Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek"

Transkript

1 KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:23 Synliggörandet av skönlitteraturen Exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek ANN GUSTAFSSON Ann Gustafsson Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats helt eller delvis är förbjudet utan medgivande.

2 Svensk titel: Engelsk titel: Författare: Synliggörandet av skönlitteraturen: exponering som förmedlingsmetod på folkbibliotek Making fiction visible: the use of displays to promote fiction in public libraries Ann Gustafsson Färdigställt: 2012 Handledare: Abstract: Mats Dolatkhah & Margareta Lundberg Rodin The aim of this study is to examine the fiction promoting role of public librarians through their fiction displays. The study covers three problems: What reasons do public librarians give for their selection of displayed fiction? How do public librarians view fiction displays in relation to other promotion strategies? How do public librarians think that promotion through fiction displays will evolve in the future? The results of the study have been analyzed using Jofrid Karner Smidt s theory of how public librarians view their promotion of fiction. The concepts used are promotion due to public demand, actively recommending and informative promotion, and through dialogue. To account for the problems investigated in the study, eight librarians have been questioned through semi-structured interviews. Observations of fiction displays were also made at the time of those interviews. Through their selections, the librarians aim to support the users reading habits as well as to challenge and broaden those habits. According to the informants, displays affect the number of loans, but the book covers are also significant. The librarians see fiction displays as an opportunity to display fiction that corresponds to their personal tastes. Speculating about the future, librarians find it likely that the selection of fiction displayed online will be more influenced by users demand. For the future of physical libraries, librarians hope that libraries will work harder to display fiction that is often overlooked. Nyckelord: Exponering, skyltning, litteraturförmedling, skönlitteratur, folkbibliotek, urval

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och frågeställningar Avgränsningar och definitioner Förmedlingens och exponeringens utveckling Litteratur- och forskningsöversikt Förmedling av skönlitteratur Bibliotekariens arbete med exponering Användarens möte med exponering Biblioteket som butik? Förmedling och exponering på webben Sammanfattning av litteratur- och forskningsöversikt Teori Bibliotekariens litteraturförmedlande roll Tillämpning av teori Metod Metodval Urval Genomförande Forskningsetik Presentation av exponering och respondenter Resultat och analys Bibliotekariers urvalsmotiv vid exponering Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Exponering i relation till andra förmedlingsmetoder Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Den skönlitterära exponeringens framtid Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Praktiska förutsättningar och överväganden Diskussion och slutsatser Bibliotekariers urvalsmotiv vid exponering Exponering i relation till andra förmedlingsmetoder Den skönlitterära exponeringens framtid Teori- och metoddiskussion Förslag till fortsatt forskning Slutord Käll- och litteraturförteckning Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Observationsschema

4 1 Inledning Skönlitteraturen är den främsta inkörsporten till mitt intresse för folkbibliotekens exponering av litteratur, en verksamhet som i vardagligare tal beskrivs som skyltning av böcker i biblioteket. Under utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap har jag blivit alltmer intresserad av folkbibliotekens litteraturförmedlande roll samtidigt som jag har börjat reflektera över mitt sätt att använda biblioteksrummet. Jag har blivit uppmärksam på betydelsen av exponerad skönlitteratur och vilken verkan detta synliggörande har på mig och min omgivning. De gånger jag besöker biblioteket utan att vara på jakt efter ett specifikt verk är det knappast alla dessa hyllmeter med bokryggar som lockar mest. Nej, de böcker som drar min blick till sig vid sådana tillfällen är de som på ett eller annat sätt exponeras i biblioteksrummet. Mitt intresse för bibliotekens litteraturförmedlande roll och insikten om exponeringens betydelse har öppnat upp för möjligheten att kombinera dessa delar i studien. I centrum för uppsatsen ställs följaktligen bibliotekariens roll i den förmedlande process som exponeringen av skönlitteratur på folkbibliotek utgör. 1.1 Bakgrund Innan uppsatsens problemformulering presenteras ämnar jag ge en bakgrund till exponering som underkategori till det övergripande begreppet litteraturförmedling. Jag avser dessutom beskriva de väsentliga problembilder, idéer och synsätt som förekommer om litteraturförmedling i allmänhet och exponering i synnerhet. Folkbibliotekens litteraturförmedlande uppdrag är så betydelsefullt att det har tillägnats en egen paragraf i bibliotekslagen. Här anges nämligen att samtliga medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek som ett främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt (SFS 1996:1596, 2 ). För att folkbiblioteken ska kunna främja sådana intressen använder de sig i regel av olika litteraturförmedlande tillvägagångssätt där referenssamtal, bokprat, författarträffar, bokrecensioner och bokutställningar utgör några exempel. Förmedlingen kan därmed ske på muntlig, skriftlig och visuell väg (Tveit 2004, s. 18), där exponering främst förknippas med visuell förmedling. I artikeln Luk op for skønlitteraturen: om skønlitterær formidling i folkebiblioteker skriver Jens Thorhauge att litteraturförmedlingen kan delas upp i direkt och indirekt förmedling. Exponering ingår i den indirekta förmedlingsformen tillsammans med bland annat ämnesuppställningar, litteraturlistor och författarporträtt. Till den direkta förmedlingen hör det personliga samtalet och annan muntlig framställning (1995, s. 179f.). Det förekommer olika synsätt på hur viktig exponeringen är och vilka effekter den kan få. Enligt Tveit bör förmedlaren vara medveten om sin kraft att påverka (2004, s. 29). I artikeln Att bygga broar skönlitteraturen och bibliotekets roll uttrycker däremot Ulla Forsén att biblioteken har en lång väg att gå om de vill påverka efterfrågan i högre grad med sin exponering. Trots detta menar hon att exponering är en viktig del av biblioteket eftersom den exponerade litteraturen väcker läslust och nyfikenhet. Genom att visa böcker med framsidan utåt, arrangera bokutställningar och ordna små bibliotek i det 1

