Minnesanteckningar från workshops för ökad delaktighet och inflytande inom området psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Minnesanteckningar från workshops för ökad delaktighet och inflytande inom området psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län"

Transkript

1 PRIO psykisk ohälsa i Kalmar län Minnesanteckningar från workshops för ökad delaktighet och inflytande inom området psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 2 Innehåll Inledning 3 Inspirerande ledord 3 Modeller för delaktighet och inflytande 4 Shiers delaktighetsmodell 4 Delaktighetens stege 5 Delaktighetstrappa 5 Mål och syfte för delaktighet och inflytande 6 Övergripande mål 6 Delmål på individnivå 6 Delmål på verksamhets-/föreningsnivå 6 Delmål på System-/förbundsnivå 6 Syfte 6 Delaktighet och inflytande 7 Vad betyder delaktighet? 7 Vad betyder inflytande? 7 Faktorer som minskar delaktighet 7 Delaktighet på individnivå 8 Viktigt att: 8 Forum (Vad/när/hur) 8 Metoder/verktyg 8 Delaktighet på verksamhetsnivå 9 Viktigt att: 9 Forum (Vad/när/hur) 9 Metoder/verktyg 9 Feedback 9 Delaktighet på systemnivå 10 Viktigt att: 10 Forum (Vad/när/hur) 10 Metoder/verktyg 10 Feedback 11 Vad kan huvudmännen stödja Brukarorganisationerna med: 11 Material att hänvisa till 11 Stort tack till alla som deltagit aktivt i arbetet med detta dokument 11 Bilaga 1 Åtgärder för ökad delaktighet Bilaga 2 Brukares erfarenheter workshop 11/ Bilaga 3 Modell för förståelse av psykiska problem Bilaga 4 Checklista för bra möte och dialog

3 3 Inledning Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård i Kalmar län, har beslutat att delaktighet och inflytande för brukare/patienter/anhöriga och närstående behöver ökas. För att sätta fokus på frågan planerades en rad aktiviteter in för att ta reda på vad delaktighet och inflytande innebär på olika nivåer. Aktiviteterna (www.rfkl.se/prio) resulterade i detta dokument och ett antal åtgärder, Bilaga 1, att jobba vidare med. Brukarnas erfarenheter som kom fram den 11 juni, finns sammanställda i Bilaga 2. Dessa erfarenheter är en guldgruva för verksamheterna i Kalmar län att beakta och gå vidare med i förbättringsarbetet för denna målgrupp. Genom ökad förståelse för psykiska problem och dess konsekvenser kan vi förbättra förutsättningarna för dialog mellan profession och brukare. I Bilaga 3 finns en modell som, Jonas Fransson brukare i Kalmar län, har tagit fram för att underlätta förståelsen för psykiska problem. I Bilaga 4 finns en checklista för att få till en bra dialog mellan föreningar/förbund och huvudmän. Checklistan är ett resultat av arbetsgruppens arbete efter workshopen den 11/6. Detta dokument ska inte ses som en färdig lösning på hur arbetet framåt ska se ut, utan som en första del i ett pågående och utvecklande arbete, där även innehållet i detta dokument kan bearbetas vidare längre fram. En av de viktigaste ingredienserna i detta arbete är engagemanget hos huvudmän och organisationer, för att förbättra delaktighet och inflytande. Det är det som avgör hur långt arbetet kommer nå. Inspirerande ledord Arbetet med delaktighet och inflytande har inspirerats av Jonas Fransson, brukare i Kalmar län. Han har ett ledord som förkortas KÄRLEK. KÄRLEK står för kamratskap, ärlighet, respekt, laganda, engagemang och kommunikation. Alla delar är lika viktiga för delaktighet och inflytande. LEDORD Kamratskap Ärlighet Respekt Laganda Engagemang Kommunikation

4 4 Modeller för delaktighet och inflytande Shiers delaktighetsmodell Shiermodellen utvecklades 2001 av H Shier 1 med utgångspunkt i barns delaktighet. På varje delaktighetsnivå kan individer och organisationer vara olika mycket engagerade. Modellen försöker klargöra detta genom att identifiera tre steg av engagemang på varje nivå: Öppningar, Möjligheter och Skyldigheter. På varje nivå sker steget Öppningar så snart som professionen engagerar sig personligen eller konstaterar att man tänker arbeta på ett särskilt sätt. Det andra steget, Möjligheter, inträffar när de behov är uppfyllda som gör det möjligt för personal eller en organisation att i praktiken arbeta på denna nivå. Dessa behov kan bestå av resurser såsom arbetstid, färdigheter och kunskap, utveckling av nya arbetssätt eller andra sätt att närma sig fastställda arbetsuppgifter. Slutligen uppstår Skyldigheter när man kommit överens om en policy som innebär att organisationen och personalen ska arbeta på denna nivå. Det byggs alltså in i systemet att arbeta på ett särskilt sätt, som möjliggör en särskild grad av delaktighet. Modellen innehåller en särskild fråga för varje steg på varje nivå. Genom att besvara frågorna kan läsaren definiera den nuvarande situationen och lätt identifiera nästa steg som bör tas för att höja delaktighetsnivån. I verkligheten är det inte troligt att personalen eller organisationen befinner sig på en enda plats i diagrammet. De kan vara på olika steg och på olika nivåer. I modellen nedan är barn utbytt till individ. Öppningar Möjligheter Skyldigheter Individnivå Verksamhetsnivå Organisationsnivå 1 Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations. A New Model for Enhancing Children s Participation in Decision-making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Rights of the Child. Children & Society Vol 15 pp

5 5 Delaktighetens stege Roger Harts utvecklade redan på 1990-talet en modell för delaktighet Delaktighetens stege. Den illustrerar åtta olika nivåer av delaktighet. De tre nedersta trappstegen på Harts stege: manipulation, maskot kan sammanfattas med beteckningen icke-delaktighet. Många professionella anser att dessa tre steg är de mest användbara funktionerna på Harts stege. Stegen hjälper dem att känna igen och att arbeta bort exempel på icke-delaktighet som förekommer i det egna arbetet. DELAKTIGHETENS STEGE 8) Barns initiativ gemensamt beslut 7) Barns initiativ styr 6) Vuxeninitiativ gemensamt beslut 5) Barn är informerade och tillfrågade 4) Barn är informerade vuxna beslutar 3) Barn används som maskotar 2) Barn används som dekoration 1) Barn manipuleras Delaktighetstrappa Delaktighetstrappan är ett annat sätt att illustrera delaktighet på. För att kunna vara delaktig behöver man information, man måste veta vad man har att ta ställning till. Information ges via envägskommunikation. Vid konsultation tas synpunkter in, men man vet inte riktigt vad som händer med syn-punkterna, det är inte säkert att de påverkar besluten. I en dialog pratar man med varandra på samma villkor, kommunikationen går lika mycket åt bägge håll. Inflytande kan man ha då man får vara med och lägga ett förslag eller påverka vilka frågor som ska tas upp. Medbeslutande har man om man får vara med och bestämma då besluten tas.

6 6 Mål och syfte för delaktighet och inflytande Övergripande mål Bättre vård och omsorg genom förbättrade förutsättningar för delaktighet och inflytande för individer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län Delmål på individnivå Att det finns forum för delaktighet på individnivå. Att individen vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att individen får återkoppling på vilket resultat åsikterna lett till. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på individnivå. Definition: Med individ menas brukare/patient/anhörig/närstående. Delmål på verksamhets-/föreningsnivå Att det finns forum för delaktighet på verksamhets-/föreningsnivå. Att verksamhetsnivån systematiskt efterfrågar synpunkter på verksamheten från förening. Att föreningen vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att föreningen får återkoppling på resultatet av sina åsikter. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på verksamhetsnivå. Definitioner: Med verksamhet menas en avdelning eller enhet inom en huvudman. Med förening menas en organisation som företräder individer på lokal nivå. Delmål på System-/förbundsnivå Att det finns forum för delaktighet på system/förbundsnivå. Att systemnivån systematiskt efterfrågar synpunkter från förbunden. Att förbundet vet sina rättigheter, hur åsikter förs fram och stöd att föra fram åsikterna. Att förbundet får återkoppling på resultatet av sina åsikter. Att verksamheten har mål för delaktighet och inflytande på systemnivå. Definitioner: Med system menas en eller flera huvudmän. Med förbund menas en organisation på länsnivå som företräder flera föreningar på lokal/regional nivå. Syfte Att utveckla fungerande forum för delaktighet och inflytande på individ-, verksamhets- och systemnivå där brukare/patienter/anhöriga/närstående kan ha en fungerade dialog med beslutsfattare och profession kring utveckling och uppföljning av vård och omsorg.

7 7 Delaktighet och inflytande Vid workshopen i juni 2014 definierade deltagarna delaktighet och inflytande så här: Vad betyder delaktighet? Att bli lyssnad på. Få vara med vid möten, delaktig vid beslut. Delaktig i samhället och i sammanhang. Lite lägre nivå av inflytande. Kropp/Fysiskt. Kan innebära skillnad mellan fungerande eller icke fungerande vård. Om individen själv är med i planeringen och får vara med i t.ex val av behandling är oddsen bättre att lyckas. Vad betyder inflytande? Att få vara med och bestämma. Att påverka. Huvud/Intellektuellt. För att kunna vara delaktig och ha inflytande, måste man veta sina rättigheter! Respekt för varandra. Samhället behöver förändras så att alla får plats. Varje människa är unik, men strukturellt sett finns det många gemensamma perspektiv. Faktorer som minskar delaktighet För lite resurser (tid, pengar mm för både brukare o tjänstemän). Att man sitter fast i sina rutiner. Dåligt bemötande. Att man arbetar mot/åt individen istället för/med den. Engagemang i föreningar minskar generellt. Byråkrati. Lagar. Sekretess. Ersättningsfrågan måste lösas! Information - upplevs ofta som "ej fått någon". Hur informera rätt?

8 8 Delaktighet på individnivå Verklig delaktighet och inflytande innebär att jag blir sedd och lyssnad till och att jag känner att jag verkligen blir detta. Det ska bli det bästa möjliga för mig, inte för verksamheten eller personalen. Lägger stort ansvar på att individen ska kunna formulera och uttrycka sig. Riskfaktor: Den som har lättast att uttrycka sig får mest genomslag. Inflytande: Man måste få chansen att representera sig själv vid olika möten och sammankomster. Viktigt att: 1. Bli sedd och lyssnad till på riktigt insatser för individens bästa. 2. Individen får stöd för att kunna delta. 3. Förståelse för att det kräver mycket av individen att få vara delaktig och ha inflytande. 4. Det är viktigt att få vara delaktig även om man får avslag/nej. Forum (Vad/när/hur) Ibland bättre att anhöriga representerar. Utgå från behov och förutsättningar. Vid behov utse en stödperson som individen själv känner tillit till och som kan erbjudas följa med i processen från utredningens start till så långt som individen själv vill. Stödpersonen kan resonera med individen efteråt, förklara, mm. Personen bör ha fingertoppskänsla, social kompetens och empatisk förmåga. Inte jobba med att samla alla till nätverksmöten, speciellt då det gäller barn/unga. Nätverken kan bli ganska stora och oftast är det myndighetspersoner vilket kan medföra att individen kan känna sig utpekad/utsatt. Personlig utveckling hämmas av för stora möten. Barn ska få bestämma vart möten ska hållas. Ibland kan det vara enklast att ta till sig information i den egna hemmamiljön där man är trygg. Metoder/verktyg Vårdplan/genomförandeplan för patient/brukare. Samordnad Individuell Plan (SIP). Case Manager (CM) eller Personliga ombud kan stödja och hjälpa individen i kontakter med vård och omsorg. Upplevelsebok. Man registrerar hur man upplever sina insatser i en bok. Studiecirklar på individnivå för att förstå sig själva o sina erfarenheter (NSPH), på boenden o i sysselsättning, kan ge förutsättningar för att få till en långsiktig delaktighet på alla nivåer! Efter genomförd cirkel har individen lättare att uttrycka och förstå sina erfarenheter och blir mer benägen att vilja vara med och påverka på verksamhet och systemnivå. Skapa en struktur som ger individen kontinuerlig generell information om sina rättigheter, vad som händer vid utredning/insatser, vart man vänder sig om man har synpunkter, om man vill byta socialsekreterare/handläggare/läkare etc.

9 9 Delaktighet på verksamhetsnivå Viktigt att: 1. Bli sedd och lyssnad till på riktigt insatser för individens bästa. 2. Individen får stöd för att kunna delta. 3. Brukarorganisationer involveras på alla nivåer. 4. Ta tillvara synpunkter från de som ej är föreningsanslutna. 5. Använd brukare vid analys av kartläggningar etc. Statistik kan tolkas olika och brukare kan se med andra ögon utifrån sin egen erfarenhet. 6. Att få vara med vid t.ex. omorganisationer, både små och stora frågor. Brukare har mycket erfarenhet och kunskap som de gärna delar med sig av. Forum (Vad/när/hur) Erbjuda både verksamhet och individ att ingå i nätverk för erfarenhetsutbyten, coaching mm. Bra om möten sker på så neutral mark som möjligt. Viktigt att få bli inbjuden och få bjuda in sig t.ex. att kommunen bjuder in för att informera om och diskutera SIP och hur vården ser ut etc. Samla individer som fått insatser i verksamheten tidigare och upprätta fokusgrupper, erfarenhetspaneler, bollplank eller liknande. Regelbundna möten mellan verksamheter och brukarorganisationer. Metoder/verktyg Vid strategiska beslut, redogöra för hur brukares delaktighet har sett ut på vägen dit. Brukarrevisioner. Erbjuda generellt stöd såsom stödsekreterare till nyutbildade familjehem. Stöd till nyutbildad personal. Brukare kan förmedla sina erfarenheter i syfte att utveckla verksamheten, exempelvis via Attitydambassadörer (Hjärnkoll) eller Brobyggarna. Att lära av fosterbarn en metod för uppföljning av avslutad familjehemsplacering. Feedback Inflytande/delaktighet viktigt att det blir verkstad, att myndigheter inte bara säger att det är viktigt. Kontinuerlig återkoppling.

10 10 Delaktighet på systemnivå Viktigt att: 1. Det ska synas att delaktighet resulterar i inflytande på beslut och aktiviteter. 2. Brukarorganisationer ska involveras i planering. 3. För att kunna vara delaktig krävs förståelse från arbetsgivaren. Det krävs både tid och ork att vara med vid olika möten. Kan behövas hjälp/stöd från myndigheterna att få de förutsättningarna. 4. Se brukarorganisationerna som en resurs både vad gäller kunskap och de tjänster de erbjuder. 5. Tydligt informera om hur långt delaktigheten sträcker sig. 6. Vid strategiska beslut, redogöra för hur brukares delaktighet har sett ut på vägen dit. 7. Tänka på ordval i skriftligt och muntligt språk! Det ska vara lätt att förstå! Forum (Vad/när/hur) Funktionshinderrådet på Landstinget. Länshandikapprådet presidiet (politiker) kalla brukarorganisationer för samråd Kommunernas handikappråd. Plattform på länsnivå där brukarorganisationerna representerar varandra. Utred hur föreningslivet kan stötta varandra och hur huvudmännen kan stödja processen. Finns goda exempel på samverkan med studieförbund som kan hjälpa med praktiska saker, coaching, hålla i samtal vid dialog mm. Föreningspolitiska frågor sker på läns-/huvudmannanivå. Metoder/verktyg Utbildning av brukarrepresentanter inom föreningsorganisation, självkännedom kopplat till rollen som brukarrepresentant etc. Låt politiker/chefstjänstemän uppleva vad en funktionsnedsättning kan innebära. Konsekvensbeskrivning inför beslut om vilka konsekvenser olika alternativ av beslutet ger t.ex gällande ekonomi och sociala aspekter för målgruppen. Föreningsbidrag - Kommunens föreningsbidrag på lokal nivå (ofta kultur o fritid), behöver medvetandegöras om att det är skillnad på idrottsförening o brukarförening. - Ge bidrag som gäller samtliga föreningar. Kunskap om personers/brukares rättigheter. Ärenden på politisk nivå, ska redogöras för hur barnet/den unge varit delaktig. Politikerna lära sig att efterfråga det. Fadderpolitiker i nämnderna/politisk nivå. Brukare som ökar kunskapen om psykisk ohälsa i samhället t.ex Attitydambassadörer (Hjärnkoll).

11 11 Feedback Viktigt att följa upp de frågor som diskuteras i råden för att få återkoppling på hur frågorna behandlas vidare. Det är viktigt att synliggöra att det som sägs på dessa råd går vidare till beslut och aktiviteter. Landstinget har rutiner som gör att det går att följa frågor i olika led, likaså Oskarshamns kommun. Kommunikationen mellan och inom myndigheterna behöver bli bättre. Viktigt att skapa relationer med myndigheterna, föra diskussioner om hur och i vad brukarrådet kan vara delaktiga. Tänk även i vidare perspektiv vi bidrar gärna med erfarenhet hos t.ex. AF, arbetsgivare. Även i folkhälsoarbetet kan vi bidra (riskbruk). Viktigt att få möjlighet att visa att man finns. Som exempel kan brukarråd behöva hjälp med marknadsföring, att göra informationsfolder etc. Både gentemot brukare och profession. Vad kan huvudmännen stödja Brukarorganisationerna med: Lokal, dator, internet, ekonomisk hjälp/kontroll, bil/resor? Hjälp med information om var man eventuellt kan söka pengar för t.ex. utbildningar, marknadsföring, aktiviteter för brukarråd/organisationer. Vore bra med någon/några kontaktpersoner på läns- och/eller kommunnivå som kan informera om aktuella saker. Material att hänvisa till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialdepartementet. Patienter och personal utvecklar vården En handbok i fyra steg för erfarenhetsbaserad verksamhetsutveckling. SKL. Lyckas med brukarmedverkan. Förberedd att påverka - och låta sig påverkas. SKL. Stort tack till alla som deltagit aktivt i arbetet med detta dokument Attention, AAF, RSMH, ÅSS, NKA, STROKE-föreningen i Kalmar län, Neuroförbundet i Kalmar län samt kommunerna, Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län.

12 Bilaga 1 Åtgärder för ökad delaktighet och inflytande Deltagande organisationer: Attention, AAF, RSMH, ÅSS, NKA, STROKE-föreningen i Kalmar län, Neuroförbundet i Kalmar län. Brukare/anhörigas åsikter om vilka hinder som finns för delaktighet och inflytande För lite resurser (tid, pengar mm för både brukare o tjänstemän). Att man sitter fast i sina rutiner. Dåligt bemötande. Att man arbetar mot individen istället för med den. Engagemang i föreningar minskar generellt. Byråkrati. Lagar. Sekretess. Ersättningsfrågan måste lösas! Information - upplevs ofta som "ej fått någon". Hur informera rätt? Det inledande arbetet med att förbättra brukarmedverkan har prioriterats enligt nedan Åtgärder på organisationsnivå/ verksamhetsnivå 1. Brukarmedverkan behövs på olika nivåer. För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver en uppdragsmodell utarbetas. 2. En ersättningsmodell kopplad till uppdraget för brukarmedverkan ska tas fram. 3. Verka för att en övergripande paraplyorganisation formeras för organisationer inom området psykisk ohälsa. 4. Sätta ihop en verktygslåda för professionen, med metoder och verktyg som underlättar dialog, kommunikation, information, delaktighet och inflytande. Åtgärder på individnivå 1. Utveckla arbetet med Samordnad Individuell Plan (SIP). 2. Sätta ihop en verktygslåda för professionen, med metoder och verktyg som underlättar dialog, kommunikation, information, delaktighet och inflytande.

13 Bilaga 2 Workshop 11/ Brukares erfarenheter Följande erfarenheter av vård och omsorg framkom vid workshop för delaktighet och inflytande den 11 juni 2014, Oskarshamns folkhögskola. Deltagande organisationer: AAF, RSMH, NKA, Neuroförbundet i Kalmar län, LP-stiftelsen, Unga KRIS, FHR, Strokeföreningen i Kalmar län, IOGT-NTO, SPES/NSPH Jönköpings län, samt kommunerna, Regionförbundet och Landstinget i Kalmar län. Jämlikhet Lagarna fungerar ej för individer med psykiska funktionshinder. - LSS måste vara långsiktigt! - Personlig assistent svårt att få. - Handläggarna ger ej individanpassad hjälp! Neurologiska problem har ej samma förutsättningar som tex äldre gällande boendestöd. Äldre har stöd dygnet runt, men de med psykiska funktionshinder kanske bara har det på kontorstid. Man tar ej semester från sina psykiska problem. KLT pensionärer får lägre priser varför får inte individer med psykiska funktionshinder eller de med låg inkomst det? Rättigheter Kunskap om sina rättigheter vid en utredning. Om man ej kan vara delaktig så ska det vara tydlig information om det och tydlig information om de olika stegen i utredningen. Måste finnas möjlighet att byta socialsekreterare. Det är svårt att söka stöd och bidrag mycket pappersexercis, tidsgränser och regler. Svårt att förstå hur och vilka sociala insatser man har rätt till och kan få. Dåliga eller svårbegripliga underlag för beslut Man känner sig maktlös! Man får sin diagnos (och möjligen läkemedel) men ingen kunskap om vad diagnosen innebär, vad man kan behöva för stöd eller vilket stöd man har möjlighet att få. I 7:an utbildar man i lag och rätt. Där kan information om socialtjänstlagen läggas in. Tidiga insatser Mer tidiga insatser! Åtgärder redan på förskolan när man ser problemen börja! Rätt insatser på rätt nivå medför behovstillfredsställelse vilket ger ökat självförtroende, vilket ger bättre återhämtning! Kompetens Dålig kunskap om olika diagnoser och vilka konsekvenser de ger hos individen, bland personal (både inom landsting och kommun). Opedagogiskt stöd; låg kompetens om hur man kan/ska stödja, t.ex. dem med autism Hur ser socionomutbildningen ut gällande brukarmedverkan? 1

14 Bilaga 2 Workshop 11/ Socialtjänstens insatser Bekymmer med indragning av personal t.ex. på boenden. Sämre ekonomi påverkar. Hela tiden besparingar man känner sig maktlös! Ej bra med många handläggarbyten, stor personalomsättning. Unga killars attityd mot socialsekreterare grundar sig många gånger på att de har fått byta socialsekreterare flera gånger, finns inget förtroende kvar för socialtjänsten. Socialsekreterare som brinner går vidare till annan organisation. Viktigt att informera om byte av socialsekreterare. Stödsekreterare till unga nya socialsekreterare. Socialsekreterare tror inte att de är så betydelsefulla som de är. Stora kommuner har industritänk med många stationer som ska passeras som person/brukare. Vid varje station ny socialsekreterare. Man skickas vidare hela tiden det måste vara kostsamt med sådan ineffektivitet. Lika lång inslussning som utslussning i socialtjänsten, planering. Otillgängligt stöd, t.ex. svårt att få kontakt med de Personliga Ombuden. Tillgänglighet utanför kontorstid (fredagskväll är kritisk för missbrukare). Som kommun måste man kunna (våga) vika av från huvudvägen. Lagar och riktlinjer kan tolkas på flera sätt. Rutinen ska vara en vägledning men ska inte styra mötet med individen. Professionen ska utgå från den aktuella individens egna behov och förutsättningar. Dålig förståelse för att det går upp och ner hos individer med psykiska funktionshinder. Så fort det går lite bättre så tar de bort insatserna o då åker man ner igen. Man törs inte bli bättre Problem med sommarvikarier som inte förstår att de har tystnadsplikt! Att ha en stödperson knuten till sig som följer hela vägen vid utredning. En som inte är knuten till socialtjänsten. Det måste bli balans. Information/kommunikation Kunskap om personer/brukares rättigheter. Tydlig information om hur långt delaktigheten sträcker sig. Tänka på ordval i skriftligt och muntligt språk! Det ska vara lätt att förstå! Bilder kan vara ett bra komplement till skriftlig och muntlig information. Som professionell ställa uppföljningsfrågor/kontrollfrågor när information har getts för att säkerställa att informationen har gått fram. Oflexibel kommunikation mellan dem som ska ge stöd och dem som ska få stödet Använda webben mer? Kan användas när tid, ork, engagemang finns. Hur ser hemsidorna ut? Tillgängliga för dem som det berör? Brukarbegreppet, för vem är det till? Bra med en kontaktperson inom kommunen som brukarorganisationer kan vända sig till. 2

15 Bilaga 2 Workshop 11/ Bemötande Bli lyssnad på. Bli sedd. "Hur mår du?" Tillit från person/brukare till socialsekreterare och från socialsekreterare till person/brukare. Diagnossättning innebär att man bara fokuserar på de problem man har istället för vilka möjligheter man har. Se det patient/brukare är bra på istället för det de är dåliga på och ge hjälp stöd med det de har svårt med! Mer coaching efterlyses. Jobbigt att veta att läkare och andra vet allt om en de har lätt förutfattade meningar. Läkarna bestämmer man känner sig maktlös! Professionen måste förstå att individen vet hur den vill ha det. Ett dåligt ord/bemötande kan få en att sjunka helt. Konstruktiv kritik efterlyses. Det är för många människor runt omkring den personen som det gäller. Det gäller vid möten och att behöva berätta sin historia flera gånger. Sysselsättning Lönebidragssättning vad gäller, kan man vara med i facket? Tydliggör detta! Har man ej jobb, kan man inte gå med i facket och har inte rätt till MBL, LAS. Ersättningsnivåer för sysselsättning i kommunerna är dåliga - kränkande att inte få något betalt när man gör ett jobb!! Meningsfull sysselsättning på rätt nivå utifrån individens förutsättningar t.ex. flexibel deltid. Viktigt att känna att de jobbar för mig som brukare, inte har färdiga paketlösningar. Små kommuner borde gå ihop och samarbeta för att kunna erbjuda mer valfrihet. Psykiska funktionshinder medför att man drabbas av dålig ekonomi. Anhöriga Uppmärksamma även anhörigas psykiska/somatiska hälsa. - Hur ser hälsan ut hos föräldrar/anhöriga? Vad vet vi? - Hur kan professionen bli bättre på att fråga föräldrar/anhöriga hur de mår? - Mer regelbundet samtalsstöd! Hur ska äldre föräldrar orka stötta sina vuxna barn? - Hur kan föräldrar/anhöriga få hjälp och stöd av samhället? - Sämre hjälp när barnen är vuxna än när de är små, finns ingen beredskap för att barnen blir vuxna! Önskar mer tillgänglig juridisk hjälp. Landstingets insatser Övergången från barn/ungdomshabilitering till vuxenhabilitering behöver förbättras. Man anses färdigbehandlad utan att man får hjälp att lösa det praktiska hemma eller för att behålla hälsan. För få läkare som har specialistkompetens t.ex. om autism och Aspergers syndrom. 3

16 Bilaga 2 Workshop 11/ Individen önskar slippa berätta sin historia varje gång. I Mora har Vårdcentralen en läkare med specialkompetens inom funktionshinder, som träffar individen varje gång, ger trygghet och kontinuitet! Hjälpmedel Läggs stort ansvar på individen att kunna formulera och uttrycka sig och kunna skriva om orsak till varför denne vill byta eller komplettera de hjälpmedel som denne har. Som vuxen får man inga specifika hjälpmedel utan måste i så fall bekosta dessa själv. I samband med att personal har samråd kring eventuella hjälpmedel ska individen som har behovet ges möjlighet att vara med. Detta kan innebära att det måste finnas olika former av stöd för detta som erbjuds individen. Det kan vara någon form av stödjande assistent eller kontaktperson. Det kan vara olika former av hjälpmedel som exempelvis kommunikationshjälpmedel. Placerade barn Få träffa andra placerade barn. Stödperson som den unga själv utser och som kan erbjudas följa med i processen från utredningens start till så långt som den unge själv vill. Denne stödperson ska inte vara socialsekreteraren utan en person som den unga själv väljer och som denna känner tillit till. Bra att ha med en stödperson då den kan resonera med den unga efteråt, förklara, mm. Anpassa mötesformerna utifrån individens förutsättningar så att individen inte känner sig utpekad/utsatt. Det kan vara påfrestande om det är många runt bordet för vissa. Socialtjänsten behöver värna om den ungas tillit till dem. Erbjuda såväl familjehem som ungdomar att ingå i nätverk för erfarenhetsutbyten, coaching mm. Även tänka på att erbjuda detta till de familjehem respektive ungdomar som finns i vårt län, men där kommun utanför länet har placerat. För den enskilda ungdomen som för närvarande lever sitt liv i Kalmar län har det ingen betydelse vilken kommun som har placerat. Viktigt att dessa nätverk ligger utanför socialtjänstens organisation. Erbjuda generellt stöd såsom Stödsekreterare till nyutbildade familjehem. Skapa en struktur som ger den unga kontinuerlig generell information om sina rättigheter, om den far illa i familjehemmet/hvb, under hela utredningstiden och under placeringstiden. Information om vad som händer vid en utredning och om det inte står rätt till i familjehem/hvb, vart vända sig (nedskrivet såväl som muntligt). Kanske ett startkit vid placering. I generell info ska även ingå: Hur göra om den unga vill byta socialsekreterare? Samla unga som varit placerade (två år senare) till erfarenhetspanel eller bollplank. Brukarbegreppet bort inom området för barn och unga! 4

17 Bilaga 3 Modell för förståelse av psykiska problem Genom ökad förståelse för psykiska problem och dess konsekvenser, kan förutsättningarna för dialog förbättras. Modellen är framtagen av Jonas Fransson, brukare i Kalmar län. Personer med psykiska funktionshinder lever ofta med mer eller mindre med ångest hela tiden. När ångesten ökar (röd taggboll) strävar individen efter att döva sin ångest genom någon form av ångestdämpande stimuli (blå fyrkant). Det kan uttrycka sig i form av tröstätande, konsumtion av droger eller att man ägnar all tid åt sitt arbete, projekt eller hobby. Den streckade fyrkanten beskriver individens kapacitetsram eller världsbild - det vill säga hur mycket man klarar av. ÅNGESTANALYS ORSAK OCH KONSEKVENS Om individen inte får hjälp och stöd med orsaken till problemen innan ångest och ångestdämpande stimuli växer sig så stora att de hamnar utanför kapacitetsramen, blir konsekvenserna både mer omfattande och tar längre tid att återhämta sig från.

18 Bilaga 4 Checklista för bra möte och dialog Ha förmöte inför möten där brukare/anhöriga får vara med och sätta dagordningen. Syfte med mötet Plats för mötet Målgrupp Information Kommunikation Varför träffas vi? Vilka frågor ska diskuteras? Vad vill vi nå? Gärna på neutral mark, dvs om möjligt ej kommun/landstingslokaler. Åk gärna ut och besök lokalföreningar/länsorganisationer. Bra med blandade grupper (Lärande nätverk), men viktigt att det inte blir för många tjänstepersoner i förhållande till brukar/anhörigrepresentanter. Att man blandar sig, så det inte blir vi och dom. Tänk på fördelning män/kvinnor. Skicka ut info i god tid före mötet så man hinner sätta sig in i materialet. Använd ett enkelt språk som fungerar för alla målgrupper. Förtydliga och förklara begrepp och förkortningar. Viktigt med ett språk som når till individen. Inled mötet med att gå igenom gemensamma förhållningsregler såsom: Former för mötet - Hur meddelar vi återbud? - Praktiskt, hålltider, pauser, förtäring, namnskyltar etc. - Vilken typ av möte är det: frukostmöte, cafémöte, stort/litet etc. Bygg strukturer för möten så de är förutsägbara. Ordförande brukarrepresentant Sekreterare tjänsteperson Respekt för varandra Mötets innehåll Synpunkter Återkoppling Det är viktigt att alla känner att de får komma till tals och att man respekterar varandras åsikter. - Vad är viktigt att tänka på för att det ska bli bra möte i denna grupp? - Hur ser vi till att alla kommer till tals? - Vem/vilka upprättar dagordningen? Vilka frågor ska diskuteras? - Hur/när sker utskick inför mötet? - På vilken nivå är jag delaktig? Vad förväntas av mig? Mitt mandat? - Hur dokumenteras beslut? - Sammanfatta och utvärdera mötet i slutet. Hur gick mötet? Nådde vi dit vi ville? Har alla samma uppfattning? Ställ relevanta frågor kring det man vill ha synpunkter på. Underlätta diskussion i föreningen kring det huvudmännen vill ha synpunkter på. På vilket sätt och när återkopplas resultatet?

PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län

PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län PRIO psykisk ohälsa Kommunerna och Landstinget i Kalmar län 2014-08-25 (Slutgiltig) Handlingsplan 2014-2015 för utveckling av samverkan mellan kommunerna och Landstinget i Kalmar län kring personer med

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län

Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län Annika Kostet Green Verksamhetsstrateg, Hälso- och sjukvårdsenheten DIVISION Landstingsdirektörens stab Patienten är vår största outnyttjade resurs! Lynne

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården

satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården satsning från kunskap till praktik Brukare utvecklar missbruksoch beroendevården nationell satning på brukarmedverkan Brukares krav på förändring och förbättring är den viktigaste kraften för att utveckla

Läs mer

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan

Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Handlingsplan för ökad patient-/brukarmedverkan Uppdrag via den första överenskommelsen om samverkan mellan psykiatrin, socialtjänsten och NSPH Handlingsplan för ökad patient-/ brukarmedverkan inom vård

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Innehållet under denna timme Från ord till handling vad är brukarinflytande och hur kan man göra? Vad är inflytande och delaktighet Argument för Lite modeller Vad bidrar och hindrar Brukarinflytande Medborgarnas

Läs mer

Strategi för att förstärka brukarmedverkan i utvecklingsprojekt som bedrivs i kommunernas utvecklingspartnerskap FoUrum

Strategi för att förstärka brukarmedverkan i utvecklingsprojekt som bedrivs i kommunernas utvecklingspartnerskap FoUrum 1(11) Strategi för att förstärka brukarmedverkan i utvecklingsprojekt som bedrivs i kommunernas utvecklingspartnerskap FoUrum 1. Introduktion Detta strategidokument är ett led i FoUrums uppdrag att utveckla

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen

Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange. 6 oktober 2016 i Wilandersalen Sammandrag inspirationsdag för ökat brukarinflytande på verksamhets- och organisationsnivå, av Sofia Wange 6 oktober 2016 i Wilandersalen Moderator Elisabet Norlinder Välkomsttal av Marie-Louise Forsberg

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018

Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Styrande dokument Måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi för patient- och brukarmedverkan i Norrbottens län 2015-2018 Inledning och bakgrund Delaktighets- och inflytandefrågor har under många år diskuterats

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 7 (17) 2015-05-25 Ks 5. Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar revidering Dnr

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum 2015-04-28 Socialnämnden 79 Samverkansöverenskommelse med Landstinget i Kalmar län om personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr SN 2015/0138.11.01 Handlingar Tjänsteskrivelse

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Anna delar in i grupper om fem st (räknar1-5) och 10 minuter ägnas åt diskussion i grupperna med frågeställningen:

Anna delar in i grupper om fem st (räknar1-5) och 10 minuter ägnas åt diskussion i grupperna med frågeställningen: Hur kan vi på bästa sätt dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter för att främja brukarnas inflytande över den vård och det stöd som ges och erbjuds enligt LSS? Kristina Bromark, utvecklingsledare

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Regional kvalitetsregisterkonferens

Regional kvalitetsregisterkonferens Göteborg den 5 oktober 2014 Regional kvalitetsregisterkonferens Patientmedverkan i kvalitetsregisterarbetet Kjell Broström, NSPH Kan reflektionerna kring psykiatrins register vara av intresse för andra

Läs mer

NSPH. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

NSPH. Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa NSPH Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Lägesrapport till Socialdepartementet i februari 2014 Med verksamhetsrapport för bidraget under 2013 utifrån Regeringsbeslutet 2013-01-24 I:2 S2013/608/FS (delvis)

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner. Stödmaterial till chefer

Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner. Stödmaterial till chefer Delaktighet och inflytande i arbetet med genomförandeplaner Stödmaterial till chefer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER

SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER SAMORDNARENS ARBETSUPPGIFTER Nätverkskarta, kontaktlista och inbjudan Sara Thil Annika Sköld Landberg 2010-09-16 Samordnarens arbetsuppgifter FÖRBEREDELSER När någon av huvudmännen uppmärksammat behovet

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

PRIO - analys och handlingsplan

PRIO - analys och handlingsplan Protokoll Sammanträdesdatum 2015-09-03 Sida 13(25) Socialnämndens arbetsutskott Sn/2015:240 SNau 102 PRIO - analys och handlingsplan Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackar för informationen

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Socialtjänstens insatser för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-05-08 Handläggare: Malin Torberger Telefon: 08 508 12 25 416 Till Socialnämnden Socialtjänstens insatser

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen

Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen Brukarinflytande - NSPHiG i samverkan med VG-regionen 2016-07-05 Bakgrund NSPHiG (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa i Göteborg) är en samverkansorganisation för 19 patient-, brukar- och anhörigföreningar

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag

Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Nationell konferens om kompetens 2014 Nya publikationer och uppdrag Ulla Essén Annika Jalap Hermanson 2014-05-21 Några nya publikationer från Socialstyrelsen Allmänna råd och meddelandeblad Allmänna råd

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979) Fortsatt gemensam utveckling Nytt uppdrag Regeringsuppdrag 2014-2015

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016 Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016 Vilka möjligheter att vara delaktig och Brukarråd SIP, vårdplaner Integrerad psykiatri Delaktighetsmodellen

Läs mer

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 MÅNGKULTURELL HEMTJÄNST I STOCKHOLM AB 2016-01-08 verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016 Mångkulturell Hemtjänst bedriver hemtjänst i Solna. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Norgegatan

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Samverkan genom avtal Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg Värka samman - samverkan Avtal i stället för avsiktsförklaringar Går det? Gemensamma patienter/klienter vid inventering i Göteborg

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL. Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete

Läs mer

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Brukarundersökning inom boende LSS

Brukarundersökning inom boende LSS SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med Landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Nadja Widéhn 2015-04-15 SN 2015/0138.11.01 0480-452786 Socialnämnden Samverkansöverenskommelse med Landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll barn och ungdom är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service

Läs mer

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner

Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015. - Anteckningar från gruppdiskussioner Arbete och sysselsättning för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning 2 juni 2015 - Anteckningar från gruppdiskussioner KSL 2014 Text & form: gdz / mhe 1) Möjligheter i samverkan Samtalsledare

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården

CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv NSPH ett dynamiskt nätverk NSPH är ett nätverk av 13 patient-, brukaroch anhörigorganisationer inom psykiatrin. Vi delar ett antal grundläggande

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

VÄSTBAS I STENUNGSUND

VÄSTBAS I STENUNGSUND STENUNGSUNDS KOMMUN 2014-02-20 VÄSTBAS I STENUNGSUND I Stenungsund finns en lång tradition, stor kunskap och gedigna erfarenheter från olika modeller för samverkan mellan kommunens olika verksamheter.

Läs mer

Familjehemsplacerade barn

Familjehemsplacerade barn Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn

Läs mer

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder H-Modellen Samarbetsmodell kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder 2 H-Modellen 2009 designby Innehållsförteckning Förord...4 Mål...5 Målgrupp...5 Lots...6 Lots-utbildning...6 Lotsens

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Brukarrörelsens synpunkter 2015 Brukarrörelsens synpunkter 2015 Analys av arbetet som följer av Länsövergripande överenskommelse om samverkan för kommuner och landsting i Dalarnas län kring personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer