ljusplan för lunds stadskärna inklusive stadsparken Antagen av Teknisk nämnd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ljusplan för lunds stadskärna inklusive stadsparken Antagen av Teknisk nämnd 2013-06-19"

Transkript

1 ljusplan för lunds stadskärna inklusive stadsparken Antagen av Teknisk nämnd

2

3 Innehållsförteckning Läsinstruktion På grund av dokumentets komplexitet och dess många fotografier tagna på natten bör det skrivas ut med en hög utskriftskvalitet. Dokumentet är i A3-format men kan även skrivas ut i A4-format. Dokumentet bör dessutom skrivas ut tvåsidigt eftersom vissa sidor utgör ett uppslag med sammanhängande innehåll som löper över båda sidorna. Arbetet med den aktuella ljusplanen har pågått under hösten 2011 samt under vintern och våren 2012, samt varit ute för samråd under Projektgruppen - Agneta Persson, Tekniska förvaltningen Lund - Lars Jacobsson, Tekniska förvaltningen Lund - Lars Lundin, Tekniska förvaltningen Lund - Bengt Aronsson, Stadsbyggnadskontoret Lund - Iben Winther Orton, Ramböll Lys DK - Lisbeth Skindbjerg Kristensen, Ramböll Lys DK - Lars-Olof Jönsson, Ramböll SE 1. Registrering och analys - Bakgrund sida 4 - Referenser sida 5 - Ljusplanens syfte och mål sida 6 - Olika aspekter på stadens belysning sida 7 - Kommunikationsmatris sida 8 2. Terminologi - Ljusfärg och färgåtergivning sida 10 - Ljusets riktning och fördeling sida 11 - Belysningstyper sida 12 - Belysningsgrupp sida Registrering och analys (befintliga förhållanden) - Befintliga förhållanden sida 14 - Stadskärnans gator sida 15 - Handelsstråk sida 16 - Torg och öppna ytor sida 17 - Lundagård sida 18 - Stadsparken sida 19 - Sammanfattning sida Strategi - Introduktion sida 23 - Gator (karaktär och sammanhang) sida 24 - Handelsstråk (liv och atmosfär) sida 26 - Torg (karaktär och identitet) sida 28 - Parker (Lundagård) sida 30 - Parker (Stadsparken) sida 32 - Historiska spår sida 34 - Förbindelser sida 35 - Pilotprojekt sida Exempel - Exempel för inspiration sida 37 - Stortorget sida 38 - Lundagård sida 39 - Stadsparkens lekplats sida 40 - Södra Esplanaden sida 41 - Katedralskolan sida 42

4 REGISTRERING OCH ANALYS Bakgrund I mars 2011 fick Tekniska förvaltningen i uppdrag att i Ljusplanen innehåller riktlinjer för en ljussättning av samverkan med Stadsbyggnadskontoret samt Kultur- de urbana, offentliga rummen i Lunds stadskärna och och fritidsförvaltningen ta fram en ljusplan. Denna av de gröna miljöerna i Stadsparken. Programmet plan skulle innehålla ett program och en övergripande innehåller även riktlinjer för privata fastighetsägare. Clemenstorget strategi för hur Lunds stadskärna och Stadsparken skulle kunna förändras med hjälp av ljussättning. Ljusplanen, som anses vara ett strategidokument, Ljusplanens ledord är estetik, trygghet, tillgänglighet, energieffektivitet, flexibilitet, orienterbarhet, upplevelse och hållbarhet. Bantorget Lundagård analyserar nuläget och de framtida möjligheter som finns för att få till stånd en genomarbetad helhetssyn för ljussättningen av stadskärnan och Stadsparken. Tillsammans skulle de båda delarna, stadskärnan med sin urbana miljö och Stadsparken med sin grönska, utgöra ett intressant första steg i en ambition att på sikt arbeta vidare med hela kommunen. Planen avses ligga till grund för ett genomförande av åtgärder på allmän platsmark. Aspekter på föränderlighet genom arrangemang och evenemang med mera behandlas inte i denna plan. En grundläggande utgångspunkt i arbetet med planen har varit att den ska kunna genomföras med hänsyn till kommunens övergripande mål vad gäller miljö, hållbarhet och ekonomi. Planen ska därmed stödja Lunds nya klimatmål som antogs i augusti 2010: Stortorget kommunens växthusgasutsläpp ska 2020 ha halverats i jämförelse med År 2050 ska utsläppen vara nära noll. Mårtenstorget Bedömningen är att Lunds kommuns energiförbrukning för belysning kan avsevärt minskas genom att följa ljusplanens rekommendationer baserat på principen Ljus där det behövs. Stadsparken Handelsstråk Torg Parkering Resecentrum Park En avsevärd minskning erhålls bara genom att byta ut alla äldre ljuskällor och armaturer i stadskärnan mot nya, mer energieffektiva lösningar. Genom att dessutom utnyttja ett intelligent ljusstyrningssystem kan stadens belysning användas på ett mer dynamiskt sätt, i enlighet med var och när stadsborna vistas i staden Universitet Ljusplanens område Sida 4

5 REGISTRERING OCH ANALYS referenser LUNDS LJUS för Lunds kommun LUNDS LJUS Belysningsprogram för Lunds kommun Lunds stadsmiljö med dess torg, gator, stråk, platser och gröna miljöer har vuxit fram under mer än tusen år. Staden utvecklas kontinuerligt. Nya områden och miljöer uppstår, och platserna används på olika sätt, av olika människor och vid olika tider på dygnet. Platser som är flitigt besökta dagtid kan upplevas som otrygga under kvällar och nätter. Inom kommunen finns en uttalad strävan efter att dels vårda och utveckla stadens befintliga mötesplatser och dels att skapa nya. Ljus för trygghet - Ljus för säkerhet Ljus för vägledning - Ljus för att försköna I Värna och vinna staden, som utgör en fördjupning av översiktsplanen 2005, gjordes en Stadens ljusmiljöer Principskisser för ljussättning av olika gatumiljöer Generella riktlinjer för belysning av Lunds kommun 1 Utveckling av Universitetsplatsen April 2010 första ansats till en ljusplan för Lunds offentliga rum. VÄRNA OCH VINNA STADEN fördjupning av översiktplanen för staden Lund Detta arbete har sedan följts upp i Lunds ljus Belysningsprogram för Lunds Kommun som är ett belysningsprogram vilket har tagits fram på VÄRNA OCH VINNA STADEN fördjupning av översiktsplanen för staden Lund initiativ av Lunds kommun i syfte att ge vägledning vid ljussättning av såväl befintliga som nya miljöer. Utgångspunkten och bakgrunden till programmet delprojekt 5 återfinns i arbetet med Värna och vinna staden. Belysningsprogrammet antogs i augusti kulturarvet 2. arkitektur och kultur 3. stadens entréer 4. stadens parker, gator och torg 5. detaljhandel 6. tillgänglighet 7. hållbar utveckling 8. identitet, position och ambition - visioner och tankar om framtiden Stadsparken i Lund UTVECKLINGSPLAN FÖRSLAG OCH UTÖKNING AV LUNDS STADSPARK Plan Konceptuellt belysningsförslag skala 1:2000 (A3) och togs fram av Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. Dokumentet pekar ut fyra grundläggande principer för Lunds ljussättning: Ljus för trygghet, ljus för säkerhet, Ljus för vägledning och ljus för att försköna. I dokumentet finns rekommendationer och bakgrundsinformation gällande stadens ljusmiljöer, principskisser för ljussättning av olika gatumiljöer samt generella riktlinjer för belysningen inom Lunds kommun. Dessutom finns relevant information om Lunds belysning i dokumenten Utveckling av Universitetsplatsen och Stadsparken i Lund. I det sistnämnda dokumentet finns även en utvecklingsplan för belysningen i Stadsparken. Sida 5

6 REGISTRERING OCH ANALYS Ljusplanens syfte och mål Ett av ljusplanens primära mål är att skapa ett bra underlag för en dialog mellan kommunen samt privata och offentliga aktörer. I stadkärnan och Stadsparken är det vanligt att områden vars belysning sköts av Lunds kommun gränsar till områden där belysningen har planlagts och underhålls av andra aktörer, till exempel.: Lunds universitet/statens fastighetsverk, Jernhusen och Trafikverket, fastighetsägare och handelsförening, boende, kulturella institutioner med flera. I stadskärnan och Stadsparken ska man med hjälp av ljussättningen skapa attraktiva, offentliga miljöer och platser. Ljussättningen ska bidra till en tilltalande helhet, till att försköna staden och till att främja trygghetskänslan. Ljussättningen ska också öka möjligheten till möten, oväntade såväl som planerade, under större delen av dygnet. Lundabor i alla åldrar ska lockas till att vistas i stadens offentliga rum även kvällar och nätter samt uppleva sin stad som attraktiv under en längre tid på dygnet. Detta är ett sätt att på lång sikt utveckla Lunds identitet. För att uppnå en god övergripande belysningsmiljö i Lund är det viktigt att kommunen kommunicerar syftet bakom och målet med belysningen. Det är också viktigt att samtliga aktörer är intresserade av ett gott och givande samarbete. Det är viktigt att alla arbetar för ett gemensamt mål. Om människor känner sig trygga använder de staden! En god belysning skapar vackra stadsrum Värna och vinna staden, En väl balanserad ljusmiljö skapar en trevlig atmosfär, som t.ex. här i Skomakaregatan. Ljusplanen rekommenderar att belysningen i stadskärnan planläggs i syfte att uppnå optimala visuella förhållanden (till exempel genom förbättrad ljusfördelning av väsentliga ytor och objekt i stadsrummet samt ordentlig avskärmning av bländande ljuskällor). Genom detta uppnås hållbarhet i ordets fulla bemärkelse: en kombination av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Sida 6

7 REGISTRERING OCH ANALYS Tema Värdebarometer framtagen vid workshop Identitet och estetik Belysningen ska understödja Lunds historiska och arkitektoniska kvaliteter. Belysningen planläggs i förhållande till omgivningarnas skala och karaktär: Stämning och fokus i syfte att framhäva, dölja, förändra och försköna. Dekoration, effektbelysning och kommersiella intressen. Upprensning av visuellt brus. - Förbindelsen mellan staden och Stadsparken ska stärkas. Social aktivitet och tillgänglighet Belysningen skall inbjuda till männskliga aktiviteter och motivera till ett livligt stadsliv i det urbana rummet: - Trygghet. - Tilgänglighet för alla (god och jämn belysning ökar tilgängligheten). - Interaktivitet och lek. Belysningen medverkar till att förlänga tiden som folket vistas ute under vinterhalvåret. Läsbarhet När belysningen betonar det rumsliga sammanhanget uppnås följande: Trafiksäkerhet och orientering. Optisk linjeföring (ljuset visar vägen). Personlig trygghet. Samverkan Genom samordning av olika intressen och aktörer skapas en balanserad visuell miljö och en vacker stad. 3 Miljö/ Hållbarhet Belysningen planläggs med fokus på både energi- och resursförbrukning: - Ljus efter behov. - Hållbarhet. Politisk fokus och varumärkesprofilering. Ekonomi (implementering och drift) Inköp av armaturer och utrustning Anläggningsarbete. Underhåll av anläggning. Driftvänlighet. Framtidssäkring av anläggning och ljuskällor * 1* Prioritet enligt workshop Olika aspekter på stadens BELYSNING Diagrammet till vänster är en så kallad värdebarometer. Värdebarometern är ett planeringsverktyg som avspeglar kommunens målsättning vad gäller belysningen i stadskärnan och Stadsparken. Barometern kan användas som en checklista för att säkerställa att värdegrunden bakom Lunds kommuns vision vad gäller belysningen av stadskärnan och Stadsparken efterlevs. Barometern ger en överblick över huvudprioriteringarna inför planläggningen av belysningen i Lunds stadskärna och Stadspark. Barometerns olika teman har framkommit som ett resultat efter dialog och undersökningar inom projektgruppen samt efter en workshop där kommunen bjöd in olika intressenter till att delta i arbetet med ljusplanen. Detta utgör en del av förankringsarbetet inom kommunen. Samtliga teman är av stor vikt, dock har de en inbördes prioriteringsordning där 5 har en högre prioritet än 1. Ljusplanen avses ligga till grund för ett genomförande av åtgärder på allmän platsmark. Drift och underhåll beaktas utifrån en helhetssyn avseende estetiska, funktionella och ekonomiska värden. *Miljö-, hållbarhets- och ekonomiska perspektiv utgör grundläggande parametrar för hela ljusplanen. Att dessa är placerade sist på listan ska inte uppfattas som att dessa aspekter är nedprioriterade. De spelar sin roll men utöver dessa måste även andra aspekter prioriteras så att den sociala hållbarheten i Lunds stadskärna stärks. Sida 7

8 REGISTRERING OCH ANALYS Kommunikationsmatris Vägbelysning (A) Kommunal Annan belysning (B) Kommunal Annan belysning (C) Privat/annan aktör Resultat (Exempel #) Ljuset bryr sig inte om fastighetsgränserna! Belysningen i delar som Lunds kommun ansvarar Det är viktigt att påpeka att även om vägbelysningen ska finnas på plats kan det också här finnas brister! Se exempel nästa sida för gränsar ofta till områden där belysningen har planlagts och underhålls av andra aktörer. Medborgarsamverkan samt samråd med fastighetsägare och representanter från handeln ingår i arbetet med att skapa en god ljusmiljö i Lund. 1 Kommunikationsmatrisen är ett verktyg som kan användas för att identifiera de aktörer som har inflytande på den totala belysningsmiljön på en given plats. Matrisen kan också tillhandahålla en strategi för hur kommunen kommunicerar med andra aktörer vad gäller belysningen. Diagrammet till vänster visar hur en samordning 2 av intressenternas belysningsönskemål genom kommunikation och samarbete kan påverka upplevelsen av en väl anpassad och konsekvent belysningsmiljö. Det är viktigt att påpeka att även gatubelysningen kan ha brister! Resultaten av dessa fyra scenarier visas med 3 exempel på nästa sida. 4 Sida 8

9 REGISTRERING OCH ANALYS Kommunikationsmatris 1. Exempel på ett framgångsrikt samarbete är hur en god och konstruktiv dialog har resulterat i riktlinjer till vilka samtliga parter kan ansluta sig. Den totala belysningsmiljön framstår därför som sammanhängande och välbalanserad i förhållande till omgivningen. Samtidigt är de funktionella och estetiska kraven uppfyllda vilket bidrar till en positiv varumärkesprofilering av staden/platsen. C B B 2. Den offentliga belysningen har samordnats men det saknas mål och riktlinjer för de privata aktörerna. Riktlinjerna ska bland annat säkra att A A ingen privat aktör sätter upp belysning som stör eller dränker övriga delar av belysningsmiljön Privata ljusanläggningar förhöjer kvaliteten på den totala ljusmiljön men det råder brist på samordning med den kommunala belysningen. Kommunen kan bidra genom att tillföra, ta bort eller justera belysningen så att övergången mellan de kommunala och privata områdena blir enhetlig. C 4. Många gånger är gatubelysningen den enda (nödvändiga) belysningen. Det kan dock finnas områden, särskilt i stadmiljöer, där trygghet, läsbarhet och estetik har förbättrats tack vare en (gemensam) investering i kompletterande belysning. Kommunen kan medverka genom att beskriva riktlinjer, identifiera relevanta områden och inbjuda till samarbete. A A 3 4 Sida 9

10 Terminologi ljusfärg och färgåtergivning Kelvin grader Ljusfärg Blå himmel (mot norr) Dagsljus, överskuggad himmel Dagsljus vid 12 middag, direkt sol Färgen på en ljuskälla kallas också färgtemperatur och anges i enheten Kelvin. I Lunds stadskärna och Stadsparken används idag både kall- och varmvita ljusfärger i gatubelysningen, dock är dessa ej samordade i förhållande till placering och funktion. Ljusfärgen har ett signalvärde för att definiera områden och/eller funktioner. Detta bör tas i beaktande vid planeringen av Lunds ljusmiljö. Exempel på färgåtergivning och ljusfärg. Gata belyst med natriumljus, med en varm ljusfärg och en mycket undermålig färgåtergivning. Kall vit ljuskälla, t.ex. LED och metalhalogen Varm vit ljuskälla, t.ex. LED och metalhalogen Glödlampa Stearinljus Tabell över typiska ljusfärger Färgåtergivning En ljuskällas förmåga att återge färg visas i en spektralfördelningskurva (se bild). Oftast används dock istället ett färgåtergivningsindex (Ra-värde) som indikerar en ljuskällas ljuskvalitet genom att ange hur väl ljuskällan återger ett representativt urval av färger i jämförelse med dagsljus eller glödlampor. Ra-skalan går från 1 100, där 100 anger den bästa färgåtergivningen. För att säkerställa en god visuell miljö i Lunds stadskärna och Stadsparken ska ljuskällor med ett Ra-värde på minst 70 användas. Dock rekommenderas ljuskällor med ett Ra-värde på 80 eller över, eftersom det finns ett påvisbart samband mellan god färgåtergivning, trafiksäkerhet och trygghet. Detta beror på att ett högt Ra-värde gör det lättare att urskilja detaljer i den visuella miljön. Tyvärr föreligger ofta en konflikt mellan bra färgåtergivning och ljuskällans livslängd. Färgåtergivning bör därför beaktas med hänsyn till driftsekonomin (se även värdebarometern). Exempel på färgåtergivning och ljusfärg. Det samma stråk som ovanför belyst med metalhalogen ljus, med en kyligare ljusfärg och en bra färgåtergivning. Exempel på spektralfördelingskurva, här för dagsljus, med ett kontinuerligt spektrum. Ljuskällan använd til utomhhusbelysing har typiskt en mera ojämn spektralfördelingskurva, och i några tilfällen (t.ex. i natriumljus) saknas färger helt. Sida 10

