DHS Den hållbara kunskapsstaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013"

Transkript

1 DHS Den hållbara kunskapsstaden KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon E-post Uppföljningsmall Sidan 1 av 13 Senast utskrivet :20:00

2 BAKGRUND Utbyggnadsområdet Lund NE/Brunnshög ligger i nordöstra delen av Lund invid de nya internationella forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Området omfattar cirka 225 hektar mark och där kommer att finnas människor som bor eller arbetar i området om 40 år när det förväntas vara fullt utbyggt. Etapp 1, kvarteret Solbjer, innehåller cirka kvm BTA byggrätter. ÅTGÄRDSPERIOD Startdatum Slutdatum ÅTGÄRDSBESKRIVNING Bidragsberättigade åtgärd enligt ansökan. Uppföljningsmall Sidan 2 av 13 Senast utskrivet :20:00

3 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden: A: Skapa en portfölj av specifika projekt som alla är av typen demoprojekt Mål: att i varje etapp ge markupplåtelse för minst två spetsprojekt - att genom nyskapande stadsplanering kunna ge incitament för nya och etablerade aktörer att testa idéer i Lund NE/Brunnshög ( ) - att kommunicera hållbarhetskonceptet brett för att sprida budskapet att det är ett område där nya idéer kan och får prövas ( ) - att genom riktade markanvisningar ge förutsättningar för att kunna genomföra små demoprojekt med hållbarhetsinriktning ( ) B: Skapa en ny projektorganisation med en samverkansprocess Mål: Att få till stånd ett samhällsbyggande som kännetecknas av ett helhetstänkande där sektorsintressen underordnas de övergripande målen om att skapa en promenadstad för innovation och möten. - att utveckla en inomkommunal organisation som minskar inriktningen mot bevakning av intressen och ersätter det med en inriktning mot samarbete och kunskapsdelning ( ) C: Genomföra ett systematiskt arbete från vision via genomförande och utvärdering Mål: att tydligt beskriva vision genomförande och utvärdering av de etapper som planeras och genomförs att i ett ramprogram beskriva visioner mål och genomförande för utbyggnaden av stadsdelen ( ) - att fastställa specifika mål för de prioriterade fokusområdena och i samband med framtagande av strukturplan och detaljplaner konsekvensbeskriva vart och ett av dem ( ) - att etablera rutiner för uppföljning av respektive fokusområdes mål och de ingående projektens mål för att kunna presentera en helhetsbild av projektets resultat ( ) - att stegvis bygga upp en kunskapsbank kring uppnådda resultat, icke-uppnådda resultat samt kontinuerlig forskningsinventering och omvärldsanalys för att gradvis höja kvalitet och prestanda på de genomförda projekten ( ) D: Att ha en tydlig aktörssamverkan Mål: att skapa en mycket bred aktörssamverkan mellan länsstyrelse, kommun, Uppföljningsmall Sidan 3 av 13 Senast utskrivet :20:00

4 byggherrar, entreprenörer, konsulter och medborgare. - att skapa ett öppet forum Lund NE/Brunnshög ( ) - att driva byggherregrupper, idégrupper och dialoggrupper med omkringboende ( ) 2. Energibalans i nybyggnadsområde Mål: att analysera förutsättningarna för hållbart energisystem för Lund NE/ Brunnhög. - - att analysera förutsättningarna för ett hållbart energissystem för Lund NE/Brunnshög baserat på lågt energibehov, stor andel förnyelsebar energi, hållbara transporter samt slutna kretslopp ( ) - - att identifiera viktiga aktiviteter av kvalitativ karaktär, viktiga för måluppfyllelse för konceptet ( ) 3. Hållbar urban mobilitet: A: Utveckla potentialen för den stadsintegrerade spårvägen Lundalänken Mål: att utveckla koncept för hållplatserna så att de erbjuder mer service än idag - att utveckla Lundalänkskonceptet som en integrerad del av staden. Framförallt ta fram koncept och särskilda insatser for planeringen av hållplatser så att de blir en naturlig del i stadsbyggandet. Hållplatserna ska bli samlingspunkter inte enbart för kollektivresande utan också för service, information och möten ( ) B: Samhällsplanering för hållbar mobilitet Mål: att vidareutveckla det pågående arbetet med implementering av bilsnål samhällsplanering i planarbetet. - att ta fram en Mobilitetsplan för hållbara transporter som kommunen, byggherrar och fastighetsägare ställer sig bakom ( ) C: Integrerad beteendepåverkan Mål: att beteendepåverkan för hållbara transporter blir ett gemensamt ansvar mellan kommunen, fastighetsägare och arbetsgivare och att arbetet integreras i dessa aktörers ordinarie verksamhet. - att fördjupa arbetet med beteendepåverkansinsatser mot medborgare, framtida boende, företag och andra aktörer som förväntas köpa mark i området ( ) D: IT for hållbar mobilitet Uppföljningsmall Sidan 4 av 13 Senast utskrivet :20:00

5 Mål:att ta fram en IT-struktur som förbättrar tillgängligheten och minskar behovet av resande för boende och arbetande - att planera och samverka för en gemensam IT struktur. Särskilt fokus läggs på IT applikationernas integrering i stadsbyggnadsprocessen ( ) PROJEKTMÅL FÖR 2011 Målen som ska uppnås under året 1. Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden - Att sprida kunskap till medborgare, aktörer och andra om projektet - Att ta fram en grafisk manual för projektet - Att följa kommunikationsplanen (bilaga 1) för att skapa en bred insikt om vad projektet Lund NE/Brunnshög har för ambitioner - Att ha etablerat en organisation för projektet inom kommunen - Att ta fram ett nytt ramprogram Vision och mål Lund NE/Brunnshög - Att ta fram ett program som beskriver de kulturhistoriska värden som finns i området - Att ta fram en plan för etapp 1 i utbyggnaden som ger incitament till nytänkande - Att ha utvecklat en samarbetskultur i byggherregruppen och genomfört en studieresa med gruppen för att gemensamt studera hållbarhetsprojekt 2. Energibalans i nybyggnadsområden Slutfördes Hållbar urban mobilitet - Att ta fram vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög - Att ta fram en plan för medborgarmedverkan i projektet ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE ÅRLIG ARBETS- OCH TIDPLAN FÖR GENOMFÖRANDE Arbets- och tidsplan för det som ska genomföras. Vad ska utföras och när ska det utföras? Viktiga händelser (milstolpar) för åtgärden Delprojekt 1 Inbjudan till byggherrar om små byggrätter för utvecklingsprojekt - dec 2010 Färdig organisationplan för projektet feb 2010 Färdig ny strukturplan med konsekvensanalys för hållbarhet nov 2010 Underlag för detaljplanering av etapp 1, kv Solbjer (planskiss, trafiklösningar, grönstruktur) nov 2010 Uppföljningsmall Sidan 5 av 13 Senast utskrivet :20:00

6 Tre genomförda byggherremöten under Delprojekt 2 Att planera, handla upp och dra slutsatser från en konsultrapport om hållbar energi i Brunnshög. Delprojekt 3 Att ha lagt fast vision, mål och strategi för hållbar mobilitet i Brunnshög Delprojekt 1 Byggherregrupp bildad och en studieresa och 6 möten genomförda Ett Visions- och målprogram färdigt för samråd i november (nytt ramprogram) Dialogmöten med omkringboende två stycken Ett planprogram för etapp 1 Solbjer färdigt för samråd i juni Ett grafiskt program färdigt och kommunikationsplanen uppdaterad Delprojekt 2 Slutfört 2010 Delprojekt 3 Att arbeta vidare med programmet för hållbar mobilitet Att ha tagit fram ett koncept för medborgarmedverkan Att ha studerat huvudgator för att göra dessa mer promenadvänliga UPPFÖLJNING Avstämning Nr 1 Avstämning Nr 2 Avstämning Nr 3 Slutrapport Datum NULÄGESRAPPORT Beskrivning av statusen för åtgärden. Avstämning Genomförda åtgärder 2011 Generella aktiviteter 1. Styrgruppsmöten 4 möten med den politiska styrgruppen genomfördes , 09-12, 10-10, och Ledningsgruppsmöten: 13 stycken 01-19, 02-09, 03-17, 04-08, 04-26, 05-18, 06-08, 08-17, 09-08, 10-06, 11-04, 11-25, Avdelningschefsmöten: 03-24, resp Projektgruppsmöten. Varje vecka har ett projektgruppsmöte hållits sammanlagt 35 stycken under Varannan vecka hölls rapportmöten och varannan ett diskussionsmöte med förutbestämt tema för de berörda inom projektgruppen. Den projektorganisation som sjösattes under 2010 har fungerat under året. 5. Avstämningsmöte budget o ekonomi: 01-10, Uppföljningsmall Sidan 6 av 13 Senast utskrivet :20:00

7 Delprojekt 1 Övergripande program för den hållbara kunskapsstaden Startmöte. Visions- och måldokument Projektgruppsdagar med utvecklingstänk: Internatmöte lunch-lunch 04-28,29 samt ett eftermiddagsmöte Projektplanering. Kontinuerlig under projektgruppsmöten. Byggherremöten: 10 möten har ägt rum under 2011 med teman: 04-15, 05-24, 05-16, 08-18, 09-02, 09-22, 10-18, 11-03, 11-24, En studieresa med byggherregruppen till Schweiz arrangerades Hållbar arkitektur med hög energieffektivitet studerades på plats. Ett studiebesök på Lousiana för att se arkitekturutställningen arrangerades Dessutom har enskilda överläggningar ägt rum med samtliga 9 byggherrar i gruppen (Ikano, NCC, Skanska, LKF, Peab, Vasakronan, Solbjers bostad AB, Hauschild & Siegel samt Derome.) Kunskapsinsamling. Projektmedlemmar deltog i div konferenser och seminarier. En egen retorikkurs arrangerades 01-13, med 5 deltagare från projektgruppen. Studieresor/studiebesök: MAX IV Expertkonsultationer: Anders Svensson, CaseLab 02-01, 02-18, 03-22, 05-04, 08-22, Malena Larsvall, arkitekt 02-04, Andreas Ivarsson, Diligentia angående hållbarhetscertifiering av stadsdel 05-20, Mats Åsemo, Tengboms 11-18, Johan Wester, Anagram 12-15, Erik Johansson, LTH (mikroklimatexpert) 09-08, Jouri Kanters, LTH, (solcellsexpert) Samarbete med andra hållbarhetsprojekt i regionen: H+ och Hyllie 03-22, 04-12, 05-17, 10-04, 11-22, Lomma hamn 01-13, Övriga samarbeten: Fokus Dalby utvecklingsprojekt, Sustainable business hub, SUD, Eslövs kommun, Miljöinstitutet. Konsultuppdrag Trafikutredningar för att skapa förutsättningar för promenad- och cykelstad (ÅF Infrastruktur, Atkins, Ramböll,)Trafikutredning för att verifiera hållbarhetsmål för mobilitet (Trivector traffic), expertkonsulter hållbar stadsbyggnad (Malena Larsvall) Illustrationer, texter, modell etc (Atkins, Grafolin AV, Just Nu, John Wasden Grafisk design, Anna Klara Lundberg,) expertkunskap projektmetodik och strategi (CaseLab), handelsutredning för hållbar mobilitet (TP group Sweden). Seminarium: Ett offentligt seminarium om stadsodling arrangerades i samarbete med Domkyrkan (stor markägare i Brunnshög). Studiebesök: Följande togs emot under året Tang Ma 03-23, Sölvesborgs kommun 03-29, Trelleborgs kommun 03-31, Holländsk grupp 08-31, Ljungby kommun 11-21, Malmö stad Delprojektets mål har uppnåtts för En byggherregrupp har etablerats och dialogen om hållbara Brunnshög är i full gång. Fokus under 2011 har legat på hållbar mobilitet och energieffektivitet, men även hållbar livsstil och att en konsumentgrupp med hållbarhetskrav kan vara målgrupp för Brunnshög. - En grundlig kulturhistorisk inventering har producerats och kommer att ligga som planeringsunderlag framöver. - Ett fördjupat samarbete med Lunds Energi har inletts och under året resulterat i grundliga studier av möjligheten att nå de s k visionsmål som presenterades i Visions- och måldokumentet. En utredning från WSP visar vilka möjligheter som står till buds för att producera förnybar energi så att stadsdelen blir ett kraftverk. - Ett samarbete med Lundamark har inletts och parallella uppdrag för att skapa ett Science Village med höga hållbarhetsmål har arrangerats. Slutinlämning Bedömning pågår. Visions- och måldokumentet blev en utgångspunkt för de fyra arkitektteamens arbete. - Ett program för Lunds Världspark, ett rekreationsområde i Brunnshög, togs fram under Kommunikationsplanen har följts och breda insatser för att sprida information om projektet har genomförts (4 offentliga möten, riktade möten, föreläsningar, massmediakontakter, annonsering, studiebesök). - Ett visions- och måldokument har producerats med utgångspunkt i den nya strukturen för promenadstad. Dokumentet remissbehandlades internt i Lunds kommun från 20 oktober och framåt och remisstiden avslutas Ett planprogram för kvarteret Solbjer togs fram och samrådsredogörelse görs för närvarande. Uppföljningsmall Sidan 7 av 13 Senast utskrivet :20:00

8 Planen är nyskapande och ger möjligheter för olika storlekar på byggrätterna, urban grönska, solenergi, trygghet, klimatanpassning och en blandning av verksamheter, boende och service). - Kunskapsnivån inom projektet har höjts genom möjligheten att anlita experter och konsulter samt genomföra studiebesök och studieresa detta har varit en förutsättning för att få höjd på idéarbetet och tillräckliga kunskaper för att kunna göra en ny strukturplan med främsta mål att stimulera gående och cykel. Delprojekt 2- Energibalans i nybyggnadsområde (Lunds Energi) Delprojektets mål har uppnåtts och delprojektet är avslutat. - En analys av förutsättningarna för ett hållbart energissystem i Brunnshög har gjorts. - En aktivitetslista har satts samman över kvalitativa åtgärder som bidrar till måluppfyllelsen för ett hållbart energisystem i Brunnshög. Delprojekt 3- Hållbar urban mobilitet Specialmöten med projektgrupp mobilitet 01-11, 02-24, 03-08, 04-27, 06-22, 07-06, Mobilitetssamverkan med ST Ericsson och Sony Ericsson Fokusmöte med Hyllie och H+ projekten om spårvägar Kontinuerliga möten och workshops med projektgrupp mobilitet Beställarroll Trivectors studie av Brunnshögs mobilitetsmål 02-03, 02-24, Mobilitetsmålsseminarium med byggherrar resp ledningsgrupp 05-16, 09-22, Delprojektets mål har uppnåtts för Under året har förslag till transportstrategi för Brunnshög inletts och kommit en god väg. Trivector undersökte mobilitetsmålens realism. Promenadstadsmålet förutsätter nya strategier för gatuutformning och framkomlighet, vilket lett till behov av utredningar och diskussioner.. Spårvägsplaneringen i Lund har gått in i ett mer operativt skede och utformningen av spårvägen påverkar i hög grad trafikmiljön i Brunnshög. Diskussioner om hållplatsernas tillgänglighet för olika transportslag och deras gestaltning pågår. AVSTÄMNING AV TIDPLAN Beskrivning av hur den upprättade arbets- och tidplanen följs. Avstämning t.o.m Delprojekt 1 är slutfört Delprojekt 2 är slutfört. Delprojekt 3 ligger något försenat. INFORMATIONSINSATSER Beskrivning av de folkbildnings- och/eller informationsinsatser samt jämställdheten i åtgärden. Studiebesök och spridning av erfarenhet Seminarier. Stadsodling Informationsmöten för medborgarna: 05-19, 06-16, 06-21, Föreläsningar för tjänstemän, specialister, föreningar: 15 st Utbildning (föreläsningar högskola, exjobbsstöd m m): 10 st Byggherrekontakter i form av enskilda möten: 30 st Uppföljningsmall Sidan 8 av 13 Senast utskrivet :20:00

9 Massmedia, artiklar, annonser mm under 2010 Tidningsartiklar: Reportage i Sydsvenskan, Stadsplanering och div notiser.. Annonsering : Jobb och magt (Öresundsinstitutets tidskrift), bilaga till DI om Lund, SDS, Almedalen. BIDRAG TILL UPPFYLLANDE AV NATIONELLA MÅL Beskrivning av hur insatserna bidrar till uppfyllandet av nationella mål Miljökvalitetsmålen Planeringsprojektet syftar till att ett nytt hållbart stadsområde ska växa fram i Lund. Huvudsakligen bidrar projektet till att bidra till måluppfyllelse inom målet God bebyggd miljö: - Den nya strukturplanen ska ge förutsättningar för att bygga blandstad det innebär framför allt möjligheter att skapa kvarter där såväl bostäder som service och arbetsplatser kan lokaliseras utan att grundläggande kvaliteter, t ex utemiljö för bostäder, äventyras. - Blandstaden som planeras ska minska behovet av transporter genom att kunna erbjuda service, såväl butiker som rekreation, på nära håll. - En kulturhistorisk inventering pågår och kommer att resultera i ett kulturhistoriskt bevarandeprogram under En långsiktigt hållbar stadsstruktur har tagits fram som har som övergripande mål att ge förutsättningar för en promenadstad där gångtrafikanters behov av skiftande sinnesintryck, korta siktlinjer och buller- och trafikstörningar beaktas fullt ut. Olika hållbarhetsaspekter som klimatförändringar, mikroklimatförhållanden, möjligheter att lokalisera bebyggelse så att solenergiproduktionen kan maximeras och behov av grönområden har vägts in. - Stadsdelen planeras utifrån en helhetssyn på hållbarhet. Den nya stadsstruktur som tagits fram har beaktat ekologisk hållbarhet, se ovan. Men också sociala hänsynstaganden vägdes in: en skala och grannskapsindelning som gynnar sociala revir, stråk och platser där de gående prioriteras för att gynna mänskliga möten, service och rekreation för att skapa lokala mötesplatser. Den ekonomiska hållbarheten handlar om flexibilitet och robusthet i planen för att säkra ekonomiska investeringar. Hälsofrågorna handlar om att skapa en stadsmiljö som bidrar till mer fysisk aktivitet genom att göra det lockande att promenera, löpträna, cykla och röra sig på olika sätt (lek- o idrottsplatser, rekreationsområde). - Infrastrukturen i den nya strukturen integreras i planeringsprocessen och syftar till att minska resursanvändningen och klimatpåverkan. En spårvagnslinje planeras för att höja kvaliteten på kollektivtrafiken och därmed minska bilberoendet. En sopsugsanläggning för samtliga fraktioner planeras för att höja servicenivån för de boende och minska transportbehovet. - Nya natur- och grönområden med tillgänglighet med spårvagnen planeras. De nya områdena kommer att förse Lund med ett naturområde med möjlighet till vandringsleder, cykelstigar och naturpedagogik m m. Inne i stadsstrukturen finns en struktur av parkrum med sinsemellan olika teman, t ex lek och idrott, sammanknutna med gröna länkar, lokalgator, med ett varierat grönt innehåll, exempelvis odling, häckar m m. - Transportanläggningarna, spårvagnslinjen och gatorna, lokaliseras så att de befintliga gårdarna längs den gamla riksvägen kan bevaras i så stor utsträckning som möjligt. - Kollektivtrafiksystemet med spårvagn har valts för att få bästa möjliga miljöanpassning i hög kvaliet. Temat promenadstad sätter fotgängare och cyklister i fokus för planeringen. - Hälso och säkerhetsaspekter beaktas mer i kommande detaljplanering. Men förutsättningarna för att klara en hög kvalitet har beaktats. - Användningen av naturresurser ska ske på ett effektivt och miljöanpassat sätt. Frågan om hur byggande på högklassig jord kan kompenseras har lyfts fram som en av tre huvudstrategier för hållbar stadsutveckling i det Visions- och målprogram som togs fram Det innebär att följande fyra huvudinsatser skall utvecklas i det kommande arbetet:1) hushållning med mark (tillräckligt hög exploatering), 2) kompensation av bortfall av odlingsytor genom olika Uppföljningsmall Sidan 9 av 13 Senast utskrivet :20:00

10 åtgärder (odling på tak, väggar o gårdar, mer intensiv odling på den mark som är kvar, ev vertikalodling), 3) Forskning kring om bortforslad matjord varaktigt kan förbättra jordmånen på sämre jordar 4) Forskning kring reversibelt byggande där framtida återställande till jordbruksmark beaktas i byggskedet. Förutom detta planeras för att dagvattenhanteringen skall fördröja vattnet så mycket som möjligt. - Sopsugsanläggningen erbjuder en effektiv avfallsinsamling där möjligheten att återkoppla till den enskilda konsumenten utreds. En god slängkultur eftersträvas och kan stimuleras på olika vis. IT-lösningar kopplade till anläggningen kan ge feedback. Energipolitiska mål - Ett energiprogram för stadsdelen har tagits fram och målsättningen är att all värme och el ska produceras genom förnybar energi. - En miljöanpassad tankstation planeras som bl a ska förse stadsdelens fordon med förnybar energi. - Energieffektiviteten i bebyggelsen kommer att bli hög och motsvara en 20 procentig förbättring av prestandan i jämförelse med referensobjekt från Klimatmål - Stadsdelen kommer att försörjas med förnybara energikällor. Utsläpp av växthusgaser begränsas i stort sett till att genereras av trafik. Folkhälsopolitikens målområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället En plan för dialog togs fram under Ekonomiska och sociala förutsättningar Stadsområdet planeras för en blandad bebyggelse för alla typer av hushåll, även ensamhushåll (studenter, äldre) och gruppbostäder. 3. Barn och ungas uppväxtvillkor Stadsområdet planeras för att erbjuda barn och ungdomar möjlighet till stimulans genom mångfald av lek- och idrottsmöjligheter, kulturhus/bibliotek, konst i staden. 4. Miljöer och produkter I detta skede av planeringsprocessen inskränker sig möjligheterna till att planera för en sund utomhusmiljö genom att planera så att det skapas bilfria och bullerskyddade miljöer där luftkvaliteten blir extra god. 9. Fysisk aktivitet Den nya strukturplanen har som mål att prioritera de gåendes behov för att skapa förutsättningar för ett befolkat och händelserikt offentligt rum. Transportpolitikens övergripande mål Funktionsmål tillgänglighet - Kollektivtrafikplaneringen med prioriterade för de gående och satsningen på spårvägstrafik innebär att tillgängligheten blir god för att välja annat än den privata bilen blir goda. - Spårvägstrafik ger ökad bekvämlighet och kapacitet, vilket i sin tur innebär större trygghet och tillförlitlighet (inga fulla bussar som åker förbi). Hänsynsmål - Spårvägssatsningen bidrar till att uppfylla dessa mål, se ovan. Kulturpolitiska mål - I planeringsarbetet ingår en diskussion om hur påverkansmöjligheter kan byggas in i det offentliga rummet. Tankar kring detta färgar det program för gröna mötesplatser som ska tas fram under Arkitekturpolitiska mål: i det övergripande program som en strukturplan är finns inga konkreta åtgärder ännu preciserade. Strukturplanen ger förutsättningar för att utveckla god Uppföljningsmall Sidan 10 av 13 Senast utskrivet :20:00

11 arkitektur och spännande tillämpningar i det offentliga rummets utformning. De kulturhistoriska värdena som finns i området har inventerats och kommer att försvaras. De estetiska värdena är avgörande för framgången med att få till stånd den promenadstad som är det övergripande målet för planeringen. Variation, intryck, skönhet och stimulans är nyckelord när vi ska motiveras att promenera i stället för att åka bil. Visions- och måldokumentet innehåller beskrivningar av en stad för alla sinnen, där arkitektonisk kvalitet är en viktig visuell fråga. Övriga nationella mål av betydelse för hållbar stadsutveckling - Jämställdhet : inom projektet eftersträvas jämställdhet i samtliga grupper (projektgrupp, ledningsgrupp, styrgrupp). Dagssituationen är att de första två grupperna som består av tjänstemän, har lika många män som kvinnor. EKONOMISK UPPFÖLJNING Projektkostnader, delprojekt 1 Personalkostnader Lunds kommun: , , , ,00 Personalkostnader summa: ,00 Konsultkostnader m m Lunds kommun: , , , ,00 Konsultkostnader summa: ,80 Projektkostnad totalt: ,80 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 3,1 milj kr = kr Projektkostnader, delprojekt 2 Personalkostnader Lunds energi ,00 Konsultkostnader Lunds energi ,00 Projektkostnad totalt: ,00 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 0,6 milj kr = kr Projektkostnader, delprojekt 3 Personalkostnader: ,00 Uppföljningsmall Sidan 11 av 13 Senast utskrivet :20:00

12 , , ,71 Personalkostnader summa: ,71 Konsultkostnader m m: , , , ,00 Konsultkostnader m m summa: ,29 Projektkostnader totalt: ,00 Berättigat stöd, högsta belopp: 30 % av budget 1,4 milj kr = kr ,80 AVVIKELSER FORMELL PROJEKTAVVIKELSER/ÄNDRINGAR (Fylls i endast om detta förekommer) Inlämnad begäran om ändring avseende: Datum Diarienr på inlämnad begäran Godkänd / Avslagen Datum Diarienr på mottaget beslut Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden (sammanfattning) Det beviljade bidraget om 1,8 milj kronor ska reduceras till 1,560 milj kronor eftersom totalsumman för de åtgärder som beskrivs i ansökan blir 5,2 milj kronor och inte de 5,9 milj kr som felaktigt uppgivits i kostnadssammanställningen på sidan 1 i ansökan. PROJEKTAVVIKELSER Uppföljningsmall Sidan 12 av 13 Senast utskrivet :20:00

13 Beskrivning av avvikelser eller ändringar i åtgärden som inte har digniteten att den föranleder en förändringsbegäran. Ny budget för Hållbar Urban Mobilitet totalsumma för delprojektet 1,4 mkr Samhällsplanering för hållbart resande Beteendepåverkan för hållbart resande Utveckla Lundalänkens potential 0,7 mkr 0,3 mkr 0,4 mkr Lund Eva Dalman Projektchef Brunnshög Lunds kommun Den ekonomiska redovisningens tillförlitlighet i denna slutrapport har granskats av Lunds kommuns auktoriserade revisor Anders Thulin, PwC Sverige. Härmed intygas denna rapports ekonomiska redovisnings tillförlitlighet. Anders Thulin Aukt revisor o certifierad kommunal revisor PwC Sverige Box 2138, Lund Uppföljningsmall Sidan 13 av 13 Senast utskrivet :20:00

DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013

DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013 DHS Den hållbara kunskapsstaden 2010 2013 KONTAKTUPPGIFTER PROGRAMÄGARENS KONTAKTUPPGIFTER Programägare Lunds kommun Kontaktperson Eva Dalman Postadress Box 41 Postnummer och postort 221 oo Lund Telefon

Läs mer

Hur bygger vi en ny stad?

Hur bygger vi en ny stad? Hur bygger vi en ny stad? Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög, Lunds kommun Hållbara Brunnshög Lund NE/Brunnshög ny stad på högsta nivå ESS 2015 MAX IV 2010 asdfasdf asdasdf asdfasdf adadfasdf 26

Läs mer

Brunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins

Brunnshög - en ny stadsdel i Lund. visionsbild Brunnshög: Atkins Brunnshög - en ny stadsdel i Lund visionsbild Brunnshög: Atkins SLUTRAPPORT AV DEN HÅLLBARA KUNSKAPSSTADEN BRUNNSHÖG 2010-2013 1 Detta betydde stödet från Delegationen för hållbara städer för Lund och

Läs mer

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling

Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Spårväg Lund C ESS Spårvägen i Lund drivkraft för stadsutveckling Pernilla von Strokirch, Projektchef Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling Att få en spårväg i Lund är inte ett mål i sig. Spårvägen

Läs mer

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER

UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER UTFORMA FRAMTIDENS BLANDSTADSKVARTER MED DAGLIGVARUHANDEL, BOSTÄDER OCH VERKSAMHETER INBJUDAN TILL MARKANVISNINGSTÄVLING INBJUDAN Vill du vara med och utveckla framtidens kvarter med dagligvaruhandel och

Läs mer

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet 2011-10-17 Malin Rizell malin.rizell@helsingborg.se Tel 042-107569 Dnr 28/2011 Delegationen för Hållbara städer Boverket Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling

Läs mer

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande

Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling. Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande Brunnshög i Lund - Ett ledande exempel på hållbar utveckling Anders Almgren, Kommunstyrelsens ordförande HISTORIA Lund C ESS ESS SCIENCE VILLAGE Regionens största arbetsplats Idag 40 000 arbetsplatser,

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning

Stadsutveckling fysiska och sociala frågor. Arbete o utbildning Stadsutveckling fysiska och sociala frågor Arbete o utbildning Young Urban Innovation Bakgrund? Initiativet kommer från Urban Innovation Lab Vår roll i projektet var att driva på och hålla ihop processen

Läs mer

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden

Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden Stockholm växer Bo och arbeta i Norra Djurgårdsstaden stockholm.se/norradjurgardsstaden The Capital of Scandinavia ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN Stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt

Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Från mål till verklighet så blir det som det var tänkt Lena Smidfelt Rosqvist Sveriges transportpolitiska mål Infrastrukturplanering i Sverige har som övergripande mål att säkerställa en samhällsekonomiskt

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Jonas Kamleh Enhetschef för Klimat och Naturresurser Avdelningen för Stadsutveckling och strategi Miljöförvaltningen, Malmö stad Ja. och kanske lite

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25

Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hållbara stadsutvecklingsprojekt 2012-01-25 Hammarby Sjöstad, Stockholm Inflyttning i området började år 2000 och pågår fortfarande Fullt utbyggt har området ca 25 000 boende Funktionsblandad med bostäder,

Läs mer

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund

Lund. Bilsnål samhällsplanering. Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund Bilsnål samhällsplanering Ellen Rube, Stadsbyggnadskontoret i Lund LundaMaTs II Strategi för ett Hållbart Transportsystem i Lund 2030 1 Vision 18 mätbara mål 42 projektförslag Effekter och kostnader www.lund.se/lundamats

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2-24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING - DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön.

Samordning Sickla-Plania Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. 2016-07-05 1 (6) STARTPROMEMORIA Dnr KFKS 2016/539 Projekt 9243 Nacka stad ingår i tunnelbaneavtalet. Samordningsprojekt för stadsbyggnadsprojekt inom Sickla- Plania, på västra Sicklaön. Kartan visar områdets

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media

Framtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret

Läs mer

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad. 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten PROJEKTPLAN för Nacka stad 2014-09-03 Liselott Eriksson Park- och naturenheten Innehållsförteckning 1 Förutsättningar/bakgrund... 3 2 Mål och delmål... 5 3 Förväntat resultat... 5 4 Avgränsningar... 5

Läs mer

Miljömiljarden Projektbeskrivning

Miljömiljarden Projektbeskrivning Stadsledningskontoret F i n a n s a v d e l n i n g e n M i l j ö e n h e t e n Miljömiljarden Projektbeskrivning Sid 1 (8) 2004-09-27 1. Nämnd / bolagsstyrelse Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2. Samordningsansvarig:

Läs mer

Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut.

Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara Järva. Genomförandebeslut. Kristofer Tengliden Trafikplanering 08-508 263 74 kristofer.tengliden@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-05-18 Cykelinvesteringar och informationsåtgärder inom projektet Hållbara

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017

BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING VALLASTADEN 2017 BO- OCH SAMHÄLLSEXPO I LINKÖPING 2 24 SEPTEMBER 2017 LINKÖPING DÄR IDÉER BLIR VERKLIGHET Linköping är en av landets snabbast växande

Läs mer

Hållbara städer - så bygger vi nytt

Hållbara städer - så bygger vi nytt Hållbara städer - så bygger vi nytt Kvillebäcken Staffan Bolminger, Älvstranden utveckling AB Krokslätts Fabriker Lennart Larsson, Husvärden AB Berth Olsson, Bengt Dahlgren AB Hållbar kunskapsstad Lund

Läs mer

Miljöprofil

Miljöprofil www.hplus.helsingborg.se Miljöprofil Resurseffektiv stad Varför en miljöprofil? För att uppfylla H+ vision om en långsiktigt hållbar stadsutveckling har Miljöprofil H+ tagits fram. Denna ska fungera som

Läs mer

På hållbar väg i Norrköpings kommun

På hållbar väg i Norrköpings kommun 2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan

Läs mer

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa Ett regionalt perspektiv och exempel från Norrköping och Linköping Johan Mases, Region Östergötland Julia Stenström, Norrköpings kommun Ninnie Hedström,

Läs mer

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner ANSÖKAN 1 (7) 2012-06-11 2011/123 Lena Åström Strategisk samhällsplanerare 0431-40 29 66 lena.astrom@engelholm.se Komplettering avseende ansökan om statligt stöd för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

Markanvisningstävling Oceanhamnen. Helsingborg. Cecilia Johansson exploateringsingenjör

Markanvisningstävling Oceanhamnen. Helsingborg. Cecilia Johansson exploateringsingenjör Markanvisningstävling Oceanhamnen Helsingborg Cecilia Johansson exploateringsingenjör Upplägg H+ området Detaljplanen Tävlingen Erfarenheter Stadsparken Söder Campus E4 centrum Oceanpiren Oslopiren nya

Läs mer

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Malmö staden som samverkansarena Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...? Ja. och kanske lite mer.. Den stora

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp Snabba svar och vassa lösningar på viktiga frågor presenterades när Stockholm, Malmö och Köpenhamn, tre av de främsta städerna inom miljömässig, social och ekonomisk

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Krokslätts fabriker. Masthusen Breeam

Krokslätts fabriker. Masthusen Breeam Johanna Engberg, arkitekt, miljöspecialist med fokus hållbar stadsutveckling, White Hållbarhetssamordnare projektledare för hållbarhetsfrågor, formulera mål och krav och driva processen Masthusen Breeam

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass

Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass Norra Djurgårdsstaden - en miljöstadsdel i världsklass 2012-05-07 VISION NDS - en miljöstadsdel i världsklass Klimat ÖVERGRIPANDE MÅL Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet FOKUSOMRÅDEN

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia

Järvalyftet Vision Järva Capital of Scandinavia Järvalyftet Vision Järva 2030 Capital of Scandinavia Järvafältet 1939 Sida 2 Sida 3 Höga ambitioner då En intensiv, koncentrerad och rikt sammansatt miljö - - - som lägger något av stenstadens intensitet,

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber) Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber) 1 Vi ägs av 4 kommuner och arbetar aktivt med att skapa en balans mellan affärsnytta och samhällsnytta.

Läs mer

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 VISION FÖR CITY Utvecklingen av Stockholms City till år 2030 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 22 juni 2011 att ge stadsledningskontoret i uppdrag att i samråd med berörda förvaltningar och bolag

Läs mer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer

Ansökan till Delegationen för hållbara städer BOVERKETS NR 01-71-1054 9012 Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik 08-508 264 54 Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som fått stöd av delegationen för hållbara städer under 2010 Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Byggherredialog i Fullriggaren

Byggherredialog i Fullriggaren Byggherredialog i Fullriggaren Pernilla Andersson Projektledare Fastighetskontoret, exploateringsavdelningen Fullriggaren 19 fastigheter, 83 036 m² BTA 636 lägenheter: 544 hr, 37 br, 34 ägarlägenheter

Läs mer

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn

Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Kavalkad Planeringsprojekt Nalen 8 februari 2012 Moderator Peter Örn Välkommen! Väsby Sjöstad en ny miljöriktig stadsdel vid Mälaren Fredrik Drotte Planchef Upplands Väsby kommun Den hållbara kunskapsstaden

Läs mer

455 61 Dingle. Hotel Lab

455 61 Dingle. Hotel Lab Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad

Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad Stormöte Ekängsskolan 17 november 2010 Översiktsplan för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad 1 Vad är en översiktsplan - Långsiktig plan för lämplig mark- och vattenanvändning - Färdriktning/kommunens

Läs mer

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40

INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 INBJUDAN MARKANVISNING DEL AV NOTVIKEN 4:40 Luleå kommun avser att sälja delar av fastigheten Notviken 4:40 i anslutning till Hyvelgränd och Stickvägen. Syftet är att bygga prisvärda bostadsrätter för

Läs mer

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken

Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken S ä r s k i l d s a m m a n s t ä l l n i n g 2009-09-18 Sid 1 (5) Översiktsplan för Gävle stad Särskild sammanställning enligt miljöbalken En översiktsplan för Gävle stad har tagits fram och antogs 27

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector

MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER. Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT I FYSISK PLANERING SVENSKA ERFARENHETER Trafikdage Aalborg, 27 Aug 2012 Björn Wendle, Trivector MOBILITY MANAGEMENT (MM) Är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla

Komplettering av ansökan En cykelstad för alla 2011-10-14 Bn 364/2010 Delegationen för hållbara städer Miljövårdsberedningen 103 33 Stockholm Komplettering av ansökan En cykelstad för alla Örebro kommun har ansökt om stöd från Delegationen för hållbara

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

European Spallation Source (ESS) i Lund

European Spallation Source (ESS) i Lund European Spallation Source (ESS) i Lund En mötesplats för vetenskapsmän inom materialforskning 1 ESS-& MAX IV:s anläggningar i Lund Malmö Köpenhamn Lund Brunnshög Knutpunkt för transporten : Till Lund

Läs mer

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400

Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut

Läs mer

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik

Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 1 Tävlingskriterier hållbarhet markanvisningstävling det gamla trädskoleområdet i Riddersvik 2015-10-20 2 Stockholms stad har beslutat om vision 2014 Ett Stockholm för alla. Visionen omfattar fyra avsnitt

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun

Christer Hansson Projektledare Lunds kommun. Eva Dalman Projektchef, Lunds kommun. Christian Rydén Trafikplaneringschef Lunds kommun Resumé över samrådsmöte med allmänheten, Förstudie Spårväg Lund C - ESS, Lunds kommun Plats: Vita huset, Djingis Khan, Uardavägen 131, Lunds kommun Tid: torsdagen den 16 juni år 2011, klockan 18.30-20.30

Läs mer

Arbetsgång. Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd. Projektledare: Sara Eresund Datum: 2015-08-12

Arbetsgång. Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd. Projektledare: Sara Eresund Datum: 2015-08-12 Arbetsgång Översiktsplan 2030 Katrineholms kommun del landsbygd Projektledare: Sara Eresund Datum: 2015-08-12 1 Innehållsförteckning Projektorganisation... 3 Projektägare... 3 Styrgrupp... 3 Projektledaren...

Läs mer

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Inbjudan till markanvisning för bostadsrätter i Gottsunda centrum genom intresseanmälan

Inbjudan till markanvisning för bostadsrätter i Gottsunda centrum genom intresseanmälan KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Elin Waher Diarienummer KSN-2014-1241 Inbjudan till markanvisning för bostadsrätter i Gottsunda centrum genom intresseanmälan Uppsala Kommun inbjuder härmed

Läs mer

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS

Pernilla von Strokirch Projektchef. Spårväg Lund C ESS Pernilla von Strokirch Projektchef Spårväg Lund C ESS Dagordning 1. Spårvägen som drivkraft för stadsutveckling 2. Organisation och Tidplan 3. Var börjar vi bygga 4. Utformning och gestaltning 5. Miljöfrågor

Läs mer

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen

Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Stadsutveckling Ljura, Hageby, Ringdansen Nya Urbana transportsystem kollektivtrafik som medel för stadsutveckling 2008-12-04 Hans Revenhorn, Stadsbyggnadsdirektör Norrköping kommun Norrköping vill växa

Läs mer

Klimatanpassning in i minsta detalj

Klimatanpassning in i minsta detalj Klimatanpassning in i minsta detalj Trender i kommunala detaljplaner Pär Persson, Länsstyrelsen i Skåne. Klimatanpassning i Norra Djurgårdsstaden Christina Wikberger och Ingmarie Ahlberg, Stockholms stad.

Läs mer

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan

Sveriges bästa cykelstad handlingsplan STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Sveriges bästa cykelstad handlingsplan Bilaga: Sveriges bästa cykelstad - åtgärdslista 2016-03-02 ver 0.4 Postadress: Uppsala kommun, stadsbyggnadsförvaltningen, 753 75 Uppsala

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Planera för goda ljudmiljöer

Planera för goda ljudmiljöer Planera för goda ljudmiljöer Uppsala 2016-02-17 Lisa Johansson, Tekn. Lic. Akustik NIRAS Sweden AB KORT OM MIG 15 års erfarenhet som akustiker Forskat om buller från havsbaserad vindkraft Arbetat på NIRAS

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö

Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Västra Hamn Hållbar stadsplanering i Malmö Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Copenhagen 1979 Västra Hamn MALMÖ 2002 då 1 Malmö nu 2005 och nu 2035 2035 Hållbarhetens tre parametrarna Steg mot hållbar

Läs mer