5 stora kan användaren orientera sig bland böckerna utan att behöva känna krav på lån eller köp (Forsén 2000, s. 33). Vissa svenska författare menar dock att bibliotekens litteraturförmedling blivit åsidosatt till förmån för helt andra ämnen i biblioteksdebatten. En sammanslutning som har insett vikten av det litteraturförmedlande uppdraget är NÄFS nätverket för skönlitteratur på biblioteken som arbetar för att lyfta fram arbetet med skönlitteratur på landets folkbibliotek (NÄFS 2008, s ). I artikeln Något man kommer tillbaka till hävdar NÄFS-medlemmen och litteraturkritikern Annina Rabe att bibliotekens litteraturförmedlande roll har hamnat i skymundan och blivit omodern. Enligt Rabe har detta skett i takt med världens utveckling mot marknadsanpassning och att boken alltmer blivit en konsumtionsvara, något hon menar att folkbiblioteken ska motverka (2008, s. 27). Litteraturen betraktas antingen som verk eller vara beroende på om ett förmedlande eller marknadsförande perspektiv intas. Marknadsföring syftar till att göra en vara känd, erkänd och efterfrågad samtidigt som produkter anpassas efter behov och efterfrågan. Att förmedla handlar istället om att rekommendera och framhålla litteratur, men att låta läsarna skapa egna uppfattningar om den. Litteraturförmedlaren arbetar med texter och läsare snarare än produkter och konsumenter (Tveit 2004, s. 46). I motsats till Rabe anser Forsén att marknadsanpassningen angår även biblioteken eftersom de är en del i samhället och samhällets förändring innebär också nödvändigtvis bibliotekens förändring (2000, s. 34). Därmed uppenbaras problematiken kring förmedlingens ställning i dagens folkbibliotek såväl som vilken skönlitteratur folkbiblioteken bör förmedla och exponera i denna alltmer marknadsanpassade tid. 1.2 Problemformulering För att återkoppla till ovanstående bakgrund upplever jag att den litteraturförmedlande synen på exponering många gånger fått stå tillbaka för det marknadsförande perspektivet i tidigare studier. Undersökningar av exponeringens förtjänster stannar lätt vid att bibliotekets eget gynnande framhålls, med höjd cirkulation och ökade utlån som resultat (Baker 1986b; Goldhor 1972; Roy 1993). Givet att andra förmedlingsmetoder ofta relateras till mer idédrivna perspektiv finns det skäl att anta att även exponering kan betraktas utifrån den synvinkeln. Detta antagande styrks genom tidigare forskning (se avsnitt 3) där bibliotekspersonals ideologiska perspektiv på exponering framkommer. Ytterligare något som gör just exponering intressant är dess visuella och indirekta förmedlingstyp som beskrivs av Tveit (2004, s. 18) respektive Thorhauge (1995, s. 179). På grund av exponeringens visuella och indirekta förmedling har inte dialogen mellan bibliotekarie och låntagare en lika framträdande roll. Man kan fråga sig vilken effekt sådana omständigheter har på bibliotekspersonalens urval i exponeringsarbetet, om bibliotekariernas möjligheter att påverka förmedlingen upplevs öka eller om den indirekta förmedlingen snarare orsakar slumpmässiga synliggöranden av skönlitteraturen. Det är även tänkbart att omslaget kan ha betydelse för bibliotekariers val av exponerad litteratur med tanke på förmedlingsformens visuella karaktär. 2

6 Trots att bibliotekens användning av webbaserade tjänster breder ut sig finns idag ett stort intresse för biblioteket som fysiskt rum (Rasmussen & Jochumsen 2010, s. 213). På grund av informationsteknologins framsteg har exponeringens förutsättningar förändrats, men av den beskrivna utvecklingen att döma är det fysiska tillgängliggörandet fortfarande viktigt. Då forskningen om exponering under de senaste femton åren i stort sett begränsats till studentuppsatser vet vi dock inte så mycket om hur denna företeelse fungerar och betraktas numera. Allt detta påvisar att exponering som förmedlingsstrategi är angelägen att undersöka närmare i förhållande till samtiden och framtiden. Uppenbarligen finns ett intresse av såväl litteraturförmedling som exponering hos studenter inom B&I morgondagens bibliotekarier. 1.3 Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftar till att undersöka folkbibliotekariers förhållningssätt till exponering av skönlitteratur och deras förmedlande roll i exponeringssammanhang. Med utgångspunkt i problemformulering och syfte är uppsatsen avsedd att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv ger folkbibliotekarier uttryck för i urvalen av exponerad skönlitteratur? Hur uppfattar folkbibliotekarier exponering av skönlitteratur i relation till andra förmedlingsmetoder? Hur tror folkbibliotekarier att exponering av skönlitteratur kommer att utvecklas i framtiden? För att besvara de tre frågeställningarna intervjuas bibliotekarier på olika folkbibliotek. 1.4 Avgränsningar och definitioner Empirin avgränsas till svenska folkbibliotek på grund av att denna bibliotekstyp vanligtvis har störst ansvar för skönlitteraturen med sina stora skönlitterära bestånd. Uppsatsen avgränsas även till skönlitteratur för vuxna, med vetskap om att diskussioner om kombinerad exponering av barn-, fack- och skönlitteratur kan komma att förekomma i undersökningen. För att klargöra vad som menas med exponering i uppsatsen används David C. Mitchum och Loriene Roys (1993) begreppsförklaring av display som framgår i artikeln An inventory of library display themes: Denna definition anger att exponering utgörs av en tillfällig gruppering av böcker som på något sätt visas upp från den övriga samlingen på biblioteket (s. 130). På de ställen där termen skyltning förekommer i uppsatsen används den synonymt med exponering. Anledningen är att studiens empiriska datainsamling visar att termen skyltning används på motsvarande sätt. I uppsatsen används flera benämningar på personen som använder biblioteket såsom användare, låntagare och biblioteksbesökare. Inga särskiljningar görs mellan termerna. Däremot kommer benämningen kund inte att användas, detta för att belysa förmedlingens gränsdragning mot marknadsperspektivet. 3

7 2 Förmedlingens och exponeringens utveckling Före uppsatsens litteratur- och forskningsöversikt tar vid finns det skäl att ytterligare framhålla exponeringen som en underavdelning till litteraturförmedling. Genom att studera den bibliotekshistoriska utvecklingen blir det nämligen möjligt att urskilja hur exponeringen präglats av den förändrade synen på bibliotekariens förmedlande roll. Nedan följer en kort redogörelse för hur den förändrade synen på litteraturförmedling påverkat bibliotekens exponering av litteratur under årens lopp. Jag låter denna historiska översikt ta sin utgångpunkt i de gamla svenska socken- och folkbiblioteken. Dessa bibliotek bestod länge av mycket små boksamlingar som kunde vara tillgängliga under oerhört begränsade tider. Detta redogör Magnus Torstensson för i artikeln Att studera folkbiblioteksutvecklingen exemplet Sverige och några jämförelser med USA där han vidare beskriver att lokalerna ofta hade använts i annat syfte dessförinnan och att personalen många gånger var outbildad (2001, s. 142f.). I början av 1900-talet började Valfrid Palmgren agera för de public library-idéer som vuxit fram i USA och England. Idéerna innebar att biblioteket skulle riktas till hela befolkningen, ha utbildad personal och erbjuda större bestånd och öppna hyllor. Folkuppfostran hade då en central roll på biblioteket (Torstensson 2001, s. 143f.). Bibliotekariens historiska förmyndarroll sträckte sig långt in på 1900-talet men skulle komma att övergå till idealet av den neutrala bibliotekarien, en utveckling som kan förklaras av bibliotekariens professionalisering. Idén med den neutrala bibliotekarien var att individen själv skulle få vara fri i sina åsikter och skapa sig en uppfattning utan inblandning från en förmyndande bibliotekarie. Idag har även den neutrala förmedlingsrollen kommit att bli diskutabel. Att som bibliotekarie kunna förhålla sig helt neutral i en litteraturförmedlande situation har visat sig vara en problematisk uppgift (Thorhauge 1995, s. 175f.). Exponeringens igångsättning kan spåras tillbaka till perioden då bibliotekariens förmyndande roll rådde på biblioteken. Enligt Stephanie Borgwardts handbok Library display kan idéerna om skyltning och exponering i ett internationellt perspektiv spåras tillbaka till tidigt 1920-tal, även om det inte specifikt gäller bibliotekens exponering (1970, s. 1). David C. Mitchum och Loriene Roy belyser dock att diskussioner om att fånga låntagarens intresse i biblioteket genom exponeringstekniker förekom redan vid åren runt sekelskiftet. I ett tidigt stadium syftade exponeringen till att utveckla allmänhetens litterära smak genom att främja seriöst eller facklitterärt läsande. Dit hörde inte romanen. Under 1930-talet inspirerades biblioteken alltmer av varuhusens exponeringstekniker och bibliotekarier blev samtidigt intresserade av exponeringens påverkan. På 1970-talet gjordes de första vetenskapliga studierna av exponeringens inverkan på bibliotekens cirkulation (Mitchum & Roy 1993, s. 129f.). Denna historik klargör hur förändringen av bibliotekariens förmedlande roll har påverkat utvecklingen av bibliotekens exponering. Historiken kan därigenom öka förståelsen för de tendenser som urskiljs inom ämnet idag, vilket jag återkommer till i uppsatsens diskussion. Därutöver kan detta kapitel betraktas som ett avstamp inför den tidigare forskning som jag redogör för under nästkommande avsnitt. 4

8 3 Litteratur- och forskningsöversikt Någorlunda ny forskning om bibliotekens exponering av litteratur visade sig bli en besvärlig uppgift att finna då en stor del av den tidigare forskningen och litteraturen är skriven under 1970-, 80-, och 90-talet. Att forskningen om exponering under senare år varit sällsynt visar på relevansen av min studie. Här finns uppenbarligen ett tomrum att fylla. För att ringa in det litteraturförmedlande perspektivet på exponering inleds litteraturoch forskningsöversikten med ett avsnitt om förmedling av skönlitteratur. Sedan följer ett avsnitt om bibliotekariens arbete med exponering, därefter ett avsnitt om användarens möte med exponering samt ett avsnitt där synsättet på biblioteket som butik behandlas. Därpå belyser jag bibliotekens förmedling och exponering på webben. 3.1 Förmedling av skönlitteratur Följande avsnitt behandlar den forskning som bedrivits om folkbibliotekens litteraturförmedling i stort. Detta vidare perspektiv har jag valt att inleda litteratur- och forskningsöversikten med eftersom uppsatsen fokuserar på exponering som en form av förmedlingsmetod. Innan den empiriskt grundade forskningen presenteras vill jag dock kortfattat redogöra för några av de påståenden och idéer om litteraturförmedling som Tveit lägger fram och som kan vara nog så relevanta att belysa. I Innganger: om lesing og litteraturformidling uttrycker Tveit svårigheterna med att vara en god förmedlare av litteratur. Enligt henne krävs av litteraturförmedlaren såväl engagemang, kunskaper som förståelse för läsarens situation samtidigt som olika kvalitetsvärderingar såsom språklig, etisk och estetisk kvalitet vägs in och balanseras (Tveit 2004, s. 36f.). Idag är det dock inte enbart de nämnda kvalitetsbegreppen som avvägs i förmedlingskontexten. Det finns även varierande uppfattningar om hur bibliotekariens kvalitersvärderingar och egna läsvanor ska samspela med användarnas efterfrågan (Tveit 2004, s. 42f.). Till forskningen som är empiriskt grundad hör Jofrid Karner Smidts doktorsavhandling Mellom elite og publikum: litterær smak og litteraturformidling blant bibliotekarer i norske folkebibliotek (2002) som handlar om folkbibliotekariers skönlitterära smak och litteraturförmedling. Författaren använder sig av Mikhail Bakhtins språkteori, Jan Mukařovskýs teori om estetisk funktion och Pierre Bourdieus teorier om fält och smak. Förutom den tredelade teoribildning som jag tillämpar i uppsatsens analys redovisar Karner Smidt ytterligare resultat med relevans för min studie. Vikten av undersökningar om folkbibliotekens litteraturförmedling bekräftas i Karner Smidts enkätstudie där det framkom att 97 procent av bibliotekarierna såg förmedling av skönlitteratur som en viktig del av folkbibliotekens verksamhet. Även beträffande prioriteringen av skönlitterär förmedling i förhållande till förmedling av facklitteratur och information har skönlitteraturen en stark position (Smidt 2002, s. 127). Former av litteraturförmedling som de nio informanterna i avhandlingens intervjuundersökning använder sig av är bokprat både i och utanför biblioteket, 5

9 bokrecensioner i lokalpressen, bokutställningar och personliga referenssamtal. Bokutställningar anordnas ofta och en av Karner Smidts informanter menar att denna verksamhet är högprioriterad på hennes bibliotek. Den personliga kontakten är dock den förmedlingsstrategi som omtalas i högst grad (Smidt 2002, s. 260f.). Flera informanter i Karner Smidts avhandling anser att den litteraturförmedling som sker utifrån egen smak bör begränsas till förmedlingsstrategier riktade till större grupper. Informanterna menar att man bör vara försiktig med att påverka låntagarna i det personliga samtalet eftersom det kan skrämma iväg dem (Smidt 2002, s. 262). Karner Smidt kommer fram till att bibliotekariens litterära smak för det mesta placerar sig mellan den höga och den låga litteraturen (Smidt 2002, s. 311). Med utgångspunkt i intervjuundersökningen drar Smidt slutsatsen att folkupplysningstanken tappar alltmer fäste till förmån för den efterfrågestyrda förmedlingen. Informanterna vill ofta framhålla att deras litteratursmak är högre än smaken hos låntagarna av populärlitteratur. Bibliotekarierna vill samtidigt inte verka nedvärderande i sin förmedling, vari en neutral hållning synliggörs (Smidt 2002, s. 271f.). Resultatet som påvisar folkupplysningstankens alltmer undanskymda roll står i kontrast till Karner Smidts enkätundersökning som visar att folkupplysningstanken fortfarande är stark bland norska folkbibliotekarier och att majoriteten är skeptiska till inköpen av populärlitteratur (Smidt 2002, s. 128). Som avslutning på detta avsnitt om förmedling av skönlitteratur vill jag nämna att jag i uppsatsens diskussion kommer att återkomma till flera av de aspekter som berörs ovan. Kopplingar kommer att göras till bibliotekariers prioritering av skönlitterär förmedling, förmedling utifrån egen smak och de olika uppvisade förhållningssätten till litteraturförmedling. Efter ovanstående redogörelser är det nu dags att fokusera på forskningen som bedrivits om bibliotekariens arbete med exponering. Resultat från dessa studier presenteras i följande avsnitt. 3.2 Bibliotekariens arbete med exponering Genom att studera tidigare undersökningar om bibliotekens exponering av litteratur blir det tydligt att inte bara litteraturförmedlingen kan ske på en mängd olika sätt. Variationsrikedomen blir märkbar även i exponeringen som enskild förmedlingsmetod. Jenny Wikström redovisar i magisteruppsatsen Böckerna i blickfånget: betydelsen av skyltning och exponering av skönlitteratur på folkbibliotek (1999) att den skönlitterära skyltningen på Skellefteå stadsbibliotek bland annat skedde utifrån specifika teman, i utställningsform och med hjälp av olika möblemang på flera platser i biblioteket (s ). Urvalet kunde ibland ske subjektivt och mer eller mindre slumpmässigt (Wikström 1999, s. 17). Informanterna var eniga om att skyltningsarbetet var viktigt, men hade olika syn på skyltningens faktiska prioritet (Wikström 1999, s. 16). Även Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg berör praktiska tillvägagångssätt för exponering i Strategisk medieplanering för bibliotek (2001). Författarna föreslår att den exponerade boken får ett omdöme eller en kort beskrivning i tillägg på en skylt bredvid (Höglund & Klingberg 2001, s. 42). För att möjliggöra exponeringsutrymmet som krävs för ett sådant tillvägagångssätt är biblioteksbeståndet i behov av systematisk gallring. 6

10 Tillsammans leder exponeringen och gallringen till ökad utlåning när hyllorna blir luftigare och böckerna tillgängligare (Höglund & Klingberg 2001, s. 72). Stephanie Borgwardt som skrivit exponeringshandboken Library display (1970) menar dock att biblioteken kan ha ytterligare motiv till exponeringen utöver höjd cirkulation. Syftena kan vara att framhäva bibliotekets varierande resurser, föra samman böcker som separerats av klassifikationssystem, storlek eller form eller att med hjälp av exponeringen bygga upp goda relationer med allmänheten. Motiv kan också vara att informera, uttrycka idéer och visa intresse för aktiviteter i regionen (Borgwardt 1970, s ). Borgwardts handbok är visserligen inte empiriskt grundad men är ändå intressant för min undersökning då den tar upp ovanstående motiv till exponering. Det finns en mängd andra exponeringshandböcker att tillgå men en fördel med Borgwardts är det jag nyss redovisat. Vidare poängterar Höglund och Klingberg bibliotekets uppgift att tillhandahålla den goda boken framför massmarknadslitteraturen (2001, s. 36). Detta förhållningssätt kan kopplas samman med Wikströms studie där de två intervjuade bibliotekarierna uppgav flera motiv till skyltningen. Överrasknings- och spänningsmomentet var centralt, liksom framlyftandet av smalare litteratur som i andra sammanhang inte är så synlig eller känd. Att låntagarna ska utveckla sig själva var ett motiv som förekom hos den ena informanten, som också betonade att skyltningen skulle bidra till lässtimulans och litteraturfrämjande (Wikström 1999, s. 16). Oavsett vilka syften bibliotekarier har med exponeringen bör vikten av visuellt tilltalande bokomslag inte underskattas (Borgwardt 1970, s. 101f.). Betydelsen av bokens visuella utförande lyfts bland annat fram i Maria Andersson och Anna Rindälvs magisteruppsats En snäll tantroman gör ingen skada en kritisk studie om skyltning och makt (2005) som tar fasta på maktaspekterna i bibliotekariers exponering av skönlitteratur. Andersson och Rindälv undersöker i likhet med min uppsats vilka motiv som ligger bakom bibliotekariers urval och skyltning, men de studerar även hur skyltningen kan relateras till bibliotekariers förhållningssätt till makt. Utifrån sina teoretiska utgångspunkter fann Andersson och Rindälv genom sin intervjuundersökning att den strategi som motsvarade bibliotekariernas arbetssätt i högst grad var den pragmatiska. Det innebar att bibliotekarierna i många fall betonade just böckernas utseende och popularitet som väsentligt att ta hänsyn till i skyltningen. I relation till Andersson och Rindälvs andra frågeställning med störst fokus på bibliotekariens makt uppenbaras däremot att störst andel respondenter tillhörde den konservativa bibliotekarierollen som anser sig vara kvalificerad att avgöra vilken läsning som passar låntagaren. Den konservativa bibliotekarien intar en fostrande roll och utövar medvetet makt över låntagarna (Andersson & Rindälv 2005, s. 72). Avslutningsvis vill jag kort beröra två svenska utvecklingsprojekt i folkbibliotekssfären som visar på det ökade intresset för exponering av litteratur på biblioteken. Projekten består av det omdebatterade GÖK-projektet på 1990-talet och det nyligen genomförda biblioteksprojektet Synliggör biblioteket Identitet, image, profil. Målsättningarna i GÖK-projektet var att inköp skulle ske på låntagarnas efterfrågan, arbetet skulle göras rationellare och böckernas exponering skulle förbättras med hjälp av olika zon- och temaindelningar på biblioteket (Rutqvist 1994, s. 42). I utvecklingsprojektet Synliggör 7

11 biblioteket satsade Regionbibliotek Halland på olika marknadsföringsstrategier för att synliggöra biblioteket. Bland annat arbetade man för att i större utsträckning tillgängliggöra skönlitteraturen genom skyltning och ommöblering. Slutsatsen som kunde dras av projektet var att det som biblioteken lyfte fram och synliggjorde användes i större utsträckning (Eliasson & Jansson 2011, s. 53). I uppsatsens diskussion kommer sedan återkopplingar att göras till de praktiska sidorna av exponeringsarbetet och de motiv för exponering som beskrivits. Som en övergång från bibliotekariens till användarens förhållande till exponerad litteratur följer nedan en presentation av användarnas reaktioner på och användning av bibliotekens exponering. 3.3 Användarens möte med exponering Folkbiblioteksanvändaren har enligt boken Tilgængelighed og græsning: om bibliotekernes brugere, materialer og servicekvalitet (1994) av den danske professorn Niels Ole Pors, ofta flera informationsbehov under samma biblioteksbesök, både specifika och mer opreciserade. De vagare informationsbehoven uppfylls inte sällan genom browsing, det vill säga genom ett slags strövande och ögnande bland hyllorna (Pors 1994, s. 67). Browsing kan dessvärre orsaka information overload hos biblioteksbesökarna vilket innebär att besökarens förmåga att bearbeta, fatta beslut och välja information överskrids. I artikeln Overload, browsers, and selections (1986a) föreslår Sharon L. Baker exponering som en strategi för att minska risken för sådan överbelastning hos biblioteksanvändaren (s. 316). Tack vare exponeringen krävs inte lika stor ansträngning för användaren att finna material. Den reducerade kraftansträngningen kan dock orsaka att användaren blir omotiverad att söka bland bibliotekets mindre tillgängliga resurser (Baker 1986a, s. 325). Den primärforskning med större anspråk som har kunnat hittas för denna undersökning består främst av experiment där forskare undersökt hur bibliotekens exponering av litteratur påverkar utlåningen. Trots att denna uppsats har ett annat fokus är det ändå på sin plats att kort redogöra för dessa studier på grund av de kunskapsanspråk som erhållits härur. Herbert Goldhor är särskilt framstående inom dessa cirkulationsexperiment. Hans första omfattande experiment redovisas i The effect of prime display location on public library circulation of selected adult titles (1972) och det andra experimentet redovisas i artikeln Experimental effects on the choice of books borrowed by public library adult patrons (1981). Sharon L. Baker presenterar en liknande undersökning i artikeln The display phenomenon: an exploration into factors causing the increased circulation of displayed books (1986b) och Loriene Roy redogör i artikeln Displays and displacements of circulation (1993) även hon för ett exponeringsexperiment. En gemensam nämnare för dessa studier är att exponering framträder som en stor påverkanskraft beträffande biblioteksanvändarnas val av litteratur. Experimenten visade att de exponerade titlarna kunde cirkulera i högre grad men att utlånen av de exponerade böckerna inte påverkade cirkulationen av det totala beståndet. Pors (1994) menar dock att bedömningen av hur beståndet används inte enbart bör mätas med utlåningsstatistik. Utlånen säger exempelvis ingenting om vad låntagaren gör 8

