DHS Den hållbara kunskapsstaden
|
|
- Thomas Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DHS Den hållbara kunskapsstaden KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon E-post Uppföljningsmall Sidan 1 av 13 Senast utskrivet :13:00
2 BAKGRUND Utbyggnadsområdet Lund NE/Brunnshög ligger i nordöstra delen av Lund invid de nya internationella forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Området omfattar cirka 225 hektar mark och där kommer att finnas människor som bor eller arbetar i området om 40 år när det förväntas vara fullt utbyggt. Etapp 1, kvarteret Solbjer, innehåller cirka kvm BTA byggrätter. ÅTGÄRDSPERIOD Startdatum Slutdatum ÅTGÄRDSBESKRIVNING Bidragsberättigade åtgärd enligt ansökan. Uppföljningsmall Sidan 2 av 13 Senast utskrivet :13:00
3 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden: A: Skapa en portfölj av specifika projekt som alla är av typen demoprojekt Mål: att i varje etapp ge markupplåtelse för minst två spetsprojekt - att genom nyskapande stadsplanering kunna ge incitament för nya och etablerade aktörer att testa idéer i Lund NE/Brunnshög ( ) - att kommunicera hållbarhetskonceptet brett för att sprida budskapet att det är ett område där nya idéer kan och får prövas ( ) - att genom riktade markanvisningar ge förutsättningar för att kunna genomföra små demoprojekt med hållbarhetsinriktning ( ) B: Skapa en ny projektorganisation med en samverkansprocess Mål: Att få till stånd ett samhällsbyggande som kännetecknas av ett helhetstänkande där sektorsintressen underordnas de övergripande målen om att skapa en promenadstad för innovation och möten. - att utveckla en inomkommunal organisation som minskar inriktningen mot bevakning av intressen och ersätter det med en inriktning mot samarbete och kunskapsdelning ( ) C: Genomföra ett systematiskt arbete från vision via genomförande och utvärdering Mål: att tydligt beskriva vision genomförande och utvärdering av de etapper som planeras och genomförs att i ett ramprogram beskriva visioner mål och genomförande för utbyggnaden av stadsdelen ( ) - att fastställa specifika mål för de prioriterade fokusområdena och i samband med framtagande av strukturplan och detaljplaner konsekvensbeskriva vart och ett av dem ( ) - att etablera rutiner för uppföljning av respektive fokusområdes mål och de ingående projektens mål för att kunna presentera en helhetsbild av projektets resultat ( ) - att stegvis bygga upp en kunskapsbank kring uppnådda resultat, icke-uppnådda resultat samt kontinuerlig forskningsinventering och omvärldsanalys för att gradvis höja kvalitet och prestanda på de genomförda projekten ( ) D: Att ha en tydlig aktörssamverkan Mål: att skapa en mycket bred aktörssamverkan mellan länsstyrelse, kommun, Uppföljningsmall Sidan 3 av 13 Senast utskrivet :13:00
4 byggherrar, entreprenörer, konsulter och medborgare. - att skapa ett öppet forum Lund NE/Brunnshög ( ) - att driva byggherregrupper, idégrupper och dialoggrupper med omkringboende ( ) 2. Energibalans i nybyggnadsområde Mål: att analysera förutsättningarna för hållbart energisystem för Lund NE/ Brunnhög. - - att analysera förutsättningarna för ett hållbart energissystem för Lund NE/Brunnshög baserat på lågt energibehov, stor andel förnyelsebar energi, hållbara transporter samt slutna kretslopp ( ) - - att identifiera viktiga aktiviteter av kvalitativ karaktär, viktiga för måluppfyllelse för konceptet ( ) 3. Hållbar urban mobilitet: A: Utveckla potentialen för den stadsintegrerade spårvägen Lundalänken Mål: att utveckla koncept för hållplatserna så att de erbjuder mer service än idag - att utveckla Lundalänkskonceptet som en integrerad del av staden. Framförallt ta fram koncept och särskilda insatser for planeringen av hållplatser så att de blir en naturlig del i stadsbyggandet. Hållplatserna ska bli samlingspunkter inte enbart för kollektivresande utan också för service, information och möten ( ) B: Samhällsplanering för hållbar mobilitet Mål: att vidareutveckla det pågående arbetet med implementering av bilsnål samhällsplanering i planarbetet. - att ta fram en Mobilitetsplan för hållbara transporter som kommunen, byggherrar och fastighetsägare ställer sig bakom ( ) C: Integrerad beteendepåverkan Mål: att beteendepåverkan för hållbara transporter blir ett gemensamt ansvar mellan kommunen, fastighetsägare och arbetsgivare och att arbetet integreras i dessa aktörers ordinarie verksamhet. - att fördjupa arbetet med beteendepåverkansinsatser mot medborgare, framtida boende, företag och andra aktörer som förväntas köpa mark i området ( ) D: IT for hållbar mobilitet Uppföljningsmall Sidan 4 av 13 Senast utskrivet :13:00
5 Mål:att ta fram en IT-struktur som förbättrar tillgängligheten och minskar behovet av resande för boende och arbetande - att planera och samverka för en gemensam IT struktur. Särskilt fokus läggs på IT applikationernas integrering i stadsbyggnadsprocessen ( ) PROJEKTMÅL FÖR 2010 Målen som ska uppnås under året 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden - Att göra en inbjudan till byggherrar att kunna genomföra utvecklingsprojekt i Lund NE/Brunnshög - Att följa kommunikationsplanen (bilaga 1) för att skapa en bred insikt om att Lund NE/Brunnshög är ett stadsområde där nya hållbarhetskoncept ska kunna prövas - Att ha etablerat en organisation för projektet inom kommunen - Att ta fram en ny strukturplan för promenadstad och hållbart stadsbyggande som ska ligga till grund för ett ramprogram - Att ta fram en plan för etapp 1 i utbyggnaden som ger incitament till nytänkande - Att ha etablerat en byggherregrupp 2. Energibalans i nybyggnadsområden - Att planera för och genomföra ett konsultuppdrag där förutsättningarna för att skapa ett hållbart energiförsörjnings- och energianvändningssystem för Brunnshög utreds. - Att dra slutsatser och sammanställa en lista över möjliga åtgärder utifrån konsultrapporten. 3. Hållbar urban mobilitet - Att ta fram vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE ÅRLIG ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE Arbets- och tidsplan för det som ska genomföras. Vad ska utföras och när ska det utföras? Viktiga händelser (milstolpar) för åtgärden Delprojekt 1 Inbjudan till byggherrar om små byggrätter för utvecklingsprojekt - dec 2010 Färdig organisationplan för projektet feb 2010 Färdig ny strukturplan med konsekvensanalys för hållbarhet nov 2010 Underlag för detaljplanering av etapp 1, kv Solbjer (planskiss, trafiklösningar, grönstruktur) nov 2010 Uppföljningsmall Sidan 5 av 13 Senast utskrivet :13:00
6 Tre genomförda byggherremöten under Delprojekt 2 Att planera, handla upp och dra slutsatser från en konsultrapport om hållbar energi i Brunnshög. Delprojekt 3 Att ha lagt fast vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög. UPPFÖLJNING Avstämning Nr 1 Avstämning Nr 2 Avstämning Nr 3 Slutrapport Datum NULÄGESRAPPORT Beskrivning av statusen för åtgärden. Avstämning Genomförda åtgärder 2010 Generella aktiviteter 1. Styrgruppsmöten 5 möten med den politiska styrgruppen genomfördes och en workshop kring hållbarhet , 05-24, 08-12, 09-27, 10-18, Ledningsgruppsmtöen: 01-13, 02-05, 02-25, 03-31, 04-22, 05-19, 06-09, 08-18, 09-08, 09-29, 10-27, 11-15, Avdelningschefsmöten: 01-21, 05-20, 08-18, 10-13, Projektgruppsmöten. Varje vecka har ett projektgruppsmöte hållits sammanlagt 33 stycken under Projektets organisation har sjösatts och en mötesstruktur har lagts fast. 5. Avstämningsmöte budget o ekonomi: 05-07, Delprojekt 1 Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden Startmöte. Strukturplanen Workshop vision och mål. Projektgruppsdagar med utvecklingstänk: 04-06, 06-15, Projektplanering. Kontinuerlig under projektgruppsmöten. Byggherremöten: En byggherregrupp har bildats för första etappen av utbyggnaden och tre möten har ägt rum under året, varav ett som workshop kring hållbarhet.06-06, 08-31, Kunskapsinsamling. Studieresor/studiebesök: + energihus i Åkarp 04-21, nollenergihus i Lund 05-21, Lomma hamn 06-21, Köpenhamn Carlsbergs utbyggnadsområde 08-23, Landskapslaboratoriet på SLU Alnarp 10-25, Köpenhamn 8-tallet och Rambölls nya huvudkontor 11-01, Malmö Västra Hamnen 11-16, Freiburg Expertkonsultationer: Klas Tham 05-06, 09-22, Eva Sjölin 02-26, 03-31, 05-05, 09-07, 11-05, 12-06, Hans Rosenlund Malena Larsvall 11-16, Alexander Ståhle 12-14, Mats White, Sindre Magnusson, David Sim, Eivor Bucht Samarbete med andra hållbarhetsprojekt i regionen: H+ och Hyllie 01-18, 02-02, 04-02, 09-21, 10-12, Lomma hamn 05-08, 11-08, Uppföljningsmall Sidan 6 av 13 Senast utskrivet :13:00
7 Cykel och promenadstruktur för Brunnshög. Charretter för samsyn 03-08, 04-09, 06-29, Konsultuppdrag Trafikutredningar för att skapa förutsättningar för promenad- och cykelstad (Ramböll, Tyréns), expertkonsulter hållbar stadsbyggnad (Malena Larsvall, Klas Tham, Gehl Architects, Johanna Enhörning, Sindre Vision, Arkplan Eva Sjölin, Spacescape AB). Illustrationer, texter, modell etc ( P & G Qvarnström, White, Lindberg Imagineering, Dynamic dog, Jimmy Olsson bild, Grafolin AV, Just Nu, Frankel management, Anna Klara Lundberg, David Wiles). Guider studiebesök ( Freiburg Futour/DE). Delprojektets mål har uppnåtts för En byggherregrupp har etablerats och dialogen om hållbara Brunnshög inletts. - En inbjudan för små byggrätter av experimentkaraktär har framställts och skickats till samtliga byggherrar på Lunds kommuns intressentlista. - Kommunikationsplanen har följts och breda insatser för att sprida information om projektet har genomförts ( offentliga möten, riktade möten, föreläsningar, massmediakontakter, annonsering, studiebesök). - En ny struktur för promenad- och cykelstad har godkänts av den politiska styrgruppen som givit uppdraget att göra en ny hållbar strukturplan för Lund NE/Brunnshög. - En planskiss har tagits fram för kvarteret Solbjer (etapp 1 av utbyggnaden med cirka kvm BTA). Planen är nyskapande och ger möjligheter för olika storlekar på byggrätterna, urban grönska, solenergi, trygghet, klimatanpassning och en blandning av verksamheter, boende och service). - Kunskapsnivån inom projektet har höjts genom möjligheten att anlita experter och konsulter samt genomföra studiebesök och studieresa detta har varit en förutsättning för att få höjd på idéarbetet och tillräckliga kunskaper för att kunna göra en ny strukturplan med främsta mål att stimulera gående och cykel. Delprojekt 2- Energibalans i nybyggnadsområde (Lunds Energi) Projektgruppsmöten Byggherremöten Analys och beräkningar Delprojektets mål har uppnåtts och delprojektet är avslutat. - En analys av förutsättningarna för ett hållbart energissystem i Brunnshög har gjorts. - En aktivitetslista har satts samman över kvalitativa åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen för ett hållbart energisystem i Brunnshög. Delprojekt 3- Hållbar urban mobilitet Seminarium med projektgrupp mobilitet Kontinuerliga möten och workshops med projektgrupp mobilitet Föredrag för Malmö gatukontor Föredrag på Transportforum Delprojektets mål har uppnåtts för Under året har förslag till vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Lund NE/Brunnshög tagits fram. Förslaget har presenterats och diskuterats med tjänstemän, politiker och byggherrar, och kommer utgöra grunden i den mobilitetsplan som ska tas fram under Planeringen för spårväg på Lundalänken har intensifierats vad gäller både koncept och fysisk utformning, vilket kommer ge avtryck i pågående förstudie och programarbete för kv Solbjer. Uppföljningsmall Sidan 7 av 13 Senast utskrivet :13:00
8 AVSTÄMNING AV TIDPLAN Beskrivning av hur den upprättade arbets- och tidplanen följs. Avstämning t.o.m Delprojekt 1 ligger i fas med tidplanen. Delprojekt 2 är genomfört. Delprojekt 3 ligger något försenat. INFORMATIONSINSATSER Beskrivning av de folkbildnings- och/eller informationsinsatser samt jämställdheten i åtgärden. Studiebesök och spridning av erfarenhet Seminarier. Hållbara transporter 03-09, Kretslopp Informationsmöten för medborgarna: 01-27, 02-15, 03-04, 06-14, Föreläsningar för tjänstemän, specialister, föreningar: 26 st Utbildning (föreläsningar högskola, exjobbsstöd m m): 8 st Byggherrekontakter i form av enskilda möten: 29 st Massmedia, artiklar, annonser mm under 2010 Tidningsartiklar: Reportage i Byggindustrin, Sydsvenskan (2 st ett om hållbarhetsarbetet och ett om stadsdelens framväxt). Ett antal notiser i lokalpress. Radiointervju i lokalradion P4 morgonsänding om stadsdelens planering. Annonsering : Jobb och magt (Öresundsinstitutets tidskrift), bilaga till DI om Lund, SDS, Almedalen. BIDRAG TILL UPPFYLLANDE AV NATIONELLA MÅL Beskrivning av hur insatserna bidrar till uppfyllandet av nationella mål Miljökvalitetsmålen Planeringsprojektet syftar till att ett nytt hållbart stadsområde ska växa fram i Lund. Huvudsakligen bidrar projektet till att bidra till måluppfyllelse inom målet God bebyggd miljö: - Den nya strukturplanen ska ge förutsättningar för att bygga blandstad det innebär framför allt möjligheter att skapa kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t ex utemiljö för bostäder, äventyras. - Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. - En kulturhistorisk inventering pågår och kommer att resultera i ett kulturhistoriskt bevarandeprogram under En långsiktigt hållbar stadsstruktur har tagits fram som har som övergripande mål att ge förutsättningar för en promenadstad där gångtrafikanters behov av skiftande sinnesintryck, korta siktlinjer och buller- och trafikstörningar beaktas fullt ut. Olika hållbarhetsaspekter som klimatförändringar, mikroklimatförhållanden, möjligheter att lokalisera bebyggelse så att solenergiproduktionen kan maximeras och behov av grönområden har vägts in. - Stadsdelen planeras utifrån en helhetssyn på hållbarhet. Den nya stadsstruktur som tagits fram har beaktat ekologisk hållbarhet, se ovan. Men också sociala hänsynstaganden vägdes in: en skala och grannskapsindelning som gynnar sociala revir, stråk och platser där de gående prioriteras för att gynna mänskliga möten, service och rekreation för att skapa lokala mötesplatser. Den ekonomiska hållbarheten handlar om flexibilitet och robusthet i planen för Uppföljningsmall Sidan 8 av 13 Senast utskrivet :13:00
9 att säkra ekonomiska investeringar. Hälsofrågorna handlar om att skapa en stadsmiljö som bidrar till mer fysisk aktivitet genom att göra det lockande att promenera, löpträna, cykla och röra sig på olika sätt (lek- o idrottsplatser, rekreationsområde). - Infrastrukturen i den nya strukturen integreras i planeringsprocessen och syftar till att minska resursanvändningen och klimatpåverkan. En spårvagnslinje planeras för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och därmed minska bilberoendet. En sopsugsanläggning för samtliga fraktioner planeras för att höja servicenivån för de boende och minska transportbehovet. - Nya natur- och grönområden med tillgänglighet med spårvagnen planeras. De nya områdena kommer att förse Lund med ett naturområde med möjlighet till vandringsleder, cykelstigar och naturpedagogik m m. Inne i stadsstrukturen finns en struktur av parkrum med sinsemellan olika teman, t ex lek och idrott, sammanknutna med gröna länkar, lokalgator, med ett varierat grönt innehåll, exempelvis odling, häckar m m. - Transportanläggningarna, spårvagnslinjen och gatorna, lokaliseras så att de befintliga gårdarna längs den gamla riksvägen kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. - Kollektivtrafiksystemet med spårvagn har valts för att få bästa möjliga miljöanpassning i hög kvaliet. Temat promenadstad sätter fotgängare och cyklister i fokus för planeringen. - Hälso och säkerhetsaspekter beaktas mer i kommande detaljplanering. Men förutsättningarna för att klara en hög kvalitet har beaktats. - Användningen av naturresurser ska ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt. I detta skede innebär det främst att dagvattenhanteringen planeras för att fördröja vattnet så mycket som möjligt och att ianspråkstagandet av högklassig jord för byggande motiverat en hög exploateringsgrad samt att behovet av en strategi för att kompensera bortfallet av högproduktiv jordbruksmark blivit uppmärksammad. En sådan strategi kommer att ingå i det nya ramprogrammet som tas fram Sopsugsanläggningen erbjuder en effektiv avfallsinsamling där möjligheten att återkoppla till den enskilda konsumenten utreds. En god slängkultur eftersträvas och kan stimuleras på olika vis. IT-lösningar kopplade till anläggningen kan ge feedback. Energipolitiska mål - Ett energiprogram för stadsdelen har tagits fram och målsättningen är att all värme och el ska produceras genom förnybar energi. - En miljöanpassad tankstation planeras som bl a ska förse stadsdelens fordon med förnybar energi. - Energieffektiviteten i bebyggelsen kommer att bli hög och motsvara en 20 procentig förbättring av prestandan i jämförelse med referensobjekt från Klimatmål - Stadsdelen kommer att försörjas med förnybara energikällor. Utsläpp av växthusgaser begränsas i stort sett till att genereras av trafik. Folkhälsopolitikens målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället Ingen direkt åtgärd ännu. En medborgardialog inleds Ekonomiska och sociala förutsättningar Stadsområdet planeras för en blandad bebyggelse för alla typer av hushåll, även ensamhushåll (studenter, äldre) och gruppbostäder. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Stadsområdet planeras för att erbjuda barn och ungdomar möjlighet till stimulans genom mångfald av lek- och idrottsmöjligheter, kulturhus/bibliotek, konst i staden. 4. Miljöer och produkter I detta skede av planeringsprocessen inskränker sig möjligheterna till att planera för en sund utomhusmiljö genom att planera så att det skapas bilfria och bullerskyddade miljöer där luftkvaliteten blir extra god. 9. Fysisk aktivitet Uppföljningsmall Sidan 9 av 13 Senast utskrivet :13:00
10 Den nya strukturplanen har som mål att prioritera de gåendes behov för att skapa förutsättningar för ett befolkat och händelserikt offentligt rum. Transportpolitikens övergripande mål Funktionsmål tillgänglighet - Kollektivtrafikplaneringen med prioriterade för de gående och satsningen på spårvägstrafik innebär att tillgängligheten blir god för att välja annat än den privata bilen blir goda. - Spårvägstrafik ger ökad bekvämlighet och kapacitet, vilket i sin tur innebär större trygghet och tillförlitlighet (inga fulla bussar som åker förbi). Hänsynsmål - Spårvägssatsningen bidrar till att uppfylla dessa mål, se ovan. Kulturpolitiska mål - I planeringsarbetet ingår en diskussion om hur påverkansmöjligheter kan byggas in i det offentliga rummet. Denna kommer att ingå i det ramprogram som tas fram under Arkitekturpolitiska mål: i det övergripande program som en strukturplan är finns inga konkreta åtgärder ännu preciserade. Strukturplanen ger förutsättningar för att utveckla god arkitektur och spännande tillämpningar i det offentliga rummets utformning. De kulturhistoriska värdena som finns i området har inventerats och kommer att försvaras. De estetiska värdena är avgörande för framgången med att få till stånd den promenadstad som är det övergripande målet för planeringen. Variation, intryck, skönhet och stimulans är nyckelord när vi ska motiveras att promenera i stället för att åka bil. Det ramprogram som ska tas fram under 2011 kommer att innehålla skrivningar om arkitektonisk kvalitet, estetik och förhållningssätt. Övriga nationella mål av betydelse för hållbar stadsutveckling - Jämställdhet : inom projektet eftersträvas jämställdhet i samtliga grupper (projektgrupp, ledningsgrupp, styrgrupp). Dagssituationen är att de första två grupperna som består av tjänstemän, har lika många män som kvinnor. BILAGOR Sammanställning av eventuella bilagor. Datum Namn på filen Innehåller Brunnshög ekonomisk redovisning kort Brunnhög kommunikationsplan 2010 Planen för årets kommunikation Brunnshög delprojekt 1 Årsberättelse i bild Brunnshög Delprojekt 1 Ny strukturplan 2010 En sammanfattning av 2010 års ekonomi Konsekvensanalys inför beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott om ny strukturplan för cykel- och gångstad Brunnshög Delprojekt 2 Bildspel Bildspel som sammanfattar innehållet i den rapport om hållbart energisystem som tagits fram under året Brunnshög Delprojekt 2 Rapport hållbar energi LE Rapporten i kortversion som Lunds Energi tagit fram för hållbart energisystem i Lund NE/Brunnshög Brunnshög Delprojekt 2 Arbetsbeskrivning En sammanfattning om hur arbetet inom Lunds energi för att genomföra delprojekt gått till Uppföljningsmall Sidan 10 av 13 Senast utskrivet :13:00
11 EKONOMISK UPPFÖLJNING EKONOMI DHS Bidrag Beviljat bidrag Bidrags procenten är: 30 Mottaget bidrag nr 1 Mottaget bidrag nr 2 Mottaget bidrag nr Egeninsats Egeninsatsen för åtgärden är 2010: AVVIKELSER FORMELL PROJEKTAVVIKELSER/ÄNDRINGAR (Fylls i endast om detta förekommer) Inlämnad begäran om ändring avseende: Datum Diarienr på inlämnad begäran Godkänd / Avslagen Datum Diarienr på mottaget beslut Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden (sammanfattning) Det beviljade bidraget om 1,8 milj kronor ska reduceras till 1,63 milj kronor eftersom totalsumman för de åtgärder som beskrivs i ansökan blir 4,9 milj kronor och inte de 5,9 milj kr som felaktigt uppgivits i kostnadssammanställningen på sidan 1 i ansökan. INFORMELL PROJEKTAVVIKELSER Uppföljningsmall Sidan 11 av 13 Senast utskrivet :13:00
12 Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden som inte har digniteten att den föranleder en förändringsbegäran. ÖVRIGT ÖVRIGT ATT TILLÄGGA Uppföljningsmall Sidan 12 av 13 Senast utskrivet :13:00
13 Uppföljningsmall Sidan 13 av 13 Senast utskrivet :13:00
DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013
DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013 KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon
Läs merHur bygger vi en ny stad?
Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26
Läs merBrunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins
Brunnshög - en ny stadsdel i Lund visionsbild Brunnshög: Atkins SLUTRAPPORT AV DEN HÅLLBARA KUNSKAPSSTADEN BRUNNSHÖG 2010-2013 1 Detta betydde stödet från Delegationen för hållbara städer för Lund och
Läs merKunskapsstråket. En unik position
Visionsbild för Kunskapsstråket, SBK Lund och visualisering Arrow Kunskapsstråket En unik position Global trend, lokal vision Omvandlingen från industri- till kunskapssamhälle har skapat en efterfrågan
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merLunds kommun Brunnshögsprojektet Brunnshög
Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 1 Brunnshög Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 2 År 2050 40 000 människor Lunds kommun Brunnshögsprojektet 2019-05-09 3 Lunds kommun Brunnshögsprojektet
Läs merAtt skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet. Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun
Att skapa en strategisk och levande översiktsplan och säkra kvalité i byggandet Sven Andersson Översiktsplanerare, Nacka kommun Föredragets frågeställningar Så blir översiktsplanen ett mer strategiskt
Läs merNy översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag
Ny översiktsplan för Göteborg Samrådsförslag Vad är en översiktsplan? En långsiktig och hållbar målbild för användning av mark, vatten och bebyggd miljö En samlad framtidsdiskussion med medborgarna och
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Läs merSpårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling
Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen
Läs merFÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE. Ortofoto avgränsning
FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE Gävle kommun 2018-11-08 1 Ortofoto avgränsning FÖP NORRA BRYNÄS MÅL- OCH VISIONSARBETE FOKUSOMRÅDEN Norra Brynäs en stadsdel vid vatten och grönska Norra Brynäs
Läs merBo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden
Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden
Läs merKomplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet
2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merVästerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen, Fjelievägen, Bryggaregatan
Stadsbyggnadskontoret TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Planavdelningen Handläggare: Katarina Meier Telefonnummer: 046-359 56 57 E-post: katarina.meier@lund.se Byggnadsnämnden Västerbro i Lund inriktningsbeslut Öresundsvägen,
Läs merAvrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad
Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merBrunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande
Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter
Läs merHållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab. Henric Wahlgren
Hållbar stadsutveckling Skeppsbron och Citylab Henric Wahlgren 0725-749327 Henric.wahlgren@sodramunksjon.se Filmtajm! https://youtu.be/1az2ge5mcvi Vi bygger knutpunkten i framtidens Jönköping Södra
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33
Läs merLund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund
Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT
Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103
Läs merRiktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun
Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor i Uppsala kommun Ett normerande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om den 14 december 2016 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Riktlinjer
Läs merIgångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög
Kommunkontoret Tjänsteskrivelse 1 (5) Ledningen Eva Rydén Dalman +46463595839 eva.dalman@lund.se Kommunfullmäktige Igångsättningstillstånd - Kunskapsparken, Brunnshög Sammanfattning På tekniska nämndens
Läs merÖresundsvägens utvecklingsområde. Projektforum 2 juni
Öresundsvägens utvecklingsområde Projektforum 2 juni Agenda 13.00 Start. Välkommen, presentation 13.15 Knäckfrågor just nu i projektet 13.30 Tema-WS Disposition grön-blå infrastruktur Inledning om vad
Läs merUTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER
UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER MED DAGLIGVARUHANDEL, BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING INBJUDAN Vill du vara med och utveckla framtidens kvarter med dagligvaruhandel och
Läs merKomplettering av ansökan En cykelstad för alla
2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merAnsökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merSamhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa
Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa Ett regionalt perspektiv och exempel från Norrköping och Linköping Johan Mases, Region Östergötland Julia Stenström, Norrköpings kommun Ninnie Hedström,
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merPreliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057
Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424
Läs merLänsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Läs merSamordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.
2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets
Läs merVästerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merLundalänken en genväg för kollektivtrafiken
Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)
Läs merVästerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
Läs merHållbara städer - så bygger vi nytt
Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund
Läs merPROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten
PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5
Läs merArbetsgång Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden. Datum: 2014-06-09 Projektledare: Sara Eresund
Arbetsgång Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del staden Datum: 2014-06-09 Projektledare: Sara Eresund Innehållsförteckning Projektorganisation... 2 Projektägare... 2 Styrgrupp... 2 Projektledaren...
Läs merMiljöprofil
www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016
ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta
Läs merATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN
ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden sträcker sig från Hjorthagen i norr, över hamnområdet, till Loudden i söder. Här, i ett av Stockholms bästa lägen,
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merStadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap
Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merMalmös musslor avgjorde jämn stadskamp
Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk
Läs merFramtidens kollektivtrafik i Stockholm
KORTVERSION Framtidens kollektivtrafik i Stockholm REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Vad är trafikförsörjningsprogrammet? Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrande
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merSammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio
Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio version 2012-05-02 Dnr 1300432 Läsanvisning Detta dokument är en sammanfattning av dokumentet "Uppföljning av mål för miljöstrategiskt
Läs merUtkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling
Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera
Läs merMiljömiljarden Projektbeskrivning
Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:
Läs merReviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut
Läs merDialog om framtida miljöersättningar, 9 september
1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått
Läs merSkanska och de globala målen
Skanska och de globala målen Skanska bygger ett bättre samhälle Bygg verksamhet Remonthagen och Tallåsen, Östersund Citadellskajen, Malmö Kommersiell Utveckling Klippona, Malmö Bostadsutveckling Infrastrukturutveckling
Läs merTrafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under
Läs merProjektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation
Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för
Läs merStrategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör
Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör SUNDBYBERGS STAD Så här utvecklar vi Hallonbergen och Ör DET HÄR ÄR ETT DOKUMENT som anger hur stadsutvecklingen i Hallonbergen
Läs merChristina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem
Christina Ingelsten, Affärsutvecklare Skanska Nya hem 1 Idag - Erfarenheter av samverkan med kommuner i markanvisningsprocessen. - Lärdomar från konkreta exempel, men även generellt utifrån Skanskas perspektiv
Läs merVästerbro projektforum. 26 januari 2018
Västerbro projektforum 26 januari 2018 Huvudtidplan Planeringsfasen pågår Syfte med Planeringsfasen Djupare kunskap än FÖP för projektområdets förutsättningar.(föp är större område) Fördjupade analyser
Läs merProjektet. Västerbro i Lund. Projektforum 30juni
Projektet Västerbro i Lund Projektforum 30juni Agenda 12.30 Öppet. Vi finns på plats i Kristallen. Anmälan i receptionen - så hämtar vi till rummet i bottenplanet. 13.00 Start. Välkommen! Presentation
Läs merDeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )
DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merBORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16. Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING
BORÅS NYA ÖVERSIKTSPLAN ÖP16 Medborgardialog SAMMANSTÄLLNING Medborgardialog fördjupar demokratin genom medborgarnas synpunkter på aktuella frågor. Dialogen låter de förtroendevalda lyssna av opinioner
Läs merFrån mål till verklighet så blir det som det var tänkt
Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt
Läs merKommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?
Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite
Läs merVISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030
VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag
Läs merInriktning för Stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för Stadsutvecklingsprojektet Dokumenttyp: Inriktning Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Varbergs kommun Dokumentnamn: Inriktnings för stadsutvecklingsprojketet Beslutsdatum: 2016-03-15,
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.215.4168 217-5-22 Social konsekvensanalys Detaljplan för Lagerstråle 7 Trossö, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark och vatten
Läs merÖversiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken
S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27
Läs merUtvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås
Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,
Läs merredovisad som kommer att planeras i fortsatt samverkan mellan parterna.
Mellan Bollebygds kommun (org. nr. 212000-2973) nedan kallad Kommunen och Stefan Söderkvist Fastighets AB (org. nr. 556521-6107) med dess konsult Göran Mellberg Invest AB, har träffats följande Samverkansavtal
Läs merCykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut.
Kristofer Tengliden Trafikplanering 08-508 263 74 kristofer.tengliden@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-05-18 Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara
Läs merResultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län
Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Jönköpings län Förord Regeringens miljö- och klimatpolitik grundar sig i principen att det ska vara lätt att göra rätt. Politiken formas för att göra
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.
ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000
Läs merFrukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande
Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort
Läs merEriksberg och Ekebydalen Planprogram
Kortversion av förslag till Eriksberg och Ekebydalen Planprogram 2016 amrådshandling 15 december 2016 till 10 februari 2017 Visionsbild som inspiration för hur centrala Eriksberg skulle kunna gestaltas.
Läs merEmma Gren Planarkitekt. Erik Skagerlund Exploateringsstrateg
Emma Gren Planarkitekt Erik Skagerlund Exploateringsstrateg Örebro i ett sammanhang STRATEGISKT LÄGE Avståndstabell i tidszoner från centrala Örebro: Demografiskt omfång inom 300 km i antal miljoner invånare:
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merEnergimyndigheten stödjer forskning och innovation
Energimyndigheten stödjer forskning och innovation Energimyndigheten är Sveriges största forskningsfinansiär på energiforskning. Vi hjälper även företag att affärsutveckla och kommersialisera energiteknik.
Läs merÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.
ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merVad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?
Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR? Jämlik tillgång till: välfungerande boende- och livsmiljöer rekreation (natur, fritid och kultur) service och kollektivtrafik över tid och
Läs merTävlingsinstruktioner
Exploateringskontoret Sida 1 (5) 2015-12-17 Tävlingsinstruktioner Inledning I ansökan skickas ett till tre referensprojekt in enligt anvisningarna i detta dokument. Referensprojekten utvärderas och poängsätts
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merStadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning
Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen
Läs merNorra centrum, Fisksätravägen, Fisksätra Detaljplan för Norra centrum, Fisksätra, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden
2014-04-14 1 (6) STARTPROMEMORIA Norra centrum Fisksätra Dnr KFKS 2014/261-214 Projekt 9544 vägen, Fisksätra Detaljplan för, Erstavik 26:109-26:118 m fl., Fisksätravägen, i Saltsjöbaden Kartan visar områdets
Läs mer