11 Terminologi Ljusets riktning och fördeling Ljusfördelningen är en grundläggande parameter för hur ljuset i rummet upplevs. En armaturs ljusfördelning beror på flera faktorer som berör både armaturen och dess placering. Armaturens avskärmning och optik bidrar till att kontrollera ljuset så det distribueras på ett lämpligt sätt i förhållande till belysningsmässiga, funktionella och estetiska krav. De två primära ljusfördelningstyperna som är aktuella i Lunds stadskärna och Stadsparken är: Light pollution Light pollution Ljusfördelingstyp 1 (symmetrisk) som rekommenderas att användas i Lunds stadskärna Spegeloptik säkerställer en exakt ljusstyrning med en god ljusanvändning. Optiken kan Light trespassing Light trespassing användas tillsammans med flera olika ljuskällor. Spegeloptikens exakta ljusstyrning innebär dessutom att den är miljövänlig: ljuset riktas helt enkelt mot den plats där det behövs. Ljusfördelningen är oftast asymmetrisk. Riktningslinjer för ljusfördelning som förhindrar att ljuset sprids okontrollerat. Ljusfördelingstyp 2 (asymmetrisk) som också kan användas i Lunds stadskärna. Ljuspunktshöjden på vägbelysningen bör hållas så låg som möjligt. Lampoptik har en mjukare, mindre definierad ljusfördelning än spegeloptiken. Lampoptiken verkar främst med hjälp av reflekterande, diffuserande eller avskärmande ytor. Armaturen kan vara helt eller delvis rundstrålande, vilket innebär att ljuset fördelas mer eller mindre rotationssymmetriskt kring armaturen. Enskilda lamparmaturer har inbyggd spegeloptik som distribuerar ljuset åt den ena sidan. Avståndet mellan stolparna och ljuspunktshöjden ska planläggas i enlighet med rummets funktion, vägens geometri, klassificering, samt områdets säkerhetsmässiga behov och utsatthet. Generellt planläggs belysningen efter förhållandet mellan vägbredden och ljuspunktshöjden. Denna bedömning bör dock ske primärt i relation till biltrafiken medan belysningen för oskyddade trafikanter bör ske i relation till mänsklig skala. Vid fastställande av ljuspunktshöjden bör därför en behovsavvägning göras mot bakgrund av ovanstående. Sida 11

12 Terminologi BelysningstypER Exempel på olika typer av belysning i Stadsmiljön Belysningstyper Ett område eller en stads totala belysningsmiljö består av flera olika typer av belysning. Dessa kan delas in i sex huvudgrupper: Gatubelysning Den belysning som krävs för en säker trafiksituation. Belysning för fotgängare och cyklister Belysning för fotgängare och cyklister Jämn belysning som är avsedd att göra det säkert för oskyddade trafikanter att röra sig genom staden och landskapet i mörker. Kan eventuellt placeras som komplement till gatubelysningen. Gatuinventarier med belysning Busshållplatser, informationstavlor, med flera med inbyggd belysning som underlättar orientering och gör gatulivet mer levande. Arkitektonisk belysning En bred kategori som innefattar allt från funktionell belysning av fasadområde, entréer och skyltning, till rent dekorativ belysning som till exempel Träd- och landskapsbelysning fasadbelysning. Kommunen kan ha särskilda riktlinjer för vad som gäller inom detta område. Träd- och landskapsbelysning Främst dekorativ belysning av träd och vegetation. Denna typ av belysning bör användas med försiktighet och med särskild hänsyn till naturvärdena. Vägbelysning Landmärken, festbelysning och ljuskonst Arkitektonisk belysning Gatuinventarier Landmärken och ljuskonst Olika typer av belysning som används för att betona, försköna eller betona särskilda händelser. Här ingår fönsterbelysning, skyltbelysning och reklam samt julbelysning. Effektbelysning kan vara installationer av såväl tillfällig som permanent karaktär. Sida 12

13 Terminologi BelysningSGRUPP De sex olika belysningstyperna har olika funktion i stadsmiljön och kan därför delas in i tre olika huvudgrupper (se bild) enligt prioritetsordningen i den funktionella belysningshierarkin: Gatubelysning Fotgängare och cyklist Grundbelysning Ljus för vägledning och säkerhet Gatubelysning Ljuskällahöjd 5-7 m Ra-värde: Belysning för fotgängare och cyklister Ljuskällahöjd: 1-4 m Grundbelysning Grundbelysningens primära funktion är att stödja trafiksäkerheten. Grundbelysningen utgörs av gatubelysning samt i vissa fall av särskild belysning för fotgängare och cyklister. Kompletterande belysning Kompletterande belysning Ra-värde: >80 Gatuinventarier med belysning Belysning som verkar som stöd och komplement till grundbelysningen, främst i syfte att öka säkerheten och orienterbarheten för oskyddade trafikanter. Ljus för trygghet Ljuskällahöjd: ej aktuelt Den kompletterande belysningen kan utgöras av Ra-värde: Variabel flera olika typer av belysning, till exempel belysning för fotgängare och cyklister, gatuinventarier med Arkitektonisk belysning integrerad belysning (exempelvis busshållplatser) och funktionell, arkitektonisk belysning som Ljuskällahöjd: ej aktuelt belysning av entréer och portar. Ra-värde: Variable Effektbelysning Denna belysning omfattar alla de belysningstyper Gatumöbler Arkitektonisk belysning Effektbelysning Ljus för att försköna Träd- och landskapsbelysning Ljuskällahöjd: ej aktuelt som bidrar till att skapa attraktion, identitet och visuellt intresse, men som inte har ett direkt syfte vad gäller säkerhet och trygghet. Ra-värde: Variabel Det är nästan alltid kommunen som ansvarar och anger riktlinjer för grundbelysningen medan den Landmärke, festbelysning och ljuskonst Ljuskällahöjd: ej aktuelt kompletterande belysningen och effektbelysningen kan tillhandahållas av en rad olika aktörer, offentliga såväl som privata. Ra-värde: Variabel Träd och landskap Landmärke / konst Sida 13

14 Registrering och analys Befintliga förhållanden Cykel registrering (kväll), projektgruppen Kvälls registrering, Rambøll Lys Universitetets område Eftersom syftet med ljusplanen är att den ska vara förankrad i Lunds befintliga ljusmiljö, var det viktigt för projektgruppen att få uppleva den nuvarande ljussituationen med egna ögon. Clemenstorget I detta syfte gjorde Ramböll därför en nattlig registreringsresa till staden i slutet av september Under denna resa erhölls en god överblick över några av Lunds centrala delar. Bantorget Lundagård Stortorget Mårtenstorget I oktober 2011 följde Ramböll upp sina första intryck med en nattlig registreringsresa på cykel genom Lund. Vid detta tillfälle deltog hela projektgruppen. Cykelturen startade vid TF och passerade sedan följande platser och gator: Clemenstorget, Brytargången, Knut den stores torg, Lilla Gråbrödersgatan, Kyrkogatan, Lilla Fiskaregatan, Nygatan, Stadsparken, Södertull, Stora Södergatan, Västra Mårtensgatan, Mårtenstorget, Råbygatan, Södra Esplanaden, Stora Tomegatan, Lilla Algatan, Ädelgatan, Kulturen, Domkyrkan, Kyrkogatan, Sankt Petri Kyrkogata, Clemenstorget och tillbaka till TF. Under cykelturen gjordes stopp där man diskuterade upplevelser av rådande belysning. För att kunna dra paralleller till hur Lund framstår i dagsljus gjorde Ramböll dessutom en registreringsresa till staden under dagtid. Stadsparken De sammanlagda erfarenheterna och slutsatserna från dessa utflykter redovisas på följande sidor. Materialet är indelat efter fem olika typer av stadsrum: gator, gågator, torg, Lundagård och Stadsparken. Dessa stadsrum redovisas vart och ett för sig Sida 14

15 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys Stadskärnans Gator Rumsligt sett tycks stadskärnan relativt homogen, med variation mellan de gator som ligger i och omkring centrum, och de, något större gator som ligger i utkanten av stadskärnan. Generellt kännetecknas stadsrummet i Lund av många olika typer av armaturer. Eftersom övergången från en armaturtyp till en annan inte tycks vara konsekvent och i samklang med omgivningen ger detta ett rörigt intryck. Likaså förefaller det lämpligt att åtgärda Winstrupsgatan. Lugn sammanhängande ljusmiljö, med god optisk linjeföring. Lilla Gråbrödersgatan. God belysningsmässig sammanhängande med de anslutande gatorna, men armaturens optik skickar ljus upp på fasaderna. Killiansgatan. Här är det väldigt stor kontrast mellan ljus och mörker, och armaturena är placerade alltför högt. armaturhöjden på flera platser runt om i staden, särskilt gäller detta på de smala, vindlande kullerstensgatorna där armaturerna tycks tämligen oproportionerliga vilket bidrar till att en del av gatans charm försvinner. Svanegatan. Fint sammanhängande förlopp, men det verkar oharmoniskt att armaturerna är placerade på motsatta sidan av bebyggelsen i stället för mot parken Stora Tvärgatan, Lamparmaturerna ger gatan sin egna karaktär. Södra Esplanaden. Belysningen fungerar som vägbelysning, men det saknas belysning för gående og cyklister. Skomakaregatan. Armaturerna sprider onödigt ljus högt uppe på fasaderna. Lilla Sigridsgatan. De gamla armaturerna passar bra till gatans stämning, men de bländar. Sankt Månsgatan. Fin intim gatumiljö, där ljuspunktshöjden är anpassad till gatans skala och armaturerna bra avbländade Sida 15

16 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys Stadskärnans Handelsstråk Lunds affärsgator framstår som homogena, med väldefinierade gaturum som avgränsas av byggnader med två till tre våningar. Byggnadernas nedersta våning upptas i regel av butiker. Även belysningsmässigt tycks affärsgatorna relativt enhetliga, dock med viss variation. En samordning av skylt- och fasadbelysning skulle kunna bidra till att gatorna upplevs mer intressanta, trevliga och trygga. Skomakargatans ljusförhållanden är ett bra Klostergatan utgör förbindelsen mellan stationsområdet och Domkyrkan. Belysningen upplevs lite anonym. Lilla Fiskargatan. Fin balans i ljusmiljön, men man kunde med fördel sänka ljuspunktshöjden för att skapa en mera intim stämning. Vid Stortorget. Belysningen är bra avbländad och passar till rummet. Armaturplaceringen medverkar till att definera rummet samt markera körzonen. exempel på hur en samstämmighet mellan offentlig och privat belysning kan skapa en sådan trevlig och trygg miljö. Skomakaregatan har en verkligen fin balans i ljusmiljön, vilket skapar en intim atmosfär som passar bra till stadskärnan. Skomakaregatan. Fin balans mellan offentlig och privat belysning. Passage mellan Skomakaregatan och Botulsgatan. Kompletterande belysning fattas och passagen upplyses pt. endast av fönsterbelysningen. Skyltbelysningen verkar för dominerande. Kattesund. GC belysningen fungerar OK, men verkar en smula sliten. Det är obalans i fönsterbelysningen. Kattesund. För kraftig skyltbelysning på butiken till höger i bilden. Knut den Storas Torg. Områdets primära belysning kommer från butikerna, man måste också planera för vad som händer när butikerna stänger! Sida 16

17 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys Torg och öppna ytor Utöver Universitetsplatsen har Lund fyra större platser som ligger inom stadskärnan. I dagsljus har var och en av dessa platser sin egen speciella dynamik och sitt eget uttryck. När mörkret faller försvinner dock platsernas särprägel och de framstår istället som anonyma. Endast några av dem inbjuder till vistelser efter mörkrets inbrott. Stortorget. Belysningen fungerar men saknar identitet och koordinering. Stortorget är stadens kanske viktigaste plats. Rådhusets fasadbelysning är fint avstämd mot byggnaden och utgör en vacker inramning. De stora, fina gamla armaturerna som står mitt på torget har dock en tendens till att blända. Lyktstolparna och stolpfästena ligger dessutom i relativt mörker. Mårtenstorget. Belysningen är planerad att torgets centrala del ska stå som ett öppet rum, men området användes till parkering, och upplevs nu underbelyst och lite otrygg. Clemenstorget är nästan omöjlig att känna igen i mörker, och svår att fotografera. Mårtenstorgets belysning fungerar faktiskt bra, förutsatt att torget inte användas i parkeringssyfte. I synnerhet är torgets norra del belysningsmässigt välbalanserad och stämningsfull. (Dock har inte intrycket av torget kartlagts då neonskyltarna på hustaken längs den östra sidan är tända). Clemenstorget förlorar fullständigt sin identitet i mörkret och tycks oöverskådligt samt belysningsmässigt osammanhängande. Belysningen stöder inte rumsupplevelsen. Bantorgets belysning uppfattas som aningen slumpartad eftersom den består dels av fina, gamla armaturer (som dock bländar och behöver anpassas), dels av Heliosarmaturer. Man skulle kunna efterlysa en bättre samordning och differentiering av de olika belysningselementen. Bantorget. Bra med fasadebelysning på Grand Hotel, men man kunde önska att själva torgets belysning var bättre koordinerad. Vid Stationen. Området är inte ett torg men det upplevs så. Uppehållszonen vid busstationen är välbelyst och upplevs trygg. Den belysningsmässiga markering av den lilla träplanterade kullen är en bra tanke, men den drunknar nästan i den omkringliggande belysningen. Sida 17

18 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys Lundagård På kvällen och natten framstår området kring Lundagård som mycket mörkt i förhållande till dess centrala läge. Här saknas dessutom en visuell hierarki och en tydlig rumslig överskådlighet. Den belysningsmässiga övergången till de omkringliggande gaturummen sker mycket abrupt, i synnerhet mot Kyrkogatan. Man skulle kunna önska att belysningen gav en bättre optisk linjeföring i syfte att underlätta orienteringen genom området. I syfte att skapa en bättre rumslig definition och balans skulle både Domkyrkans och Kungshusets fasader kunna lysas upp. Då omgivningen är mörk är det viktigt att belysningen är dämpad för att den visuella balansen inte ska störas. Lundagård sett från Krafts Torg Lundagård sett från Kyrkogatan, Utan Domkyrkans fasadbelysning framstår området mycket mörkt i relation till Kyrkogatan. Vid utflykterna i september/oktober 2011 hade Domkyrkans fasadbelysning ännu inte invigts. Lundagård vid Kungshuset, gångstråket tecknas av belysningen, men ändå framstår området oklart. Armaturerna tecknar sitt eget mönster i rummet, vilket kan göra det svårt att orientere sig, om man inte är bekant med platsen. Sida 18

19 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys Gjutjärnsfontänen Stadsparken Stadsparken har en lång historia som lundabornas viktigaste gröna rum. Parken ligger mycket nära stadskärnan, men den är inte särskilt lätt att hitta för den som inte är bekant med området. Parken ger intryck av att vara större på natten än vad den gör om dagen. Detta beror på att många av de element som kännetecknar Stadsparken dagtid (exempelvis paviljongen och sjön) försvinner i mörkret och de visuella hållpunkterna är få. Parken är uppdelad i flera olika delar/zoner som dagtid erbjuder olika upplevelser och aktiviteter. Bland annat finns här en stor lekplats som med rätt belysning skulle kunna göras tillgänglig och säker även efter mörkrets inbrott. Gång parallellt med Stadsvallen sett mot nord-väst. Välfungerande belysning som fint tecknar gångens sträckning. Allén mot Stadsparksgången. Bra belysningsmässig komposition som formar en fin övergång till området vid Arenan. Belysningens regelbundenhet är en speciell kvalitet. Ett av de belysningsmässigt mest lyckade och utmärkande dragen är belysningen på den väg som löper parallellt med resterna av den gamla stadsmuren där den sträcker sig genom parken, från väst till öst. Vägen är väl upplyst av Heliosarmaturer som belyser både terräng och intilliggande vegetation. Den nya belysningen genom allén som leder till arenan fungerar bra som en övergång mellan park och stad. Gjutjärnsfontänen: Belysningen framhäver fontänen som landmärke, men avsaknaden av belysningsmässig gradering av området omedelbart omkring springvattnet, får den att framstå lösryckt från sitt sammanhang. Gång parallellt med Stadsvallen sett mot syd-öst. Bra ljusfördeling och anpassad ljusnivå. Man saknar dock en diskret markering av sjön som ligger längre fram på höger sida. Foto från lekplatsen, med klätterrepsfiguren i förgrunden och fontänen i bakgrunden. Sida 19

20 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys SAMMANFATTNING: Det Här ÄR bra 1. Många exempel på god GC-belysning. 2. Goda exempel på skylt- och fasadbelysning. 3. Goda exempel på belysning av entréer, portar, etc. 4. Goda exempel på identitetskapande belysning med väggmonterade armaturer 5. God belysning av Stadsparkens GC-väg Väl avstämd skyltbelysning skapar interesse och gör det trevligt att vistas i staden. Skomakaregatan är ett exempel på en fin välbalanserad ljusmiljö. Vid Stortorget. Belysningen är bra avbländad och passar till rummet. Armaturplaceringen medverkar till att definiera rummet samt markera körzonen. Stadsparken: Bra balans mellan effektbelysning och GC belysning. Bra exempel på belysning i fasadzonen. Belysningen på norra delen av Mårtenstorget är snygg och skapar en trevlig atmosfär. Bra belysning av Stadsparkens gång Belysningen vid busstationen skapar trygghet för folk som väntar Privat belysning av portar och entréer ökar både orienterbarhet och trygghet Sida 20

21 Stadskärnan och stadsparken Registrering och analys SammanfatTning: Det HÄR KAN FÖRBÄTTRAS 1. Gatubelysning med flera olika typer av armaturer inom ett relativt litet område. 2. Stor variation i val av wire- eller stolpmontage. 3. Användning av ljuskällor med dålig färgåtergivning. 4. Armaturer med optik som sprider ljus på ett olämpligt sätt mot till exempel en fasad. 5. Många av Stadsparkens landmärken försvinner i mörkret. Spilljus på fasaden (se diagram s. 11) Varierande upphäng (stolpe - wire) på homogent stråk. Mycket kraftig skyltbelysning. Fasadbelysning ur sitt sammanhang. Tänk på invånarna när armaturerna placeras. 6. Störande skyltbelysning och privata ljusanläggningar som inte passar ihop med den omgivande ljusmiljön. Mycket kraftig skyltbelysning. Spilljus på fasaden (jf. diagram s. 11) Bra belysning av fontänen, men 3 olika armaturer på samma sammanhanget saknas. sträckning och gatuarmatur med dålig färgåtergivning. Mycket hög ljuspunktshöjd, som drar blicken uppåt. Saknar optisk linjeföring. Mycket hög ljuspunktshöjd och spilljus på fasaden vilket förstör effektbelysningen. Var uppmärksam på fjärrverkan av armaturer. Använd raster för att säkra att ljuset endast ses där det är meningen att det skall ses. Sida 21

22 Sida 22

23 Strategi INTRODUKTION Tänk hur vackert det kan bli! Baserat på kartläggningen av befintliga förhållanden i de fem olika stadsrum som beskrivs på föregående sidor, rekommenderas att Lunds kommun fokuserar på följande punkter vad gäller stadskärnans belysning: 1. Använd gatubelysning för att betona gatornas karaktär och skapa en samstämmighet i stadskärnan 2. Använd belysning för att ge affärsgatorna ett mer livligt intryck 3. Använd belysning för att särskilja stadens torg 4. Använd belysning för att ge liv åt grönområden och göra dem mer trygga 5. Använd belysning för att visa upp Lunds historia 6. Använd belysning för att framhäva förbindelser och skapa nya upplevelser Dessa strategier beskrivs mer i detalj på följande sidor. Avslutningsvis ges förslag till ljusplanens genomförande genom pilotprojekt. Sida 23

24 Strategi FÔR gator 1. Använd GATUbelysningen FöR att BETONA gatornas karaktär Kiliansgatan (Lokalgata) Stora Södergatan (N-S förbindelse) I det begränsade område som stadskärnan utgör är det viktigt att gatubelysningen bildar en rogivande inramning som gör det möjligt för utvalda områden att framträda på ett tydligare sätt. Vi föreslår att riktlinjerna från Lunds ljus Belysningsprogram för Lunds Kommun justeras i förhållande till stadskärnan, så att man observerar följande när det gäller gatubelysningen (grundbelysning): 1. Behåll samma typ av belysning (armaturtyp, ljusfärg och monteringsslag) inom sammanhängande vägsträckor och bostadsområden. 2. Undvik att variera armaturtyp, ljusfärg och monteringsslag (om möjligt) på områden eller sträckor som upplevs som rums- och trafikmässigt enhetliga. 3. Anpassa ljuspunktshöjden efter bebyggelsen och stadsrummets proportioner. 4. Använd ett mindre antal olika armaturtyper i stadskärnans gaturum och välj en armaturtyp som är lämplig för stadskärnans karaktär. Se också till att armaturen ger ett diskret intryck, som till exempel i fallet med Stockholms- och Köpenhamnsarmaturer. 5. Vid byte av ljusskällor bör samma färgtemperatur väljas för samtliga, liknande gatutyper i stadskärnan. Använd gärna ljuskällor med ett högt Ra-värde (färgåtergivning). Ringväg N - S förbindelse Södra Esplanaden (Ringvägen) Lokalgator (Handelsstråk behandlas särskilt) Sida 24

25 Stadskärnan och stadsparken Strategi FÔR gator 1. Använd GATUbelysningen FöR att BETONA gatornas karaktär Undvik att byta ljusfärg och armaturtyp i sammanhängande stråk. Sänk ljuspunktshöjden så den passar till rummets skala. Byte av reflektor bör ske i de gamla armaturerna för att få en bättre ljusfördelning. (Armaturen till höger har fått en ny reflektor som sprider ljuset ned på marken). Principsektion Ringvägen Principsektion N-S förbindelse / Bredgatan Principsektion N-S förbindelse /Store Södergatan Principsektion lokalgator Ringväg Grundbelysning: Skapa en samstämmighet i belysningen vid sammanhängande stråk genom att använda samma armaturtyp samt en enhetlig ljuspunktshöjd, ljusfärg och färgåtergivning (Ra-värde 70). Kompletterande belysning: Tillför GC-belysning där det behövs, i synnerhet längs trädkantade stråk med separat GC-väg. Effektbelysning: Kan användas för att markera tullarna och andra framträdande landmärken. Förbindelse mellan norr och söder (Bredgatan, Kyrkogatan, Stora Södergatan): Grundbelysning: Anpassa belysningen (armaturtyp, ljuspunktshöjd och ljusfärg) i syfte att skapa en samstämmighet mellan stråkets norra och södra ände. Det enda avbrottet bör ske vid stråket längs Stortorget. Kompletterande belysning: Tillför efter behov vid till exempel busshållplatser, entréer, etcetera. Effektbelysning: Skylt- och fönsterbelysning längs kommersiella stråk. Lokalgator: Grundbelysning: Använd en ljuspunktshöjd som är anpassad efter gaturummets storlek (kabelmonterad belysning max 7 meter, gärna lägre; stolpmonterad belysning max 5 meter). Använd en väl avskärmad armaturtyp som till exempel Philips Köpenhamnsarmatur eller Stockholmsarmaturen från Ateljé Lyktan för att undvika onödig ljusspridning in genom fönstren. Använd en ljuskälla med en varmvit ljusfärg och bra färgåtergivning (Ra-värde 80+). Kompletterande belysning: Uppmuntra gärna till att installera bländningsfri entrébelysning för ökad trygghet. Effektbelysning: Skylt- och fönsterbelysning längs kommersiella stråk. Sida 25

26 Strategi FÖR handelsstråk 2. Använd belysning för att ge affärsgatorna ett mer livligt intryck Lunds handelsstråk utgörs av vackra stadsrum och belysningen bör dels lyfta fram den rumsliga karaktären, dels placera visuellt fokus på butikerna. Grundbelysning: Anpassa gatubelysningen Clemenstorget så att den bildar en rogivande inramning där visuellt fokus ligger på gaturummet. Använd en avskärmad armatur med god nedåtriktad ljusfördelning. Denna bör helst kabelmonteras Knut den Stores Torg i mitten av gaturummet. Armaturen bör ha en ljuspunktshöjd på max 7 meter, en varmvit ljusfärg (max 3000 K) och en bra Lundagård färgåtergivning, d.v.s. ett Ra-värde på 80+. Bantorget Klostergatan Kompletterande belysning: Belysning av entréer. Om biltrafik förekommer kan belysning användas för att särskilja gång- och biltrafikzoner. Stortorget Klostergatan Mårtenstorget Effektbelysning: Där det är möjligt kan effektbelysning användas för att skapa visuellt intresse och variation. Detta gäller belysning i fasadområden, fönsterbelysning, skyltbelysning, belysning av arkitektoniska detaljer etcetera. Ett flertal olika typer av effektbelysning kan användas så länge balansen i den visuella miljön bevaras. Skyltar är ett välkommet inslag i gatubilden under förutsättning att de monteras Lilla Fiskargatan Stadsparken med hänsyn till helheten. Generellt sett bör stora skyltar och LED-skärmar endast användas vid trafikknutpunkter och större stadsrum i stadskärnans utkant. Om LED-skärmar används ska de justeras så att ljusstyrkan passar in i omgivningen. Alla typer av skyltar ska monteras med hänsyn till grannarna, så att skyltarna inte orsakar obehag till följd av bländande eller blinkande effekter. Kommunen har för avsikt att samarbeta med andra intressenter Skomakaregatan Handelsstråk i syfte att fastställa riktlinjer för skylt- och fönsterbelysning. Sida 26

27 Stadskärnan och stadsparken Strategi FÖR handelsstråk 2. Använd belysning för att ge affärsgatorna ett mer livligt Belysningstyp B intryck Klostergatan är en central gata i Lunds handelsstråk eftersom den utgör en direktförbindelse mellan A stationsområdet och Domkyrkan. Gatans identitet bör förstärkas genom ett belysningsprojekt som sammanför både kommunala och privata typer av belysning. Illustrationen till vänster visar hur olika C E C typer av belysning bör användas på Klostergatan: A: Anpassa gatubelysningen till rummets storlek och använd en ljuskälla med god färgåtergivning. B B B: Lämna lite ljus i fasadområden, butiksfönster etcetera. C: Samordna riktlinjer för skyltning. Uppmana till att använda upplysta skyltar lika de som finns på Skomakaregatan. D: Belysning kan användas för att definiera D gränsen mellan gång- och körtrafikzon och för att betona gatans form (till exempel med hjälp av pollarbelysning eller infälld effektbelysning). Belysningstyp C Diagrammet visar hur man skulle kunna skapa en ram för belysningen i Klostergatan och vilka belysningselement man kan använda. Belysningstyp D Belysningstyp E E: Använd eventuellt belysning för att framhäva utvalda arkitektoniska detaljer i syfte att skapa små överraskningar och oväntade upplevelser för den som är uppmärksam. Sida 27

28 Strategi FÖR Torg 3. Använd belysning för att särskilja stadens olika torg Clemenstorget Bantorget Clemenstorget Bantorget Stortorget Med belysning är det möjligt att skapa stämningar och visuella landmärken. Förslagsvis kan man ge vart och ett av stadens torg en nattlig, individuell identitet med anknytning till torgets historia eller funktion. Som utgångspunkt bör dock vissa generella riktlinjer följas: Grundbelysning: Om biltrafik förekommer ska gatubelysningen anpassas efter torgets storlek och funktion. Kompletterande belysning: Det bör alltid finnas åtminstone en upplyst tillgänglighetzon där människor tryggt kan röra sig över eller runt torget. Effektbelysning: Kan och bör användas för att framhäva element som skapar identitet eller på annat sätt bidrar till att torget framstår som vackert och intressant efter mörkrets inbrott (se ytterligare idépresentationer på nästa sida). Mårtenstorget Stortorget Mårtenstorget Sida 28

29 Stadskärnan och stadsparken Strategi FÖR torg 3. Använd belysning för att särskilja stadens olika torg Stortorget - Rådhusplatsen, det fina och formella torget Clemenstorget - Lunds nya interaktiva och moderna torg Mårtenstorget - Marknadsplatsen, det folkliga torget Bantorget - Lunds gröna torg anlagt efter fransk modell Stortorget: Det krävs bara några få justeringar för att ge Stortorget ett lyft, belysningsmässigt sett. De stora, fina gamla armaturerna som står mitt på torget bör förses med nya ljuskällor med bättre ljusstyrka, till exempel metallhalogen. Dessutom bör reflektorn justeras så att ljuset i högre grad riktas ner mot marken. Genom att belysa träd och flaggstänger får torget mer rumslig definition samt en bättre visuell balans mellan för- och bakgrund. Mårtenstorget: Bevara och förstärk den belysningsmässiga karaktär som råder på torgets norra sida där de belysningsmässiga delarna har ett bra samspel (Heliosarmaturer, ljuset i fasadområdet, skyltningen, fontänen). Om parkeringsytor ska vara kvar bör komplettering ske med trygghetsskapande belysning. Clemenstorget: Med de befintliga förhållandena skulle man med fördel kunna integrera belysningen så att den i högre grad samverkade med den skulpturala trädplanteringen. Man skulle också kunna helt eller delvis belysa några av de många fina fasaderna så att torgets gränser blev tydligare. Belysning av skulpturen skulle bidra till att skapa en förgrund och en visuell fixeringspunkt. När torget ska läggas om i samband med bygget av den nya spårvagnsstationen, bör man låta ljuset spela en viktigare och om möjligt interaktiv roll i syfte att göra Clemenstorget till Lunds nya, moderna stadsrum. Bantorget: Här skulle man kunna efterfråga en bättre samordning och särskiljning av de olika belysningselementen. Belysningen skulle dessutom i högre grad kunna anpassas för att framhäva den intima känslan av att torget är en minipark. Sida 29

30 Strategi FÔR Parker 4. Använd belysning för att ge liv åt grönområden och göra dem trygga Lundagård sett mot Krafts Torg. Historiska Museet till vänster, Domkyrkan till höger. Lundagård sett från Kyrkogatan med Kungshuset till vänster Universitetsplatsen Lundagård Krafts Torg Lundagård utgör tillsammans med Universitetsplatsen och Krafts Torg det största grönområdet i Lunds stadskärna och är stadens äldsta park. Ursprungligen konstruerades Lundagård som en parkanläggning i barockstil och även om vegetationen är mer sporadisk idag har de ursprungliga vägarna bevarats. Idag är Lundagård ett område som många människor passerar genom varje dag. Områdets byggnader omfattar Universitet, Domkyrkan och Historiska museet, som samtliga lockar såväl lundabor som turister. Följande allmänna belysningsmässiga riktlinjer bör följas: Grundbelysning: Ej tillämpligt Kompletterande belysning: Jämn belysning av det huvudsakliga promenadstråket. Ljuspunktshöjden ska hållas låg: pollare < 1,2 m och stolpar < 4 meter. Effektbelysning: Fasadbelysning av Domkyrkan (finns redan) och av Kungshuset. Dessutom skulle man kunna belysa utvalda träd för att skapa ytterligare visuellt rumsligt djup. Lundagård sett mot Kyrkogatan och Universitetshuset (foto till höger) Kungshuset Sida 30

31 Stadskärnan och stadsparken Strategi FÖR Parker 4. Använd belysning för att ge liv åt grönområden och göra dem trygga Som tidigare nämnts framstår Lundagård som en mycket mörk plats kvälls- och nattetid, sett i relation till områdets centrala läge och det antal personer som passerar genom parken även efter mörkrets inbrott. Principsektion genom Lundagård som illustrerar ljuspunktshöjden. Parken saknar en visuell hierarki och en tydlig rumslig definition. Den belysningsmässiga övergången till omgivande gaturum tycks abrupt. Kongens Have, Odense DK. Här har man skapat en välbalanserad ljusmiljö genom att använda både fasadbelysning, låg pollarbelysning samt effektbelysning av utvalda träd. Kyrkogatan Följande belysningsmässiga aspekter bör ändras: En optisk linjeföring saknas i belysningen av gångvägen Ljuspunktshöjden är för hög i mitten av parken, vilket gör att man inte kan se genom rummet och på så vis få en överblick. KUNGSHUSET Åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en visuell och belysningsmässig balans mellan Kungsgården och Domkyrkan eftersom dessa två byggnader utgör rummets väggar. DOMKYRKAN De olika visuella delarna för-, mellan- och bakgrund bör framhävas, eventuellt med hjälp av belysning av utvalda träd eller andra vertikala, rumsliga element. Stadsparken och Domkyrkan, Stavanger. Också här är där en god belysningsmässig och visuell balans mellan förgrund och bakgrund. Krafts Torg Naturhistoriska Museet Akademiska Föreningen Ljuspunktshöjd < 4 meter Tegnérsplatsen Ljuspunktshöjd < 1,2 meter Planen visar principen för hur arbetet med differentierad ljuspunktshöjd bör ske längs gångsgtråken i Lundagård, så att ljuspunktshöjden hålls låg (<1,2 m.) i den centrala del av rummet, medan den kan ökas till max. 4 meter längs Kungshuset. Dessa principer bör användas i hela området. Sida 31

32 Strategi FöR Parker Lekplatsen 4. Använd belysning för att ge liv åt grönområden och göra dem trygga Stadsparken har ett fantastiskt läge mycket nära Lunds centrum. Parken kan dock vara svår att hitta och ingångarna saknar en tydlig identitet. Idag används främst de större gångvägarna efter mörkrets inbrott. Grundbelysning: Ej tillämpligt Kompletterande belysning: Belysning av de viktigaste gångvägarna. Ljuspunktshöjden måste hållas låg: pollare < 1,2 m och stolpar < 4 meter. Det är viktigt att använda armaturer som riktar ljuset ned mot marken och den omedelbara omgivningen. Effektbelysning: Utvalda element och landmärken kan belysas för att skapa visuella fokuspunkter i den mörka parken. Musikpaviljongen från 1907 Gång Stadsparken Dammen Stadsparksvallen - Högevall Sida 32

33 Stadskärnan och stadsparken Strategi FÖR Parker 4. Använd belysning för att ge liv åt grönområden och göra dem trygga Ingång Även om det finns en ljusplan för parkens framtida belysning kan man redan nu arbeta med (temporära) åtgärder för att göra parken mer användbar och tillgänglig efter mörkrets inbrott. Lekplatsen Ingång Fokus bör ligga på följande: 1. Framhäv parkens norra ingångar som ligger närmast stadskärnan i syfte att ge dem en mer tydlig identitet och synbarhet som markerar övergången mellan park och stad. Vallen Vallen Observatoriet Paviljongen 2. Använd belysning för att skapa en både trygg, säker och spännande miljö på lekplatsen. Avenuen 3. Använd belysning för att framhäva utvalda visuella hållpunkter som till exempel paviljongen. Inspirationsfoto: Ingångar, enskilda träd och musik paviljongen Stadsparkskaféen Dammen Stadsparken är ett Natura 2000-område och all belysning i Stadsparken ska utföras med hänsyn till växter och djur. Gång med Helios armaturer Inspirationsfoto: Lekplatsen Översigtskarta som visar några av de elementer som tillfälligt kan lyftas fram med belysningen, samt de stråk som redan är väl belysta; Allén och gångstråket parallellt med Vallen. Sida 33

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning Riktlinjer för offentlig belysning Bilaga 1. Ljus och belysning Innehåll 1. Ljus och belysning...1 1.1 Funktioner...1 1.1.1 Gestaltning...1 1.1.2 Säkerhet, trygghet och tillgänglighet...1 1.2 Egenskaper...1

Läs mer

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng PLATSEN Ett torg på vattnet Det som är unikt för Kristinehamns torg är att det är ett torg runt ett vattendrag. Varnan

Läs mer

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan Belysningsprogram Näsängen Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan 2016-11-16 1 LJUSPRINCIPER Belysningen är viktig för att skapa en trafiksäker och trygg miljö, som är lätt att orientera sig i,

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING

BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING 1 (11) 2014-09-01 BELYSNINGSPROGRAM BELYSNINGSANLÄGGNING Dessa anvisningar avser att vägleda till en personsäker, funktionell, driftsäker, underhållsvänlig och hållbar gatubelysning. SIG100, v2.0, 2010-02-26

Läs mer

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN 1(7) RIKTLINJER FÖR OFFENTLIG BELYSNING I UPPVIDINGE KOMMUN Framtagen av: Förvaltningschef, Samhällsserviceförvaltningen Godkänd och fastställd av: Kommunstyrelsen Implementeras av: Avdelningschef, Tekniska

Läs mer

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014

Bilaga A. Fotodokumentation Befintlig belysning. Belysningsprogram för Vallentuna kommun MARS 2014 MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga A Fotodokumentation Befintlig belysning Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Fotodokumentationen

Läs mer

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar

Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Brf Räven Belysningsförslag - Gårdar Uppdrag Titel på rapport: Brf Räven Belysningsförslag Gårdar Status Förhandskopia Datum: 2014-04-11 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Brf Räven Lukas Berglind

Läs mer

Program belysning Hyllie centrumområde

Program belysning Hyllie centrumområde Program belysning Hyllie centrumområde Innehållsförteckning Inledning 3 Rumslig struktur: Gator 4 Rumslig struktur: Gator korsningspunkter 5 Rumslig struktur: Områden 6 Översiktskarta 7 Belysningsteman

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN

RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN RIKTLINJER FÖR BELYSNING LANDSKRONA STADSMILJÖPROGRAM 2018 ANTAGEN AV STADSBYGGNADSNÄMNDEN 2019-02-12 22 Riktlinjer för belysning är en del av Landskronas stadsmiljöprogram. Dokumentet har tagits fram

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken.

Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Ljusgestaltning för Gubberoparken Introduktion Nattetid är parken endast upplyst av glest placerade (40m) natriumbestyckade bredstrålande stolparmaturer samt entrébelysningarnas vitare sken. Gubberoparken

Läs mer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer

Hur en kommun fungerar. Vad vi gör. Våra utmaningar. Lunds kommun. Per Eneroth, gatuchef Från god standard till attraktiva ljusmiljöer Hur en kommun fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard till attraktiva ljusmiljöer, gatuchef Vad Lund är Hur vi fungerar Vad vi gör Våra utmaningar Lunds kommun Från god standard

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Väg- och gatubelysning 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Väg- och gatubelysning 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter 2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på

Läs mer

Belysningsprogram. Augusti 2011

Belysningsprogram. Augusti 2011 Belysningsprogram Augusti 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte/ inledning / avgränsning Områdeskarraktärer GC-vägar Bostadsområden - villaområden Bostadsområden flerbostadshus Parker och grönområde Tunnlar

Läs mer

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN

BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN BELYSNINGSPROGRAM BOTKYRKA KOMMUN Innehåll Bakgrund 3 Generella principer 3 Befintlig belysning 4 Utgångspunkter för god belysning 4 - Armaturer 4 - Bländning 4 - Ljusnivå 5 - Light pollution 5 - Färgåtergivning

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun

Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Görvälns slott - landmärke för Järfälla kommun Visualisering Görvälns slott Inledning Ett upplyst slottsområde är en tillgång för kommunen i fl era aspekter, bla förstärker förslaget platsens motionsområde

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign

David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign David Johansson Ljusdesigner, WSP Ljusdesign Synsinnet är anpassat till dagsljus som är varierade: - ljusstyrka - ljusfärg - ljuskaraktär Människan mår inte bra i statisk och monoton ljussättning. Människans

Läs mer

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block

Kristallentrén. Arkitekturprojekt. - en paviljong i parken. Lunds Konst och Designskola Kristina Block Arkitekturprojekt - en paviljong i parken Lunds Konst och Designskola 2015 PROJEKTBESKRIVNING Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre paviljong där du tar hänsyn till estetik, funktion

Läs mer

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning

Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Henrik Gidlund Anläggning 08-508 261 68 Exempel på LED-installationer i Stockholms utomhusbelysning Katarinavägen En 330 m linjär LED som belysning av mur och gångbana. Effekt är 1 W/m, totalt 330W. Byggår

Läs mer

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén. Trelleborg 2012-05-28 Trelleborgs nya gaturum i befintliga gatustråk Citysamverkans övergripande syfte och målsättning: Är att medverka till att göra stadskärnan mer attraktiv och på olika sätt främja

Läs mer

Strategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun

Strategi. Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun Strategi Strategi för belysning och ljussättning i Tranemo kommun 1 Styrdokument Handlingstyp: Strategi för belysning - slutversion Diarienummer: KS/2014:199 Beslutas av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum:

Läs mer

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN

VISUELLA FÖRHÅLLANDEN VISUELLA FÖRHÅLLANDEN Hur man uppfattar ljuset i ett rum kan beskrivas med sju begrepp som kännetecknar de delar av synintrycken som man kan iaktta och beskriva ljusnivå, ljusfördelning, skuggor, bländning,

Läs mer

7 Utformning av belysningsanläggning

7 Utformning av belysningsanläggning 7 Utformning av belysningsanläggning 7.1 Regler och föreskrifter Allt material i belysningsanläggningar ska vara utförd i enlighet med gällande lagar och förordningar samt uppfylla gällande svenska normer

Läs mer

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen

Lighting the Future. Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen 5 16 Lighting the Future Väg- och parkbelysning Skapa säkerhet, trygghet och stämning med den rätta utomhusbelysningen Minskar energiförbrukningen - och kostnaderna Energiförbrukningen frän vägbelysning

Läs mer

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Belysningsplan för offentlig belysning Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Med användarna i fokus

Med användarna i fokus Framtida utveckling Framtiden för LED-tekniken är givetvis nära sammankopplad med städernas tillväxt, förändring och utveckling. Men förändrade levnadssätt och förväntningar hos städernas invånare, kommer

Läs mer

Tvättstugor och källargångar

Tvättstugor och källargångar 1 Tvättstugor och källargångar Tvättstugorna är viktiga, men känns eftersatta och otrygga. De upplevs ofta som trånga, smutsiga och osäkra. Öppna upp ytorna i tvättstugorna, ta bort onödiga väggar och

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

Vägledning för yttre ljussättning

Vägledning för yttre ljussättning Vägledning för yttre ljussättning Vägledning för yttre ljussättning Ljus är ett relativt fenomen Vi upplever alltid ljusstyrka och intensitet i relation till omgivande ljusstyrka. Om ett objekt ska framstå

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

GUIDE FÖR UTOMHUSBELYSNING

GUIDE FÖR UTOMHUSBELYSNING GUIDE FÖR UTOMHUSBELYSNING En trygg och trivsam livsmiljö för alla Smart styrning. Genom intelligent styrning uppnås både maximala energibesparingar och en ändamålsenlig belysning. Genom intelligent styrning

Läs mer

Helmer Christenssons foto- och vykortsamling

Helmer Christenssons foto- och vykortsamling Adelgatan 2 29 Adelgatan åt öster 2 32 Adelgatan åt väster 2 50 Adelgatan (teckning) 4 23 Adelgatan L i B 14 Akademiska Föreningen 1 73 Akademiska Föreningen 2 27, 71 Akademiska Föreningen 3 58 Akademiska

Läs mer

Bilaga B Kostnadsbild

Bilaga B Kostnadsbild MARS 2014 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-03-24 KF 13 2014 Bilaga B Kostnadsbild Dokumentet är en bilaga till Belysningsprogrammet för Vallentuna kommun. Bilagan ger en bild av hur kostnader olika

Läs mer

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst

Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst KAPITEL 9 BELYSNING 9.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst EL AMA 12 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska

Läs mer

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida (1) anta förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun,

Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida (1) anta förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun, GISLAVEDS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Sida 2016-10-19 1(1) Tn 110 Dnr: TN.2015.72 Förslag till riktlinjer för gatubelysning inom Gislaveds kommun Ärendebeskrivning Förslag

Läs mer

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd

soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd soprum - finrum låt dig inspireras en skrift framtagen av vasyd innehåll s. 3 Fina soprum s. 4 Färg, form och material s. 5 Placering s. 6 Trygghet och trivsel s. 7 Sammanfattning soprum - finrum Ett fint

Läs mer

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm.

VÄGARKITEKTUR. Kross. Gräs. Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Växter i tråg på stödmur. Klätterväxter på bullerskärm. Kross Gräs Växter i tråg på stödmur. E4 Förbifart Stockholm - Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Täckning av växtbädd anpassas efter gräsklipparens rörelsemönster. Klätterväxter på bullerskärm.

Läs mer

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar.

Belysningsstrategin. Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins syfte är att åstadkomma en effektivare förvaltning av Vägverkets belysningsanläggningar. Belysningsstrategin Belysningsstrategins övergripande målsättning är: Minskad

Läs mer

Varför ska jag planera ny belysning?

Varför ska jag planera ny belysning? Färgåtergivning En ljuskällas färgåtergivning beror på dess spektralfördelning. Färgåtergivning förklarar hur väl en ytfärg återges i den belysningen. Solen återger alla färger perfekt och den är vår referensram.

Läs mer

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer

Läs mer

Trygghetsvandring tankar på vägen

Trygghetsvandring tankar på vägen Trygghetsvandring tankar på vägen 1 LÄTT SVENSKA Innehåll Sätt ner foten för ett tryggt, jämställt och mer demokratiskt samhälle... 3 Din kunskap behövs!... 4 Förmöte... 5 Andra mötet vandringen... 5 Avslutande

Läs mer

lunova Visuell komfort för människor i rörelse

lunova Visuell komfort för människor i rörelse lunova Visuell komfort för människor i rörelse Visuell komfort sätter människan i centrum Alla utomhusmiljöer bör planeras med människan i fokus och med hänsyn till hur människor reagerar och fungerar.

Läs mer

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus. 1 BAKGRUND Våra stadskärnor utsätts för en allt hårdare konkurrens från externa shoppingcentra. Malmö är inget undantag. Hotet om ett utarmat city är påtagligt och skrämmande. En levande stadskärna är

Läs mer

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum

Belysningsplanering. SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Belysningsplanering SS-EN 12 464-1 Arbetsplatser inomhus Belysningsguide Ljus och Rum Planeringsstruktur Analysera Planera Granska Dokumentera Utvärdera Analysera Rummets användning Kapslingsklass Val

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER

OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó OÄNDLIGA LJUSKOMBINATIONER Kardó är ett belysningssystem i moduler där du kan följa och förbättra arkitekturen i en byggnad. Systemet är helt flexibelt: du kan skapa långa eller korta moduler, raka

Läs mer

BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA

BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA BOSTÄDER VID DECENNIUMPLAN, KORTEDALA Kvalitetsprogram för den yttre miljön Upprättat i juni 2012, rev.april 2013 Innehåll INLEDNING 3 Förutsättningar 3 Syfte och status 3 ÖVERGRIPANDE KARAKTÄrer 4 Bebyggelsen

Läs mer

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288

Bilaga centrala Gustavsberg Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03. Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Belysningsprogram Värmdö kommun 2014-02-03 Antaget av kommunfullmäktige 2014-06-18 90 Dnr 13KS/0288 Översikt centrala Gustavsberg Belysningsprogram för Centrala Gustavsberg ska användas i planerings- och

Läs mer

En ny stadskärna i ett historiskt kontext. Bomässa

En ny stadskärna i ett historiskt kontext. Bomässa En ny stadskärna i ett historiskt kontext Bomässa 2019-05-04 Uddevallas årsringar Pre stadsbrand Rävgiljan och Vadebacken 1806 1910 Rutnätsstaden Stenstaden. Mångfald av arkitektur och småskalig handel.

Läs mer

Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport

Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen. Lägesrapport Elena Kirichenko Utvecklingsavdelningen 08-508 267 08 elena.kirichenko@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2012-11-20 Utveckling och gestaltning av stadens salutorg: Hötorget, Östermalmstorg och Medborgarplatsen.

Läs mer

Belysningsplan för offentlig belysning

Belysningsplan för offentlig belysning Belysningsplan för offentlig belysning Bilaga 2, Belysningsprinciper Innehållsförteckning Inledning 3 Rekomenderade armaturer och ljuskällor 3 Belysningsprinciper 3 Gång- och cykelvägar samt vägar i parker

Läs mer

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017

8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 56 (90) 8 Trafik- och gatumiljöplan för City. Svar på remiss från stadsbyggnadskontoret Dnr 4.1/2134/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag från kulturförvaltningen:

Läs mer

!" # $#% " &&& % $411:; 4 % % #- " " "% 8 % % # 8" -" " %" # # " #% " 8 % " " " ',- # " # - # " 8 " " % " " " " 8 " %" #% " - # % % ' & - )" " > " 9 " " " - -> #% " % " " - - " # - 2 8 "

Läs mer

efem arkitektkontor ab

efem arkitektkontor ab HERRGÅRDSBACKEN FLODA Sävespången Det sägs att man förr var tvungen att ta av mössan vid Floda Portar. På ett likande sätt skall de nya byggnaderna trappa ner och huka sig hövligt, för att inte störa viktiga

Läs mer

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert

LUYA LULLA HOUSE. Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola. Josephine Roubert Presentation av Arkitekturprojekt november 2012 Lunds Konst och Designskola Projekt rumsgestaltning med arkitektur. LUNDS KONST & DESIGNSKOLA Arkitekturprojektet går ut på att studera och formge en mindre

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se

Nockebyhov. Nockebyhov - Landskaps-PM. Landskaps-PM FÖRHANDSKOPIA Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I tengbom.se Nockebyhov Landskaps-PM 1 Sofia Sandqvist I Therese Sundqvist I Entré Judarskogen Innehåll C.4 Ny parkväg förbi Nockebyhovsskolan...3 B.3 E.1. Ny parkväg från Nockebyhovsskolan mot Gubbkärrsskogen...4 A.4

Läs mer

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING

DJURGÅRDEN CENTRUM LINKÖPING VY TORGET VY KANALEN VY TORGET VY GATAN VY PARKERINGEN VY FRÅN SYDÖST VY FRÅN SYDVÄST VY FRÅN NORDOST VY FRÅN NORDVÄST INFART TOMTEN PARKERING 120 st P 24 st DJURGÅRDEN CENTRUM, parallella uppdrag. BESKRIVNING

Läs mer

ENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik

ENERGI OCH BELYSNING. Utvärdering av Vackert Rättvik Utvärdering av Vackert Rättvik ENERGI OCH BELYSNING Belysningens funktion har varit en central del i projektet Vackert Rättvik. Genom att anpassa belysningen till stadsmiljöns villkor har man åstadkommit

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning

Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Dnr Sida 1 (5) 2016-02-16 Handläggare Per-Erik Wikström 08-508 262 89 Till Trafiknämnden 2016-03-10 Trygghetsbelysning på parkvägar. Slutredovisning Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner slutredovisning

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Skyltning på KTH Planering och beskrivning

Skyltning på KTH Planering och beskrivning Denna sida skall tas bort i produktionen Skyltning på KTH Planering och beskrivning Del 2 Fasadskyltning 2014-11-14 1 2 Innehåll Del 2 - fasadskyltning 5 6 7 8 9 11 12 13 Inledning Planering och anskaffning

Läs mer

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå.

Kronan, en modern och centrumnära stadsdel med stark naturprofil i ett attraktivt Luleå. BAKGRUND VISION 2050 Luleå kommun befinner sig i en expansionsfas. Vision 2050 definierar ett mål om 10 000 nya Luleåbor fram tills 2050, varav hälften av dessa beräknas bo i Kronandalen. Vision 2050 blir

Läs mer

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum NYBRO - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum Alexandra Eliasson Examensarbete 30 hp, Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola, 2008 1 FÖRORD

Läs mer

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Nu och Framtidens LEDande ljuskälla Elkraftsgatan 11 195 60 Arlandastad URL: www.vensti.se Vår vision Är att bygga framtidens belysning. Att tänka nytt och utveckla produkter är en av våra ledstjärnor.

Läs mer

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70

Kontakt. lars.gunnarsson@prismalence.se peter.lindberg@prismalence.se 090-14 20 71, 070-386 01 88 090-14 20 70, 070-260 79 70 Prismalence är ett Svenskt företag som startade 2003 och har fram till idag levererat över 120 000 armaturer Vi har kunder i 37 länder spridda över alla kontinenter Vi säljer energieffektiv belysning baserad

Läs mer

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion

LED information från branschen. Belysningsbranschens LED sektion LED information från branschen Belysningsbranschens LED sektion LED i press och oseriös marknadsföring LED ersätter alla andra ljuskällor 100-200.000 h livslängd Optimala ljuskällan O.s.v LED branschen

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln

Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln Resecentrum Förslag till korsiktiga lösningar 1. Tillgången 1.1 Inglasning Väderskydd o Inuti tillgången o Inglasning utöver Tillgången vid Tunnelplan o Tak från inglasningen fortsätter över perrong 4

Läs mer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer I det här avsnittet beskrivs hur den idag redan karaktärsfyllda trädgårdsstaden, kan förstärkas i sin läsbarhet och logik, genom

Läs mer

Utomhusbelysning och trygghet

Utomhusbelysning och trygghet Utomhusbelysning och trygghet Varför ser man bättre i vitt ljus jämfört med gul- orange ljus? Skillnad mellan glödlampans ljus och ljuset från LED Hur skall man tänka beträffande utomhusbelysning och trygghet

Läs mer

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården

Utblick av Aleksandra Stratimirovic. Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Utblick av Aleksandra Stratimirovic Förslag till konstnärlig gestaltning av Nipängens äldreboende, Bispgården Stockholm, 20 april, 2015 På uppdrag av Ragunda kommun, presenteras här att förslag till konstnärlig

Läs mer

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort

vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort vialume 1 Gatubelysning med visuell komfort En ny nordisk klassiker är född Vi är stolta över att få presentera vår första egentillverkade gatubelysningsarmatur. Vialume 1 har ett organiskt formspråk och

Läs mer

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05 E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun

Stadsmässighet definition för Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Kontoret för samhällsbyggnad 2013-05-06 Fredrik Drotte 08-590 979 71 Dnr Fax 08-590 733 37 KS/2013:184 Fredrik.Drotte@upplandsvasby.se Stadsmässighet definition för Upplands Väsby

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden

Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden Cecilia Sjölin Examensarbete 2004 Södra Guldheden 10. Biblioteket, 11. Doktor Fries torg 12. Guldhedskyrkan 19. Doktor Sydows gata 20. Mossebergsskolan Doktor Fries torg Syster Estrids gata 13. Punkthus,

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Trygghetsvandring - vad innebär det?

Trygghetsvandring - vad innebär det? Trygghetsvandring - vad innebär det? Ett tryggare, mer jämställt och demokratiskt samhälle! Du läser troligen den här skriften för att du planerar att delta i Vansbro kommuns Trygghetsvandring, då du,

Läs mer

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås

Upplysning. från Energirådgivningen i Borås Upplysning från Energirådgivningen i Borås Hej! Vill du få lägre elräkningar, bättre belysning och ökad försäljning? Samtidigt som du värnar om miljön och får en bättre arbetsmiljö? Klart att du vill.

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun

Uppsala domkyrka. Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Uppsala domkyrka Domkyrko församling, Uppsala stad och kommun Ljussättning och fasadbelysning 2008 Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten Johan Dellbeck December 2008 1 Omslagsbild: Domkyrkan

Läs mer

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning Västra Ingelstad Dialogworkshop Sammanställning 19060 Bakgrund Bymiljöprogram Vellinge kommun har tagit fram stadsmiljöprogram och bymiljöprogram för flera orter i Vellinge. Syftet är att fånga upp karaktären

Läs mer