12 med det lånade materialet och hur mycket det används. Utlånen säger heller ingenting om hur materialet används på själva biblioteket (s. 82f.). Ett sätt att nå bortom utlåningssiffrorna för att uppfatta effekterna av exponeringen är att genomföra användarundersökningar med koncentration på användarens upplevelser av exponering. Exempel på sådana undersökningar är Lotte Frederiksen och Darina Gustavssons magisteruppsats Alternativa hylluppställningar: en användarundersökning på fyra folkbibliotek (2007) och Dan Heivers kandidatuppsats Biblioteksanvändares möte med exponerad litteratur: en enkätundersökning av användares upplevelse av exponering (2010). Med semistrukturerade intervjuer som metod undersökte Frederiksen och Gustavsson bland annat användarnas upplevelse av exponeringen på de fyra studerade bibliotekens fackavdelning. Majoriteten av respondenterna tillkännagav att exponerad litteratur väcker deras intresse och att det således händer att de gör oplanerade lån. De som var mest positiva till exponeringen angav lästips som ett skäl till varför de uppskattar företeelsen. Frederiksen och Gustavsson spekulerar sedan i om exponeringen som en uppenbar marknadsföring kan vara en bidragande orsak till vissa respondenters medvetenhet om exponeringen och att dessa påstod sig vara opåverkade av vilken litteratur som exponeras (2007, s. 50). Heivers enkätundersökning om biblioteksanvändarnas upplevelse av exponering befinner sig visserligen på kandidatnivå, men kan ändå vara intressant att nämna i sammanhanget. Uppsatsen bekräftar i stort sett Frederiksen och Gustavssons redogörelser, det vill säga att användarna är positiva till exponering och att många användare uppfattar fenomenet som en bidragande faktor till vad de lånar (Heiver 2010, s. 39). Senare i uppsatsen kommer exponeringens påverkan på bibliotekens utlån diskuteras liksom användarnas relation till exponerad litteratur. Som en övergång till nästa avsnitt kan exponeringens påverkan på bibliotekens utlån enligt vissa studier jämföras med butikernas strävan att sälja en produkt. En närmare redogörelse för sådana synsätt ges nedan. 3.4 Biblioteket som butik? När exponering på bibliotek studeras landar diskussionen inte sällan i jämförelser mellan bibliotek och butik. I magisteruppsatsen Med framsidan framåt en studie av taste-cultures och face-front marketing på två svenska folkbibliotek (2009) undersökte Sandra Olsson exponeringen på två olika folkbibliotek, varav respondenterna på det ena biblioteket förordade exponeringen av den smalare litteraturen medan förhållandet var det motsatta på det andra biblioteket (Olsson 2009, s. 33). Uppsatsförfattaren omtalar bibliotekens exponering av skönlitteratur uteslutande som en marknadsföringsstrategi. Hon tillämpar bland annat Philip Kotlers marknadsföringsprinciper som teori vilket bidrar till att Olsson använder termen kund för att beskriva användaren (Olsson 2009, passim). Av orsaker jag nämner i avsnitt 1.4 om uppsatsens avgränsningar och definitioner har jag istället valt andra termer för att beskriva den person som besöker biblioteket. 9

13 Louise Berggren och Jonas Bolding har i magisteruppsatsen Exponera mera: ett arbete om skyltning på folkbibliotek (2001) jämfört butikers och biblioteks exponering. De har dragit slutsatserna att man i butiksvärlden arbetar efter etablerade exponeringstekniker medan biblioteken sällan prioriterar exponeringen eller betraktar företeelsen som en marknadsföringsstrategi. Butiks- och folkbiblioteksvärldens mål med exponering verkar dock vara desamma att skaffa nya kunder/besökare och att stimulera de gamla kunderna/besökarna (Berggren & Bolding 2001, s. 54). Medan de intervjuade bibliotekarierna i Berggren och Boldings (2001) studie inte tycktes reflektera över bibliotekens exponering som en marknadsföringsmetod i särskilt stor utsträckning, motsatte sig rentav de intervjuade bibliotekarierna i Wikströms undersökning synen på biblioteket som en butik. Denna inställning grundade sig främst på att butikernas kommersialism inte ansågs höra hemma på biblioteket. Trots det såg informanterna ändå vissa likheter mellan butikernas säljtekniker och bibliotekets lockande skyltning (Wikström 1999, s. 18). Enligt Matthew S. Moores artikel Book display as adult service (1997) har biblioteken desto mer komplexa uppgifter och mål än bokhandeln vars målsättningar framförallt består av att sälja en produkt. Följaktligen kompliceras bibliotekens syften med exponeringen, även om butikernas mål att sälja en produkt i viss mån kan jämföras med bibliotekens mål att öka sin utlåning (Moore 1997, s. 254). Resonemangen om hur uppsatsförfattarna och de bibliotekarier som studerats förhåller sig till biblioteket som butik i exponeringsprocessen diskuteras vidare i ett senare skede av uppsatsen. Som sista avsnitt i uppsatsens litteratur- och forskningsöversikt följer nedan en presentation av bibliotekens förmedling och exponering i virtuella kanaler. I likhet med det nyligen presenterade avsnittet kan det som följer relateras till exponeringens framtidsutsikter. 3.5 Förmedling och exponering på webben Uppsatsens sista frågeställning fokuserar på exponeringens framtid. Här kan eventuellt respondenternas reflektioner om exponering i andra kanaler än det fysiska biblioteket bli aktuella. Det är således av vikt att kort presentera ett urval av de tidigare studier som gjorts om förmedling och i synnerhet exponering på bibliotekswebben. Informanter i Karner Smidts avhandling menar att förmedling av skönlitteratur på folkbibliotek nedprioriteras i förhållande till andra uppgifter. Ett konkurrerande verksamhetsområde som de urskiljer är informationsteknologin (2002, s. 269). Senare studier ger dock vid handen att litteraturförmedling och exponering med fördel kan kombineras med IT. Det har visat sig att bokomslaget inte bara fyller en funktion i litteraturförmedlingen på det fysiska biblioteket även på bibliotekens webbplatser tillvaratas bokens framsida. Det bekräftas i magisteruppsatserna Förmedling av skönlitteratur via bibliotekets webbplats (2010) av Charlotte Berling och Att visa framsidan är självklart Exponering av medier på folkbiblioteks webbsidor (2008) av Lisa Hartonen och Emelie Sahlström. 10

14 Berling hävdar att bilder på bokomslag dominerar i det litteraturförmedlande materialet på de bibliotekswebbplatser som hon undersökt genom innehållsanalyser (2010, s. 44). Därmed blir gränsen svår att dra mellan bibliotekens webbaserade litteraturförmedling i allmänhet och bibliotekens virtuella exponering som avskild förmedlingsmetod. För att dessutom dra paralleller mellan förmedlingen på det virtuella och det fysiska biblioteket hävdar Berling att det finns många väsentliga likheter häremellan. Biblioteken behöver emellertid bli bättre på att utnyttja webbens fulla potential (Berling 2010, s. 45). Att utnyttja webbens möjligheter i full skala kan dock bli problematiskt om läget är som Hartonen och Sahlström ger uttryck för i sin enkätstudie, det vill säga att exponeringen på webben har låg prioritet (2008, s. 69). I likhet med bibliotekens brist på riktlinjer för den fysiska exponeringen saknar den flesta bibliotek riktlinjer för exponering på webben (Hartonen & Sahlström 2008, s. 57). De största hindren för litteraturförmedling på bibliotekens webbplatser är enligt Berling tekniska begränsningar i de redan befintliga systemen samt brist på personal-, tids- och ekonomiska resurser (2010, s. 48). Lågprioriteringen och de knappa resurserna återspeglas i Hartonen och Sahlströms åskådliggörande av bibliotekspersonalens svårigheter att kontrollera hur exponeringen uppmärksammas och vad den ger för resultat. Bibliotekspersonalen märker dock att användarna refererar till och efterfrågar de exponerade medierna, vilket tyder på att exponeringen påverkar utlån och cirkulation (Hartonen & Sahlström 2008, s. 64). 3.6 Sammanfattning av litteratur- och forskningsöversikt Den tidigare forskningen som redogjorts för ovan ger vid handen att exponering av skönlitteratur är en vanligt förekommande förmedlingsstrategi på folkbibliotek. Det finns ett antal studentuppsatser som undersöker folkbibliotekens exponering av litteratur, både beträffande bibliotekariers syn på verksamhetsområdet och användares ofta positiva inställning till företeelsen. Tidigare forskning med större kunskapsanspråk fokuserar inte sällan på exponering som ett sätt att höja cirkulation och utlån. På så vis sammanliknas bibliotekens exponering med butikernas syften att öka försäljningen med hjälp av genomtänkta skyltningstekniker. Förutom forskningen om bibliotekens exponering i bibliotekslokalen finns flera senare studier som visar på bibliotekens nya exponeringsförutsättningar via webben. Sådana utvecklingsförhållanden har visat sig vara relevanta att beröra då exponering och förmedling på nätet många gånger uppfattas som ett komplement till bibliotekens fysiska exponering. 11

15 4 Teori Teorin som tillämpas i uppsatsen är Jofrid Karner Smidts (2002) tre begrepp för bibliotekariers förhållningssätt till litteraturförmedling. Teoribildningen är ett resultat av Karner Smidts intervjuundersökning med norska folkbibliotekarier vilken återfinns i hennes avhandling Mellom elite og publikum. 4.1 Bibliotekariens litteraturförmedlande roll Karner Smidt (2002) delar upp de intervjuade bibliotekariernas litteraturförmedlande förhållningssätt i tre kategorier utifrån hur informanterna ställt sig till litteraturförmedling. Dessa förhållningssätt kallar hon (i min översättning) för: Efterfrågestyrd förmedling Aktivt rekommenderande och upplysande förmedling I dialog Den efterfrågestyrda förmedlingen inriktas på att utveckla bästa möjliga service till så många användare som möjligt. Skönlitteraturen på biblioteket ska ha så stor bredd att där också finns populära genrer och serier. Biblioteket ska rätta sig efter låntagarens smak och behov och inköpen ska ske med hänsyn till vad låntagarna ber om. Det finns ett samband mellan den positiva synen på populärlitteratur och att stödja efterfrågestyrd förmedling. Bibliotekarien bör vara försiktig med att ställa kvalitetskrav och istället uppmuntra all sorts läsning. Inom den efterfrågestyrda förmedlingen rekommenderar bibliotekarien litteratur med låntagarens smak i beaktande oavsett vilken genre, författare eller vilket verk det rör sig om. Bibliotekarien ska respektera andra gruppers kulturyttringar både genom att tillgängliggöra dem och rekommendera dem. Populärlitteratur och kvalitetslitteratur ska likställas (Smidt 2002, s ). Aktivt rekommenderade och upplysande förmedling kännetecknas av folkupplysningstanken. Litteraturen anses ha en utvecklande funktion. Aktivt rekommenderande och upplysande bibliotekarier ser möjlighet att utmana och utveckla låntagares läsvanor och rekommendera böcker som de troligtvis inte annars skulle ha läst. Förhållningssättet anger att det tillhör folkbibliotekens uppgift att erbjuda högkvalitativ litteratur. Bibliotekarier som ger uttryck för den upplysande förmedlingen ser sig själva som bättre orienterade i bokmarknaden. Därigenom kan bibliotekarien vägleda låntagaren så att personen får upp ögonen för ny litteratur som skulle kunna vara av intresse för denne (Smidt 2002, s. 264f.). Med det dialogiserande förhållningssättet i dialog menas att den efterfrågestyrda och den upplysande förmedlingen inte behöver vara varandras motsatser. De två ståndpunkterna vägs mot varandra så att fördelar med bägge förhållningssätten uppenbaras. Bibliotekarien respekterar användarens smak men kan samtidigt rekommendera någonting annat om låntagaren markerar öppenhet för det (Smidt 2002, s ). 12

16 4.2 Tillämpning av teori Uppsatsens valda teori relaterar tydligt till uppsatsens syfte att undersöka folkbibliotekariers förhållningssätt till exponering av skönlitteratur och deras förmedlande roll inom denna förmedlingsmetod. De tre ovanstående förhållningssätten till litteraturförmedling som Karner Smidt har utformat appliceras på ett klargörande sätt i uppsatsens resultat och analys, se kapitel 7. Detta sker genom att varje frågeställning får ett eget avsnitt där de tre förhållningssätten utgör varsitt underavsnitt. Utsagorna som hämtas från insamlad data härleds till de olika ovanstående begreppen och resoneras kring därtill. Att en utsaga placeras under ett av dessa underavsnitt behöver dock inte betyda att de andra underavsnitten helt och hållet utesluts. Jag är medveten om att förhållningssätten ofta glider in i varandra vilket gör analysen till en delvis personlig tolkning. Att den efterfrågestyrda förmedlingen, den aktivt rekommenderande och upplysande förmedlingen samt den dialogiserande förmedlingen har vissa beröringspunkter är något som jag återkommer till och problematiserar fortlöpande i analysen. De tre förhållningssätten till litteraturförmedling som den valda teorin formulerar kan enbart ringa in teoretiska perspektiv på exponeringen som förmedlingsmetod. Datainsamlingen påvisar dock att bibliotekspersonal ger uttryck för vissa praktiska förutsättningar och överväganden som inte uppsatsens applicerade teori inrymmer. Icke desto mindre har dessa resultat relevans för uppsatsens problem, syfte och frågeställningar. Det har medfört att ett avsnitt kallat Praktiska förutsättningar och överväganden lagts till i analysen av varje forskningsfråga. Därigenom är det min förhoppning att jag ska kunna bidra till en mer heltäckande bild av de studerade bibliotekariernas förhållningsätt till exponering och deras litteraturförmedlande roll i sammanhanget. 13

17 5 Metod I detta avsnitt presenteras metoderna för uppsatsens empiriska undersökning samt på vilka grunder dessa metoder valts ut. Som avslutning belyses mina forskningsetiska ställningstaganden. 5.1 Metodval Utifrån uppsatsens frågeställningar och val av teoretiskt perspektiv har forskningsmetoderna valts ut för den empiriska undersökningen. Detta sker enligt Pål Repstads fingervisning till samhällsforskaren i Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap att det är vad man har för avsikt att studera som bör avgöra kvalitativ eller kvantitativ metodinriktning (2007, s. 12). För denna undersökning är en kvalitativ ansats mest passande eftersom jag avser att fördjupa mig i bibliotekariers uppfattningar, synsätt och ståndpunkter. Alan Bryman menar i Samhällsvetenskapliga metoder (2002, s. 300) att det är just dessa aspekter som studeras med hjälp av den kvalitativa intervjun, vilket underbygger lämpligheten av denna forskningsmetod för att besvara uppsatsens frågeställningar. Kvalitativa intervjuer kan vidareuppdelas i ostrukturerade respektive semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa intervjumetod som applicerats i denna studie är den semistrukturerade tack vare att den har en tydligare struktur än den ostrukturerade intervjun som mer påminner om ett vanligt samtal. Den semistrukturerade intervjun inrymmer samtidigt viss flexibilitet (Bryman 2002, s. 301) vilket är önskvärt i denna uppsats för att möjliggöra intervjupersonernas frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Vid de semistrukturerade intervjuerna har jag strävat efter att ta fram individens personliga känslor, åsikter och uppfattningar vilket Repstad (2007, s. 15) kallar för respondentintervjuer. Av den anledningen har jag valt att kalla studiens intervjupersoner för respondenter. I tillägg har strukturerade observationer i mindre skala genomförts av den skönlitterära exponeringen på de folkbibliotek där de intervjuade bibliotekarierna arbetar. En närmare förklaring av syfte och tillvägagångssätt för observationerna redogör jag för under avsnitt Urval I undersökningen har åtta folkbibliotekarier intervjuats. Bibliotekarierna som efterfrågades skulle antingen ansvara för exponeringen av skönlitteratur eller ha exponering av skönlitteratur som en förekommande arbetsuppgift om inte den nämnda ansvarsrollen förekom på biblioteket. Detta urval följer huvudkriteriet att personerna som tillfrågas för intervju har viktig eller relevant information att ge om frågeställningarna (Repstad 2007, s. 89). På grund av att bibliotekarierna som intervjuades skulle ha insikt i exponeringen av skönlitteratur var det svårt att ta hänsyn till spridningen av exempelvis kön och ålder. Trots det uppnåddes en relativt jämn fördelning av respondenternas åldersgrupper. Dessutom var de utvalda folkbiblioteken avsiktligen av varierande storlek, vilket överensstämmer med Repstads 14

18 rekommendation om att urvalet av respondenter bör ha en så stor bredd som möjligt inom det område som avses undersökas (2007, s. 89). Den första kontakten med biblioteken togs för det mesta via mail och inte sällan kontaktades då bibliotekschefen eller annan samordningsansvarig i det inledande skedet. På så sätt kunde jag få uppgifter om vilken eller vilka bibliotekarier som hade störst ansvar för skönlitteraturen och exponeringen av denna. Därefter togs fortsatt kontakt via mail eller telefon. I något enstaka fall besöktes biblioteket på plats för att där ställa en förfrågan om intervju direkt. 5.3 Genomförande När mina första tankar om uppsatsämne föddes i en tidigare fältstudiekurs genomförde jag tre pilotintervjuer med folkbibliotekspersonal för att pröva intervjuteknik och intervjufrågor. Pilotintervjuerna kretsade då främst kring folkbibliotekariers förhållningssätt till skönlitteratur sett till både smakpreferenser, inköp och förmedling. Med stöd från pilotintervjuerna var det sedan möjligt att skapa ett fokus på just exponering av skönlitteratur som förmedlingsmetod på folkbibliotek, vilket intervjuerna för denna uppsats fokuserats på. I enlighet med rekommendationer från diverse metodlitteratur har en flexibel intervjuguide konstruerats med utgångspunkt i uppsatsens forskningsfrågor, se bilaga 1. I Kvalitativa intervjuer kallar Jan Trost denna flexibilitet för en lägre grad av standardisering med tanke på att jag som intervjuare kan formulera mig efter respondentens språkbruk, frågorna kan ställas i passande ordning och följdfrågor kan konstrueras beroende på vilket svar som erhållits (2010, s. 39). Samtliga intervjuer har genomförts på folkbibliotekariernas arbetsplatser, antingen på deras arbetsrum eller i något intilliggande konferens- eller arbetsrum som varit ledigt. Intervjulokalen har på inrådan av Trost (2010, s. 65f.) valts i samråd mellan respondenten och mig själv. Intervjulokalerna valdes ut på sådant sätt för att bibliotekarierna skulle känna sig ostörda och bekväma i intervjusituation där frågorna främst kretsade just kring deras arbete. I några fall orsakade valet av intervjuplats vissa störningsmoment i form av telefonsamtal och kollegor som ville utbyta några ord med bibliotekarien. Detta kan i någon mån ha påverkat intervjusvaren, men på grund av pausernas ringa omfattning har de troligtvis inte inverkat på utfallen av intervjuerna i någon större utsträckning. För att möjliggöra bästa möjliga analys av intervjuerna har de med respondenternas tillåtelse spelats in, ett tillvägagångssätt som förordas av Lili Luo och Barbara M. Wildemuth i Applications of social research methods to questions in information and library science (2009, s. 236). Därefter har intervjuerna, som varierade i längd mellan cirka 30 minuter och en timme, transkriberats i sin helhet. Detta har lett till ett rikt material att bearbeta. Det analyserade och tolkade intervjumaterialet presenteras med hänsyn till uppsatsens forskningsfrågor, teori samt övriga urskiljbara mönster och teman. Jag vill emellertid understryka att jag inte haft för avsikt att göra några generaliseringar av framlagda resultat. 15

19 De strukturerade observationerna av folkbibliotekens skönlitterära exponering genomfördes med hjälp av ett enklare observationsschema, se bilaga 2. Ett sådant schema är enligt Bryman ett viktigt verktyg för att registrera omgivningen på ett systematiskt sätt som sedan kan sammanställas (2002, s. 176). Observationerna av folkbibliotekens exponering genomfördes i samband med intervjutillfällena och används för att skapa en bild av hur exponeringen kan se ut på folkbibliotek. Således syftar observationerna inte till att besvara uppsatsens forskningsfrågor eller att göra anspråk på generaliseringar av hur exponering ser ut på landets folkbibliotek i sin helhet. För tydlighetens skull presenteras resultaten av observationerna i ett separat kapitel innan analyserna av intervjuerna rapporteras. 5.4 Forskningsetik Med hjälp av semistrukturerade intervjuer ställs som bekant bibliotekariers uppfattningar och ståndpunkter i centrum för denna uppsats. På grund av att exempelvis politiska uppfattningar eller intryck av konflikter på arbetsplatsen eventuellt skulle kunna uttolkas från intervjuer som dessa kan mitt empiriska material bedömas som känsligt. Således krävs ett klargörande avsnitt om de forskningsetiska principer som tagits ställning till i förevarande studie. På inrådan av Trost (2010, s. 123) har etiska aspekter mycket noga övervägts i den empiriska datainsamlingen och i mina resultatredogörelser för att värna om respondenternas integritet. Den etiska rutinen om informerat samtycke som Repstad (2007, s. 90) och Trost (2010, s. 124f.) understryker vikten av i kvalitativa intervjuer har i så hög grad som möjligt beaktats. Bibliotekarierna som kontaktades för undersökningen informerades i förväg om intervjuns syfte och ämnesområde, såväl vid den första kontakten som vid själva intervjutillfället innan inspelningen sattes igång. För att ta hänsyn till principen om konfidentialitet har respondenterna anonymiserats för läsaren på uppmaning av Trost (2010, s. 61). Namnen på respondenterna är fingerade och respondenternas arbetsplatser beskrivs endast i vida termer. Detaljerade personuppgifter som skulle kunna riskera att bibliotekariernas identiteter röjs för utomstående har uteslutits. Ytterligare en sådan etisk aspekt framträder i observationerna av folkbibliotekens exponering av skönlitteratur. För att inte riskera att en specifik exponeringstyp härleds till ett visst bibliotek eller en viss respondent nämns inte vilket bibliotek som använder en viss exponeringsform. Det som framkommer är enbart att exponeringstypen förekommer på de bibliotek som har observerats. Även nyttjanderutinen har uppmärksammats vilken innebär att de uppgifter som samlas in om enskilda personer endast får användas för forskningsändamålet (Repstad 2007, s. 90). Denna rutin har tillmötesgåtts genom att respondenterna blivit införstådda med att insamlat intervjumaterial enbart kommer att användas av mig och således inte i andra syften utöver uppsatsarbetet. Med dessa klargöranden om metod och forskningsetiska ställningstaganden är det nu dags att presentera bibliotekens observerade exponering och deltagande respondenter. Presentationerna ges i nästkommande avsnitt. 16

20 6 Presentation av exponering och respondenter I följande kapitel presenteras de observerade folkbibliotekens exponering av skönlitteratur för att skapa en bakgrund till de resultat som framkommit ur intervjuerna. Observationerna blir även ett stöd i analysen och diskussionen av intervjumaterialet. Efter den presentationen introduceras uppsatsens åtta respondenter. 6.1 Folkbibliotekens exponering av skönlitteratur Innan presentationen följer av de åtta folkbibliotekens observerade exponering av skönlitteratur vill jag understryka att observationerna utfördes vid ett tillfälle vardera. Därmed kan jag inte ge svar på hur exponeringarna skulle kunna ha sett ut om observationerna skett vid andra tillfällen. En gemensam nämnare för samtliga observerade folkbibliotek var placeringen av exponerad litteratur i närheten av entrén, och då för det mesta per automatik i närheten av låne- och/eller informationsdisk. Litteraturen som exponerades här var för det mesta samlad under ett specifikt tema och innehöll vanligtvis en blandning av fack- och skönlitteratur. Nyinkommen litteratur, korttidslån och böcker som nyligen återlämnats var vanliga indelningar. I något fall fanns en exponeringshylla innanför entrén med blandad fack- och skönlitteratur där något mer specificerat tema ej framgick. Vanligt förekommande var även att facklitteratur med regional anknytning exponerades i entrén. När sådana specifika teman förekom gavs alltid en förklarande skylt på exponeringsmöbeln ifråga. Skylten innehöll för det mesta enbart en informerande rubrik men i somliga fall förekom även bilder för att förtydliga gällande tema. En annan exponering som samtliga observerade folkbibliotek uppvisade var exponering av skönlitteratur på de vanliga hyllorna på skönlitteraturavdelningen. Vissa böcker kunde stå för sig själva där utrymme fanns medan andra böcker kunde stå grupperade. Vissa bibliotek använde specialutformade hyllplan eller andra hjälpmedel så att böckerna kunde stå halvlutade bakåt. Böckerna kunde vara placerade både ovanpå och i hyllorna på varierande nivåer. Även på avdelningen för skönlitteratur kunde böckerna vara indelade i nyheter och nyinkommet. Ljudböcker exponerades på majoriteten av de observerade biblioteken genom att oftast ställas ovanpå hyllan. I princip alla observerade bibliotek nyttjade gavelexponering på avdelningen för skönlitteratur, det vill säga att man på olika sätt exponerade skönlitteratur på hyllornas kortsidor. Den utplockade skönlitteraturen på gavlarna var i de flesta fall avhängig den skönlitteratur som hyllorna innehöll i övrigt. Några bibliotek tillhandahöll författarteman på hyllgavlarna med en förklarande skylt i anslutning till uppsättningen. Ett bibliotek hade ett författartema på en gavel av en skönlitteraturhylla där fack- och skönlitterära pappersböcker blandades tillsammans med andra medier. Knappt hälften av biblioteken använde sig av slutna glasmontrar med säsongs- eller aktivitetsbetonade tematiseringar. Dessa stod vanligtvis i närheten av entrén och disken. Det vanligaste innehållet var facklitteratur, men någon glasmonter blandade även fack-, skön- och barnlitteratur. Glasmontrarna var den exponeringsmöbel som innehöll mest 17

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna

Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna MASTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2014:9 Läsa för livet Bibliotekschefers syn på litteraturförmedling för vuxna

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete. Nov 2013 - okt 2014

ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete. Nov 2013 - okt 2014 ViSA Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete Nov 2013 - okt 2014 Ett nationellt projekt i samarbete mellan Kultur i Väst, Kultur i Halland och Regionbibliotek Stockholm Fortsättning på MUSA Metodutveckling

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Effektivitet framför diskussion? Bibliotekariers tankar kring folkbibliotekets utbud

Effektivitet framför diskussion? Bibliotekariers tankar kring folkbibliotekets utbud KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2013:25 Effektivitet framför diskussion? Bibliotekariers tankar kring

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius

Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering. Sammanställd av Elisabeth Aquilonius Butikskommunikation kundbeteende och varuexponering Jag har tänkt att tala om Kundbeteende Butikslayout Varuexponering Kännedom om kunden bidrar till att du enklare kan Förändra miljön så att den passar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I DRIFT OCH UNDERHÅLLSTEKNIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Drift och underhållsteknik är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som bygger på samspel

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal

Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Examensmål för gymnasieprogrammen http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-ochkurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/programstruktur-ochexamensmal Gymnasiearbetet Yrkesprogram: I målen för yrkesprogrammen

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet

Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Skriftlig redovisning av gymnasiearbetet Gymnasiearbetet ska förbereda eleven för högskolestudier. Det innebär att gymnasiearbetet utförs och redovisas med arbetssätt och redovisningsformer som liknar

Läs mer

Att få fler att upptäcka det fantastiska med läsning Möjligheter och hinder för samarbete mellan bibliotekarier och bokbloggare

Att få fler att upptäcka det fantastiska med läsning Möjligheter och hinder för samarbete mellan bibliotekarier och bokbloggare KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2014:25 Att få fler att upptäcka det fantastiska med läsning Möjligheter

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Det gäller att hänga på en studie om marknadsföring av folkbibliotek via sociala medier

Det gäller att hänga på en studie om marknadsföring av folkbibliotek via sociala medier KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2011:23 Det gäller att hänga på en studie om marknadsföring av folkbibliotek

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg

Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Länsbibliotek Sydost Lansering av nya webbplatser i Blekinge och Kronoberg Information för dig som vill veta mer Weine Sundell 2013 Innehåll Översikt - så här fungerade det innan Arena... 2 Så här är det

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR

RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten

Läs mer