Vägval för Sveriges nya byggregler

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägval för Sveriges nya byggregler"

Transkript

1 Vägval för Sveriges nya byggregler Vi har träffat företrädare för kommuner, bransch och brukare för att höra hur byggregelverket tillämpas och uppfattas. I den här rapporten lyfter vi centrala frågor inför de vägval som behöver göras när Boverkets byggregler och konstruktionsregler moderniseras. Layout: Kommittéservice Omslag: Elanders Sverige AB Foto på omslaget: Mattias Ahlm och Maskot, bildbyrå Folio Kurt Eliasson och Anna Sander Vägval för Sveriges nya byggregler RAPPORT FRÅN

2 Vägval för Sveriges nya byggregler Rapport från Kommittén för modernare byggregler Stockholm 2018

3 Layout: Kommittéservice Omslag: Elanders Sverige AB Foto på omslaget: Mattias Ahlm och Maskot, bildbyrå Folio Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

4 Förord Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att tillsätta en kommitté för att genomföra en genomgripande översyn av Boverkets byggregler med mera. Kommittén har tagit namnet Kommittén för modernare byggregler. Syftet med översynen är att modernisera regelverket och därmed gynna ökad konkurrens och ökat byggande. Under det gångna året har Kommittén för modernare byggregler träffat olika tillämpare av byggregelverket för att skapa en bild av hur regelverket tillämpas och uppfattas. Syftet med rapporten är att inhämta synpunkter inför sex principiella vägval för kommitténs fortsatta utredningsarbete. Rapporten omfattar endast den del av kommitténs uppdrag som handlar om Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsregler (EKS). En hearing kring vägvalen kommer genomföras i september Kommitténs arbete kan följas på vår hemsida Stockholm i augusti 2018 Kurt Eliasson och Anna Sander, utredare / Johanna Ode, kanslichef Marja Lundgren Åsa Johansson Anna-Maria Engqvist Jonas Hammarlund

5

6 Innehåll 1 Uppdrag och arbetssätt Kommitténs direktiv Ett utåtriktat arbetssätt Dagens byggregelverk Utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader och anläggningar Genomförande och kontrollprocess Näraliggande lagstiftning Tillämpares synpunkter på byggregelverket Synpunkter vid rundabordssamtal Synpunkter i Sifo-enkät Synpunkter från Sverigeturnén Trestadsgruppens synpunkter Tillämparnas problembild Vägval för nya byggregler Vad behövs för att kunna använda funktionskrav? Bör BBR och EKS endast innehålla föreskrifter, inte allmänna råd? Hur kan tillämpningen av Boverkets föreskrifter underlättas?

7 Innehåll Rapport Ska staten reglera vilka krav som är viktigast och ska tillämparna kunna göra avvägningar? Vilka krav är rimliga vid ändringar i befintligt bestånd? Vad innebär ett modernt och framtidssäkrat regelverk? Bilaga 1 Kommittédirektiv 2017:

8 1 Uppdrag och arbetssätt I detta kapitel redogör vi för kommitténs uppdrag att modernisera och förenkla de svenska byggreglerna och vårt arbetssätt. Denna rapport utgör ett första steg i den del av kommitténs uppdrag som rör Boverkets byggregler (BBR) 1 och konstruktionsregler (EKS) 2. Syftet med rapporten är att inhämta synpunkter inför sex principiella vägval för kommitténs fortsatta utredningsarbete. 1.1 Kommitténs direktiv Kommittén för modernare byggregler ska enligt det direktiv 3 vi har fått från regeringen lämna tre betänkanden. Kommittén har lämnat två betänkanden, varav det ena handlar om standardisering inom byggområdet och det andra om resurseffektiv användning av byggmaterial. Nu återstår kommitténs slutbetänkande som syftar till att modernisera och förenkla byggregelverket och samtidigt främja konkurrens, utan att äventyra hälsa, säkerhet, gestaltningskvalitet, en god livsmiljö och ett långsiktigt hållbart byggande. I direktivet nämns särskilt samhällets förväntningar och behov i relation till hållbar utveckling, klimatförändringar och digitalisering. 4 I direktivet anges att kommittén ska genomföra en systematisk och grundlig översyn av åttonde och tionde kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) 5, tredje till femte samt sjunde kapitlet i plan- och byggförordningen (PBF) 6, BBR och EKS samt de standarder som Boverkets 1 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2011:6. 2 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 3 Direktiv 2017:22, Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. 4 Ibid. 5 Plan- och bygglagen (2010:900). 6 Plan och byggförordningen (2011:338). 5

9 Uppdrag och arbetssätt Rapport 2018 föreskrifter och allmänna råd hänvisar till. Kommittén ska utreda regelverkets ändamålsenlighet, effektivitet och omfattning. Det står kommittén fritt att vid behov föreslå ändringar i detta och andra närliggande regelverk som ställer krav på utformning och konstruktion av byggnader och anläggningar. Uppdraget omfattar inte skattefrågor Moderna och förenklade föreskrifter I direktivet anges att byggreglerna är samhällets sätt att ange den lägsta accepterade nivån för det som byggs. Byggreglerna har betydelse för att möjliggöra ett diversifierat utbud av bostäder som kan efterfrågas av flera olika målgrupper och ett bostadsbyggande som passar olika behov och preferenser. Direktivet ger kommittén i uppdrag att utreda om regelverket är anpassat och ändamålsenligt och om byggreglerna representerar en lämplig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. I direktivet framhålls att byggreglerna är utformade som funktionskrav, det vill säga att kravet anger vilken funktion som ska uppfyllas, i syfte att skapa utrymme för innovation och utveckling. 8 Byggregelsystemet har många tillämpare som alla ska kunna hitta, läsa och använda regelverket som helhet. Kommittén ska därför i samband med den systematiska översynen av reglerna även utreda användarvänlighet och om byggreglernas utformning bidrar till ökade kostnader i byggproduktion. Enligt direktivet finns en kritik mot att de nuvarande byggreglerna är alltför omfattande och kostnadsdrivande, men kritiken är vanligtvis allmänt hållen och ger därmed begränsad vägledning för hur regelverket skulle kunna ändras. 9 Kommittén ska därför: se över samtliga byggregler i BBR och EKS, samt föreslå de förändringar i reglerna som bedöms lämpliga, och utreda i vilka former byggreglerna och allmänna råd ska finnas tillgängliga för olika användare och hur hänvisningar ska göras till standarder Direktiv 2017:22, Genomgripande översyn av Boverkets byggregler m.m. 8 Ibid. 9 Ibid. 10 Ibid. 6

10 Rapport 2018 Uppdrag och arbetssätt Kommitténs direktiv i sin helhet finns i bilaga 1. Denna rapport omfattar endast den del av kommitténs uppdrag som handlar om BBR och EKS. Kommitténs faktainsamling och analys i denna del kommer att fördjupas bland annat med juridisk och ekonomisk analys samt jämförelse med andra länders regelverk. Kommittén har även i uppdrag att utvärdera och säkerställa en ändamålsenlig kontrollprocess samt vilka regler som ska beslutas av vilken instans för att åstadkomma ett modernare byggregelverk. Samtliga dessa frågor kommer kommittén att behandla i vårt slutbetänkande. 1.2 Ett utåtriktat arbetssätt Kommittén bestämde vid utredningsarbetets uppstart att arbeta utåtriktat. För att få en bred bild av nuläget och de problem med regelverket som tillämpare av det upplever, har kommittén under det första årets arbete anlitat Kantar Sifo för att genomföra två kvantitativa enkäter och genomfört ett stort antal möten för att få en kvalitativ bild. Detta är en del av kommitténs faktainsamling Möten Inom ramen för kommitténs expertgrupp, referensgrupp, rundabordssamtal och Sverigeturné har vi träffat 220 olika professionella tillämpare av regelverket och brukarrepresentanter. Därutöver har kommittén även genomfört möten med personer som är engagerade i olika utvecklingsprojekt, forskare, Boverket, Riksdagspartiernas bostadspolitiska talespersoner samt ett flertal bilaterala möten med olika intressenter. Nedan redogör vi för ett urval av de möten som kommittén hittills har genomfört. Synpunkter från övriga möten kommer omhändertas i slutbetänkandet. 7

11 Uppdrag och arbetssätt Rapport 2018 Expertgrupp och referensgrupp Ansvarig minister har utsett en expertgrupp med tolv personer till kommittén. Gruppen består framför allt av myndighetsrepresentanter. Under våren 2018 utsåg kommittén en referensgrupp för frågor om byggregler. Gruppen består av företrädare för kommuner, branschorganisationer, akademi, brukare och en myndighet som inte finns representerad i expertgruppen. Rundabordssamtal Under maj och juni 2017 genomförde kommittén åtta rundabordssamtal med företrädare för totalt 35 organisationer från byggindustri, byggmaterialindustri, fastighetsägare, brukare, brukare med fokus på tillgänglighet, kommuner, länsstyrelser, arkitekter och konsulter. 11 Sammanlagt deltog 65 personer i dessa samtal. Mötesförfrågan ställdes till respektive organisation och de valde själva vilka som deltog i samtalen. Sverigeturné Under våren 2018 har kommittén besökt 15 kommuner och träffat representanter för politik, kommuntjänstemän, byggindustri och fastighetsägare. Botkyrka, Göteborg, Gävle, Gällivare, Huddinge, Jönköping, Karlstad, Kiruna, Knivsta, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro har besökts. Totalt har kommittén träffat 129 personer vid dessa besök. Kommunerna har själva bestämt upplägg på mötena. Ibland har alla aktörer samtalat gemensamt och ibland har kommittén träffat kommun- respektive branschföreträdare var för sig. 11 Byggindustrin: Sveriges byggindustrier, Installatörsföretagen, Swedish Rental Association. Byggmaterialindustrin: Svensk Betong, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Ventilation, Byggmaterialindustrierna, Trä- och Möbelföretagen, Hissförbundet. Fastighetsägare: Sabo, Bostadsrätterna, Fastighetsägarna Sverige, HSB, Byggherrarna, Riksbyggen, Studentbostadsföretagen. Brukare: Hyresgästföreningen, SPF Seniorerna, jagvillhabostad.nu, Villaägarnas Riksförbund. Brukare med fokus på tillgänglighet: Förbundet FöR Delaktighet och Jämlikhet, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, Funktionsrätt Sverige, Hörselskadades Riksförbund, Neuroförbundet, Synskadades riksförbund. Kommunerna: Kontrollansvarigas riksförbund, SKL:s chefsnätverk bygglovchefer, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer. Arkitekter och konsulter: Sveriges stadsarkitektförening, Brandkonsultföreningen, Sveriges Arkitekter, Svenska Geotekniska Föreningen, Energi- och Miljötekniska föreningen. Länsstyrelserna. 8

12 Rapport 2018 Uppdrag och arbetssätt Trestadgrupp Under våren 2018 har kommittén träffat företrädare för de tre städerna Göteborg, Malmö och Stockholm, den så kallade trestadsgruppen. Trestadsgruppen har ett etablerat samarbete kring avstämning av rutiner för att tillämpa PBL, PBF, BBR och EKS Sifo-enkät till professionella och allmänhet Kantar Sifo har på kommitténs uppdrag genomfört två enkäter. Den ena riktade sig till professionella inom samhällsbyggnadsbranschen och offentliga aktörer och den andra till allmänheten. I gruppen professionella ingick arkitekter och tekniska konsulter, byggbolag 12 och exploatörer 13, byggmaterialindustri, fastighetsägare samt kommun, länsstyrelse och myndighet. Totalt svarade personer på enkäten, varav 773 tillhörde gruppen professionella aktörer. Enkäten genomfördes för de professionella som telefonintervjuer och för allmänheten som onlineenkät under sommaren Företag under SNI-kod 41.1, Byggande av bostadshus och andra byggnader, i SCB:s näringslivsindelning till exempel företag som är verksamma som byggentreprenörer. 13 Företag under SNI-kod 41.2, Utformning av byggprojekt, i SCB:s näringslivsindelning till exempel företag som är verksamma med projektutveckling genom att som byggherre ansvara för att uppföra ett byggnadsverk som sedan säljs till en fastighetsägare som förvaltar byggnaden. 9

13

14 2 Dagens byggregelverk I detta kapitel redogör kommittén översiktligt för delar av byggregelverket och kontrollsystemet. Kapitlet fokuserar på: åttonde kapitlet i plan- och bygglagen (PBL) 1 Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser, tredje till femte kapitlet i plan och byggförordningen (PBF) 2 Krav på byggnadsverk, Krav på byggprodukter m.m., Funktions- och säkerhetsåtgärder, Boverkets byggregler (BBR) 3 och konstruktionsregler (EKS) 4, och antalet standarder som BBR och EKS hänvisar till. Riksdagen beslutar om lagar som PBL, regeringen om förordningar som PBF och myndigheter, däribland Boverket, om myndighetsföreskrifter som BBR och EKS. I sextonde kapitlet PBL har riksdagen bemyndigat regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i vissa frågor. I tionde kapitlet PBF har regeringen bemyndigat Boverket att meddela föreskrifter i vissa frågor. 1 Plan- och bygglagen (2010:900). 2 Plan och byggförordningen (2011:338). 3 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2011:6. 4 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 11

15 Dagens byggregelverk Rapport Utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader och anläggningar Åttonde kapitlet i PBL inleds med bestämmelser om utformningskrav och tekniska egenskapskrav avseende byggnader och anläggningar samt bestämmelser om undantag från dessa krav. 5 Det finns även förbud mot förvanskning respektive krav på underhåll och varsamhet. 6 Vidare regleras bland annat byggprodukter, tomter och allmänna platser Utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBL Utformningskraven innebär att byggnader och vissa anläggningar ska: vara lämpliga för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. 8 Utformningskraven ska uppfyllas för hela byggnaden vid nybyggnad och som huvudregel även vid ombyggnad, medan när det gäller annan ändring än ombyggnad endast i fråga om ändringen. Vad det gäller ombyggnad kan byggnadsnämnden bedöma det som rimligt att begränsa kraven till den betydande och avgränsbara del av byggnaden som påtagligt förnyas genom ombyggnaden. 9 Hinder mot tillgänglighet till eller användbarhet allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde ska alltid avhjälpas, om hindret med hänsyn till de praktiska och ekonomiska förutsättningarna är enkelt att avhjälpa. 10 De tekniska egenskapskraven gäller för byggnader och anläggningar och innebär att de ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om: 5 8 kap. 1 8 PBL. 6 8 kap PBL. 7 8 kap och PBL. 8 8 kap. 1 PBL. 9 8 kap. 2 första stycket PBL kap. 2 andra stycket och 12 andra stycket PBL. 12

16 Rapport 2018 Dagens byggregelverk bärförmåga, stadga och beständighet, säkerhet i händelse av brand, skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, säkerhet vid användning, skydd mot buller, energihushållning och värmeisolering, lämplighet för det avsedda ändamålet, tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga, hushållning med vatten och avfall, och bredbandsanslutning. Vad som krävs för att en byggnad eller anläggning ska anses uppfylla dessa krav ska framgå av föreskrifter som har meddelats av regeringen eller Boverket. 11 De tekniska egenskapskraven ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring på samma sätt som för utformningskraven, om inte regeringen eller Boverket föreskriver annat Undantag och dispens från kraven i PBL I PBL finns vissa undantag från kraven på tillgänglighet till och användbarhet avseende arbetslokaler, fritidshus med högst två bostäder och en- eller tvåbostadshus. 13 Vid ändring av en byggnad eller anläggning får byggnadsnämnden anpassa utformningskraven och de tekniska egenskapskraven och göra avsteg från kraven med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens eller anläggningens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet och förbud mot förvanskning. Vid flyttning får motsvarande avsteg göras med hänsyn till flyttningens syfte, byggnadens eller anläggningens förutsättningar och till bestämmelserna om varsamhet 11 8 kap. 4 PBL kap. 5 PBL kap. 6 PBL. 13

17 Dagens byggregelverk Rapport 2018 och förbud mot förvanskning. Vad det gäller tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga får byggnadsnämnden besluta om avsteg endast om det är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Denna bedömning ska göras med hänsyn till ändringens omfattning eller flyttningens syfte och byggnadens standard. För bostäder på högst 35 kvadratmeter som inreds på en vind får byggnadsnämnden dock alltid medge avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseoch orienteringsförmåga. 14 Även för byggåtgärder som inte kräver bygglov eller anmälan får byggherren anpassa och göra avsteg från utformningskraven och de tekniska egenskapskraven i den utsträckning som är skälig med hänsyn till åtgärdens art och omfattning. Avstegen från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga får dock endast göras om det med hänsyn till åtgärdens omfattning och byggnadens standard är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. 15 Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får i det enskilda fallet ge dispens från de ovan nämnda bestämmelserna Rätt att meddela närmare föreskrifter enligt PBL Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock meddela föreskrifter bland annat om: att vissa utformningskrav eller tekniska egenskapskrav alltid ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad eller att vissa utformningskrav eller tekniska egenskapskrav inte behöver uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring av en byggnad, 17 att vissa slags hinder mot tillgänglighet eller användbarhet på allmänna platser och lokaler dit allmänheten har tillträde ska anses vara enkla att avhjälpa, kap. 7 PBL kap. 8 PBL kap. 26 PBL kap. 2 PBL kap. 3 PBL. 14

18 Rapport 2018 Dagens byggregelverk undantag från de tekniska egenskapskraven avseende nybyggnad eller ändring av en byggnad i experimentsyfte, som det finns särskilda skäl för och som inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet, 19 och ytterligare krav som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa samt för en lämplig utformning Regeringens föreskrifter om utformningskrav och tekniska egenskapskrav i PBF Vad det gäller utformningskraven har regeringen i PBF preciserat kraven på lämplighet för bostäder. Kravet innebär att bostäder i skälig utsträckning ska ha avskiljbara utrymmen samt inredning och utrustning för vissa användningsområden. 21 Vad det gäller de tekniska egenskapskraven så har regeringen preciserat samtliga krav utom avfall. När det gäller säkerhet vid användning har regeringen även lagt till en bestämmelse om särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader Undantag och dispens från kraven enligt PBF När byggnadsnämnden bedömer anpassning och avsteg från kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga vid ändring eller flyttning av en byggnad eller anläggning, ska det göras med hänsyn till PBL:s bestämmelser om varsamhet och förbud mot förvanskning. Det gäller även vid ombyggnad om det inte är uppenbart oskäligt att uppfylla kraven. Vid annan ändring än ombyggnad och flyttning av en byggnad gäller dessa krav i den utsträckning det är lämpligt med hänsyn till byggnadens förutsättningar. 23 Regeringen har gett Boverket rätt att i det enskilda fallet ge dispens från vissa utformningskrav och tekniska egenskapskrav vid uppförande eller ändring i experimentsyfte kap. 4 PBL kap. 5 PBL kap. 1 PBF kap a PBF kap. 23 PBF kap. 24 PBF. 15

19 Dagens byggregelverk Rapport Rätt att meddela närmare föreskrifter enligt PBF Regeringen har gett Boverket rätt att meddela föreskrifter i vissa frågor. För byggnaders och anläggningars utformning får Boverket meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om: utformning av byggnader utifrån vissa enskilda och allmänna intressen i andra kapitlet PBL, 25 utformningskrav avseende lämplighet specifikt för bostäder samt tillgänglighet och användbarhet, att utformningskraven ska uppfyllas för hela eller delar av en byggnad eller anläggning vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring, 26 och vilka hinder mot tillgänglighet och användbarhet som ska anses enkla att avhjälpa samt de övriga föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om enkelt avhjälpta hinder och om undantag från sådana krav. 27 Boverket har även rätt att meddela föreskrifter för samtliga tekniska egenskapskrav samt särskilda säkerhetskrav avseende redan uppförda byggnader. Vad det gäller lämplighet för det avsedda ändamålet är föreskriftsrätten specificerad till bostäder. 28 Boverket får även meddela föreskrifter om i vilken utsträckning de tekniska egenskapskraven ska uppfyllas vid nybyggnad, ombyggnad och annan ändring av en byggnad än ombyggnad. 29 Boverket får i sina föreskrifter göra undantag från tillgänglighet och användbarhet i arbetslokaler, fritidshus med högst två bostäder och en- eller tvåbostadshus. Detta gäller om inte någon annan myndighet enligt annan författning har rätt att meddela sådana föreskrifter kap. 6, 8 och 9 PBL kap. 1 PBF kap. 2 PBF kap. 3 PBF kap. 4 PBF kap. 8 PBF. 16

20 Rapport 2018 Dagens byggregelverk Boverkets föreskrifter BBR och EKS Nedan redogör kommittén översiktligt för innehållet i BBR, EKS och andra författningar inom området samt hänvisningar till standarder. Föreskrifterna i BBR och EKS innehåller funktionskrav, vilket innebär att det i föreskriften anges vilken funktion som ska uppnås. Föreskrifterna är kompletterade med allmänna råd som exemplifierar hur ett funktionskrav kan uppfyllas. 31 Allmänna råd är generella rekommendationer om tillämpningen av en författning och anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende. 32 BBR BBR gäller vid uppförande av nya byggnader, ombyggnad, tillbyggnad och övriga ändringar av byggnader, mark- och rivningsarbeten samt för obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader. 33 BBR är indelad i: inledning, allmänna regler, tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftsutrymmen, brandskydd, hygien, hälsa och miljö, bullerskydd, säkerhet vid användning, och energihushållning Boverket, och besökt författningssamlingsförordningen (1976:725). 33 Avsnitt 1:2 BBR med ändringar till och med BFS 2017:5. 34 BBR med ändringar till och med BFS 2017:5. 17

21 Dagens byggregelverk Rapport 2018 I BBR saknas föreskrifter om vattenhushållning. Avfallsfrågor för hushåll och verksamhet i byggnaden finns i avsnittet om driftsutrymmen. Bredbandsanslutning regleras separat i Boverkets allmänna råd om bredbandsanslutning. BBR innehåller hänvisningar till standarder. I BBR 25 finns 108 hänvisningar till svenska standarder fastställda av Swedish Standard Institute (SIS), varav elva i föreskrift. 35 Boverket hänvisar i BBR även till 23 publikationer från universitet och bransch, bland annat branschstandarder för komfort och ventilation. 36 EKS EKS reglerar krav på bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnader och anläggningar samt på dessas bärförmåga i händelse av brand. EKS innehåller även hänvisningar till delar av de europeiska konstruktionsstandarderna (eurokoderna) och nationella val inom dessa. 37 Genom de nationella valen har berörda eurokoder införlivats i det svenska regelverket. 38 Föreskrifterna gäller vid uppförande av nya byggnader, ändring av byggnader och mark och rivningsarbeten. Föreskrifterna gäller även vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring av anläggningar, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. 39 Avvikelser från föreskrifterna i BBR och EKS Byggnadsnämnden får enligt BBR och EKS medge mindre avvikelser från föreskrifterna i enskilda fall förutsatt att det finns särskilda skäl och att byggnaden ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att ingen annan avsevärd olägenhet kommer av avvikelsen Boverket, e-post, Bilaga i BBR med ändringar till och med BFS 2017:5. 37 Avdelning A, 1 EKS med ändringar till och med BFS 2015:6. 38 Boverket, besökt Avdelning A, 2 EKS med ändringar till och med BFS 2015:6. 40 Avsnitt 1:21 BBR med ändringar till och med BFS 2017:5 och avdelning A, 3 i EKS med ändringar till och med BFS 2015:6. 18

22 Rapport 2018 Dagens byggregelverk Uppdateringar av BBR och EKS I och med 2018 års BBR 26 har åtta ändringsförfattningar givits ut sedan grundförfattningen EKS har ändrats vid två tillfällen sedan grundförfattningen Vägledning och handböcker Boverket ger vägledning genom PBL kunskapsbanken en handbok om plan- och bygglagen på nätet, där vägledningar, nyhetsbrev och webbundervisning ges. 43 Boverket ger också ut tryckta publikationer med vägledning på olika teman. 44 Boverkets övriga författningssamlingar Utöver BBR och EKS har Boverket gett ut följande författningar med föreskrifter och allmänna råd utifrån verkets bemyndiganden i PBL och PBF: Boverkets allmänna råd om bredbandsanslutning (BFS 2017:1, BRE 1), Boverkets föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2016:12, BEN 2) om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, Boverkets allmänna råd (2015:1, FRI 1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet, Boverkets allmänna råd (2013:15) om rivningsavfall, Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd, 41 Boverket, besökt Boverket, besökt Boverket, besökt Boverket, besökt

23 Dagens byggregelverk Rapport 2018 Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2012:12) om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga; BFS 2017:4 VÄS 3, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga, Boverkets föreskrifter och allmänna råd om hissar och vissa andra motordrivna anordningar (BFS 2011:12), Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader (BFS 2011:5, ALM 2), vars föreskrifter gäller när en allmän plats nyanläggs och när ett område för andra anläggningar än byggnader nyanläggs, och Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. 2.2 Genomförande och kontrollprocess I tionde kapitlet PBL finns bestämmelser om genomförandet av bygg-, rivnings- och markåtgärder. Kapitlet innehåller närmare bestämmelser om förutsättningar för att få påbörja vissa åtgärder och ta ett byggnadsverk i bruk, byggherrens skyldighet att kontrollera genomförandet och ha en kontrollplan, kontrollansvariga och deras uppgifter, tekniskt samråd och startbesked innan åtgärderna påbörjas, utstakning av en planerad byggnad, tillbyggnad eller anläggning, byggnadsnämndens arbetsplatsbesök, slutsamråd och slutbesked i samband med att åtgärderna avslutas Byggherren ansvarar Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de gällande kraven i PBL eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen kap PBL kap. 5 PBL. 20

24 Rapport 2018 Dagens byggregelverk Byggnadsnämnden ger startbesked och slutbesked Åtgärder som kräver bygglov, marklov, rivningslov eller anmälan får inte påbörjas innan byggnadsnämnden har gett ett startbesked. 47 En byggnad eller anläggning får heller inte tas i bruk förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat Kontrollplan, kontrollansvariga och sakkunniga Byggherren ska se till att det finns en kontrollplan för åtgärder som kräver lov eller anmälan samt anlita kontrollansvariga och sakkunniga. 49 Kontrollplanen ska vara anpassad till omständigheterna i det enskilda fallet och ha den utformning och detaljeringsgrad som behövs för att säkerställa att alla väsentliga egenskapskrav uppfylls, förbudet mot förvanskning följs och kraven på varsamhet uppfylls. 50 Av kontrollplanen ska det framgå i vilken omfattning kontroll ska utföras inom ramen för byggherrens dokumenterade egenkontroll eller av sakkunnig som kan styrka sin sakkunnighet med ett certifikat. 51 Byggnadsnämnden fastställer byggherrens kontrollplan i startbeskedet Regeringens föreskrifter och bemyndiganden i PBF Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kontroll av att föreskrifter om utformningskrav, egenskapskrav, krav på byggnadsverk, tomter, allmänna platser och annat följs. 53 I sjunde kapitlet PBF har regeringen meddelat föreskrifter om kontrollplan, kontrollansvariga och sakkunniga. 54 Byggnadsnämnden ska godta utlåtanden från sakkunniga kap. 3 PBL kap. 4 PBL kap. 6, 8 9 PBL kap. 7 PBL kap. 8 PBL kap. 24 PBL kap. 11 PBL kap. 1 5 PBF kap. 4 PBF. 21

25 Dagens byggregelverk Rapport 2018 Boverket får meddela de föreskrifter som behövs om utformningen av en kontrollplan 56 och om kontrollansvariga och behov av sakkunniga samt sakkunnigas kunskap, erfarenhet och lämplighet och certifiering Boverkets föreskrifter om kontrollansvariga och sakkunniga Boverkets föreskrifter och allmänna råd om kontrollansvariga och certifierade sakkunniga ges ut för sig. Det finns i dag fem olika roller. Dessa är kontrollansvarig (KA) 58, sakkunniga avseende kulturvärden (KUL) 59, tillgänglighet (TIL) 60, brand (SAK) 61 och obligatorisk funktionskontroll ventilation (OVK) 62 och energiexpert (CEX) 63. Beträffande rollen som kontrollansvarig finns ytterligare ett allmänt råd om kontrollansvarigs självständiga ställning (KAAR) Näraliggande lagstiftning Byggnaders utformning styrs i vissa avseenden av andra lagar än de som här har beskrivits, som exempelvis arbetsmiljölagen 65 och av föreskrifter som meddelas av andra myndigheter än Boverket, bland annat Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Boverket ger också ut föreskrifter till andra lagar och förordningar än PBL och PBF. Ett exempel är Boverkets föreskrifter och allmänna råd om energideklaration för byggnader, BED (BFS 2007:4 med ändringar till och med BFS 2016:14) till lagen (2006:985) om kap. 22 PBF kap. 23 PBF. 58 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:14) om certifiering av kontrollansvariga (KA). 59 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:15) om certifiering av sakkunniga avseende kulturvärden (KUL). 60 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:18) om certifiering av sakkunniga av tillgänglighet (TIL). 61 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:17) om certifiering av sakkunniga inom brandskydd SAK). 62 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter (OVK). 63 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certifiering av energiexpert, (CEX). 64 Boverkets allmänna råd (2012:8) om den kontrollansvariges självständiga ställning, (KAAR). 65 Arbetsmiljölagen (1977:1160). 22

26 Rapport 2018 Dagens byggregelverk energideklaration för byggnader och förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader. 23

27

28 3 Tillämpares synpunkter på byggregelverket I detta kapitel återges delar av de synpunkter som framkommit vid kommitténs rundabordssamtal, i en Sifo-undersökning beställd av kommittén samt under kommitténs Sverigeturné och möte med trestadsgruppen. 1 Detta kapitel beskriver synpunkter på byggregelverket med fokus på Boverkets byggregler (BBR) 2 och konstruktionsregler (EKS) 3 utifrån praxis i plan- och byggprocessen, vilken kan skilja sig från ursprungligt syfte med befintlig lagstiftning, förordning och föreskrift. Synpunkter gällande kommitténs uppdrag i övrigt redovisas inte här, men utgör underlag för det fortsatta arbetet. Synpunkterna har lämnats av aktörer som använder regelverket dagligdags, så som kommunföreträdare som politiker och tjänstemän, byggherrar, konsulter samt entreprenörer. Dessa aktörer kallar kommittén i denna rapport för tillämpare. I samtalen och enkätundersökningen har kommittén även tagit del av synpunkter från brukarföreträdare. Byggherrar omfattar såväl flergångsbyggare som bygger för andra, liksom engångsbyggare som ofta är brukare. 3.1 Synpunkter vid rundabordssamtal Nedan redogör vi för de synpunkter som framkom vid kommitténs inledande rundabordssamtal. 1 Vilka aktörer som deltagit i de respektive möten och undersökningen redovisas i kapitel 1. 2 Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) BFS 2011:6. 3 Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). 25

29 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Rapport BBR och EKS behöver bli mer användarvänliga I rundabordssamtalen framkom det att byggreglerna behöver bli mer användarvänliga och målgruppsanpassade. Kritik framfördes mot att BBR är uppbyggt utifrån respektive utformningskrav och tekniskt egenskapskrav och inte utifrån tillämparens behov. BBR är inte skriven för lekmän och mängden regler behöver minska. 4 Reglerna uppfattas inte som användarvänliga och föreslås paketeras för olika målgrupper. Deltagarna föreslog exempelvis särskilda regler eller en särskild digital ingång för engångsbyggare eller mindre byggprojekt för sig Brett stöd för funktionskrav, men syftena behöver tydliggöras Genomgående var deltagarna i rundabordssamtalen positiva till att utrycka förskrifterna i form av funktionskrav. De anser att funktionskrav ger utrymme för innovation och flexibilitet. Deltagarna påpekar dock att funktionskrav förutsätter hög kompetens hos tillämparna, att det saknas metoder för prövning av om ett funktionskrav är uppfyllt eller inte för andra krav än för brand, samt att kvalitet i det som byggs måste säkerställas. En aktör lyfte fram den metod för kontroll av alternativa lösningar som finns till brandavsnittet om analytisk dimensionering. 6 För en ändamålsenlig tillämpning av funktionskrav framförde deltagarna dock att de olika funktionskravens specifika syfte behöver tydliggöras. Syften anses centrala dels för att förstå varför kraven finns, dels för att kunna använda andra lösningar än de som rekommenderas i allmänna råd. Ett tydliggörande av syftet möjliggör därmed innovation. Den syfteshandbok som tagit fram inom brandområdet av branschen lyftes fram som ett gott exempel. En del deltagare menar dock att detta arbete borde göras av Boverket som ansvarig myndighet i stället för branschen. 7 4 Rundabordssamtal , och Ibid. 6 Ibid. 7 Ibid. 26

30 Rapport 2018 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Allmänna rådens juridiska status är omtvistad Vid kommitténs rundabordssamtal uttrycktes genomgående att det är svårt att förstå skillnaden mellan föreskrifter och allmänna råd och att de allmänna rådens juridiska status tolkas olika av olika aktörer. En del aktörer ser dem som obligatoriska och en del som frivilliga. Eftersom syftet med föreskrifterna och de allmänna råden många gånger är otydligt är det svårt att hitta och pröva alternativa lösningar. Aktörerna som deltog i rundabordssamtalen framförde att det är oklart hur dagens allmänna råd ska användas och att de leder till missförstånd mellan aktörer. 8 Vissa aktörer menade att ordet bör borde ersättas med något annat för att undvika missförstånd. Andra menade att det finns behov av att skilja på föreskrifter (ska-krav) från allmänna råd (bör-krav respektive kan-krav) så de inte finns i samma publikation. Allmänna råd och vägledningar föreslogs däremot sammanföras. Ytterligare en aktör föreslog att minst två allmänna råd kan ges i relation till ett funktionskrav för att understryka möjligheten till flera olika lösningar. Om det bara finns en möjlig lösning, bör den i stället vara föreskrift Behov av vägledning Deltagarna i rundabordssamtalen uttryckte också behov av ytterligare vägledning. Det framfördes att Boverkets PBL kunskapsbanken är bra, men att ytterligare vägledning behöver erbjudas kring tillämpning av reglerna. En del aktörer framförde önskemål om en detaljerad handbok. Behovet av vägledning finns hos många aktörer, men framför allt hos byggherrar som bygger mindre projekt eller mer sällan Otydliga regler och stort tolkningsutrymme Vid kommitténs rundabordssamtal framkom att flera aktörer anser att BBR är svår att läsa och förstå. Aktörerna anser att det finns flera begrepp i BBR och EKS som inte är definierade och otydliga. Bland 8 Rundabordssamtal , och Ibid. 10 Ibid. 27

31 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Rapport 2018 annat saknas definitioner för begreppen byggnad och fastighet samt tung dörr, höga trösklar och oacceptabel risk i tillgänglighetsavsnitten. Vidare finner deltagarna en brist i tillämpningen där olika tolkningar görs mellan olika kommuner respektive mellan kommun och byggherre. Exempelvis menade vissa aktörer att reglerna som berör ändring, ombyggnad och tillbyggnad uppfattades som otydliga med för stort utrymme för tolkning, vilket skapar oklarheter. 11 Kritik framfördes även mot att BBR ges ut för ofta, vilket gör det svårt att få en samlad bild och att hinna utveckla praxis Önskemål att hänvisningar till standarder inte ska göras i föreskrifter De hänvisningar som i BBR och EKS görs till standarder ansågs av deltagarna i rundabordssamtalen som problematiska, eftersom standarder inte är tillgängliga gratis, utan behöver köpas av de som ska tillämpa regelverket. Vissa aktörer framförde vidare att hänvisningar till standarder i regelverket försvårar att tillhandahålla förfrågningsunderlag till aktörer i utlandet. Vissa deltagare menade att hänvisningar inte bör göras i föreskrifter, men kan göras i vägledning BBR och EKS behöver framtidssäkras Nuvarande regler i BBR och EKS kritiserades vid rundabordssamtalen för att skapa ett likriktat och oflexibelt bostadsbestånd. Deltagarna ansåg att regelverket behöver förändras för att möta ett mer varierat brukarbehov, särskilt med avseende på boendeformer och att funktionsnedsättningar ökar med åldern. Bland annat lyftes behov av bostäder för olika familjekonstellationer, kompisboende samt mindre bostäder med gemensamma ytor kommer att öka. Ett exempel på hinder för detta som framfördes är dagens brandcellskrav för enskilda rum som försvårar för personer som inte känner varandra att dela bostad. Morgondagens bostäder behöver kunna förändras över tid, exempelvis genom flyttbara väggar och att en villa bör kunna delas upp 11 Rundabordssamtal , och Ibid. 13 Ibid. 28

32 Rapport 2018 Tillämpares synpunkter på byggregelverket i flera bostäder. Några aktörer efterfrågade uppdaterad kunskap om hur boendet bör utformas. 14 Dagens krav uppfattas av vissa som för detaljerade och därmed kostnadsdrivande. Bostäder behöver dock hålla god kvalitet över tid eftersom det är dyrt att ändra byggnader i efterhand. Det är rimligt att ställa minimikrav i lagstiftningen men det som är lätt att ändra i efterhand kanske inte behöver regleras, menade deltagarna. Boendekvaliteten måste säkras även för de brukargrupper som inte direkt påverkar bostadsbyggandet. 15 Andra menade att alla bostäder måste fungera för alla människor, oavsett behov. För att säkra detta krävs fortsatt minimimått och möjlighet att dela av rum. Dagens öppna planlösningar mellan kök och vardagsrum skapar hög bullernivå inomhus. En del deltagare framförde att det är viktigt att byggreglerna tar hänsyn även till tillgänglighet med avseende på andra former av hinder än fysiska, exempelvis känslighet för emissioner och andra effekter från material och behovet av hänsyn till social hållbarhet. 16 It-säkerhet för brukare togs upp som en framtidsfråga för lagstiftningen Önskemål om gemensamma nordiska regler Deltagarna vid rundabordssamtalen önskade vidare en nordisk harmonisering av byggreglerna. Redan i dag har de nordiska länderna samma regelstruktur, som det går att bygga vidare på. Ett skäl för detta är att den nordiska marknaden är hemmamarknad för många företag och moduler flyttas mellan länderna, varför en harmonisering skulle underlätta för dessa företag. Ett annat skäl är att en skapa en gemensam nordisk byggmarknad med ökad konkurrens mellan aktörer. En del aktörer ansåg att harmonisering av byggreglerna bör ske även med fler länder utanför Norden Rundabordssamtal , och Ibid. 16 Ibid. 17 Ibid. 18 Ibid. 29

33 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Rapport Synpunkter i Sifo-enkät Nedan redogör kommittén för de svar vi fått vid den enkätundersökning som vi låtit Kantar Sifo genomföra. Undersökningen kartlägger målgruppernas kunskap, erfarenheter av och åsikter om dagens byggregelverk. Svaren från professionella aktörer respektive allmänhet redovisas separat. Frågeställningarna är delvis samma för de båda grupperna, men för frågan om förväntningar av vad som måste ingå i en bostad har aktörerna fått olika svarsalternativ. Allmänheten fick främst svarsalternativ som handlar om den specifika bostadens planlösning och inredning, medan de professionella även fick frågor om klimatskalet, som fönster och dagsljus Delade meningar om byggregelverket bland de professionella aktörerna Studien visade på en tudelning i synen på byggregelverket, se figur 3.1. Den aktörsgrupp som i dag är mest nöjd med dagens byggregler är kommun, landsting och myndigheter där hälften uppger att de anser att byggreglerna är bra. Övriga aktörer ligger på en nöjdhetsgrad motsvarande procent. Fastighetsbolag är minst nöjda med regelverket och ligger på en nöjdhetsgrad på 20 procent. En dryg tredjedel av fastighetsbolagen anser att byggregelverket är dåligt medan 7 procent av de tillfrågade inom kommuner, landsting och myndighet har den åsikten. 20 Flera aktörsgrupper uppger bland annat att det är positivt att dagens byggregler upprätthåller en god lägstanivå, bidrar till högre miljökrav och skapar säkra och hälsosamma bostäder. 21 Det som nämndes som kan förbättras med dagens byggregler är att det bör ställas högre krav på miljö, säkerhet och kvalitet, reglerna borde vara mer tillgängliga för icke-specialister samt att det finns behov av ökade kontroller och enhetlig tillämpning mellan kommuner Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, Ibid. 21 Ibid. 22 Ibid. 30

34 Rapport 2018 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Funktionskrav har brett stöd Majoriteten av samtliga aktörer (mellan 65 och 86 procent) föredrar ett system där staten fastställer vilka egenskaper en byggnad minst ska uppfylla och där byggherren väljer lösningar, framför ett system där lösningar föreskrivs. Kommun, länsstyrelse och myndighet är den grupp som i minst utsträckning anser detta, medan fastighetsbolag anser det i högst grad, se figur Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning,

35 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Rapport Tillämpningen av allmänna råd Drygt hälften av de tillfrågade inom de professionella aktörsgrupperna anser att det i den praktiska tillämpningen finns en skillnad mellan föreskrifter och allmänna råd. Ungefär en tredjedel uttalade att det inte finns någon sådan skillnad. Till gruppen med kommuner, länsstyrelser och myndigheter ställdes frågan om det är vanligt att byggherren vill välja en alternativ lösning jämfört med det allmänna rådet. 51 procent svarade nej, 30 procent ja och resterande vet inte. De områden där byggherren oftast väljer en alternativ lösning till det allmänna rådet för att uppfylla kravet, är enligt gruppen inom energi, brandskydd, konstruktion och tillgänglighet Delade meningar om staten ska ställa krav på utformning av bostaden eller inte Det råder delade meningar mellan aktörerna om staten ska ställa krav på utformning av bostaden eller inte. Gruppen med kommuner, länsstyrelser och myndigheter uppger i högre grad än övriga att de tycker att staten bör ställa krav på utformning (63 procent). De som i högst grad motsäger sig detta är fastighetsbolag, byggmaterialsproducenter samt byggbolag och exploatörer där 78, 74 respektive 66 procent anser staten inte ska ställa krav på utformning av en bostad. Bland arkitekter och tekniska konsulter är ungefär lika många positiva som negativa. 25 Förväntningarna från professionella på vad en ny bostad ska innehålla är, utifrån fasta svarsalternativ, främst dagsljusinsläpp (93 98 procent i de olika grupperna) och öppningsbara fönster (88 95 procent), köksinredning (72 91 procent), bredbandsanslutning (73 82 procent), vitvaror (59 79 procent) och cykelparkering (60 84 procent) varefter förråd, garderober, tvättmöjligheter, parkeringsplats, balkong följde Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, Ibid. 26 Ibid. 32

36 Rapport 2018 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Allmänhetens uppfattning om byggregler 86 procent av den svenska allmänheten uppger att de vet att det finns regler för när man bygger nytt i Sverige. En något lägre andel (79 procent) vet att det finns regler för är man bygger om samtidigt som 56 procent uppger sig veta att det finns regler för när man renoverar. Totalt sett uppger hälften av de som vet att det finns regler för att bygga nytt, att dessa byggregler är ganska eller mycket tydliga, andelen som är tveksamma är dock 37 procent. Totalt 40 procent av de som vet att det finns regler för att bygga om, menar att de tycker att reglerna för ombyggnad är ganska eller mycket tydliga, samtidigt som 22 procent upplever att reglerna inte är tydliga. 35 procent upplever att reglerna för att renovera är tydliga medan 28 procent upplever dem som otydliga. Andelen tveksamma är 36 procent. 27 Totalt 44 procent har genomfört någon typ av nybyggnation, ombyggnation eller renovering under de senaste fem åren. Flest har renoverat kök (19 procent) eller badrum (18 procent). 28 Allmänheten blev tillfrågad om förväntningar på planlösning, fast inredning och bredband i en ny bostad utifrån fasta svarsalternativ. Förväntningarna är högst på ett eget badrum med dusch eller badkar (87 procent) följt av köksinredning (76 procent) och vitvaror (75 procent). Därefter angavs garderober (64 procent), bredbandsanslutning (63 procent), städskåp (41 procent), plats för dubbelsäng (36 procent) och skrivbord (16 procent) Synpunkter från Sverigeturnén Nedan återges de synpunkter som framkommit vid kommitténs Sverigeturné på hur den praktiska tillämpningen av BBR och EKS fungerar och de förändringsbehov som deltagarna uttryckt. 27 Kantar Sifo, redovisning av enkätundersökning, Ibid. 29 Ibid. 33

37 Tillämpares synpunkter på byggregelverket Rapport Bred målgrupp för byggreglerna och höga krav på kompetens Enligt de tillämpare kommittén har träffat under Sverigeturnén är byggregelverkets målgrupp bred och har olika behov och kompetens. I Jönköping beskrev deltagarna målgruppen som byggnadsnämnd med politiker, bygglovkontor med tjänstemän, byggherreled med byggherrar, konsulter, kontrollansvariga och sakkunniga. Därutöver ingår Länsstyrelser och domstolarna som en del av målgruppen. Deltagarna påpekade att i byggherreledet finns både kunniga och okunniga aktörer. 30 Enligt aktörer i Uppsala och Örebro är regelverket i dag anpassat för den professionella aktören och inte för engångssökare, vilket i sin tur skapar utmaningar för kommunen. 31 Deltagare i Umeå efterfrågade målgruppsanpassade föreskrifter. 32 I Uppsala påpekade deltagarna att Boverkets föreskrifter i dag finns i flera författningar vilket försvårar för tillämparen. 33 Vid flera av mötena under Sverigeturnén lyftes behovet av hög kompetens vid tillämpningen av regelverket fram. 34 Förväntan från byggherrarna är att högsta kunskapsnivån ska finnas i kommunen. Samtidigt har många kommuner hög arbetsbelastning, personalbrist och många nya yngre medarbetare. Det ställer stora krav på en genomtänkt arbetsmetodik och kunskapsöverföring mellan erfarna och yngre för att erbjuda hög kunskapsnivå. Eftersom kommunarbetet innebär tolkningar av regelverket krävs både hög kompetens och tid. 35 Företrädare för såväl kommun som byggherreled i Malmö och Umeå framhöll att BBR behöver innehålla tydligare skrivna regler. Nuvarande regelverk har även skapat ett behov av många specialister när konsulter kompletteras med certifierade sakkunniga som ska tolka lagen, vilket är kostnadsdrivande och tidskrävande med risk för omprojektering. 36 När regelverket är så öppet för tolkning så gör olika kommuner olika tolkningar och det gäller även certifierade sakkunniga. 37 Deltagare i flera 30 Sverigeturné, möte i Jönköping, Sverigeturné, möte i Uppsala, och möte i Örebro, Sverigeturné, möte i Umeå, Sverigeturné, möte i Uppsala, Sverigeturné, möte i Karlstad, , möte i Umeå, , möte i Uppsala, och möte i Växjö, Sverigeturné, möte i Karlstad, Sverigeturné, möte i Malmö, och möte i Umeå, och Stena Fastigheter, e-post, Sverigeturné, möte i Göteborg och möte i Uppsala,