Regionförbundet Östsam och Europa 2020

Transkript

1 Regionförbundet Östsam och Europa 2020 Fredrik Mattsson Praktikant Internationell Samverkan Regionförbundet Östsam

2 2

3 Förord Denna rapport syftar till att belysa hur Regionförbundet Östsam genom sin verksamhet arbetar för att nå målen i EU:s nya tillväxtstrategi, den s.k. Europa 2020-strategin. Rapporten går igenom EU-institutionernas roll i arbetet med Europa 2020, såväl som styrning och planering samt de olika strukturfondsprogrammen. Rapporten går också igenom de siffersatta mål och de flaggskeppsinitiativ som finns inom Europa 2020, vilka mål som finns på nationell nivå samt målen för verksamheten på regional nivå såsom de beskrivs i Östergötlands regionala utvecklingsprogram. Slutligen fokuserar rapporten på Regionförbundets verksamhet inom Europa 2020:s tre prioriteringsområden smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Fredrik Mattsson Praktikant Internationell Samverkan Regionförbundet Östsam Linköping, maj

4 Innehåll: Regionförbundet Östsam och Europa Innehåll:... 4 Europa EU:s nya tillväxtstrategi... 5 Institutionernas roll... 6 Styrning och planering... 8 Strukturfonder och program... 9 Mål Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla För mer information:

5 Europa EU:s nya tillväxtstrategi År 2010 löpte EU:s tidigare tioårsstrategi, den s.k. Lissabonstrategin ut. I juni samma år enades EU:s stats och regeringschefer om utformningen av en ny strategi, Europa Europa 2020 lanserades i februari 2011, och syftar inte bara till att motverka effekterna av den ekonomiska krisen som påverkat, och fortsätter att påverka, flera av EU:s ekonomier. En stor del av syftet med strategin är också att överbygga problem i EU:s modell för tillväxt. För att detta ska kunna genomföras har tre övergripande prioriteringar satts för Europa 2020, vilka ska bidra till att skapa förutsättningar för en ny slags tillväxt som är smart, hållbar och inkluderande 2. - Smart tillväxt; utveckla en ekonomi som är baserad på kunskap och innovation. - Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. - Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. För att underlätta arbetet med att efterfölja strategin har vissa förändringar genomförts, och Europa 2020 skiljer sig från tidigare strategier på tre plan: - Den högsta politiska styrningen stärks. Styrningen sköts av det Europeiska rådet, och kommissionen leder den verkställande processen, och lägger fram de förslag som behövs för att styra åtgärderna och föra EU:s huvudinitiativ framåt. - En ny planeringstermin införs. Planeringsterminen är en sexmånadersperiod då EU-länderna samordnar sin budgetpolitik, makroekonomiska politik och strukturpolitik, och ska bidra till en mer regelbunden och öppnare övervakning, samt en stramare ekonomisk samordning. - Den nya sortens tillväxt ska uppnås genom att höja kompetensen och satsa på livslångt lärande, stärka satsningar på forskning och innovation, modernisera industrin, främja bättre energi och resurseffektivitet samt använda smarta nät och den digitala ekonomin i högre utsträckning Ibid. 5

6 Institutionernas roll EU:s institutioner har alla en roll att spela i arbetet för att se till att EU rör sig i rätt riktning och når målen i Europa Europeiska rådet Europeiska rådet har det övergripande ansvaret för styrandet av strategin, och har till sin hjälp de årliga analyser av framstegen i länderna och på EU-nivå som tas fram i samband med vårtoppmötet 3. Vidare ska Europeiska rådet också inhämta kunskap om det övergripande makroekonomiska läget, och se över utvecklingen av arbetet med EU:s fem överordnade mål. Dessutom följer rådet upp huvudinitiativen och europluspakten. Europeiska rådet kan också ta hjälp av de övergripande politiska riktlinjer som tagits fram för EU och euroområdet på grundval av kommissionens årliga tillväxtöversikt. Efter att diskussioner förts om prioriteringar för strategin och den ekonomiska utvecklingen antar Europeiska rådet på sitt möte i juni landsspecifika rekommendationer på förslag från kommissionen. Kommissionen Kommissionen bedömer årligen situationen utifrån ett antal indikatorer som visar framstegen mot målet, smart och hållbar tillväxt för alla 4. Kommissionen sammanställer därefter en årsrapport där tyngdpunkten ligger på de framsteg som gjorts för att uppfylla de övergripande målen. Kommissionen bedömer också landsrapporterna och stabilitets och konvergensprogrammen, och lägger därefter fram politiska rekommendationer eller varningar, utarbetar politiska förslag att strategin skall uppnås samt lägger fram en särskild bedömning av framstegen inom euroområdet. Ministerrådet Ministerrådet har övervakning och inbördes utvärdering som sina främsta uppgifter. 5 Rådskonstellationerna ska sträva efter att genomföra Europa 2020 och uppnå målen för de områden som de ansvarar för, till exempel utbildning och sysselsättning. De diskuterar gemensamt hur de nationella reformprogrammen ska genomföras på deras behörighetsområde (måluppfyllelse och flaggskeppsinitiativen). Europaparlamentet Europaparlamentet ska agera för att engagera allmänheten och de nationella parlamenten. Vidare är Europaparlamentet också medlagstiftare, främst för de förslag som ingår i huvudinitiativen. 6 Inför varje vårtoppmöte kan parlamentet också lägga fram ett diskussionsunderlag i form av en resolution med en utvärdering av Europa 2020-strategin Ibid. 6

7 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) EESK ansvarar för att dra upp riktlinjer för hur parter från arbetsmarknaden och civilsamhället praktiskt kan delta i arbetet med Europa Framförallt inriktar EESK sig på att få samhällskrafter i EU-länderna att ta ansvar för Europa 2020 och inkludera nätverk över gränserna. EESK har också en styrgrupp för Europa 2020, vars uppdrag är att samordna och se till att kommitténs yttranden om Europa 2020 är samstämmiga, anordna möten med nationella kommittéer och liknande organisationer för att förbereda gemensamma initiativ och rapporter om Europa 2020 samt samordna det civila samhällets kommunikation om Europa 2020 med EESK:s ledamöter och kommunikationsgruppen. Regionkommittén En viktig del av Europa 2020 är den territoriella sammanhållningen, och Regionkommittén (Rek) ansvarar för att ge stöd och input till strategins genomförande. ReK har en övervakningsplattform för Europa 2020, som de lokala och regionala myndigheterna kan använda för att uttrycka sina åsikter om strategin. Övervakningsplattformen ska involvera de regionala och lokala myndigheterna så att de politiska initiativ som rör Europa 2020-målen genomförs ordentligt, och granska kopplingarna mellan Europa 2020 och sammanhållningspolitiken. 8 Plattformen skall också övervaka det lokala och regionala engagemanget i strategins styrprocess, kartlägga de hinder som lokala och regionala myndigheter stöter på när de genomför strategin samt stimulera utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis. Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden uppgift är att ta fram nya finansieringsinstrument för att tillgodose näringslivets behov. 9 De ska bidra med lönsam finansiering för innovation och företagande, från den första investeringen till börsnotering. Institutionernas arbete sker i partnerskap med många offentliga initiativ och program som redan finns i EU-länderna Ibid. 9 Ibid 7

8 Styrning och planering Stabilitets och tillväxtpakten 10 Stabilitets och tillväxtpakten är en samling regler som grundades för garantera sunda offentliga finanser bland medlemsländerna, på grundval av principen att en ekonomipolitik är av stor vikt för alla EU-länder. Pakten är uppdelad i en förebyggande och en korrigerande del. Den förebyggande delen ska säkerställa en hållbar finanspolitik. För att uppnå detta ska länder lämna in ett årligt stabilitetsprogram (euroländerna), eller ett konvergensprogram (övriga länder) tillsammans med det internationella reformprogrammet. I dokumenten beskrivs landets strategi för att uppnå och bevara sunda offentliga finanser på lång sikt. Vid behov kan kommissionen sedan välja att utfärda landsspecifika råd i juni under den europeiska planeringsterminen. Den korrigerande delen reglerar förfarandet vid alltför stora underskott. Om budgetunderskottet i ett land är större än 3 % av BNP utfärdar rådet rekommendationer om hur man ska lösa problemet. Om länder inte följer rekommendationerna riskerar de påföljder. För ett euroland kan detta till exempel innebära årliga böter. Alla länder kan också få indragna utbetalningar från sammanhållningsfonden till dess att underskottet är korrigerat. För att undvika stora skillnader i konkurrenskraft och makroekonomiska obalanser i framtiden har kommissionen föreslagit en ny övervakningsmekanism för att upptäcka och korrigera problem tidigare. EU-ländernas ekonomier övervakas för att så tidigt som möjligt hitta makroekonomiska obalanser, t.ex. fastighetsbubblor, växande underskott i bytesbalansen eller stärkt eller försvagad konkurrenskraft. Om ett EU-land överskrider tröskelvärdet kommer kommissionen analysera om obalansen är skadlig, och i så fall utfärda rekommendationer. Den europeiska planeringsterminen Planeringsterminen är en sexmånadersperiod då EU-länderna samordnar sin budgetpolitik, makroekonomiska politik och strukturpolitik, vilket bidrar till en mer regelbunden och öppnare övervakning, samt en stramare ekonomisk samordning. Planeringsterminen inleds med att kommissionen lägger fram sin årliga tillväxtöversikt, vilket oftast sker i slutet av ett kalenderår. Översikten innehåller dels en utvärdering och en prognos, och dels en redovisning av den makroekonomiska, sakpolitiska och finanspolitiska övervakningen. Den innehåller också EU:s prioriteringar för det kommande året. Baserat på tillväxtöversikten drar EUländernas regeringschefer upp riktlinjer för medlemsländernas finanspolitik, de makroekonomiska strukturfonderna och de tillväxtfrämjande åtgärderna. Under Europeiska rådets vårmöte diskuteras den övergripande makroekonomiska situationen, framstegen mot de fem övergripande EU-målen samt framstegen inom flaggskeppsinitiativen. I april presenterar EU-länderna sina strategier för sunda offentliga finanser i stabilitets eller konvergensprogram, och beskriver reformer och åtgärder för en smart och hållbar tillväxt för alla inom bland annat sysselsättning, forskning, innovation och social delaktighet i nationella reformprogram. 11 I maj/juni utvärderar EU-kommissionen programmen. Därefter utfärdar kommissionen specifika råd till respektive land, varpå ministerrådet diskuterar råden och Europeiska rådet godkänner dem. Länderna kan sedan använda dessa råd när de färdigställer budgeten för påföljande år. I slutet av juni, alternativ början av juli antar sedan Europeiska rådet formellt de landsspecifika råden

9 Strukturfonder och program Europa 2020-strategin har ingen egen budget. Den innevarande programperioden började 2007 och går ut 2013, vilket innebär att arbetet med att planera och budgetera inför nästa programperiod pågår för fullt i EU. Budgeten som EU fattar beslut om ligger till grund för de fonder och program som finansierar stora delar av åtgärderna för att följa Europa För åtgärder inom ramen för EU:s regionala politik finns tre huvudfonder: - Europeiska regionalfonden - Europeiska socialfonden - Sammanhållningsfonden Dessutom finns ytterligare två som syftar till att utveckla landsbygden och fisket: - Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: syftar till att stödja ekonomisk diversifiering av landsbygden - Europeiska fiskerifonden: Finansierar insatser inom fiskenäringen Europeiska Regionala Utvecklingsfonden Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) upprättades för att stärka den ekonomiska och sociala skillnaden i EU genom att utjämna regionala skillnader. Områden som finansieras är bland annat direkt investeringsstöd till företag (framförallt SME:s) för att skapa varaktiga arbetstillfällen och infrastruktur för forskning och innovation, miljö, energi och transport. 12 Dessutom finansieras också finansieringsinstrument (riskkapitalfonder, lokala utvecklingsfonder m.m.) för att främja lokal och regional utveckling och öka samarbete mellan kommuner och regioner, samt åtgärder för tekniskt stöd. ERUF bidrar också till att möta regionalpolitikens tre nya mål; konvergens, regional konkurrenskraft och sysselsättning samt europeiskt territoriellt samarbete. Regioner som har särskilda områden med naturbetingade nackdelar d.v.s. öar, berg eller glesbygd får särskilt stöd. Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden (ESF) syftar till att skapa fler och bättre arbetstillfällen i EU. ESF bidrar till att möta konvergensmålet, och även målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. 13 Medan ERUF ger stöd till regionerna är ESF istället ett stöd till åtgärder på nationell nivå. ESF ger stöd inom områdena arbetstagares och företags anpassningsförmåga; system för livslångt lärande, utveckling och spridande av nydanande arbetsformer, tillgång till arbete för arbetssökande, icke yrkesverksamma personer, kvinnor och invandrare och social integration av missgynnade grupper och bekämpande av diskriminering på arbetsmarknaden. Dessutom ansvarar ESF för förstärkning av humankapitalet genom reformer av utbildningssystemen och inrättandet av nätverk mellan utbildningsanstalterna. Sammanhållningsfonden Sammanhållningsfonden är till för att hjälpa de medlemsländer vars BNI per invånare är lägre än 90 % än EU-genomsnittet att stabilisera sin ekonomi och minska den negativa ekonomiska

10 och sociala trenden. Sammanhållningsfonden stöder åtgärder som medlemmarna vidtar för att möta konvergensmålet. 14 Sammanhållningsfonden finansierar åtgärder inom transeuropeiska transportnät, särskilt EU:s prioriterade projekt av europeiskt intresse, miljö även energi och transportprojekt förutsatt att de har tydliga miljöfördelar: energieffektivitet, förnybara energikällor, utveckling av järnvägssektorn, kombination av olika transporsätt, förbättring av kollektivtrafiken o.s.v. Om ett lands budgetunderskott är alltför stort, och landets åtgärder inte är tillräckliga kan Europeiska rådet med kvalificerad majoritet besluta att avbryta utbetalningen av ekonomiskt stöd från Sammanhållningsfonden. De regionala strukturfondsprogrammen Sverige har åtta regionala strukturfondsprogram som syftar till att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning och tillsammans har en budget på 8,4 miljarder kronor. Strukturfondsprogrammen finansieras av ERUF och nationella offentliga medel. 15 Programmen är öppna för privat medfinansiering, även om den inte kan ersätta offentlig medfinansiering. Programmen har utarbetats i samverkan mellan en stor mängd aktörer på regional och lokal nivå och bygger på befintliga partnerskap för regionala tillväxtprogram och strukturfondsprogram. De territoriella samarbetsprogrammen ERUF finansierar också de territoriella programmen, vars syfte är att utveckla samarbetet över nationsgränserna och att utforma politiken samt anpassa den för särskilda geografiska förutsättningar. Dessutom ska programmen vara gränsöverskridande i såväl geografiska gränser som sektorsgränser. Genom programmen får myndigheter, universitetet, organisationer, företag m.fl. möjlighet att utveckla samarbete med andra liknande aktörer i andra EU-länder. De territoriella samarbetsprogrammen ersätter det tidigare gemenskapsinitiativet InterReg. 16 I och med detta höjs de gränsöverskridande programmens status. Det innebär att åtgärder och insatser som finansieras genom programmen ska vara mer strategiska, och högre krav ställs på uppföljning. Totalt utgör samarbetsprogrammen tre procent av strukturfondsbudgeten. Det finns tre sorters territoriella samarbetsprogram: Mål - Gränsregionala samarbetsprogram - Transnationella samarbetsprogram - Interregionala samarbetsprogram För att mäta framstegen mot att uppnå Europa 2020-strategins tre prioriteringsområden har fem siffersatta mål tagits fram: 1. Sysselsättning: 75 % av åringarna ska arbeta e4211fdba8c87b html fdba8c87b html 10

11 2. FoU: 3 % av EU:s BNP ska gå till FoU 3. Klimatförändring och hållbar energiförsörjning: - Utsläppen av växthusgaser ska vara 20 % lägre än 1990, eller till och med 30 %, om förhållandena är gynnsamma % av energin ska komma från förnyelsebara energikällor - Energieffektiviteten ska ha ökat med 20 % 4. Utbildning: - Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 % - Minst 40 % av åringarna ska ha högra utbildning. 5. Kamp mot fattigdom och social exkludering: Antalet människor som lever eller riskerar att leva i fattigdom och social exkludering ska ha minskat med minst 20 miljoner. Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla Utveckla en ekonomi som är baserad på kunskap och innovation Främja en resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi. Stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning Tabell 1: Europa 2020:s prioriteringsområden Nationella mål Målen inom Europa 2020 omvandlas till nationella mål för att varje medlemsland lättare ska kunna följa sina egna framsteg. Dessutom medför de nationella målen att medlemsländernas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydliggörs. Dessa mål presenteras i ländernas nationella reformprogram (NRP). Målen för Sverige ska vara ambitiösa men realistiska, samt förenliga med en uthållig tillväxt och sunda offentliga finanser. Sveriges mål är: - Att eftersträva en höjning av sysselsättningsgraden till väl över 80 % för kvinnor och män i åldrarna år till år Höjningen ska främst ske i grupper med svag förankring till arbetsmarknaden, såsom unga och utrikes födda, och genom att motverka långa tider utan arbete. Genom en ökning av kvinnors sysselsättningsgrad ska skillnaderna i sysselsättning mellan kvinnor och män minska. 11

12 - Att öka den sociala delaktigheten genom att minska andelen som står utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna till väl under 14 % Att andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar vidare ska vara mindre än 10 % 2020 och att andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till % Att privata och offentliga investeringar i FoU ska uppgå till ungefär 4 % av BNP år Inom klimat och energiområdet är Sveriges mål redan fastställda sedan tidigare. Sverige har åtagit sig att minska utsläppet av växthusgaser med 17 % 2020 jämfört med De nationella miljömålen innebär att våra utsläpp bör vara 40 % lägre 2020 än utsläppen Sverige har också åtagit sig att andelen förnybar energi ska öka till 49 % Det nationella målet är satt till minst 50 % av den totala energianvändningen Dessutom har riksdagen beslutat om ett mål för energieffektivitet, uttryckt som minskad energiintensitet med 20 % till 2020 jämfört med Regionala mål Sveriges nationella reformprogram för 2012 framhåller att lokal och regional förankring av Europa 2020:s mål och intentioner är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av strategin. 17 Regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning innehåller regeringens prioriteringar för regional tillväxt och är ett viktigt instrument för att omsätta de övergripande EU-målsättningarna för tillväxt och sysselsättning i regionala och lokala prioriteringar. Inriktningen ligger till grund för de regionala utvecklingsprogrammen (RUP) och strukturfondsprogrammen. I kombination med den nationella strategin bidrar de regionala utvecklingsprogrammen på så sätt till ett ökat samspel mellan nationell och regional nivå. Detta leder i sin tur till att regionala aktörer utifrån sina förutsättningar, och inom ramen för sina regionala utvecklingsprogram, bidrar till genomförandet av Sveriges NRP och i förlängningen till implementeringen av Europa I Östergötlands regionala utvecklingsprogram, som tagits fram i samråd mellan kommuner, landstinget och Regionförbundet Östsam, finns tre mål för regionens fortsatta utveckling. I likhet med Europa 2020-strategins prioriteringsområden berör de regionala målen hållbarhetens tre dimensioner: den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. 18 De regionala målen är: - Goda livsvillkor för regionens invånare: Regionens invånare ska ha goda förutsättningar att i alla livsskeden och i alla livsroller tillvarata sina förmågor och forma sina liv, samt delta i samhällets omvandling. Detta gäller utbildning, arbete, fritid, social samvaro, boendemiljöer, levnadsvanor, kulturaktiviteter, m.m., för alla människor, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder Regionalt utvecklingsprogram >2030 för Östergötland; 2012, s. 6 12

13 - Ett starkt näringsliv och hög sysselsättning: Regionen ska ha ett flexibelt och robust näringsliv, som tillvaratar möjligheter och står starkt vid förändringar. Regionen ska ha hög och lika sysselsättningsgrad för kvinnor och män och låg arbetslöshet. Privata företag och offentlig verksamhet ska kunna rekrytera den arbetskraft de behöver och se regionen som attraktiv för utveckling och investering. - Hållbart nyttjande av naturens resurser: Regionens bebyggelse, transportsystem och tekniska system ska utvecklas så att miljöpåverkan minimeras. Användningen av förorenade ämnen ska vara låg och kontrollerad. Ingrepp på åkermark och annan skyddsvärd mark begränsas. Konsumtion och produktion i regionen ska utvecklas så att belastningen på miljön, och hälsoriskerna för människor minskar, såväl inom som utanför regionen. För att genomföra dessa mål finns åtta strategier beskrivna i Östergötlands RUP. Inom ramen för dessa strategier bedriver Regionförbundet Östsam sin verksamhet i samarbete med andra lokala och regionala myndigheter, näringslivsaktörer och civilsamhället. Regionförbundet är också delaktiga i ett stort antal projekt, varav vissa endast har deltagare från Sverige, medan andra har deltagande regioner från stora delar av Europa. Dessutom är Regionförbundet i många fall indirekt delaktigt i projekt som drivs i regionens olika kommuner. 13

14 Smart och hållbar tillväxt för alla Målen i Europa 2020 är gemensamma för hela EU och ska vara uppfyllda år För att målen, såväl som prioriteringarna ska kunna uppfyllas krävs ett stort antal åtgärder på medlemsstats och EU-nivå. Därför har EU-kommissionen tagit fram sju stycken flaggskeppsinitiativ som ska påskynda framstegen inom varje prioriterat område. 19 Flaggskeppsinitiativen är uppdelade på de tre prioriteringsområdena. Inom smart tillväxt finns tre flaggskeppsinitiativ: Innovationsunionen, Unga på väg och En digital agenda för Europa. Inom prioriteringsområdet hållbar tillväxt finns två flaggskeppsinitiativ: Ett resurseffektivt Europa och Industripolitik för en globaliserad tid. Vad gäller tillväxt för alla finns även där två flaggskeppsinitiativ: En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Europeisk plattform mot fattigdom. Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla Innovationsunionen Unga på väg En digital agenda för Europa Ett resurseffektivt Europa Industripolitik för en globaliserad tid. En agenda för nya jobb och nya arbetstillfällen Europeisk plattform mot fattigdom Tabell 2: De sju flaggskeppsinitiativen, fördelade per prioritering

15 Smart tillväxt 20 EU har lägre tillväxt än sina huvudkonkurrenter. Detta beror på en produktivitetsklyfta som i sin tur bland annat påverkas av lägre investeringar i forskning, utveckling och innovation, otillräcklig användning av IT och telekom och bristande tillgång på innovation inom vissa samhällssektorer. Europa har också hamnat efter vad gäller utbildning. Av skolbarnen i Europa har ca 25 % dålig läsförmåga, och många lämnar skolan utan betyg. Även om fler unga än tidigare har medellång utbildning har de inte alltid den kunskap som arbetsmarknaden efterfrågar. Ytterligare ett problem som EU står inför är den åldrande befolkningen. Europeiska medborgare föder färre barn, samtidigt som de blir allt äldre. Detta innebär att allt färre arbetande måste försörja allt fler pensionärer samtidigt som de finansierar resten av välfärdssystemet. För att komma till rätta med dessa problem, och fler med dem, måste EU satsa på förbättrade resultat inom utbildning, forskning och innovation och det digitala samhället. Flaggskeppsinitiativ för smart tillväxt: Innovationsunionen Innovationsunionen syftar till att förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. EU vill stärka sin kunskapsbas och få ut bra idéer på marknaden. Dessutom vill man minska social och geografiska skillnader genom att sprida fördelarna med innovation i hela EU med hjälp av smart specialisering och sociala förmåner. EU vill också att medlemsländerna ska förena sina krafter i europeiska innovationspartnerskap och på så sätt åstadkomma genombrott inom innovation. Regionförbundet Östsams verksamhet East Sweden Business Region (ESBR) ESBR är ett samarbete för att skapa ett attraktivt och konkurrenskraftigt näringsliv med hög tillväxtpotential. Utöver Regionförbundet ingår också Östergötlands 13 kommuner, Almi och näringslivet genom Handelskammaren, Företagarna och Industrikompetens. Även vissa klusterbildningar, såsom CleanTech, Hälsans nya verktyg och Vreta kluster deltar. ESBR ska leda till en mer effektiv samordning av gemensamma resurser för att skapa tydliga och samordnade tillväxterbjudanden både till befintligt näringsliv men också till aktörer utanför regionen, vilket bidrar till att det blir enklare att etablera sig eller investera i regionen. Samarbetet ska också leda till att Östgötska företag och innovatörer på ett mer effektivt sätt får tillgång till befintliga resurser och stöd för att de ska kunna växa och utvecklas och till att kommunernas basservice inom näringsliv och tillväxt stärks för att dessa själva ska kunna ge de lokala företagen stöd för att växa och utvecklas. ESBR är uppdelat i sju insatsområden för att de medverkande aktörerna i varje grupp ska kunna hitta konstruktiva samarbeten inom samt korsvis mellan grupperna. Dessa är: - investering och etablering - innovationskraft, - kompetensförsörjning, - företagsutveckling,

16 - finansiering, - nyföretagande och - besöksnäring. För tillfället arbetar grupperna inom ESBR bland annat med att utveckla tillgången till rådgivning i länets alla delar och att säkerställa de grundläggande förutsättningarna för tillväxt genom god basservice/ funktion som stärker företagsklimat och nyföretagande. ESBR arbetar också med att utveckla funktionella samarbeten mellan grupper och aktörer för att stärka det regionala näringslivsklimatet och bidra till tillväxt totalt sett, både inom Östergötland och för att främja nyetableringar och investeringar. Flaggskeppsinitiativ för smart tillväxt: Unga på väg Unga på väg är ett omfattande initiativ som ska förbättra ungdomars möjligheter till utbildning och jobb och minska ungdomsarbetslösheten. För att göra detta ska man bättre rusta unga för arbetsmarknaden, genom att förbättra utbildningen på alla nivåer och anpassa den efter de ungas behov, uppmuntra fler att söka EU-stipendier för att studera eller praktisera utomlands samt uppmuntra EU-länderna att underlätta övergången från studier till arbete. Dessutom ska man öka intresset för högskolan genom att stärka dess resultat och internationella dragningskraft i EU-länderna. Regionförbundet Östsams verksamhet: Kompetensförsörjning och företagande I Östergötland finns i dagsläget en obalans på arbetsmarknaden. Detta innebär att många arbetssökande saknar den kompetens som efterfrågas. Regionförbundet Östsam arbetar därför aktivt med att förstärka och utöka utbudet av yrkesutbildningar för ungdomar och vuxna. Collegesatsningar och utveckling av yrkeshögskoleutbildningar hör till de frågor som Regionförbundet är särskilt engagerat i. Ytterligare en sådan fråga är kommunal samordning för yrkesutbildningar som riktar sig till vuxna. Arbetet bedrivs i nära samarbete med olika branschorganisationer. Ett exempel på en satsning inom kompetensförsörjning är att det i regionen finns ett samverkansavtal mellan kommunerna gällande gymnasie och vuxenutbildning. Genom samverkan kan kommunerna erbjuda alla medborgare ett likvärdigt utbildningsutbud och tillgång till information och vägledning. Dessutom kan kommunerna använda sina resurser mer optimalt och bli mer kostnadseffektiva. Regionförbundet är en av de aktörer som varit med och tagit fram en regional kompetensplattform, den s.k. Östgötska modellen. Modellen är uppdelad i ett Regionalt kompetensforum och Regionalt utbudsforum, med Regionförbundet som brygga. Modellen utvecklades som ett led i arbetet med att se till att det finns goda kontaktytor mellan utbildningssamordnare och arbetsliv, vilket är en viktig del i arbetet med att identifiera och tillgodose arbetsmarknadens behov. I Regionalt kompetensforum deltar utöver representanter från arbetslivet i regionen också fackliga organisationer, branscher, universitet och högskola, arbetsförmedling, kommuner, landstinget, länsstyrelsen och Regionförbundet. Indikatorer på vilka behoven är fångas upp av ett branschråd som har till uppgift att kartlägga framtida behov. I Regionalt utbudsforum samverkar aktörer från alla utbildningsanordnare i regionen. Där deltar bland annat representanter från yrkesutbildningar, yrkeshögskoleutbildningar, arbetsmarknadsutbildningar, vuxenutbildningar och universitet. Regionförbundet är den fysiska mötesplatsen för det löpande arbetet med den Östgötska modellens två delar. Dessutom har Regionförbundet rollen som kansli, vilket innebär att man skall samla in och analysera samt presentera statistik och fakta för att säkra ett beslutsunderlag till övriga funktioner i den regionala kompetensplattformen. 16

17 Plug-In Tillsammans med medlemskommunerna engagerar sig Regionförbundet i projektet Plug-In. Projektet riktar sig till ungdomar mellan som är i riskzonen för att avbryta sina studier och syftet är att utveckla nya metoder för att få fler ungdomar att fullfölja gymnasieskolan, Målet med Plug-In är att halvera antalet avhopp inom fyra år samt att öka kunskapen om vilka åtgärder som leder till att ungdomar avslutar sin gymnasieutbildning med ett slutbetyg/gymnasieexamen. 21 Projektet bedrivs i vissa av de medverkande kommunerna genom workshops. Arbetet går bland annat ut på att man kartlägger den enskilde individens behov, ger ungdomarna tidigt stöd som kan bidra till att de väljer rätt gymnasieprogram från början samt stärker överlämningen/mottagandet från grundskolan till gymnasieskolan. Man stärker också uppföljningen av elever som studerar utanför sin hemkommun, och utvecklar samarbetet inom skolan och med omvärlden. De kommuner som inte bedriver verksamhet genom workshops deltar i projektet genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Projektet leds av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och omfattar totalt sex regioner och ca 60 kommuner. Plug-In pågår och medfinansieras av Europeiska socialfonden med drygt 97 miljoner kronor under projektperioden. 22 Flaggskeppsinitiativ för smart tillväxt: En digital agenda för Europa Den digitala agendan ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och använda fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. Den digitala agendan består av 101 åtgärder fördelade på sju ben. 23 Exempel på mål i den digitala agendan är bland annat att hela EU ska ha bredband 2013 och att man ska öka användandet av internet från 60 % till 75 % år 2015, och från 41 % till 60 % i socialt utsatta grupper. Framstegen inom En digital agenda för Europa mäts genom funktionen Digital Agenda Scoreboard där man kan se framstegen för respektive medlemsland. Regionförbundet Östsams verksamhet: Regional digital agenda för Östergötland Regionförbundet Östsam deltar i samarbete med Länsstyrelsen och Landstinget i Östergötland i arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Östergötland. Agendan ska bidra till att befintliga resurser utnyttjas bättre och är ett komplement till befintliga insatser, bland annat inom säkerhet, infrastruktur, tillgänglighet, infrastruktur och kompetensförsörjning. Den digitala agendan för Östergötland ska inriktas på insatser som är av specifikt östgötskt intresse utifrån situationen i regionen, samt insatser inom områden där man har särskild bra förutsättningar för fortsatt utveckling och där man kan tillföra kunskap och erfarenheter. Dessutom ska man främja insatser som stödjer de regionala utvecklingsstrategierna så som de beskrivs i Östergötlands regionala utvecklingsprogram (RUP). Digidel Regionförbundet deltar också genom länsbiblioteket, som är en av Regionförbundets delverksamheter, i Kampanjen Digidel. Digidel är ett nationellt nätverk som bildats för att öka e-delaktigheten och minska digitala klyftor genom samverkan. Bakgrunden till skapandet av nätverket är undersökningen Svenskarna och Internet Enligt undersökningen finns 1,5 miljoner svenskar från 16 år och uppåt som aldrig eller sällan använder internet och

18 samhällets digitala tjänster. De flesta av icke-användarna återfinns bland äldre, men det finns även icke-användare bland yngre. För att fler svenskar ska kunna vara delaktiga på nätet krävs att olika aktörer på såväl nationell som regional och lokal nivå samarbetar. Exempel på detta kan bland annat vara socialtjänsten, omsorgsverksamhet, flyktingsamordnare, formell vuxenutbildning, mödravård och BVC, m.fl. Genom att arbeta tillsammans blir möjligheterna större för att kunna öka den digitala delaktigheten. Digidel pågår , och målet är att de deltagande aktörerna med gemensamma krafter ska ha fått ytterligare svenskar att börja använda internet innan slutet på Vidare vill deltagarna i Digidel också bidra till att redan aktiva användare av internet blir ännu bättre på att tillvarata möjligheterna som internet erbjuder för att underlätta vardagssysslor, vara delaktig i samhällsutvecklingen, få en bättre vård och omsorg, större möjlighet till arbete och en bättre utbildning. 18

19 Hållbar tillväxt 24 EU:s beroende av olja, gas och kol utgör ett hot mot EU:s ekonomiska säkerhet. Ett exempel på detta är att konsumenter och företag blir mer sårbara för prischocker. Dessutom bidrar beroendet till negativa klimatförändringar. När konkurrensen om världens naturresurser hårdnar uppstår ett allt högre tryck på miljön. EU kan verka för att lätta på trycket genom att föra en politik för hållbar utveckling. Genom att göra detta vinner EU fördelar inom både konkurrenskraft och arbetet för ett bättre klimat. Ett exempel på detta är bland annat att om 20 % av EU:s energibehov täcks av förnybara energikällor kan det skapas nya jobb i EU, och ytterligare om man även uppfyller det 20-procentiga energieffektiviseringsmålet. 25 Flaggskeppsinitiativ för hållbar tillväxt: Ett resurseffektivt Europa Naturresurserna är ryggraden i vår ekonomi och livskvalitet. Därför kan vi inte fortsätta med vårt resursslöseri. Bättre resurseffektivitet är en viktig del av en högre tillväxt och kan även bidra till att skapa fler jobb i Europa. Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa ska stöda omställningen till en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi. Initiativet ska också främja energieffektivitet, en ökad användning av förnybara energikällor och en moderniserad transportsektor. Kommissionen lägger inom ramen för initiativet fast långsiktiga ramverk för politiska åtgärder, bland annat inom fiske, transport, infrastruktur, energi, näringslivsinsatser, råvaror och regional utveckling. Regionförbundet Östsams verksamhet: Samhällsplanering Arbetet inom energi och miljöområdet är integrerat i Regionförbundets olika verksamheter, främst regional utvecklingsplanering, infrastruktur och kollektivtrafik. Regionförbundet ansvarar bland annat för att planera ett resurssnålt transportsystem. Man arbetar också med rumslig planering av centralisering av bebyggelse, vilket förkortar resvägar och därmed minskar behovet av bil. Detta resulterar i sin tur i minskade koldioxidutsläpp. Regionförbundet arbetar också med att reducera energiförbrukningen i regionen, och ställa om till en resurseffektiv energiutnyttjande. För att kunna genomföra detta har Regionförbundet bland annat upprättat Energibanken. Energibanken beskriver energiförbrukningen i regionen och dess kommuner och är den första av sitt slag i Sverige. Energibanken är viktig eftersom påverkansarbetets framgång vad gäller att möta miljömålen bygger på att goda kunskapsunderlag. Energikontoret Regionförbundet äger också Energikontoret Östra Götaland. Energikontoret arbetar för att nå regionens klimatmål; att man år 2050 inte längre ska vara beroende av fossila bränslen och att använda energi effektivt överallt. Samtidigt som energiomställningen genomförs ska Östergötlands företag kunna växa och skapa nya jobb. Kontorets verksamhet finansieras av Regionförbundet, Östergötlands kommuner, Energimyndigheten och EU-programmet IEE (Intelligent Energy Europe). Energikontoret ansvarar också för att utveckla och driva projekt för regionens kommuner, företag och invånare för att använda energi effektivare och välja förnybar energi. Ett exempel är projektet Energieffektiva företag, som ska utveckla en modell för energieffektivisering av små och medelstora företag i regionen Ibid. 19

20 Projektet är ett regionalt samverkansprojekt mellan Energikontoret Östra Götaland och Östergötlands kommuners energi och klimatrådgivare. Arbetssättet inom projektet är en blandning av utbildning, grupparbeten och coachning i grupp och enskilt. Parallellt utvecklas en metod arbetsmetod för klustersamarbeten som stöd vid energi och klimatrådgivarnas arbete riktat till företag. Ett annat exempel är projektet Baltic Eco Mussels. Ny forskning pekar på att musselodling är hållbar och erbjuder såväl socioekonomiska som miljömässiga fördelar. Bland annat kan kommersiella musselodlingar leda till skapandet av nya jobb, till exempel för skärgårdens fiskare som i och med odlingarna får en chans att diversifiera sina inkomstkällor. Ur miljömässig synpunkt kan musselodlingarna också vara som foder till höns eller till biogasproduktion, samtidigt som musslorna renar vattnet från fosfor. Projektet syftar till att utveckla en hållbar musselekonomi i Östersjöområdet genom stöd till nyckelaktörer för att utveckla musselodlingar i regionen. Arbetet inkluderar bland annat utvärderingar av förutsättningar och utvecklandet av riktlinjer och affärsplaner för bönder, samt utvärderingar av marknadspotential och socioekonomiska resultat av storskaliga musselodlingar. Dessutom ska man informera och utbilda nyckelaktörer såsom forskare, representanter från vattenbruk och brukare. Flaggskeppsinitiativ för hållbar tillväxt: Industripolitik för en globaliserad tid EU:s industripolitik ska göra företagen bättre rustade och mer konkurrenskraftiga. Flaggskeppsinitiativet Industripolitik för en globaliserad tid ska bidra till ett förbättrat företagsklimat, särskilt för små och medelstora företag. Initiativet ska också stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. Industripolitiken ska utformas i nära samarbetet med näringslivet, akademiker, fackföreningar, icke-statliga organisationer och konsumentorganisationer. Regionförbundet Östsams verksamhet: ALMI Regionförbundet är delägare i Almi företagspartner Östergötland. Almis vision är att skapa möjligheter för alla bärkraftiga idéer och företag att utvecklas 26. Detta ska ske genom rådgivning, lån, riskkapital och inkubation. Almi möter sina kunder i företagandets alla faser, från den första idén till framgångsrika företag, och omfattar såväl idéer med tillväxtpotential som befintliga företag som satsar på tillväxt och expansion. Almis erbjuder lån med lite större risk när ingen annan aktör gör det 27. Bärkraften i idén eller företaget är viktigare än de reala tillgångarna. Det är också viktigt att entreprenören och företaget har förmåga att utveckla och ta tillvara idén eller investeringen. För att inte konkurrera med den privata marknaden och för att kompensera den höga risken tar Almi ut en ränta som är högre än den normala bankräntan. Almi har också två sorters riskkapital; Såddkapital och Expansionskapital. Såddkapital investerar Almi i tillväxtföretag i ett mycket tidigt skede. För att ett företag ska Såddkapital ska det vara ett kunskapsintensivt tjänste eller produktföretag med stor affärspotential och hög skalbarhet. Expansionskapital investerar Almi i företag som är i en tidig fas av expansion eller tillväxt. Företagen ska ha skalbara affärsmodeller och möjlighet till långsiktig värdetillväxt för att de ska kunna få Expansionskapital. Dessa investeringar sker alltid i samarbete med en partner Ibid. 20

21 Almis kunder erbjuds också rådgivning, antingen av Almi eller av externa underkonsulter. Utgångspunkten för rådgivningen är att kunderna ska få bästa möjliga tjänst och kompetens utifrån sina behov. Eftersom verksamheten är regionalt baserad och de olika bolagen inom Almi har olika förutsättningar vad gäller resurser kan utbudet av erbjudanden inom rådgivning variera från region till region. Det finns olika sorters rådgivning. Innovationsrådgivningen ges i fyra faser: beskrivning av idén, verifiering av idén, utveckling och till slut kommersialisering av idén. Nyföretagarrådgivningen riktar sig till personer som är på väg att bli företagare. IFS rådgivning vänder sig till nya företagare med utländsk bakgrund. Som ett komplement till den ordinarie rådgivningen för nya företag och företag i tidiga skeden finns projektet Mentor som innebär att en adept får tillgång till en mentor. Denne arbetar ideellt för att stödja företaget. Dessutom erbjuds redan etablerade företag bland annat rådgivning inom lönsamhetsstyrning, framtidsdialog, företagscoachning och marknadsutveckling. Almi arbetar också med inkubation, i syfte att finansiera och kvalitetssäkra Sveriges inkubatorer. Inom inkubation bedrivs olika projekt vars syfte är att utveckla metoder för att företag snabbare ska nå ut till kund och marknad internationellt. Dessutom driver Almi ett inkubatorprogram kallat BIG Sweden. Programmet riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av nystartande av företag med fokus på tillväxt och export. Verksamheten inom programmet består av kompetensutveckling, resultatbaserad finansiering till de inkubatorer som visat bäst reslutat och finansiering av innovativa utvecklingsprojekt inom inkubation. Kreativa näringar Den kreativa sektorn är ett begrepp och område som Regionförbundet arbetat med sedan Den kreativa sektorn är ett vidgat kulturbegrepp och omfattar även verksamheter som stöttar det konstnärliga skapandet. Begreppet kreativa sektorn berör ett stort antal aktörer och omfattar bland annat: - Turism och rekreation, - Media (bl.a. film) - Konst/design, - Kulturarv/information, - Musik, dans, teater och Den kreativa sektorn ingår också som en viktig aktör i många delar av samhället och näringslivet. Med stöd av tillväxtverket har Regionförbundet under ett antal år arbetat aktivt med utveckling av regionens kulturella och kreativa näringar. Arbetet leder bland annat till kunskap om arbetssätt, metoder och verktyg för att även fortsättningsvis kunna stärka Östergötlands kreativa sektor. I Östergötland finns många kreativa företag och en stor del av dem har potential att växa under rätt förutsättningar. Företagen har ofta god kännedom om hur marknaden ser ut och hur vilken logik som styr den. De kan delas in i tre kategorier: - Kreativa företag inom teknik/ användandet av nya medier: Dessa företag använder sig bland annat av film och visualisering, och kan också till viss del ha kopplingar till exempelvis dataspelsutveckling m.m. 21

22 - Design, mode och hantverk: Inom denna kategori finns många egenföretagare. De flesta av dessa egenföretagare är relativt framgångsrika, och en stor del är unga. För denna grupp företagare behövs, i likhet de andra kategorierna, en form av nätverk, sammanhang eller kluster för att vidare utveckling på en högre nivå ska vara möjlig. - Konstnärer, musik, danskompanier m.fl.: Inom denna kategori finns ett stort antal fristående kreativa individer. Även dessa skulle vinna på ett mer medvetet entreprenörskap i ett större sammanhang eller nätverk, vilket skulle skapa större möjligheter för fristående utövare att leva på sin konstform. Regionförbundet kan med mer kunskap om dessa kulturella och kreativa näringar och deras förutsättningar anpassa de stödsystem som finns tillgängliga för företags och näringsutveckling. Detta leder i sin tur på sikt till att företagen ökar sin omsättning och sin konkurrenskraft. Det är också viktigt att företagen själva känner till vilket stöd de kan få i olika skeenden i deras utveckling. Regionförbundet arbetar också aktivt med att skapa möten mellan medlemskommunernas företrädare för näringsliv, kultur och turism för att på så sätt öka förståelsen för de respektive områdena och öka samarbetet. I regionen pågår ett arbete med att etablera mötesplatser som ska fungera som utvecklingsmiljöer där aktörer inom olika områden arbetar i nätverk utifrån en gemensam vision. Detta leder i sin tur till utveckling av såväl gruppen som platsen och regionen. Mötesplatserna ska vara en plattform där de deltagande aktörerna kan stärka varandra i utövande och entreprenörskap. För att detta ska lyckas är det viktigt att kommunerna deltar i arbetet med tid och resurser som är grunden för den lokala och regionala utvecklingen av den kreativa sektorn. På internetportalen har natur, kultur och turism en gemensam plattform för sin verksamhet. Regionförbundet arbetar på hemsidan för att marknadsföra regionens kultur och natur i syfte att öka natur och kulturturismen. 22

23 Tillväxt för alla 28 Den ekonomiska krisen har lett till hög ungdomsarbetslöshet i EU (över 21 %) och det blir allt svårare för arbetslösa att hitta jobb. Samtidigt medför befolkningsutvecklingen att allt färre arbetande måste försörja allt fler som inte arbetar. Den totala sysselsättningen i EU måste öka. Sysselsättningen är särskilt låg bland kvinnor (63 % mot 75 % för män i åldern år), och bland arbetstagare i åldern år (46 % mot 62 % i USA och Japan). Det har blivit viktigare för den enskilda att skaffa sig nya färdigheter, eller bygga på dem man har, för att lättare hitta arbete. Det finns dock ca.80 miljoner lågutbildade i EU, som i lägre utsträckning än högutbildade deltar i livslångt lärande. Dessutom fanns redan innan den ekonomiska krisen 80 miljoner människor som riskerade att leva i fattigdom. Av dessa var 19 miljoner barn. Flaggskeppsinitiativ tillväxt för alla: En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Initiativet syftar till att modernisera arbetsmarknaderna och ge människor ökad egenmakt genom kompetensutveckling under hela livet. Detta ska bidra till att öka deltagandet på arbetsmarknaden samt att bättre anpassa tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta ska genomföras genom att reformer som ska göra arbetsmarknaden både mer flexibel och tryggare s.k. flexicurity, skyndas på. Dessutom ska människor förses med rätt färdigheter för dagens och morgondagens arbetsmarknad. Förutsättningarna för sysselsättningsskapande ska förbättras och förbättringar ska även ske vad gäller kvaliteten på jobben och arbetsvillkoren. Regionförbundet Östsams verksamhet: EmploYouth Regionförbundet Östsam leder projektet EmploYouth, vars syfte är att bidra till målen i Europa 2020-strategin genom att skapa ett hållbart transnationellt nätverk av kommuner och regioner som arbetar med ungdomsarbetslöshet. Målet är att öka kunskapen om EU-policys och initiativ för att motverka ungdomsarbetslöshet och att öka kunskapen om hur man implementerar dessa på en lokal nivå. Dessutom ska projektet bidra till att medvetandegöra ungdomsarbetslösheten i ett flertal EU-länder, eftersom denna varierar kraftigt. Exempel på detta är bland annat att Österrike har 3 % ungdomsarbetslöshet medan Spanien har mer än 50 %. EmploYouth ska också möjliggöra för deltagande i internationellt utbyte för aktörer från civilsamhället. Slutligen ska projektet också belysa gemensamma intressepunkter som kan ligga till grund för utveckling av framtida projekt. Under projekttiden (24 månader) håller man totalt fem konferenser, då man diskuterar samarbetsmodeller för en effektiv arbetsmarknadsintroduktion (privat/offentlig/frivilligorganisationer), flexibla modeller för arbetsträning (individuellt stöd, yrkesträning drop-outs m.m.) metoder för att stödja unga i en utsatt situation samt social ekonomi och hur man skapar en marknad samt sysselsättning för socialt utsatta grupper. Målgruppen för projektet är politiker, tjänstemän, frivilligorganisationer, små och medelstora företag och andra aktörer med anknytning till ungdomar, utbildning och sysselsättning. Resultat av projektet förväntas bli etablerandet av ett hållbart transnationellt nätverk för bemötandet av ungdomsarbetslöshetsfrågor, en gemensam handlingsplan för framtida samarbete inom flertalet områden, ökad internationella utbyten mellan aktörer inom den civila sektorn samt en ökad känsla av EU-medborgarskap genom påvisandet av hur EU-policys implementeras på lokal nivå