FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2004

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2004"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2004 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 8 Ekonomisk översikt Driftredovisning...30 Investeringsredovisning.. 33 Personalredovisning 35 Miljöredovisning..39 Kommunens redovisningsmodell 41 Redovisningsprinciper.42 Resultaträkning 44 Balansräkning.. 45 Finansieringsanalys Noter...47 Externa driftinkomster och driftutgifter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse koncernen.. 54 Resultaträkning. 56 Balansräkning... 57

2 SAMMANDRAG År 2004 i korthet Årets resultat är 10,7 Mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande poster om 7,9 Mkr som har försämrat årets resultat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 101,8 % vilket innebär att kommunen idag lånar av det egna kapitalet för att bedriva den löpande verksamheten. De största avvikelserna i förhållande till den av kommunfullmäktige fastställda budgeten är kommunstyrelsen + 13,6 Mkr och barn- och utbildningsnämndens 6,1 Mkr. Kommunstyrelsens avvikelse utgör ca 5% av nämndens omslutning och barn- och utbildningsnämnden ca 2%. Årets nettoinvesteringar uppgår till 34,2 Mkr. Året har präglats av många mindre investeringar. Investeringar i kommunens infrastruktur har gjorts för 7,5 Mkr. Kommunala VA-ledningar har bytts ut för 4,2 Mkr. Datautrustning har köpts för 2,5 Mkr. Årets skatteintäkter och generella bidrag uppgår till 612 Mkr vilket är 6 Mkr mer än Den procentuella ökningen mellan 2003 och 2004 är ca 2,1 % vilket är lägre både än ,2 % och under perioden då den årliga ökningstakten var på nivån 5-6 %. Antal tillsvidareanställda i kommunen vid årets slut var personer, därav återfanns personer inom verksamhetsområdena skola, utbildning och social omsorg. De totala personalkostnaderna uppgick 2004 till 445 Mkr. Befolkning Befolkningen har under året minskat med 95 personer. Vid utgången av 2004 var antalet invånare Miljöförbättringar Kommunen har en beslutad miljöstrategi som utgör underlag för kommunens miljöarbete. Utveckling i korthet Antal invånare Skattesats kommunen, kr 21: :38 21: :38 Skattesats kommunen och landstinget 30:60 31:10 31:10 31:10 31:10 Årets resultat, Mkr ,9-10,7 Nämndernas budgetavvikelse, Mkr ,2 +9,6 Nettokostnadernas andel av skatteint, % Nettokostnad per invånare, kr Nettoinvestering, Mkr Låneskuld, Mkr Soliditet, % Borgens- och övriga ansvarsförbindelser, Mkr Skatteväxling avseende övertagande av kostnadsansvar för kollektivtrafik från landstinget. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\2004 i sammandrag.doc

3 KS-ORDFÖRANDE Årets resultat uppvisar ett bättre utfall än väntat. Det budgeterade resultatet uppgick till -20 Mkr, att jämföras med det redovisade resultatet 10,7 Mkr. Det förbättrade utfallet i förhållande till budget är naturligtvis glädjande. Många komplexa beslut har fattats för att hejda den höga kostnadsutvecklingen beslut som effektivt verkställts i verksamheterna. Jag vill framhålla att flera nämnder genom handlingskraft lyckats vända 2003 års negativa resultatutveckling. Kommunens förbättrade resultat beror även på att kommunens anslag för oförutsedda behov inte förbrukats och att pensionskostnaden blivit 7,4 Mkr lägre än beräknat. I årets resultat ingår även nedskrivningar av bokförda värden på kommunala fastigheter. Årets resultat visar att kommunens ekonomi är på rätt väg och att glappet mellan kostnader och intäkter minskar. Fortfarande återstår mycket arbete för att vidareutveckla den verksamhet vi har med de medel vi förfogar över. Men Flens kommun är på rätt väg! Under 2005 måste vi fortsätta med planerade kostnadseffektiviseringar men också våga gasa genom att de beslutade investeringarna fortgår för att skapa förutsättningar för bl a nya invånare. Om vi blir fler som väljer att bo i kommunen ökar möjligheten till en god kvalitativ kommunal service för alla! Lotta Finstorp Kommunstyrelsens ordförande K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\KS ordf.doc

4 Befolkningsutveckling i Flen. Antalet invånare i Flens kommun minskade under 2004 med 95 personer. Om man tittar på hela länet hade Gnesta, Katrineholm, Vingåker och Oxelösund också befolkningsminskning medan övriga kommuner ökade sin befolkning. Målsättningen är dock fortfarande att Flens kommun ska ha invånare år Under 2003 och 2002 hade Flens kommun en ökning med 109 respektive 109 personer. Befolkning nettoförändring per år INLEDNING -300 Population födda döda Under perioden 1989 till 1994 hade kommunen en ökning på 273 personer och 1994 var invånarantalet nästan personer. Därefter följde en minskning med i genomsnitt 150 personer per år. Under 2002 och 2003 ökade befolkningen men nu under 2004 blev det återigen en minskning. Som man kan se av diagrammet nedan är dock nettoförändringen ganska låg. Befolkningsminskningen under senare hälften av 1990-talet berodde både på en negativ nettoflyttning och på ett minskat födelsetal. År 2001 innebar ett trendbrott, då antalet födslar kraftigt ökade jämfört med tidigare år. Därefter har dock antalet födda minskat något varje år. År 2004 föddes det få barn i kommunen, endast 147 barn vilket är mycket lågt. Sedan 1996 har antalet döda överstigit antalet födda. År 2004 uppgick födelsenettot till minus 49 personer. Församlingar och tätorter I Flens kommun finns tio församlingar och åtta tätorter. Fyra av församlingarna har över 1000 invånare. Det är Flen (6657), Mellösa (2994), Lilla Malma (2649) samt Hyltinge/Helgesta (1648). Övriga församlingar är Bettna, Dunker, Vadsbro, Årdala, Blacksta och Forssa.

5 INLEDNING Karaktäristiskt för kommunen är att den har flera mindre tätorter. Cirka 1/3 av invånarna bor i Flen, som är den största orten. Tätorter Åldersgrupp Flen Malmköping Hälleforsnäs Sparreholm 800 Mellösa 542 Bettna 411 Skebokvarn 220 Vadsbro 117 Pendling Flens kommun Flens kommun % Riket % ,2 7, ,1 14, ,2 8, ,9 26, ,2 26, ,4 11, ,0 5,3 År 2001 hade drygt av de boende i Flens kommun sin arbetsplats i en annan kommun. I huvudsak var det till Katrineholm, Eskilstuna, Stockholm och Nyköping som de pendlade till. Cirka 1300 personer pendlade till en ort inom Sörmlands län. Nästan 800 personer pendlade till ett annat län. Av dessa var det cirka 550 personer som pendlade till Stockholms län. Drygt personer pendlade från en annan kommun till Flens kommun. Dessa kom i huvudsak från Katrineholm, Nyköping och Eskilstuna. Drygt 1000 personer av inpendlarna bodde i Sörmlands län. Åldersfördelning Åldersfördelningen bland invånarna i Flens kommun skiljer sig något från fördelningen i hela riket. Andelen barn och ungdomar, det vill säga åldrarna 0-6 och 7-17 ligger ungefär i samma nivå som riket i övrigt. Om man däremot tittar på åldrarna ligger Flen lägre än riket. I åldersgruppen ligger Flen ännu lägre. I resterande åldersgrupper ligger Flen däremot högre än rikets genomsnitt. Flens kommun arbetar aktivt för att öka pendlingen ännu mer och vara ett attraktivt boendealternativ för bland andra stockholmare. Sedan augusti 2003 rullar regionaltåget Sörmlandspilen mellan Stockholm och Hallsberg. Tåget bygger på ett samarbete mellan Vingåkers, Katrineholms, Gnesta och Flens kommun, där kommunerna tillsammans med Landstinget betalar för ett bibehållande och i framtiden en kraftig förbättring av tågtrafiken längs Västra Stambanan. Flen och Hälleforsnäs har även tågförbindelser mot Eskilstuna- Västerås och Norrköping. Varje år sedan 1996 genomför kommunen en resanderäkning på tågstationerna i Flen. Under 2004 genomfördes en räkning i maj och en i december. Årets räkning tyder på

6 att resandet från Flens station fortsätter att öka. Resandet till och från Stockholmsområdet inklusive Södertälje är störst men resandet på linje 56 Norrköping- Katrineholm- Eskilstuna-Uppsala står för den största ökningen. Möjligheter till rik fritid I Flens kommun finns det många möjligheter till en aktiv fritid. Landskapet är präglat av slott och herresäten och det finns ett varierande och rikt natur- och kulturliv. Sjön Båven tillsammans med många andra mindre sjöar ger ett rikt utbud av vattenleder för kanotister, fiskare och för andra vattenaktiviteter. För den idrottsintresserade finns badhus, ishall, golfbana, fotbollsplaner och mycket mer. Det finns också gott om hästar, ridvägar och stallplatser. Föreningslivet är rikt och många driver en aktiv ungdomsverksamhet. Kultur är ett naturligt inslag i vardagen. På olika håll i kommunen ordnas det litterära caféer, musikcaféer, konstutställningar, föreläsningar osv. Det finns flera museer med olika inriktningar. Många kommuninvånare sysslar med hantverk av olika slag. Rena Bruket Regeringen har inrättat en fond för att sanera nedsmutsade industritomter på flera platser i Sverige. En av de mest förorenade platserna i Sörmland är området kring Hälleforsnäs Bruk. Verksamheten vid Hälleforsnäs Bruk startade redan 1659 med järnframställning och kanontillverkning. Genom åren växte bruket till en stor industri med bland annat förtenning, lackning och betning. På talet hade man 900 anställda. Under denna långa period genererades inte bara arbetstillfällen och produkter utan också en hel del föroreningar. Tjärtippen är det största INLEDNING förorenade området med bland annat höga halter av zink, arsenik, kadmium och bly. I maj 2004 startade projektet Rena Bruket med syfte att eliminera de risker som föroreningarna innebär. Man kommer att forsla bort en del förorenad mark. Det mesta kommer dock att samlas på tjärtippen som ska kapslas in för att förhindra spridning av föroreningarna. Målen är bland annat att vattnet i bruksån åter ska bli drickbart och att människor ska kunna arbeta och vistas på området utan risk för hälsan. Projektet finansieras till 95% av Naturvårdsverket via länststyrelsen och till 5% av Flens kommun och beräknas vara avslutat under Ny Översiktsplan Under 2004 påbörjades arbetet med att revidera kommunens översiktsplan. Arbetsgruppen började med en översyn av det faktaunderlag som ligger till grund för planen. Dessutom hölls ett tidigt samråd ute i orterna i Flen. Där fick medborgarna en första chans att tycka till om framtiden vad det gäller bland annat infrastruktur, service och byggande. Den nya översiktsplanen sträcker sig fram till år 2025, med möjlighet till revidering varje mandatperiod, och ska vara klar under början av Näringslivet Näringslivet domineras av högteknologiska tillverkningsindustrier och det finns flera företag inom elektronik och logistik. Kommunens centrala läge befolkningsgeografiskt har gjort att flera logistikföretag har etablerats i Flens kommun. Andra stora näringsgrenar är handel och kommunikation samt vård och omsorg. Jämfört med riket är det en hög andel som arbetar inom jordbrukssektorn och färre än rikssnittet som arbetar med handel och kommunikation. Förvärvsarbetande med % %

7 arbetsplats i kommunen, fördelat på näringsgrenar 2002 Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning, mineralutvinning Energi- vattenförsörjning, avfallshantering kom mun riket 5,6 1,8 29,2 18,5 0,2 0,8 Byggindustri 6,4 5,8 Handel, transport, kommunikation 14,0 20,8 Finansiell verksamhet och 5,9 13,8 företagstjänster Utbildning och forskning 9,5 8,5 Vård och omsorg, veterinär 17,3 18,4 Personliga, kulturella tjänster, 5,6 4,2 renhållning Offentlig förvaltning mm 4,9 5,4 Näringsgren okänd 1,8 1,9 De största företagen i kommunen med över 100 anställda är De La Rue Cash Systems AB, GB Glace AB, och Volvo Parts AB. Andra större företag är Schneider Electric AB, Statoil Logistik, Momento AB, Danaher Motion AB och Kitron Flen AB. Mål för näringslivsarbetet En avgörande faktor för ett framgångsrikt arbete med näringslivs- och sysselsättningsfrågorna är att arbetet präglas av en långsiktighet och en bred partipolitisk samsyn. Som ett led i detta tänkande har en näringslivsstrategi utarbetas, denna antogs av kommunfullmäktige i december I strategin finns tre viktiga inriktningsmål som kommunen ska verka för: Tillväxt i befintliga företag Ökat nyföretagande Fler företagsetableringar Kommunen arbetar aktivt på många sätt, från vision till strategi och ett åtgärdspaket för utveckling och profilering samt en medveten satsning på marknadsföring av INLEDNING kommunen som boende-, etablerings- och besöksort. Ett exempel är den fortsatta satsningen på Matklustret - småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Projektet har varit mycket framgångsrikt och är numera länsövergripande. Ett annat lyckat exempel på konkret utvecklingsarbete är projektet Kvinnor i affärsutveckling som drog igång i oktober Målgruppen för projektet var kvinnor som nyligen startat egna rörelser och syftet var att deltagarna skulle skaffa nya kontakter och utveckla sitt företagande. Bland annat fick deltagarna lära sig mer om marknadsföring, kommunikation och affärsutveckling. Deltagarna fick också planera och delta på en företagsmässa, Fokus Flensbygden, som hölls april Mässan hade över 80 olika utställare och blev mycket välbesökt. Fokus Flensbygden kommer i fortsättningen att hållas vartannat år och nästa mässa blir således våren Den kommunala organisationen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Det finns 45 ledamöter i Flens kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges ordförande är Stig Karlsson (c). Kommunfullmäktiges mandatfördelning Partier Socialdemokraterna 17 Alternativ Moderaterna 6 Centerpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet liberalerna 3 Kristdemokraterna 2 Miljöpartiet de gröna 1 Totalt 45 Kommunfullmäktige ger styrelser och nämnder i uppdrag att sköta verksamheten inom respektive verksamhetsområde. Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenhe-

8 ter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen har elva ledamöter och ordförande är Lotta Finstorp (m). Anders Berglöv (s) är 1:e vice ordförande. INLEDNING Övriga större nämnder är Barn- och utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Bygg-, miljö- och räddningsnämnden samt Socialnämnden. De har alla elva ledamöter vardera. Valnämnden har sju ledamöter och kommunrevisionen består av fem ledamöter.

9 Internationella ekonomin Året som gott blev toppåret i den innevarande internationella högkonjunkturen. I Sverige liksom i många länder släpar sysselsättningen efter. Inom EU-området har återhämtningen hittills varit långsammare än i världsekonomin och tillväxten väntas kulminera En viss dämpning av den internationella konjunkturen väntas under Främst beroende på en mindre inbromsning i USA och Kina, något kraftigare i Japan och ett Europa som står och stampar. Tillväxten i den globala ekonomin kommer emellertid att vara fortsatt god. Svensk ekonomi I Sverige var utvecklingen överraskande positiv under Stark ökning av exporten, hög produktivitetstillväxt och låg inflation var kännetecknande. Utvecklingen på arbetsmarknaden var däremot dyster och ännu ses inga tydliga tecken på att sysselsättningen tar fart. Stora delar av det privata näringslivet avvaktar med att anställa personal. Bristen på arbetskraft är låg och symboliserar den svaga efterfrågan på arbetskraft. Sveriges Kommuner och Landsting, tidigare Svenska kommunförbundet, räknar emellertid med en försiktig sysselsättningsuppgång på 0,5 procent under Resursutnyttjandet väntas stiga ytterligare 2006 och skulle därmed skapa förutsättningar för en snabbare ökning av antalet sysselsatta. Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, växte med ca 3,5 procent Nästa år förväntas den enl ett antal prognosmakare bli runt 2,9 procent. Men eftersom det var ovanligt många arbetsdagar 2004 är drygt 0,5 procentenheter av tillväxten en ren kalendereffekt. Åren därefter väntas tillväxten dämpas något. Exporten har gått bra. Den internationella efterfrågan har varit gynnsam för den svenska varusammansättningen. Det är OMVÄRLDSANALYS framförallt fordons- och teleproduktindustrin som går mycket bra. Till de större riskerna för konjunkturen framöver är de stora obalanserna i USAekonomin. Ett snabbt och kraftigt dollarfall ger svagare Europakonjunktur och lägre exporttillväxt. Fortsatt trögt på arbetsmarknaden, högre oljepriser, svagare USAkonjunktur och nya terrordåd är andra risker. Faktorer som skulle få konjunkturen att gå bättre är fler nya jobb, högre konsumtion och starkare internationell konjunktur. Kommunernas ekonomi De senaste åren har kostnadsökningen dämpats kraftigt i kommunerna. För 2004 förväntas kostnaderna inte öka alls, om pris- och löneökningarna exkluderas. Samtidigt förväntas kraven på den kommunala verksamheten, till följd av befolkningstillväxt och statliga beslut, öka med drygt 1 procent. Detta till trots beräknas kommunernas samlade resultat uppgå till minus 3,5 miljarder kronor. Den kommunala ekonomins problem är inte tillfälliga. En förbättring skedde dock hösten De befarade underskotten för helåret 2004 som prognostiserades under våren har nu halverats. Att underskotten nu blivit mindre än tidigare bedömningar kan bl a hänföras till höjningen av det generella sysselsättningsstödet redan i år och att skatteintäkterna blivit bättre än vad vårens prognoser visade. Kommunernas resultat måste dock betraktas som mycket svagt. Det är särskilt oroande mot bakgrund av att kommuner och landsting sammantaget höjt skatten med i genomsnitt nästan en krona på två år. Under 2004 höjde ett fyrtiotal kommuner och landsting skatten. Dessutom har ett kraftigt trendbrott skett i kostnadsutvecklingen. Det senare sammanhänger med de kraftiga besparingspaket som genomdrives i flera kommuner och landsting, anställningsstopp, investeringsstopp etc. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

10 OMVÄRLDSANALYS Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att 2004 års kraftiga underskott vänder till nästan lika stora överskott År 2006 beräknas överskottet bli ytterligare något större för att åren därefter börja minska. Det samlade resultatet är dock långt ifrån de miljarder som krävs för god ekonomisk hushållning. Men i relation till de resultat som kommuner och landsting redovisat de senaste tio åren ger prognosen ändå en ljusare bild av framtiden. Statlig styrning Kostnadsdrivande rättighetslagstiftningar och olika detaljstyrningar begränsar det lokala utrymmet för prioriteringar. Ökade resurser till kommunerna är välkomna, men de får inte styras av kortsiktigt handlande. Eftersom skillnaderna är mycket stora mellan kommunerna måste prioriteringarna få se olika ut. Riktade statsbidrag till personalförstärkningar är därför synnerligen olämpliga. Den statliga och kommunala styrningen måste utvecklas så att kommunerna kan ge kommuninvånarna så bra verksamhet som möjligt även när resurserna är knappa. Det är särskilt viktigt att den kommunala självstyrelsen upprätthålls så att kommunerna på lokal nivå kan hitta de bästa lösningarna. Välfärdsuppdraget Kommunsektorns problem med att finansiera den kommunala sektorns uppdrag är inte tillfälliga. Redan idag brottas kommunerna med svåra prioriteringar mellan gamla och unga, potthål i asfalten och nedklottrade väggar, stöd till funktionshindrade och arbetslösa, människor med olika sjukdomstillstånd osv. Avvägningarna kommer att bli allt svårare när behovet av vård och omsorg växer i snabbare takt än intäkterna. Finansieringssvårigheterna bottnar i att befolkningsutvecklingen är sådan att sysselsättningen och därmed skatteunderlaget kommer att växa långsammare framöver. Samtidigt kommer en växande andel äldre att ställa ökade krav på vård och omsorg. Under de närmaste 30 åren kommer antalet invånare över 85 år att fördubblas och kostnaderna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg öka i snabbare takt än skatteinkomsterna. I långtidsutredningarna som Kommunförbudet - resp Staten gjort dras slutsatsen att möjligheterna att vidmakthålla nuvarande nivå på den offentligt finansierade välfärden är relativt goda under de närmsta åren, men utrymmet för ytterligare reformer och förbättringar är mycket små. Efter år 2020 kräver däremot befolkningsutvecklingen att de skattefinansierade resurserna ökar, också per invånare räknat, för att ambitionsnivån ska kunna hållas oförändrad. K:\EKON\BOKSL04\Årsredovisning\Allmän översikt.doc

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Årets resultat Årets resultat är -10,7 Mkr. I jämförelse med budget är avvikelsen +9,3 Mkr. Mkr Resultat före extraordinära poster 15,6 21, ,0-17,9-10,7 År Avvikelserna i förhållande till budget är sammanfattningsvis, Lägre skatteintäkter och generella bidrag än budgeterat 7,7 Mkr. Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivningar lägre än budgeterat +17,8 Mkr. Högre avskrivningar än budget - 0,4 Mkr. Lägre finansnetto än budgeterat -0,4 Mkr. Skatteintäkterna avviker från budget främst beroende på en under året stegvis nedjustering av skatteintäktsprognoserna. Slutavräkningen för 2003 blev negativ vilket också prognosen för slutavräkningen 2004 förväntas bli. Den positiva nettokostnadsavvikelsen +17,8 Mkr beror främst på: Nämndernas resultat + 9,6 (inkl nedskrivningar -6,1 Mkr och outnyttjade medel för oförutsedda utgifter +9,2 Mkr) Pensionskostnader mm +7,4 Mkr Outnyttjad budgeteringsreserv +2,2 Mkr Kalkylerade kapitalkostnader +3,3 Mkr Resultat exkl jämförelsestörande poster Mkr ,2 6,9 3, ,8-16,2 De jämförelsestörande posterna som påverkat årets resultat är nedskrivningar av anläggningstillgångar +6,1 Mkr, realisationsvinster mm -1,5 Mkr samt korrigering avseende skatteintäkterna +3,3 Mkr. Tas hänsyn till de jämförelsestörande posterna uppgår resultatet till 2,8 Mkr. Nämndernas resultat bör betraktas som en viss framgång. Trots nedskrivningar har nämndernas sammantaget genererat ett överskott om ca 9,6 Mkr. Den totala kostnaden för personal har under året minskat samtidigt som de avtalsenliga löneökningarna uppgått till i snitt 2,41 %. Organisations- och strukturförändringar i enlighet med besparingsbesluten samt en medveten återhållsamhet torde vara huvudorsaken. Det är dock väsentligt att påpeka att kommunen inte har en ekonomi i balans och är långt ifrån resultatmålet + 10 Mkr som ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar ekonomi. Förändringsarbetet måste fortsätta i syfte att effektivisera och förbättra verksamhet och rutiner och att uppnå en stabil plattform för framtida kommunal service. Kommunstyrelsen har under året kontinuerligt följt besparingsarbetet vilket förmodligen påverkat utvecklingen positivt. Kraftfull ledning och styrning är fortsatt avgörande för att nå slutmålet en god ekonomisk hushållning. Kommunens ekonomi påverkas förutom av kommunens egna beslut även av föränd- År k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

12 ringar i vår omvärld. Nedan visas hur kommunens kostnader och intäkter påverkas av olika förändringar. Löneökningar 1% - 4,4 Mkr Tio heltidstjänster +/-3,4 Mkr Prisförändring 2% +/-5,3 Mkr Förändring av ekonomiskt bistånd 10% +/-1,5 Mkr Ränteeffekt vid förändrad kassa med 25 Mkr +/-0,8 Mkr Förändrade skatteintäkter och statsbidrag vid ökning/ minskning av invånarantalet med 100 personer +/-3,7 Mkr Förändring med 1% i skatteprognosen +/- 5,3 Mkr Åren framöver Budgeten för 2005 är ingen stark budget. Den förutsätter att nämnderna både klarar det allmänna effektiviseringskravet på 1 % och de strukturella besparingarna. För åren 2006 och 2007 har inga generella effektiviseringskrav ålagts nämnderna. Budgeten innehåller också en bedömd kostnadsutveckling där alla löneförändringar inbakats i nämndernas ramar. Detta innebär att det i kommunstyrelsens anslag för oförutsedda behov inte finns medel avsatta för löneökningar. Läget försämras också av att befolkningen minskat. I budget 2005 förväntas ökningen av skatteunderlaget uppgå till 4 %. I nuläget är skatteintäktsutvecklingen mera osäker och prognoser från Sveriges kommuner och landsting tyder på en ökning av skatteunderlaget med något mindre än 4 %. Även framledes kommer nyckeln till en positiv resultatutveckling att bestå i, Fortsatt positiv befolkningsutveckling Kommunens förmåga att omfördela de totala ekonomiska resurserna mellan de kommunala verksamheterna med utgångspunkt från förändrade behov. EKONOMISK ÖVERSIKT Nämndernas förmåga att strukturellt och verksamhetsmässigt anpassa sin verksamhet efter de av kommunfullmäktige beviljade ekonomiska resurserna Ekonomi i balans För kommunerna gäller balanskravet, vilket innebär att kommunernas intäkter varje enskilt år måste överstiga kostnaderna. Uppkomna underskott måste täckas inom två år. På grund av en kommunallagsändring kommer uppkomna underskott from 2005 att kunna täckas inom 3 år. I kommunallagen finns möjlighet att frångå balanskravet om synnerliga skäl föreligger. Som exempel nämns om kommunen medvetet byggt upp ett eget kapital att användas för tillfälliga kostnadsökningar/intäktsminskningar. Kommunen är skyldig att redogöra för hur balanskravet uppfyllts då negativt resultat redovisas. Balanskravsutredning Årets resultat enligt Resultaträkningen Reavinst Synnerliga skäl enligt Kommunallagen 8kap, 5, Justerat resultat -10,7 Mkr -1,2 Mkr 0 Mkr -11,9 Mkr Det negativa resultatet 11,9 Mkr kommer att återställas genom att fortsätta det påbörjade förändringsarbetet enligt Budget 2005 samt i nämnderna beslutade åtgärder. Kommunfullmäktige tog i februari 2005 en reviderad resultaträkning för budget 2005 som bl a innehåller täckning av 2004 års underskott. Underskottet kommer att täckas under två år. I budgetdokumentet redovisas också en rad besparingar i syfte att återställa ekonomin i balans. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

13 God ekonomisk hushållning Av kommunallagen kap 8 1 framgår att kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Detta innebär i realiteten ett bättre resultat än det 0-resultat som balanskravet kräver. De skäl som motiverar ett bättre resultat är bl a, Trygga servicen till kommuninvånarna Stå emot omvärldsförändringar Skapa utrymme för investeringar Ha beredskap för oförutsedda händelser Rätt generation ska betala EKONOMISK ÖVERSIKT Många faktorer måste samverka för att uppnå god ekonomisk hushållning i en kommun. Fungerande organisation och styrsystem är avgörande. Såväl den politiska styrningen som den förvaltningsmässiga styrningen och ledningen samt kommunikation och pedagogik emellan dessa nivåer är avgörande för att uppnå god ekonomisk hushållning. En viktig faktor är att det finns en beredskap i organisationen för att snabbt styra verksamheten i linje med de beslut som fattas. Kommunen söker kontinuerligt att förbättra de system som finns för styrning, ledning och uppföljning. Ett led i detta är den förändrade budgetprocess som genomfördes under Den förändrade processen har inneburit en utveckling av den kommunala demokratin med bättre förankrade mål hos de förtroendevalda, mindre detaljstyrning och breddat deltagande för de politiska partierna i budgetberedningen. Förvaltningschefer har genomgått en utbildning med syfte att utifrån kommunens övergripande mål utveckla en gemensam metod för att bryta ner och följa upp de kommungemensamma målen. Arbetet fortsätter med att utveckla planeringsförutsättningarna och så småningom ett kommungemensamt planeringsdokument. Syftet är att redovisa nuläge och prognoser som ett underlag till det väsentliga prioriteringsarbetet som måste genomföras för att nå en god ekonomisk hushållning. Skattenettots utveckling Kommunens skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har från år 2000 till 2004 ökat med 78 Mkr eller ca 15 % Kommunalskatt Kostnadsutjämning LSS Generella statsbidrag och utjämning Skattenetto Ökningen av skatteintäkterna och de generella bidragen och utjämningen mellan 2003 och 2004 är 5,6 Mkr. Däri ingår slutavräkningen för 2003 års skatteintäkter med 2,1 Mkr och prognosen på slutavräkningen för ,9 Mkr. Tabellen nedan visar den procentuella ökningstakten av skatteintäkterna, generella bidrag och utjämning perioden För att få jämförelse har korrigering skett mellan år 2003 och 2004 pga bokföringsfel. År Förändring % 5,3 5,8 4,4 2,2 2,1 Ökningstakten har varit betydligt lägre de senaste två åren än tidigare under perioden vilket ytterligare försvårat kommunens ekonomiska läge. Enligt Sveriges kommuner och landstings prognos i januari 2005 förväntas skatteintäkterna öka med 3,7 % 2005 och med drygt 4 % per år perioden Skattintäktsutvecklingen indikerar ett fortsatt behov av en låg kostnadsutveckling. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

14 Befolkningstrenden fluktuerar Kommunen har från att ha ökat sin befolkning med 109 invånare/år både under 2002 och 2003 återigen blivit färre. Minskningen under året uppgår till 95 invånare och i kommunens finns nu invånare. Det långsiktiga målet om invånare i kommunen år 2010 gäller dock fortfarande. En rad påbörjade och planerade projekt inom strategiska utvecklingsområden för kommunen ger ändå förutsättningar för att långsiktigt nå befolkningsmålet. En ökande befolkning ger förutsättningar för utveckling och en god och stabil kommunal service. Nettokostnadernas utveckling Verksamhetens nettokostnader minskade mellan 2003 och 2004 med 2,2 Mkr eller 0,4 %. Mellan år 2002 och 2003 ökade nettokostnaderna med 22,2 Mkr eller 3,7 %. Rensas nettokostnadsutvecklingen från de jämförelsestörande posterna blir minskningen mellan 2003 och % medan förändringen mellan år 2002 och 2003 var en ökning med 6,0 %. Den kraftiga nettokostnadsökningen de senaste åren har bytts till en minskning av nettokostnaderna. Under samma period ökade skatteintäkterna och de generella bidragen med 5,6 Mkr eller ca 1 %. Motsvarande ökning mellan 2002 och 2003 var 16,6 Mkr eller 2,7 %. Siffrorna korrigerade med jämförelsestörande poster blir 2,1 % respektive 2,2 %. Årets resultat förklaras främst av att nettokostnaderna minskat samtidigt som skatteintäktsutvecklingen varit dämpad. Förändringen av nettokostnaderna är främst hänförligt till förändrade lönekostnader samt förändring av den allmänna prisnivån dvs kostnaderna för varor och tjänster. De avtalsmässiga löneförändringarna har under året ökat med i snitt 2,41 %. Summan av de utbetalade kostnaderna för EKONOMISK ÖVERSIKT arbetskraft i kommunen har dock minskat med 0,9 % i jämförelse med Effekterna av minskade personal kostnader bidrar starkt till den sjunkande nettokostnadsutvecklingen i kommunen. Skatteint + gen statsbidr och nettokostn utveckling per år 14% 10,5 5,2 5,9 5,0 4,4 3,7 2, ,5-0, År Skatteintäkt + stb Netto kostnader Nettokostnaders andel av skattenettot Nettokostnadernas andel av totala skatteintäkter och generella bidrag ger en god uppfattning om hur kommunen klarar sin löpande verksamhet. Om nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och de generella bidragen uppgår till över 100 %, behöver kommunen låna pengar eller ta av det egna kapitalet för att klara den löpande driften. Om nyckeltalet uppgår till nära 100 % eller däröver har kommunen en långsiktigt ohållbar ekonomisk situation. Inget ekonomiskt utrymme kvarstår för investeringar och konsolidering. 105,0% 100,0% 95,0% 90,0% Verks nettokost % av skatteintäkter och genbidrag 97,3% 96,5% 102,2% 103,1% 101,8% Kommunens mål är att nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag får uppgå till högst 98 %. Nyckeltalet har inte uppnåtts de senaste tre åren. I praktiken lånar kommunen idag till driften av verksamheten då de löpande intäkterna inte täcker kostnaderna. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

15 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella bidrag inkl och exkl jämförelsestörande poster i procent, Resultat Inkl jämförelsestörande poster 95,6 102,2 103,1 101,8 Exklusive jämförelse-störande poster 99,1 99,4 102,9 100,4 Ovanstående tabell visar nettokostnaderna i relation till skatteintäkter och generella bidrag både inkl och exkl de jämförelsestörande posterna. Även utan de jämförelsestörande posterna klarar kommunen inte den löpande verksamheten med erhållna skatteintäkter och bidrag. Kommunen använder sig av det egna kapitalet för att finansiera verksamheterna. Effekten blir att det egna kapitalet minskar och likviditeten sjunker. Under 2005 kommer kommunen att vara i behov att låna upp kapital till planerade investeringar. Viktiga händelser efter räkenskapsårets slut Arbetsmiljöverket har under senare delen av 2004 och början av 2005 gjort en mycket omfattande systemtillsyn i Flens kommuns samtliga förvaltningar. Slutrapporten som överlämnades till kommunen i anslutning till årsskiftet utvisar att kommunen behöver vidta omfattande åtgärder. I januari 2005 köpte det kommunägda Flens Industrihus AB byggnaden på fastigheten Skiringe 1:52 av Borga Bygg. Bolagets avtal med Borga Bygg har under åren lett till omfattande kostnader som kommunen fått täcka. I och med försäljningen är förhoppningen att bolaget framledes ska klara ekonomin utan drifttillskott från kommunen. EKONOMISK ÖVERSIKT Budgetavvikelser Nämndernas avvikelse i förhållande till budget, Mkr Nämnd Netto Avvik kostnad Kommunstyrelse 84,1 +13,6 Kultur- och fritidsnämnd 24,3-0,5 Barn- och Utbildningsnämnd 282,4-6,1 Socialnämnd 229,9 +2,3 Bygg- miljö- och räddningsnämnd 15,1 +0,3 Summa 635,8 +9,6 Den ojämförligt största avvikelsen redovisar kommunstyrelsen med +13,6 Mkr eller 4,9 % av omslutningen. Orsakerna är flera varvid kvarvarande medel ur anslaget för oförutsedda behov +9,2 Mkr är den största. Barn- och utbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse om 1,9 % i förhållande till budgetomslutningen och socialnämnden en positiv sådan på 0,9 %. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar sammantaget för kommunledningsförvaltningen och Tekniska kontoret ett budgetunderskridande för 2004 med 13,6 Mkr. Kommunledningsförvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Med anledning av kommunens svåra ekonomiska situation har 2004 för KLF:s vidkommande präglats av ett omfattande besparingsarbete och en långtgående återhållsamhet med sådana utgifter som bedömts kunna senareläggas. Det s.k Hedenlundapaketet har medfört besparingar på ca 7 Mkr eller 13% för KLF och en minskning med personalstyrkan med 10 tjänster eller ca 15%. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

16 Kommunledningsförvaltningens lämnar ett överskott på 18,2 Mkr vilket främst kan hänföras till följande verksamheter, Ej förbrukade anslag för oförutsedda behov +9,2 Mkr Kollektivtrafik + 3,0 Mkr Utvecklingsinsatser +1,9 Mkr Kommunledningsstab, kommunkansli, ekonomikontor och personal administration + 1,8 Mkr A/I-enheten +2,0 Mkr KompetensCentrum + 0,75 Mkr Kollektivtrafikkostnader Kollektivtrafikkostnader 5,0 5,1 7,3 9,4 8,8 Mkr Kr / Per invånare Anslaget för kollektivtrafik lämnar överskott till följd av minskade kostnader för busstrafik samt att viss betalningsberedskap finns för ökade kostnader för tågtrafiken. Överskotten inom kontoren beror på att tjänster varit vakanta och medvetet hållits vakanta samt stor återhållsamhet med alla rörliga kostnader. Målavstämning och kvalité KLF:s nettokostnader fördelar sig ungefär enligt följande: Service till andra förvaltningar, 45% Politisk verksamhet, 10% Egen verksamhet (kommunikationer och a/i-verksamhet, 20% Styrning, beslutsstöd, ledning, utveckling, marknadsföring och information, 25 % EKONOMISK ÖVERSIKT Attraktivt boende KLF gör en stark prioritering av boendefrågorna och arbetar med ny översiktsplan, fördjupad översiktsplan för Malmakvarn, samt olika förberedelser för exploatering av nya bostadsområden. Bättre kommunikationer Även infrastrukturfrågorna prioriteras. Utbyggnad av riksväg 55 och Flens stationsområde bevakas. Regionaltåget har fått fortsatt finansiering och planerade åtgärder i Gnesta har understötts. Flens kommun har bevakat fortsatt trafikering med den sk UVEN och Nyköpings arbete med framtida persontrafik på TGOJ-banan. Utbyggnaden av bredband går planenligt och vid årets slut hade ca 75% av kommuninvånarna tillgång till bredband. Nöjdare invånare KLF gör med jämna mellanrum olika enkäter för att mäta upplevd kvalitet inom olika områden. De viktigaste är inflyttningsenkäten, medborgarenkäten, pendlingsenkät/resanderäkning samt attitydundersökningen bland kommunens anställda. Till 2005 planeras även en lokal näringslivsenkät för att mäta det lokala näringslivsklimatet. KLF förbereder successivt införande av klagomålshantering i kommunens alla verksamheter under Under 2004 har KLF upphandlat nytt dokument- och ärendehanteringssystem som är WEB-baserat och därmed kommer att göras tillgängligt för förtroendevalda, allmänhet och massmedia. Högre utbildningsnivå KLF har lagt förslag till en samordnad och uthållig organisation för vuxnas livslånga kompetensutveckling. Förslaget innebär en samordning av A/I-enhet, Kompetenscentrum och Komvux och syftar bla till effektivare utnyttjande av kommunens resurser, ökad tydlighet för brukarna samt individualiserad syn på vuxenutbildning. KLF har också medverkat i arbetet med en ny industriutbildning. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

17 Näringsliv och arbetsmarknad Under året utarbetades i samverkan med lokala näringslivsföreträdare en ny näringslivsstrategi för de kommande fem åren. KLF har anordnat en företagsmässa och arbetat såväl med stöd vid etablering som stöd till befintliga företag i utvecklingsfas. Matklusterarbetet går vidare med Flens kommun som projektägare. KLF har i samverkan med BU och ortens näringsliv upprättat ansökan om KY-utbildning för främst industrisektorn. Ett landsbygdsråd har initierats och fått starthjälp. Profilering/marknadsföring Tillsammans med övriga kommuner längs Västra stambanan har KLF tagit fram ett förslag till gemensamt marknadsföringskoncept Sörmlands pärlor. Initiativ har tagits till eventuell CSRsamverkan med GB-Glace kring konceptet Glassens stad. KLF stödjer kulturverksamheten i Hälleforsnäs och har idéer kring utbyggd museiverksamhet avseende militärhistorien i Malmköping. Personalmål Ett nytt personalpolitiskt program antogs i början av året. Arbetsmiljöarbetet är prioriterat och kommer att vara högt prioriterat även kommande år. En arbetsmiljöutvecklare har anställts, utbildningar har anordnats och utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har prioriterats. Kommunens samtliga chefer utbildas i hälsoorienterat ledarskap. Kommunens rehabiliteringspolicy har förtydligats och arbetet med aktiv rehabilitering prioriteras. Under året har en översyn av kommunens jämställdhetsarbete gjorts. Översynen har inneburit att en ny princip för aktivt jämställdhetsarbete har införts. Förutom befintlig jämställdhetspolicy har en kommunövergripande jämställdhetsplan tagits fram. Planen hanterar de kommungemensamma jämställdhetsfrågorna och anger EKONOMISK ÖVERSIKT inriktningen för förvaltningarnas arbete med att ta fram specifika handlingsplaner. Fyra av kommunens anställda deltar i Eskilstuna kommuns intern-trainee-program Framtidens ledare. Denna satsning är mycket lyckad och en fortsättning är önskvärd. KLF har tagit fram ett nytt introduktionsprogram för nyanställda. Kommunens personalfest under våren 2004 lockade inte mindre än 1000 gäster. Framtiden KLF kommer fortsatt att prioritera utvecklingsområdena med särskilt fokus på boende, kommunikationer och profilering/ marknadsföring. KLF bedömer att det är av avgörande betydelse för kommunens utveckling att arbetet med att tillskapa attraktiva boendemiljöer och förbättrade kommunikationer fortsätter. Följande nyckelområden kommer att bevakas särskilt: Fortsatt planläggning och exploatering av nya bostadsområden Regionaltågets långsiktiga finansiering, utbyggnad och utveckling Utbyggnaden av riksväg 55 Tågstopp i Sparreholm UVEN:s framtid TGOJ-banans framtid Marknadsföring som understödjer kommunens satsningar Det inre arbetet kommer att domineras av ökad fokusering på ekonomi och kvalitet samt betingelserna för medarbetarna att göra ett gott arbete, dvs arbetsmiljö, hälsa och rehabilitering. Även arbetet med översiktsplan, lokala miljömål och konceptet en trygg och säker kommun får hög prioritet. En annan framgångsfaktor är samverkan. Ett stort antal samverkansprojekt pågår men fler behöver initieras inom nya områden. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Tekniska förvaltningen Ekonomiskt utfall och nyckeltal Tekniska förvaltningen redovisar en negativ budgetavvikelse med 4,6 Mkr. Resultatet är dock starkt påverkat av jämförelsestörande poster främst nedskrivning av fastigheter med totalt 5,5 Mkr. Den största enskilda posten är nedskrivning av Hemgården med 3,8 Mkr. Förvaltningens resultat exklusive dessa poster hamnar på en positiv avvikelse om 2,2 Mkr. Kostenheten visar på en positiv budgetavvikelse om 0,8 Mkr. Resultatet visar att man lyckats med åtgärderna för att minska kostnaderna. Råvarukostnaden har sjunkit med 1,1 Mkr (11%) jämfört med Detta beror på att KFV-regionens avtal gällande livsmedel har börjat gälla fr o m april Under året har kundenkäter inom skola och äldreomsorg inte genomförts pga att mycket arbete har lagts ner på att komma tillrätta med kostenhetens underskott. Att i detta läge genomföra enkäter vore tämligen meningslöst när man medvetet varit tvungen att göra kvalitetsförsämringar. Varje kökschef har även fått relevant utbildning i data för att kunna bättre följa upp kostnaderna. Verksamheten för förvaltade fastigheter visar på en negativ budgetavvikelse om 3,4 Mkr. Resultatet beror delvis på ovannämnda nedskrivningar med även på att kostnaden för den samordnade fastighetsförvaltningen har överskridit budgeten med 4,0 Mkr. Underhållskostnaden per m² ligger långt under det budgeterade. Underhållet har avsiktligt hållits nere för att minska underskottet totalt för fastigheterna. Detta är dock inte hållbart i längden och risken för akuta, dyrare åtgärder ökar. VA-verksamheten visar på ett underskott om 0,2 Mkr. Avvikelsen beror på kostnaderna i samband med skadegörelsen vid vattenverket i Malmköping. Förvaltningen räknar med att kostnaderna för skadegörelsen uppgår till ca 250 tkr. Även underhållet vid kommunens reningsverk har varit högre än normalt. Under året har en enkät genomförts som visar 82% av de tillfrågade anser att kommunens vattenverk levererar gott och rent dricksvatten. I samma enkät svarar 63% att de får tillräcklig information gällande kommunens taxor och bestämmelser för vatten och avlopp. Den andra taxefinansierade verksamheten, renhållningen visar på ett överskott om 0,6 Mkr. Överskottet förklaras av ökade intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Kostnaderna för behandling av hushållssopor har varit 0,2 Mkr lägre än budgeterat. Skrotpriset har under året varit mycket gynnsamt vilket inneburit ca 0,3 Mkr högre intäkter än budgeterat. Målavstämning och kvalité År 2005 är Flens kommun känd som en barnvänlig kommun. För potentiella inflyttare är miljön och säkerheten för barnen en attraktionskraft. Varje år görs investeringar i gatumiljön för att invånarna tryggt och säkert ska kunna förflytta sig mellan bostaden och sina vanligaste hållpunkter. Lekplatser ses över årligen och gamla och ej godkända lekredskap byts ut. Tekniska förvaltningen totalrenoverar eller nyanlägger minst två lekplatser varje år. Vi är nöjdare i Flens kommun år Tekniska förvaltningen deltar i en omfattande enkät avseende hur invånarna upplever skötseln av parker, fastigheter, VA samt gator och vägar. Enkäten genomför- k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

19 des under Av svaren kan utläsas att Flensborna har ungefär samma uppfattning om kommunens skötsel av gator, parker, VA och renhållning som Vi har fler attraktiva boendealternativ år Kommunfullmäktige har beslutat att exploatera tre områden för bostadsbyggnation i Malmköping, Sparreholm och Flen. För Malmakvarnsområdet i Malmköping pågår arbete med fördjupad översiktsplan. Den mycket komprimerade tidplanen säger att första tomterna skall var klara för byggnation senhösten Kommunen ska verka för jämn könsfördelning på alla nivåer och i alla verksamheter. Förvaltningen i helhet är relativt jämnt fördelad, 41% av anställda är män. Dock är könsfördelningen mer skev inom de olika verksamheterna. Inom de tekniska verksamheterna är 74% män medan kostenheten endast har 9% manliga anställda. Nämndmålen avseende tekniska kontoret följs upp i bilaga till årsredovisningen. Framtiden Vid arbetet med budget 2005 samt flerårsplan togs beslut om exploatering av bostadsområden i Malmköping (Malmakvarn), Flen (Stenhammarsområdet) och Sparreholm (Dax-door). För Tekniska förvaltningen innebär det en ökad investeringsbudget, de årliga investeringarna för exploatering kommer att ligga mellan 5 och 10 Mkr. Om investeringsbudget för ombyggnad av skollokaler är tillräcklig är svårt att överblicka eftersom BU-nämndens lokalutredning inte är klar. I övrigt står flera projekt på agendan inför framtiden några nämns nedan: Malmköpings busstation Renovering av avloppsnätet Utbyggt reningsverk EKONOMISK ÖVERSIKT Flens vattenverk Hantering av avloppsslam Regionalt samarbete för drift av VA-verken Miljö- och Q-ledningssystem Sopförbränning och källsortering Lugna gatan projektet Samordnad fastighetsförvaltning Kostenheten åtgärder enl utredning Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Nämndens verksamhet redovisas ett underskott på 0,5 Mkr. Därav utgör 0,6 Mkr nedskrivningskostnader avseende inom och utomhusanläggningar. Verksamheter exkl dessa nedskrivningskostnader redovisar ett överskott om 0,1 Mkr. Utomhusanläggningar redovisar ett budgetöverskridande om 0,5 Mkr varav ca 0,2 Mkr avser nedskrivning. Resterande överskridande beror av ökade kostnader för entreprenörers arbete på isbanor, fotbollsplaner och utomhusbad. Bidrag till föreningar och organisationer underskrider budget med 0,4 Mkr främst beroende på en medveten återhållsamhet mot bakgrund av befarat budgetöverskridande för året. Övriga verksamheter uppvisar mycket små avvikelser i förhållande till budget. Nyttjandegraden av fritids- och kulturanläggningar uppvisar följande; antalet besök på simhallen är oförändrat. Antalet medialån på biblioteken har minskat med 12 %, och antalet besök på huvudbiblioteket i Flen har minskat med 2 %. Utfallet för dessa nyckeltal 2004 har inte uppnått budgeterade värden. Positivt är att antalet uthyrda timmar i ishallen har ökat med 30 % och att antalet sammankomster med aktivitetsstöd har ökat med 10 %. k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Kultur- och fritidsnämndens verksamhetsområden har minskat sina nettokostnader med 1,2 Mk eller 4,7 % under perioden Målavstämning och kvalité Kultur och fritidsnämnden arbetar främst med det kommungemensamma målet År 2005 är Flens kommun fortsatt attraktivt för barnfamiljer att bosätta sig i. Genom att prioritera bidrag till barn och ungdomsverksamhet samt gratis barn och ungdomsaktiviteter arbetar nämnden för måluppfyllelse. Årliga enkätundersökningar genomförs i syfte att mäta nöjdhetsgraden samt förbättra utbudet såväl öppettider som innehåll i verksamheterna. Framtiden Den stora utmaningen är att framledes skapa ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter med minskade ekonomiska förutsättningar. Fokus måste sättas på att hitta ny okonventionella lösningar vad avser både lokaliteter och driftformer. Förvaltningen omprövar ständigt sin verksamhet i syfte att göra verksamheten så kostnadseffektiv som möjligt och att med så små verksamhetsinskränkningar som möjligt hålla beviljade anslag. Kultur och fritidsnämnd samt förvaltningens tillhörighet är under översyn. Barn- och utbildningsnämnden Ekonomiskt utfall och nyckeltal Barn och utbildningsnämnden redovisar ett bugetöverskridande om 6,1 Mkr. Därav utgör 6,9 Mkr överskridandet för gymnasieskolan. Barnomsorgen redovisar ett överskridande om 2 Mkr medan både vux enutbildningen och grundskolan underskrider sin budget med 1,5 Mkr vardera. Nyckeltal Kostn/barn förskoleverk samhet tkr 63,8 67,1 69,6 70,7 Antal barn Kostn/elev förskoleklass o grundskola tkr 47,2 52,8 56,8 57,9 58,5 Antal elever Kostn/elev gymnasiet tkr 86,3 90,1 83,3 89,2 91,8 Antal elever Nyckeltalen visar att kostnaden per barn/elev, jämfört med 2003, har ökat måttligt, inom förskoleverksamheten 1,6 % och inom grundskolan 1,0 %. Gymnasiekostnaden har ökat med 2,9 %. Effekterna av den måttliga kostnadsökningstakten inom förskoleverksamheten och grundskolan är lägre personaltäthet. Kostnadsökningen inom gymnasieskolan beror främst på ett ökat antal gymnasieelever och en ökande andel som väljer utbildningar utanför kommunen. Personaltätheten har ökat något inom gymnasieskolan. Noteras bör att förskoleverksamheten utökats kraftigt. Sex avdelningar har tagits i drift sedan hösten Samtidigt har antalet dagbarnvårdare minskats med 10 st eller 30 %. Antalet barn i barnomsorgen har ökat med 20 st eller 2,8 % sen föregående år och uppgår nu till 745 st. Antalet barn inom grundskolan har minskat med 1,6 % från föregående år och uppgår till 2213 elever. Nedan visas kommunens kostnader per invånare 2003 och 2004 jämfört med standardkostnaden för områdena barnomsorg, grundskola och gymnasieskola. Standardkostnaden beskriver den nivå bidragssy- k:\ekon\boksl04\årsredovisning\ekonover043.doc

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2003

FLENS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2003 ÅRSREDOVISNING 2003 Sammandrag.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunstyrelsens ordförande.2 Inledning 3 Omvärldsanalys. 7 Ekonomisk översikt.....10 Driftredovisning...23 Investeringsredovisning.. 26 Personalredovisning

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen

Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell. Månadsrapport. För beslut i landstingsstyrelsen Foto: Anna Molander, Tymon Hardian Pigon, Sune Fridell Månadsrapport Februari För beslut i landstingsstyrelsen -05-05 2 (8) Perioden januari februari i korthet Resultatet för perioden uppgår till 407 miljoner

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82

2012-04-20. Kommunstyrelsen. Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 2012-04-20 Kommunstyrelsen Månadsrapport mars 2012 Dnr KS/2012:82 Ärendet Kommunstyrelsen ställer krav på information månatligen om nämndernas/kontorens och stadens resultat för perioden samt prognos över

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan

Antagen av KF 2013-09-23. Investeringsplan Antagen av KF 2013-09-23 Investeringsplan 2014-2016 2013-09-10 Lizanne Byström, Ekonomichef Helena Luthman, Ekonom Investeringsnivåer Investeringsnivåerna har under 2000-talet legat på i genomsnitt 54

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Månadsbokslut mars 2013

Månadsbokslut mars 2013 2013-04-15 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/156-040 Kommunstyrelsen Månadsbokslut mars 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar månadsbokslut för mars 2013. Sammanfattning Årsprognosen för årets

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken

Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017. Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Socialdemokraternas budget för Värnamo Kommun 2015-2017 Budgetens prioriteringar utgår från budgetdokument K4 på budgetlänken Utmaningar som bakgrund till prioriteringarna Arbetslösheten ligger fast på

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer