedan presenteras de olika projekten samt tjänstemannagruppens förslag till beslut. Detaljerat förslag till beslut om beviljande av medel från klimatkontot st laddstolpar (AoV) Arbete och Välfärd fortsätter att minska miljöpåverkan från sina fordon genom att nu skaffa elfordon. De önskar i samband med detta tillskapa infrastruktur bestående av fler el-laddstolpar. Klimatnytta Det är mycket positivt att fler får tillgång till laddmöjligheter för att på så sätt motverka räckviddsångesten. På så sätt kan fler lockas att använda och få erfarenhet av såväl laddfordon som laddning. Spridning Då antalet laddstolpar ökar i rask takt i tätorten förordar Hållbarhetsgruppen laddstolpar som placeras på landsbygden. Budget Arbete och Välfärd avser att införskaffa den typ av snabbladdare som Tekniska förvaltningen har installerat på Stinavägen 3, vars inköps- och installationskostnad beräknas till ca kr per styck. Totalkostnad ca (9)

90 ÄRENDE Dnr KS kr. Dessutom ansöks det om kr för information var stolparna finns belägna. Förslag till beslut Tjänstemannagruppen föreslår att projektet beviljas kronor. 2. Visuell flergrenskontakt The Pac Transparent (Hållbarhetsgruppen) The Pac Transparent ger en visuell upplevelse på hur elen rinner genom sladden. Ju högre effekt, desto snabbare rör sig det blåa ljuset genom kabeln. 30 stycken The Pac Transparent inköps och fördelas ut i kommunen. Tjänstemannagruppen bedömer att det finns risk för jäv med denna ansökan och föreslår att den lämnas utan åtgärd. 3. Cykelbibliotek + en ellastcykel (Kultur och Fritid) Tanken är att köpa in en elcykel med lastnings-funktion till utåtriktad biblioteksverksamhet. På evenemang där biblioteket brukar medverka i till exempel Earthweek eller matmässan vore det ett praktiskt och miljövänligt alternativ att använda ett cykelbibliotek. Vi har även haft olika uppsökande verksamheter där man kunde ta el-cykeln till stranden eller stadsparken med böcker och tidskrifter och låna ut till de som solbadar eller har picknick. Barnavdelningen har många planer som skulle kunna genomföras med en elcykel. Vi beräknar att cykeln kommer att användas runt 20 gånger per år på speciella evenemang och kanske ännu mer om man räknar med vardagliga resor mellan huvudbiblioteket och filialer. Tjänstemannagruppen menar att den ellastcykel som finns i kommunens cykelpool, inom nära räckhåll i kommunhusets garage, kan användas för avsett ändamål. Det finns risk för låg användning om stadsbiblioteket skaffar en egen cykel. Därför föreslår tjänstemannagruppen att medel ej beviljas Utveckling av vegetariska recept + Utbildning i vegetarisk matlagning (Måltidsorganisationen) Detta är två separata ansökningar men då tillgängliga medel i Klimatkontot är begränsade har dessa två ansökningar bedömts tillsammans då de ändå hör ihop. 3 (9)

91 ÄRENDE Dnr KS Ansökan om utveckling av vegetariska recept avser en projektanställning under 3 månader för att utveckla de vegetariska recepten. Syftet är att ta fram väl fungerande recept på vegetariska rätter som fungerar i storkök fokuserat på smak, kvalitet, utseende och näringsinnehåll. Ansökan om utbildning i vegetarisk matlagning avser kompetensutveckling för måltidspersonal i Växjö kommuns tillagningskök. Syftet med utbildningen är att höja kunskapen om vegetarisk matlagning. Se helheten i menyplanering där den vegetariska rätten ska harmoniera med övriga rätter och på ett lockande sätt inbjuda gästen till att smaka och välja det vegetariska alternativet. Målet är att öka intag av grönsaker och andra vegetabilier liksom minska köttintag och därmed klimatpåverkan. Undervisningen är en heldag som innehåller en teoretisk del med föreläsning och diskussion samt en praktisk del där deltagarna lagar mat själva. Fokus på smak, kvalitet, utseende och näringsinnehåll. Tjänstemannagruppen bedömer alltså dessa två ansökningar ihop och anser att båda projekten är intressanta. Gruppen skulle se positivt på om projektet kunde inkludera att bidra med att ta bort särkänslan för de som väljer vegetariskt! Då klimatkontots medel är begränsade föreslår tjänstemannagruppen att bevilja kronor som får fördelas fritt mellan dessa båda ansökningar. 6. Skruvpress för avvattning av rötslam (Tekniska förvaltningen) På Sundet rötas avloppsslam mm till biogas. För att minska vatteninnehållet i rötslammet måste det avvattnas. Idag avvattnas rötslammet från Sundet i två äldre centrifuger. En polymer tillsätts för att förbättra avvattningen. Det avvattnade slammet trycks sedan med tryckluft under marken ut på slamplattan. De båda centrifugerna måste bytas ut och i samband med detta gjordes en jämförelse av marknaden. Dessutom ska slamutlastningen ändras, från dagens tryckluftssystem under mark till ett transportband. Eftersom en skruvpress är betydligt energisnålare än centrifuger kommer en skruvpress att ersätta drift av de gamla centrifugerna. Ett nackdel med skruvpressen är att rejektvattnet (vattenfasen från det avvattnade rötslammet) innehåller mer suspenderat material än rejektvatten från centrifuger. VA-avdelningen har fått möjlighet att, mot en kostnad testa en partikelseparator, som inte kräver någon kemikalietillsats eller separat filter. 4 (9)

92 ÄRENDE Dnr KS När det gäller slamutlastningen är energiförbrukningen cirka 100 MWh/år och för det nya systemet förväntas förbrukningen att bli cirka 32 MWh/år (räknat på 70 öre/kwh). Sparad energi blir därmed 68 MWh/år Om partikelfiltret skulle fungera så som tillverkaren säger vore det en verklig innovation då den inte finns ute på marknaden. Det skulle ha en stor spridningspotential i branschen och skulle kunna innebära att fler reningsverk i Sverige väljer att satsa på en energisnål teknik. Tjänstemannagruppen bedömer åtgärden som innovativ men då möjligt bidrag från klimatkontot blir mycket litet i förhållande till kostnaden känns inte bidraget som avgörande för att projektet ska bli av. Gällande spridningseffekten brukar vi avse den mot invånarna eller inom organisationen, inte till andra kommuner. Tjänstemannagruppen föreslår att medel ej beviljas. 7. Utökad tjänstcykelpool (Tekniska förvaltningen) Tekniska vill utveckla kommunens tjänstecykelpool med att utöka antalet elcyklar samt köpa in en cykelvagn för att underlätta för tjänsteärende som behöver ta med last, t ex skärmar och andra utställningsmaterial. Dessutom vill vi utöka med en vikcykel för att underlätta tjänsteresor via kollektivtrafiken i kombination med cykel för att nå hela vägen fram till slutpunkten. Elcyklarna är eftertraktade och under den varma säsongen är de frekvent bokade. Elcyklarna är så hett eftertraktade att de t o m stjäls som gör att vi nu vill ersätta en och utöka tjänstepoolen med en till elcykel. Genom att utöka tjänstecykelpoolen med en cykelvagn kan vi förutom ersätta vissa bilresor i tjänsten också inspirerar kommunanställda och andra medborgare att elcykel tillsammans med cykelvagn kan också ersätta bilresor även för vissa privata resor där lastutrymme krävs. Tjänstemannagruppen bedömer nödvändigheten av extra elcyklar låg när vi har så många andra cyklar (vanliga + el) samt låg beläggning stora delar av året. Vikcykeln bedöms också få låg användning då det ännu är få personer som reser på det sättet. Men en cykelvagn tillför något extra! Den skulle även passa in i det koncept som Kultur och Fritid tänker sig för Biblioteket i ansökan 3 ovan! Tjänstemannagruppen föreslår kronor för cykelvagn plus kronor för marknadsföring. 8. Hållbara kliv i förskolan (Utbildningsförvaltningen) 5 (9)

93 ÄRENDE Dnr KS Utbildningsförvaltningen söker medel till en ellådcykelpool (4 st ellådcyklar) till förskolan som gör att barn och pedagoger på ett klimatsmart sätt kan ta sig ut i naturen. De söker även medel till 20 st ryggsäckar med ett utflyktskit till varje deltagande förskola. Utbildningsförvaltningen önskar skapa platsbunden natur- och miljöundervisning för förskolan. Upplägget är att skapa utbildning för pedagoger med en innehållsrik pärm/digital sida med information - VAD, tips på aktiviteter och skapande via land art samt ett VARFÖR/SYFTE. Vi har valt att starta med platsen SKOGEN. Kontakt med Kommunekolog samt Skogsstyrelsen är tagen. Vi vill exemplifiera en station i skogen som ger en konstupplevelse genom skapande via land art, naturvetenskapsbegrepp, experimenterande och lek. Vid positiv utvärdering av ovanstående projekt önskar de fortsätta med platsen Parken och sedan Vattnet. Det är förskolans NT-utvecklare, en ateljerista, en förskolepedagogista samt verksamhetsutvecklare i samverkan med experter på de olika områdena. Tjänstemannagruppen bedömer att det är ett positivt beteendepåverkande projekt och att det ska beviljas kronor. Kriteriet är att cyklarna ska användas av flera förskolor. Medel går till cyklarna, ej för ryggsäckarna. 9. KrÅCan - Kreativt återanvändarcentrum i förskolan (Utbildningsförvaltningen) Utbildningsförvaltningen/förskolan söker medel till att etablera KrÅCan i lokaler på Arabygatan 82 A. De behöver medel till sorterings/förvaringsutrustnin, inramning av samverkansdiplom till företag/arbetsplatse, tryck av informationsfoldrar, del av pedagogtjänst under uppstartsfasen, del av bidrag till att erbjuda workshops i lokalen och öppna hus aktiviteter. De ser att företag idag slänger stora mängder spillmaterial och överblivet material från sin produktion. Detta material vill de samla på KrÅCan. Materialet kommer att sorteras, miljökontrolleras och därefter exponeras på ett tilltalande sätt. Skolor och förskolor inom den kommunala verksamheten får tillgång till detta material i sin pedagogiska verksamhet. Material som de kommer ha på KrÅCan kan vara trä, metall, plast, tyger, och olika sorters pappersmaterial mm. En förutsättning för att motta materialet från företagen är att det inte är farligt, miljöfarligt eller smutsigt. 6 (9)

94 ÄRENDE Dnr KS När materialet inte längre används på skolan/ förskolan ska det återlämnas till återanvändarcentrum för sortering och en ny exponering för fortsatt användande. Är materialet uttjänt eller söndrigt ska det återvinnas. Syftet med ett kreativt återanvändningscentrum är att kunna ge barn och ungdomar mer och fler utmaningar genom ett ofärdigt och könsneutralt material. Färdigt material är ofta begränsande i sin utformning medan ett ofärdigt material ger fler och större möjligheter. Genom materialet skapas en ny sanning i stunden. Det leder till ett ständigt nytänkande och lekfullt skapande. Det kreativa och ofärdiga materialet ger inga färdiga lösningar. Genom att erbjuda mycket av ett material skapas en miljö där fler bjuds in vilket leder till nya och fler möten. Efter utvärdering av årets aktiviteter kommer förskolechefer och förskole pedagoger att bjudas in till workshops och fortbildning. Återanvändarcentrum för skolan blir en ny verksamhet i Växjö kommun och Utbildningsförvaltningen. Tjänstemannagruppen bedömer att det är ett mycket bra projekt. Dock tveksamt att vi ska betala pengar till en driftkostnad. Tjänstemannagruppen föreslår ändå att bevilja kronor till dem då det visar på möjligheten att återanvända material som i andras ögon är uttjänat. 10. Klimatsmarta skolledare (Utbildningsförvaltningen/Norra området) Utbildningsförvaltningen vill öka antalet transporter med cykel mellan olika enheter och t ex förvaltningen för skolledare. De söker därför medel till att anskaffa 5 st elcyklar och en transportcykel till våra enheter i Norra Området så att personal i deras verksamheter, skolledare m fl som pendlar till arbetet via egen bil eller buss kan dra nytta av att ha en skolcykel att använda när man förflyttar sig mellan skola och utbildningsförvaltning m flera ställen för olika möten. Det allra viktigaste argumentet de anger är att för barn och elever välkända personer ses på cykel, vilket de hoppas på ska leda till att fler och fler inser fördelarna med att använda cykel och muskelkraft. De vet dessutom att barn är utmärkta ambassadörer för det de tror på och kommer kunna påverka även sina föräldrar och vuxna i dess närhet. Vår rektor cyklar på en jättefin cykel. Tjänstemannagruppen bedömer att detta borde vara en naturlig investering för att ersätta bilar. För de korta avstånd som de nämner i sin mer detaljerade beskrivning behövs inte elcyklar utan egna cyklar kan användas. Dessutom 7 (9)

95 ÄRENDE Dnr KS utreds just nu i Växjö kommun möjligheten till bruttolöneavdrag för elcyklar. Tjänstemannagruppen föreslår att medel ej beviljas. 11. Cykelpumpar (Vöfab) För att uppmuntra och underlätta för de som cyklar till arbetet planerar Vöfab att montera fotmanövererade cykelpumpar på sina två arbetsplatser (Nygatan 34 och Hammargatan 4). Vöfab kommer att utvärdera pumparnas funktion och underhållsbehov. Fungerar pumparna bra kommer Vöfab att undersöka möjligheterna att sätta upp fler cykelpumpar för de som arbetar/befinner sig vid våra fastigheter. Pumpen på Nygatan kommer även att kunna användas av personal i kommunhuset. Tjänstemannagruppen bedömer att detta troligen inte ökar viljan att cykla. Numera finns dessutom en kompressordriven cykelpump i garaget som får användas av alla. Tjänstemannagruppen föreslår att medel ej beviljas. Monica Skagne kommunchef Julia Ahlrot hållbarhetschef Bakgrund till klimatkontot Kommunstyrelsen har tidigare efter en motion beslutat att införa det s.k. klimatkontot där förvaltningar och bolag betalar in en avgift utifrån sina koldioxidutsläpp. Dessa medel skall sedan användas för att finansiera lämpliga projekt som syftar till att minska klimatpåverkan. Medel får användas till beteendepåverkande projekt och/eller mindre investeringar Nu har återigen en ny ansökningsomgång genomförts för 2015 med tema klimatsmarta val med fokus på framtiden. Kriterierna för att få projektmedel från klimatkontot var klimatnytta, innovation och god spridningspotential. Klimatkontots budget omfattar kronor. 8 (9)

96 ÄRENDE Dnr KS Sista ansökningsdag var 18 december 2015 och Planeringskontorets miljögrupp utgör den tjänstemannagrupp som föreslår vilka av de inkomna förslagen som skall beviljas medel. Denna skrivelse innehåller gruppens bedömning och utgör därmed beslutsunderlag till kommunstyrelsen. Senast 16 mars 2016 skall kommunstyrelsen besluta vilket/vilka förslag som får pengar från klimatkontot. 9 (9)

97 Bilaga 1 PROJEKTMALL 1. Förvaltning/bolag: Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 2. Kontaktperson: Ingrid Palmblad Örlander 3. Namn på projektet: Utbyte av avvattningsutrustning och slamtransportband 4. Kort beskrivning av projektet. På Sundet rötas avloppsslam mm till biogas. För att minska vatteninnehållet i rötslammet måste det avvattnas. Idag avvattnas rötslammet från Sundet i två äldre centrifuger. En polymer tillsätts för att förbättra avvattningen. Det avvattnade slammet trycks sedan med tryckluft under marken ut på slamplattan. De båda centrifugerna måste bytas ut och i samband med detta gjordes en jämförelse av marknaden. Dessutom ska slamutlastningen ändras, från dagens tryckluftssystem under mark till ett transportband. Två centrifuger och en skruvpress ingick i jämförelsen. Eftersom skruvpressen var betydligt energisnålare än centrifugerna kommer en skruvpress att ersätta drift av de gamla centrifugerna. Ett nackdel med skruvpressen är att rejektvattnet (vattenfasen från det avvattnade rötslammet) innehåller mer suspenderat material än rejektvatten från centrifuger. Detta behöver tas om hand på särskilt sätt. En hög susp-halt påverkar rejektvattenreningen negativt och måste därför behandlas. Detta sker vanligen med tillsats av polymer och rening i ett separat filter. VA-avdelningen har fått möjlighet att, mot en kostnad testa en partikelseparator, som inte kräver någon kemikalietillsats eller separat filter. 5. Beskriv projektets klimatnytta! Nedanstående jämförelse är mellan en ny skruvpress och två olika nya centrifuger. Om jämförelsen gjordes med befintliga centrifuger skulle det visa på ännu större klimatnytta. Installerad effekt på den nya skruvpressen kommer att bli cirka 4,5 kw att jämföra med de båda jämförda centrifugernas effekt på 20,5 respektive 30 kw. Omräknat på medelflöden för 2015 och 2030 uppskattas energiförbrukningen för skruvpressen att bli MWh/år (2015) respektive MWh/år (2030). Detta kan jämföras med centrifugerna som i medeltal förbrukar 50 MWh/år (2015) respektive 90 MWh/år (2030). Sparad energi blir därmed mellan 35 och 65 MWh/år! När det gäller slamutlastningen är energiförbrukningen cirka 100 MWh/år och för det nya systemet förväntas förbrukningen att bli cirka 32 MWh/år (räknat på 70 öre/kwh). Sparad energi blir därmed 68 MWh/år.

98 Dessutom kan åtgärden innebära en ytterligare energibesparing i form av slopad torrslampump. Skruvpressen är inte något helt nytt på marknaden, men en uppstickare som har stor potential att ersätta centrifuger på reningsverken. Genom att ha en skruvpress på reningsverket i Växjö har vi möjlighet att visa energisnål teknik för de många, både nationella och internationella, besökare som årligen gör studiebesök på Sundets reningsverk. Om partikelfiltret skulle fungera så som tillverkaren säger vore det en verklig innovation då den inte finns ute på marknaden. Det skulle ha en stor spridningspotential i branschen och skulle kunna innebära att fler reningsverk i Sverige väljer att satsa på en energisnål teknik. 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Kostnaden för den nya skruvpressen och transportbandet uppskattas till kkr. Kostnaderna fördelas enligt följande (i kkr): 1. Avvattningsutrustning BGG Anpassning håltagning (bygg vvs) EL/STYR Bandtransportör (Fundament, trappa mm) EL/STYR 100 OFÖRUTSETT 15% 858 Kostnad för testrigg med partikelfilter är ca 130 tkr och installation för försök ca 50 tkr. VA-avdelningen söker kr från klimatkontot. Pengarna söks antingen för att delfinansiera hela åtgärden en stor klimatnytta per investerade krona eller för att finansiera testriggen inte lika stor klimatnytta men denna innovativa lösning kan göra att fler reningsverk i Sverige väljer att satsa på en energisnål teknik.

99 Ansökan Växjö Ansökan till Klimatkontot Förvaltning/bolag: Förvaltningen arbete och välfärd 2. Kontaktperson: Per Sandberg, förvaltningschef, ansvarig Pär Hagdahl, tjänsteman/samordnare Namn på projektet: El-laddstolpar Förvaltningen arbete och välfärd 4. Kort beskrivning av projektet. Förvaltningen arbete och välfärd har framgångsrikt minskat utsläpp av fossilt koldioxid, CO2 genom att ett flertal fordon nu tankas med biologiskt diesel istället för vanlig diesel. Det har resulterat i en minskning av de fossila koldioxidutsläppen med ca 30% under För att ytterligare påskynda den tekniska utvecklingstakten av fordonsparken genom att skaffa elfordon inom Förvaltningen arbete och välfärd och därmed minska CO2 kontinuerligt för att år 2020 vara noll så behöver det tillskapas infrastruktur bestående av fler el-laddstolpar. Därför ansöker Förvaltningen arbete och välfärd om bidrag från Klimatkontot 2017 för el-laddstolpar. 5. Beskriv projektets klimatnytta! Klimatnyttan per bidragskrona är maximal när det gäller Förvaltningen arbete och välfärds planer på att ersätta bensin- och dieselbilar med elbilar, eftersom elbilar räknas ge noll utsläpp av CO2 i Växjö kommuns koldioxidinventering. Med 10 stycken snabbladdare på olika platser inom Förvaltningen arbete och välfärds verksamhetsområden så kommer de olika arbetsplatsernas elbilar ha god tillgång på laddningsmöjligheter under dagarna. Intresset från verksamheterna att vilja och våga skaffa elbilar kommer att öka när man vet att det går att ladda upp fordonen snabbt och säkert det är inte minst viktigt inom omsorgen och liknande verksamheter som har personal och fordon som är ute på många uppdrag.(förvaltningen arbete och välfärd kommer att överta 45 bilar från Omsorgsförvaltningen i och med den nya organisationen). El-laddstolparna kan användas av elbilar inom kommunen som besöker någon av verksamheterna inom Förvaltningen arbete och välfärd. 6. Medel som söks samt hur de avses användas Förvaltningen arbete och välfärd ansöker om 100% kostnadstäckning för 10 stycken el-laddstolpar av den typen av snabbladdare som Tekniska förvaltningen har skaffat på Stinavägen 3* och inköp och installation ca kr per styck. Totalkostnad ca kr. Dessutom kr för information var stolparna finns belägna. *(Richard Hamnell, enhetschef på Tekniska förvaltningen vet mer om de tekniska detaljerna) Enligt uppdrag Pär Hagdahl, samordnare Förvaltningen Arbete och Välfärd 1 (1)

100 Bilaga 1 PROJEKTMALL 1. Förvaltning/bolag: tekniska förvaltningen/ Planeringsavdelningen/ trafikenheten 2. Kontaktperson: P-O Löfberg, Pär Wallin 3. Namn på projektet: Utökad tjänstcykelpool 4. Kort beskrivning av projektet (Max 100 ord): Vi vill utveckla kommunens tjänstecykelpool med att utöka antalet elcyklar samt köpa in en cykelvagn för att underlätta för tjänsteärende som behöver ta med last, t ex skärmar och andra utställningsmaterial. Dessutom vill vi utöka med en vikcykel för att underlätta tjänsteresor via kollektivtrafiken i kombination med cykel för att nå hela vägen fram till slutpunkten. Elcyklarna är eftertraktade och under den varma säsongen är de frekvent bokade. Elcyklarna är så hett eftertraktade att de t o m stjäls som gör att vi nu vill ersätta en och utöka tjänstepoolen med en till elcykel. Genom att utöka tjänstecykelpoolen med en cykelvagn kan vi förutom ersätta vissa bilresor i tjänsten också inspirerar kommunanställda och andra medborgare att elcykel tillsammans med cykelvagn kan också ersätta bilresor även för vissa privata resor där lastutrymme krävs. 5. Vilken klimatnytta resulterar projektet i? (minskade utsläpp av CO2, minskad energianvändning i kwh?) Vi beräknar att elcykeln kommer att i förhållande till bilkörning spara 410 kg CO2/år utifrån att elcykeln rullar ca 200 mil/år. Vikcykel i kombination med kollektivtrafik ersätter också biltrafik motsvarande 200 mil per år. Summa totalt blir det med två stycken elcyklar + cykelvagn samt en vikcykel kan dessa spara 1230 kg CO2/år. 6. Beskriv kortfattat hur pass innovativt projektet är? (Vad är nyskapande? Är detta något som aldrig gjorts förut? Vad i projektet är innovativt?)

101 Genom att komplettera med ytterligare två elcykel, vikcykel samt cykelvagn kan vi även nå en stor målgrupp som behöver lastutrymmet för transport av varor eller annat material. För denna målgrupp kan elcykeln med cykelvagn vara ett komplement eller till och med ett alternativ till bilen. Vikcykel i kombination med kollektivtrafik ersätter också bilresor. Detta underlättar introduktionen av elcyklar samt vikcykel och underlättar för fler att införskaffa elcykel, vikcykel samt cykelvagn som privatperson eller som arbetsgivare. 7. Når vi ut till medborgarna genom projektet? (Beskriv på vilket sätt vi når ut till medborgarna genom projektet) Genom att utöka tjänstecykelpoolen med två elcyklar, vikcykel samt cykelvagn som stripes med budskapet Elcykla, snabbt, enkelt och bekvämt ser alla medborgare detta budskap och förhoppningsvis kan inspireras till att elcykel med cykelvagn samt vikcykel i kombination med kollektivtrafik kan ersätta bilresor i staden. 8. Medel som söks samt hur de avses användas: (Beskriv de olika utgiftsposterna som ex. personalkostnader? informationsmaterial? utrustning/materialkostnader? etc.) Inköp av två elcyklar beräknas till kr. Inköp av en st vikcykel beräknas till kr Inköp av cykelvagn beräknas till kr. Kostnad för skyltar och marknadsföring av dessa fyra fordon beräknas till kr. Summa kr

102 Bilaga 1 PROJEKTMALL 1. Förvaltning/bolag: Kultur- och fritidsförvaltningen 2. Kontaktperson: Kristina Samuelsson, vikarierande miljösamordnare på Växjö stadsbibliotek, kristina.samuelsson@vaxjo.se 3. Namn på projektet: Cykelbiblioteket 4. Kort beskrivning av projektet. Tanken är att köpa in en elcykel med lastnings-funktion till utåtriktad biblioteksverksamhet. Det finns på flera platser i landet erfarenheter av cykelbibliotek. Här är ett exempel på hur det skulle fungera. På evenemang där biblioteket brukar medverka i till exempel Earthweek eller matmässan vore det ett praktiskt och miljövänligt alternativ att använda ett cykelbibliotek. Vi har även haft olika uppsökande verksamheter där man kunde ta el-cykeln till stranden eller stadsparken med böcker och tidskrifter och låna ut till de som solbadar eller har picknick. Barnavdelningen har många planer som skulle kunna genomföras med en elcykel. Det finns redan inköpt ett digitalt utlåning system: BOOKIT flex som kunde användas till utlåning samt fungera som en reklampelare för bibliotekets verksamhet. 5. Beskriv projektets klimatnytta! Klimatnyttan av projektet har flera dimensioner. Dels ersätts rena bilresor med cykelresor och dels så visar kommunen och biblioteket genom ett positivt exempel på alternativ till bilresor och blir därmed en viktig förebild inför kommuninvånarna. Vi beräknar att cykeln kommer att användas runt 20 gånger per år på speciella evenemang och kanske ännu mer om man räknar med vardagliga resor mellan huvudbiblioteket och filialer. En marknadsföring av biblioteket samt möjlighet för innevånaren att låna böcker på mer ställen än på de ordinarie biblioteken får förhoppningsvis effekten att utlåning (flera läser en och samma bok/tidskrift) ökar och privata köp minskar. 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Vi avser att söka 100% av investeringskostnaden för inköp av en bra last-cykel. En tänkt cykel kostar ca kr inklusive moms ute i butik. 1 (1)

103 Bilaga 1 Ansökan om pengar från klimatkontot PROJEKT 1. Förvaltning/bolag: Klf, måltidsorganisationen, ledning 2. Kontaktperson: Annica Thor 3. Namn på projektet: Utveckling av vegetariska recept 4. Kort beskrivning av projektet: En projektanställning under 3 månader för att utveckla de vegetariska recepten. Syftet: Ta fram väl fungerande recept på vegetariska rätter som fungerar i storkök fokuserat på smak, kvalitet, utseende och näringsinnehåll. 5. Beskriv projektets klimatnytta: Vi vet inte effekten av projektet i förväg. Vi har en siffra för CO på CO2e kg, per kg/livsmedel 2,16. Så här ser det ut nu och vi kommer att följa upp resultatet. Det är svårt att beräkna faktisk utsläppsminskning i förväg men vi vet att vegetarisk mat har lägre klimatpåverkan. Sannolikt kommer det att ge resultat under åren framöver om projektet blir framgångsrikt. Vi har sökt pengar från klimatkontot för två projekt och dessa båda hör ihop. För bästa effekt bör dessa genomföras tillsammans. 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Lönekostnad: kronor Övriga omkostnader arbetsplats/dator mm: 5000 kronor Totalkostnad: kronor 1 (1)

104 Bilaga 1 Ansökan om pengar från klimatkontot PROJEKT 1. Förvaltning/bolag: Klf, måltidsorganisationen 2. Kontaktperson: Annica Thor 3. Namn på projektet: Utbildning i vegetarisk matlagning med klimat och miljöfokus 4. Kort beskrivning av projektet: Kompetensutveckling för måltidspersonal i Växjö kommuns tillagningskök. Syftet med utbildningen är att höja kunskapen om vegetarisk matlagning. Se helheten i menyplanering där den vegetariska rätten ska harmoniera med övriga rätter och på ett lockande sätt inbjuda gästen till att smaka och välja det vegetariska alternativet. Målet är att öka intag av grönsaker och andra vegetabilier liksom minska köttintag och därmed klimatpåverkan. Undervisningen är en heldag som innehåller en teoretisk del med föreläsning och diskussion samt en praktisk del där deltagarna lagar mat själva. Fokus på smak, kvalitet, utseende och näringsinnehåll. 5. Beskriv projektets klimatnytta: Vi vet inte effekten av projektet i förväg. Vi har en siffra för CO på CO2e kg, per kg/livsmedel 2,16. Så här ser det ut nu och vi kommer att följa upp resultatet. Det är svårt att beräkna faktisk utsläppsminskning i förväg men vi vet att vegetarisk mat har lägre klimatpåverkan. Sannolikt kommer det att ge resultat under åren framöver om projektet blir framgångsrikt. Vi har sökt pengar från klimatkontot för två projekt och dessa båda hör ihop. För bästa effekt bör dessa genomföras tillsammans. 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Antal deltagare: 150 personer (måltidspersonal i tillagningsköken) Kostnad för utbildningen per person: 1000kronor Ingredienser till matlagning per person: 50kronor Lokaler och fika per person: 100kronor Totalkostnad: kr 7 500kr kr kr 1 (2)

105 2 (2)

106 Bilaga 1 PROJEKTMALL 1. Förvaltning/bolag: Kommunledningsförvaltningen, hållbarhetsgruppen 2. Kontaktperson: Magnus Jonasson energi- och klimatrådgivare magnus.jonasson@vaxjo.se vaxjo.se/energirad 3. Namn på projektet: The Pac Transparent Save power, money and our planet 4. Kort beskrivning av projektet. 30 stycken The Pac Transparent inköps och fördelas ut i kommunen. The Pac Transparent ger en visuell upplevelse på hur elen rinner genom sladden. Ju högre effekt, desto snabbare rör sig det blåa ljuset genom kabeln. Till Earth Week Festivalen 2017 finns det möjlighet att använda alla 30 sladdarna, till någon typ av kulturell och kreativ installation, förslag mottas tacksamt! Därefter sker fördelningen enligt listan under spridningspotential. Hemsida: Youtube: (3)

107 Innovation The Pac är en svensk patenterad innovation som kan hjälpa offentlig verksamhet, hushåll, företag och föreningar att spara energi. Enligt TIME Magazine är The Pac en av världens bästa innovationer, eftersom alla stänger av när man ser strömmen rinna genom sladden. Precis som man stänger av en vattenkran, som rinner i onödan. Spridningspotential Projektet tjänar som ett framstående föredöme och spridningen i kommunen blir omfattande. Planerad fördelning av 30 stycken The Pac Transparent under 2017: Vinst Earth Week 2017, 1 styck KLF, hållbarhetsgruppen, 3 Veab, 1 Växjöbostäder, 1 Videum, 1 Vidingehem, 1 Vöfab, 1 Gymnasieskolor, 3 Grundskolor, 5 (bl.a. Hållbara Kliv) Dagis, 4 Företag i Sustainable Småland, 2 Företag i Coacher för energi och klimat (nytt projekt ), 4 Idrottsföreningar, 3 5. Beskriv projektets klimatnytta! Den grönaste kilowattimmen är den vi inte gör av med. Om vi alla tar ansvar för vår energianvändning, kan vi tillsammans bidra till mindre föroreningar och en bättre planet. Projektet bidrar till minskade CO2-utsläpp och en reducerad elenergianvändning. Klimatpåverkan med marginal el per bidragskrona: 30 st. The Pac x kg CO2/år (minskning/st.) x 15 år (livslängd) = Tot kg CO kg CO2 / kr exkl. moms = 82 kg CO2 per krona, under livslängden Elenergipåverkan per bidragskrona: 30 st. The Pac x kwh/år (energisparande/st.) x 15 år (livslängd) = Tot kwh kwh / kr exkl. moms = 82 kwh per krona, under livslängden Elenergipåverkan Se även bilaga 2. Innehåller en beräkning på potentialen i att minska på standby-elen på kommun- och bolagsnivå, kwh/år. The Pac Transparent kan här ge inspiration till att reducera standby-elen kraftigt. 2 (3)

108 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Inköpskostnad (bilaga 3): Kommuner har ett enhetspris på 355 kr/st exkl. moms. Frakt tillkommer - brukar inte överstiga 300 kr. Totalkostnad inköp: kr exkl. moms för 30 st. The Pac Transparent Bidrag som söks från klimatkonto 2017 är kr exkl. moms, 100 % inköpskostnaden. Arbetskostnaden bedöms bli runt kr (55 h), finansieras av den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Totalkostnad: kr Andel av totalkostnad som söks i bidrag från klimatkonto 2017 blir då 50 %. Specifikationer: The Pac Helix White Kabelns längd: 150 cm Antal uttag: 3 jordade Färg: Vit och transparent Märkeffekt: 2300 W Märkströmstyrka: 10 A Strömförbrukning: 0 W avstängd, maximalt 1,7 W under drift Vikt: 520 gram Avsedd endast för inomhusbruk i torra rum Förpackningens storlek L x B x H: 30 cm x 10 cm x 6 cm 3 (3)

109 Miljödiplomeringsnätverket på KLF har genomfört en nattvandring, som en del av förvaltningens miljödiplomeringsarbete. Nattvandring? En nattvandring innebär att man letar efter omotiverad energianvändning, när arbetsplatsen är obemannad. Nattvandringen utfördes tisdagen den 8 december klockan De lokaler som besöktes var planeringskontoret, upphandlingsenheten och kommunkansliet. Resultat Datorer och lampor var i allmänhet avstängda och släckta i de utrymmen som besöktes. Flertalet använder energieffektiva LED-lampor och timers till julbelysningen. Rörelsesensorer finns i trapphus och på toaletter. Några få högtalare och skärmar var påslagna. Dock brukas lysrör och/eller lågenergilampor i alla utrymmen. Dessa innehåller kvicksilver. Kvicksilverlamporna bör fasas ut i närtid, till förmån för LEDlamporna. Standby Begreppet standby kommer från engelskan och betyder "vänteläge". En liten mängd energi går förlorad, om apparater står i standby. Används standby-knappen på ett grenuttag, blir elförbrukningen noll. Hela 70 % av apparaterna på KLF:s arbetsplatser står i standby: 9 % har ett gren-/vägguttag utan standby-knapp 61 % har ett grenuttag med standby-knapp, som inte används 30 % har ett grenuttag med standby-knapp, som används Skalar man upp standby-energin till kommun- och bolagsnivå, betyder det att kwh/år går förlorat, till ett ekonomiskt värde av kr/år. Värt att notera är att solcellerna på kommunhuset år 2014 gav kwh (19 % av standby-elen)! Deltagare Nattvandringen genomfördes av Anette Fredriksen, Anders Lundgren, Ulrika Nord och Magnus Jonasson.

110 Hej Magnus, Tack för din fråga! Kommuner har ett enhetspris på 355:-/st exkl. moms. The Pac monteras med fördel på kontorsplatser med en finurlig fästanordning. Priset inklusive denna är 529:-. Den gör det lätt för medarbetarna att komma åt att ladda mobilen och stänga av, samtidigt som den tillhandahåller vår patenterade synliga ström. Leveranstiden är ungefär en vecka. Produktgaranti gäller i två år. Faktura går förstås bra - normalt har vi 15 dagar men kommuner har 30 dagar. Frakt tillkommer - brukar inte överstiga 300:- för 20 st. Välkommen att beställa! Vänligen, Erik Tutzauer erik.tutzauer@poweraware.com Poweraware poweraware.com Drottning Kristinas Väg 53 SE Stockholm Sweden

111 23 nov kl. 10:51 skrev Jonasson Magnus Hej! Jag undrar vad det blir för pris om man köper flera The Pac Transparent: 10 st 20 st Leveranstid? Garanti? Faktura betalning? Mvh Magnus Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare HÅLLBARHETSGRUPPEN Kommunledningsförvaltningen Post: Växjö kommun, Box 1222, VÄXJÖ Besök: Västra Esplanaden 18, Växjö Tel:

112 Utbildningsförvaltningen Norra Området Bilaga 1 PROJEKTMALL 1. Förvaltning/bolag: Utbildningsförvaltningen, Norra Området 2. Kontaktperson: Ulla Arnby 3. Namn på projektet: Klimatsmarta skolledare 4. Kort beskrivning av projektet. Skolan har ambitioner/skyldigheter att lära kommande generationen att tänka klimatsmart. Vi lär ut en massa fina saker till våra barn/elever. Problemet är bara att barn gör som vi vuxna gör, inte som vi säger. De vuxna som eleverna möter i skolan har en tendens att åka bil, vilket är problematiskt jämfört med de miljömässiga målen. Vi vill öka antalet transporter med cykel mellan olika enheter och t ex förvaltningen för skolledare. Cyklande är förvisso en känd teknik, men vi ser att det finns en mycket stor potential i ett större användande! 5. Beskriv projektets klimatnytta! Minskad trafik med motorfordon i barnmiljöer. Minskade utsläpp från fossila bränslen. Symbolvärde till barn/unga att bil inte är det enda effektiva transportmedlet på resor upp till några kilometer. Inte bilen under milen 6. Medel som söks samt hur de avses användas: Personal i våra verksamheter, skolledare m fl som pendlar till arbetet via egen bil eller buss skulle dra stor nytta av att ha en skolcykel att använda när man förflyttar sig mellan skola och utbildningsförvaltning m flera ställen för olika möten. Vi söker därför medel till att anskaffa ett antal elcyklar till våra enheter i Norra Området. Så här skriver Kometens förskola: På Kometen ser vi det som en fördel om det skulle finnas en elcykel tillhands för personalen. Den skulle bla användas mellan Kometen och Östra lugnet vid biblioteksärenden. Även för ärenden mellan förskolan och övriga samhällsfunktioner som besöks tex, affär, övriga förskolor. För transport för administratör och förskolechef mellan arbetsplatserna. Även att kunna uppmana personalen att låna cykeln att pröva på för transport mellan arbetsplats och hem för att uppmuntra i hälsosyfte.

113 Utbildningsförvaltningen Norra Området Pilbäckskolan: För personal som behöver förflytta sig inom Växjö. Idag pendlar många ur personalen med bil till skolan och att då enkelt kunna förflytta sig mellan skola förvaltning arbete och välfärd BUP utan att behöva använda bil skulle bli både mer klimatsmart och tidsbesparande (ingen parkeringsjakt). Östra Lugnets skola: Transport skolledare mellan skola-förvaltning under arbetstid, transport för personal vid uteaktiviteter med elever, transport personal till och från konferenser, möten och andra aktiviteter under arbetstid. Söraby skola: Vi tycker att det vore bra med en eller två cyklar till Söraby för då kan personalen cykla till affären och köpa mat och andra inköp på raster. Det vore också bra när de ska ut och reka inför friluftsdagar mm. Då behöver de inte ta sina bilar och köra runt i samhället. Det vore också bra att kunna cykla runt till förskolorna när man gör besök där Braås skola: Vaktmästare i organisationen har idag skåpbil som transportmedel. Som ett komplement till denna anskaffas transportcyklel för kortare resor med måttlig lastmängd. Således önskar vi medel för att göra inköp av 5 styck elcyklar och en transportcykel till våra verksamheter enligt ovan. Tacksamma för en summa av kronor. Det allra viktigaste argumentet vi har är att för barn och elever välkända personer ses på cykel, vilket vi hoppas på ska leda till att fler och fler inser fördelarna med att använda cykel och muskelkraft. Vi vet dessutom att barn är utmärkta ambassadörer för det de tror på och kommer kunna påverka även sina föräldrar och vuxna i dess närhet. Vår rektor cyklar på en jättefin cykel Investering 5 st elcyklar á cirka kronor och en transportcykel, cirka kronor. Detta ligger helt rätt i en tid då vi satsar stort i kommunen på att få alla våra invånare att tänka mera Växjö Cyklar. Vi hoppas på att få en del av pengarna, vi behöver mer än två hjul Med vänlig hälsning Ann-Christin Nielsen Områdeschef Norra Området Utbildningsförvaltningen ann-christin.nielsen@vaxjo.se

114 Ansökan till klimatkontot Förvaltning/bolag: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Biträdande förskolechef Åsa Johansson , Namn på projektet: KrÅCan Kreativt ÅteranvändarCentrum till förskolan Kort beskrivning av projektet: Företag slänger idag stora mängder spillmaterial och överblivet material från sin produktion. Detta material vill vi samla på KrÅCan. Materialet kommer att sorteras, miljökontrolleras och därefter exponeras på ett tilltalande sätt. Skolor och förskolor inom den kommunala verksamheten får tillgång till detta material i sin pedagogiska verksamhet. Material som vi kommer ha på KrÅCan kan vara trä, metall, plast, tyger, och olika sorters pappersmaterial mm. En förutsättning för att motta materialet från företagen är att det inte är farligt, miljöfarligt eller smutsigt. När materialet inte längre används på skolan/ förskolan ska det återlämnas till återanvändarcentrum för sortering och en ny exponering för fortsatt användande. Är materialet uttjänt eller söndrigt ska det återvinnas. Vårt syfte med ett kreativt återanvändningscentrum är att kunna ge barn och ungdomar mer och fler utmaningar genom ett ofärdigt och könsneutralt material. Färdigt material är ofta begränsande i sin utformning medan ett ofärdigt material ger fler och större möjligheter. Genom materialet skapar vi en ny sanning i stunden. Det leder till ett ständigt nytänkande och lekfullt skapande. Det kreativa och ofärdiga materialet ger inga färdiga lösningar. Genom att erbjuda mycket av ett material skapas en miljö där fler bjuds in vilket leder till nya och fler möten. Efter utvärdering av årets aktiviteter kommer förskolechefer och förskole pedagoger att bjudas in till workshops och fortbildning. Återanvändarcentrum för skolan blir en ny verksamhet i Växjö kommun och Utbildningsförvaltningen. Beskriv projektets klimatnytta: Klimatnytta genom att avfallsåteranvända samt genom minskad konsumtion vid inköp av material och leksaker. Genom återbruk och skapande i förskolan initieras ett hållbarhetsperspektiv. För företag och arbetsplatser som lämnar spillmaterial innebär det minskad deponi eller förbränning. Medel som söks samt hur de ska användas: Vi söker kr till att etablera KrÅCan i lokaler på Arabygatan 82 A. Vi behöver medel till sorterings/förvaringsutrustning 3000 kr, inramning av samverkansdiplom till företag/arbetsplatser 2000 kr, tryck av informationsfoldrar 500 kr, del av pedagogtjänst under uppstartsfasen kr. Del av bidrag till att erbjuda workshops i lokalen och öppna hus aktiviteter 4500 kr. Vi har sökt bidrag från Allmänna arvsfonden men de täcker inte uppstartsfasen utan besked om eventuellt bidrag kommer först i januari Åsa Johansson, bitr. förskolechef Erling Rask, verksamhetsutvecklare Utbildningsförvaltningen

115 Från: Jonsson Mona B Skickat: den 30 november :13 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Ansökan Klimatkontot Bifogade filer: Klimatkontot ansökan Förskolan Hållbart kliv.docx Här kommer en ansökan om bidrag till att utveckla natur- och miljöundervisning i förskolan för en hållbar framtid. Hälsning Mona Jonsson verksamhetsutvecklare kultur, skola arbetsliv KULTURSKOLAN Kungsgatan 29, Växjö Växjö kommun, Tel Mobil mona.jonsson@vaxjo.se

116 Ansökan till klimatkontot Förvaltning/bolag: Utbildningsförvaltningen Kontaktperson: Mona Jonsson Namn på projektet: Hållbara kliv i förskolan Kort beskrivning av projektet: Vi önskar skapa platsbunden natur- och miljöundervisning för förskolan. Upplägget är att skapa utbildning för pedagoger med en innehållsrik pärm/digital sida med information - VAD, tips på aktiviteter och skapande via land art samt ett VARFÖR/SYFTE. Vi har valt att starta med platsen SKOGEN. Kontakt med Kommunekolog samt Skogsstyrelsen är tagen. Vi vill exemplifiera en station i skogen som ger en konstupplevelse genom skapande via land art, naturvetenskapsbegrepp, experimenterande och lek. Vid positiv utvärdering av ovanstående projekt önskar vi fortsätta med platsen Parken och sedan Vattnet. Vi är förskolans NT-utvecklare, en ateljerista, en förskolepedagogista samt verksamhetsutvecklare i samverkan med experter på de olika områdena. Beskriv projektets klimatnytta: Bevisade effekter av att vara ute i naturen (forskning) är att barnen får en positiv upplevelse av natur och miljö samt att vårda och vara rädd om den vilket i grunden leder till förståelse för hållbar utveckling och därmed även klimatnytta på sikt. Genom att använda lådcyklar minskar vi användandet av andra transportmedel och möjliggör förflyttningar med barngrupper på ett miljövänligt sätt. Har svårt att beräkna klimatpåverkan per bidragskrona Medel som söks samt hur de ska användas: Vi söker medel till en ellådcykelpool till förskolan som gör att barn och pedagoger på ett klimatsmart sätt kan ta sig ut i naturen. Vi söker även medel till en ryggsäck med ett utflyktskit till varje deltagande förskola. 4 st ellådcyklar Cargobike Kindergarden electric med plats för 6 barn à kr summa kr 20 ryggsäckar med innehåll à 2000 kr summa kr (finns i färdigt kit hos Skogsstyrelsen) Summa sökta medel: kr

117 PROJEKTBESKRIVNING KLIMATKONTO Förvaltning/bolag: Vöfab 2. Kontaktperson: Erika Borginger 3. Namn på projekt: Cykelpumpar till personal 4. Kort beskrivning av projekt: Montering av (offentliga) fotmanövererade cykelpumpar. För att uppmuntra och underlätta för de som cyklar till arbetet planerar Vöfab att montera fotmanövererade cykelpumpar på sina två arbetsplatser (Nygatan 34 och Hammargatan 4). Vi kommer att utvärdera pumparnas funktion och underhållsbehov. Fungerar pumparna bra kommer vi att undersöka möjligheterna att sätta upp fler cykelpumpar för de som arbetar/befinner sig vid våra fastigheter. Pumpen på Nygatan kommer även att kunna användas av personal i kommunhuset. 5. Klimatnytta: Vi kan inte räkna eller uppskatta klimatnyttan i kg CO2 per krona, utan projektet ses som en del i att utveckla hållbara transporter och uppmuntra dem som redan idag cyklar till och från arbetet. 6. Medel som söks: Projektets kostnad: material: kr frakt och emballage tillkommer montering: kr (arbete) Summa: Sökt medel: kr kr Kommer att användas till att köpa in cykelpump.

118

119

120

121 ÄRENDE Dnr KS Kristina Thorvaldsson projektledare Tel Kommunstyrelsen Beslut om investering i gata, ledningar och park, Torparängen Förslag till beslut Kommunstyrelsen godkänner investering för gata, vatten- och avloppsledningar, park, naturmark samt lekytor på Torparängen. Bakgrund Detaljplanen för Torparängen fick laga kraft 26 januari Markanvisningsavtal har skrivits med 6 byggherrar för produktion av ca 280 bostäder. En markanvisning kvarstår och pågår fram till och med 10 mars. Det är tomten för främst förskoleverksamhet men som också möjliggör kontor och bostäder. Detaljprojekteringen för allmän platsmark håller på att färdigställas med möjlig byggstart i mitten av mars. Målsättningen är att kunna ge byggherrarna tillträde till respektive tomt i september och november Markentreprenaden kommer att genomföras i egen regi och arbetet har kostnadsberäknats till 23,6 miljoner kronor. Investeringskostnaden fördelas på följande sätt: Bil-, gång- och cykelgator: 10,1 miljoner Vatten- och avloppsledningar: ca 4,4 miljoner Park- och naturmark inklusive lek- och aktivitetsytor samt brygga: 9,1 miljoner. Beräknad investeringskostnad ligger i linje med den exploateringsbudget som kommunstyrelsen beslutat i internbudget Investeringskostnaderna täcks av de intäkter som kommande markförsäljning ger. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post kristina.thorvaldsson@vaxjo.se

122 ÄRENDE Dnr KS Beslutet skickas till För åtgärd Planeringskontoret För kännedom Tekniska förvaltningen, produktionsavdelningen Monica Skagne kommunchef Kristina Thorvaldsson projektledare 2 (2)

123 ÄRENDE Dnr KS Marie Hallsten-Eriksson fastighetskoordinator Tel Kommunstyrelsens arbetsutskott Ombyggnad av Sjösås 1:44 i Braås till skola/förskola - byggnation Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner utbildningsnämndens begäran om att få ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem AB och lokalförsörjningsgruppen genomföra byggnation avseende ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola för en investeringsutgift avseende verksamhetslokalerna, baserad på anbud, på 14,84 mkr och en tillkommande hyra på ca 1,2 mkr/år. 2. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och lokalförsörjningsgruppen genomföra byggnation avseende ombyggnad till kök på Sjöborgsvägen 4 i samband med ombyggnad till förskola/skola för en investeringsutgift, baserad på anbud, på 3,75 mkr och en hyra på 420 tkr/år. Bakgrund beslut Växjö Kommunföretag AB (VKAB) har i 32/2017 beslutat följande: 1. VKAB godkänner att Vidingehems vd får i uppdrag att tillsammans med ordförande genomföra byggnationen avseende ombyggnaden av Sjöborgsvägen 4 till förskola, baserad på anbud, på kr och en tillkommande hyra på kr/år. 2. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Utbildningsnämnden beslutade 25/2017 att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem AB och lokalförsörjningsgruppen genomföra byggnation avseende ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola för en investeringsutgift avseende verksamhetslokalerna, baserad på anbud, på 14,84 mkr och en tillkommande hyra på ca 1,2 mkr/år. Beslut beträffande investeringsutgift och hyra för måltidsorganisationen avseende köket beslutas detta av kommunstyrelsen. Ärendet översändes till kommunfullmäktige för godkännande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 484/2016 att godkänna utbildningsnämndens begäran att tillsammans med Vidingehem AB och lokalförsörjningsgruppen genomföra anbudsförfrågan för ombyggnad av Kommunledningsförvaltningen 1 (4) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post marie.hallsten-eriksson@vaxjo.se

124 ÄRENDE Dnr KS Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. Utbildningsnämnden beslutade 129/2016 att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem AB och lokalförsörjningsgruppen genomföra anbudsförfrågan för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 118/ att godkänna utbildningsnämndens beslut 8/2016 att godkänna att Vidingehem förhandlat och köpt fastigheten Sjösås 1:44 på Sjöborgsvägen i Braås, för att tillskapa förskola/skola. 2. att godkänna att utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och Lokalförsörjningsgruppen genomföra programarbete och fortsatt projektering för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Utbildningsnämnden beslutade 8/2016 att 1. godkänna att Vidingehem förhandlat och köpt fastigheten Sjösås 1:44 på Sjöborgsvägen, för att tillskapa förskola/skola. 2. att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och Lokalförsörjningsgruppen genomföra programarbete och fortsatt projektering för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Utbildningsnämnden beslutade 195/2015 att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Lokalförsörjningsgruppen genomlysa lokalbehoven i Braås. Nämnden ser positivt på att Vidingehem förhandlar med fastighetsägarna om lokalerna på Sjösås 1:44 i Braås. Bakgrund Demografin för Braås anger en minskning av antalet invånare medan antalet barn i åldern 1-5 år ökar med 25 barn och i åldern 6-12 år med 7 barn. Dessutom påverkar den höga oväntade inflyttningen av asylsökande/ flyktingar barnantalet så att områdeschefen för norra området signalerar ett akut behov av ytterligare förskoleplatser inom Braås. Beslutet om färre barn i barngrupperna 1-3 år ska också beaktas. 2 (4)

125 ÄRENDE Dnr KS Bedömning Projektet avser att tillskapa förskola/skola på Sjöborgsvägen för barn, så att bland annat de förskolebarn som idag är placerade på skolan kan flyttas till Sjöborgsvägen eftersom skolans lokaler behövs för eleverna. Lokalerna på Sjöborgsvägen kommer att utföras med köksfunktion/matsal samtidigt som ny utemiljö tillskapas för denna nya verksamhet. Miljö Kommunens krav och beslutade mål beträffande energi, tillgänglighet, Miljöbyggnad silver mm kommer att vara styrande. Befintlig skola En konsult har inventerat nuvarande verksamhetslokaler i Braås och den visar bland annat på att även om förskolebarnen flyttas ut från skolan så är utformningen av skolans lokaler inte är anpassade för dagens verksamhet. Detta innebär att en anpassning av lokalerna på Braås skola behövs på sikt, för att nå effektivitet i skolverksamheten samt optimal användning av lokalerna. Konsekvensanalys Ekonomi Nuvarande hyra för Sjöborgsvägen är 413 tkr/år. Kalkyl inför ombyggnaden visade på en preliminär investeringsutgift för både verksamhetslokalerna och köket på knappt 15 mkr och med en preliminär tillkommande hyra på ca 1,4 mkr/år. Efter anbudsskedet visar kalkylen att investeringsutgiften för verksamhetslokalerna blir 14,84 mkr med tillkommande hyra på 1,2 mkr/år och investeringsutgiften för måltidsorganisationen blir 3,75 mkr och en hyra på 420 tkr/år. Totalt för projektet är investeringsutgiften 18,59 mkr och tillkommande hyra 1,62 mkr/år. Anledningen till den ökade investeringsutgiften är behov av asbestsanering, utökad nivå på utemiljön samt för närvarande ett högt kostnadsläge för byggprojekt. Jämförelseobjekt Den enda ombyggnaden till förskola som skett de senaste åren är när Bokelundskolan byggdes om till Palettens förskola Investeringsutgiften var då 31,8 mkr för ombyggnad av ca 2500 m 2 lokalarea och nytt kök på 214 m 2. Ombyggnaden på Bokelundskolan var inte lika omfattande som den blir på Sjöborgsvägen eftersom en skola då byggdes om till förskola 3 (4)

126 ÄRENDE Dnr KS till skillnad från ett kontor som nu byggs om till förskola. Ventilation, vatten och avlopp mm behöver i princip nyinstalleras på Sjöborgsvägen. Implementering och uppföljning Tidplan Planeringen är att ombyggnaden påbörjas direkt efter erforderliga kommunala beslut tagits samt att skola/förskola är klar inför vårterminen Beslutet skickas till För åtgärd Vidingehem AB Lokalförsörjningsgruppen Måltidsorganisationen För kännedom Utbildningsnämnden Monica Skagne Kommunchef Marie Hallsten-Eriksson Fastighetskoordinator Bilagor: Planer och situationsplan 4 (4)

127

128

129

130 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Dnr Lokalärende: Förskola Sjöborgsvägen, anbud Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och Lokalförsörjningsgruppen genomföra anbudsförfrågan för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför byggnation med investeringsutgift och tillkommande hyra baserad på anbud. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 118/ att godkänna utbildningsnämndens beslut 8/2016 att godkänna att Vidingehem förhandlat och köpt fastigheten Sjösås 1:44 på Sjöborgsvägen i Braås, för att tillskapa förskola/skola. 2. att godkänna att utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och Lokalförsörjningsgruppen genomföra programarbete och fortsatt projektering för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Utbildningsnämnden beslutade 8/2016 att 1. Godkänna att Vidingehem förhandlat och köpt fastigheten Sjösås 1:44 på Sjöborgsvägen, för att tillskapa förskola/skola. 2. att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Vidingehem och Lokalförsörjningsgruppen genomföra programarbete och fortsatt projektering för ombyggnad av Sjöborgsvägen 4 till förskola/skola samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan med underlag baserat på framtagen kalkyl. Ärendet översändes till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Utbildningsnämnden beslutade 195/2015 att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med Lokalförsörjningsgruppen genomlysa lokalbehoven i Braås. Nämnden ser positivt på att Vidingehem förhandlar med fastighetsägarna om lokalerna på Sjösås 1:44 i Braås. 1 (2)

131 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Ärendet Demografin för Braås anger en minskning av invånare medan antalet barn i åldern 1-5 år ökar med 25 barn och i åldern 6-12 år med 7 barn. Dessutom påverkar den höga oväntade inflyttningen av asylsökande/flyktingar barnantalet så att områdeschefen för norra området signalerar ett akut behov av ytterligare förskoleplatser inom Braås. Beslutet om färre barn i barngrupperna 1-3 år ska också beaktas. Planeringen är att tillskapa förskola/skola på Sjöborgsvägen, så att bland annat de förskolebarn som idag är placerade på skolan kan flyttas till Sjöborgsvägen eftersom skolans lokaler behövs för eleverna. Lokalerna på Sjöborgsvägen kommer att utföras med köksfunktion/matsal samtidigt som ny utemiljö tillskapas för denna nya verksamhet. Beslutsunderlag Missiv Yrkanden Ordförande yrkar att arbetsutskottet antar arbetsutskottets förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. 2 (2)

132 ÄRENDE Dnr KS Martin Fransson gruppledare Tel Kommunstyrelsen Program för arbetet med en ny simhall i Växjö Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen uppdrar till kommunchefen att ta fram ett funktions- och lokalprogram för en ny simhall. 2. Utgångspunkt för programmet är en lokalisering på samma plats som den nuvarande simhallen. 3. Kommunchefen får vid behov ianspråkta kommunstyrelsens egna kapital för att finansiera programarbetet, dock maximalt kr. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade i 24/2016 att i samråd med kultur- och fritidsnämnden ta fram förslag på plats för en ny simhall i Växjö. Kommunstyrelsen konstaterade samtidigt att frågan om försäljning av fastigheten Simhallen 2 får prövas vid ett senare tillfälle. Bakgrunden till beslutet var följande framställan från kultur- och fritidsnämnden i 123/2015: 1. Kultur-och fritidsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Växjö fastighetsförvaltning AB (Vöfab) och lokalförsörjningsgruppen genomföra fortsatt projektering samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan av en ny simarena. 2. För att kunna gå vidare i planeringen anhåller kultur- och fritidsnämnden om att få kommunstyrelsens uppdrag att ta fram ett förslag till placering av en ny simarena. Uppdraget utförs i samarbete med stadsbyggnadskontoret och planeringskontoret. 3. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att undersöka möjligheten att försälja hela eller delar av fastigheten Simhallen 2 (gamla simhallstomten). 4. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att översända beslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Bedömning Kommunledningsförvaltningen har i samråd med kultur- och fritidsförvaltningen hanterat uppdraget och gör bedömningen att ett funktions- och lokalprogram för en ny simhall bör tas fram. I detta arbete Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

133 ÄRENDE Dnr KS kommer placeringen av simhallen ingå. Utgångspunkten initialt är dock en placering på samma plats som dagens simhall. Programmet ska bl.a. ge en översiktlig beskrivning av krav och behov samt innehåll (Utrymmen, ytor, funktioner, samband, inredningar). När programmet är klart antas det av kommunstyrelsen och då fastställs också slutlig placering av simhallen. Det antagna programmet kommer sedan fungera som en grund för det fortsatta arbetet. Det förberedande arbete som genomförts på kultur- och fritidsförvaltningen kring funktion, lokal och behov ska tas med i programarbetet liksom det förberedande arbete som gjorts av Växjö Fastighetsförvaltning AB. Kostnaden för programarbetet beräknas till maximalt kr och kommer ingå som en del av byggkostnaden i ett senare skede. I nuläget så kommer kostnaden hanteras inom kommunstyrelsens driftbudget. Skulle detta inte vara möjligt så får finansieringen ske genom ett ianspråktagande av kommunstyrelsens egna kapital. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunchefen För kännedom Kultur- och fritidsnämnden Växjö Fastighetsförvaltning AB Monica Skagne kommunchef 2 (2)

134 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Lokalisering av ny simhall i Växjö Kommunstyrelsens beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att i samråd med kultur- och fritidsnämnden ta fram förslag på plats för en ny simhall i Växjö. 2. Kommunstyrelsen konstaterar att frågan om försäljning av fastigheten Simhallen 2 får prövas vid ett senare tillfälle. Bakgrund Kultur- och fritidsnämnden har i 123/2015 fattat följande beslut och översänt ärendet till kommunstyrelsen. 1. Kultur-och fritidsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Växjö fastighetsförvaltning AB (Vöfab) och lokalförsörjningsgruppen genomföra fortsatt projektering samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan av en ny simarena. 2. För att kunna gå vidare i planeringen anhåller kultur- och fritidsnämnden om att få kommunstyrelsens uppdrag att ta fram ett förslag till placering av en ny simarena. Uppdraget utförs i samarbete med stadsbyggnadskontoret och planeringskontoret. 3. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att undersöka möjligheten att försälja hela eller delar av fastigheten Simhallen 2 (gamla simhallstomten). 4. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att översända beslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. I nämndens beslut framgår bland annat även att fritidsnämndens presidium uppdrog under 2012 förvaltningschefen att genomföra en förstudie om nuvarande simhallens verksamhet gällande driftsform, ekonomi samt nödvändiga underhållsåtgärder för att säkra framtida drift. Om och tillbyggnation ska ställas mot nybyggnation. Konsultfirman Ernst & Young tog fram en förstudie där man bl.a. konstaterar att nybyggnation är att föredra framför om- och tillbyggnation. Fritidsnämnden beslutade FN/2013:43 att godkänna förstudien som underlag för Växjö kommuns framtida utbyggnadsbehov av simhallsytor. Vidare att uppdra åt förvaltningen att i samråd med berörda intressenter arbeta fram en projektplan. 1 (2)

135 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 15/2016 redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. 1. Kommunstyrelsen beslutar att i samråd med kultur- och fritidsnämnden ta fram förslag på plats för en ny simhall i Växjö. 2. Kommunstyrelsen konstaterar att frågan om försäljning av fastigheten Simhallen 2 får prövas vid ett senare tillfälle. Beslutet skickas till Kommunchefen (planeringschefen) Kultur- och fritidsnämnden 2 (2)

136 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Ny Simhall i Växjö Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Kultur-och fritidsnämnden beslutar att uppdra åt förvaltningen att i samarbete med Växjö fastighetsförvaltning AB (VöFAB) och lokalförsörjningsgruppen genomföra fortsatt projektering samt återkomma med förslag till beslut inför anbudsförfrågan av en ny simarena. 2. För att kunna gå vidare i planeringen anhåller kultur- och fritidsnämnden om att få kommunstyrelsens uppdrag att ta fram ett förslag till placering av en ny simarena. Uppdraget utförs i samarbete med stadsbyggnadskontoret och planeringskontoret. 3. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att kommunstyrelsen ger kommunchefen i uppdrag att undersöka möjligheten att försälja hela eller delar av fastigheten Simhallen 2 (gamla simhallstomten). 4. Kultur- och fritidsnämnden beslutar att översända beslutet till kommunstyrelsens arbetsutskott för godkännande. Bakgrund Fritidsnämndens presidium uppdrog under 2012 förvaltningschefen att genomföra en förstudie om nuvarande simhallens verksamhet gällande driftsform, ekonomi samt nödvändiga underhållsåtgärder för att säkra framtida drift. Om och tillbyggnation ska ställas mot nybyggnation. Konsultfirman Ernst & Young tog fram en förstudie där man bl.a. konstaterar att nybyggnation är att föredra framför om- och tillbyggnation. Fritidsnämnden beslutade FN/2013:43 att godkänna förstudien som underlag för Växjö kommuns framtida utbyggnadsbehov av simhallsytor. Vidare att uppdra åt förvaltningen att i samråd med berörda intressenter arbeta fram en projektplan. 1(0)

137 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Anna Lindbergs genomförde en utredning i oktober 2014 på uppdrag av kultur- och fritidsförvaltningen. Utredningen pekar på Växjös möjlighet att skapa Sveriges bästa simarena för de fyra simsporterna simning, simhopp, konstsim och vattenpolo med kopplingar till HPC och Linnéuniversitetet. En medborgarundersökning med över 900 personer genomfördes i januari Den visar tydligt att olika åldersgrupper har olika behov, de yngre önskar sig äventyrsbad medan de äldre fokuserar på relaxmöjligheter. De tre högst prioriterade områdena är: Simskoleverksamhet Simträning Simidrott Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskotts förslag till beslut Preliminär tidsplan för simarena. Yrkanden Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Krisdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna yrkar bifall på liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen 2(0)

138 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om utökning av bibliotekstjänster på omsorgsboenden Förslag till beslut Kommunfullmäktige besvarar medborgarförslaget med att hänvisa till omsorgsnämndens och kultur och fritidsnämndens yttranden. I dessa framgår bland annat att förslaget i mångt och mycket motsvaras av den verksamhet som omsorgsnämnden redan bedriver, samt planerade initiativ i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och eventuellt ideella organisationer. Kultur- och fritidsnämnden har också beslutat att ge biblioteksorganisationen i uppdrag att undersöka möjligheten att erbjuda viss biblioteksservice, som till exempel högläsning, vid vårdboenden i Växjö kommun. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren önskar att bibliotekarier regelbundet besöker alla vårdboenden inom kommunen för att låna ut böcker och ljudböcker, ha högläsning, visa foton, bilder, filmer etc. Medborgaren vill också att föreläsningar och kurser i önskade ämnen anordnas, exempelvis genom studieförbund. Beslutsunderlag Kultur och fritidsnämnden har i 7/2017 lämnat yttrande enligt nedan: Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge biblioteket i uppdrag att undersöka möjligheten att erbjuda viss biblioteksservice, som till exempel högläsning, vid vårdboenden i Växjö kommun. Ett pilotprojekt kommer att startas under 2017 i samverkan med omsorgsförvaltningen och lokala volontärorganisationer. Biblioteket kommer att kontakta ansvariga vid omsorgsförvaltningen för att utreda om det finns intresse av att delta i ett projekt med högläsning för vårdboende. Kontakt kommer också att tas med volontärorganisationer för att undersöka om det finns volontärer som vill besöka vårdboenden och läsa högt samt samtala om böcker med vårdtagarna. Biblioteket kommer att ta fram ett antal bokkassar med innehåll anpassat för målgruppen och material som passar för högläsning och samtal. När det gäller att anordna kurser i önskade ämnen hänvisas till studieförbund eller andra intressenter, då detta ligger utanför bibliotekets uppdrag. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

139 ÄRENDE Dnr KS Omsorgsnämnden har lämnat följande yttrande: Förslaget om bibliotekariebesök motsvaras av den verksamhet som omsorgsnämnden redan bedriver, samt planerade initiativ i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och eventuellt ideella organisationer. Utifrån vad omsorgsnämnden och kultur och fritidsnämnden erbjuder idag finns möjlighet att tillgodose omsorgstagarnas behov. Gällande kurser är det svårt att ha ett ändamålsenligt utbud för samtliga särskilda boenden, eftersom det finns olika intressen och funktionsnivåer bland omsorgstagarna på samma boende. I de fall där omsorgstagare har önskemål om att delta i en kurs bistår omsorgsförvaltningen med ledsagning eller i vissa fall genom att ge kursarrangör möjlighet att verka på ett särskilt boende. 2 (2)

140 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden Dnr Yttrande över medborgarförslag om bibliotekariebesök på särskilda boenden Omsorgsnämndens beslut Omsorgsnämnden lämnar följande yttrande: Förslaget om bibliotekariebesök motsvaras av den verksamhet som omsorgsnämnden redan bedriver, samt planerade initiativ i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och eventuellt ideella organisationer. Utifrån vad omsorgsnämnden och kultur och fritidsnämnden erbjuder idag finns möjlighet att tillgodose omsorgstagarnas behov. Gällande kurser är det svårt att ha ett ändamålsenligt utbud för samtliga särskilda boenden, eftersom det finns olika intressen och funktionsnivåer bland omsorgstagarna på samma boende. I de fall där omsorgstagare har önskemål om att delta i en kurs bistår omsorgsförvaltningen med ledsagning eller i vissa fall genom att ge kursarrangör möjlighet att verka på ett särskilt boende. Bakgrund Medborgarförslaget innebär att bibliotekarier regelbundet besöker alla vårdboenden inom kommunen för att låna ut böcker och ljudböcker, högläsning, visa kort, bilder, filmer som också stimulera till samtal. Föreläsningar och kurser i önskade ämnen anordnas, exempelvis genom studieförbund. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 7 föreslagit att omsorgsnämnden lämnar följande yttrande: Förslaget om bibliotekariebesök motsvaras av den verksamhet som omsorgsnämnden redan bedriver, samt planerade initiativ i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och eventuellt ideella organisationer. Utifrån vad omsorgsnämnden och kultur och fritidsnämnden erbjuder idag finns möjlighet att tillgodose omsorgstagarnas behov. Gällande kurser är det svårt att ha ett ändamålsenligt utbud för samtliga särskilda boenden, eftersom det finns olika intressen och funktionsnivåer bland omsorgstagarna på samma boende. I de fall där omsorgstagare har 1 (3)

141 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden önskemål om att delta i en kurs bistår omsorgsförvaltningen med ledsagning eller i vissa fall genom att ge kursarrangör möjlighet att verka på ett särskilt boende. Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad den19 januari redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Yrkanden Eva-Britt Svensson (V) med isntämmande av Per Säbom (S) och Allan Nilsson (S): Bifall till arbetsutskottets förslag med följande tillägg efter första stycket: Ett pilotprojekt planeras att startas under 2017 i samverkan med kultur- och fritidsnämnden och lokala volontärorganisationer. Omsorgsnämnden är positiv till att delta i ett projekt med högläsning för vårdboende. Omsorgsnämnden ser positivt på möjligheterna genom olika former av samarbeten, både med kultur- och fritidsnämnden, studieförbund och volontärorganisationer att utöka möjligheterna för olika aktiviteter för de vårdboende. Ulf Hedin (M) med instämmande av Sven Johansson (C), Benny Johansson (M), Stanley Källner (L) och Martha-Elena Sandberg (M): Bifall till arbetsutskottets förslag. Beslutsordning Ordförande frågar vilket av yrkandena som ska antas och konstaterar att omsorgsnämnden beslutar enligt eget yrkande. Votering begärs. Omröstningsresultat Omsorgsnämnden godkänner följande beslutsordning: Ja för bifall till Ulf Hedins (M) yrkande Nej för bifall till Eva-Britt Svenssons (V) yrkande 2 (3)

142 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Omsorgsnämnden Ledamöter Ersättare som tjänstgör Jaröst Nejröst Ulf Hedin (M) JA Tomas Thornell (S) NEJ Camilla Albinsson (KD) JA Benny Johansson (M) JA Ove Löfqvist (M) JA Martha Elena Sandberg (M) JA Sven Johansson (C) JA Gunnel Jansson (MP) JA Stanley Källner (L) JA Ibrahim Bhu Gelle (S) Allan Nilsson (S) NEJ Lovisa Alm (S) Per Säbom (S) NEJ Erika Lagergren (S) NEJ Marianne Paine (S) NEJ Eva-Britt Svensson (V) NEJ Charlotte Holmström (SD) JA Omröstningsresultat 9 6 Avstår Ordförande finner att omsorgsnämnden antar arbetsutskottets förslag med 9 röster för mot 6 röster för Eva-Britt Svenssons yrkande. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 3 (3)

143 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Remiss av medborgarförslag om utökning av bibliotekstjänster på omsorgsboenden kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att ge biblioteket i uppdrag att undersöka möjligheten att erbjuda viss biblioteksservice, som till exempel högläsning, vid vårdboenden i Växjö kommun. Ett pilotprojekt kommer att startas under 2017 i samverkan med omsorgsförvaltningen och lokala volontärorganisationer. Biblioteket kommer att kontakta ansvariga vid omsorgsförvaltningen för att utreda om det finns intresse av att delta i ett projekt med högläsning för vårdboende. Kontakt kommer också att tas med volontärorganisationer för att undersöka om det finns volontärer som vill besöka vårdboenden och läsa högt samt samtala om böcker med vårdtagarna. Biblioteket kommer att ta fram ett antal bokkassar med innehåll anpassat för målgruppen och material som passar för högläsning och samtal. När det gäller att anordna kurser i önskade ämnen hänvisas till studieförbund eller andra intressenter, då detta ligger utanför bibliotekets uppdrag. Bakgrund Ett medborgarförslag har inkommit där förslagsställaren önskar att bibliotekarier regelbundet besöker alla vårdboenden inom kommunen för att låna ut böcker och ljudböcker, högläsning, visa kort, bilder, filmer som också stimulera till samtal. Medborgaren vill också att föreläsningar och kurser i önskade ämnen anordnas, exempelvis genom studieförbund. Växjö bibliotek arbetar på olika sätt för att nå alla som är intresserade av bibliotekets tjänster. När det gäller biblioteksservice till vårdboenden bestod den tidigare ofta av bokdepositioner, vilket innebär att man placerade ett urval böcker på boendet under en längre tid. Idag finns det i princip inga bokdepositioner kvar. Vi hade också under flera år ett projekt där biblioteket utbildade vårdpersonal till läsombud och som läsombud hade man bland annat i uppdrag att läsa högt för omsorgstagarna. Men idag ser förutsättningarna annorlunda ut och vi behöver hitta nya former av samverkan för att kunna nå ut med lässtimulerande insatser till gruppen vårdboende. 1 (3)

144 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden En annan service som biblioteket erbjuder kallas Boken Kommer. Det innebär att om man på grund av ålder eller sjukdom inte har möjlighet att själv besöka biblioteket kan man få böcker hemkörda. Brukaren blir kontaktad regelbundet av bibliotekspersonal och får framföra sina önskemål om vad man vill läsa. Bibliotekspersonal lockar sedan ihop det som önskas och lägger i kassar som bibliotekets vaktmästare levererar hem till låntagaren. Bedömning För att utöka bibliotekets sociala och uppsökande verksamhet kommer vi under 2017 att gå ut med ett erbjudande till kommunens bårdboenden att vara med i ett pilotprojekt kring högläsning och boksamtal. Vi kommer att välja ut vårdboenden med olika förutsättningar och genomföra ett antal pilotprojekt där vi erbjuder den här formen av biblioteksservice. Detta under förutsättning att de lokala volontärorganisationerna är intresserade att delta eller om det finns möjlighet att personal vid bårdboenden genomför högläsning. Biblioteket kommer att plocka fram lämpligt material anpassat för målgruppen och aktiviteten samt finnas med som en stödresurs. Däremot finns det inte resurser för att bibliotekarier genomför högläsning och samtal, utan detta måste ske i samverkan med volontärer och personal. Pilotprojekten kommer att utvärderas och om modellen fungerar väl kan den att spridas och vidareutvecklas. Beslutsunderlag Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott Medborgarförslag om utökning av bibliotekstjänster vid omsorgsboenden. Yrkanden Håkan Frizén (V) yrkar bifall på liggande förslag till beslut. Beslutsordning Ordförande Eva Johansson (C) frågar om yrkandet kan antas och konstaterar att kultur- och fritidsnämnden beslutar i enlighet med liggande förslag till beslut. Beslutet skickas till För åtgärd Kommunstyrelsen För kännedom 2 (3)

145 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Förslagsställaren 3 (3)

146

147 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Medborgarförslag om att Växjös nya stads- och stationshus ska ha färre arbetsplatser Förslag till beslut Kommunfullmäktige avslår medborgarförslaget med följande motivering: I tävlingsprogrammet till den arkitekttävlingen som anordnades för det nya stadshuset var utgångspunkten ca 600 arbetsplatser, vilket är antalet i nuvarande kommunhus. Det slutliga antalet arbetsplatser kan komma att korrigeras något i nästa steg, men utgångspunkten är att de medarbetare som arbetar i nuvarande kommunhus också kommer följa med till det nya stadshuset. Bedömningen som gjorts är att genom att ha medarbetarna samlade under ett tak kan arbetet utföras enklare och mer effektivt. Då varje anställd dessutom kommer ha betydligt mindre yta per person i det nya stadshuset än i det nuvarande, kommer detta också leda till lägre kostnader. Bakgrund I ett medborgarförslag presenterar förslagsställaren ett antal argument mot att det nya stadshuset ska ge plats för 600 arbetsplatser. Förslagsställaren menar att stadshuset istället borde ha plats för max arbetsplatser, där en prioritering utifrån medborgardialogsbehovet bör styra. Slutligen föreslås att nya direktiv tas fram till den grupp som analyserar lokalbehovet. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

148 Medborgarförslag Förslaget i helhet Rubrik Växjös nya stads- och stationshus bör ha färre arbetsplatser Beskriv ditt förslag Det vinnande förslaget är bra utifrån olika utgångspunkter, men det finns ett grundläggande feltänk då förslaget i princip innebär att 600 arbetsplatser från nuvarande kommunhus ska flytta med in i den nya byggnaden. Enligt kommunens hemsida vill kommunledningen dock ha en dialog och man säger sig inte har spikat dimensioneringen ännu varför jag tar tillfället i akt. Flera argument kan framföras för att skala ned antalet kommunala arbetsplatser i byggnaden: 1) Kommunen har sedan några år inrättat ett kontaktcenter för att hantera medborgardialogen 2) De stora förvaltningsledningarna har stora behov av intern kontakt med sina arbetsplatser, t ex inom skola och omsorg 3) Man bör undvika en ökad kontorisering av den absoluta stadskärnan där nu exempelvis World Trade Center tagit plats 4) Skattemedel ska hanteras varsamt genom att hitta billigare lokalalternativ för back office-verksamheterna, dvs de verksamheter som inte behöver ha har medborgarnära kontakt 5) Miljöskäl talar för att begränsa inflödet av trafik för arbetspendling till absoluta centrum Målsättningen bör vara att max arbetsplatser ska flytta med in i det nya stadshuset. En prioritering utifrån medborgardialogsbehovet där Kontaktcenter, Kommunledningsförvaltning och politiker i första hand med koppling till kommunstyrelsen ska finnas tillgängliga. Nya direktiv bör således skapas till den grupp som ska titta djupare på lokalbehovet. Var vill du att beslutet ska fattas? Jag vill att mitt förslag beslutas av ansvarig nämnd Jag vill att mitt förslag beslutas av kommunfullmäktige Personuppgifter Förnamn Bengt Efternamn Wellermark C/O Adress Postnummer Postort VÄXJÖ Ange minst ett telefonnummer Telefon Mobiltelefon Personuppgiftslagen Jag har granskat ovanstående uppgifter och bekräftar att dessa är riktiga. Jag samtycker samtidigt till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998:204), PuL. m Blankettinformation Nummer Inskickat :52:51 Blankettid: Sida 1 av 1 Datum: :52:51

149 ÄRENDE Dnr KS Kommunstyrelsen Ordförandes förslag till beslut - Revidering av avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen 2017 (2010:1622) Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till revidering av avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) i enlighet med nämnden för arbete och välfärds beslut i 17/2017. Bakgrund Nämnden för arbete och välfärd har i 17/2017 föreslagit nya avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) och översänt dem till kommunfullmäktige för antagande. Ärendet Växjö kommun reviderade senast sina avgifter för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Nämnden för arbete och välfärd har gett förvaltningen i uppdrag att se över avgiften för när det sker en ansökan om tillfälligt utökat serveringstillstånd. I samband med att ett sådant förslag bereds föreslår förvaltningen ytterligare några förändringar och tillägg i avgifterna. Handläggningen rörande serveringstillstånd och tillsyn är avgiftsfinansierad och skall inte belasta den skattefinansierade verksamheten i kommunen enligt de förarbeten som ligger till grund för alkohollagen. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

150 Styrande dokument Senast ändrad Förslag till Taxa för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Arbete och välfärd Dokumentnamn Taxa för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige Tidigare ändringar Antaget av fullmäktige Ändrad av fullmäktige Ändrad av nämnden för arbete och välfärd Ändrad av fullmäktige Senast ändrad Dnr KS Giltighetstid Tillsvidare Dokumentinformation Kommunfullmäktige har delegerat till nämnden för arbete och välfärd att justera avgiften för nämndens uppgifter enligt alkohollagen enligt förändringarna i konsumentprisindex. 0

151 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Taxa för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Ansökningsavgifter Stadigvarande tillstånd Nyansökan för stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, slutet sällskap, cateringverksamhet till slutna sällskap samt provsmakningstillstånd (8 kap. 7 2 st AL) Permanent ändring av stadigvarande serveringstillstånd avseende serveringslokal, alkoholdryck och serveringstid Nyansökan tillstånd för cateringverksamhet om sökande redan innehar stadigvarande serveringstillstånd i kommunen samt nyansökan för stadigvarande serveringstillstånd om sökande redan innehar cateringtillstånd Tillfällig ändring av stadigvarande tillstånd avseende, uteservering, alkoholdryck och serveringstid samt tillfällig servering till allmänheten av den som har stadigvarande tillstånd till slutet sällskap. Ändringen avser en period på max 48 h **. Ändring av driftsform om minst en PBI finns kvar Ändring av ägarförhållande/styrelse med 50 % eller mer Ändring av ägarförhållande/styrelse med mindre än 50 %, byte av driftsansvarig Ansökan om stadigvarande serveringstillstånd i gemensamt serveringsutrymme Tillfällig utökning av stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap till att omfatta servering till allmänheten Nyansökan stadigvarande pausservering Nyansökan stadigvarande pausservering om sökande redan har stadigvarande serveringstillstånd i kommunen kr 3800 kr 3800 kr 500 kr 5000 kr 5000 kr 2500 kr 3800 kr 1400 kr 6000 kr 3800 kr Tillfälliga tillstånd allmänheten Tillfälligt tillstånd för ideella föreningar 1 dag Tillfälligt tillstånd 1 dag Tillfälligt tillstånd 2 4 dagar i följd Tillfälligt tillstånd 5 dagar eller fler i följd Provsmakningstillstånd för partihandlare (8 kap. 6 2 p. AL) Provsmakningstillstånd för tillverkare (8 kap. 7 2 st. AL) enstaka tidsperiod Serveringstillstånd i gemensamt serveringsutrymme 500 kr 3000 kr 6000 kr 7500 kr 3000 kr 3000 kr 1400 kr/ tillståndshavare 1

152 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Tillfällig pausservering 1-4 dagar* Tillfällig pausservering 5 eller fler dagar i följd, max 3 månader under ett kalenderår *Upp till tre tillfällen/ansökan inom 12 månader från första tillfället. ** Ett tillfälle per ansökan och max tre tillfällen inom 12 månader från första tillfället. som vill dela på serveringsytan 1000 kr 3000 kr Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap Tillfälligt tillstånd 500 kr Kunskapsprov tre tillfällen Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten, stadigvarande serveringstillstånd i slutet sällskap vid cateringverksamhet Tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap Tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap, tillstånd för pausservering och tillstånd för provsmakning 1500 kr 1000 kr 500 kr Avgiftsfria anmälningsärenden Anmälan provsmakning (tillståndshavare) Anmälan kryddning (tillståndshavare) Godkännande lokal catering Anmälan folköl detaljhandel/servering Anmälan minibar/rumsservering Tillsynsavgifter För stadigvarande serveringstillstånd för servering av alkoholdrycker till allmänheten/slutna sällskap fastställs tillsynsavgifterna i förhållande till omsättning av alkoholdrycker räknat i kronor per år. För stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten utgår en fast administrativ tillsynsavgift per år. För stadigvarande serveringstillstånd till slutna sällskap utgår en fast administrativ tillsynsavgift per år. 2

153 STYRANDE DOKUMENT Senast ändrad Fast avgift för tillsyn av stadigvarande tillstånd Ordinarie tillsynsavgift för varje serveringstillstånd* Tillståndshavare med serveringstid till senast 02:00 Tillståndshavare med serveringstid efter 02:00 Tillsyn för detaljhandel / servering av folköl * I tillfälliga serveringstillstånd ingår tillsynsavgift i ansökningsavgiften kr 1000 kr 2000 kr 1000 kr Rörlig avgift för tillsyn av stadigvarande tillstånd Omsättning Rörlig avgift/år kr 600 kr kr 2500 kr kr 6000 kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr eller mer kr Restaurangrapporter Påminnelseavgift för restaurangrapport inlämnad efter 1 mars dock senast 1 april 500 kr 3

154 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Dnr Beslut om avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Nämnden för arbete och välfärds beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att anta förslaget till ändring av vissa avgifter och tillägg av nya avgifter och hos kommunfullmäktige hemställa att avgiftsförslaget fastställs från då kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Bakgrund Växjö kommun reviderade senast sina avgifter för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Ordförande i Nämnden för arbete och välfärd har gett förvaltningen i uppdrag att se över avgiften för när det sker en ansökan om tillfälligt utökat serveringstillstånd. I samband med att ett sådant förslag bereds föreslår förvaltningen ytterligare några förändringar och tillägg i avgifterna. Handläggningen rörande serveringstillstånd och tillsyn är avgiftsfinansierad och skall inte belasta den skattefinansierade verksamheten i kommunen enligt de förarbeten som ligger till grund för alkohollagen. Sveriges Kommuner och Landsting har i cirkulär 10:77 en ny alkohollag skrivit angående beslut av taxa. Kommunen får enligt 8 kap. 10 i lagen ta ut avgift för tillståndsprövning. Med prövning avses alla de typer av prövningar som kan bli aktuella såsom exempelvis stadigvarande tillstånd, tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker för enstaka period. Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 9 kap. av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. För att kommunen ska kunna ta ut avgifter för kontrollen krävs att kommunfullmäktige beslutar om en taxa. När det gäller principer för avgiftssättningen finns inga särskilda regler i alkohollagen utan kommunallagens (KL) bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut gäller vid fastställande av taxan. Förslag till nya avgifter och förändringar 1 (2)

155 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Nämnden för arbete och välfärd Stadigvarande cateringstillstånd till slutna sällskap Idag finns en avgift för nyansökan gällande cateringverksamhet till slutet sällskap. Avgiften är densamma oavsett om det är en etablerad krögare eller inte. Det innebär att även de krögare som redan har ett stadigvarande serveringstillstånd i kommunen får betala 9000 kr om de vill söka ett stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap. Om sökanden av ett stadigvarande cateringtillstånd redan har ett stadigvarande serveringstillstånd i kommunen föreslår förvaltningen att avgiften blir densamma som vid permanent ändring av stadigvarande serveringstillstånd: 3800kr. Även vid ett scenario som är tvärt om föreslås en ny avgift: vid ansökan från en tillståndshavare som i kommunen har ett stadigvarande cateringtillstånd till slutet sällskap som vill söka ett permanent tillstånd föreslås avgiften bli densamma. Prövningen för kommunen är mindre när det är befintliga tillståndshavare än för nya krögare då tillståndshavaren är känd av kommunen sedan tidigare och finns med i kommunens löpande bevakning i den inre tillsynen. Konsekvensanalys Konsekvenserna för detta förslag ger mer tydlighet och ett mer rättvist avgiftsuttag vad gäller ansökningsavgift för serveringstillstånd. Avgifterna i förslaget motsvarar bättre den arbetsinsats som kommunen har för respektive tillståndsprövning. Implementering och uppföljning Förvaltningen föreslår att ovan föreslagna avgifter gäller från då kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Beslutsunderlag Arbetsutskottet har i 14/2017 föreslagit att Nämnden för arbete och välfärd beslutar att anta förslaget till ändring av vissa avgifter och tillägg av nya avgifter och hos kommunfullmäktige hemställa att avgiftsförslaget fastställs från då kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Förvaltningschefen har i en tjänsteskrivelse daterad redogjort för ärendet och lämnat förslag till beslut. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen 2 (2)

156 Från: Skickat: den 14 februari :32 Till: Kommunstyrelsen Ämne: Protokollsutdrag Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Bifogade filer: Tjänsteskrivelse avgifter.doc; Beslut NAV- 17.docx Hej! Här kommer NAVs förslag om avgifter för serveringstillstånd för beslut i Kommunfullmäktige. MVH Veronica Ionescu

157 ÄRENDE Dnr Maria Rostedt alkoholhandläggare Tel «Nämnden för arbete och välfärd» Avgifter för serveringstillstånd och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) Förslag till beslut Nämnden för arbete och välfärd beslutar att anta förslaget till ändring av vissa avgifter och tillägg av nya avgifter och hos kommunfullmäktige hemställa att avgiftsförslaget fastställs från då kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Bakgrund Växjö kommun reviderade senast sina avgifter för tillstånd och tillsyn enligt alkohollagen Ordförande i Nämnden för arbete och välfärd har gett förvaltningen i uppdrag att se över avgiften för när det sker en ansökan om tillfälligt utökat serveringstillstånd. I samband med att ett sådant förslag bereds föreslår förvaltningen ytterligare några förändringar och tillägg i avgifterna. Handläggningen rörande serveringstillstånd och tillsyn är avgiftsfinansierad och skall inte belasta den skattefinansierade verksamheten i kommunen enligt de förarbeten som ligger till grund för alkohollagen 1. Sveriges Kommuner och Landsting har i cirkulär 10:77 en ny alkohollag skrivit angående beslut av taxa. Kommunen får enligt 8 kap. 10 i lagen ta ut avgift för tillståndsprövning. Med prövning avses alla de typer av prövningar som kan bli aktuella såsom exempelvis stadigvarande tillstånd, tillfälligt serveringstillstånd eller tillstånd för att anordna provsmakning av alkoholdrycker för enstaka period. Kommunen får även ta ut avgift för 1 Utdrag från Prop. 1994/95:89 sid 81: När det gäller kommunernas hantering av serveringstillstånden bör enligt regeringens uppfattning också kommunerna beredas möjlighet att ta ut avgifter dels för arbetet med en ansökan om serveringstillstånd och dels för tillsynsarbetet. Kommunernas möjligheter att ta ut ansöknings- och tillsynsavgifter måste naturligtvis också grunda sig på en självkostnadsprincip. ARBETE OCH VÄLFÄRD 1 (6) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västergatan 1 Tel Fax Org.nr E-post alkinbox@vaxjo.se 1 (6)

158 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» tillsyn enligt 9 kap. av den som har serveringstillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig detaljhandel med eller servering av folköl. För att kommunen ska kunna ta ut avgifter för kontrollen krävs att kommunfullmäktige beslutar om en taxa. När det gäller principer för avgiftssättningen finns inga särskilda regler i alkohollagen utan kommunallagens (KL) bestämmelser om självkostnadsprincipen, likställighetsprincipen och förbudet mot retroaktivt verkande beslut gäller vid fastställande av taxan. Förslag till nya avgifter och förändringar Stadigvarande cateringstillstånd till slutna sällskap Idag finns en avgift för nyansökan gällande cateringverksamhet till slutet sällskap. Avgiften är densamma oavsett om det är en etablerad krögare eller inte. Det innebär att även de krögare som redan har ett stadigvarande serveringstillstånd i kommunen får betala 9000 kr om de vill söka ett stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap. Om sökanden av ett stadigvarande cateringtillstånd redan har ett stadigvarande serveringstillstånd i kommunen föreslår förvaltningen att avgiften blir densamma som vid permanent ändring av stadigvarande serveringstillstånd: 3800kr. Även vid ett scenario som är tvärt om föreslås en ny avgift: vid ansökan från en tillståndshavare som i kommunen har ett stadigvarande cateringtillstånd till slutet sällskap som vill söka ett permanent tillstånd föreslås avgiften bli densamma. Prövningen för kommunen är mindre när det är befintliga tillståndshavare än för nya krögare då tillståndshavaren är känd av kommunen sedan tidigare och finns med i kommunens löpande bevakning i den inre tillsynen. Pausservering Pausservering kan ske tillfälligt vid ett tillfälle eller exempelvis under en period av en uppsättning av en föreställning. Pausservering kan även ske stadigvarande. Prövningen vid pausservering är inte lika omfattande som vid ett tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten eller stadigvarande till allmänheten, det finns exempelvis inget krav på kök eller matservering. Därmed föreslår förvaltningen att pausservering har en egen avgiftskategori med lägre avgift. Tillfällig ändring av stadigvarande serveringstillstånd Idag finns en avgift vad gäller tillfällig ändring av stadigvarande serveringstillstånd vad gäller serveringstid, serveringslokal och alkoholdryck 2. Exempel är vid arrangerande av bröllop i lokal med 2 Tillfällig ändring av alkoholdryck är inte aktuellt längre och föreslås tas bort från kategorin. 2 (6)

159 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» serveringstillstånd har tillståndshavaren ansökt om tillfälligt förlängd serveringstid med en eller några timmar, så även vid visning av amerikansk fotboll som sker på natten. Tillfällig utökning av serveringsytan kan se olika ut, det kan exempelvis vara en tillfällig uteservering eller det kan vara en tillfällig utökning till en intilliggande lokal. Den nedan föreslagna avgiften gäller en tillfällig utökning av serveringsytan med en yta som inte är större än den befintliga serveringsytan, som är överblickbar och godkänd av brandmyndigheten. Kommunen kan komma att villkora om bordsservering eller att serveringsytan är bemannad med serveringspersonal under hela serveringstiden. När det gäller serveringsställen som även är hotell är det enbart sedan tidigare beviljad serveringsyta som räknas som yta, inte hela hotellet med hotellrum där rumsservering kan ske. Idag finns även en avgift gällande tillfällig utökning av stadigvarande serveringstillstånd till att omfatta servering till allmänheten, den föreslås slås ihop med ovanstående då prövningen är densamma. Förvaltningen föreslår att en ny avgift införs där den tillfälliga förändringen avser en period på max 48 h. Avgiften för att söka tillfällig utökning som överstiger 48 h tas bort. Istället hänvisas till möjligheten att söka tillfälligt tillstånd till allmänheten. Ändring av driftsform Om en tillståndshavare i kommunen vill byta driftsform från exempelvis enskild firma till aktiebolag betalas idag samma summa som för en nyansökan: 9000 kr. Förvaltningen föreslår att en lägre avgift införs om det i firman som kommer driva rörelsen vidare finns kvar minst en person med betydande inflytande (PBI) mer än tillfälligt. Kök, meny, lokal mm är redan prövade. Den mest tidskrävande delen av tillståndsprövningar är normalt sett prövning avseende ursprung av kapitaltillskott och lämplighetsprövning av PBI:er vilket är vanligt vid byte av driftsform. Detta motiverar att avgiften sätts till högre än mer än hälften av avgiften vid nyansökan i ärenden som rör byte av driftsform. I handläggningen är det viktigt att alkoholhandläggare är uppmärksamma på om det rör sig om just att samma verksamhet ska fortsätta drivas men i annan bolagsform eller det rör sig om helt nya företrädare och annan inriktning vilket istället ska leda till att det är frågan om nyansökan. Tillsynsavgift Tillsynsavgiften för tillståndshavare med stadigvarande serveringstillstånd baseras på omsättning av alkoholdrycker/år. Idag finns en tilläggsavgift för tillståndshavare med serveringstid utanför normaltiden (11:00-01:00) på 3 (6)

160 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» kr. Stadigvarande serveringstillstånd kan beviljas till kl Förvaltningen föreslår att avgiften delas upp så att tillståndshavare med servering till kl. 02:00 har en tilläggsavgift på 1000 kr och tillståndshavare med servering till kl. 03:00 har en tilläggsavgift på 2000 kr. Tabellen nedan visar nuvarande avgifter och de förändringar som föreslås Avgift avseende Stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap om stadigvarande tillstånd redan finns Stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten eller slutet sällskap om stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap redan finns Tillfällig pausservering 1-4 dagar* Tillfällig pausservering 5 eller fler dagar i följd, max 3 månader sammanhängande Nyansökan stadigvarande pausservering Stadigvarande pausservering om stadigvarande Nuvarande avgift Förslag till avgift 9000 kr 3800 kr kr 9000 kr 3800 kr kr 3000 kr 1 dag 6000 kr 2-4 dagar 7500 kr 5 dagar eller fler i följd Förändring mot nuvarande avgift 1000 kr kr 1 dag kr 2-4 dagar 3000 kr kr 9000 kr 6000 kr -3000kr 9000 kr 3800 kr kr 4 (6)

161 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» tillstånd redan finns Tillfällig ändring av stadigvarande serveringstillstånd avseende lokal och serveringstid samt tillfällig servering till allmänheten av den som har stadigvarande tillstånd till slutet sällskap. Ändringen avser en period på max 48 h. ** Ändring av driftsform om minst en PBI finns kvar Tilläggsavgift på tillsynsavgiften för tillståndshavare med serveringstid utanför normaltiden (11:00-01:00) 2000 kr tillfällig ändring av uteservering, alkoholdryck och serveringstid 1400 kr tillfällig utökning av stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap att omfatta servering till allmänheten 500 kr -1500kr kr tillfällig ändring av lokal och serveringstid och serveringstid -900 kr tillfällig utökning av stadigvarande serveringstillstånd till slutet sällskap att omfatta servering till allmänheten 9000 kr 5000 kr kr 2000 kr 1000 kr med serveringstid till kl. 02: kr med serveringstid till kl. 03: kr för tillståndshavare med serveringstid till kl. 02:00 Oförändrat för tillståndshavare med serveringstid till kl. 03:00 *Upp till tre tillfällen/ansökan inom 12 månader från första tillfället. ** Ett tillfälle per ansökan och max tre tillfällen inom 12 månader från första tillfället. Konsekvensanalys Konsekvenserna för detta förslag ger mer tydlighet och ett mer rättvist avgiftsuttag vad gäller ansökningsavgift för serveringstillstånd. Avgifterna i förslaget motsvarar bättre den arbetsinsats som kommunen har för respektive tillståndsprövning. 5 (6)

162 ÄRENDE Dnr «Databas» «Diarienr» Implementering och uppföljning Förvaltningen föreslår att ovan föreslagna avgifter gäller från då kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige För åtgärd alkoholhandläggarna Per Sandberg Förvaltningschef Ingegerd Janse Enhetschef 6 (6)

163 ÄRENDE Dnr KS Martin Fransson gruppledare Tel Kommunstyrelsen Revidering av kommunstyrelsens reglemente och delegationsordning - ändrade beloppsgränser vid förvärv av fastigheter Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner följande ändring i kommunstyrelsens reglemente i punkten 6.5 f): 6.5 Kommunstyrelsen ska besluta om f) köp, försäljning, byte, gåva, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen enligt plan- och bygglagen av fastighet eller fastighetsdel där värdet i varje enskilt fall understiger 0,5 5 mkr 2. Underförutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan godkänner kommunstyrelsen följande tillägg och ändringar av kommunstyrelsens delegationsordning: 1. Ny punkt 7.10 som delegeras till kommunstyrelsens arbetsutskott: Försäljning eller förvärv av mark samt byte eller fastighetsreglering under följande förutsättningar i varje enskilt fall - likviden får inte överstiga kronor exklusive lagfarts- och förrättningskostnader - det sammanlagda värdet av övriga ersättningar och kommunala åtaganden får inte överstiga fyra prisbasbelopp Bakgrund Kommunfullmäktige har bland annat i budget 2017 betonat vikten av tillgången till byggbar mark för såväl bostads- som verksmahetsändamål. För att trygga tillgången till mark måste kommunen vara en aktiv aktör på fastighetsmarknaden. Det kan idag med gällande delegation innebära problem att ett fullmäktigebeslut behöver inhämtas så fort köpeskillingen överstiger kr. Mot bakgrund av detta har kommunledningsförvaltningen tagit fram ett förslag på utökad delegation. Kommunledningsförvaltningen 1 (2) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr E-post martin.fransson@vaxjo.se

164 ÄRENDE Dnr KS Bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunfullmäktiges delegation till kommunstyrelsen utökas från dagens kr till 5 miljoner kronor. Samtidigt föreslås att kommunstyrelsen i sin tur delegerar förvärv mellan 1 och 3 miljoner kronor till kommunstyrelsens arbetsutskott. Förvärv mellan 3 och 5 miljoner kronor beslutas av kommunstyrelsen och förvärv över 5 miljoner kronor kommer även fortsättningsvis beslutas av kommunfullmäktige. Förvärv upp till kronor föreslås inte ändras utan ska som tidigare vara delegerat till kommunchefen. Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att detta kommer snabba på och underlätta framförallt förvärv av mindre fastigheter där säljaren inte vill invänta ett godkännande av fullmäktige som kan ligga upp till ett par månader fram i tiden. Beslutet skickas till För kännedom Kommunchefen (planeringschefen) Monica Skagne kommunchef "[Titel - närmaste chef]" 2 (2)

165 ÄRENDE Dnr KS Arbetsutskottet Redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott noterar informationen till protokollet. Bakgrund Kommunkansliet lämnar en redovisning av inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll. Kommunledningsförvaltningen 1 (1) Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr

166 Angående dansbanan Kaskad Växjö kommun sålde Folkets Park-området i mitten av 2000-talet till en privat aktör. Sedan dess har kommunen inte haft något inflytande över marken eller hur den utnyttjats. Den nuvarande ägaren, som själv fogar över sin mark, planerar att bygga bostäder och därför rivs byggnaden Kaskad. Ägaren säljer anläggningen för en krona mot att köparen monterar ned den. Vi har sett ett stort engagemang för frågan och vi förstår att dansen är en viktig del i gemenskap och har en naturlig plats i både friskvård och folkhälsoarbete. Presidiet för kulturoch fritidsnämnden och kommunstyrelsens ordförande har träffat dansarna med budskapet att om man kan hitta ett ekonomiskt hållbart sätt att bygga upp och driva en dansbana bistår kommunen en sådan förening med mark. Kultur- och fritidsnämndens presidium Kommunstyrelsens presidium

167 Från: Pettersson Fredrik Skickat: den 22 februari :41 Till: Fransson Martin; Gustafsson Erika Ämne: VB: Svar om dansbanan Bifogade filer: Angående dansbanan Kaskad.docx Från: Berg Julia Skickat: den 22 februari :38:54 Till: Pettersson Fredrik; Kontaktcenter (internt) Kopia: Wilson Andreas; Johansson Eva Ämne: Svar om dansbanan Hej Fredrik och Kontaktcenter! Kommunstyrelsens presidium och kultur- och fritidsnämndens presidium har tillsammans kommit fram till det här svaret till de personer som engagerar sig och hör av sig om dansbanan Kaskad. Vänligen, Julia Berg (S) Politisk samordnare, Socialdemokraterna i Växjö kommun Vice ordförande, Växjöbostäder AB

168 SKRIVELSELISTA KSAU Kommunstyrelsen Dnr Utskriftsdatum: Ärendemening: Inkomna och besvarade skrivelser av intresse samt inkomna inbjudningar och protokoll samlingsakt 2017 Beskrivning: Skrivelse till Näringsdepartementet angående bredbandsutbyggnad Beskrivning: Svar på brev om bredbandsutbyggnad i Kronobergs län Beskrivning: Protokoll Växjö & Co AB Beskrivning: Skrivelse mot ändring av detaljplanen för kv. Trädgårdsmästaren Beskrivning: Cirkulär 17:02 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Beskrivning: Meddelande om ett Rökfritt Sverige 2025 Beskrivning: Cirkulär 17:06 rörande budgetförutsättningar för åren Beskrivning: Skrivelse om förändring i anvisningsmodellen för ensamkommande barn samt andelstal 2017 Beskrivning: Skrivelse till arbetsgivaren från den fackliga referensgruppen rörande nytt stadshus Beskrivning: Svar till den fackliga referensgruppens skrivelse februari 2017 Beskrivning: Svar från kommunstyrelsens - kultur - och fritidsnämndens presidier rörande dansbanan

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180

181 Från: GB-Barnanvisning-och-statsbidragsenheten Skickat: den 20 februari :40 Till:

182 Info Lessebo kommun; TK mail Kommun;

183 Ämne: Bifogade filer: Kommunstyrelsen; Förändring i anvisningsmodellen för ensamkommande barn samt andelstal 2017 Anvisningsmodellen EKB andelstal 2017.pdf Hej! Översänder PM gällande förändring i anvisningsmodellen för ensamkommande barn samt andelstal Med vänliga hälsningar Håkan Ljungberg Enhetschef Migrationsverket Initial asylprövning, boendeplanering, etablering och statlig ersättning Anvisning barn och statlig ersättning nyanlända Tänk på miljön innan du skriver ut mailet

184

185 (10) CIRKULÄR 17:6 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Mona Fridell m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Jämfört med den prognos SKL presenterade i december (cirkulär 16:65) är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad de tre första åren i perioden och nedreviderad under den senare delen. Ändringen förklaras av att vi nu förutser starkare sysselsättningsuppgång än enligt vår tidigare bedömning. Eftersom vi inte har ändrat uppfattning om sysselsättningsnivån vid utgången av år 2020 innebär det mindre ökningstal i slutet av perioden. Svensk ekonomi ångar på Den svenska ekonomin avslutade fjolåret starkt. För helåret 2016 beräknas BNP ha ökat med 3,5 procent. Skottår och ett relativt stort antal arbetsdagar gör att nivån blir extra hög. Justerat för effekterna av en ändrad kalender begränsas tillväxten till 3,2 procent. För i år räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi blir fortsatt hög. I kalenderkorrigerade termer beräknas BNP växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på att det i år blir bättre fart på exporten och hushållens konsumtionsutgifter. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den fortsatt positiva utvecklingen i svensk ekonomi innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av i år ner i en nivå som är jämförbar med de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, dvs. strax innan finanskrisens utbrott. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge antas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

186 CIRKULÄR 17: (10) når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter i år hålla sig under 2 procent. Riksbanken antas därmed dröja med att höja styrräntan till i början av nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi förutsätts stabiliseras på en hög nivå nästa år. Därefter beräknas konjunkturläget normaliseras. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare än under åren innan. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget gradvis försvagas. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1½ procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorns del innebär det en väsentligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det är också, i reala termer, liktydigt med en svagare utveckling än normalt. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer extra snabbt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,3 3,0 3,1 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,6 2,9 3,1 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,3 1,7 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 1,0 1,6 2,3 2,7 2,8 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 Befolkning 1,1 1,2 1,3 1,2 1,1 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Skatteunderlagstillväxten växlar ner nästa år Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras i MakroNytt, 1/2017 och sammanfattas här ovan. Den starka tillväxt av skatteunderlaget vi såg år 2015 väntas fortsätta i nästan lika snabb takt 2016 och 2017 (diagram 1). År 2016 ökade antalet arbetade timmar dubbelt så mycket som 2015 men lönesumman tilltog bara marginellt mer. Samtidigt ökade inkomsterna av sociala ersättningar endast svagt och grundavdragen steg mer än året innan. Den sammantagna effekten är en liten nedgång i skatteunderlagstillväxten. År 2017 avtar skatteunderlagets ökning ytterligare något. Det hänger ihop med att sysselsättningsutvecklingen dämpas samt minskade utbetalningar av sjukpenning och arbetslöshetsersättningar.

187 CIRKULÄR 17: (10) Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL. Från och med 2018 växlar skatteunderlagets ökning ner till en nivå under den genomsnittliga sedan millennieskiftet. Det beror framförallt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras. Förändring jämfört med SKL:s prognos från december 2016 Jämfört med den prognos vi presenterade i december (cirkulär 16:65) är skatteunderlagets ökningstakt uppreviderad de tre första åren i perioden och nedreviderad under den senare delen. Ändringarna förklaras av att sysselsättningsuppgången blev starkare under slutet av 2016 än enligt vår tidigare bedömning. Även under 2017 förutser vi nu lite större ökning av sysselsättningen än den som låg till grund för decemberprognosen. Men vi har inte ändrat uppfattning om sysselsättningsnivån vid utgången av år 2020, vilket innebär mindre ökningstal i slutet av perioden. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL:s samtliga år utom Skillnaden avseende 2016 beror på att pensionsinkomsterna blir större och grundavdragen mindre enligt ESV:s bedömning än enligt SKL:s. För år 2017 prognostiserar SKL större skatteunderlagstillväxt än ESV. Förklaringen är olika uppfattning om sysselsättningsutvecklingen, där SKL förutser högre ökningstakt för arbetade timmar än ESV. Huvudförklaringen till den snabbare ökningen i ESV-prognosen är att ESV utgår från en snabbare tillväxt av lönesumman. Arbetade timmar tilltar klart mer enligt ESV:s än SKL:s prognos alla tre åren. De båda sista åren räknar ESV även med större löneökningar.

188 CIRKULÄR 17: (10) Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL feb 4,9 4,6 3,7 3,5 3,6 22,0 ESV nov/dec 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 23,4 SKL dec 4,8 4,4 3,6 3,5 3,8 21,9 Reg, sep 5,0 5,2 4,2 4,2 4,1 24,9 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. Den mest positiva skatteunderlagsprognosen är den som presenterades i regeringens budgetproposition i höstas. Den enskilt viktigaste förklaringen är att regeringens bedömning förutsätter större ökning av arbetade timmar än både SKL:s och ESV:s. Regeringen utgår också från löneökningar i samma storleksordning som de ESV räknar med, vilket bidrar till en snabb ökning av pensionsinkomsterna. Nya tider och rutiner för taxeringsutfall Skatteverkets beräkning och publicering av preliminära taxeringsutfall/prognoser innehåller från och med i år flera förändringar jämfört med de rutiner som tillämpats under många år. En förändring gäller publiceringsdatum och antalet preliminära taxeringsutfall. Det första preliminära utfallet/prognosen kommer att publiceras redan den 7 juni. Därefter kommer uppdateringar att ske ungefär var fjärde vecka, de exakta datumen finns i vår Ekonomikalender, En annan förändring är att man från och med i år har en ny databas, helt nya program samt en annan process för att ta fram data och göra prognoser. Det senaste året skedde all taxering i det nya systemet varefter data konverterades till det gamla, där prognosen gjordes. Enligt Skatteverket är en trolig förklaring till den kraftiga underskattningen av taxeringsutfallet i förra höstens preliminära taxeringsutfall/taxeringsprognoser att någonting oförutsett hände i samband med konverteringen av data till de gamla programmen. En tredje förändring är publiceringsformen. Tidigare har man kunnat se ett sammandrag av taxeringen på Skatteverkets web och även kunnat ladda hem filer med i princip samma innehåll. Från och med i år kommer publiceringen i stället att ha formen av Öppen data (PSI). Publiceringen kommer att ske på webbsidan där Skatteverket redan nu publicerar viss statistik som Öppen data.

189 CIRKULÄR 17: (10) Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos skulle det vara möjligt åren (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 4,0 4,0 4,0 3,8 4,0 Årlig ökning 5,1 4,5 3,7 3,5 3,6 Differens 1,1 0,5 0,3 0,3 0,4 Källa: Skatteverket och SKL. Slutavräkningar Slutavräkning 2016 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2015 och 2016 till 5,0 procent respektive 5,3 procent i Budgetpropositionen för år Slutligt utfall för 2015 blev 5,05 procent och vår prognos i december 2016 visade på en ökning av skatteunderlaget med 4,8 procent för Med den bedömningen uppgick rekommenderad uppbokning i bokslut 2016 till 206 kronor per invånare den SKL:s prognos enligt detta cirkulär innebär en uppräkning med 4,9 procent för 2016 och därmed uppstår en korrigeringspost på +41 kronor per invånare den för Slutavräkning 2017 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2016 och 2017 uppgår till 5,0 procent respektive 5,2 procent, enligt Budgetpropositionen för SKL:s prognos innebär en lägre uppräkning vilket gör att vår prognos för slutavräkningen 2017 blir negativ och uppgår till 303 kronor per invånare den Jämfört med vår prognos i december är det en förbättring med 130 kronor per invånare.

190 CIRKULÄR 17: (10) Regleringsbidrag/avgift SKL har gjort en bedömning av regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen för åren 2017 till 2020 (tabell 4 och 5). Förändringar sedan senaste bedömningen beror på vår skatteunderlagsprognos och förändringar i anslaget för kommunalekonomisk utjämning, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen. Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2017 till 2020 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Tabell 5. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2017 till 2020 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Källa: SCB och SKL: Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Tabell 6. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Personalkostnad* 3,5 2,9 3,2 3,5 3,5 Övrig förbrukning 1,9 2,2 2,4 2,6 2,6 Prisförändring 3,0 % 2,7 % 2,9 % 3,2 % 3,2 % *Kvalitetsjusterad lönekostnadsförändring inkl. förändring i arbetsgivaravgifter.

191 CIRKULÄR 17: (10) Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s prognos för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s prognos (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med 0,3 procentenheter per år. Allt högre avsättningar för förmånspensioner, delvis till följd av ändrad indexberäkning för allmän pension innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m.m. som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För påverkar det PKV med 0,2 procentenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår prognos för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag K på vår webbplats via nedanstående länk: Genom att i Excelfilen skriva in den egna kommunkoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sin kommun. I prognosunderlaget redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via nedanstående länk: Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 16:65) beror på: Ny skatteunderlagsprognos Beräkningarna bygger i övrigt på 2017 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen.

192 CIRKULÄR 17: (10) Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen Skatter & bidrag Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: Skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen Skatteunderlag i riket Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomi- eller finansfunktion. Rutiner för prenumeration/beställning av modellen år 2017 Beställning för nya användare Kommuner som inte haft modellverktyget under 2016 gör beställningen via vår beställningsblankett. Beställningsblanketten kan hämtas från vår webbplats skl.se under område Ekonomi (under Ekonomi, juridik, statistik), Budget och planering, Skatter & bidrag, kommuner. Spara den först på Din dator innan Du fyller i den! Blanketten kan sedan e-postas till mona.fridell@skl.se. Priset år 2017 är kronor. Kurs För nytillkomna användare av modellen Skatter och Bidrag erbjuder vi tisdagen den 16 maj en kurs i modellen och utjämningssystemet. Förmiddagen ägnas åt en genomgång av utjämningssystemets grunder plus eventuella aktuella frågor. Eftermiddagen vigs åt modellen Skatter & bidrag, med praktiska övningar och möjlighet till att arbeta med egna frågor med stöd/handledning. Plats Lexicon, Klarabergsviadukten 70, Stockholm När Tisdagen den 16 maj, kl. 09:30 16:00 Preliminärt program Vid ankomst: Kaffe och smörgås (från ca 09.00) Utjämningssystemet Lunch Modellverktyget Skatter & bidrag Kostnad: kr per person inklusive lunch, men exklusive moms. Anmälan: via e-post till Mona Fridell (mona.fridell@skl.se) eller senast den 27 april. Platsantalet är begränsat. Ange särskilt fakturaadressen.

193 CIRKULÄR 17: (10) Uppdatering av modellen Skatter & bidrag Kommuner som använder den förenklade uppdateringen laddar ner filen: Uppdateringsfil-17006nr1.xls från webbsidan med kortadressen Följ sedan instruktionerna i filen eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär. OBS! Befolkningsuppgifter per den 31 december 2016 Den 21 februari publicerar SCB befolkningsuppgifter per den 31 december Dessa uppgifter används i modellen som befolkning per den På blad 2 cellerna C69 C77 ska de kommunvisa uppgifterna finnas och på blad 4 C68 C76 ska rikets uppgifter in. Vi kommer att lägga ut en fil med befolkningsuppgifterna på vår webbplats: Ämnen/Ekonomi/Budget och planering/skatter och bidrag K /Befolkningssiffror. Eftersom det är definitiva uppgifter gör det inget om formlerna i ovan nämnda celler förstörs. Därför kan även kommuner som använder förenklad uppdatering klistra in värdena. De nya befolkningsuppgifterna kommer annars att uppdateras i samband med nästa uppdateringstillfälle. Kommuner som uppdaterar modellen manuellt behöver göra nedanstående förändringar i blad 2 Indatabladet. Först måste bladets skydd tas bort. Lösenordet är kommun. Skriv in SKL:s skatteunderlagsprognos i cellerna B9 till G9. Beloppen syns i tabell 2, första raden. Värdet för 2021 kan sättas till 3,8 Skriv in beloppen för inkomstutjämningsbidraget netto åren 2018 till 2021 i cellerna D35 G35. Beloppen är: ,997; ,512; ,462; ,067 Skriv in ny prognos för konsumentprisindex i cellerna B54 G54. Värden finns i tabell 1, rad 7. Värdet för 2021 kan sättas till 2,9 Följande ändringar måste göras i blad 1 Totala intäkter: Skriv in SKLs prognos över korrigering av avräkning på 2016 års inkomster i cell H28 (41 kr/inv.). Skriv in SKLs prognos över avräkningen på 2017 års inkomster i cell H30 ( 303 kr/inv.). Efter att ha gjort ändringen bör skyddet återinföras genom att man på menyn Verktyg väljer Skydd/Skydda blad och på frågan om lösenord återigen skriver in ordet kommun.

194

195 Från: Sveriges Kommuner och Landsting Skickat: den 16 februari :03 Ämne: Cirkulär 17:06 från Sveriges Kommuner och Landsting Bifogade filer: Cirkulär pdf Fvb till mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans... Cirkulärets rubrik och sammanfattning: Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: * Ny skatteunderlagsprognos * Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex * Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Bifogas: Cirkulär 17:06 Budgetförutsättningar för åren Cirkulären finns också att läsa och ladda ner från cirkulärdatabasen på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida För frågor kring distributionen, kontakta: info@skl.se

196 MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 7/2017 Vårt ärendenr: 17/ Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Meddelande från styrelsen - Rökfritt Sverige 2025 Ärendenr: 16/02117 Förbundsstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har vid sammanträde den 18 november 2016 beslutat att Sveriges Kommuner och Landsting ställer sig bakom målet om ett rökfritt Sverige 2025 som innebär att minska rökningen till mindre än 5 % i befolkningen till 2025 Bakgrund Rökningen beräknas var den enskilt största riskfaktorn för sjukdom och död och en av orsakerna till den ojämlika hälsan i samhället. Trots ökande kunskaper om orsakssamband och effektiva motåtgärder går det tobaksförebyggande arbetet allt för långsamt. WHOs tobakskonvention, ratificerad av Sverige 2005, innehåller den breda åtgärdspanel som krävs för en varaktig minskning av rökningen och därmed en minskad sjukdomsbörda för samhället. I samband med regeringens beslut om en förnyad strategi för alkohol-, narkotika-, doping- och tobakspolitiken , ställde sig regeringen bakom att nå ett rökfritt Sverige år 2025, vilket innebär att färre än 5 % i befolkningen ska röka. Att Sveriges Kommuner och Landsting ställer sig bakom målet om ett rökfritt Sverige och att halvera rökningen till 2025 främjar att fler landsting och kommuner utarbetar handlingsplaner och för att prioritera tobaksförebyggande insatser, tobaksavvänjning och tillsyn av tobak och genomför insatser för att nå målet. En förutsättning för kommuner och landsting att genomföra effektiva åtgärder är att de får stöd av Folkhälsomyndigheten, socialstyrelsen och organisationer i tobaksarbetet som en del av en samlad strategi för alkohol, narkotika, doping och tobakspolitik Se även rapport Tobaksprevention, bilaga 1. Sveriges Kommuner och Landsting Lena Micko Ordförande Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se, Org nr: ,

197 Tobaksprevention I KOMMUNER OCH LANDSTING LÄGESBESKRIVNING MARS 2016 Tobaksprevention 1

198 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning och bakgrund Metod Rapportens inriktning SKL:s tidigare arbete kring tobaksprevention Styrdokument Tobakslagen Mål för folkhälsan Nationella tobaksuppdraget ANDT-strategin Statskontorets uppdrag att utvärdera ANDT strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Myndigheter och organisationer/nätverk Folkhälsomyndigheten Länsstyrelserna Skolverket Socialstyrelsen Nätverk Regionalt och lokalt Internationellt Tobacco Endgame se mina anmärkningar i sammanfattningen WHO:s ramkonvention om tobakskontroll Tobakskontroll i EU EU:s nya tobaksregelverk implementeras Tobaksbruk Tobaksbruk skadeeffekter Rökning Passiv rökning Snus Vattenpipa E-cigarretter Tobaksvanor Unga vuxna Ungdomars tobaksvanor Gravida Passiv rökning Snusning Totalt dagligt tobaksbruk Vattenpipsrökning och E-cigaretter Tobaksprevention 2

199 Från rökfri arbetsmiljö till rökfri arbetstid Rökfri arbetstid Kostnaden för rökfri arbetstid Tobaksfri arbetstid Nationella uppföljningar rökfri/tobaksfri arbetstid Rökfri arbetstid i hemtjänstens arbetsmiljö Göteborgs stad Lundby stadsdel Dagsläget i Göteborg stad Umeå kommun Exempel - policy om rökfri arbetstid Landsting/regioner Kommuner Landsting/regioner rökfritt/tobaksfritt Regionala cancercentrum i samverkan Rök/Tobakslutarstöd Gemensamma resurser Rök/Tobaksavvänjare Exempel från landstingen Utbildning för tobaksavvänjare Barnmorskemottagning och tobaksstopp Tandvård rökning och munhälsa Enkla råd om tobak i tandvården Rökfri operation Kartläggning av tobaksfrihet i samband med operation Uppföljning av rök/tobakslutarstöd Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Uppföljning av nationella riktlinjer Kommunal hälso- och sjukvård - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kommunernas tillsyn av ANDT arbete Länsrapporten 2014 ANDT uppföljning Länsrapporten 2014 uppföljning enligt Tobakslagen Några jämförelser med Länsrapport Skolan och tobaksprevention Skolverket Tobaksfri Duo SOTIS samtal om tobak i skolan Riksförbundet SMART A Non Smoking Generation: Kommunens tobakspolicy viktigt stöd för skolan Tobaksfri skoltid Länsstyrelserna rökfria skolgårdar Referenser Tobaksprevention 3

200 Kontaktade nätverk Personliga kontakter Tobaksprevention 4

201 Sammanfattning I Sverige har det periodvis bedrivits ett framgångsrikt arbete för att sänka andelen tobaksbrukare. Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, minska efterfrågan och tillgänglighet samt bedriva tobaksavvänjning. Med denna rapport vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) få en aktuell bild av vad kommuner och landsting idag gör inom området tobaksprevention. Avsikten är inte att göra en totalundersökning utan att med breda penseldrag beskriva det tobakspreventiva arbetet i kommuner och landsting idag. Inriktningen på rapporten utgår från de områden som fanns i uppföljningen På väg mot ett tobaksfritt landsting. En uppföljning av landstingens och regionernas policyarbete kring tobaksprevention För kommunernas arbete har uppgifter från länsrapporten 2014, d.v.s. Folkhälsomyndighetens årliga uppföljning av tillsynsarbetet för ANDT-strategin var en utgångspunkt. Sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av talet. Olika undersökningar visar att mellan 70 och 85 procent av dem som röker vill sluta. Rökningen kostar samhället minst 30 miljarder kronor varje år. 10 procent av den vuxna befolkningen röker dagligen personer insjuknar årligen i rökrelaterade sjukdomar människor dör varje år av tobaksrökning, varav cirka i cancer unga börjar röka varje år. Det är stora skillnader mellan olika grupper i samhället med avseende på dagligrökning. Högst andel rökare återfinns i grupperna som uppbär sjukpenningersättning och de som är arbetslösa. Generellt kan sägas att dagligrökning sakta minskar i alla grupper men nya vanor som vattenpipa och e-cigaretter riskerar att fördröja utfasningen. Det tobaksförebyggande arbetet som i dag bedrivs i Sverige består av ett brett samhällsarbete med flera strategier och åtgärder. Lagstiftning, en aktiv prispolitik, aktiva informationsinsatser, utbildning, tillsyn och tobaksavvänjning. Alla dessa åtgärder är viktiga för att minska tobaksbruket. Nationellt styrande dokument för tobaksprevention är Tobakslagen (SFS 1993:581). Folkhälsomyndigheten har det centrala tillsynsansvaret både när det gäller det som kommuner och länsstyrelser ansvarar för. Andra nationella strategidokument är Mål för folkhälsan (2003) där tobaksprevention ryms inom målområde 11, En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT strategin) och Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Landstingen och kommunerna förfogar inte över lagstiftningen men tar policybeslut för den egna verksamheten. Statskontorets har utvärderat den tidigare ANDT strategin ( ) och en övergripande slutsats är att strategins utformning i stort sett varit ändamålsenlig men att det tobaksförebyggande arbetet vid Folkhälsomyndigheten och ANDT strategin behöver jämkas ihop. Folkhälsomyndigheten bör också påskynda arbetet med att göra indikatorer användbara på regional och kommunal nivå. Kommuner och landsting är viktiga i arbetet med att genomföra strategin på lokal och regional. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i yttranden som gällt tobaksprevention tillskyndat skydd mot tobaksrök. Sedan november 2006 så uppmuntrar kommunerna och landstingens arbetsmiljöråd medlemmarnas beslut för rökfri arbetstid. SKL har i arbete med den nationella cancerstrategin, i upprättandet av Regionala Cancercertrum i samverkan (RCC) och med Tobaksprevention 5

202 delaktighet via patientsäkerhetsarbetet i En rökfri operation uppmärksammat vikten av tobaksprevention. Inom ramen för Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning (NSK) bildades 2015 en nationell kompetensgrupp för levnadsvanearbetet in hälso- och sjukvård som uppmärksammar tobaksprevention. Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll antogs Konventionen är ett internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Sveriges riksdag ratificerade och antog ramkonventionen den 7 juli För närvarande är det 180 länder som anslutit sig till konventionen varav 168 har ratificerat densamma. Det internationella begreppet Tobacco Endgame (TE) innebär att samhället genom ett politiskt beslut bestämmer en tidpunkt då tobaksbruket ska ha minskats till noll eller nästan noll, alltså till en nivåer då bruket inte längre utgör en så betydande sjukdomsbörda som i dag. I Sverige har Tankesmedjan Tobaksfakta föreslagit en fokusering på cigarrettrökning och att denna till år 2025 ska ha minskats till mindre än fem procent i befolkningen. Detta måldatum har bedömts realistiskt förutsatt att ett beslut fattas inom mandatperioden och att tobakskonventionens åtgärder implementeras på ett konsekvent sätt. I mars 2016 har 94 organisationer i Sverige uttalat sitt stöd för krav på ett politiskt beslut om en plan som syftar till ett rökfritt Sverige Dessa inkluderar då Region Jämtland/Härjedalen, Landstinget i Kalmar län, Region Örebro, Region Gävleborg och Härjedalens kommun. Ytterligare ett halvdussin landsting/regioner uppger sig ha en pågående beslutsprocess om ett uttalat stöd till en utfasningsstrategi. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård har ställt sig bakom TE och Regionala Cancercentra i samverkan anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt. Den 8 februari 2016 tillkännagav Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström i samband med lanseringen av en ny ANDT-strategi regeringens avsikt att arbeta för ett rökfritt Sverige och ställde sig bakom Tobacco Endgame där rökningen ska vara mindre än 5 procent I EU finns centrala EU-direktiv som medlemsländerna ska följa, reklamdirektivet, märkningsdirektivet och skattedirektivet. EU antog våren 2014 ett nytt tobaksvarudirektiv. Direktivet innehåller regler för tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter. I Sverige lämnades ett slutbetänkande med förslag till nationellt genomförande av direktivet till folkhälsoministern den 1 mars Huvudpunkterna i betänkandet en översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk är rökförbud på vissa allmänna platser utomhus, exponeringsförbud för tobaksvaror i butiker, tillståndsplikt för försäljning av tobak och ändrad reglering och tillsyn av snus. Arbetet med Rökfri arbetsmiljö och arbetstid har alltid utgått från det positiva med att slippa tobaksröken under arbetstid. Medvetenheten om att rökningen skadar rökarens och andras hälsa har sedan medfört att arbetsgivare uttryckt en vilja att stödja rökaren/tobaksbrukaren att helt bli fri från sitt tobaksbruk. Arbetsmiljörådet vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmuntrade i november 2006 kommunerna att fortsätta och förstärka det strategiska arbetet med rökfri arbetstid. Det finns många rökare/tobaksbrukare bland de anställda i kommuner och landsting. Arbetskraftskostnaden för rökarens extra sjukdagar och rökpauser beräknas uppgå till kronor per rökare och år. Allt fler kommuner och landsting/regioner uppdaterar sin policy till tobaksfri arbetstid och inkluderar då snus och e-cigaretter i policyn. Efterlevnaden av Tobaksprevention 6

203 dessa policyer är stor men inte hundraprocentig. Chefens ansvar är viktig och sanktioner undviks. Den senaste nationella uppföljningen av Tobaksfritt Landsting 2009 (FHI) visade en ökning av att alltfler landsting (19 mot tidigare 16) beslutat om rökfri arbetstid. Att personalen också var rökfri under arbetstiden var genomfört till mer än hälften i 18 landsting. I fyra av landstingen fanns beslut om tobaksfri arbetstid. Rökfri/tobaksfri arbetstid i kommunerna har sedan 2007 utvecklats från att 23 kommuner tagit ett sådant beslut till 2015 då 216 kommuner gjort detsamma. 26 kommuner har beslut om tobaksfri arbetstid. Det är också 57 kommuner som införlivat e-cigaretten i sin rök/tobaksfria policy. Såväl WHO som Folkhälsomyndigheten rekommenderar detta och även landstingen inför nu regler om e-cigaretter i sina policys. För personal inom äldre- och handikappomsorg samt hemtjänst och hemsjukvård är vårdtagarnas hem samtidigt arbetsmiljö för anställd personal. Ibland kan det uppstå en konflikt mellan rätten till en rökfri arbetsmiljö och rätten över att bestämma om rökning i sitt hem. Det är få kommuner som gett respons på frågan om rökfri arbetstid och hemtjänst. Det skulle kunna tolkas som att det inte är något problem och att man löst dilemmat alternativt att det är så komplicerat så man har inte någon strategi för detta arbete. De exempel som getts är information och frivilliga överenskommelser med vårdtagare om rökfri arbetstid, stödmaterial till anställda samt genomförande av riskronder. Landstingen har utvecklat sitt tobakspreventiva arbete och kontinuerligt uppdaterat sina program och policyer. Dessa har följt WHOs och EUs rekommendationer om vad en policy ska innehålla. Sedan år 2011 har landstingens arbete varit inriktat på att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Landstingen/regionerna har via sin gemensamma resurs 1177 Vårdguiden under temat Hälsa och livsstil samlat fakta och råd för den som vill sluta röka. Sju landsting länkar direkt till sina egna hemsidor för att hitta rök/tobaksavvänjare. Samtliga landsting uppger att man kan kontakta sin vårdcentral för rökavvänjning. Vårdguiden har en gratis interaktiv app Rökfri som har utvecklats för att öka tillgängligheten till rökavvänjning. Sluta-Röka-Linjen är en kostnadsfri telefonstödslinje för alla som har funderingar kring att sluta med tobak. Den fungerar också som remissinstans. Fimpaaa! är en app från UMO (ungdomsmottagning på nätet) för den som är ung och vill sluta röka. Appen är gratis att ladda ner. Primärvården och vårdcentralerna är de som har bäst tillgång till rök/tobakslutarstödjare. Sjukhusen har aktiverat sig mer med stöd till rökavvänjning på grund av rökfri operation. Men bilden som ges är komplex. Signaler ges att avvänjningsarbete har en bra struktur men också att det är svårt att få tid till avvänjningsarbetet. Dokumentationen är inte heltäckande. Den diplomering av tobaksavvänjare som idag används i landstingen är utvecklad av Yrkesföreningar mot Tobak, YmT. Utbildningen borde få en annan hemvist än att förlita sig enbart på en kompetent frivilligorganisation. Följande landsting anordnar diplomeringsutbildning utbildning 2016 Göteborg, Gävleborg, Kronoberg, Jönköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västernorrland, Östersund och Örebro. Dagar för erfarenhetsutbyte anordnas regelbundet lokal och regionalt. Den nationella arbetsgruppen för prevention, inom Regionala cancercentrum i samverkan (RCC), har tagit fram en handlingsplan för ett rökfritt Sverige. I Tobaksprevention 7

204 planen presenteras åtgärder för att minska antalet rökare i Sverige och på så sätt minska den tobaksrelaterade cancerincidensen. Finansieringen av tandvården är annorlunda än för hälso- och sjukvården. Det har för arbetet med tobaksprevention framställts som ett hinder. Tandvården träffar en stor del av befolkningen och majoriteten av tandvårdspersonalen ser tobaksprevention som en uppgift för tandvården och arbetar aktivt med tobaksprevention. Rökstopp inför operation minskar risken för komplikationer som infektion, sårläkningsstörning och blodpropp med 50 procent. Rökstopp ger med stor sannolikhet såväl goda kliniska effekter som hög kostnadseffektivitet, vilket är till nytta för patienten, sjukvården och skattebetalarna erbjöd en majoriteten av landstingen rökavvänjning inför operation och hade nedskrivna rutiner för arbetet, avvänjningsstöd fanns både på sjukhus och inom primärvården. I två tredjedelar av landstingen finns det krav på rökstopp helt eller delvis före operation. Lika stor andel menar att det helt eller delvis finns en struktur för att ta fram statistik för uppföljning av tobaksfrihet i samband med operation. Det finns fortfarande utvecklingspotential. Socialstyrelsen presenterade Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen har fram till 2015 genomfört ett omfattande arbete för att bistå implementeringen av riktlinjerna i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens uppföljning av rök/tobaksavvänjning utifrån Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder visar en tydlig diskrepans mellan identifierade dagligrökare i befolkningen och de som identifierats i primärvården. Socialstyrelsen frågade hur åtgärder enligt riktlinjerna följdes upp. Sexton landsting kunde, i viss omfattning, redovisa insatta åtgärder i primärvård. Landstingen uppgav att de inte heller följde upp med andra mått. Kontakterna i landstingen redovisar ett pågående utvecklingsarbete med journalsystem, kodning och uppföljning. T.ex. uppger Västernorrland och Dalarna att de kan följa upp arbetet med rök/tobaksslutarstöd i primärvård på ett strukturerat sätt. En hämmande faktor är att åtgärderna inte alltid journalförs. Några fynd fån Socialstyrelsens uppföljning av implementeringen är att majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården. Arbetet med att förebygga sjukdomar har ett starkt stöd bland chefer och vårdpersonal. De flesta som arbetar inom hälso- och sjukvården tycker att det är viktigt att vården arbetar med levnadsvanor. En tredjedel uppgav att de idag arbetar i stor eller ganska stor utsträckning med levnadsvanor. Lika stor andel angav att det finns tydliga rutiner för arbetet med rådgivning kring levnadsvanor. Hälften av vårdpersonalen skulle vilja utveckla sin kompetens om tobaksbruk och 70 procent om samtalsmetodik. Levnadsvanor/tobak ingår i alla landstings uppdragsbeskrivningar för primärvård men det är inte lika vanligt i specialiserad somatisk vård. Landstingen/regionerna har gjort satsningar inom flera områden med anledning av implementeringen av de nationella riktlinjerna. Många har satsat resurser på utbildning, men att satsa på specifika patientgrupper har hittills bara tre landsting/regioner gjort. Kommunen har ansvar för en omfattande hälso- och sjukvård. De är också mottagare av nationella riktlinjer. Implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har i liten utsträckning kommit kommunerna till godo. Tobaksprevention 8

205 Kommunernas och länsstyrelsernas arbete med tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt det övrigt ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet på regional och lokal nivå beskriv via Länsrapporten, en årlig undersökning från Folkhälsomyndigheten. För ANDT området redovisades om kommunen hade kontaktpersoner, nätverk, politiska program som följdes upp, om skolorna var inkluderade i programmen, hur dessa finansierades och på vilket sätt arbetet bedrevs. Majoriteten av kommunerna har en eller flera särskilt utsedda personer för att samordna det ANDT-förebyggande arbetet inklusive tobak. I de 190 kommuner, av 203 som hade ett program där tobak ingick, var åtgärderna för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning, främja rökfri skolgårdar och strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan vanligast. Tillsyn för uppföljning enligt tobakslagen redovisades för vilken nämnd som har ansvaret, vad tillsynsplanen omfattar, arbete för att förbättra efterlevnaden av åldersgränsen vid tobaksförsäljning, tillsyn av rökfria skolgårdar samt hur efterlevnaden ska förbättras. Arbete för att förbättra efterlevnaden av åldersgränsen dominerades av dialog med näringsidkare om egenkontroll, utbildning och information i samband med tillsynsbesök samt strukturerad tillsyn över detaljhandeln med tobaksvaror. Utbildning och tillsyn var också de vanligaste metoderna för att förbättra efterlevnaden av rökfri skolgårdar. Det är en fortsatt ökning av kommuner som har arbetsmiljöpolicy rökfri/tobaksfri arbetstid. Likaså har arbetet med att främja rökfria skolgårdar och att ha strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan ökat. Det gäller också för gymnasiet om än i mindre omfattning. En mycket viktig både främjande och förebyggande uppgift för skolan utöver ANDT-undervisning är att skapa en god skolmiljö och goda relationer mellan elever och lärare. Inte minst för att möjliggöra att samtliga elever går ut grundskolan med godkända betyg. Genom att öka skolors aktiviteter för att främja samtliga elevers skolframgång skapas möjligheter till framtida minskad användning av droger. I skolan förekommer också särskilda arbeten med levnadsvanor. Några metoder och program som används lokalt och regionalt idag är Tobaksfri Duo och SOTIS (Samtal Om Tobak i Skolan). Idag, 2016, finns Tobaksfri Duo i 75 skolor över hela Sverige i följande län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Värmland, Östergötland, Kalmar och Kronoberg. SOTIS är en utvecklad modell för att underlätta samtal om tobak med elever i högstadiet. Våren 2015 skickade Föreningarna Lärare mot Tobak och Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot Tobak en enkät till kommunerna för undersöka förekomsten av och stimulera utvecklingen av tobakspolicy i kommunerna. Svar kom från 227 kommuner och enligt kommentarerna sker omvandlingen från policy till handlingsplan i stor utsträckning hos respektive förvaltning eller verksamhet. Genomförandet blir därmed inte enhetligt i kommunen. Allt fler kommuner tar beslut om Tobakfri skoltid Flera länsstyrelser har, med utgångspunkt från bestämmelser i tobakslagen, gjort kartläggningar av länets skolgårdar och rökfrihet. Länsstyrelserna är en drivande part i arbetet med kommunerna och tobaksfri skolgård. Bland annat genom regeringens ANDT strategi och genom att tillsammans med kommunerna söka projektmedel. Tobaksprevention 9

206 Inledning och bakgrund I Sverige har det periodvis bedrivits ett framgångsrikt arbete för att sänka andelen tobaksbrukare. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i yttranden som gällt tobaksprevention tillskyndat skydd mot tobaksrök. Exempel är ärenden om rökfria serveringar 2003, olovlig tobaksförsäljning 2007, EUs tobaksvarudirektiv SKL har också aktivt tillsammans med arbetsmarknadens parter uppmuntrat medlemmarna i deras arbete med rökfri arbetstid. I inledningsarbetet med den nationella cancerstrategin en ännu bättre cancervård var ett av delprojekten fokuserat på tobaksprevention i landsting/regioner. SKLs styrelse och beredningar har vid flertal tillfällen informerats om Tobacco Endgame, EUs nya tobaksvarudirektiv samt om tobakspreventiva strategier av betydelse för SKL och dess medlemmar. Med denna rapport vill SKL få en aktuell bild av vad kommuner och landsting idag gör inom området tobaksprevention. I uppdraget ingår att lämna en längre utförligare rapport, ett komprimerat dokument som kan vara underlag för politisk beredning. Möjlighet finns också att utarbeta förslag vilka områden en strategi (för SKL) skulle kunna innehålla samt hur arbetet ska genomföras. Metod Ett befintligt dokument från SKL om tobaksprevention upprättat i september 2014 ligger till grund för detta arbete. Avsikten är inte att göra en totalundersökning utan att med breda penseldrag beskriva det tobakspreventiva arbetet i kommuner och landsting idag. Därför har frågor sänts till ett antal nätverk i kommuner och landsting, folkhälsochefer i landstingen/regionerna samt några myndigheter. Intresseorganisationer t.ex. Tobaksfakta har också bidragit med underlag. SKLs arbete med stöttning av rökfri arbetstid och NSKs arbete med kunskapsstyrning är pusselbitar. Via personliga kontakter på Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKL har underlag inhämtats. Där har också generöst tillgång till datamaterial och underlag från enkäter inhämtats. Dessutom har några personer intervjuats och websökning gjorts för att exemplifiera pågående arbeten. Rapportens inriktning Inriktningen på rapporten utgår från de områden som fanns i uppföljningen På väg mot ett tobaksfritt landsting. En uppföljning av landstingens och regionernas policyarbete kring tobaksprevention Frågan var hur aktuella dessa områden är idag i landsting/regioner och vad som tillkommit. För kommunernas arbete har uppgifter från länsrapporten 2014, d.v.s. Folkhälsomyndighetens årliga uppföljning av tillsynsarbetet för ANDTstrategin var en utgångspunkt. Dessutom vad som framkommit vid webb sökning och personliga kontakter för skolans arbete med tobaksprevention. Rökfri/tobaksfri arbetstid finns beskrivet för såväl kommuner som landsting/regioner. Några exempel på komplexiteten i hemvården finns också med. SKL:s tidigare arbete kring tobaksprevention Sveriges Kommuner och Landsting har i yttranden som gällt tobaksprevention tillskyndat skydd mot tobaksrök. Exempel är ärenden om rökfria serveringar 2003, olovlig tobaksförsäljning 2007, EUs tobaksvarudirektiv Tobaksprevention 10

207 Sedan november 2006 så uppmuntrar kommunerna och landstingens arbetsmiljöråd medlemmarnas beslut för rökfri arbetstid. Arbetsmiljörådet har en partsgemensam arbetsgrupp som följer och stöder kommunernas och landstingens utveckling för rökfri arbetstid. Målet är att ingen medarbetare skall utsättas för tobaksrök under sin arbetstid. Arbetsmiljörådet har genomfört tre enkätuppföljningar av beslutet, den senaste Vid varje uppföljning har flera av SKLs medlemmar fattat strategiska beslut om att införa rökfri arbetstid. Detta är ett avdelningsövergripande arbete på SKL. SKL har inte tagit ställning till om den rökfria arbetstiden ska omfatta e-cigaretter. I SKL:s arbete med den nationella cancerstrategin ingick 2011 att ta fram en enhetlig informationsstruktur för de journaluppgifter som behövs för att landsting och regioner på ett enhetligt sätt med jämförbara data dels ska kunna dokumentera patienternas förhållande till tobak, dels göra uppföljningar av rökavvänjningsinsatserna på lokal, regional och nationell nivå. Vid en avstämning i mitten av september 2012, med de tio landsting som deltagit i SKLs pilotprojekt, rapporterade så gott som samtliga att de på försök kommer att kunna börja dokumentera enligt den enhetliga strukturen innan årsskiftet och att de ska kunna börja testa att ta ut uppföljningsdata under Regionala Cancercertrum i samverkan (RCC) har beslutat om en handlingsplan för att genom utveckling, sammanställning och spridning av kunskap medverka till att arbetet för ett rökfritt Sverige går framåt. Genom samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer inom folkhälsoområdet och cancervården strävar RCC efter att arbetet för ett rökfritt Sverige ska inkludera många olika organisationer på olika nivåer i samhället. En rökfri operation är en satsning som ska öka patientsäkerheten för patienter som ska genomgå en operation. Att sluta röka tillfälligt i samband med operation halverar risken för vårdskador. Satsningen stöds av en rad yrkesföreningar liksom av alla de stora fackförbunden i vården. Initiativet kom från början från Svensk ortopedisk förening och finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, LÖF. Satsningen avslutades i början av 2014 men arbetet fortgår i ordinarie insatser. Med erfarenheten från den nationella strokekampanjen har hälso- och sjukvårdsdirektörerna i samarbete med informationsdirektörerna arbetat fram ett förslag för Nationell Kraftsamling för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kraftsamlingens fokus ligger på levnadsvanor och lyfter primärt fram fysisk aktivitet och tobaksprevention. Kraftsamlingen ska vända sig till såväl befolkningen som till patienter och till vårdens personal. Förankringsprocessen går långsamt framåt. Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning, NSK, etablerades år 2008 för att öka samverkan för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Det är en överenskommelse om nationell samverkan mellan myndighetschefer, nätverket för landstingsdirektörer och hälso- och sjukvårdsdirektörer och är ett forum för kommunikation och förankring. Beslut som fattas i NSK är inte formellt eller juridiskt bindande, utan bygger på förankring med förväntan om införande. Inom ramen för NSK bildades 2015 en nationell kompetensgrupp för levnadsvanearbetet in hälso- och sjukvård. Uppdraget för denna grupp 2015 var att skapa konsensus kring hur personer med ohälsosamma levnadsvanor uppmärksammas, identifiera goda exempel för levnadsvanearbete och implementera informationsspecifikation för levnadsvanor. Där ingår också tobak. Tobaksprevention 11

208 Styrdokument Det tobaksförebyggande arbetet som i dag bedrivs i Sverige består av ett brett samhällsarbete med flera strategier och åtgärder. Tobaksförebyggande arbete behöver ha ett samarbete gentemot flera komponenter, som till exempel lagstiftning, en aktiv prispolitik, aktiva informationsinsatser, utbildning, tillsyn och tobaksavvänjning. Alla dessa åtgärder är viktiga för att minska tobaksbruket. Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, minska efterfrågan och tillgänglighet samt bedriva tobaksavvänjning. Förebyggande insatser kan bedrivas på flera sätt. Dels genom generella åtgärder som riktas till alla, dels genom särskilda åtgärder som riktas till identifierade riskgrupper eller individer. Insatserna bedrivs av aktörer på nationell, regional och lokal nivå. WHOs rapport Tobacco and Inequities (2014) visar att om de generella strategierna inte kompletteras med riktade åtgärder finns risk att ojämlikheten i hälsa mellan grupper ökar. Generella tobakspreventiva insatser har haft lägst effekt för de med låg socioekonomisk status vilket har lett till att ojämlikheten i rökrelaterad ohälsa har ökat. Landstingens uppdrag är att se till att det finns hälsovård och sjukvård, tandvård för alla som är yngre än 20 år, och regionplanering. Landstingen ordnar kollektivtrafik tillsammans med kommunerna. Landstingen förfogar inte själva över lagstiftningen men kan ta policybeslut för den egna verksamheten. Policybesluten om tobaksprevention i landstingen gäller oftast samtliga landstingsdrivna basverksamheter inom hälso- och sjukvården. Besluten omfattar såväl rökfri arbetstid som tobaksavvänjning. Kommunen är en viktig aktör för att det lokala tobaksförebyggande arbetet ska bedrivas och fungera. Den är också ansvarig för många verksamheter där tobaksfrågan på olika sätt är angelägen att arbeta med. Två viktiga områden är barn- och ungdomsverksamhet samt vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunens roll i det tobaksförebyggande folkhälsoarbetet är även att vara lokal tillsynsmyndighet för flera bestämmelser i tobakslagstiftningen. Kommunen ansvarar för tillsynen när det gäller rökfria miljöer, marknadsföringen av tobak och tobaksförsäljning. Kommunen är även en arbetsgivare med många medarbetare och har i denna egenskap både ansvar och möjlighet att bidra till ett minskat tobaksbruk. Tobakslagen År 1993 tog riksdagen beslut om att införa tobakslagen (SFS 1993:581) i Sverige. Lagen grundar sig på de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och exponering för tobaksrök. Lagen innehöll regler om rökfria miljöer och vidare bestämmelser om reklamrestriktioner och varningstexter. Lagen förstärktes året därpå och förbud mot tobaksreklam i press infördes. Lagen skärptes ytterligare 1997 och försäljning av tobaksvaror till personer under 18 år förbjöds. Under 2000-talet har varningstexterna på tobaksförpackningarna gjorts större och år 2005 infördes rökförbud på restauranger och serveringar i landet. Samma år förbjöds också tobaksreklam utanför säljställen samt försäljning av cigaretter i paket med färre än 19 cigaretter. Tobaksprevention 12

209 År 1997 genomfördes också en större skattehöjning den sänktes igen året därpå efter indikationer på en ökad smuggelhandel med cigaretter. Därefter, under 2000-talet, har skatterna för tobak åter höjts vid flera tillfällen. Folkhälsomyndigheten har det centrala tillsynsansvaret både när det gäller det som kommuner och länsstyrelser ansvarar för och beträffande produktkontrollen av tobaksvaror. Andra myndigheter som arbetar med tillsyn av delar av tobakslagen är Länsstyrelsen, Polismyndigheten, Konsumentombudsmannen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket. I slutbetänkandet En översyn av tobakslagen- Nya steg mot minskat tobaksbruk föreslår utredaren en nya tobakslag som ska träda i kraft den 1 januari 2018, då den nuvarande tobakslagen (1993:581) ska upphöra att gälla. Betänkandet lämnades till regeringen 1 mars Mål för folkhälsan Våren 2003 antog riksdagen regeringspropositionen Mål för folkhälsan. I målområde 11 ingår tobak. Inom tobaksområdet togs fyra nationella delmål för minskat tobaksbruk 2014 fram: en tobaksfri livsstart från 2014 en halvering av andelen ungdomar som börjar röka eller snusa en halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning Trots ett omfattande stöd från dåvarande Folkhälsoinstitutet och insatser i kommuner och landsting har man ännu inte nått 50 procent av de uppsatta målen. Nationella tobaksuppdraget Åren hade dåvarande Folkhälsoinstitutet ett särskilt ANDT uppdrag. För tobaksprevention var syftet att genomföra särskilda åtgärder för att bidra till minskat tobaksbruk i Sverige. Budgeten var 23 miljoner kronor per år. Områden som prioriterades var: nationell samordning nationellt stöd till lokalt arbete kraftsamling för ökad tobaksavvänjning förstärkt tillsyn i enlighet med tobakslagen en särskild satsning mot barn och ungdomar När uppdraget avslutades ansåg man att man uppnått bättre struktur för ett fortsatt arbete mot minskat tobaksbruk. Nya aktörer arbetar tobaksförebyggande och fler har fått ökad kunskap om tobaksprevention. Men myndigheten är också tydlig men att poängtera att Tobaksuppdragets genomförande var alltför kort för att kunna uppvisa effekter och påverka andelen som röker eller snusar och därmed få genomslag i statistiken för respektive nationellt delmål. Ett av problemen med särskilda projekt är att de får extra resurser men under en relativ kort period. ANDT-strategin De tidigare nationella alkohol- och narkotikahandlingsplanerna upphörde i slutet av Regeringen tog fram en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Strategin har haft årliga Tobaksprevention 13

210 åtgärdsprogram där Folkhälsomyndigheten är en av utförarna av regeringens ANDT-politik. Den nya strukturen för att följa upp ANDT-politiken bestod av det övergripande målet Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Förutom det övergripande målet fanns sju långsiktiga mål som anger inriktningen i sin helhet samt prioriterade mål som skulle uppnås under strategiperioden. Målen låg till grund för årlig uppföljning och utvärdering av strategin. Kommuner och landsting är viktiga i arbetet med att genomföra strategin på lokal och regional. De har endast i ringa omfattning getts möjlighet att påverka utformningen av ANDT- strategin. Källa: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken. Proposition 2010/11.47 Figur: ANDT-strategin involverar såväl nationell, regional och lokal nivå. Statskontorets uppdrag att utvärdera ANDT strategin. Regeringen gav i maj 2013 Statskontoret i uppdrag att utvärdera delar av regeringens samlade strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, den s.k. ANDT-strategin. Statskontoret skulle analysera i vilken utsträckning de statliga insatserna bidrar till att uppfylla strategins övergripande mål samt analysera om utformningen av ANDT-politiken är ändamålsenlig för att uppnå strategins mål. Analyserna ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Statskontorets övergripande slutsats är att strategins utformning i stort sett varit ändamålsenlig för att nå regeringens mål om att komma till rätta med de problem som bruk och missbruk av alkohol, narkotika, dopning och tobak orsakar. Men samtidigt menar man att vid en eventuell fortsättning av strategin behöver den justeras. Man anser att samtliga prioriterade mål bör formuleras som process- eller strukturmål. Det skulle tydliggöra kopplingen mellan målen och åtgärderna och göra målstrukturen mer konsekvent. Det tidigare Tobaksprevention 14

211 tobaksförebyggande arbetet vid Folkhälsomyndigheten och ANDT strategin behöver jämkas ihop. Statskontorets föreslår inför den kommande strategin att regeringen bör förtydliga syftet om en samlad syn på gemensamma faktorer som ligger bakom ANDT-problemen. Folkhälsomyndigheten bör också påskynda arbetet med att göra indikatorer användbara på regional och kommunal nivå. En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Regeringen presenterade i början av februari 2016 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Den bygger vidare på strategin för och har samma övergripande mål; Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk. Strategin innehåller sex mål som tillsammans ska bidra till att uppnå det övergripande målet: Tillgång till alkohol, narkotika, dopningsmedel och tobak ska minska. Antalet barn och unga som börjar använda narkotika, dopningsmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska successivt minska. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska. Kvinnor och män samt flickor och pojkar med missbruk eller beroende ska utifrån sina förutsättningar och behov ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet. Antalet kvinnor och män samt flickor och pojkar som dör och skadas på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska. Under varje mål anges de insatsområden som regeringen bedömer är viktiga för att uppnå målen i strategin. Insatser för att skydda barn och unga mot eget och andras skadliga bruk är grunden för det hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbetet. Målet om ett rökfritt Sverige till 2025 har tydligt lyfts fram i den nya ANDTstrategin. Det förklaras av att rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Det betyder att den nationella politiken stöder Tobacco Endgame Rökfritt Sverige Regeringen vill ge Folkhälsomyndigheten en starkare roll i att stödja genomförandet av ANDT-strategin. Det nationella ANDT-rådet ska finnas kvar. I rådet ska berörda myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting ingå, liksom forskare och representanter från civilsamhällets organisationer. Rådet ska vara ett forum för dialog om utvecklingen, åtaganden och behov av åtgärder mellan regeringen och berörda myndigheter och andra organisationer. Regeringen framhåller också att de regionala ANDT-samordnarna på landets länsstyrelser har en viktig funktion. Tobaksprevention 15

212 Myndigheter och organisationer/nätverk Några viktiga aktörer i arbetet med att uppnå delmålen inom tobaksprevention är Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, Skolverket, Konsumentverket, länsstyrelser, landsting/regioner, kommuner och frivilligsektorn. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Folkhälsomyndigheten har som sektorsansvarig myndighet för det tobaksförebyggande arbetet ett nationellt samordningsansvar. I samordningsansvaret ingår att utveckla kunskapsstöd, metodstöd och strategiskt stöd till det lokala och regionala folkhälsoarbetet. Folkhälsomyndigheten följer även utvecklingen på området och har ansvar för den centrala tillsynen enligt tobakslagen. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". För att underlätta arbetet med att uppnå målet har en samlad målstruktur med elva målområden utvecklats. Med målområde 11 i folkhälsopropositionen som utgångspunkt och bas i verksamheten driver och samordnar Folkhälsomyndigheten det nationella tobaksförebyggande arbetet genom att: bevilja bidrag till preventiva insatser inom tobaksområdet förmedla kunskap via föreläsningar och seminarier följa utvecklingen av tobaksbruket ta fram faktablad och rapporter Folkhälsomyndigheten publicerar rapporter och skrifter om tobak och tobaksprevention. T.ex. handbok om tobakslagen, utbildningsmaterial om lokalt och regionalt tillsynsarbete, tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet, minskat bruk av tobak, fri från tobak i samband med operation, tobak och avvänjning. Folkhälsomyndigheten är även en av utförarna av regeringens ANDT-politik enligt ANDT-strategin och genomför de uppdrag som kommer till myndigheten genom regeringens årliga åtgärdsprogram. Ett uppdrag är att ge stöd till länsstyrelsernas samordning i alkohol-, narkotika, dopning- och tobaksfrågor (ANDT-frågor). Folkhälsomyndigheten fördelar medel i form av organisationsbidrag till ideella organisationer vars huvudsakliga verksamhet är att bedriva förebyggande arbete i syfte att minska tobaksbruket i Sverige. För detta ändamål fördelas årligen 6 miljoner kronor 2015 och ANDT utvecklingsmedel uppgår till drygt 35 miljoner konor år De fördelas mellan att projekt att förbereda, utveckla och pågående arbeten om tobaksprevention. För området tobaksprevention tilldelas av ANDT medel 2016, Region Kronoberg kronor för Tobaksavvänjning för unga och Stockholms stad erhåller kr för Tobaksfri innerstad. Tobaksprevention 16

213 Länsstyrelserna Länsstyrelsen har till uppgift att verka för att de övergripande nationella målen och handlingsplanerna för samhällets insatser mot minskat bruk av alkohol och tobak och ett samhälle fritt från narkotika och dopning förverkligas. Länsstyrelsens roll är att ge stöd till lokala och regionala aktörer för att förbättra kunskap, dialog, förtroende och samarbete inom frågor som rör alkohol, narkotika, dopning eller tobak (ANDT). Uppdraget gäller både det förebyggande arbetet och tillsynsarbetet, där Länsstyrelsen har i uppdrag att utöva tillsyn över kommunernas tillsynsarbete över alkohol- och tobakslagen. Länsstyrelserna arbetar för en effektivare samverkan i länet genom att skapa kontaktvägar, sprida metodik och material, ordna utbildningar och diskussionsforum. För kommunala drogsamordnare, alkoholhandläggare och tobakshandläggare anordnas olika typer av nätverksträffar. De ska fånga upp och vidareförmedlar viktiga frågor från lokalt och regionalt håll upp till den nationella nivån. Länsstyrelserna konstaterar att mycket av det praktiska främjande och förebyggande arbetet som har betydelse i vardagen utförs av kommunala verksamheter, landsting, frivilligorganisationer, föreningar och polis. Redan innan regeringen gav länsstyrelserna i uppdrag att samverka och samordna det regional och lokala ANDT arbetet fanns en sådan samverkan mellan landsting och kommuner. Den hade ofta sin bas i landstingen. Kommuner och landsting har rådighet över sin egen verksamhet och prioriterar stundtals olika delar i det förebyggande arbetet. Något som gjorde det svårare att få en helhetsbild över den lokala och regionala tobakspreventionen i landet. Samverkan omfattade också då länsstyrelserna och andra lokala och regionala organisationer. Länsstyrelsernas uppdrag och de nationella medel som idag kan sökas för tobaksförebyggande arbete är ofta styrande för hur den lokala och regionala nivån arbetar med tobaksförebyggande arbete. Skolverket Skolverket konstaterar att alla elever har rätt till en tobaksfri skoltid men också ett gott skolklimat med goda relationer till kamrater och till lärare. Eleverna har också rätt till en undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och dopning integreras i olika ämnen för att eleverna ska ges en mer sammansatt bild av dessa områden. Det största skyddet för elevers hälsa är att gå ut skolan med godkända betyg. Skolverket menar att frågeställningar kring alkohol, narkotika, dopning och tobak är mer komplext och har en större inverkan på samhället och i barn och ungdomars liv än att enbart vara kunskap om substansernas skadeverkningar. Skolans ANDT-uppdrag bör därför inte begränsas till att förmedla substanskunskap. Utan också till andra områden som på olika sätt kan relateras till ANTD-frågorna och deras betydelse för samhälle och i barns och ungdomars liv. Skolverket har på sin hemsida stödmaterial som är riktat framför allt mot den som arbetar med ungdomar och ANDT. Myndigheten genomförde 2015 webbinarier om tobaksfri skoltid. Dessa går att ta del av på Skolverkets hemsida. Tobaksprevention 17

214 Socialstyrelsen Socialstyrelsen är en myndighet med en bred verksamhet som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. Större delen av verksamheten är riktad till personal, ansvariga och beslutsfattare inom dessa områden. Ett omfattande arbete har de senaste åren varit att ta fram och implementera Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - stöd för styrning och ledning. Riktlinjerna innehåller rekommendationer för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Längre fram i rapporten redovisas en del resultat från slutrapporten av implementeringsarbetet. Nätverk I de flesta länder som haft framgångar i det tobaksförebyggande arbetet har allianser mellan frivilligorganisationer och nätverk mellan yrkesorganisationer spelat en nyckelroll, och det gäller även i vårt land. Viktiga är organisationer som organiserar läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. Sådana ingår i paraplyorganisationen Yrkesföreningar mot Tobak som omfattar fem olika yrkeskategorier, läkare, lärare, psykologer/beteendevetare, sjuksköterskor och tandvård. Exempel på andra frivilligorganisationer som arbetar med tobaksfrågan är A Non Smoking Generation, Riksförbundet SMART, Astma- och allergiförbundet, Hjärt- och lungsjukas förening, Cancerfonden, Tankesmedjan tobaksfakta och Riksförbundet VISIR. Även Riksidrottsförbundet har en policy om Alkohol, narkotika, doping och tobak. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening och Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) är exempel på intresseorganisationer som, i olika omfattning, arbetar med tobaksfrågan. I landsting/regioner finns ett Nätverket för tobakspreventivt arbete i landsting och regioner (TPLR), som består av landstingens och regionernas kontaktpersoner för tobaksförebyggande arbete, dessa är ofta i personallians med HFS nätverket. Nationellt finns även ett nätverk med ANDT-samordnare på länsstyrelserna. ANDT-samordnarna samordnar det tobaksförebyggande arbetet utifrån ANDTstrategin. Regionalt och lokalt Kommuner och landsting arbetar fram egna policydokument och handlingsplaner. Ibland för den egna organisationen och ibland i samverkan med andra. Några exempel som belyses i denna rapport är rökfritt/tobaksfritt landsting. Rök/tobaksfri arbetstid i såväl kommun som landsting. Tobaksprevention 18

215 Internationellt Tobacco Endgame se mina anmärkningar i sammanfattningen Det internationella begreppet Tobacco Endgame (TE) innebär att samhället genom ett politiskt beslut bestämmer en tidpunkt då tobaksbruket ska ha minskats till noll eller nästan noll, alltså till en nivåer då bruket inte längre utgör en så betydande sjukdomsbörda som i dag. I Sverige har Tankesmedjan Tobaksfakta föreslagit en fokusering på cigarrettrökning och att denna till år 2025 ska ha minskats till mindre än fem procent i befolkningen. Detta måldatum har bedömts realistiskt förutsatt att ett beslut fattas inom mandatperioden och att tobakskonventionens åtgärder implementeras på ett konsekvent sätt. I mars 2016 har 94 organisationer i Sverige uttalat sitt stöd för krav på ett politiskt beslut om en plan som syftar till ett rökfritt Sverige Dessa inkluderar då Region Jämtland/Härjedalen, Landstinget i Kalmar län, Region Örebro, Region Gävleborg och Härjedalens kommun. Ytterligare ett halvdussin landsting/regioner uppger sig ha en pågående beslutsprocess om ett uttalat stöd till en utfasningsstrategi. Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård har ställt sig bakom TE och Regionala Cancercentra i samverkan anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt. Den 8 februari 2016 tillkännagav Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström i samband med lanseringen av en ny ANDT-strategi regeringens avsikt att arbeta för ett rökfritt Sverige och ställde sig bakom Tobacco Endgame där rökningen ska vara mindre än 5 procent I EU finns centrala EU-direktiv som medlemsländerna ska följa, reklamdirektivet, märkningsdirektivet och skattedirektivet. EU antog våren 2014 ett nytt tobaksvarudirektiv. Direktivet innehåller regler för tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter. I Sverige lämnades ett slutbetänkande med förslag till nationellt genomförande av direktivet till folkhälsoministern den 1 mars Huvudpunkterna i betänkandet en översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk är rökförbud på vissa allmänna platser utomhus, exponeringsförbud för tobaksvaror i butiker, tillståndsplikt för försäljning av tobak och ändrad reglering och tillsyn av snus. En eliminering av tobaksrökningen har diskuterats internationellt i ca 10 års tid och på högsta politiska nivå hittills i bland annat Nya Zeeland(NZ) och Finland (SF). De olika länderna har olika definition på utfasningen och man talar om allt ifrån 2025 (NZ) till 2030 (SF). Irlands hälsominister har publicerat en plan för hur nationen ska bli tobaksfri till år Ett tobaksfritt Irland definieras som att mindre än 5 procent av befolkningen röker. Planen innehåller 60 rekommendationer av åtgärder som kraftigt ska minska rökningen under de kommande tolv åren. SKL stöd till Tobacco Endgame? För SKL innebär ett beslut om att stödja Tobacco Endgame en tydlig markering av vikten av ett långsiktigt tobakspreventivt arbete på nationell, regional och lokal nivå. Beslutet tydliggör ett fortsatt stöd för en restriktiv tobakspolitik samt synliggör och värnar om medlemmarnas initiativ och arbete med tobaksprevention. Det pekar också på ett viktigt område för att bidra till att skillnaderna i hälsa i befolkningen minskar. Tobaksprevention 19

216 WHO:s ramkonvention om tobakskontroll Världshälsoorganisationen (WHO) antog 2003 världens första folkhälsokonvention, Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll. Konventionen är ett internationellt juridiskt avtal som syftar till att minska den tobaksrelaterade sjukligheten och dödligheten men också tobakens samhälls- och miljöpåverkan. Bakgrunden till konventionen är att tobaksproblemet endast kan lösas genom en kombination av flera olika åtgärder på global till lokal nivå. Ramkonventionen utgår från och redovisar evidensbaserade strategier för ett framgångsrikt och kostnadseffektivt arbete för att begränsa tobakskonsumtionen. Strategierna omfattar användandet av policys för prevention, arbete för rökfria miljöer (för att på så sätt verka för minskad passiv rökning), erbjuda effektiv tobaksavvänjning, begränsa tobaksreklamen (inklusive exponeringsförbud) och höja tobaksskatten. Sveriges riksdag ratificerade och antog ramkonventionen den 7 juli För ett enskilt land innebär en anslutning till konventionen även en politisk viljeyttring för ett förstärkt och kontinuerligt tobaksförebyggande arbete. För närvarande är det 180 länder som anslutit sig till konventionen varav 168 har ratificerat densamma. Tobakskontroll i EU Det finns tre centrala EU-direktiv som medlemsländerna ska följa. Reklamdirektivet som reglerar tobaksindustrins möjligheter att marknadsföra sina varor. Märkningsdirektivet som bland annat föreskriver ur tobaksförpackningar ska märkas med bild- och textvarningar. Skattedirektivet som beskriver hur tobak ska beskattas (European Commission, 1992, 2001, 2003). EU:s nya tobaksregelverk implementeras Det nya tobaksvarudirektivet antogs våren 2014 och implementeras nu i nationell lagstiftning. Direktivet innehåller regler för tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och liknande produkter. Reglerna ska se till att konsumenterna får samma skydd i hela EU. Fokus är att förhindra industrin från att rekrytera nya rökare bland unga. Sveriges regering har tillsatt en utredning som ska lämna förslag till nationellt genomförande av direktivet. Särskild utredare är Göran Lundahl. Utredningens lämnade sitt slutbetänkande till folkhälsoministern den 1 mars Huvudpunkterna i betänkandet en översyn av tobakslagen Nya steg mot ett minskat tobaksbruk är rökförbud på vissa allmänna platser utomhus, exponeringsförbud för tobaksvaror i butiker, tillståndsplikt för försäljning av tobak och ändrad reglering och tillsyn av snus. Utomhusplatser där rökförbud föreslås är uteserveringar, entréer till byggnader där allmänheten har tillträde, områden för passagerare i kollektivtrafik, inhägnade idrottsplatser och lekplatser. Utredningen vill att rökförbuden i rökfria miljöer ska gälla även e-cigaretter. Tobaksdirektivsutredningen föreslås att E-cigaretter får en egen lag som bland annat förbjuder försäljning till barn under 18 år. Utredaren menar att det tillståndsförfarandet för tobaksförsäljning kommer att medföra ökade hanteringskostnader för kommunerna men att dessa kostnader bedöms kunna finansieras fullt ut genom ansökningsavgifter. Tobaksprevention 20

217 Tobacco Control Scale The Tobacco Control Scale är en mätning av tobaksförebyggande åtgärder på nationell nivå i Europa. Mätningen bygger på Världsbankens sex prioriterade policies för ett framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. De handlar om priser på tobak, rökfria miljöer, konsumentinformation, reklamförbud, hälsovarningar och rökslutarstöd. Sverige var vid mätningen 2006 på 6:e plats och vid förra mätningen 2010 på 9:e plats och återfinns nu som på 11:e plats. I topp är UK, Irland och Island. Norge och Finland är högre rankade än Sverige. Danmark har också halkat efter och ligger nu på 15:e plats. Tobaksprevention 21

218 Tobaksbruk Rökningen kostar samhället minst 30 miljarder kronor varje år. 9 % av männen röker dagligen, 12 procent röker då och då. 11 % av kvinnorna röker dagligen, 8 procent då och då personer insjuknar i rökrelaterade sjukdomar människor dör varje år av tobaksrökning, varav cirka i cancer unga börjar röka varje år. Tobaksbruk skadeeffekter Rökning Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Olika undersökningar visar att mellan 70 och 85 procent av dem som röker vill sluta. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem. Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd. I Sverige beräknas 17 procent av alla cancerfall vara orsakade av rökning och 90 procent av lungcancerfallen. Drygt 20 procent av all hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning. Rökning ökar även risken att utveckla beroende av alkohol och andra droger. Socialstyrelsen uppskattar att cirka personer avlider på grund av sin rökning varje år. Det innebär att rökningen står för mer än vart tionde dödsfall hos människor i Sverige. Den ökande andelen kvinnliga rökare under och 1970-talen har lett till att kvinnor i större utsträckning får sjukdomar som tidigare betraktades som typiskt manliga. Dit hör lungcancer, hjärtinfarkt och stroke. I USA - där rökning bland kvinnor blev vanlig tidigare än i Sverige - har dödsfall i lungcancer blivit allt vanligare hos kvinnor och är idag en vanligare dödsorsak än bröstcancer. Vi ser en liknande utveckling i Sverige och fler kvinnor avlider av lungcancer än av bröstcancer i dag. Tobaksprevention 22

219 Medellivslängd Kv., rökare 53, ,8 Kv., ej rökare 67, ,9 Män, rökare 56, ,5 Män, ej rökare 68,7 8 76, Antal år År med full hälsa År med sjukdom Figur: Livslängd och år med full hälsa respektive år med sjukdom för rökare och ickerökare (Socialstyrelsen) Passiv rökning Den rök som sprids i rummet när någon röker består av upp till 8000 olika ämnen, som förutom att de är irriterande även är giftiga och cancerframkallande. Den som röker en cigarett andas själv in högst ¼ av röken, resten går ut i omgivningen. Sidoröken från en i handen brinnande cigarett innehåller fler och större partiklar än det halsbloss som rökaren själv tar. Det beror på att cigaretten brinner sämre mellan puffarna. När rökaren tar ett bloss på cigaretten blir förbränningen effektivare. Snus Snus är en pastöriserad, mald, rökfri tobaksprodukt som läggs mellan tandköttet och läppen. Snuset är beroendeframkallande. Snusning ökar risken för diabetes typ 2, för cancer i bukspottkörteln samt för dödlig utgång efter att man drabbats av en hjärtinfarkt eller stroke. Det är vanligt att få skador på tandköttet om man snusar. Riskerna för gravida och foster kan bl.a. leda till missbildningar. Vattenpipa Vattenpipsrökning producerar stora volymer rök som innehåller giftiga ämnen och partiklar. Absolut vanligast i Sverige är att en blandning av ca 30 % tobak och 70 % honung/melass förbränns, Röken från vattenpipa innehåller bland annat nikotin som orsakar beroende, kolmonoxid som ökar risken för hjärtkärlsjukdomar och tjära som innehåller många cancerframkallande ämnen. Röken från vattenpipa liknar cigarettrök, vilket gör att vattenpipsröken med stor sannolikhet orsakar skador och sjukdomstillstånd som är vanligt förekommande vid cigarrettrökning. En vattenpipsseans om ca 60 min. har jämförts med att röka upp till 100 cigaretter. Tobaksprevention 23

220 I dag finns forskning som visar att vattenpipsrökning fördubblar risken för lungcancer, orsakar sjukdomar i andningsvägar samt ökar risken för svår tandlossning. Vattenpipsrökning skapar stora mängder och höga nivåer av skadliga partiklar i omgivande luft. E-cigarretter Elektroniska rökvaror, E-cigaretter, (EC) är en relativt ny produkt på den svenska marknaden. Själva cigaretten är en elektronisk anordning som till det yttre kan likna en cigarett och som förångar en vätska till rök när man suger på den. E-cigaretten innehåller inte tobak, men däremot (oftast) nikotin. Den ånga som användaren andas in bildas genom upphettning av en rökvätska där den huvudsakliga beståndsdelen är propylenglykol. Vätskan innehåller olika smakämnen och kemikalier, däribland vanligen nikotin. Det finns dock även nikotinfria rökvätskor. Biverkningar kan vara hosta, ögon-, mun- och hudirritation, yrsel och illamående. Påfyllningsvätskor till e-cigaretterna köps i färdiga förpackningar men man kan också blanda rökvätskan själv. Forskare framhåller att det snabbt behövs mycket mer kunskap av hur EC påverkar sina användare och personer i deras omgivning. WHO rekommenderar att E-cigaretter förbjuds i rökfria miljöer. Folkhälsomyndigheten har 2013 sagt att de områden som idag är rökfria miljöer enligt Tobakslagen bör hållas rökfria även från EC, som skola, barnomsorg, hälso- och sjukvård, allmänna färdmedel, restauranger och serveringsställen, hotell, offentliga tillställningar, lokaler dit allmänheten har tillträde och arbetsplatser. Det finns anledning att befara att e-cigaretter som används i tidigare rökfria miljöer riskerar att underminera det tobakspreventiva arbetet som tidigare gjorts, genom att normalisera det som ser ut som rökning. EC omfattas inte av Tobakslagen eftersom de inte innehåller tobak. Högsta förvaltningsdomstolen har i februari 2016 (mål ) konstaterat att e- cigaretter inte utgör läkemedel i den mening som avses i läkemedelslagen genom sitt nikotininnehåll. Det innebär att EUs tobaksproduktdirektivs bestämmelser om e-cigaretter och påfyllningsbehållare måste genomföras i den nationella lagstiftningen. Utredare Göran Lundahl lämnade 1 mars 2016 en promemoria till regeringen om Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e-cigaretter. I promemorian lämnas förslag till nationellt genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om elektroniska cigaretter samt ett antal andra förslag som bedöms vara nödvändiga för en skapa en heltäckande och ändamålsenlig reglering av sådana produkter. Förslagen föreslås i huvudsak genomföras i en ny lag om elektroniska cigaretter och träda i kraft den 1 oktober Tobaksvanor Många röker trots att de känner till riskerna. Nikotinet i tobaken är en starkt beroendeframkallande drog. De flesta börjar röka i tonåren. Nio av tio vuxna som röker dagligen började före 18 års ålder. Den som börjar tidigt löper tre gånger större risk än andra att dö mellan 35 och 69 år. Den som debuterar i högre ålder utsätter sig för dubbelt så stor risk för tidig död som icke-rökaren. En knapp miljon människor i Sverige röker varje dag och lika många röker då och då. De som började röka som unga på och 70-talen utgör ännu idag den största gruppen rökare, men allra mest röker socialt utsatta personer. I Sverige röker 10 procent av männen och 12 procent av kvinnorna dagligen. Rökningen har minskat under de senaste decennierna, särskilt bland män. För Tobaksprevention 24

221 50 år sedan rökte hälften av alla män och var tionde kvinna. Den stora ökningen bland kvinnorna kom på och 1970-talen. Under 1980-talet minskade tobaksbruket även bland kvinnor. Sverige är ändå ett av de få länder i världen där fler kvinnor än män röker Rökning vuxna Kvinnor dagligrökning Kvinnor rökning då och då Kvinnor total Män dagligrökning Män rökning då och då Män total Figur: dagligrökning vuxna i Sverige Oavsett om man väljer utbildning, sysselsättning eller socioekonomi som urvalsgrund att presentera dagligrökning ifrån är det stora skillnader i andel personer som röker mellan grupperna. Allra sämst är det för kvinnorna. Högst andel rökare återfinns i grupperna som uppbär sjukpenningersättning och de som är arbetslösa. Vi ser dock en nedgång i andelen dagligrökare i dessa grupper från 2004 års nivå på procent till 2015 år siffror 21 procent. Tobaksprevention 25

222 Figur: Andel i befolkningen år som rapporterat att de röker dagligen i den årliga nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor uppdelat på utbildningsnivå. Folkhälsomyndigheten. Unga vuxna År 2015 rökte 27 procent av unga vuxna, år, jämfört med 20 procent i befolkningen som helhet. Det totala bruket definieras som det dagliga bruket och då-och-då-bruket tillsammans. De senaste tio åren har andelen som röker varje dag minskat, både bland unga vuxna och i totalbefolkningen. Minskningen har avstannat bland unga kvinnor under 2010-talet. Unga vuxna är överrepresenterade bland dem som röker då och då. Här syns ingen förändring under de senaste tio åren, vare sig bland män eller bland kvinnor unga kvinnor dagligrökning unga kvinnor då och då rökning unga kvinnor totalt unga män dagligrökning unga män då och då rökning unga män totalt Tobaksprevention 26

223 Figur: Andelen unga vuxna (16 29 år) som röker: totalbruk, dagligen eller då och då Ungdomars tobaksvanor Andelen av elever i åk 9 i grundskolan som börjat röka eller snusa vid 13 års ålder eller yngre, i var 23,5 procent år 2012och sjönk till 18,8 procent år 2014 d.v.s. debutåldern har höjts. Drygt 30 procent av eleverna i åk 9 och knappt 40 procent av eleverna i gymnasiet åk 2 uppger att de själva köper cigaretter. Dagligen börjar 45 ungdomar att röka, det vill säga unga per år. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sedan 1971 genomfört årliga drogvaneundersökningar i årskurs 9 och i gymnasiets år 2 från Av de drygt 4900 eleverna år 2015 som fick enkäten har strax över 80 procent besvarat densamma. Skolundersökningens tobaksdata pekar på kraftigt minskad tobakskonsumtion bland niondeklassare under 2000-talet. Minskningen gäller såväl den mer frekventa (dagliga eller nästan dagliga) användningen av cigaretter och snus som användning över huvud taget. Liksom i tidigare var det i 2015 års undersökning fler flickor än pojkar som rökte, medan pojkarna å andra sidan snusade i större utsträckning. I 2015 års undersökning klassades 10 procent av pojkarna och 14 procent av flickorna i årskurs 9 som rökare. Av flickorna var det 2,2 procent av och av 2,5 procentprocent av pojkarna som rökte varje dag. I gymnasiet har pojkarnas totala tobakskonsumtion varierat över åren medan flickornas minskat. Precis som bland de yngre eleverna var rökning vanligare bland flickor medan snusning var vanligare bland pojkar. I 2015 års undersökning var 27 procent av gymnasieflickorna klassade som rökare (nästan dagligen samt då och då rökare). För gymnasiepojkarna var det 25 procent som rökte. Av flickorna var det 7,6 procent av och av 5,6 procent av pojkarna som rökte varje dag. Vad gäller vattenpipa svarade drygt en femtedel av eleverna i årskurs 9 och omkring 40 % av gymnasieeleverna att de någon gång rökt vattenpipa. Pojkar Någon gång använ t Använt senaste 12 månadern a Använt senaste 30 dagarn a Flickor Någon gång använ t Använt senaste 12 månadern a Årskurs Årskurs 2 gymnasie t Tabell: Vattenpipa ungdomar, procentandel, 2015 (CAN) Använt senaste 30 dagarn a Sedan 2014 efterfrågades även användning av e-cigaretter. Jämfört med föregående års undersökning har det 2015 skett en viss ökning i andelen som provat e-cigaretter. I 2015 års undersökning svarade 30 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt e-cigaretter. Motsvarande siffror för gymnasiet var 36 respektive 26 procent. Pojkar Någon gång använt Använt senaste 30 dagarna Flickor Någon gång använt Årskurs Årkurs 2 gymnasiet Använt senaste 30 dagarna Tobaksprevention 27

224 Tabell: E-cigaretter ungdomar, procentandel, 2015 (CAN) De som redan röker utgör den störta gruppen av dem som prövat såväl e- cigaretter som vattenpipa. Ungdomar som röker vattenpipa provar i större utsträckning även andra droger. Gravida Tobaksbruk i tidig graviditet, framför allt rökning, ger en förhöjd risk för fosterdöd neonatal dödlighet och död hos barnet upp till ett års ålder. Risken är störst för de som röker mer än 10 cigaretter per dag. Tobaksbruk under graviditeten ökar också risken för missfall, för tidig förlossning tillväxthämning ektopisk graviditet, placenta praevia (föreliggande moderkaka) och ablatio placenta (placentaavlossning). Sedan 1983 har rökning funnits med som en parameter i Socialstyrelsens Medicinska Födelseregister (MFR). Under mitten av 80-talet rökte cirka 30 procent under tidig graviditet, en siffra som sedan har sjunkit till knappt 6 procent. Snusning under graviditeten påverkar fostret och risken för prematur (för tidig) förlossning och fosterdöd ökar. I genomsnitt snusade en procent av de gravida kvinnorna i riket vid inskrivningen. Det finns en tendens till att snusning 3 månader innan graviditeten ökar. I de fyra norrlandslänen snusade de gravida kvinnorna i högre utsträckning än i resten av landet, vilket stämmer överens med Socialstyrelsens MFR-data (Medicinska födelseregister). Precis som vid rökning är det vanligaste att sluta snusa innan inskrivningen på Mödravårdscentralen. Figur: (diagram): Rökning (%) 3 månader innan graviditet, vid inskrivning samt vid vecka 32 hos kvinnor som födde barn under (källa graviditetsregistret 2014) Passiv rökning Om man andas in andras tobaksrök, så kallad passiv rökning, kan man också bli sjuk. Passiv rökning ökar risken för både lungcancer och hjärtinfarkt med 30 procent samt för KOL med procent jämfört med den som inte exponerats. Tobaksrök förvärrar också symtomen hos barn och vuxna med känsliga slemhinnor, som astmatiker, allergiker och överkänsliga. Barn är särskilt känsliga och har en förhöjd risk att drabbas av astma, bronkit och Tobaksprevention 28

225 öroninflammation. Passiv rökning är en risk för plötslig spädbarnsdöd. Minst 200 personer avlider varje år av passiv rökning. År 2014 uppgav 15 procent av den vuxna befolkningen att de dagligen var utsatta för passiv rökning. (Folkhälsomyndigheten, 2009). Snusning Det finns drygt snusare i Sverige. Fyra procent av kvinnorna och 19 procent av männen snusar dagligen. Bruket att snusa varje dag har för vuxna kvinnor legat relativt stilla mellan , från 3-4procent. Männen har minskat sitt bruk av snus från procent under samma tid. Totalt dagligt tobaksbruk Det totala dagsbruket av tobaksprodukter 2015, främst cigaretter och snus, är för kvinnor 15 procent och för män 25 procent. Det är stora skillnader om hänsyn tas till utbildningsnivå. Även för dessa urvalskriterier är siffrorna högre för personer i de grupperna som idag röker mest. I gruppen kvinnor med förgymnasial utbildning har 19 procent ett totalt dagligt tobaksbruk och för männen i samma grupp är siffran 29 procent. Bland kvinnor med eftergymnasial utbildning är det 8 procent som har ett totalt dagligt tobaksbruk och 20 procent av männen med eftergymnasial utbildning röker och eller snusar dagligen. Vattenpipsrökning och E-cigaretter Rökning med vattenpipa har funnits i många österländska och afrikanska kulturer under flera århundraden, men har sedan 1990-talet spridit sig till västvärlden och under senare år även till Sverige. I Sverige har 27 procent (bland personer som är 15 år och äldre) provat att röka vattenpipa. Många har provat att röka mer än en gång och det är även vanligt med samband mellan vattenpipsrökning och användning av cigaretter, snus, alkohol och narkotika. Forskning tyder även på att det finns risk att vattenpipsrökning kan fungera som en inkörsport till rökning av cigaretter. Antalet sålda e-cigaretter i världen 2014 var 54 miljarder, en ökning från året innan med 26 procent. Hundratals företag, ofta små, satsar på tillverkning av e- cigaretter. Deras framgångar har lett till att samtliga stora tobaksbolag köpt upp småföretag i framför allt USA och Storbritannien. Bland personer över 15 år hade 8 procent av befolkningen prövat eller använt EC. Mindre än 1 procent använde produkten regelbundet 2014 enligt Eurobarometern 429. Tobaksprevention 29

226 Från rökfri arbetsmiljö till rökfri arbetstid Arbetet med Rökfri arbetsmiljö och arbetstid har alltid utgått från det positiva med att slippa tobaksröken. Den egna miljötobaksröken och från andra som röker. Det har inte varit avsikten att peka ut personen som röker utgångspunkten har varit att undvika situationer där röken utgör ett problem. Medvetenheten om att rökningen skadar rökarens och andras hälsa har i detta arbete sedan medfört att arbetsgivare uttryckt en vilja att stödja rökaren/tobaksbrukaren att helt bli fri från sitt tobaksbruk. I början på 1980-talet gav Arbetarskyddsstyrelsen och Socialstyrelsen ut en skrift om begränsning av tobaksrök i gemensamma lokaler. Den svenska tobakslagen som antogs 1993 reglerar bland annat arbetsgivarens ansvar för att ingen arbetstagare, mot sin vilja, ska utsättas för tobaksrök där arbetstagaren är verksam. Ett beslut 1987 gjorde Kalix lasarett helt rökfritt. Det blev därmed den första sjukvårdsinrättning som blev helt rökfri. År 1988 införde landstinget Västernorrland, som första landsting, Rökfritt landsting. Målet var att sänka rökprevalensen i befolkningen till under 20 procent. Under parollen Vi värnar om vår egen personal och andras hälsa genom att ha helt rökfria miljöer ville man förbättra arbetsmiljön för personalen och vara trovärdig uppgiften som folkhälsoansvarig genom att föregå som ett gott exempel med den egna personalen. Man visste att rökning inverkar negativt på personalens hälsa och man ville utgöra stöd till dem som ville sluta röka samt att ingen skulle lockas att börja röka under tjänstgöring i landstinget. Detta beslut kom också att påverka utformningen av den svenska tobakslagstiftningen. Rökfri arbetstid Rökfri arbetstid är ett led i är ett led i kommunernas, landstingens och de fackliga organisationernas gemensamma strävan att skapa en hälsofrämjande arbetsmiljö och verksamheter. Arbetsmiljörådet vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) uppmuntrade i november 2006 kommunerna att fortsätta och förstärka det strategiska arbetet med rökfri arbetstid. I de flesta landsting var redan beslut tagna om rökfri arbetstid. Dokument skickades till samtliga kommuner. Antalet anställda (månadsavlönade) i kommuner och landsting uppgick i november 2014 till personer, varav i kommun och i landsting/regioner. Det är en stor andel av Sveriges befolkning i arbete. Kommunen/landstingen värnar både om medarbetarnas egna och andras hälsa genom att ha rökfri arbetstid. Både arbetsgivare och medarbetare har mycket att vinna på rökfri arbetstid. Personalen är den viktigaste tillgången i verksamheten. Undersökningar visar att tre av fyra rökare vill ha hjälp att sluta röka och merparten av de kommuner som infört rökfri arbetstid erbjuder sina anställda avvänjningsstöd. Tobaksprevention 30

227 Det handlar både om förbättra arbetsmiljö - att minska risken för att anställda ska utsättas för rök i sin arbetsmiljö, brukare av välfärdstjänster ska slippa utsättas för rök. En förebild - invånare bemöts i olika sammanhang som t ex elever och förskolebarn, patienter - personalen är en förebild En trovärdighetsfråga - landsting och kommuner arbetar många gånger med hälsofrågor. Det är eftersträvansvärt att personalen avspeglar det. För verksamheten - lokaler, utrustning och material utan röklukt. Tobakslagen säger att varje arbetsplats ska arbeta aktivt för att minimera risken för passiv rökning. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. Det betyder att den tid man arbetar eller har paus ska vara rökfri. Lunchen räknas inte in i arbetstiden och är därmed undantagen. Rökfri arbetstid är ett led i folkhälsoarbetet och omfattar alla anställda och förtroendevalda. Lärdomar från internationell tobaksprevention och arbetet med rökfritt landsting i Sverige visar att det finns ett antal tydliga framgångsfaktorer i arbetet med rökfri arbetstid. Fokus ligger på den rökfria miljön, det ska vara lätt att ta ett beslut att bli rökfri och svårt att börja röka. Att arbeta med tobaksprevention är ett långsiktigt arbete och en del av de ordinarie arbetsprocesserna. En nyckelfaktor är en policy, politiskt förankrad, som har processats fram av arbetsgivare, medarbetare och fackliga representanter. Viktiga inslag är tillgång till rökfria miljöer, information om policyn, regelbunden feedback och uppmuntran samt adekvat rökslutarstöd. Kostnaden för rökfri arbetstid Den primära orsaken att införa rökfri arbetstid är att främja hälsan hos de anställda, att vara en hälsofrämjande arbetsplats. Därmed också en förebild för dem som söker vård och omsorg. Som arbetsgivare har man också skyldighet att följa arbetsmiljölagen och tobakslagen. Det är en del i organisationens framtid och skapar goodwill. Det blir en fräschare arbetsmiljö. Det finns många rökare/tobaksbrukare bland de anställda i kommuner och landsting. I Folkhälsoinstitutets idéskrift för arbetsgivare, Tobakfritt arbetsliv (FHI 2010), pekas på att forskningen ger stöd för att en stark policy om en rökfri arbetsplats bidrar till att omkring 4 6 procent slutar röka och de som fortsätter drar ner konsumtionen med omkring 10 procent. Det är även lönsamt för företaget. Arbetskraftskostnaden för rökarens extra sjukdagar och rökpauser beräknas uppgå till kronor per rökare och år. Det blir 5,3 miljoner kronor för en organisation med anställda och ett genomsnittligt antal rökare, vilket motsvarar 11 heltidstjänster. Tobaksfri arbetstid Allt fler kommuner och landsting/regioner uppdaterar sin policy till tobaksfri arbetstid och inkluderar då snus och e-cigaretter i policyn. Framgångsfaktorer vid införande av rök/tobaksfri arbetstid har varit framförhållning, delaktighet och förankring på arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper samt utbildning för alla chefer om deras ansvar och roll. Man bör också erbjuda hjälp till dem som vill sluta med tobak. Erfarenheter visar att människor accepterar regler om rökfritt, särskilt om man fått vara med och framföra sina åsikter innan och även fått möjlighet att förbereda sig i tid. Tobaksprevention 31

228 Nationella uppföljningar rökfri/tobaksfri arbetstid De undersökningar som uppgifterna har hämtats från är inte identiska men från dem går att redovisa trender. Samtliga redovisade enkäter har en svarsfrekvens på procent. (uppföljning rökfritt/tobaksfritt landsting Folkhälsomyndigheten, rökfri arbetstid SKL, rökfri arbetstid i kommuner SKL samt Rökfri/tobaksfri arbetstid i kommuner - Psykologer och Lärare mot Tobak) Den senaste nationella uppföljningen av Tobaksfritt Landsting 2009 (FHI) visade en ökning av att alltfler landsting (19 mot tidigare 16) beslutat om rökfri arbetstid. Att personalen också var rökfri under arbetstiden var genomfört till mer än hälften i 18 landsting. I fyra av landstingen fanns beslut om tobaksfri arbetstid. Undersökningen visar att Rökfri arbetstid 2011 är beslutat i fullmäktige/motsvarande i 15 landsting. I undersökningen från Folkhälsoinstitutet 2009 hade 19 landsting infört rökfri arbetstid. Det tyder på att en policy behöver hållas aktuell. Man konstaterar att andelen landsting som infört rökfri arbetstid är högre än hos kommunerna. För landstingen tycks det vara en trovärdighetsfråga att när man arbetar med hälsofrågor så ska personalen vara rökfri under arbetstid. Rökfri arbetstid var även en fråga tidigare på landstingens än på kommunernas agenda. SKL har vid tre tillfällen ställt frågor till kommunerna och rökfri/tobaksfri arbetstid. Underökningarna genomfördes åren 2007, 2009 och Vid den senaste enkätundersökningen gick också till landstingen. Det som tydligt framkommer i den tredje uppföljningen är att intresset för att införa rökfri arbetstid är mycket stort i landets kommuner. Rökfri arbetstid är 2011 beslutat i fullmäktige/motsvarande i 139 kommuner. I jämförelse med 2009 då 63 kommuner hade beslutat om rökfri arbetstid och 2007 var det 23 kommuner. Ökningen är markant och visar samtidigt att rökfri arbetstid är en fråga på den politiska agendan. I studien framkommer även att policyn har tagits fram i samverkan med de fackliga organisationerna i sex av tio kommuner. Websiten Tobaksfakta har under flera år följt utvecklingen av kommuner som infört rökfri arbetstid. Bevakningen upphörde i september Då hade 201 av Sveriges 290 kommuner rökfri eller tobaksfri arbetstid. För sexton kommuner gällde beslutet tobaksfri arbetstid. Dessutom hade fem kommuner beslutat om att införa rökfri arbetstid inom en snar framtid. I mars 2015 genomförde Lärare och Psykologer mot Tobak en enkätundersökning till kommunerna om rökfri/tobaksfri arbetstid. Antal kommuner som har rök/tobaksfri arbetstid har ökat till 216 varav de som har tobaksfri arbetstid har ökat till 26. Ytterligare 10 kommuner förbereder för rökfri arbetstid och 33 planerar för tobaksfri arbetstid, varav 23 av dem redan har rökfri arbetstid. Sammantaget håller 20 nya kommuner (som inte tidigare har rökfri arbetstid) på att införa rök- eller tobaksfri arbetstid. Det är också 57 kommuner som införlivat e-cigaretten i sin rök/tobaksfria policy. Såväl WHO som Folkhälsomyndigheten rekommenderar detta och även landstingen inför nu regler om e-cigaretter i sina policys. ÅR RÖKFRI TOBAKSFRI Tobaksprevention 32

229 Tabell: utvecklingen av antalet kommuner med beslut om rökfri/tobaksfri arbetstid Rökfri arbetstid i hemtjänstens arbetsmiljö Enligt Tobakslagen (1993:581) ska ingen mot sin vilja utsättas för tobaksrök i sitt arbete. Trots detta utsätts dagligen personal inom äldre- och handikappomsorg samt hemtjänst och hemsjukvård för tobaksrök. Här är vårdtagarnas hem samtidigt arbetsmiljö för anställd personal och ibland kan det uppstå en konflikt mellan rätten till en rökfri arbetsmiljö och rätten över att bestämma om rökning i sitt hem. Förutom Tobakslagen styrs kommunens Vård och omsorgsverksamhet av Rättighetslagstiftningen, Lagen om stöd och service (LSS), Socialtjänstlagen och Arbetsmiljölagen. Frivilliga överenskommelser mellan brukare och personal är idag enda sättet att minska personalens exponering för tobaksrök eftersom ingen brukare kan förhindras att röka i sin egen bostad. Att vara rökfri kan också medföra minskad brandrisk i brukarens bostad. Det händer att brinnande cigaretter orsakar lägenhetsbränder. Inför den här genomgången har några frågor ställts till SKLs nätverk för socialchefer om rökfri arbetstid i hemtjänst är en aktuell fråga och om det finns exempel på hur man hanterar de motstridiga lagrummen. Det är få kommuner som har gett respons på frågan om rökfri arbetstid och hemtjänst. Det skulle kunna tolkas som att det inte är något problem och att man löst dilemmat alternativt att det är så komplicerat så man har inte någon strategi för detta arbete. Göteborgs stad Lundby stadsdel Social resursförvaltning och Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad genomförde en pilotstudie i december Syftet var att få kunskap om, i vilken utsträckning hemtjänstpersonal och assistenter till funktionshindrade utsattes för exponering av tobaksrök i sin arbetsmiljö, det vill säga, hos rökande brukare i deras bostad. Femton personer deltog i studien och alla var utsatta för tobaksrök. Mätningar genomfördes med ett års mellanrum och däremellan genomfördes en del åtgärder. Undersökning visade inget samband mellan deltagarnas uppmätta rökexponering och deltagarnas upplevda rökexponering. Utsattheten för nikotin i luftproverna var för de flesta deltagarna på en nivå som på sikt kan medföra risk för ohälsa. Åtgärderna bestod av utbildning av personal om tobaksprevention, erbjuda rökslutarstöd till personal och de brukare som så önskade. Man var noga med att informera brukare och anhöriga om att personalens rätt till rökfri arbetstid samt införde rökning som en dimension i biståndshandläggarens biståndslista. Ansvarig för satsningen var chefer och politiker i respektive stadsdelsförvaltning. Studien avslutades med att man gav förslag till hur man skulle komma vidare. Bland annat ett chefsengagemang och att återföra resultaten till brukarorganisationer. Dagsläget i Göteborg stad Göteborgs stadsdelar, så också Lundby, följer stadens riktlinjer för äldreomsorg. I riktlinjerna under rubriken arbetsmiljö beskrivs att rökning kan innebära ett arbetsmiljöproblem för medarbetare i hemtjänsten. I riktlinjerna beskrivs också förhållandet mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen. Tobaksprevention 33

230 När arbetsmiljölagstiftning och socialtjänstlagstiftning stått i konflikt och prövats har konstaterats att båda gäller. Den ena står inte över den andra. Kommunen har kvar sitt yttersta ansvar för sina invånare även när deras hem inte erbjuder acceptabel arbetsmiljö. Däremot kan de insatser som kan ges begränsas och utformningen skilja mot vad som normalt gäller (Riktlinjer för äldreomsorgen i Göteborgs stad, beslutad reviderad ). Lundby stadsdelsförvaltning har sedan 2009 rökfri arbetstid. Inom hemtjänsten görs en riskrond utifrån arbetsmiljön i samband med varje nytt ärende. Vid riskronden används en fastställd checklista där rökning är en punkt. Riskronden sker i samband med något av de första hembesöken och genomförs av omsorgspersonal. Enhetschef gör en bedömning om behov av åtgärder och upprättar en åtgärdsplan. Enhetschefen ansvarar för uppföljning av åtgärdsplan. Umeå kommun Umeå kommun införde rökfri arbetstid i all kommunal verksamhet from 1 januari Motivet för det tobaksförebyggande arbetet sammanfattas och kommuniceras utifrån de tre ledorden - hälsa förebild miljö. Ett exempel på medvetet och systematiskt tobaksförebyggande arbete på arbetsplatsen är Socialtjänstens arbete med tobaksförebyggande arbetsmiljö hos brukare. Här har en plan för att stötta verksamheter vid arbetsmiljöproblematik relaterad till rökande brukare/boende/klienter utarbetats. Ett stödmaterial för verksamheterna för att användas i kontaktpersonens uppdrag samt vid introduktion av nyanställda har tagits fram. Informationsfoldrar till boende/brukare/klienter om verksamhetens förhållningssätt avseende rökning i hemmiljö/arbetsmiljö finns idag också. Exempel: En liten folder om hur vår verksamhet förhåller sig till rökning i hemmet. Vår gemensamma miljö För att värna om personalens hälsa ber vi dig röka utomhus. Genom att respektera denna vädjan kan all personal ge dig den hjälp och det stöd som du har rätt till i ditt hem utan att få besvär med hälsan. Enligt Tobakslagen ska ingen som arbetar inom, bor eller besöker en kommunal verksamhet ofrivilligt behöva utsättas för tobaksrök. Stöd till tobaksfrihet Vi är även måna om din hälsa och ditt välbefinnande. Vill du minska ditt eget tobaksbruk kan du få stöd och rådgivning nedan. Bra att känna till Arbetsmiljöåtgärder kan bli aktuella om personalen upplever ohälsa på grund av rökig arbetsmiljö. Om du bor i hyresrätt får du själv bekosta de skador som uppstår p.g.a. rökning inomhus. Umeå Kommun arbetar aktivt för att minska bruket av tobak och passiv rökning för såväl arbetstagare som medborgare. Exempel - policy om rökfri arbetstid Policies om rökfritt/tobaksfritt landsting och kommuner är inte statiska. De har under åren utvecklats och uppdaterats till dagsfärsk kunskap. Det är inte ovanligt att de ingår i en mer övergripande arbetsmiljöpolicy, personalpolicy Tobaksprevention 34

231 eller ANDT policy. Det som ingår i de flesta policyer är definition av rökfri arbetstid, vilka som omfattas och var man eventuellt hänvisar till rökplatser. Såväl chefsansvar som medarbetaransvar finns angivet och vart medarbetarna kan få stöd att avsluta sitt tobaksbruk. Nedan exemplifieras några landsting/region- och kommunpolicyer. Landsting/regioner Tobaksfri Region Kronoberg riktlinjer Riktlinjerna är fastställda av landstingsdirektören. Första beslutet togs 2012 och ersattes av utgåva nr 2 år 2013 vilken i sin tur uppdaterades i november Ingående delar i riktlinjerna är: våra medarbetare, våra chefer, våra patienter och några starka skäl för en tobaksfri region. Våra medarbetare: Har en tobaksfri arbetstid. Röker endast utanför arbetstid på speciellt anvisade platser och i civila kläder som inte används i patientkontakten. Får information om riktlinjerna och vad som gäller vid rekrytering och introduktion. Erbjuds tobaksavvänjningsstöd när han eller hon vill bli fri från tobak. Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings policy Tobaksfritt landsting reviderades Den utgår från följande faktorer: Att vara rökfri är en av de viktigaste faktorerna för att uppnå och vidmakthålla hälsa. Landstinget är en hälsofrämjande organisation, där tobaksfrihet ges hög prioritet. I en hälsofrämjande organisation är alla medarbetare förebilder när det gäller livsstil. Västerbottens läns landsting har en vision om världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning 2020 Policyn Tobaksfritt landsting innefattar bestämmelser om all form av tobak och rökprodukter, dvs. snus, tuggtobak, röktobak, vattenpipa och e-cigaretter. Den riktar sig till alla medarbetare, förtroendevalda, studerande, patienter och besökare inom landstingets enheter. Lokaler där landstinget bedriver verksamhet är rökfria; inga former av rökprodukter, är tillåtna. Försäljning av tobaksvaror och rökprodukter får inte förekomma i landstingets lokaler. Rökning är endast tillåten på speciellt anvisade platser utomhus. För medarbetare betyder det att Medarbetare som röker gör det endast utanför betald arbetstid och i civila kläder som inte används vid patientkontakt. Alla patient- och medborgarmöten ska vara tobaksfria. I rekryteringssammanhang ges information om innehållet i policyn. Nikotinberoende medarbetare uppmuntras till tobaksfrihet och erbjuds avvänjningsstöd. Tobaksprevention 35

232 Landstinget Sörmland Landstinget Sörmlands policy för ett rökfritt landsting är daterat år Det utgår från personalutvecklingsstaben och omfattar besökande, patienter och medarbetare. Rökfritt landsting innebär: För besökare, patienter, medarbetare, förtroendevalda, elever och entreprenörer gäller rökfrihet i landstingets egna och av landstinget förhyrda lokaler. Vid besöksentréer ska rökfria zoner finnas. E- cigaretter likställs med vanliga cigaretter och landstingets rökfria miljöer gäller oavsett om produkten innehåller tobak eller ej. Och för medarbetare gäller: Som anställd ska du kunna stödja och hjälpa patienter att sluta röka. Du som medarbetare utgör en viktig förebild och ska kunna upplysa patienten var hjälp för rökavvänjning finns att få. Du är själv rökfri på arbetstid. Om arbetet så medger får du flexa ut under arbetstid. Lunchtid räknas inte som arbetstid. Om du har patientkontakter ska du byta om innan du röker. Rökning sker på anvisade platser. Notering: Denna policy är en av få som medger att medarbetaren får flexa ut under arbetstid om arbetet medger. En reflektion är hur miljötobaksröken då påverkar eventuella kollegor. Omgivningen bör inte utsättas för kläder som luktar rök. Tobakspreventivt arbete i Region Gotland Region Gotland fastställde 2008 riktlinjer för en rökfri arbetsmiljö. I riktlinjerna förtydligas vad som gäller för arbetstid Rökning får inte ske på arbetstid. Med arbetstid avses all tid medarbetaren är skyldig att vara på arbetsplatsen. Paus ingår i arbetstiden. Rast däremot är tid som inte ingår i arbetstiden utan medarbetaren är då tillåten att lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll ingår i arbetstiden och under sådant är medarbetaren inte tillåten att lämna arbetsplatsen. Det går inte heller att flexa ut under pågående arbetspass för att röka utan tillstånd från chef eller arbetsledare. Ansvaret för att implementera riktlinjerna och att upprätta handlingsplaner återfinns hos varje förvaltning. Respektive förvaltning ska följa upp och redovisa genomförda aktiviteter vid den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet. Kommuner Östersunds kommun I januari 2009 införde Österundskommun tobaksfri arbetsmiljö och arbetstid. Det var en följd av att man året innan antog en arbetsmiljöpolicy där det framgick att Östersunds kommun som arbetsgivare ska vara känd för arbetsplatser med en tobaksfri arbetsmiljö och arbetstid. Med tobaksfri kommun menas att: kommunens arbetsplatser är miljöer fria från tobak, alltså att tobak inte brukas på eller i anslutning till kommunens arbetsplatser. Tobaksprevention 36

233 tobak (rökning och snusning) inte används under arbetstid, alltså den tid man arbetar eller har paus. Lunchen räknas inte till arbetstid och är därmed undantagen. Inga sanktioner ges, då det i första hand är en hälsofrämjande och tobaksfri miljö och inte förbud som eftersträvas. I kommunens folder Tobaksfri kommun, Frisk arbetsmiljö friska medarbetare finns argument för tobaksfritt liv och riktlinjer för arbetet. Det finns också exempel från en grupp medarbetare som bestämt sig för att sluta röka. Med stöd och uppmuntran i vardagen blev resultatet 100 procent tobaksfria. Övertorneå kommun Övertorneå kommun införde Tobaksfri arbetstid för bättre hälsa från 1 januari Bakgrund till beslutet Användning av tobak är en stor individuell riskfaktor Politiskt initiativ genom motion i kommunfullmäktige Upprop från Sveriges Kommuner och Landsting gällande införande av rökfri arbetstid Tobakslagen arbetsgivarens ansvar I kommunens kommande folkhälsoplan är minskat bruk av tobak ett prioriterat område. Som arbetsgivare vill Övertorneå kommun: Utveckla det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet Arbeta för att bevara och förbättra hälsan hos sin personal Verka aktivt i den breda samhällsstrategi som syftar till att minska tobaksbruket i stort Inför starten gav några enkla tips Fokus på att möjliggöra och att ge stöd Att sluta använda tobak är ett personligt beslut som arbetsgivaren inte kan påtvinga någon Det är många gånger jobbigt att sluta Använd och hänvisa till olika stödformer Tillit till alla medarbetare Övertorneå har också gjort en riskbedömning och tagit fram en handlingsplan. I handlingsplanen uppmärksammas riskkälla och risk samt framgår vad som ska göras och vems ansvar det är att så sker. Essunga kommun Essunga kommun har ett (odaterat) styrkort för Essunga- en tobaksfri kommun. Styrkortet innehåller fyra perspektiv med mål och strategier. Hälsoperspektiv: God hälsa bland medborgare och medarbetare. Ekonomiperspektiv: Ta bort de samhälleliga kostnaderna orsakade av tobak. Processinriktat perspektiv: Skapa förankring och engagemang för att nå visionen. Tobaksprevention 37

234 Riktningsperspektiv: Ingen tobakskonsumtion i samhället. I dessa perspektiv ingår aktiviteterna Beslut om att arbeta för att bli en tobaksfri kommun och besluta om tobaksfri arbetstid. Skara kommun I budgeten för Skara kommun 2013 framgår att Rökfri arbetstid tillämpas. Eftersom ingen arbetsmiljöenkät gjorts finns inga siffror på hur många som lyckats sluta eller minska sin konsumtion. Dock har en kommunövergripande undersökning genomförts 2011 som påvisade att färre medarbetare i kommunen röker än innan rökfri arbetstid började tillämpas. De som fortfarande röker har minskat sin konsumtion. Örebro kommun I Örebro kommun har vi rökfri arbetstid och våra arbetsplatser ska vara alkohol- och drogfria. Det är för att de som vi möter i vår vardag ska få en god och säker service och för att vi som medarbetare ska ha en god och säker arbetsmiljö. Rökfri arbetstid - Som medarbetare uppmanas du att vara rökfri på arbetstid för att skapa en bättre miljö för brukare, besökare och medarbetare. På alla arbetsplatser, i fordon och lokaler ska det vara rökfritt och rökning är heller inte tillåten i nära anslutning till entréer till kommunens lokaler. En rökfri miljö gäller även alla kommunens skolgårdar och motsvarande områden vid förskolor och fritidshem. Vilka gäller rökfri arbetstid för? - Rökfri arbetstid gäller för alla anställda och även för dem som utför arbete och praktik hos Örebro kommun och har likartad ställning som en anställd. Det omfattar även förtroendevalda under den tid då de utövar sitt förtroendeuppdrag på kommunens arbetsplatser. Sotenäs kommun Den 1 januari 2012 infördes rökfri arbetstid i Sotenäs kommun. År 2015 gjorde kommunen an utvärdering av Rökfri arbetsplats. Följande frågor ställdes till cheferna i kommunen. Känner du som chef till policyn? Känner dina medarbetare till policyn= följs riktlinjerna av dig och dina medarbetare? Har rökningen minskat på arbetsplatsen? Av resultatet framgår att nästan alla känner till rökpolicyn. De allra flesta upplevs följa policyn helt eller delvis. En tredjedel av cheferna upplever att rökning minskat. Tobaksprevention 38

235 Landsting/regioner rökfritt/tobaksfritt I arbetet med att minska tobaksskadorna spelar landstingen/regionerna (fortsättningsvis benämnt landstingen) en viktig roll både som ansvarig för hälso- och sjukvården och som en förebild genom att vara trovärdig i uppgiften som folkhälsoansvarig och föregå med gott exempel. Flera landsting har spelat en pådrivande roll i arbetet med att minska både den aktiva och passiva rökningen och redan i mitten av 1980-talet kom de första besluten i landstingen om att göra sjukvårdsinrättningar rökfria. Kommunerna bedriver också hälsooch sjukvård men för dem finns ingen samlad kunskap om hur de arbetar med tobaksprevention i vård och omsorg samt elevhälsan. Landstingen har via lokal, regional och nationella nätverk och samarbete, stöd från myndigheter och internationell påverkan utvecklat sitt tobakspreventiva arbete och kontinuerligt uppdaterat sina program och policyer. Nationella uppföljningar har gjorts av ffa dåvarande Folkhälsoinstitutet åren 2002, 2005, 2006 samt Dessa uppföljningar har följt WHOs och EUs rekommendationer om vad en policy ska innehålla. Områden som varit viktiga att belysa är att ha en policy, en miljö fri från tobaksrök, personalens bruk av tobak, rökslutarstöd för patienter och personal, om det finns en tobakspreventiv enhet eller motsvarande samt en plan för att följa upp policyn. Sedan år 2011 har landstingens arbete varit inriktat på att implementera Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Idag är hälsofrämjande arbete ett insatsområde i landstingens och regionernas verksamhetsplaner och budgetar. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ingår även i uppdragsbeskrivningar för vårdval/hälsoval i primärvård i alla landsting/regioner. Det ingår också, om än inte i lika stor omfattning, i överenskommelser för specialiserad vård. I februari 2016 har nästan landsting/regioner har anslutit sig till det svenska nätverket hälsofrämjande sjukvård (HFS). Endast landstinget Dalarna står utanför. Nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and Health services, HPH, initierat av WHO. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård fokuserar på att hälso- och sjukvårdens samlade insatser bidrar till bättre hälsa för den enskilde och för befolkningen och inte enbart på sjukdomsbehandlande åtgärder. Vinsterna är många och visas till exempel i minskad dödlighet och sjuklighet, förbättrad funktionsförmåga, större välbefinnande och högre hälsorelaterad livskvalitet. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård medverkar till en mer jämlik vård och hälsa där befolkningsgrupper som har störst behov ställs i centrum. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. I en hälsofrämjande hälso- och sjukvård är arbetet med levnadsvanor och livsvillkor en viktig del. Och därmed också frågan om tobaksprevention i dess olika former. Tobaksprevention 39

236 Regionala cancercentrum i samverkan Regionala cancercentrum (RCC) är landstingens och regionernas kunskapsorganisation inom cancerområdet. Med utgångspunkt i nationella cancerstrategin och tio gemensamma utvecklingsuppdrag arbetar RCC tillsammans med landsting och regioner för en mer patientfokuserad, tillgänglig och jämlik cancervård. Ett av utvecklingsuppdragen är prevention och tidig upptäckt. Den nationella arbetsgruppen för prevention, inom Regionala cancercentrum i samverkan, har tagit fram en handlingsplan för ett rökfritt Sverige. I planen presenteras åtgärder för att minska antalet rökare i Sverige och på så sätt minska den tobaksrelaterade cancerincidensen. RCC:s handlingsplan utgår från WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (2003), som utgår från och redovisar evidensbaserade strategier för ett framgångsrikt och kostnads-effektivt arbete för att begränsa tobakskonsumtionen. Strategierna omfattar användandet av policys för prevention, arbete för rökfria miljöer (för att på så sätt verka för minskad passiv rökning), erbjuda effektiv tobaksavvänjning, begränsa tobaksreklamen (inklusive exponeringsförbud) och höja tobaksskatten (Tobaksfakta och Folkhälsomyndigheten). De fyra nordligaste landstingen har lanserat STOPP det är du värd! Det är en tävling för tobaksstopp och utmaningen genomförs med stöd av Regionalt Cancercentrum Norr. Den riktar sig till alla som har sin bostadsadress i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland eller Jämtlands län. Tävlingen går ut på att bestämma sig för att sluta med tobak och vara helt tobaksfri i minst två månader eller kanske resten av livet. Anmälan sker via webben och tävlingen pågår i tre perioder från november 2015 till mars Varje period lottas fyra storvinster ut en per län. Storvinsterna är en spahelg för två personer eller en resecheck på kr. Dessutom lottas olika bonusvinster ut hela tävlingsperioden. Den som deltar och är tobaksfri alla tre perioder är dessutom med i en extra utlottning. Alla deltagare som är tobaksfria alla tre perioder får en gåva. Rök/Tobakslutarstöd För denna rapport har några frågor till folkhälsochefer och nätverk för tobaksprevention i landstingen. De har ombetts ge sin ögonblicksbild på hur arbetet utvecklats med avstamp i Folkhälsoinstitutets rapport på väg mot ett tobaksfritt landsting en uppföljning av landstingen och regionernas policyarbete kring tobaksprevention Fokus har varit på vad som faktiskt görs. Respons har erhållits från arton landsting och ett flertal nätverk. Gemensamma resurser Landstingen/regionerna har via sin gemensamma resurs 1177 Vårdguiden under temat Hälsa och livsstil samlat fakta och råd för den som vill sluta röka. Sju landsting (Gävleborg, Jönköping, Norrbotten, Uppsala, Västernorrland, Västmanland och Örebro) länkar också direkt till sina egna hemsidor för att hitta rök/tobaksavvänjare. Samtliga landsting uppger att man kan kontakta sin vårdcentral. Vårdguiden har en interaktiv tjänst Rökfri. Tjänsten är gratis och finns på webben och som app till den smarta telefonen. Rökfri har utvecklats för att öka tillgängligheten till rökavvänjning. Tobaksprevention 40

237 Sluta-Röka-Linjen är en kostnadsfri telefonstödslinje för alla som har funderingar kring att sluta med tobak dvs. inte bara de som har kontakt med hälso- och sjukvården. Linjen drivs idag av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet. Verksamheten finansieras huvudsakligen med statliga medel av Folkhälsomyndigheten. Sluta-röka-linjen, redovisar 6660 behandlingssamtal under En tredjedel kom från Stockholms län. UMO ( ungdomsmottagning på nätet, är en webbplats för alla som är mellan 13 och 25 år. Bakom UMO står alla landsting och regioner. Fimpaaa! är en app från UMO för den som är ung och vill sluta röka. Appen är gratis att ladda ner. Rök/Tobaksavvänjare Yrkesföreningar mot Tobak, YmT, har utarbetat en gemensam svensk standard för utbildning till tobaksavvänjare. Riktlinjerna inkluderar två inledande kursdagar, handledning och en tredje kursdag som inleds med ett kunskapsprov efter tre-sex månader. Denna utbildning och diplomering är idag standard i landstingen. YMT, Psykologer mot Tobak, har sammanställd vilka landsting som år 2016 erbjuder utbildningsmöjligheter i landstingen. Landstingens samordnare för tobaksfrågor är kontaktpersoner för utbildningarna. En del landsting tar emot deltagare från hela landet. För något landsting gäller också, vilket borde vara standard, att den som ska delta i utbildningen har ett uppdrag att jobba med rök/tobaksavvänjning. Följande landsting finns med på listan: Göteborg, Gävleborg, Kronoberg, Jönköping, Skåne, Stockholm, Umeå, Uppsala, Västernorrland, Östersund och Örebro. Exempel från landstingen I framtagandet av denna rapport tillfrågades landstingen om det finns tillräckligt med utbildade rök/tobakslutarstödjare och om det kontinuerligt ges utbildning inom området. Bilden som ges är komplex. Det framgår att primärvården och vårdcentralerna är de som har bäst tillgång till rök/tobakslutarstödjare. Några exempel: I landstinget Dalarna anser strax över 70 procent av vårdcentralerna (VC) att de har strukturer som stödjer arbetet med levnadsvanan tobak. Och mer än 90 av VC har förmåga att erbjuda patienterna stöd. Hösten 2014 upplevde de allra flesta att de har fler patienter än vad tiden räcker till. Från sjukhusläkare kommer dock signaler att det organisatoriska läget i landstinget inte är optimalt. En ansträngd budget och att VC i Dalarna har 50 procent otillsatta läkartjänster betyder att tobaksfrågan kommer i skymundan. Region Gotland har 20 tobaksavvänjare (inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, privata vårdcentraler, Previa samt ungdomsgårdarna) varav 14 är diplomerade. På vårdcentralerna arbetas det strukturerat med tobaksavvänjning. Däremot är det svårt att bedöma hur aktivt tobaksavvänjningen är inom de övriga områdena. Uppskattningsvis är 14 av 20 tobaksavvänjare aktiva. Utrymme för att skapa bra strukturer för hela det hälsofrämjande arbetet är prioriterat. Samtliga VC i Jönköpings läns landsting har tobaksavvänjare. Kravet är att alla är diplomerade enligt den nationella standard som är framtagen. I dagsläget har alla VC utom en som diplomerad tobaksavvänjare. Denna VC kommer att genomgå diplomering under Samtliga tre sjukhus har en tobaksenhet som Tobaksprevention 41

238 ska jobba med inneliggande patienter samt en rökfri operation. Tjänstegrad är 50 procent på varje enhet. Dessa håller också i hjärtskolans tobaksinformation. Den senaste kartläggningen av tobaksavvänjare i Stockholms läns landsting gjordes Av de 134 deltagande vårdcentraler/hlm (67 %) uppgav då 78 st (58 %) att de hade en tobaksansvarig person anställd. Hälften av dessa personer hade särskild tid avsatt för att arbeta med tobaksavvänjning, i genomsnitt 5 tim. Sex år tidigare fanns det dubbelt så många tobaksanvariga. Hur det ser ut idag finns det ingen kunskap om. Sjukhusen har aktiverat sig mer med stöd till rökavvänjning på grund av rökfri operation. I Landstinget Västmanland efterfrågas tobaksavvänjare inom slutenvården mer. Primärvården har utbildade avvänjare, men har svårt att få tid till tobaksavvänjning. Utbildning för tobaksavvänjare Regelbundet återkommande nätverksträffar genomförs och vid behov anordnas diplomeringsutbildning av tobaksavvänjare. Ingen av uppgiftslämnarna säger att tillgången på kompetens inom tobaksavvänjningsområdet är fyllt. Blekinge har tillsammans med Kronoberg, Kalmar och Jönköping diskuterat att eventuellt ha gemensamma diplomeringsutbildningar för tobaksavvänjare eftersom de alla har svårt att fylla utbildningarna och det blir ganska kostsamt. Jönköping har diplomerad utbildare. Landstinget i Jämtland inbjuder två gånger per år alla avvänjare i regionen att delta i en uppföljningsdag. Den dagen är framförallt en dag att utbyta erfarenhet, kunskap samt information. I Stockholms läns landsting är de utbildningar till diplomerad tobaksavvänjare som ges vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin är fulltecknade. Det kan tolkas som att fler vill arbeta med frågan. Det är också fulla kurser på MI-utbildningarna (motiverande samtal) vilket kanske är ett tecken på ökat intresse för hälsofrämjande arbete. Folkhälsomyndigheten har under bidragit till att utbilda 40 utbildare i levnadsvanor (MI) ur allmänläkarkåren spritt över landet. Knappt 10 av dessa har någon form av mindre deltidstjänst kopplat till spridning av MI och levnadsvanearbete i landstingen. Via en veckolång kurs under har 300 blivande allmänläkare utbildats i samma ämne. Företrädare för Läkare mot Tobak ger en dystrare bild. De menar att engagemanget hos den egna professionen är låg. De som faktiskt har till uppgift att jobba med rök/tobaksavvänjning av är få. De menar att rökavvänjningsverksamheten inte har gjort några väsentliga inbrytningar i vårdvardagen. Men någon riktig överblick har de inte. Föreningen Sjuksköterskor mot Tobak (SmT) vars målgrupp är sjuksköterskor menar att utbildningssatsningar inom tobaksprevention behövs fortlöpande till professionerna. Idag är det dock de ideella föreningarna som, med stöd av statliga medel, i huvudsak erbjuder diplomeringsutbildning i tobaksprevention. Att förlita sig på frivilliga krafter är inte en stabil grund och SmT menar att arbetet borde ledas av annan aktör. Tobaksprevention 42

239 Barnmorskemottagning och tobaksstopp En uppsats skriven vid Karolinska Institutet 2015 kartlade vilka PM/ riktlinjer och vilka metoder för tobaksavvänjning som idag erbjuds gravida kvinnor inom mödravårdsenheterna i Sverige. Alla landsting/regioner utom Blekinge finns representerade i svaren. Läkarbesök är den vanligaste åtgärden som föreslås kvinnor som röker > 10 cigaretter per dag i tidig graviditet. Därefter följer extrabesök till barnmorska. En femtedel av alla gravida som brukar tobak (röker < 10 cigaretter eller snusar) erbjuds ultraljud för tillväxtkontroll av fostret. Knappt 75 procent av kvinnorna som röker remitteras till särskild enhet för tobaksavvänjning. Nästan lika många hänvisas till Sluta röka linjen. Tobaksavvänjning på den egna barnmorskeenheten erbjuds drygt en femtedel av kvinnorna. Tandvård rökning och munhälsa Rökning har många skadliga effekter på tänder, tandkött och slemhinnor. Rökning missfärgar tänderna. Tandkött och benfäste på verkas negativt vilket ökar risken för tandlossning. Generellt sett har rökare sämre och färre tänder. De har också lagat fler tänder än icke-rökare. I SKLs utvecklingsarbete för en ännu bättre cancervård genomfördes 2011 en enkätundersökning om tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården ledningens roll och koll. Inom folktandvårdens barntandvård prioriterades frågan om patientens tobaksbruk och rökavvänjning i 16 landsting. Något färre, 12 landsting, prioriterade samma fråga inom vuxentandvården. Tio landsting gjorde beställningar som innehåller mätbara variabler till folktandvården. I många fall angav beställningarna bara en inriktning för arbetet. Att finansieringen av tandvården är annorlunda än för hälso- och sjukvården har för arbetet med tobaksprevention framställts som ett hinder. Våren 2011 genomförde Sveriges Tandläkarförbund, i samarbete med Tandvård mot Tobak och Sveriges Tandhygienistförening, en enkätundersökning bland tandläkare och tandhygienister för att ta reda hur de arbetar tobaksförebyggande med patienterna. Resultatet visar att majoriteten av tandvårdspersonalen ser tobaksprevention som en uppgift för tandvården och arbetar aktivt med tobaksprevention. De tar alltid eller för det mesta upp patientens tobaksvanor till diskussion och informerar patienten om tobakens risker samt om vinster av att sluta. De journalför patientens tobaksbruk och följer upp tobaksbruket vid återbesök. Färre har för vana att ge patienten skriftlig information om tobaksbruk eller att rekommendera nikotinläkemedel. Tandhygienister arbetar generellt sett mer aktivt med tobaksprevention än tandläkare, vilket också var fallet i 2006 års undersökning. Undersökningen visar emellertid att det finns hinder för det tobaksförebyggande arbetet. För både tandläkare och tandhygienister är tidsåtgång ett ökande problem. Avsaknad av remissinstans, avsaknad av ersättning för tobaksprevention och motstånd från patienter är hinder som upplevdes som starka eller avsevärda. Tandvårdsgruppen i Landstinget Östergötland gjorde 2014 en uppföljning av tobaksavvänjning inom tandvården. Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård, kan sedan 2006 erbjuda tobaksavvänjning till samma avgift som för sjukvårdande behandling inom övrig hälso- och sjukvård. Detta innebär att det är avgiftsneutralt för individen om tobaksavvänjningen utförs inom hälso- och sjukvården eller tandvården. Tandvården får Tobaksprevention 43

240 kostnadstäckning från ett ekonomiskt utrymme som avsatts inom Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för tandvård. Resultatet visade bland annat att tillgången till tobaksavvänjning inom tandvården är ojämnt fördelad över länet samt mellan folktandvård och privattandvård. Enkla råd om tobak i tandvården. Socialstyrelsen fick 2011 i uppdrag av regeringen att projektleda en försöksverksamhet föra att utveckla och pröva en metod för en individuellt anpassad hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling inom tandvården avseende tobak. Parallellt fick Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att utveckla en metod för kort rådgivning om tobak att använda inom tandvården. Slutsatsen från studien är försiktigt positiva. Ingen lösning på finansieringen angavs. Ingen ytterligare aktivitet aviserades. Figur: Manual för enkla råd om tobak i tandvården Rökfri operation Rökning har visat sig vara en av de starkaste riskfaktorerna för komplikationer i samband med en operation. Att vara rökfri före och efter en operation är därför minst lika viktigt som att till exempel blodtrycket eller blodsockret är under kontroll. Ett uppehåll i samband med operation halverar risken för komplikationer. Vetenskapliga undersökningar visar att ett uppehåll från rökningen under åtta veckor innan operationen och lika lång tid efteråt ger den allra bästa effekten. Icke önskade händelser, komplikationer och vårdskador, uppkommer i procent hos icke-rökare i samband med operation och i betydligt högre frekvens hos rökare. Det gäller både planerade och akuta operationer: från tämligen triviala sårläkningstörningar till infektioner, blodpropp, cirkulationsstörningar Tobaksprevention 44

241 och död. Rökstopp inför operation minskar risken för komplikationer som infektion, sårläkningsstörning och blodpropp med 50 procent. Det finns övertygande vetenskapligt stöd för att erbjuda rökstopp till patienter som står inför alla typer av planerade kirurgiska ingrepp. Rökstopp ger med stor sannolikhet såväl goda kliniska effekter som hög kostnadseffektivitet, vilket är till nytta för patienten, sjukvården och skattebetalarna. I pengar kan det handla om att många miljoner kronor sparas varje år. Det är viktigt att andelen rökare som erbjuds stöd för rökstopp blir så hög som möjligt. Kartläggning av tobaksfrihet i samband med operation Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) gjorde 2010 en kartläggning på sjukhus i av arbetet med fri från tobak i samband med operation. Sammantaget visade denna kartläggning att det fanns en förbättringspotential i arbetet med tobaksfrihet i samband med operation. Uppdrag fanns, men dessa kopplas inte alltid till ekonomiska resurser. Det var vanligare att det fanns informationsmaterial riktat till patienter än stöddokument och arbetsmaterial avsett för personal, och utbildningsinsatser för personal inom området skedde i låg omfattning. Datoriserat journalsystem var väl utbyggt, och de flesta uppgav att de hade fastställda sökord inom området, men endast ett fåtal använde åtgärdskoder. Brister framkommer i uppföljningen av effekter av insatser som genomförts, exempelvis i form av rökstopp eller färre komplikationer i samband med operation. År 2014 frågade temagruppen Tobak inom nätverket HFS sina processledare om de erbjuder tobaksavvänjning i samband med operation. 37 av 56 processledare svarade på enkäten. Majoriteten erbjöd rökavvänjning och hade nedskrivna rutiner för arbetet. Snusavvänjning i samband med operation förkommer mer sällan. Avvänjningsstödet fanns både på sjukhus och inom primärvården. Två tredjedelar svarar att det finns krav på rökstopp helt eller delvis före operation. Lika stor andel menar att det helt eller delvis finns en struktur för att ta fram statistik för uppföljning av tobaksfrihet i samband med operation. Exempel från landsting Riktlinjer eller policies för arbetet med rökfri operation finns i de flesta av landstingen. Nedan följer några exempel: I Region Kronoberg finns medicinska riktlinjer kring hur tobaksarbetet i länet ska ske. De togs fram under 2014 och är godkända av medicinska kommittén. Förutom medicinska riktlinjer för rökfri i samband med operation finns riktlinjer som gäller inom hjärt/kärl vården, vid cancervård, vård av lungsjuka, och diabetesvård. I riktlinjerna för rökfri i samband med operation beskrivs processen med arbetet, primärvårdens ansvar, slutenvårdens ansvar och patientens ansvar. Det finns t.ex. rekommenderade åtgärder, hur dokumentationen och uppföljning ska ske samt exempel på rådgivningsnivåer. Landstinget Västerbotten har en tobakspreventiv enhet på alla sjukhus. I policyn om Tobaksfritt landsting anges att Patienter ska tillfrågas om tobaksbruk och de som använder tobak ska erbjudas stöd för att sluta. Inför planerad operation ska rökande patienter ges avvänjningsstöd samt vid akut operation erbjuds rökande patienter avvänjningsstöd i efterhand. Rökfri operation har en utvecklingspotential. Uppföljningsdata är mycket svåra att få fram ur systemet. Tobaksprevention 45

242 Landstinget Värmland har vårdrutiner för rökande patienter som remitteras för kirurgisk åtgärd. Remissen ligger i journalsystemet. I policyn står att Inget tvång att delta i tobaksavvänjning föreligger. Ej heller ställs något generellt krav på rökfrihet för att en operation ska utföras. Dock kan det förekomma vid speciella operationsindikationer att patienter inte ska anmälas till operation förrän de är rökfria. I Region Halland har Hallands sjukhus och Närsjukvården sedan 2012 en gemensam rutin för arbetet med tobaksfri operation. Rutinen innebär att Närsjukvården särskilt ska uppmärksamma tobaksbruk hos patienter inför operation, samt informera om och erbjuda stöd för tobaksavvänjning. Hallands sjukhus ska fånga upp eventuellt tobaksbruk, och säkerställa att patienten fått rätt stöd. Eventuellt kan operation bli nödvändig att senarelägga, för att ge patienten tid att bli tobaksfri och minska riskerna i och med ingreppet. Vid Kärlkirurgi och bröstkirurgi ställs krav på rökstopp. När det gäller övrig kirurgi är det upp till behandlande läkare att avgöra om operation skall utföras eller inte om patienten röker. Vissa operationer måste utföras oavsett om patienten röker eller ej. Det är en fråga om att göra en avvägning mellan fördelar och risker med kirurgin. Region Jönköpings län har i sitt PM för sluta röka i samband med operation beskrivit flödet så här: Alla patienter ska tillfrågas om tobaksbruk. Dokumentation av tobaksstatus görs i journaltabell levnadsvanor. Informera patienten om vikten av rökstopp i samband med operation och att detta starkt rekommenderas. Informera patienten om att rutinen är att alla rökande patienter som ska träffa tobaksavvänjare för kvalificerad rådgivning innan operation. Framtagen broschyr om vikten av rökstopp i samband med operation delas ut till rökande patienter. Vårdbegäran eller framtagen enkät skickas till tobaksavvänjare. Tobaksavvänjare kontaktar patient för att boka in möte. Patienten ska ha träffat tobaksavvänjare inom två veckor. Tobaksavvänjare skicka tillbaka remissvar efter kontakt med patient är genomförd. Patient meddelar koordinator/mottagning när han/hon varit rökfri i fyra veckor. Om patient inte lyckas bli rökfri tar opererande läkare ställning till om operation ändå ska genomföras. Tobaksavvänjare följer upp patient en månad efter operation. Därefter följer sedvanlig uppföljning efter rutin (tre, sex och tolv månader). I Region Gävleborg finns en landstingsgemensam rutin för tobaksfri i samband med operation. Man använder sig av ett länsgemensamt formulär -en operationsförberedande remiss där också rökvanor anges. Uppföljning av rök/tobakslutarstöd I Socialstyrelsens uppföljning av implementeringen av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ställdes frågor i vilken grad man kunde identifiera dagligrökare i primärvård och redovisa vilka åtgärder avseende rökslutarstöd dessa fått. I figurerna nedan syns en tydlig diskrepans mellan dagligrökare i befolkningen och de som identifierats i primärvården. För att var en så allvarlig bestämningsfaktor för sjukdom som rökning faktiskt är borde primärvården Tobaksprevention 46

243 åtminstone ha samma andel rökare bland sina patienter som i befolkningen i stort. Socialstyrelsen ställde frågorna utifrån hur definitioner och åtgärder enligt riktlinjerna men också på frågan om landstinget kunde följa upp på annat sätt och erhöll då nekande svar. Figur: identifierade dagligrökare i primärvård Exempel från landstingen uppföljning av tobaksavvänjningsstödet. Landstinget i Kalmar län kan få utdata på antalet patienter inom primärvården som någon gång under året fått råd och samtal. Samt antalet patienter inom primärvården som har varit dagligrökare men som efter råd eller samtal inte längre är dagligrökare. Men för att fånga korrekt utdata krävs rätt registrering mot sökord och kodning. Här har landstinget ett pågående kvalitetssäkringsarbete. För Region Gotland gäller att det tobaksslutarstöd som ges i sjukvården alltid följs upp enligt individuella överenskommelser med patienterna. Rökstopp inför operation följs upp enligt rutin med telefonkontakt 6 veckor efter operation. Ambitionen är att tobaksfråga ska finnas med i samtliga anamneser och ska således journalföras. Det finn diagnoskod för tobaksbruk. Landstinget Sörmland följer upp antal tobaksbrukare, antal tobaksbrukare som får insats och antal tobaksbrukare som följts upp och då kodas som tobaksfria eller inte tobaksfria. (egna lokala koder är framtagna) Svårigheterna i uppföljningen ligger till stor del i att verksamheterna inte dokumenterar. I primärvården har man kommit längre men i övriga hälso- och sjukvården släpar det efter. Enligt tobaksavvänjare är uppfattningen att många tar upp frågor om tobak men inte alla och inte vid samtliga patientmöten som journalför med diagnoskod. Region Östergötland har ett hälsoblad som är uppbyggt utifrån Socialstyrelsen nationella riktlinjer för levnadsvanor. Detta blad, ligger i journalsystemet men Tobaksprevention 47

244 det är många som tycker den är komplicerad för man får ha flera mallar uppe samtidigt. Detta skall ses över under våren 2016 så det underlättas för dem som skall skriva i det. Men för att kunna följa vilket stöd och vilka som nyttjar tobak behöver det registreras i hälsobladet för det fungerar inte att följa upp om det skrivs i löpande text i journalen. Det ska vara en naturlig del men är inte alltid det. Vi jobbar med det. Landstinget Västernorrland kan följa upp arbetet med rök/tobaksslutarstöd inom primärvården där identifikation, åtgärd och resultat registreras på ett strukturerat sätt i patientjournalen. Landstinget kan följa det exakta antalet patienter som tillfrågas, får åtgärd och lyckas bli kvitt sitt tobaksberoende. Inom specialistvården kan det inte följas upp på ett enkelt sätt då åtgärderna/resultat dokumenteras i löpande text i patientjournalen. Stockholms Läns Landsting beskriver att det i husläkarmottagningarnas uppdrag ingår att identifiera personer med ohälsosamma levnadsvanor (avseende tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor) och erbjuda åtgärd enligt socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Extra ersättning utgår för vissa åtgärder. Det finns möjlighet i dokumentationssystemet och journalmaller att göra uppföljningar vad gäller primärvård - kanske även slutenvården - men allt dokumenteras inte. Under 2013 (mars-dec) registrerades 1705 kvalificerat rådgivande samtal kring tobak. Antalet patienter var 1074, dvs. en del patienter har fått flera samtal. Landstinget Blekinge har ett regionalt vårdprogram. Där finns riktlinjer för hur arbetet med tobak(levnadsvanorna tobak alkohol, fysisk aktivitet och mat) ska genomföras och följas upp. I journalsystemet finns dokumentationsstöd för arbetet med tobak (levnadsvanor) i tre steg med utgångspunkt från Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder: identifiering, åtgärd och resultat. För uppföljning finns en applikation där varje enhet kan följa sitt arbete med tobaksprevention och tobaksavvänjning och övriga levnadsvanor. Landstinget Dalarna kan via journalsystemet få fram data på hur många kvalificerat rådgivande samtal gällande tobak som utförs på respektive vårdcentral/klinik/mottagning. Det har under 2015 gjorts ett förbättringsarbete för att rensa bland termerna gällande levnadsvanor (bl.a. tobak) för att kunna få fram ännu mer tillförlitlig data under Landstinget följer också arbetet via Hälsovalskansliet där momentet nulägesbeskrivning gällande levnadsvanor finns med som ett obligatoriskt moment i Hälsovals uppföljning. Svarsfrekvensen under 2014/2015 har varit 100 procent respektive 98 procent. I dessa nulägesbeskrivningar besvarar verksamhetschefen på respektive vårdcentral ett antal frågor som handlar bland annat om förmågan att kunna erbjuda stöd till patienter att förändra levnadsvanor. Tobaksprevention 48

245 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen presenterade 2011 de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. De riktar sig till beslutsfattare och verksamhetsledningar inom hälso-och sjukvården. Riktlinjerna innefattar förebyggande arbete i form av samtal eller rådgivning inom fyra områden: tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Samtalsrådgivning eller rådgivning ska ges till vuxna patienter som redan konstaterats ha ohälsosamma levnadsvanor, det vill säga som en åtgärdsinsats. Det övergripande syftet med de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder är att öka användandet av effektiva och vetenskapligt utvärderade metoder inom området och att utgöra ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar. Mer specifikt syftar riktlinjerna till att på individnivå ge stöd åt en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Metoden är att erbjuda patienter samtal eller rådgivning om deras levnadsvanor. Dessa metoder kan delas upp i tre nivåer: enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerade rådgivande samtal. Nivåerna är till för att underlätta fördelningen av resurser till det sjukdomsförebyggande arbetet men för praktiskt arbete behöver dessa konkretiseras i form av exempelvis vårdprogram. Rekommendationen för rökning är att hälso- och sjukvården bör erbjuda kvalificerat rådgivande samtal till patienter som röker dagligen. Socialstyrelsen fick regeringsuppdrag att ge stöd i arbetet med sjukdomsförebyggande metoder. Implementeringen har skett via konferenser, workshops, nätverkande samt att utveckla metoder som stöd i arbetet. Det har funnits kontaktpersoner i alla landsting/regioner och samarbetspartners har varit professionsföreningar, myndigheter, organisationer, och nätverk. Uppföljning av nationella riktlinjer Socialstyrelsen har följt upp och utvärderat implementeringen via flera aspekter. Nedan redovisas några resultat från dessa utvärderingar. Det är då viktigt att ha i åtanke att uppföljningarna är gjorda utifrån Riktlinjerna och inte utifrån hälsooch sjukvårdens hela uppdrag. Möjlighet att presentera materialet i denna rapport har inhämtats från Socialstyrelsen. Urvalet av resultat som presenteras rör landstingens/regionernas arbete med riktlinjearbetet och rökning/tobaksbruk. Diskutera levnadsvanor De allra flesta som har en ohälsosam levnadsvana vill förändra denna, och många vill ha stöd för att åstadkomma en förändring. Majoriteten av befolkningen är positiv till att vårdpersonalen diskuterar levnadsvanor när de tar kontakt med vården, och de flesta vill att vårdpersonalen ger stöd till förändringar i levnadsvanor i stället för att ge läkemedelsbehandling. Tobaksprevention 49

246 Figur: Befolkningen positiv till att vårdpersonal diskuterar levnadsvanor Arbetet med att förebygga sjukdomar har ett starkt stöd även bland chefer och vårdpersonal. De flesta som arbetar inom hälso- och sjukvården tycker att det är viktigt att vården arbetar med levnadsvanor, och de skulle också vilja arbeta mer med området än vad de gör idag. Figur: Vårdpersonal positiv till att arbeta med levnadsvanor Arbeta med levnadsvanor tobaksbruk I enkäten 2014 till vårdpersonal och chefer uppgav en tredjedel att de idag arbetar i stor eller ganska stor utsträckning med levnadsvanor. Lika stor andel Tobaksprevention 50

247 angav att det finns tydliga rutiner för arbetet med rådgivning kring levnadsvanor på arbetsplatsen. Hälften av vårdpersonalen skulle vilja utveckla sin kompetens om levnadsvanan tobaksbruk och 70 % vill utveckla kompetens om samtalsmetodik. Landstingen/regionerna har gjort satsningar inom flera områden med anledning av implementeringen av de nationella riktlinjerna. Många har satsat resurser på utbildning, men att satsa på specifika patientgrupper har hittills bara tre landsting/regioner gjort. Figur: landstingen/regionernas satsningar med anledning av nationella riktlinjer Uppdrag och uppföljning Levnadsvanor/tobak ingår i alla landstings uppdragsbeskrivningar för primärvård men det är inte lika vanligt i specialiserad somatisk vård. I drygt hälften av landstinget ingår arbetet med levnadsvana/tobak till alla verksamheter i specialiserat somatisk vård medan det för åtta landsting ingår men inte för alla verksamheter. För tjugo landsting ingår arbete med levnadsvana/tobak i landstingets årliga planer för uppföljning av utförarnas verksamhet inom primärvården. Tobaksprevention 51

248 Figur: Åtgärder till dagligrökare inom primärvården Socialstyrelsen har gjort två uppföljningar som redovisar att åtgärder till personer, dagligrökare, med ohälsosamma levnadsvanor har registrerats för endast knappa två procent vid uppföljningarna (2013 och 2014). Ökningen är marginell vid 2015 år uppföljning. För att ytterligare belysa svårigheten med uppföljning har följande hämtats från Luftvägsregistret. I de Nationella riktlinjerna för vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) som reviderades 2015 är en av de centrala rekommendationerna rökstopp. Men i Luftvägsregistrets årsrapport 2014 saknas uppgifter om i vilken omfattning stöd for rökstopp har erbjudits patienterna, däremot finns uppgift om att var femte patient med KOL inom specialistvården hade rökavvänjningsmedel. I Socialstyrelsens uppföljning har primärvårdsenheter som erbjuder kvalificerat rådgivande samtal vid KOL redovisats med en täckning från knappt 40 procent till 100 procent. På nationell nivå har drygt 70 procent av patienterna erbjudits vård enligt rekommendationer i riktlinjerna. Tobaksprevention 52

249 Figur: Primärvårdsenheter som erbjuder kvalificerat rådgivande samtal vid KOL Kommunal hälso- och sjukvård - Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Kommunen har ansvar för en omfattande hälso- och sjukvård. De är också mottagare av nationella riktlinjer. Implementeringen av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har i liten utsträckning kommit kommunerna till godo. Socialstyrelsen har genomfört en uppföljning av implementering av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder inom kommunal hälso- och sjukvård. Uppföljningen behandlar implementeringen av riktlinjerna i kommunens hälso- och sjukvård (äldreomsorgen, funktionshinderområdet, socialpsykiatrin m.m.) och inom elevhälsan. Sammanfattningen av resultatet är hämtat direkt från Socialstyrelsens rapport. Av kommuner som tillfrågats har knappt 60 procent svarat för kommunens hälso- och sjukvård och för elevhälsan är svarsfrekvensen 35 procent. Kommunens hälso- och sjukvård De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har inte implementerats inom den kommunala hälso- och sjukvården i någon större omfattning. Det mesta tyder på att endast ett fåtal av kommunerna arbetar efter riktlinjerna. Det förekommer annat sjukdomsförebyggande arbete i kommunerna, men det tar inte avstamp i Socialstyrelsens riktlinjer och fokus i arbetet ligger inte heller på de samtalsmetoder som Socialstyrelsen förespråkar. En vanlig uppfattning är att det inte främst bör vara kommunens ansvar att arbeta förebyggande då kommunen ofta möter patienten i ett relativt sent skede då möjligheterna är begränsade att motivera till förändrade levnadsvanor. De som har denna uppfattning upplever att landstinget istället bör ta ett huvudansvar för det sjukdomsförebyggande arbetet. Tobaksprevention 53

250 Elevhälsan Sjukdomsförebyggande arbete är en fundamental del av elevhälsans verksamhet. Hälsobesök ska enligt skollagen ske tre gånger under grundskolan och dessa hälsosamtal fungerar som en screening för bland annat ohälsosamma levnadsvanor. Skolorna tycks i regel arbeta med sjukdomsförebyggande arbete utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt. Detta sker ofta genom samtal med eleven. Det är dock svårt att säga i vilken omfattning detta sker och hur arbetet förhåller sig till rekommendationerna som förs fram i de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. Motivationen för att arbeta sjukdomsförebyggande inom elevhälsan är stort och tycks oomtvistat. De nationella riktlinjerna har dock haft liten påverkan på det förebyggande arbetet inom skolorna, då många inte känner till dem eller inte upplever att de är relevanta för elevhälsan. Tobaksprevention 54

251 Kommunernas tillsyn av ANDT arbete Länsrapporten är en årlig undersökning och resultatsammanställning som beskriver kommunernas och länsstyrelsernas arbete med tillsyn enligt alkohollagen och tobakslagen samt det övrigt ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet på regional och lokal nivå. Mellan 2001 och 2013 ansvarade Statens folkhälsoinstitut för undersökningen. Sedan 2011 ingår också stadsdelarna, eller stadsområdena, i landets tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö. Från 2014 ansvarar Folkhälsomyndigheten för genomförandet av länsrapportens undersökning. I framtagandet av enkäterna sker samråd med SKL. De nationella bedömningskriterierna för tobakstillsyn är indelade i fyra granskningsområden: Rutiner, tillsyn, sanktioner och samverkan. Resultat från undersökningen utgör viktiga underlag för regeringens prioriteringar och beslut på ANDT-området. Länsrapportens undersökning är också ett viktigt instrument för kunskapsstyrning, och kan fungera som ett verktyg för uppföljning, planering och utveckling av arbetet på den regionala och lokala nivån. Men kommunerna kan även använda resultaten för att följa upp, utvärdera och utveckla arbetet i den egna kommunen. Folkhälsomyndigheten har tilldelat utvecklingsmedel gällande förstärkt tillsyn inom alkohol- och tobakslagen för Medlen har endast kunnat sökas av länsstyrelser. Data för denna rapport kommer från länsrapporten 2014 från Folkhälsomyndigheten. Länsrapporten består av två enkäter till kommunerna. En med avsikt att fånga kommunernas arbete på det ANDT förebyggande området och en om kommunernas handläggning enligt tobakslagen. Myndigheten har på sin hemsida brutit ned rapporten länsvis och på kommunnivå men ingen samlad redovisning på nationell nivå. För denna rapport har rådata erhållits från folkhälsomyndigheten på nationell nivå. För ANDT rapporten har enbart data relaterat till kommunernas tobaksförebyggande arbete tagits fram. Svarsfrekvensen var 95 procent på enkäten om kommunernas ANDTförebyggande arbete. Det betyder att 275 av de 290 kommunerna besvarade enkäten, 15 kommuner från 7 län lämnade den obesvarad. Svarsfrekvensen 2014 på enkäten om kommunens arbete enligt tobakslagen var knappt 99 procent vilket betyder svar från 286 kommuner. Det var 4 kommuner från 2 län som inte svarade på enkäten. Alla data i följande avsnitt gäller Länsrapporten 2014 ANDT uppföljning I 222 kommuner fanns en eller flera särskilt utsedda personer för att samordna det ANDT-förebyggande arbetet inklusive tobak. 45 kommuner saknade utsedd person för detta arbete. 226 kommuner visste att länsstyrelsen organiserade nätverk för ANDT samordnare och 176 kommuner hade deltagit vid sammankomster där länsstyrelsen samlat både kommunala alkohol- /tobakshandläggare, tillsynshandläggare av rökfria miljöer och ANDTsamordnare. 120 kommuner uppgav att det fanns andra nätverk för kommunala ANDT- samordnare. Tobaksprevention 55

252 Det ANDT-förebyggande arbetet var i 163 kommunen integrerat i ordinarie struktur med mål och budget. I 203 kommuner fanns ett eller flera politiska program som omfattade det ANDT-förebyggande arbetet och i 190 kommuner var tobak inkluderat. Arbete för att ta fram ett sådant politiskt program fanns i 21 kommuner. Viktiga programkomponenter i dessa program är att inkludera mål, en genomförande plan, plan för uppföljning och avsatta medel för aktiviteter. Programkomponenter inkluderat i politiska program ANDT Antal kommuner Mätbara mål 112 Genomförandeplan med ansvariga aktörer 130 Plan för uppföljning 114 Medel avsatta för genomförande av olika aktiviteter i planen Inget av ovanstående 22 Tabell: Antal kommuner med programkomponenter i ANDT program Uppföljning eller utvärdering av det ANDT förebyggande arbetet i sin helhet genomfördes i 45 kommuner och 134 kommuner följde upp delar av ANDT arbetet. 187 kommuner hade en arbetsgivarpolicy för rökfri arbetstid och för 33 kommuner fanns en tobaksfri arbetstidspolicy. (data som i stort överensstämmer med YMTs fynd se avsnitt Rökfri arbetstid) I 179 kommuner inkluderade ANDT- policyn arbetet i den kommunala grundskolan och i 172 av dem ingick området tobak. 148 kommuner hade en sådan policy för gymnasieskolan (alla kommuner har inte gymnasieskola) och i 138 av dem ingick tobaksområdet. Det ANDT-förebyggande arbetet i kommunerna finansierades till största delen av kommunerna själva. Med kommunala medel Med anslag från länsstyrelsen Med anslag från landstinget 74 Med andra medel Helt Till stor del Till viss del Inte alls Tabell: Finansiering av det ANDT- förbyggande arbete i kommunerna Med andra medel menas i hög grad finansiering via folkhälsomyndigheten och särskilda projekt. Även landsting region har bidragit till särskilda projekt. Därutöver har lokala sponsorer bidragit. I 132 kommuner måste Idrottsföreningar ha en alkohol- och/eller drogpolicy (ANDT-policy) för att få föreningsbidrag, och i 73 kommuner gäller samma sak för övriga föreningar. Tobaksprevention 56

253 Samverkan mellan ANDT- och det brottsförebyggande arbetet fanns i 236 kommuner. Kommunerna hade ett formaliserat samarbete inom det tobaksförebyggande arbetet med flera myndigheter och andra aktörer. 20 kommuner hade någon skriftlig överenskommelse/samverkansavtal för det ANDT-förebyggande arbetet som inkluderade kommunen och en eller flera representanter från näringslivet. Myndighet Antal kommuner Polismyndigheten 154 Landstinget eller motsvarande 137 Trafikverket 3 Andra kommuner 143 Länsstyrelsen 195 Högskola/universitet 21 Tabell: Lokal samverkan för tobaksprevention Enkäten innehöll också frågor om hur kommunen bedrev det ANDTförebyggande arbetet. Kommunen kunde ge flera svar. Det som toppar listan är åtgärder för att främja rökfria skolgårdar. På vilket sätt Aktivt arbete mot media (media advocacy) för att fästa särskild uppmärksamhet på tobaksfrågor Åtgärder för att upprätthålla åldersgränsen vid försäljning av tobak Antal kommuner Åtgärder för att främja rökfria skolgårdar 202 Strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan Handlingsplan för tobaksavvänjning i grundskolan 69 Strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i gymnasieskolan Handlingsplan för tobaksavvänjning i gymnasieskolan 49 Åtgärder för att förebygga användningen av vattenpipa bland unga Alkohol- och/eller drogvaneundersökning bland skolelever Tabell: På vilket sätt kommunen bedriver det ANDT förebyggande arbetet Länsrapporten 2014 uppföljning enligt Tobakslagen Här följer en redovisning av Folkhälsomyndighetens enkät till kommunerna om tillsyn enligt tobakslagen Organisation Kommunen väljer själv vilken nämnd som ska hantera tillsynsansvaret för tobakslagen. Förändringen från tidigare uppföljning 2012 är ringa. En svag förskjutning kan ses från kommunstyrelsens tillsynsansvar för rökfria Tobaksprevention 57

254 skolgårdar och övriga miljöer till socialnämnd eller motsvarande. Övriga rökfria miljöer är t.ex. lokaler dit allmänheten har tillträde, kollektivtrafik etc. Detaljhandel med tobaksvaror Rökfria skolgårdar Rökfria serveringsmiljö er Övriga rökfria miljöer Kommu n styrelse Socialnämn d eller motsvarand e Miljönämn d eller motsvarand e anna n Anta l svar Tabell: Antal kommuner som förlagt tillsynsansvar för olika delar av tobakslagens bestämmelser i respektive nämnd Tillsynsplan Gemensam tillsynsplan för både detaljhandel med tobaksvaror och rökfria miljöer fanns i 152 kommuner. Tillsynsplan enbart för detaljhandel med tobaksvaror fanns i 97 kommuner och för 12 kommuner gäller tillsynsplanen enbart för rökfria miljöer (rökfria skolgårdar mm). Under åren 2008 till 2012 ökade andelen av försäljningsställena som fick tillsynsbesök från 50 procent till 60 procent. 250 kommuner (90 procent) genomförde tillsynsbesök hos försäljningsställen av tobaksvaror och 184 kommuner återkopplades resultaten från tillsynsbesök direkt till ansvarig person på försäljningsstället. 21 kommuner genomförde kontrollköp hos försäljningsställen av tobaksvaror. Tillsynsbesök i serveringslokaler gällande tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer genomfördes av 134 kommuner. En marginell ökning från 116 kommuner Med stöd av tobakslagen meddelade 3 kommuner något beslut om försäljningsförbud, till näringsidkare som säljer tobaksvaror och 14 kommuner meddelade något beslut om varning till näringsidkare som säljer tobaksvaror. Arbete för att förbättra efterlevnaden av åldersgränsen vid tobaksförsäljning Antal kommuner Genomförande av kontrollköp (inklusive uppföljande dialog) 21 Samverkan med näringsidkare som säljer tobaksvaror 35 Organiserade utbildningstillfällen/sammankomster för 19 näringsidkare och/eller dennes personal. Utbildning och information i samband med tillsynsbesök 173 Utskick av information till näringsidkare som säljer tobaksvaror 115 Tobaksprevention 58

255 Strukturerad tillsyn över detaljhandeln med tobaksvaror 162 Dialog med näringsidkare avseende egenkontroll/egenkontrollprogram Användande av administrativa sanktioner vid överträdelser av tobakslagens bestämmelser (20-20 a ) Genomförande eller sammanställning av kartläggningar/undersökningar på området Mediaarbete utifrån kartläggningar/undersökningar på området 8 Återrapportering till beslutsfattare utifrån kartläggningar/undersökningar på området Annat, vad 7 Tabell: kommunen bedrev något arbete som syftar till att förbättra efterlevnaden av åldersgränsen vid tobaksförsäljning under 2014 Skola rökfri miljö - tillsyn Tillsynsbesök hos skolor gällande tobakslagens bestämmelser om rökfria skolgårdar genomfördes i 152 kommuner och 113 av dem återkopplade alltid direkt till ansvarig person. 9 kommuner meddelade något beslut om föreläggande med eller utan vite till ansvarig huvudman på grund av att bestämmelserna om rökfria lokaler och/eller miljöer inte har följts. För att förbättra efterlevnaden av rökfria skolgårdar Antal kommuner Samverkan med skolor i kommunen 42 Organiserade utbildningstillfällen/sammankomster för skolor 13 (ansvariga och/eller skolpersonal) under Arbete med skolor om policyfrågor 36 Utbildning och information i samband med tillsynsbesök 69 Utskick/utlämnande av information till skolor (ansvariga och/eller personal) om rökförbudet 55 Strukturerad tillsyn över rökförbudet på skolgården 77 Användande av administrativa sanktioner enligt 20 vid överträdelser av tobakslagens bestämmelser 9 Genomförande eller sammanställning av kartläggningar/undersökningar på området 15 Mediaarbete utifrån kartläggningar/undersökningar på området 8 Återrapportering till beslutsfattare utifrån kartläggningar/undersökningar på området 28 Spridning av stödmaterial till skolor och föräldrar utifrån Nationell strategi för rökfria skolgårdar/tobaksfri skoltid 24 Samarbete med idéburna organisationer som arbetar med 4 skolan på området Nej något sådant arbete bedrevs inte under Tobaksprevention 59

256 Tabell: Kommunen bedrev något arbete som syftar till att förbättra efterlevnaden av bestämmelsen om rökfria skolgårdar under 2014, flera arbeten kan förekomma inom en och samma kommun. Några jämförelser med Länsrapport 2012 För de viktiga programkomponenterna i ANDT programmen - inkludera mål, en genomförande plan, plan för uppföljning och avsatta medel för aktiviteter ses en svag minskning. Kraven på Idrottsföreningar att ha en ANDT-policy för att få föreningsbidrag är den samma. Det är en fortsatt ökning av kommuner som har arbetsmiljöpolicy rökfri/tobaksfri arbetstid. Likaså har arbetet med att främja rökfria skolgårdar och att ha strukturerade program för att förebygga tobaksdebut i grundskolan ökat. Det gäller också för gymnasiet om än i mindre omfattning. Tobaksprevention 60

257 Skolan och tobaksprevention Skolverket Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syfte att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Skolverket har på sin hemsida rapporter om: Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) en praktiknära litteraturgenomgång, Skolans ANDT uppdrag och Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och dopning inventering, analys och behov. Skolverket har i uppdrag att genomföra olika utbildningsinsatser till skolpersonal med syfte att stödja skolans undervisning om alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). En mycket viktig både främjande och förebyggande uppgift för skolan utöver ANDT-undervisning är att skapa en god skolmiljö och goda relationer mellan elever och lärare. Inte minst för att möjliggöra att samtliga elever går ut grundskolan med godkända betyg. Bland de starkaste skyddsfaktorerna, som kan tillföras ungdomar, återfinns en fungerande skolgång. Den primära insatsen från skolans sida behöver därför vara att motverka utslagning och sträva efter att ge en god skolgång till alla elever. Genom att öka skolors aktiviteter för att främja samtliga elevers skolframgång skapas möjligheter till framtida minskad användning av alkohol och narkotika. Det skulle därmed även ligga i linje med skolans huvudsakliga uppdrag. Några metoder och program som används lokalt och regionalt idag presenteras här. Tobaksfri Duo Tobaksfri Duo, en skolbaserad intervention på samhällsnivå, startade i Västerbotten En central komponent i interventionsarbetet var att inkludera vuxna med uppgiften att stödja ungdomar att vara tobaksfria. Ungas rökning, både pojkars och flickors, sjönk enligt studierna i interventionsområdet under utvärderingsperioden som uppgick till sju år medan ingen förändring gick att finna i den nationella referensgruppen. En bonuseffekt rapporterades i interventionsområdet gällande en sänkning av vuxnas tobaksbruk. En vuxen av fyra som stödde en ung medlem i Tobaksfri duo, var en tobaksbrukare som slutade använda tobak för att kunna delta. Efter klassbesök och föräldrainformation i år 5 eller 6 erbjuds eleverna att bilda en duo tillsammans med en vuxen tobaksfri partner. Det kan vara en förälder eller någon annan viktig vuxen t ex ett äldre syskon, en faster, en granne, en morfar eller en lärare. Det viktiga är att det är en person som känner ansvar för att följa upp och fråga hur det går med det tobaksfria beslutet. Den vuxne duopartnern är ett viktigt stöd och förebild. Kontraktet gäller till skolavslutningen i årskurs 9 och följs upp varje år via en Försäkran, som ska skrivas under av både eleven och vuxenpartnern, där de intygar att de varit tobaksfria under året som gått Idag, 2016, finns Tobaksfri Duo i 75 skolor över hela Sverige i följande län: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Värmland, Östergötland, Kalmar och Kronoberg. Kuriosa en skola i Estland använder också modellen och Åland har efterfrågat densamma. Tobaksfri duo nationellt administreras och samordnas av Västerbottens läns landsting. Tobaksprevention 61

258 I Västerbotten, Norrbotten, Kalmar, Gävleborg och Östergötland drivs arbetet av landstinget i samarbete med Folktandvården som ansvarar för de viktiga, introducerande klassbesöken som sker i klass 5 eller 6. I andra län kan det vara kommunens drogförebyggare, skolan, fritiden eller Hälsoäventyret som i Uppsala län som driver arbetet. I Västerbotten har man en täckningsgrad av ca 80 procent av alla eleverna. Tobaksfri Duo finns på Sociala medier t.ex. Facebook. Metoden har också beforskats och resulterat i en doktorsavhandling. SOTIS samtal om tobak i skolan SOTIS (Samtal Om Tobak i Skolan) samtalsmodell är en utvecklad modell för att underlätta samtal om tobak med elever i högstadiet. SOTIS programmet startades i Stockholm. Modellen är anpassad till arbetsförhållanden i den svenska skolan, där den kan användas både i samband med de rutinmässiga hälsokontrollerna och på spontanbesök hos elevvårdsteamet. Metod utvecklades utifrån befintligt vetenskapligt underlag. De främsta innovativa egenskaperna består av strukturerade, korta och upprepade insatser som gång på gång skräddarsys efter elevens erfarenhet av tobak, samt använder en blandning av kognitiv beteendeterapi (KBT) och motiverande samtal (MI). En studie har genomförts i Stockholms län. Resultatet visade att SOTIS samtalsmodell är ett flexibelt verktyg för att samtala om tobak med elever i högstadiet. Den kan lätt användas av elevvårdsteamet för att främja tobaksfrihet bland elever med eller utan erfarenhet av tobak. När den användes systematiskt (t.ex. inom rutinmässiga hälsokontroller av elever) kunde positiva effekter konstateras även på skolnivå, särskilt i en minskning av dagligrökning. Riksförbundet SMART Riksförbundet SMART är ett nätverk för alla, som arbetar tidigt drogförebyggande med hjälp av positiv förstärkning och individuella kontrakt med ungdomar. Målet är att förhindra och/eller uppskjuta olika slags drogdebuter. Fokus ligger dels på tobak och dels på tidiga debuter utifrån den forskning, som arbetet baseras på. Metoden finns i många olika varianter, vilket främst beror på det starka lokala inflytandet över det tidigt förebyggande ungdomsarbetet. Initiativtagarna lokalt skapar sin egen organisation och sitt eget kontrakt med de icke önskvärda beteenden som man vill avstyra. Konceptet har utvecklats och idag finns kontraktsmetoden i över 90 svenska kommuner, där Tobaksfri duo är den vanligaste förekommande samt 30 utländska kommuner. Aktörer bakom dessa kontraktsverksamheter kan t ex vara landsting, socialtjänst, polis, skolor, idrottsföreningar och ideella föreningar. A Non Smoking Generation A Non Smoking Generation är en fristående, ideell organisation som arbetar för att färre unga ska börja använda tobak. Målet med arbetet är att begränsa den sociala acceptansen för tobaksbruk och tillgängligheten till tobak. Organisationens tobaksförebyggande program består av flera olika delar: Utbildning av skolpersonal, Framtagande av tobakspolicy på skolorna, Utbildning av elevambassadörer, Föräldrainformation skriftlig och muntlig vid föräldramöten och lokalt opinionsbildande arbete via lokal media. Kommunens tobakspolicy viktigt stöd för skolan Våren 2015 skickade Föreningarna Lärare mot Tobak och Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot Tobak en enkät till kommunerna för Tobaksprevention 62

259 undersöka förekomsten av och stimulera utvecklingen av tobakspolicy i kommunerna. Sammanlagt svarade 227 kommuner. Av de kommentarer som gavs sker omvandlingen från policy till handlingsplan i stor utsträckning hos respektive förvaltning eller verksamhet. Genomförandet blir därmed inte enhetligt i kommunen. För 67 procent av kommunerna fann en övergripande drogpolicy där tobak ingår. I 87 procent av dessa kommuner omfattades också skolorna av policyn. I 29 procent av kommunerna inbegreps friskolorna med i policyn. (några kommuner hade inte friskolor) Rökfri skoltid är införd hos 27 procent av kommunerna medan 33 procent har infört tobaksfri skoltid, det betyder också snusfritt. I denna undersökning svarade 63 procent att de hade rökfri arbetstid för skolans personal och tobaksfri arbetstid hade 9 procent av kommunerna. Förbud mot e-cigaretter i skolorna gällde hos 25 procent av kommunerna för både elever och personal. Förbudet gällde bara för eleverna i 8 procent av kommunerna och i 2 procent bara för personalen. Sjuttio (70) kommuner svarade ja på frågan om det pågår ett förberedelsearbete för att införa någon av nedan tobakspreventiva åtgärder. Tobakspreventiva åtgärder Antal Procent För att skapa en drogpolicy där tobak ingår 23 31,8 För att införa rökfri skoltid för eleverna 17 24,6 För att införa tobaksfri skoltid för eleverna 42 59,4 För att införa rökfri arbetstid för personalen i 15 21,7 kommunen För att införa tobaksfri arbetstid för 39 55,0 personalen i kommunen För att införa förbud mot e-cigarett i skolan 29 42,0 Enbart ja 3 4,3 Tabell: Förberedelsearbete för att införa tobakspreventiva åtgärder. Flera svarsalternativ kunde anges.(n= 70) Tobaksfri skoltid En nationell strategi för rökfria skolgårdar (2011) är framarbetad av en referensgrupp utifrån ett brett hälsofrämjandeperspektiv med fokus på skolan som arena. Målet var att nå lösningar som är anpassade efter skolans uppdrag och vardag. Ambitionen har även varit att öka förutsättningarna för att på sikt även utveckla en tobaksfri skoltid. Den nationella strategin kan ses som ett sätt att försöka ena och stärka det tobaksförebyggande arbetet i skolan genom att skapa grunden för ett gemensamt synsätt och angreppssätt. Genom att inkludera arbetet med att upprätthålla en rökfri skoltid i ett större arbete för tobaksfri skoltid ökar man förutsättningarna att lyckas. En tobaksfri skoltid innebär att all den tid då skolan bedriver sin verksamhet ska vara tobaksfri oavsett om elever eller lärare är på eller utanför skolans område. Det gäller alla tider på dygnet t.ex. kvällstid och föräldramöten. Detta kan likställas med många arbetsplatsers policyarbete om en rökfri arbetstid. Då skolans verksamhet inbegriper barn och ungdomar inkluderas här även snus i ett tobaksförebyggande arbete, eftersom ett av de fyra nationella målen är att halvera andelen barn och ungdomar som börjar röka och snusa. Det handlar därför om hela tobaksbruket i skolan, om skolklimatet och relationerna mellan barn, ungdomar och vuxna. Men framför allt ett sätt för skolan att ta ställning Tobaksprevention 63

260 mot tobak och för hälsa. Och på så sätt skapa en hälsofrämjande miljö som gynnar inlärningen och rustar eleverna för framtiden. Flera av länsstyrelserna har, med utgångspunkt från bestämmelser i tobakslagen, gjort kartläggningar av länets skolgårdar och rökfrihet. Länsstyrelserna är en drivande part i arbetet med kommunerna och tobaksfri skolgård. Bland annat genom regeringens ANDT strategi och genom att tillsammans med kommunerna söka projektmedel. Exempel från kommunerna Den 31 mars 2015 fattade kommunfullmäktige i Hässleholms kommun beslut om att införa tobaksfri skoltid i kommunens skolor. Skolorna ska ta hjälp av SMART-metoden för att underlätta för ungdomarna att vara tobaksfria. Inför införandet såg informationen till elever, föräldrar och skolpersonal ut som följer: Hässleholms kommun inför Tobaksfri skoltid Med stöd av FN s barnkonvention, FN s tobakskonvention, Folkhälsomyndigheten samt Skolverkets rekommendationer vill Hässleholms kommun öka förutsättningarna för att våra ungdomar inte börjar använda cigaretter, snus och andra tobaksprodukter. Därför har kommunfullmäktige beslutat om tobaksfri skoltid för Hässleholms kommun. Tobaksfri skoltid införs vid höstterminens start den 17 augusti Varför gör vi detta? Nästan alla som börjar använda tobaksprodukter gör det innan 18 års ålder, den ålder då det först är tillåtet att köpa produkten. En produkt som i cigarettens fall gör att varannan av användarna dör i genomsnitt 12 år för tidigt (totalt per år i Sverige). Användandet av tobak förstärker ojämlikheten i samhället då de med lägre social position i större utsträckning börjar röka och därmed får sämre hälsa vilket i sin tur gör det svårare att klara studierna. Dessutom används barnarbetare i tobaksplantagerna vilket gör tobaken till ett etiskt och globalt problem. Vad innebär tobaksfri skoltid? - Gäller grundskolor och gymnasieskolor. - Gäller den tid som skolan ansvarar för eleven. Starttid från första lektionens början till sista lektionens slut enligt schema. - Policyn om tobaksfri skoltid ska inte förväxlas med tobakslagens rökfria skolgårdar. - Eftersom barn under 18 inte får köpa tobak omfattas alla tobaksprodukter av bestämmelsen. - Alla kommunanställda omfattas sedan 2009 av rökfri arbetstid. Om bestämmelsen inte följs Om bestämmelsen inte följs kommer vårdnadshavaren att informeras om detta. Det är viktigt att alla runt eleven har samma förhållningssätt och att en dialog startas med eleven kring varför bestämmelsen finns. Eleven informeras om var avvänjningsstöd och stöd för att hantera abstinens finns. Avvänjning Hos skolsköterskan kan enkla råd och skriftlig information ges om vilka olika stöd för tobaksavvänjning som finns i samhället. Övriga erbjudanden för tobaksavvänjning hittar du här: Övrigt Vi vill rekommendera att ni diskuterar den nya policyn med era barn, dina föräldrar och i personalgruppen så att alla är säkra på hur bestämmelsen ska tillämpas. Tobaksprevention 64

261 Denna information kommer även finnas på andra språk. Mer information På Facebooksidan tonårsföräldrar i Hässleholm E-post: vidar.albinsson@hassleholm.se Ystads kommun har 2014 upprättat en handlingsplan för tobaksfri skoltid och kommunalt driven fritidsverksamhet. Den ska hjälpa personal och andra vuxna att vara tydliga mot barn och ungdomarna när det gäller regler kring tobak, alkohol och narkotika. Handlingsplanen innehåller bland annat rutiner för förebyggande arbete samt rutiner vid misstanke om tobaksanvändning under skoltid eller i fritidsverksamhet Tobaksfri skoltid och kommunalt driven fritidsverksamhet Ystads kommun har en tobaksfri förskole- och skoltid samt kommunalt driven fritidsverksamhet. Tobaksfri förskoletid innebär att barn i förskola inte utsätts för tobaksrök under vistelsen på förskolan. Barn bemöts med ett förhållningssätt mot tobak i skyddande syfte. Tobaksfri skoltid innebär att det inte är tillåtet för elever att använda tobak i anslutning till den schemalagda skoldagen och våra verksamheters öppettider. Detta gäller oavsett var eleverna befinner sig under skoldagen t.ex. under håltimmar, raster, PRAO, studieresor eller idrotts/friluftsdagar. Tobaksfri fritidsverksamhet innebär att barn/unga inte utsätts för/eller brukar tobak under vistelsen på fritidsverksamhetens område Älmhults kommuns policy för en tobaksfri skoltid har mottot Skolan är möjligheternas arena och kan genom ett medvetet arbete göra stor skillnad!. Här är hela policyn: Bakgrund: Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barns och ungas attityder, värderingar, val av livsstil och levnadsvanor mest. Linnéskolan har av omtanke om våra elever valt att arbeta aktivt för att ge dem de bästa livsförutsättningarna. Skolans vision: Att erbjuda en tobaksfri skoltid för alla (elever, personal och besökare) på Linnéskolan. Mål: Från och med hösten 2014 jobbar Linnéskolan för en tobaksfri skoltid. Definition av tobaksfri skoltid: En tobaksfri skoltid innebär att Linnéskolan aktivt arbetar för att ingen tobak förekommer på skoltid. Ansvarig: Varje individ; personal, elev och besökande, är ytterst ansvarig för att bidra till att skapa en tobaksfri skoltid. Rektor har det övergripande ansvaret. Täby kommun har ett omfattande sjutton sidigt stödmaterial för grundskola och gymnasieskola Att främja rökfria miljöer och en tobaksfri skola. Det är den kommunala verksamheten Trygg i Täby som adopterat ett material ursprungligen sammanställt av Örebro Läns Landsting och Örebro kommun. Materialet innehåller såväl definitioner, pekar på framgångsfaktorer och tips på hur man tar fram en handlingsplan för Tobaksfri skola. Länsstyrelserna rökfria skolgårdar Exempel finns från Länsstyrelser som i sitt arbete med tobaksförebyggande arbete de senaste åren kartlagt i vilken utsträckning rökning förekommer. Kartläggningarna har genomförts inom ramen för Länsstyrelsens regeringsuppdrag om förstärkt tillsyn enligt alkohol och tobakslagen. De har finansieras via särskilda medel från Folkhälsomyndigheten. Länsstyrelserna har Tobaksprevention 65

262 följt ett gemensamt observationsprotokoll Rökfria skolgårdar. Syftet har varit att få en uppfattning om förekomsten av rökning på länets skolgårdar samt om hur skolorna informerar om rökförbudet. Resultaten visar att det finns en hel del att ta tag i för kommunerna. Tobaksprevention 66

263 Referenser Abstention from smoking extends life and compresses morbidity: A population based study of health expectancy among smokers and never smokers in Denmark. Brönnum-Hansen H., Juel K. (2001). Tobacco control 2001(10), En förnyad folkhälsopolitik, Regeringsproposition 2007/08:110 Enkätundersökning till kommunerna i mars 2015 om rök/tobaksfri arbetstid. Lärare och Psykologer mot Tobak En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, sammanfattad version, Regeringens proposition 2010/11:47 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken , Regeringens skrivelse 2015/16:86 En översyn av tobakslagen, Nya steg mot ett minskat tobaksbruk, Slutbetänkande av Tobaksdirektivsutredningen SOU 2016:14, Socialdepartementet 2016 Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/40/EU (Tobaksvarudirektivet)om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror och relaterade produkter och om upphävande av direktiv 2001/37/EG, 2014 Fri från tobak i samband med operation en kartläggning av arbetet som utförs på sjukhus i Sverige 2010, Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS), 2010 Förordning om samordning inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet m.m. Svensk författningssamling (2012:606), Socialdepartementet Graviditetsregistrets årsrapport 2014: Graviditetsregistret; mödrahälsovård, fosterdiagnostik, förlossning Helserisiko ved bruk av snus, Nasjonalt folkehelseinstitutt, 2014 Hur stor del av Sveriges sjukdomsbörda orsakas av alkohol, narkotika och tobaksrökning? Kartläggning utifrån DALY-metoden ; Institutionen för Folkhälsovetenskap, KI, Emilie Agardh, Ulrika Boman och Peter Allebeck Hälsofrämjande Hälso- och sjukvård, Positionspapper, Sveriges Kommuner och Landsting, 2013 Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder en beskrivande fallstudie i fyra landsting om ekonomiska styrsystem och andra faktorers betydelse. Helene Johansson, Epidemiologi och Global hälsa Umeå universitet, 2014 Kartläggning av mödravårdsenheternas arbete kring tobaksavvänjning för gravida kvinnor. Examensarbete i sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa, 15 hp (Avancerad nivå): Karolinska Institutet, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Enheten för reproduktiv hälsa: Helena Strömberg Leg. sjuksköterska och barnmorskestudent, 2015 Kunskapsstöd för mödrahälsovården, Socialstyrelsen, 2014 Tobaksprevention 67

264 Luftvägsregistret, Årsrapport 2014, Ann Ekberg-Jansson Länsrapport 2012, Länsstyrelsernas och kommunernas förebyggande arbete inom ANDT och tillsyn enligt alkohollagen respektive tobakslagen, R 2013:06, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, R 2013:06 Länsrapportens resultat 2014, Folkhälsomyndigheten Material för skolan om alkohol, narkotika, tobak och dopning inventering, analys och behov, Skolverket, 2012 Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2005:6), föreskrifter, Arbetsmiljöverket Metod för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande återkoppling om tobak inom tandvården, missiv DNR 21859/2011, Socialdepartementet, 2011 Mål för folkhälsan, Regeringspropositionen 2002/03:35, Nationella folkhälsoenkäten, Tobaksvanor, Folkhälsomyndigheten 2015 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011, Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen 2011 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, Hälsofrämjande förhållningssätt i vården utifrån ett patient- och personalperspektiv: erfarenheter och preferenser. Hanne Tønnesen, Helene Ekfors & Rie Raffing; Kliniskt Centrum för Hälsofrämjande Vård, Institutionen för Hälsovetenskaper, Medicinska Fakulteten, Lunds universitet Nationella riktlinjer Utvärdering 2014, Sjukdomsförebyggande metoder, Indikatorer och underlag för bedömningar. Socialstyrelsen 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), Socialstyrelsen, 2015 Promemoria, Genomförande av tobaksproduktdirektivets bestämmelser om e- cigaretter, Utredare Göran Lundahl, 2016 På gång inom EU VÅREN 2016, Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 På väg mot ett tobaksfritt landsting. En uppföljning av landstingens och regionernas policyarbete kring tobaksprevention 2009, R 2010:02. Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2010 Rökfri arbetstid. Sveriges Kommuner och Landsting Rökfri arbetstid på agendan i Sveriges kommuner. Resultat från enkätundersökning Sveriges Kommuner och Landsting 2009 Rökfri arbetstid, rapport enkätundersökning Sveriges Kommuner och Landsting 2012 Rökning och snusning, Vårdguiden 1177, 2016 Rökfri arbetsmiljö finns det? Pilotstudie om exponering av tobaksrök i hemtjänstens arbetsmiljö i Göteborg. Göteborgs Stad, Social resursförvaltning, Kunskapskällar n, Agneta Alderstig, 2012 Rökfria skolgårdar och en tobaksfri skoltid - en kunskapssammanställning, Statens folkhälsoinstitut 2011 Skolelevers drogvanor 2015, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Rapport nr 154, Isabella Gripe, Stockholm 2015 Tobaksprevention 68

265 Skolverket skolans ANDT uppdrag en genomgång av skolans styrdokument, (odaterat) SOTIS: Samtal Om Tobak I Skolan. Ett verktyg för att nå tonåringar där de befinner sig. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:13. Maria Rosaria Galanti, Ann Post, Charlotte Jansson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska Institutet, 2010 Tandvårdspersonalens tobaksvanor och arbete med tobaksprevention 2011, sammanfattning av resultatet, Sveriges Tandläkarförbund, Tandvård mot Tobak, Sveriges Tandhygienistförening, 2011 The Tobacco Control Scale: a new scale to measure country activity, Tobacco Control 2006;15: , L Joossens, M Raw The Tobacco Control Scale 2013 in Europe. A report of the Association of European Cancer Leagues. Luk Joossens Marin Raw Tobacco and inequities, Guidance for addressing inequities in tobacco-related harm. Belinda Loring. World Health Organization 2014 Tobak och avvänjning, En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning R2009:17, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2009, reviderad upplaga 2009 Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården ledningens roll och koll, Resultat från enkätkartläggning inom projektet Insatser för minskad tobaksrökning ett utvecklingsarbete för en Ännu bättre cancervård, SKL, 2011 Tobaksfritt arbetsliv Idéskrift för arbetsgivare R 2010:17. Statens folkhälsoinstitut, Tobaksfrihet i samband med operation resultat av enkätundersökning 2014, HFS nätverket temagrupp tobak, 2014 Tobakslagen, Svensk författningssamling, 1993:581, Socialdepartementet Tobaksförordning, Svensk författningssamling 2001:312, Socialdepartementet Tobakskonventionen världens första folkhälsokonvention och hur den kan stimulera det tobaksförebyggande arbetet i Sverige, Statens folkhälsoinstitut, 2009 Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013, tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet, R2010:10, Statens folkhälsoinstitut, Östersund, 2010, Undervisning om alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) en praktiknära litteraturgenomgång, Skolverket 2013 Utvärdering av regeringens strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken: Statskontoret, 2015:9 Vattenpipa rök utan risk? Hälsoeffekter, vanor, attityder och tillsyn R2010:22, Statens folkhälsoinstitut, Östersund 2010 Kontaktade nätverk Nätverket Landstingens och regionernas folkhälsochefer, SKL Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i kommuner, SKL Nätverket för Socialchefer, SKL Tobaksprevention 69

266 Nationella nätverket för tobaksprevention i landsting och regioner (TPLR) Nätverket Uppdrag Hälsa, Nätverket Hälsa och Demokrati Tobaksfakta oberoende tankesmedja Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Temagrupp Tobak Yrkesföreningar mot Tobak: Läkare mot Tobak Tandvård mot Tobak Sjuksköterskor mot Tobak Lärare mot Tobak Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot Tobak Personliga kontakter Avdelningen för arbetsgivarpolitik, SKL: Christin N Granberg, Eva Thulin Skantze Ned Carter Avdelningen för Tillväxt och samhällsbyggnad, SKL: Thomas Forsberg Fredrik Berglund Ulrika Owen, Avdelningen för kunskapsstöd, Folkhälsomyndigheten Irene Nilson Carlsson, Projektledare Socialstyrelsen Kerstin Troedsson, Projektledare Nationell kompetensgrupp för levandsvanearbete i hälso- och sjukvård, SKL Anna Friberg, Verksamhetsutvecklare prevention, RCC syd Åsa Wetterqvist, Allmänläkare, Levnadsvaneprojektet, Svenska Läkarsällskapet Ewy Thörnqvist, Generalsekreterare, Tobaksfakta oberoende tankesmedja Göran Boethius, Ordförande Tobaksfakta oberoende tankesmedja Barbro Holm Ivarsson, Ordförande Psykologer, socionomer och folkhälsovetare mot Tobak Ingrid Talu, Ordförande Lärare mot Tobak Lena Sjöberg, Ordförande, Tandvård mot Tobak Hans Gilljam, Ordförande, Läkare mot Tobak Lena Lundh, Sekreterare, Sjuksköterskor mot Tobak Ywonne Wiklund, Hälsoutvecklare, Västerbottens Läns Landsting Agneta Alderstig, Förbundsordförande, Riksförbundet VISIR Eva Sahlén, Direktör sociala nämndernas förvaltning, Västerås stad Monika Malmborg, Verksamhetsutvecklare, Lundby stadsdelsförvaltning, Göteborg Karin Öberg, Hälsoutvecklare personalfunktionen, Umeå kommun Tobaksprevention 70

267 Nina Fållbäck Svensson, Förvaltningschef specialistvården, Landstinget Västernorrland Anna Haid, ANDT- samordnare, Länsstyrelsen Uppsala län Malin Weinholtz, ANDT- samordnare, Länsstyrelsen Blekinge län Administrativ hjälp från SKL: Elisabeth Skoog Garås, Filippa Myrbäck, Anneli Jäderland, Karin Johansson Tobaksprevention 71

268 Tobaksprevention i kommuner och landsting lägesbeskrivning mars 2016 I Sverige har det periodvis bedrivits ett framgångsrikt arbete för att sänka andelen tobaksbrukare. Målsättningen med det tobaksförebyggande arbetet är att påverka attityder och normer, minska efterfrågan och tillgänglighet samt bedriva tobaksavvänjning. Med denna rapport vill Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) få en aktuell bild av vad kommuner och landsting idag gör inom området tobaksprevention. Avsikten är inte att göra en totalundersökning utan att med breda penseldrag beskriva det tobakspreventiva arbetet i kommuner och landsting idag. Upplysningar om innehållet Anna Östbom, anna.ostbom@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2016 ISBN/Beställningsnummer: Ange nummer Text: Ange namn Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Beställ eller ladda ner på webbutik.skl.se. ISBN/Beställningsnummer nr Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:

269 Från: Sveriges Kommuner och Landsting Skickat: den 15 februari :33 Kopia: Särnå Karin; Östbom Anna Ämne: Meddelande från styrelsen om ett Rökfritt Sverige 2025 Bifogade filer: SIGN-Rökfritt Sverige 2025.pdf Till samtliga kommun-, landstings- och regionstyrelser Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har den 18 november 2016 beslutat att ställa sig bakom målet om ett rökfritt Sverige 2025 som innebär att minska rökningen till mindre än 5% i befolkningen till För frågor om strategin för ett rökfritt Sverige 2025, kontakta Anna Östbom, avdelningen för vård och omsorg, SKL, tel: eller anna.ostbom@skl.se. Mvh Karin Särnå Handläggare Styrelsesekretariatet Sveriges Kommuner och Landsting Hornsgatan Stockholm

270 (1) CIRKULÄR 17:2 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ossian Wennström Nyckelord: Pension, Tolkning, KAP-KL, Pensionsnämnden Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Pensionsnämndens tolkning av KAP-KL 21 mom. 2b) den 15 december 2015 Den 15 december 2015 fattade pensionsnämnden beslut om tolkning av vad som avses med hel ledighet i KAP-KL 21 mom. 2b). Pensionsnämnden beslutade att med hel ledighet enligt KAP-KL 21 mom. 2b) avses ledighet med eller utan lön. Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Niclas Lindahl Ossian Wennström Pacta arbetsgivarorganisationen med kommunala avtal för kommunala bolag och kommunalförbund. Sveriges Kommuner och Landsting Pacta Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn växel: , Fax diariet: Tfn växel: Org nr: , info@skl.se kontakt@pacta.se

271 Från: Sveriges Kommuner och Landsting Skickat: den 16 februari :00 Ämne: Cirkulär 17:02 från Sveriges Kommuner och Landsting samt Pacta Bifogade filer: Cirkulär pdf Fvb till mottagare: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärets rubrik och sammanfattning: Pensionsnämndens tolkning av KAP-KL 21 mom. 2b) den 15 december 2015 Den 15 december 2015 fattade pensionsnämnden beslut om tolkning av vad som avses med hel ledighet i KAP-KL 21 mom. 2b). Pensionsnämnden beslutade att med hel ledighet enligt KAP-KL 21 mom. 2b) avses ledighet med eller utan lön. Bifogas: Cirkulär 17:02 Pensionsnämndens tolkning av KAP-KL 21 mom. 2b) den 15 december 2015 Cirkulären finns också att läsa och ladda ner från cirkulärdatabasen på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida För frågor kring distributionen, kontakta: info@skl.se

272

273

274

275

276

277

278

279

280

281

282

283

284

285

286

287

288

289

290

291

292

293

294

295