Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek"

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:23 Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek ANN GUSTAFSSON Ann Gustafsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Synliggörandet av skönlitteraturen: exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek Making fiction visible: the use of displays to promote fiction in public libraries Ann Gustafsson Färdigställt: 2012 Handledare: Abstract: Mats Dolatkhah & Margareta Lundberg Rodin The aim of this study is to examine the fiction promoting role of public librarians through their fiction displays. The study covers three problems: What reasons do public librarians give for their selection of displayed fiction? How do public librarians view fiction displays in relation to other promotion strategies? How do public librarians think that promotion through fiction displays will evolve in the future? The results of the study have been analyzed using Jofrid Karner Smidt s theory of how public librarians view their promotion of fiction. The concepts used are promotion due to public demand, actively recommending and informative promotion, and through dialogue. To account for the problems investigated in the study, eight librarians have been questioned through semi-structured interviews. Observations of fiction displays were also made at the time of those interviews. Through their selections, the librarians aim to support the users reading habits as well as to challenge and broaden those habits. According to the informants, displays affect the number of loans, but the book covers are also significant. The librarians see fiction displays as an opportunity to display fiction that corresponds to their personal tastes. Speculating about the future, librarians find it likely that the selection of fiction displayed online will be more influenced by users demand. For the future of physical libraries, librarians hope that libraries will work harder to display fiction that is often overlooked. Nyckelord: Exponering, skyltning, litteraturförmedling, skönlitteratur, folkbibliotek, urval

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar och definitioner Förmedlingens och exponeringens utveckling Litteratur- och forskningsöversikt Förmedling av skönlitteratur Bibliotekariens arbete med exponering Användarens möte med exponering Biblioteket som butik? Förmedling och exponering på webben Sammanfattning av litteratur- och forskningsöversikt Teori Bibliotekariens litteraturförmedlande roll Tillämpning av teori Metod Metodval Urval Genomförande Forskningsetik Presentation av exponering och respondenter Resultat och analys Bibliotekariers urvalsmotiv vid exponering Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Exponering i relation till andra förmedlingsmetoder Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Den skönlitterära exponeringens framtid Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Diskussion och slutsatser Bibliotekariers urvalsmotiv vid exponering Exponering i relation till andra förmedlingsmetoder Den skönlitterära exponeringens framtid Teori- och metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning Slutord Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Observationsschema

4 1 Inledning Skönlitteraturen är den främsta inkörsporten till mitt intresse för folkbibliotekens exponering av litteratur, en verksamhet som i vardagligare tal beskrivs som skyltning av böcker i biblioteket. Under utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap har jag blivit alltmer intresserad av folkbibliotekens litteraturförmedlande roll samtidigt som jag har börjat reflektera över mitt sätt att använda biblioteksrummet. Jag har blivit uppmärksam på betydelsen av exponerad skönlitteratur och vilken verkan detta synliggörande har på mig och min omgivning. De gånger jag besöker biblioteket utan att vara på jakt efter ett specifikt verk är det knappast alla dessa hyllmeter med bokryggar som lockar mest. Nej, de böcker som drar min blick till sig vid sådana tillfällen är de som på ett eller annat sätt exponeras i biblioteksrummet. Mitt intresse för bibliotekens litteraturförmedlande roll och insikten om exponeringens betydelse har öppnat upp för möjligheten att kombinera dessa delar i studien. I centrum för uppsatsen ställs följaktligen bibliotekariens roll i den förmedlande process som exponeringen av skönlitteratur på folkbibliotek utgör. 1.1 Bakgrund Innan uppsatsens problemformulering presenteras ämnar jag ge en bakgrund till exponering som underkategori till det övergripande begreppet litteraturförmedling. Jag avser dessutom beskriva de väsentliga problembilder, idéer och synsätt som förekommer om litteraturförmedling i allmänhet och exponering i synnerhet. Folkbibliotekens litteraturförmedlande uppdrag är så betydelsefullt att det har tillägnats en egen paragraf i bibliotekslagen. Här anges nämligen att samtliga medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek som ett främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt (SFS 1996:1596, 2 ). För att folkbiblioteken ska kunna främja sådana intressen använder de sig i regel av olika litteraturförmedlande tillvägagångssätt där referenssamtal, bokprat, författarträffar, bokrecensioner och bokutställningar utgör några exempel. Förmedlingen kan därmed ske på muntlig, skriftlig och visuell väg (Tveit 2004, s. 18), där exponering främst förknippas med visuell förmedling. I artikeln Luk op for skønlitteraturen: om skønlitterær formidling i folkebiblioteker skriver Jens Thorhauge att litteraturförmedlingen kan delas upp i direkt och indirekt förmedling. Exponering ingår i den indirekta förmedlingsformen tillsammans med bland annat ämnesuppställningar, litteraturlistor och författarporträtt. Till den direkta förmedlingen hör det personliga samtalet och annan muntlig framställning (1995, s. 179f.). Det förekommer olika synsätt på hur viktig exponeringen är och vilka effekter den kan få. Enligt Tveit bör förmedlaren vara medveten om sin kraft att påverka (2004, s. 29). I artikeln Att bygga broar skönlitteraturen och bibliotekets roll uttrycker däremot Ulla Forsén att biblioteken har en lång väg att gå om de vill påverka efterfrågan i högre grad med sin exponering. Trots detta menar hon att exponering är en viktig del av biblioteket eftersom den exponerade litteraturen väcker läslust och nyfikenhet. Genom att visa böcker med framsidan utåt, arrangera bokutställningar och ordna små bibliotek i det 1

5 stora kan användaren orientera sig bland böckerna utan att behöva känna krav på lån eller köp (Forsén 2000, s. 33). Vissa svenska författare menar dock att bibliotekens litteraturförmedling blivit åsidosatt till förmån för helt andra ämnen i biblioteksdebatten. En sammanslutning som har insett vikten av det litteraturförmedlande uppdraget är NÄFS nätverket för skönlitteratur på biblioteken som arbetar för att lyfta fram arbetet med skönlitteratur på landets folkbibliotek (NÄFS 2008, s ). I artikeln Något man kommer tillbaka till hävdar NÄFS-medlemmen och litteraturkritikern Annina Rabe att bibliotekens litteraturförmedlande roll har hamnat i skymundan och blivit omodern. Enligt Rabe har detta skett i takt med världens utveckling mot marknadsanpassning och att boken alltmer blivit en konsumtionsvara, något hon menar att folkbiblioteken ska motverka (2008, s. 27). Litteraturen betraktas antingen som verk eller vara beroende på om ett förmedlande eller marknadsförande perspektiv intas. Marknadsföring syftar till att göra en vara känd, erkänd och efterfrågad samtidigt som produkter anpassas efter behov och efterfrågan. Att förmedla handlar istället om att rekommendera och framhålla litteratur, men att låta läsarna skapa egna uppfattningar om den. Litteraturförmedlaren arbetar med texter och läsare snarare än produkter och konsumenter (Tveit 2004, s. 46). I motsats till Rabe anser Forsén att marknadsanpassningen angår även biblioteken eftersom de är en del i samhället och samhällets förändring innebär också nödvändigtvis bibliotekens förändring (2000, s. 34). Därmed uppenbaras problematiken kring förmedlingens ställning i dagens folkbibliotek såväl som vilken skönlitteratur folkbiblioteken bör förmedla och exponera i denna alltmer marknadsanpassade tid. 1.2 Problemformulering För att återkoppla till ovanstående bakgrund upplever jag att den litteraturförmedlande synen på exponering många gånger fått stå tillbaka för det marknadsförande perspektivet i tidigare studier. Undersökningar av exponeringens förtjänster stannar lätt vid att bibliotekets eget gynnande framhålls, med höjd cirkulation och ökade utlån som resultat (Baker 1986b; Goldhor 1972; Roy 1993). Givet att andra förmedlingsmetoder ofta relateras till mer idédrivna perspektiv finns det skäl att anta att även exponering kan betraktas utifrån den synvinkeln. Detta antagande styrks genom tidigare forskning (se avsnitt 3) där bibliotekspersonals ideologiska perspektiv på exponering framkommer. Ytterligare något som gör just exponering intressant är dess visuella och indirekta förmedlingstyp som beskrivs av Tveit (2004, s. 18) respektive Thorhauge (1995, s. 179). På grund av exponeringens visuella och indirekta förmedling har inte dialogen mellan bibliotekarie och låntagare en lika framträdande roll. Man kan fråga sig vilken effekt sådana omständigheter har på bibliotekspersonalens urval i exponeringsarbetet, om bibliotekariernas möjligheter att påverka förmedlingen upplevs öka eller om den indirekta förmedlingen snarare orsakar slumpmässiga synliggöranden av skönlitteraturen. Det är även tänkbart att omslaget kan ha betydelse för bibliotekariers val av exponerad litteratur med tanke på förmedlingsformens visuella karaktär. 2

6 Trots att bibliotekens användning av webbaserade tjänster breder ut sig finns idag ett stort intresse för biblioteket som fysiskt rum (Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 213). På grund av informationsteknologins framsteg har exponeringens förutsättningar förändrats, men av den beskrivna utvecklingen att döma är det fysiska tillgängliggörandet fortfarande viktigt. Då forskningen om exponering under de senaste femton åren i stort sett begränsats till studentuppsatser vet vi dock inte så mycket om hur denna företeelse fungerar och betraktas numera. Allt detta påvisar att exponering som förmedlingsstrategi är angelägen att undersöka närmare i förhållande till samtiden och framtiden. Uppenbarligen finns ett intresse av såväl litteraturförmedling som exponering hos studenter inom B&I morgondagens bibliotekarier. 1.3 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att undersöka folkbibliotekariers förhållningssätt till exponering av skönlitteratur och deras förmedlande roll i exponeringssammanhang. Med utgångspunkt i problemformulering och syfte är uppsatsen avsedd att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv ger folkbibliotekarier uttryck för i urvalen av exponerad skönlitteratur? Hur uppfattar folkbibliotekarier exponering av skönlitteratur i relation till andra förmedlingsmetoder? Hur tror folkbibliotekarier att exponering av skönlitteratur kommer att utvecklas i framtiden? För att besvara de tre frågeställningarna intervjuas bibliotekarier på olika folkbibliotek. 1.4 Avgränsningar och definitioner Empirin avgränsas till svenska folkbibliotek på grund av att denna bibliotekstyp vanligtvis har störst ansvar för skönlitteraturen med sina stora skönlitterära bestånd. Uppsatsen avgränsas även till skönlitteratur för vuxna, med vetskap om att diskussioner om kombinerad exponering av barn-, fack- och skönlitteratur kan komma att förekomma i undersökningen. För att klargöra vad som menas med exponering i uppsatsen används David C. Mitchum och Loriene Roys (1993) begreppsförklaring av display som framgår i artikeln An inventory of library display themes: Denna definition anger att exponering utgörs av en tillfällig gruppering av böcker som på något sätt visas upp från den övriga samlingen på biblioteket (s. 130). På de ställen där termen skyltning förekommer i uppsatsen används den synonymt med exponering. Anledningen är att studiens empiriska datainsamling visar att termen skyltning används på motsvarande sätt. I uppsatsen används flera benämningar på personen som använder biblioteket såsom användare, låntagare och biblioteksbesökare. Inga särskiljningar görs mellan termerna. Däremot kommer benämningen kund inte att användas, detta för att belysa förmedlingens gränsdragning mot marknadsperspektivet. 3

7 2 Förmedlingens och exponeringens utveckling Före uppsatsens litteratur- och forskningsöversikt tar vid finns det skäl att ytterligare framhålla exponeringen som en underavdelning till litteraturförmedling. Genom att studera den bibliotekshistoriska utvecklingen blir det nämligen möjligt att urskilja hur exponeringen präglats av den förändrade synen på bibliotekariens förmedlande roll. Nedan följer en kort redogörelse för hur den förändrade synen på litteraturförmedling påverkat bibliotekens exponering av litteratur under årens lopp. Jag låter denna historiska översikt ta sin utgångpunkt i de gamla svenska socken- och folkbiblioteken. Dessa bibliotek bestod länge av mycket små boksamlingar som kunde vara tillgängliga under oerhört begränsade tider. Detta redogör Magnus Torstensson för i artikeln Att studera folkbiblioteksutvecklingen exemplet Sverige och några jämförelser med USA där han vidare beskriver att lokalerna ofta hade använts i annat syfte dessförinnan och att personalen många gånger var outbildad (2001, s. 142f.). I början av 1900-talet började Valfrid Palmgren agera för de public library-idéer som vuxit fram i USA och England. Idéerna innebar att biblioteket skulle riktas till hela befolkningen, ha utbildad personal och erbjuda större bestånd och öppna hyllor. Folkuppfostran hade då en central roll på biblioteket (Torstensson 2001, s. 143f.). Bibliotekariens historiska förmyndarroll sträckte sig långt in på 1900-talet men skulle komma att övergå till idealet av den neutrala bibliotekarien, en utveckling som kan förklaras av bibliotekariens professionalisering. Idén med den neutrala bibliotekarien var att individen själv skulle få vara fri i sina åsikter och skapa sig en uppfattning utan inblandning från en förmyndande bibliotekarie. Idag har även den neutrala förmedlingsrollen kommit att bli diskutabel. Att som bibliotekarie kunna förhålla sig helt neutral i en litteraturförmedlande situation har visat sig vara en problematisk uppgift (Thorhauge 1995, s. 175f.). Exponeringens igångsättning kan spåras tillbaka till perioden då bibliotekariens förmyndande roll rådde på biblioteken. Enligt Stephanie Borgwardts handbok Library display kan idéerna om skyltning och exponering i ett internationellt perspektiv spåras tillbaka till tidigt 1920-tal, även om det inte specifikt gäller bibliotekens exponering (1970, s. 1). David C. Mitchum och Loriene Roy belyser dock att diskussioner om att fånga låntagarens intresse i biblioteket genom exponeringstekniker förekom redan vid åren runt sekelskiftet. I ett tidigt stadium syftade exponeringen till att utveckla allmänhetens litterära smak genom att främja seriöst eller facklitterärt läsande. Dit hörde inte romanen. Under 1930-talet inspirerades biblioteken alltmer av varuhusens exponeringstekniker och bibliotekarier blev samtidigt intresserade av exponeringens påverkan. På 1970-talet gjordes de första vetenskapliga studierna av exponeringens inverkan på bibliotekens cirkulation (Mitchum & Roy 1993, s. 129f.). Denna historik klargör hur förändringen av bibliotekariens förmedlande roll har påverkat utvecklingen av bibliotekens exponering. Historiken kan därigenom öka förståelsen för de tendenser som urskiljs inom ämnet idag, vilket jag återkommer till i uppsatsens diskussion. Därutöver kan detta kapitel betraktas som ett avstamp inför den tidigare forskning som jag redogör för under nästkommande avsnitt. 4

8 3 Litteratur- och forskningsöversikt Någorlunda ny forskning om bibliotekens exponering av litteratur visade sig bli en besvärlig uppgift att finna då en stor del av den tidigare forskningen och litteraturen är skriven under 1970-, 80-, och 90-talet. Att forskningen om exponering under senare år varit sällsynt visar på relevansen av min studie. Här finns uppenbarligen ett tomrum att fylla. För att ringa in det litteraturförmedlande perspektivet på exponering inleds litteraturoch forskningsöversikten med ett avsnitt om förmedling av skönlitteratur. Sedan följer ett avsnitt om bibliotekariens arbete med exponering, därefter ett avsnitt om användarens möte med exponering samt ett avsnitt där synsättet på biblioteket som butik behandlas. Därpå belyser jag bibliotekens förmedling och exponering på webben. 3.1 Förmedling av skönlitteratur Följande avsnitt behandlar den forskning som bedrivits om folkbibliotekens litteraturförmedling i stort. Detta vidare perspektiv har jag valt att inleda litteratur- och forskningsöversikten med eftersom uppsatsen fokuserar på exponering som en form av förmedlingsmetod. Innan den empiriskt grundade forskningen presenteras vill jag dock kortfattat redogöra för några av de påståenden och idéer om litteraturförmedling som Tveit lägger fram och som kan vara nog så relevanta att belysa. I Innganger: om lesing og litteraturformidling uttrycker Tveit svårigheterna med att vara en god förmedlare av litteratur. Enligt henne krävs av litteraturförmedlaren såväl engagemang, kunskaper som förståelse för läsarens situation samtidigt som olika kvalitetsvärderingar såsom språklig, etisk och estetisk kvalitet vägs in och balanseras (Tveit 2004, s. 36f.). Idag är det dock inte enbart de nämnda kvalitetsbegreppen som avvägs i förmedlingskontexten. Det finns även varierande uppfattningar om hur bibliotekariens kvalitersvärderingar och egna läsvanor ska samspela med användarnas efterfrågan (Tveit 2004, s. 42f.). Till forskningen som är empiriskt grundad hör Jofrid Karner Smidts doktorsavhandling Mellom elite og publikum: litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek (2002) som handlar om folkbibliotekariers skönlitterära smak och litteraturförmedling. Författaren använder sig av Mikhail Bakhtins språkteori, Jan Mukařovskýs teori om estetisk funktion och Pierre Bourdieus teorier om fält och smak. Förutom den tredelade teoribildning som jag tillämpar i uppsatsens analys redovisar Karner Smidt ytterligare resultat med relevans för min studie. Vikten av undersökningar om folkbibliotekens litteraturförmedling bekräftas i Karner Smidts enkätstudie där det framkom att 97 procent av bibliotekarierna såg förmedling av skönlitteratur som en viktig del av folkbibliotekens verksamhet. Även beträffande prioriteringen av skönlitterär förmedling i förhållande till förmedling av facklitteratur och information har skönlitteraturen en stark position (Smidt 2002, s. 127). Former av litteraturförmedling som de nio informanterna i avhandlingens intervjuundersökning använder sig av är bokprat både i och utanför biblioteket, 5

9 bokrecensioner i lokalpressen, bokutställningar och personliga referenssamtal. Bokutställningar anordnas ofta och en av Karner Smidts informanter menar att denna verksamhet är högprioriterad på hennes bibliotek. Den personliga kontakten är dock den förmedlingsstrategi som omtalas i högst grad (Smidt 2002, s. 260f.). Flera informanter i Karner Smidts avhandling anser att den litteraturförmedling som sker utifrån egen smak bör begränsas till förmedlingsstrategier riktade till större grupper. Informanterna menar att man bör vara försiktig med att påverka låntagarna i det personliga samtalet eftersom det kan skrämma iväg dem (Smidt 2002, s. 262). Karner Smidt kommer fram till att bibliotekariens litterära smak för det mesta placerar sig mellan den höga och den låga litteraturen (Smidt 2002, s. 311). Med utgångspunkt i intervjuundersökningen drar Smidt slutsatsen att folkupplysningstanken tappar alltmer fäste till förmån för den efterfrågestyrda förmedlingen. Informanterna vill ofta framhålla att deras litteratursmak är högre än smaken hos låntagarna av populärlitteratur. Bibliotekarierna vill samtidigt inte verka nedvärderande i sin förmedling, vari en neutral hållning synliggörs (Smidt 2002, s. 271f.). Resultatet som påvisar folkupplysningstankens alltmer undanskymda roll står i kontrast till Karner Smidts enkätundersökning som visar att folkupplysningstanken fortfarande är stark bland norska folkbibliotekarier och att majoriteten är skeptiska till inköpen av populärlitteratur (Smidt 2002, s. 128). Som avslutning på detta avsnitt om förmedling av skönlitteratur vill jag nämna att jag i uppsatsens diskussion kommer att återkomma till flera av de aspekter som berörs ovan. Kopplingar kommer att göras till bibliotekariers prioritering av skönlitterär förmedling, förmedling utifrån egen smak och de olika uppvisade förhållningssätten till litteraturförmedling. Efter ovanstående redogörelser är det nu dags att fokusera på forskningen som bedrivits om bibliotekariens arbete med exponering. Resultat från dessa studier presenteras i följande avsnitt. 3.2 Bibliotekariens arbete med exponering Genom att studera tidigare undersökningar om bibliotekens exponering av litteratur blir det tydligt att inte bara litteraturförmedlingen kan ske på en mängd olika sätt. Variationsrikedomen blir märkbar även i exponeringen som enskild förmedlingsmetod. Jenny Wikström redovisar i magisteruppsatsen Böckerna i blickfånget: betydelsen av skyltning och exponering av skönlitteratur på folkbibliotek (1999) att den skönlitterära skyltningen på Skellefteå stadsbibliotek bland annat skedde utifrån specifika teman, i utställningsform och med hjälp av olika möblemang på flera platser i biblioteket (s ). Urvalet kunde ibland ske subjektivt och mer eller mindre slumpmässigt (Wikström 1999, s. 17). Informanterna var eniga om att skyltningsarbetet var viktigt, men hade olika syn på skyltningens faktiska prioritet (Wikström 1999, s. 16). Även Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg berör praktiska tillvägagångssätt för exponering i Strategisk medieplanering för bibliotek (2001). Författarna föreslår att den exponerade boken får ett omdöme eller en kort beskrivning i tillägg på en skylt bredvid (Höglund & Klingberg 2001, s. 42). För att möjliggöra exponeringsutrymmet som krävs för ett sådant tillvägagångssätt är biblioteksbeståndet i behov av systematisk gallring. 6

10 Tillsammans leder exponeringen och gallringen till ökad utlåning när hyllorna blir luftigare och böckerna tillgängligare (Höglund & Klingberg 2001, s. 72). Stephanie Borgwardt som skrivit exponeringshandboken Library display (1970) menar dock att biblioteken kan ha ytterligare motiv till exponeringen utöver höjd cirkulation. Syftena kan vara att framhäva bibliotekets varierande resurser, föra samman böcker som separerats av klassifikationssystem, storlek eller form eller att med hjälp av exponeringen bygga upp goda relationer med allmänheten. Motiv kan också vara att informera, uttrycka idéer och visa intresse för aktiviteter i regionen (Borgwardt 1970, s ). Borgwardts handbok är visserligen inte empiriskt grundad men är ändå intressant för min undersökning då den tar upp ovanstående motiv till exponering. Det finns en mängd andra exponeringshandböcker att tillgå men en fördel med Borgwardts är det jag nyss redovisat. Vidare poängterar Höglund och Klingberg bibliotekets uppgift att tillhandahålla den goda boken framför massmarknadslitteraturen (2001, s. 36). Detta förhållningssätt kan kopplas samman med Wikströms studie där de två intervjuade bibliotekarierna uppgav flera motiv till skyltningen. Överrasknings- och spänningsmomentet var centralt, liksom framlyftandet av smalare litteratur som i andra sammanhang inte är så synlig eller känd. Att låntagarna ska utveckla sig själva var ett motiv som förekom hos den ena informanten, som också betonade att skyltningen skulle bidra till lässtimulans och litteraturfrämjande (Wikström 1999, s. 16). Oavsett vilka syften bibliotekarier har med exponeringen bör vikten av visuellt tilltalande bokomslag inte underskattas (Borgwardt 1970, s. 101f.). Betydelsen av bokens visuella utförande lyfts bland annat fram i Maria Andersson och Anna Rindälvs magisteruppsats En snäll tantroman gör ingen skada en kritisk studie om skyltning och makt (2005) som tar fasta på maktaspekterna i bibliotekariers exponering av skönlitteratur. Andersson och Rindälv undersöker i likhet med min uppsats vilka motiv som ligger bakom bibliotekariers urval och skyltning, men de studerar även hur skyltningen kan relateras till bibliotekariers förhållningssätt till makt. Utifrån sina teoretiska utgångspunkter fann Andersson och Rindälv genom sin intervjuundersökning att den strategi som motsvarade bibliotekariernas arbetssätt i högst grad var den pragmatiska. Det innebar att bibliotekarierna i många fall betonade just böckernas utseende och popularitet som väsentligt att ta hänsyn till i skyltningen. I relation till Andersson och Rindälvs andra frågeställning med störst fokus på bibliotekariens makt uppenbaras däremot att störst andel respondenter tillhörde den konservativa bibliotekarierollen som anser sig vara kvalificerad att avgöra vilken läsning som passar låntagaren. Den konservativa bibliotekarien intar en fostrande roll och utövar medvetet makt över låntagarna (Andersson & Rindälv 2005, s. 72). Avslutningsvis vill jag kort beröra två svenska utvecklingsprojekt i folkbibliotekssfären som visar på det ökade intresset för exponering av litteratur på biblioteken. Projekten består av det omdebatterade GÖK-projektet på 1990-talet och det nyligen genomförda biblioteksprojektet Synliggör biblioteket Identitet, image, profil. Målsättningarna i GÖK-projektet var att inköp skulle ske på låntagarnas efterfrågan, arbetet skulle göras rationellare och böckernas exponering skulle förbättras med hjälp av olika zon- och temaindelningar på biblioteket (Rutqvist 1994, s. 42). I utvecklingsprojektet Synliggör 7

11 biblioteket satsade Regionbibliotek Halland på olika marknadsföringsstrategier för att synliggöra biblioteket. Bland annat arbetade man för att i större utsträckning tillgängliggöra skönlitteraturen genom skyltning och ommöblering. Slutsatsen som kunde dras av projektet var att det som biblioteken lyfte fram och synliggjorde användes i större utsträckning (Eliasson & Jansson 2011, s. 53). I uppsatsens diskussion kommer sedan återkopplingar att göras till de praktiska sidorna av exponeringsarbetet och de motiv för exponering som beskrivits. Som en övergång från bibliotekariens till användarens förhållande till exponerad litteratur följer nedan en presentation av användarnas reaktioner på och användning av bibliotekens exponering. 3.3 Användarens möte med exponering Folkbiblioteksanvändaren har enligt boken Tilgængelighed og græsning: om bibliotekernes brugere, materialer og servicekvalitet (1994) av den danske professorn Niels Ole Pors, ofta flera informationsbehov under samma biblioteksbesök, både specifika och mer opreciserade. De vagare informationsbehoven uppfylls inte sällan genom browsing, det vill säga genom ett slags strövande och ögnande bland hyllorna (Pors 1994, s. 67). Browsing kan dessvärre orsaka information overload hos biblioteksbesökarna vilket innebär att besökarens förmåga att bearbeta, fatta beslut och välja information överskrids. I artikeln Overload, browsers, and selections (1986a) föreslår Sharon L. Baker exponering som en strategi för att minska risken för sådan överbelastning hos biblioteksanvändaren (s. 316). Tack vare exponeringen krävs inte lika stor ansträngning för användaren att finna material. Den reducerade kraftansträngningen kan dock orsaka att användaren blir omotiverad att söka bland bibliotekets mindre tillgängliga resurser (Baker 1986a, s. 325). Den primärforskning med större anspråk som har kunnat hittas för denna undersökning består främst av experiment där forskare undersökt hur bibliotekens exponering av litteratur påverkar utlåningen. Trots att denna uppsats har ett annat fokus är det ändå på sin plats att kort redogöra för dessa studier på grund av de kunskapsanspråk som erhållits härur. Herbert Goldhor är särskilt framstående inom dessa cirkulationsexperiment. Hans första omfattande experiment redovisas i The effect of prime display location on public library circulation of selected adult titles (1972) och det andra experimentet redovisas i artikeln Experimental effects on the choice of books borrowed by public library adult patrons (1981). Sharon L. Baker presenterar en liknande undersökning i artikeln The display phenomenon: an exploration into factors causing the increased circulation of displayed books (1986b) och Loriene Roy redogör i artikeln Displays and displacements of circulation (1993) även hon för ett exponeringsexperiment. En gemensam nämnare för dessa studier är att exponering framträder som en stor påverkanskraft beträffande biblioteksanvändarnas val av litteratur. Experimenten visade att de exponerade titlarna kunde cirkulera i högre grad men att utlånen av de exponerade böckerna inte påverkade cirkulationen av det totala beståndet. Pors (1994) menar dock att bedömningen av hur beståndet används inte enbart bör mätas med utlåningsstatistik. Utlånen säger exempelvis ingenting om vad låntagaren gör 8

12 med det lånade materialet och hur mycket det används. Utlånen säger heller ingenting om hur materialet används på själva biblioteket (s. 82f.). Ett sätt att nå bortom utlåningssiffrorna för att uppfatta effekterna av exponeringen är att genomföra användarundersökningar med koncentration på användarens upplevelser av exponering. Exempel på sådana undersökningar är Lotte Frederiksen och Darina Gustavssons magisteruppsats Alternativa hylluppställningar: en användarundersökning på fyra folkbibliotek (2007) och Dan Heivers kandidatuppsats Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: en enkätundersökning av användares upplevelse av exponering (2010). Med semistrukturerade intervjuer som metod undersökte Frederiksen och Gustavsson bland annat användarnas upplevelse av exponeringen på de fyra studerade bibliotekens fackavdelning. Majoriteten av respondenterna tillkännagav att exponerad litteratur väcker deras intresse och att det således händer att de gör oplanerade lån. De som var mest positiva till exponeringen angav lästips som ett skäl till varför de uppskattar företeelsen. Frederiksen och Gustavsson spekulerar sedan i om exponeringen som en uppenbar marknadsföring kan vara en bidragande orsak till vissa respondenters medvetenhet om exponeringen och att dessa påstod sig vara opåverkade av vilken litteratur som exponeras (2007, s. 50). Heivers enkätundersökning om biblioteksanvändarnas upplevelse av exponering befinner sig visserligen på kandidatnivå, men kan ändå vara intressant att nämna i sammanhanget. Uppsatsen bekräftar i stort sett Frederiksen och Gustavssons redogörelser, det vill säga att användarna är positiva till exponering och att många användare uppfattar fenomenet som en bidragande faktor till vad de lånar (Heiver 2010, s. 39). Senare i uppsatsen kommer exponeringens påverkan på bibliotekens utlån diskuteras liksom användarnas relation till exponerad litteratur. Som en övergång till nästa avsnitt kan exponeringens påverkan på bibliotekens utlån enligt vissa studier jämföras med butikernas strävan att sälja en produkt. En närmare redogörelse för sådana synsätt ges nedan. 3.4 Biblioteket som butik? När exponering på bibliotek studeras landar diskussionen inte sällan i jämförelser mellan bibliotek och butik. I magisteruppsatsen Med framsidan framåt en studie av taste-cultures och face-front marketing på två svenska folkbibliotek (2009) undersökte Sandra Olsson exponeringen på två olika folkbibliotek, varav respondenterna på det ena biblioteket förordade exponeringen av den smalare litteraturen medan förhållandet var det motsatta på det andra biblioteket (Olsson 2009, s. 33). Uppsatsförfattaren omtalar bibliotekens exponering av skönlitteratur uteslutande som en marknadsföringsstrategi. Hon tillämpar bland annat Philip Kotlers marknadsföringsprinciper som teori vilket bidrar till att Olsson använder termen kund för att beskriva användaren (Olsson 2009, passim). Av orsaker jag nämner i avsnitt 1.4 om uppsatsens avgränsningar och definitioner har jag istället valt andra termer för att beskriva den person som besöker biblioteket. 9

13 Louise Berggren och Jonas Bolding har i magisteruppsatsen Exponera mera: ett arbete om skyltning på folkbibliotek (2001) jämfört butikers och biblioteks exponering. De har dragit slutsatserna att man i butiksvärlden arbetar efter etablerade exponeringstekniker medan biblioteken sällan prioriterar exponeringen eller betraktar företeelsen som en marknadsföringsstrategi. Butiks- och folkbiblioteksvärldens mål med exponering verkar dock vara desamma att skaffa nya kunder/besökare och att stimulera de gamla kunderna/besökarna (Berggren & Bolding 2001, s. 54). Medan de intervjuade bibliotekarierna i Berggren och Boldings (2001) studie inte tycktes reflektera över bibliotekens exponering som en marknadsföringsmetod i särskilt stor utsträckning, motsatte sig rentav de intervjuade bibliotekarierna i Wikströms undersökning synen på biblioteket som en butik. Denna inställning grundade sig främst på att butikernas kommersialism inte ansågs höra hemma på biblioteket. Trots det såg informanterna ändå vissa likheter mellan butikernas säljtekniker och bibliotekets lockande skyltning (Wikström 1999, s. 18). Enligt Matthew S. Moores artikel Book display as adult service (1997) har biblioteken desto mer komplexa uppgifter och mål än bokhandeln vars målsättningar framförallt består av att sälja en produkt. Följaktligen kompliceras bibliotekens syften med exponeringen, även om butikernas mål att sälja en produkt i viss mån kan jämföras med bibliotekens mål att öka sin utlåning (Moore 1997, s. 254). Resonemangen om hur uppsatsförfattarna och de bibliotekarier som studerats förhåller sig till biblioteket som butik i exponeringsprocessen diskuteras vidare i ett senare skede av uppsatsen. Som sista avsnitt i uppsatsens litteratur- och forskningsöversikt följer nedan en presentation av bibliotekens förmedling och exponering i virtuella kanaler. I likhet med det nyligen presenterade avsnittet kan det som följer relateras till exponeringens framtidsutsikter. 3.5 Förmedling och exponering på webben Uppsatsens sista frågeställning fokuserar på exponeringens framtid. Här kan eventuellt respondenternas reflektioner om exponering i andra kanaler än det fysiska biblioteket bli aktuella. Det är således av vikt att kort presentera ett urval av de tidigare studier som gjorts om förmedling och i synnerhet exponering på bibliotekswebben. Informanter i Karner Smidts avhandling menar att förmedling av skönlitteratur på folkbibliotek nedprioriteras i förhållande till andra uppgifter. Ett konkurrerande verksamhetsområde som de urskiljer är informationsteknologin (2002, s. 269). Senare studier ger dock vid handen att litteraturförmedling och exponering med fördel kan kombineras med IT. Det har visat sig att bokomslaget inte bara fyller en funktion i litteraturförmedlingen på det fysiska biblioteket även på bibliotekens webbplatser tillvaratas bokens framsida. Det bekräftas i magisteruppsatserna Förmedling av skönlitteratur via bibliotekets webbplats (2010) av Charlotte Berling och Att visa framsidan är självklart Exponering av medier på folkbiblioteks webbsidor (2008) av Lisa Hartonen och Emelie Sahlström. 10

14 Berling hävdar att bilder på bokomslag dominerar i det litteraturförmedlande materialet på de bibliotekswebbplatser som hon undersökt genom innehållsanalyser (2010, s. 44). Därmed blir gränsen svår att dra mellan bibliotekens webbaserade litteraturförmedling i allmänhet och bibliotekens virtuella exponering som avskild förmedlingsmetod. För att dessutom dra paralleller mellan förmedlingen på det virtuella och det fysiska biblioteket hävdar Berling att det finns många väsentliga likheter häremellan. Biblioteken behöver emellertid bli bättre på att utnyttja webbens fulla potential (Berling 2010, s. 45). Att utnyttja webbens möjligheter i full skala kan dock bli problematiskt om läget är som Hartonen och Sahlström ger uttryck för i sin enkätstudie, det vill säga att exponeringen på webben har låg prioritet (2008, s. 69). I likhet med bibliotekens brist på riktlinjer för den fysiska exponeringen saknar den flesta bibliotek riktlinjer för exponering på webben (Hartonen & Sahlström 2008, s. 57). De största hindren för litteraturförmedling på bibliotekens webbplatser är enligt Berling tekniska begränsningar i de redan befintliga systemen samt brist på personal-, tids- och ekonomiska resurser (2010, s. 48). Lågprioriteringen och de knappa resurserna återspeglas i Hartonen och Sahlströms åskådliggörande av bibliotekspersonalens svårigheter att kontrollera hur exponeringen uppmärksammas och vad den ger för resultat. Bibliotekspersonalen märker dock att användarna refererar till och efterfrågar de exponerade medierna, vilket tyder på att exponeringen påverkar utlån och cirkulation (Hartonen & Sahlström 2008, s. 64). 3.6 Sammanfattning av litteratur- och forskningsöversikt Den tidigare forskningen som redogjorts för ovan ger vid handen att exponering av skönlitteratur är en vanligt förekommande förmedlingsstrategi på folkbibliotek. Det finns ett antal studentuppsatser som undersöker folkbibliotekens exponering av litteratur, både beträffande bibliotekariers syn på verksamhetsområdet och användares ofta positiva inställning till företeelsen. Tidigare forskning med större kunskapsanspråk fokuserar inte sällan på exponering som ett sätt att höja cirkulation och utlån. På så vis sammanliknas bibliotekens exponering med butikernas syften att öka försäljningen med hjälp av genomtänkta skyltningstekniker. Förutom forskningen om bibliotekens exponering i bibliotekslokalen finns flera senare studier som visar på bibliotekens nya exponeringsförutsättningar via webben. Sådana utvecklingsförhållanden har visat sig vara relevanta att beröra då exponering och förmedling på nätet många gånger uppfattas som ett komplement till bibliotekens fysiska exponering. 11

15 4 Teori Teorin som tillämpas i uppsatsen är Jofrid Karner Smidts (2002) tre begrepp för bibliotekariers förhållningssätt till litteraturförmedling. Teoribildningen är ett resultat av Karner Smidts intervjuundersökning med norska folkbibliotekarier vilken återfinns i hennes avhandling Mellom elite og publikum. 4.1 Bibliotekariens litteraturförmedlande roll Karner Smidt (2002) delar upp de intervjuade bibliotekariernas litteraturförmedlande förhållningssätt i tre kategorier utifrån hur informanterna ställt sig till litteraturförmedling. Dessa förhållningssätt kallar hon (i min översättning) för: Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Den efterfrågestyrda förmedlingen inriktas på att utveckla bästa möjliga service till så många användare som möjligt. Skönlitteraturen på biblioteket ska ha så stor bredd att där också finns populära genrer och serier. Biblioteket ska rätta sig efter låntagarens smak och behov och inköpen ska ske med hänsyn till vad låntagarna ber om. Det finns ett samband mellan den positiva synen på populärlitteratur och att stödja efterfrågestyrd förmedling. Bibliotekarien bör vara försiktig med att ställa kvalitetskrav och istället uppmuntra all sorts läsning. Inom den efterfrågestyrda förmedlingen rekommenderar bibliotekarien litteratur med låntagarens smak i beaktande oavsett vilken genre, författare eller vilket verk det rör sig om. Bibliotekarien ska respektera andra gruppers kulturyttringar både genom att tillgängliggöra dem och rekommendera dem. Populärlitteratur och kvalitetslitteratur ska likställas (Smidt 2002, s ). Aktivt rekommenderade och upplysande förmedling kännetecknas av folkupplysningstanken. Litteraturen anses ha en utvecklande funktion. Aktivt rekommenderande och upplysande bibliotekarier ser möjlighet att utmana och utveckla låntagares läsvanor och rekommendera böcker som de troligtvis inte annars skulle ha läst. Förhållningssättet anger att det tillhör folkbibliotekens uppgift att erbjuda högkvalitativ litteratur. Bibliotekarier som ger uttryck för den upplysande förmedlingen ser sig själva som bättre orienterade i bokmarknaden. Därigenom kan bibliotekarien vägleda låntagaren så att personen får upp ögonen för ny litteratur som skulle kunna vara av intresse för denne (Smidt 2002, s. 264f.). Med det dialogiserande förhållningssättet i dialog menas att den efterfrågestyrda och den upplysande förmedlingen inte behöver vara varandras motsatser. De två ståndpunkterna vägs mot varandra så att fördelar med bägge förhållningssätten uppenbaras. Bibliotekarien respekterar användarens smak men kan samtidigt rekommendera någonting annat om låntagaren markerar öppenhet för det (Smidt 2002, s ). 12

16 4.2 Tillämpning av teori Uppsatsens valda teori relaterar tydligt till uppsatsens syfte att undersöka folkbibliotekariers förhållningssätt till exponering av skönlitteratur och deras förmedlande roll inom denna förmedlingsmetod. De tre ovanstående förhållningssätten till litteraturförmedling som Karner Smidt har utformat appliceras på ett klargörande sätt i uppsatsens resultat och analys, se kapitel 7. Detta sker genom att varje frågeställning får ett eget avsnitt där de tre förhållningssätten utgör varsitt underavsnitt. Utsagorna som hämtas från insamlad data härleds till de olika ovanstående begreppen och resoneras kring därtill. Att en utsaga placeras under ett av dessa underavsnitt behöver dock inte betyda att de andra underavsnitten helt och hållet utesluts. Jag är medveten om att förhållningssätten ofta glider in i varandra vilket gör analysen till en delvis personlig tolkning. Att den efterfrågestyrda förmedlingen, den aktivt rekommenderande och upplysande förmedlingen samt den dialogiserande förmedlingen har vissa beröringspunkter är något som jag återkommer till och problematiserar fortlöpande i analysen. De tre förhållningssätten till litteraturförmedling som den valda teorin formulerar kan enbart ringa in teoretiska perspektiv på exponeringen som förmedlingsmetod. Datainsamlingen påvisar dock att bibliotekspersonal ger uttryck för vissa praktiska förutsättningar och överväganden som inte uppsatsens applicerade teori inrymmer. Icke desto mindre har dessa resultat relevans för uppsatsens problem, syfte och frågeställningar. Det har medfört att ett avsnitt kallat Praktiska förutsättningar och överväganden lagts till i analysen av varje forskningsfråga. Därigenom är det min förhoppning att jag ska kunna bidra till en mer heltäckande bild av de studerade bibliotekariernas förhållningsätt till exponering och deras litteraturförmedlande roll i sammanhanget. 13

17 5 Metod I detta avsnitt presenteras metoderna för uppsatsens empiriska undersökning samt på vilka grunder dessa metoder valts ut. Som avslutning belyses mina forskningsetiska ställningstaganden. 5.1 Metodval Utifrån uppsatsens frågeställningar och val av teoretiskt perspektiv har forskningsmetoderna valts ut för den empiriska undersökningen. Detta sker enligt Pål Repstads fingervisning till samhällsforskaren i Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap att det är vad man har för avsikt att studera som bör avgöra kvalitativ eller kvantitativ metodinriktning (2007, s. 12). För denna undersökning är en kvalitativ ansats mest passande eftersom jag avser att fördjupa mig i bibliotekariers uppfattningar, synsätt och ståndpunkter. Alan Bryman menar i Samhällsvetenskapliga metoder (2002, s. 300) att det är just dessa aspekter som studeras med hjälp av den kvalitativa intervjun, vilket underbygger lämpligheten av denna forskningsmetod för att besvara uppsatsens frågeställningar. Kvalitativa intervjuer kan vidareuppdelas i ostrukturerade respektive semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa intervjumetod som applicerats i denna studie är den semistrukturerade tack vare att den har en tydligare struktur än den ostrukturerade intervjun som mer påminner om ett vanligt samtal. Den semistrukturerade intervjun inrymmer samtidigt viss flexibilitet (Bryman 2002, s. 301) vilket är önskvärt i denna uppsats för att möjliggöra intervjupersonernas frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Vid de semistrukturerade intervjuerna har jag strävat efter att ta fram individens personliga känslor, åsikter och uppfattningar vilket Repstad (2007, s. 15) kallar för respondentintervjuer. Av den anledningen har jag valt att kalla studiens intervjupersoner för respondenter. I tillägg har strukturerade observationer i mindre skala genomförts av den skönlitterära exponeringen på de folkbibliotek där de intervjuade bibliotekarierna arbetar. En närmare förklaring av syfte och tillvägagångssätt för observationerna redogör jag för under avsnitt Urval I undersökningen har åtta folkbibliotekarier intervjuats. Bibliotekarierna som efterfrågades skulle antingen ansvara för exponeringen av skönlitteratur eller ha exponering av skönlitteratur som en förekommande arbetsuppgift om inte den nämnda ansvarsrollen förekom på biblioteket. Detta urval följer huvudkriteriet att personerna som tillfrågas för intervju har viktig eller relevant information att ge om frågeställningarna (Repstad 2007, s. 89). På grund av att bibliotekarierna som intervjuades skulle ha insikt i exponeringen av skönlitteratur var det svårt att ta hänsyn till spridningen av exempelvis kön och ålder. Trots det uppnåddes en relativt jämn fördelning av respondenternas åldersgrupper. Dessutom var de utvalda folkbiblioteken avsiktligen av varierande storlek, vilket överensstämmer med Repstads 14

18 rekommendation om att urvalet av respondenter bör ha en så stor bredd som möjligt inom det område som avses undersökas (2007, s. 89). Den första kontakten med biblioteken togs för det mesta via mail och inte sällan kontaktades då bibliotekschefen eller annan samordningsansvarig i det inledande skedet. På så sätt kunde jag få uppgifter om vilken eller vilka bibliotekarier som hade störst ansvar för skönlitteraturen och exponeringen av denna. Därefter togs fortsatt kontakt via mail eller telefon. I något enstaka fall besöktes biblioteket på plats för att där ställa en förfrågan om intervju direkt. 5.3 Genomförande När mina första tankar om uppsatsämne föddes i en tidigare fältstudiekurs genomförde jag tre pilotintervjuer med folkbibliotekspersonal för att pröva intervjuteknik och intervjufrågor. Pilotintervjuerna kretsade då främst kring folkbibliotekariers förhållningssätt till skönlitteratur sett till både smakpreferenser, inköp och förmedling. Med stöd från pilotintervjuerna var det sedan möjligt att skapa ett fokus på just exponering av skönlitteratur som förmedlingsmetod på folkbibliotek, vilket intervjuerna för denna uppsats fokuserats på. I enlighet med rekommendationer från diverse metodlitteratur har en flexibel intervjuguide konstruerats med utgångspunkt i uppsatsens forskningsfrågor, se bilaga 1. I Kvalitativa intervjuer kallar Jan Trost denna flexibilitet för en lägre grad av standardisering med tanke på att jag som intervjuare kan formulera mig efter respondentens språkbruk, frågorna kan ställas i passande ordning och följdfrågor kan konstrueras beroende på vilket svar som erhållits (2010, s. 39). Samtliga intervjuer har genomförts på folkbibliotekariernas arbetsplatser, antingen på deras arbetsrum eller i något intilliggande konferens- eller arbetsrum som varit ledigt. Intervjulokalen har på inrådan av Trost (2010, s. 65f.) valts i samråd mellan respondenten och mig själv. Intervjulokalerna valdes ut på sådant sätt för att bibliotekarierna skulle känna sig ostörda och bekväma i intervjusituation där frågorna främst kretsade just kring deras arbete. I några fall orsakade valet av intervjuplats vissa störningsmoment i form av telefonsamtal och kollegor som ville utbyta några ord med bibliotekarien. Detta kan i någon mån ha påverkat intervjusvaren, men på grund av pausernas ringa omfattning har de troligtvis inte inverkat på utfallen av intervjuerna i någon större utsträckning. För att möjliggöra bästa möjliga analys av intervjuerna har de med respondenternas tillåtelse spelats in, ett tillvägagångssätt som förordas av Lili Luo och Barbara M. Wildemuth i Applications of social research methods to questions in information and library science (2009, s. 236). Därefter har intervjuerna, som varierade i längd mellan cirka 30 minuter och en timme, transkriberats i sin helhet. Detta har lett till ett rikt material att bearbeta. Det analyserade och tolkade intervjumaterialet presenteras med hänsyn till uppsatsens forskningsfrågor, teori samt övriga urskiljbara mönster och teman. Jag vill emellertid understryka att jag inte haft för avsikt att göra några generaliseringar av framlagda resultat. 15

19 De strukturerade observationerna av folkbibliotekens skönlitterära exponering genomfördes med hjälp av ett enklare observationsschema, se bilaga 2. Ett sådant schema är enligt Bryman ett viktigt verktyg för att registrera omgivningen på ett systematiskt sätt som sedan kan sammanställas (2002, s. 176). Observationerna av folkbibliotekens exponering genomfördes i samband med intervjutillfällena och används för att skapa en bild av hur exponeringen kan se ut på folkbibliotek. Således syftar observationerna inte till att besvara uppsatsens forskningsfrågor eller att göra anspråk på generaliseringar av hur exponering ser ut på landets folkbibliotek i sin helhet. För tydlighetens skull presenteras resultaten av observationerna i ett separat kapitel innan analyserna av intervjuerna rapporteras. 5.4 Forskningsetik Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ställs som bekant bibliotekariers uppfattningar och ståndpunkter i centrum för denna uppsats. På grund av att exempelvis politiska uppfattningar eller intryck av konflikter på arbetsplatsen eventuellt skulle kunna uttolkas från intervjuer som dessa kan mitt empiriska material bedömas som känsligt. Således krävs ett klargörande avsnitt om de forskningsetiska principer som tagits ställning till i förevarande studie. På inrådan av Trost (2010, s. 123) har etiska aspekter mycket noga övervägts i den empiriska datainsamlingen och i mina resultatredogörelser för att värna om respondenternas integritet. Den etiska rutinen om informerat samtycke som Repstad (2007, s. 90) och Trost (2010, s. 124f.) understryker vikten av i kvalitativa intervjuer har i så hög grad som möjligt beaktats. Bibliotekarierna som kontaktades för undersökningen informerades i förväg om intervjuns syfte och ämnesområde, såväl vid den första kontakten som vid själva intervjutillfället innan inspelningen sattes igång. För att ta hänsyn till principen om konfidentialitet har respondenterna anonymiserats för läsaren på uppmaning av Trost (2010, s. 61). Namnen på respondenterna är fingerade och respondenternas arbetsplatser beskrivs endast i vida termer. Detaljerade personuppgifter som skulle kunna riskera att bibliotekariernas identiteter röjs för utomstående har uteslutits. Ytterligare en sådan etisk aspekt framträder i observationerna av folkbibliotekens exponering av skönlitteratur. För att inte riskera att en specifik exponeringstyp härleds till ett visst bibliotek eller en viss respondent nämns inte vilket bibliotek som använder en viss exponeringsform. Det som framkommer är enbart att exponeringstypen förekommer på de bibliotek som har observerats. Även nyttjanderutinen har uppmärksammats vilken innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamålet (Repstad 2007, s. 90). Denna rutin har tillmötesgåtts genom att respondenterna blivit införstådda med att insamlat intervjumaterial enbart kommer att användas av mig och således inte i andra syften utöver uppsatsarbetet. Med dessa klargöranden om metod och forskningsetiska ställningstaganden är det nu dags att presentera bibliotekens observerade exponering och deltagande respondenter. Presentationerna ges i nästkommande avsnitt. 16

20 6 Presentation av exponering och respondenter I följande kapitel presenteras de observerade folkbibliotekens exponering av skönlitteratur för att skapa en bakgrund till de resultat som framkommit ur intervjuerna. Observationerna blir även ett stöd i analysen och diskussionen av intervjumaterialet. Efter den presentationen introduceras uppsatsens åtta respondenter. 6.1 Folkbibliotekens exponering av skönlitteratur Innan presentationen följer av de åtta folkbibliotekens observerade exponering av skönlitteratur vill jag understryka att observationerna utfördes vid ett tillfälle vardera. Därmed kan jag inte ge svar på hur exponeringarna skulle kunna ha sett ut om observationerna skett vid andra tillfällen. En gemensam nämnare för samtliga observerade folkbibliotek var placeringen av exponerad litteratur i närheten av entrén, och då för det mesta per automatik i närheten av låne- och/eller informationsdisk. Litteraturen som exponerades här var för det mesta samlad under ett specifikt tema och innehöll vanligtvis en blandning av fack- och skönlitteratur. Nyinkommen litteratur, korttidslån och böcker som nyligen återlämnats var vanliga indelningar. I något fall fanns en exponeringshylla innanför entrén med blandad fack- och skönlitteratur där något mer specificerat tema ej framgick. Vanligt förekommande var även att facklitteratur med regional anknytning exponerades i entrén. När sådana specifika teman förekom gavs alltid en förklarande skylt på exponeringsmöbeln ifråga. Skylten innehöll för det mesta enbart en informerande rubrik men i somliga fall förekom även bilder för att förtydliga gällande tema. En annan exponering som samtliga observerade folkbibliotek uppvisade var exponering av skönlitteratur på de vanliga hyllorna på skönlitteraturavdelningen. Vissa böcker kunde stå för sig själva där utrymme fanns medan andra böcker kunde stå grupperade. Vissa bibliotek använde specialutformade hyllplan eller andra hjälpmedel så att böckerna kunde stå halvlutade bakåt. Böckerna kunde vara placerade både ovanpå och i hyllorna på varierande nivåer. Även på avdelningen för skönlitteratur kunde böckerna vara indelade i nyheter och nyinkommet. Ljudböcker exponerades på majoriteten av de observerade biblioteken genom att oftast ställas ovanpå hyllan. I princip alla observerade bibliotek nyttjade gavelexponering på avdelningen för skönlitteratur, det vill säga att man på olika sätt exponerade skönlitteratur på hyllornas kortsidor. Den utplockade skönlitteraturen på gavlarna var i de flesta fall avhängig den skönlitteratur som hyllorna innehöll i övrigt. Några bibliotek tillhandahöll författarteman på hyllgavlarna med en förklarande skylt i anslutning till uppsättningen. Ett bibliotek hade ett författartema på en gavel av en skönlitteraturhylla där fack- och skönlitterära pappersböcker blandades tillsammans med andra medier. Knappt hälften av biblioteken använde sig av slutna glasmontrar med säsongs- eller aktivitetsbetonade tematiseringar. Dessa stod vanligtvis i närheten av entrén och disken. Det vanligaste innehållet var facklitteratur, men någon glasmonter blandade även fack-, skön- och barnlitteratur. Glasmontrarna var den exponeringsmöbel som innehöll mest 17

Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur En enkätundersökning av användares upplevelse av exponering

Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur En enkätundersökning av användares upplevelse av exponering KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:4 Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur En enkätundersökning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Vi arbetar i medborgarnas tjänst Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan

Läs mer

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan. Karlskoga bibliotek Medieplan Karlskoga bibliotek 2016-03-14 www.karlskoga.se Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 2. Styrdokument... 4 2.1 Bibliotekslag (2013:801)... 4 2.2 FN:s

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen.

Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Hanna Johansson, projektledare bokcirklar.se, Regionbibliotek Stockholm. Halmstadkonferansen 2013, Bergen. Startade 2007 Privat initiativ av bibliotekarie Nina Frid Drivs från och med hösten 2010 av Sveriges

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Mediepolicy 2013-2014

Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicy 2013-2014 Mediepolicyn vänder sig i första hand till Nackas invånare men har också till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken. Revidering sker

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för Karlskoga bibliotek Tjänsteskrivelse 1 (2) 2016-04-05 KFN 2016.0061 Handläggare Maria Lobell Medieplan för Karlskoga bibliotek Sammanfattning Biblioteket står sedan tidigare utan medieplan, varför ett skriftligt, ifrån grunden,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Skönlitteratur, inköp och folkbibliotek

Skönlitteratur, inköp och folkbibliotek MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2014:1 ISSN 1654-0247 Skönlitteratur, inköp och folkbibliotek - En kvalitativ

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Att välja bok i biblioteksmiljön En studie av hur bibliotekens exponering av litteratur påverkar biblioteksanvändarnas val

Att välja bok i biblioteksmiljön En studie av hur bibliotekens exponering av litteratur påverkar biblioteksanvändarnas val KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:56 Att välja bok i biblioteksmiljön En studie av hur bibliotekens

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning.

Undervisningen ska erbjuda möjlighet till anpassning av stoff efter elevernas intresse och utbildning. SVENSKT TECKENSPRÅK Ett välutvecklat teckenspråk är av betydelse för dövas och hörselskadades lärande i och utanför skolan. När språket utvecklas ökar förmågan att reflektera över, förstå, värdera och

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

MTM. Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016

MTM. Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016 MTM Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Metod Resultat Användare Bibliotekarier Analys och slutsatser MTM Annotationer

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna

Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna MASTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2014:9 Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna

Läs mer

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka PROGRAM/PLAN Medieplan för biblioteken i Dokumentets syfte Medieplanen har till uppgift att fungera som riktmärke för mediearbetet inklusive fjärrlån på biblioteken Dokumentet gäller för Biblioteken i

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen.

På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och bilder från dagen. Rapport från Trångt i hyllan eller ett väl genomtänkt bestånd? ett seminarium om gallring Katrineholm 2 april 2009 På seminariewebben http://trangtihyllan.blogspot.com/ hittar du bland annat program och

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design

3/30/12. Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Stjärnmodellen. Översikt. Analys. Prototyper Krav. Design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer