Verksamhetsplan. Demens. I samarbete med Värmlands kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan. Demens. I samarbete med Värmlands kommuner"

Transkript

1 Verksamhetsplan Demens I samarbete med Värmlands kommuner Reviderad

2 2

3 Bakgrund Planering och genomförande av den första psykogeriatriska länskonferensen i Sunne, januari Den blev en viktig milstolpe i det fortsatta arbetet för utvecklingen av demensvården i Värmland Lägesrapport (LIV/KFV). Geriatriska Utvecklingsgruppen får uppdraget att utarbeta ett vård- och samverkansprogram för LiV och värmlands kommuner Psykogeriatrisk arbetsgrupp. Projektdirektiv avseende Internetbaserat vårdprogram om demens Demensprocessen i LiV 2002 inleds. Arbetsgruppen blir även processgrupp Verksamhetsplanen för demensprocessen klar. Den presenteras, tillsammans med vård- och samverkansprogrammet om demens (VOSP), på den andra psykogeriatriska länskonferensen i Sunne. VOSP blir tillgängligt på Internet, Öppet forum om demensvården i Värmland anordnas i Torsby. Lokalt demensprogram och mobilt demensteam presenteras. Ett seminarium om demens och trafik genomförs i Karlstad Öppet forum hålls i Arvika med temat unga anhöriga till demenssjuka. Öppet forum anordnas även i Grums med temat utbildning av vårdpersonal. Verksamhetsplanen revideras Grundlig revidering av VOSP. Öppet forum om demens med temat omvårdnad och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom hålls i Kristinehamn. I promemorian från Socialdepartementet På väg mot en god demensvård anges som en referenslänk till god information om demens Verksamhetsplanen revideras för andra gången. Öppet forum om demenssjukdom hos yngre personer planeras i Karlstad. 3

4 Projektledare Överläkare Ragnar Åstrand Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Gruppmedlemmar Enhetschef Elisabeth Aass Jonsson Karlstads Kommun Distriktläkare Peter Brattström Vårdcentralen Grums Undersköterska Gunnilla Calais Kristinehams Kommun Sjuksköterska Ulla Hiller Eriksson Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Kurator Sigrid Hjorth - Wernius Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Malin Jonsson Demensföreningen i Torsby Demenssjuksköterska Eva Karlsson Karlstads Kommun Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson Kils Kommun Arbetsterapeut Eva Sillén Sjukhuset, Säffle Informationsassistent Ulrika Svanberg Informationsstaben, Landstingets kansli 4

5 Tidigare medlemmar i processgruppen/projektgruppen Distriktsläkare Stig Andersson Vårdcentralen Hermes, Säffle Enhetschef Agneta Blom Karlstads Kommun Distriktsläkare Vendela Englund Burnett Herrhagens vårdcentral, Karlstad Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Franzén Arvika Kommun Demenssjuksköterska Andrea Gummesson Sunne Kommun Hemtjänstassistent Anne Johansson Årjängs Kommun Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Eva Jonsson Forshaga Kommun Demenssjuksköterska Agneta Mikaelsson Karlstads Kommun Klinikchef Kerstin Myhr Psykiatriska kliniken, Sjukhuset, Kristinehamn Informationsassistent Gunilla Swedlund Informationsenheten, Landstingsstyrelsens kansli Vårdutvecklingschef Seija Söderberg Sjukhuset, Arvika Marie-Louise Örtengren Dementanhörigas förening, Kristinehamn Processledare Sjuksköterska Ann Sjögren Bengtsson Sjukhuset, Torsby Projektledare Elisabeth Larsson Distriktskanliet, Sjukhuset, Kristinehamn Chefskurator Christina Johansson Centralsjukhuset, Karlstad Kvalitetssamordnare Kermith Jossebo Distriktskansliet, Sjukhuset, Kristinehamn 5

6 Ärende Att utarbeta en verksamhetsplan för den värmländska demensvården Samverkan: Utredning Behandling / \ Personen med LiV, kommuner, Boende demens eller Anhörigprivata vårdgivare Omsorg demensliknande stöd symptom \ / Utbildning Planen ska vara tydlig, begriplig, tillgänglig, allmänt känd, accepterad och ska gälla Med demens menas allvarlig och långvarig nedgång av en vuxen persons intellektuella funktioner på grund av sjukdom. Personen får svårigheter med minnet men också ofta med att förstå, uttrycka sig, orientera sig, känna igen samt utföra praktiska sysslor. Psykiska sjukdomssymptom samt förändring av personlighetsdrag och beteende kan vara associerade med demenssjukdom. Demens har många olika orsaker, varav flera är botbara och nästan alla tillgängliga för någon slags lindring. Därför är det viktigt att den som drabbas får genomgå utredning. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (demens på grund av störningar i hjärnans blodcirkulation). Dessa sjukdomar är starkt åldersrelaterade och symptomen debuterar sällan före 65 års ålder. I Värmland finns cirka personer med vårdkrävande demens och varje år utreds cirka 400 personer på grund av begynnande symptom på demenssjukdom. 6

7 Nutidshistorik om demensvård Fram till slutet av 1970-talet: De vanliga benämningarna på demens i allmänheten och i de flesta vårdsammanhang var åderförkalkning, glömska, förvirring och senilitet. Innebörd: Läkarvetenskapen: Boende: Lagändring: Vårdansvar: Arbetsmetodik: Hemsjukvård: Dessa symtom betraktades som en ogynnsam variant av normalt åldrande som det inte gick att göra något åt. Kunskaper om olika demenssjukdomar fanns i en trängre krets. De var av föga intresse i läkarutbildning, vårdutbildning och inom praktisk verksamhet. Diagnoserna var slentrianmässiga och ytliga: senil demens. Demenssjuka personer bodde fram för allt i sina hem men även på sjukhem, långvårdskliniker, mentalsjukhus, ålderdomshem. På landstingets kliniker och sjukhem fanns ett avgiftsfritt friår som gjorde vården och boendet förmånligt. I mitten av 70-talet ändrades bestämmelsen om att barn hade ansvaret för sina åldriga föräldrar. Samhället tog över ansvaret. Klimatet präglades ofta av diskussioner utifrån mallen: det här är inte vårt bord. Ansvariga myndigheter och andra intressenter hade inga ekonomiska fördelar av att göra vård och behandling effektiva. Kuratorer handlade väntelistor till långvårdskliniker och sjukhem. Ingen specifik och utvecklad omvårdnadsmetodik fanns att tillgå. I slutet av 70-talet startades landstingets hemsjukvård. Den omfattade dock inte demens eller annan psykiatrisk vård. 7

8 1980-talet: Klockaregården startade på Öland och blev snabbt ett begrepp för en ny slags vård av demenssjuka, nämligen dagverksamhet för glömska åldringar. Inom vårdorganisationerna började man tala om dement beteende i stället för demens. Minnesträning blev ett annat begrepp och bedrevs på bred front men på ett överoptimistiskt sätt. Överhuvudtaget kan man säga att en normaliseringsprincip rådde i bemötandet och behandlingen av de demenssjuka. Hemlika avdelningar inreddes och startades på sjukhem och på SMHI (Serviceboende med helinackordering), det vill säga de tidigare ålderdomshemmen. Boende infördes som begrepp. En del i normaliseringsprincipen. Kvalitet innebar i första hand den fysiska miljön. Den skulle vara så normal som möjlig och statsbidrag gavs till ombyggnad av tidigare ålderdomshem endast om lägenheter inrättades. I mitten av 80-talet kom det igång utbildning om demens och organiska hjärnsjukdomar för läkare och vårdpersonal. Bland annat kurserna med Håkan Eriksson i Säffle. Detta skedde parallellt med att moderna undersökningsmetoder i form av neuropsykologiska test och bildtekniker för avspegling av hjärnans genomblödning och metabolism togs i mer allmänt bruk. Datortomografi blev en standardmetod inom röntgen. Begreppet omvårdnad utvecklades och vetenskapliggjordes genom att institutioner för omvårdnad utvecklades. I detta sammanhang tillkom också omvårdnadsmetodik för demenssjuka. Särskilda gruppboenden för dementa började byggas. En förgrundsgestalt i detta utvecklingsarbete var överläkare Barbro Beck-Friis, Motala. 8

9 1990-talet Ädel - reformen genomfördes och ledde till definierade ändrade ansvarsförhållanden mellan landstingen och kommunerna. Kommunerna fick nu ansvaret för de klinikfärdiga patienterna. Därmed växte kommunernas hemsjukvård till starkt och sjukhemmen togs över av kommunerna. Inom hemsjukvården betonades de första åren omvårdnad och service starkt. Normalisering var en ledstjärna i kommunernas planering. Därvid bedömdes att behovet av sjukvård och sjukvårdskompetens skulle minska. Landstinget rustade ned sin geriatriska kompetens. Geriatriker omskolades och långvårdsklinikerna stängdes. Läkarinsatserna inom hemsjukvården och på sjukhemmen minskade. Delvis berodde detta på en betoning av tillgänglighet och akutsjukvård för primärvården och den samtidigt beslutade husläkarreformen. Demensutredning blev ett känt begrepp i mitten av 1990-talet, bland annat på grund av en stark lansering vid Läkardagarna i Örebro 1994 och det av Apoteksbolaget utnämnda Demensåret Samtidigt startades särskilda högskoleutbildningar om demens och demensvård på ett flertal orter. Detta tillsammans med att kända personer som Gösta Bohman och Maj Fant skrev om sina anhöriga gjorde att demens började få massmedialt intresse. Anhöriga uppmärksammades och anhörigföreningar bildades. Projektet Anhörig 300 gav kommunerna särskilda medel för anhörigstöd. Hjärnforskningen expanderade kraftigt under 80- och 90-talen och i takt därmed även demensforskningen och utvecklingen av läkemedel mot demens. I mitten av 90- talet kunde de första specifika läkemedlen vid Alzheimers sjukdom lanseras. Det fastslogs i riksdagens prioriteringsbeslut att vården av kroniskt sjuka med nedsatt autonomi, inte minst de med demenssjukdom, har högsta prioritet! 9

10 2000-talet Nationella Handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården betonar bland annat vikten av att stärka primärvårdens läkarinsatser inom äldrevården. Socialdepartementet utger en promemoria På väg mot en god demensvård. (D: s 2003:47). I denna ges en nationell bild av hur demensvården i Sverige har utvecklats under de senaste åren. Här anges också, i ett uppmärksammat 16-punktersprogram, vilka områden som är viktiga att prioritera och utveckla under de närmaste åren. Genombrottsprojektet, En Bättre Demensvård, startas i samverkan mellan Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Socialdepartementet. Projektet ger team inom den svenska demensvården möjlighet till utbildning och verksamhetsutveckling. Under 2004 presenteras en SBU-rapport (Statens institut för beredning av medicinsk utvärdering) om evidensbaserad demensvård. Här görs en vetenskaplig granskning av olika metoder för diagnostik och behandling inom demensvården. 10

11 Nulägesbeskrivning Medicinsk kunskap och tradition Allmänläkarna har ansvar för att demensutredningar utförs. Intresse och ambitionsnivå varierar, delvis styrt av lokala resurser för specialiserad utredning på det egna länsdelssjukhuset (geriatriker, psykiatriker, invärtesmedicinare). Särskilda demensteam underlättar demensutredning och höjer kvaliteten. Sådana team finns i Värmland, både primärvårdsbaserat och kommunalt. På Centralsjukhuset finns ett Psykogeriatriskt konsultteam som utgör särskild resurs för kunskapsförmedling inom området. Det förekommer på vissa håll samråd kring demenssjukas läkemedelsbehandling mellan patientansvarig distriktsläkare, apotekare och patientansvarig sjuksköterska i kommunen, så kallade läkemedelsgenomgångar. Värmlands läkemedelsråd har tagit fram terapirekommendationer både för behandling av demens vid Alzheimers sjukdom och beteendemässiga eller psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). För allmänheten finns goda möjligheter till kunskapsinhämtning om demens, exempelvis via apotek, bibliotek, studieförbund och intresseföreningar. Ett vård- och samverksprogram för den värmländska demensvården finns tillgängligt via Internet under adressen Programmet har länkar till socialtjänsten i samtliga värmländska kommuner. 11

12 Vårdresurser och organisation Förutsättning för god demensvård är ändamålsenlig organisation av vården och omsorgen samt tillräckliga resurser. Detta ser olika ut i de olika länsdelarna och kommunerna. Det finns på många håll en strävan mot utvecklad samverkan mellan distriktssköterskor, biståndsansvariga inom kommunen, distriktsläkare, psykiatrin och andra vårdgivare genom teaminriktat samarbete för att tillvarata och öka kompetensen. I samtliga kommuner finns demenssjuksköterskor och i några kommuner finns demensteam. Handledning för personal som arbetar med demensvård förekommer men i begränsad omfattning. Vid en enkät angående detta har nästan alla kommuner i Värmland angivit avancerad handledning som önskvärd men eftersatt. Boende/Stöd Under 1990-talet har det runt om i Sverige byggts gruppboenden för demenssjuka men fortfarande finns det få boenden med möjlighet till vård på olika nivåer. I Värmland saknas det till exempel gruppboenden för personer med frontallobsdemens och för yngre personer med demenssjukdom. Allt fler demenssjuka vårdas i det egna hemmet. Vid behov görs en vårdplanering. Kommunala insatser kan erbjudas i form av hemtjänst, hemsjukvård och eller stöd från anhörigvårdare. Dagverksamhet eller dagvård, avlösarservice och korttidsvård eller växelvård blir komplement. Anhörigföreningar som finns på många orter ger möjlighet till råd, stöd och gemenskap för närstående till demenssjuka personer. Lagar och förordningar Det som styrt samhällsutvecklingen till nuläget gällande demensvård är bland annat lagstiftning, attityder och värderingar. Inom lagstiftningen är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL), de två viktigaste ramlagarna. Därtill finns lagstiftning om landstingens och kommunernas ansvar gentemot den enskilde. Det finns också lagar som styr personals åliggande i sekretesslagstiftningen, informationsansvar och informationsöverföring. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), är en rättighetslag för den enskilde. Viss tvångslagstiftning, som Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), kan ha betydelse. Civilrättslig lag som kan vara aktuell är Föräldrabalken angående godmanskap. Även riksdagens prioriteringsbeslut påverkar nuläget. Inriktning på personer med kronisk sjukdom och förlust av autonomi/självbestämmande får hög prioritet i vården. När det gäller attityder är vår människosyn grundläggande. Respekten för och synen på de äldre är ett område som nu lyfts fram men behöver arbetas vidare med genom kunskap och handledning. Via detta läggs grunden för ett gott och professionellt bemötande. 12

13 13

14 14

15 Fram amtiden Visioner Diagnostik: Utvecklade metoder för fastställande av diagnos. Nya diagnoser. Behandlingsmetoder: - Förebyggande åtgärder. - Nya läkemedel. Utvidgad användning för gamla läkemedel. - Utvecklad omvårdnadsmetodik. Boenden: Mera varierat utbud. Boendepeng kan ge större valfrihet. Kvarboendeprincipen modifieras. Anhöriga: Behov av ökade anhöriginsatser och därmed ökat anhörigstöd. Kvalitetskriterier: Utarbetas på nationell nivå för - Utredning - Läkemedelsbehandling - Omvårdnad - Boende - Utbildning och handledning Status: Ökad kunskapsnivå ger högre status för arbetet. Utbildning: I all vårdutbildning betonas den etiska värdegrunden. Juridik: Demenssjukas rättsliga ställning stärks, bland annat genom att en myndighet med Demensombudsman (DO) inrättas. Ny lagstiftning kommer med syfte att minska tvånget inom demensvården. Samtidigt leder det till tydligare riktlinjer för användande av olika skyddsåtgärder, när sådana är nödvändiga. Samhälle: Ökad kunskap hos allmänheten om demenssjukdomar. Omvårdnadsforskning: Ökade tvärvetenskapliga forskningssatsningar. Prioritering: Riksdagens prioriteringsbeslut får genomslag. Ökade resurser för vård av personer med nedsatt autonomi och självbestämmande. Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården blir ett viktigt styrdokument. Vårdgivare: Ökat utbud, bland annat genom privata initiativ. 15

16 Ver erksamhetsplanen Syfte Verka för att personer med demens eller demensliknande symptom får god livskvalitet genom... utredning och behandling god vård och omsorg samverkan mellan olika vårdgivare, närstående och intresseorganisationer Framgångsfaktorer Trygghet Tydlighet Tillgänglighet - med stort professionellt kunnande! Mål Vi vill uppnå: - ökade kunskaper hos allmänheten om demenssymptom och vikten av tidig utredning. - att alla personer med demens eller demensliknande symptom ges rätt till utredning och behandling. - att den enskilde ges rätt till individuell utformning av stödinsatser och boende. - att all personal inom sitt kompetensområde utför sitt arbete på ett professionellt sätt. - att all samverkan ska utformas så att det gagnar personen med demens och dennes närstående. - att de mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser som står till buds utnyttjas optimalt. 16

17 Aktiviteter Målen ska uppnås genom att - utarbeta ett vård- och samverkansprogram om demens inkluderande Internethemsida. Genomförd aktivitet! - ordna en ny psykogeriatrisk konferens i Sunne år 2000, med presskonferens, medial resursperson samt litteraturmässa. Genomförd aktivitet! - utarbeta information om viktiga slutsatser från konferensen/prioriterade aktiviteter. Genomförd aktivitet! - nå ut i media med kunskaper och information om demenssjukdomar och demensvård. Pågående aktivitet! - lyfta ut en checklista från vårdprogrammet och verka för att den blir ett samarbetsinstrument (kvalitetssäkrande hjälpmedel för utredning). Genomförd aktivitet! - utveckla kunskaperna om bedömning av förmågan att köra bil vid demens. Genomförd/pågående aktivitet! - skapa struktur för vårdplanering och övrigt informationsutbyte. Genomförd/pågående aktivitet! - definiera och kvalitetssäkra kunskapsnivån hos personal inom demensvården. Pågående aktivitet! - bilda flera tvärfackliga demensteam. Pågående aktivitet! - verka för tillkomst av länsresurs med psykogeriatriska/geropsykiatriska vårdplatser och mobilt demensteam. Pågående aktivitet! - verka för att regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs i olika former av demensboenden. Pågående aktivitet! - utveckla riktlinjer för särskilda boendeformer och omsorg i hemmet samt påvisa behovet av differentierade stödinsatser och boendeformer. - ge ökade möjligheter för yngre demenssjuka att delta i meningsfulla aktiviteter. - organisera särskilt stöd för yngre närstående till demenssjuka personer. - höja kunskapsnivån om vård och omsorg vid demensutveckling hos personer med utvecklingsstörning. Pågående aktivitet! - informera om riksdagens prioriteringsbeslut. Pågående aktivitet! 17

18 Personal och ch organisa ganisation - Vem/Vilka förväntas genomföra de föreslagna aktiviteterna och under vilka organisatoriska former? Utarbeta ett Vård- och samverkansprogram om demens inkluderande Internet- hemsida. Genomförd aktivitet. Se Anordna en ny psykogeriatrisk konferens i Sunne år 2000, med presskonferens, medial resursperson samt litteraturmässa. Genomförd aktivitet. Utarbeta information om viktiga slutsatser från konferensen/prioriterade aktiviteter. Genomförd aktivitet, se Vård- och samverkansprogrammet! Nå ut i media med kunskaper och information om demenssjukdomar och demensvård. Pressrelease görs i samband med viktiga aktiviteter som projektgruppen är engagerad i. Lyfta ut en checklista från vårdprogrammet och verka för att den blir ett samarbetsinstrument (kvalitetssäkrande hjälpmedel för utredning). Genomförd aktivitet, se vård- och samverkansprogrammet, Lathund för demensutredning. Utveckla riktlinjer för bedömning av förmågan att köra bil vid demens. Lagstadgade allmänna riktlinjer finns och är kända av varje läkare som ansvarar för bedömning av personer med kognitiva (intellektuella) funktionshinder. I praktiken är bedömningen dock svår, till exempel vid mild demens, och etiska dilemman uppkommer inte sällan. I oktober 2001 anordnades ett seminarium om demens och bilkörning med projektgruppen som arrangör i samverkan med Länsstyrelsen Värmland, 18

19 Kommunförbundet Värmland, Vägverket och Polismyndigheten Värmland. Yrkesgrupper såsom läkare, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter, poliser, berörda tjänstemän på Länsstyrelsen, representanter för anhörigföreningar och massmedia bjöds in. En viktig resursperson var Länsstyrelsens konsultläkare. Som referenslitteratur på området rekommenderas boken Trafikmedicin, utgiven av Vägverket Nya instrument har utvecklats för bedömning av körförmågan vid kognitiva handikapp. Ett exempel är den nordiska versionen av Stroke Drivers Screening Assessment (norsdsa), vilket administreras av arbetsterapeuter. Skapa struktur för vårdplanering och övrigt informationsutbyte. I riktlinjer utarbetade för landstingets och kommunernas hälso- och sjukvård i Värmland finns överenskommelser beträffande begreppet utskrivningsklar patient. Här finns ansvarsfördelning och metoder för informationsöverföring reglerat på ett detaljerat sätt. Eventuellt utarbetar projektgruppen för VOSP en checklista för vårdplanering vid demenssjukdomar eftersom dessa kräver särskilda hänsynstaganden. Definiera och kvalitetssäkra kunskapsnivån hos personal inom demensvården. Av VOSP ska framgå vilka typer av utbildning inriktade mot demensvård som finns att tillgå. De olika kursprogrammen definierar vilket formellt kunskapsinnehåll den aktuella utbildningen ger. En idé som framförts i projektgruppen är, att i samarbete med formella vårdutbildningar, resurspersoner inom landsting och kommuner och bildningsförbund erbjuda personer, som står inför professionellt eller frivilligt vårdarbete med demenssjuka, ett särskilt kursprogram. Kursen skulle ge lämpliga baskunskaper och leda till vad man populärt skulle kunna kalla ett demensdiplom. Vid Karlstads Universitet finns en högre utbildning inom ämnesområdet geriatrik. Dessutom finns en 5-poängsutbildning med temat Att möta personer med demenssjukdom. Psykogeriatriska teamet vid CSK har regelbundna kontakter med universitetet. Arbetsledarna ansvarar för att kontrollera att vårdpersonalen har tillräckliga kunskaper och lämplighet för sitt arbete med demenssjuka personer. Detta gäller oberoende av organisationsform och huvudman och är viktigt att beakta vid upphandling av alternativa driftsformer. Det är väsentligt att man som verksamhetsansvarig aktivt arbetar för att tillräckliga resurser avsätts för personalens fortbildning och handledning. För att rätt kunna bedöma och hantera lämplighet i vårdarbetet krävs att arbetsledare och övrig vårdpersonal har ett samarbete nära vårdtagarna. Ett öppet forum om demensvården i Värmland under hösten 2002 behandlade särskilt utbildningsfrågor. Bilda flera tvärfackliga demensteam. Att samla specifik kompetens genom tvärfackligt samarbete är särskilt fruktbart inom demensvården, inte minst genom att överskridandet av organisatoriska gränser underlättas. Teamets kompetens kan användas vid demensutredning, anhörigrådgivning, 19

20 utbildning och fortbildning, omvårdnadsanalys och personalhandledning. Flera demensteam behöver bildas i Värmland. Detta kan ske inom länsdelsbaserad sjukhusverksamhet (jämför Psykogeriatriska konsultteamet/pg-teamet vid Centralsjukhuset), primärvården (jämför Minnesmottagningen vid Sjukhuset i Säffle), kommunerna (jämför Demensteamet i Kristinehamns Kommun) eller genom organisatorisk samverkan mellan huvudmännen (jämför Minnesmottagningen i Sunne). Processgruppens förhoppning är att flera demensteam bildas genom att man rationellt samordnar befintliga resurser inom länet. Det kan dock krävas politiska beslut för att uppnå målet att man som patient, anhörig eller vårdpersonal ska kunna knyta kontakt med ett lokalt demensteam var man än bor i Värmland. Ett demensteam kan bestå av demenssjuksköterska arbetsterapeut kurator demensutbildad, erfaren undersköterska eller skötare anhörigkonsulent geriatriker eller allmänläkare med särskilt intresse för demenssjukdomar Som alternativ till fast teamanknuten läkare kan övriga teamet samverka med olika läkare inom det aktuella geografiska området. Verka för tillkomst av länsresurs med psykogeriatriska och geropsykiatriska vårdplatser och mobilt demensteam. Tillskapande av en länsresurs med en liten slutenvårdsenhet (5-8 vårdplatser) och därifrån utgående mobilt öppenvårdsteam, framhölls redan vid den psykogeriatriska länskonferensen 1997 som ett av de viktigaste önskemålen för en utvecklad värmländsk demensvård. Syftet med en sådan verksamhet är att tillhandahålla en samlad, högspecialiserad och interdisciplinär kompetens för bedömning och behandling av demenssjuka med särskilt svåra psykiska störningar och problematiskt beteende. Resursen är tänkt att användas då medicinsk bedömning och behandling primärt inte givit tillfredsställande resultat eller då omvårdnadssituationen i ett demensboende blivit ohållbar, trots olika interventionsförsök. Läkare såväl som vårdansvariga sjuksköterskor inom kommunerna skulle kunna remittera för konsultation eller eventuell vårdperiod (medicinsk bedömning, medicininställning, omvårdnadsanalys, rådgivning). Det medicinska ansvaret för enheten skulle lämpligtvis delas mellan specialister i geriatrik/psykogeriatrik och psykiatri/äldrepsykiatri. Läkare under vidareutbildning och allmänläkare med önskemål om fortbildning inom området skulle välkomnas att tjänstgöra på enheten. Organiserat samarbete med neurologkonsult skulle eftersträvas. Enheten skulle vara bemannad med erfarna sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med demensutbildning, arbetsterapeut och kurator. Länsverksamheten för psykiatri i Värmland har tillsammans med kommunerna genomfört ett processinriktat arbete kring psykisk ohälsa hos äldre. I verksamhetsplanen framkommer liknande tankar kring samverkan mellan äldrepsykiatri, psykogeriatrik och kommunal hälso- och sjukvård. 20

21 Verka för att regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs i olika former av demensboenden. Ansvaret för ordination och uppföljning av läkemedelsbehandling i särskilda boendeformer för demenssjuka vilar naturligtvis på de patientansvariga läkarna, oftast allmänläkare. Motivationen för regelbundna, systematiska läkemedelsgenomgångar kan höjas genom information om vilka resultat som kan uppnås och genom påvisande av goda exempel. Översiktliga riktlinjer och kontaktpersoner finns angivna i VOSP. En projektgrupp har bildats med syfte att ge en förbättrad läkemedelsanvändning på kommunernas särskilda boenden. Gruppen består av representanter för Apoteket, Värmlands läkemedelsråd, Länsverksamheten för allmänmedicin och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna. Utveckla riktlinjer för särskilda boendeformer och omsorg i hemmet samt påvisa behovet av differentierade stödinsatser och boendeformer Vård- och samverkansprogrammet om demens ger hänvisningar till god dokumentation angående detta. Exempel är de riktlinjer som utgivits av Demensförbundet, se I de värmländska kommunerna finns endast enstaka enheter för dagvård eller boende anpassade för demenssjuka med särskilda vårdbehov. Det kan gälla yngre personer med demenssjukdom eller personer med mycket svåra beteendemässiga och psykiska symptom på grund av demenssjukdom (BPSD). Detta innebär att många demenssjuka vistas i vårdmiljöer som inte är optimala, vilket även skapar påfrestningar för medboende och vårdpersonal. En orsak till att differentieringen av stödinsatser och boendeformer dröjt, är att de mindre kommunerna inte, kvantitativt sett, har underlag för att skapa egna enheter för udda vårdbehov. Projektgruppen vill i denna fråga uppmana ansvariga politiker och vårdadministratörer i kommunerna till samverkan med grannkommuner, gärna med Region Värmland som samordnare. En grupp vars behov särskilt behöver uppmärksammas är invandrare med demenssjukdom. En nationell satsning angående detta föreslås i promemorian från Socialdepartementet, På väg mot en god demensvård. Ge ökade möjligheter för yngre demenssjuka att delta i meningsfulla aktiviteter. Riktade stödverksamheter eller särskilda boenderesurser för yngre värmlänningar som drabbats av demenssjukdom förekommer på enstaka orter. Yngre personer med demenssjukdom, jämfört med äldre, har oftast annorlunda behov av och krav på aktiviteter, som anknyter till det yrkes- och samhällsengagemang och som man på grund av sin sjukdom fått allt svårare att upprätthålla eller tvingats lämna. Ofta kan patienten få stöd via LSS eller personlig assistans, men risken för social isolering är stor. Någon form av nätverk för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga skulle kunna vara till hjälp, liksom särskilda träffpunkter för menings- 21

22 fulla dagaktiviteter. Även i denna fråga är samverkan mellan grannkommuner viktig, eftersom det rör sig om relativt få individer (omkring 80 personer yngre än 65 år med demensdiagnos beräknas finnas i hela Värmland). Det är vanligt att personer med tidiga symptom på demenssjukdom blir missförstådda och kommer i plågsamma konflikter på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att kunskaperna om hur man identifierar och hanterar de vanligaste tidiga symptomen ökar i arbetslivet. Det är även viktigt att skilja mellan tidiga symptom på demenssjukdom och stressrelaterade kognitiva (intellektuella) störningar. I samband med diagnos är det av stort värde om patienten och dennes familj har ett lokalt demensteam att vända sig till för råd och stöd. Samverkan med företagshälsocentraler och försäkringskassor behöver förstärkas för att underlätta anpassning av arbete till demenshandikapp och göra avvecklingen av yrkesarbetet så skonsam som möjligt, då detta blir ofrånkomligt. Projektgruppen planerar ett seminarium om demens i arbetslivet hösten 2004 med medverkan från medicinskt sakkunniga, kommuner, försäkringskassor, företagshälsovård samt patient- och anhörigrepresentanter. Organisera särskilt stöd för yngre närstående till demenssjuka personer. Även då det gäller yngre närstående är möjligheten till kontakt med ett lokalt demensteam viktig, både för information tillsammans med övriga familjen och via anhörigträffar för yngre. Möjligheterna till detta är i dagens läge ytterst begränsade. Ett uppmärksammat initiativ från demensteamet i Klarälvdalen (norra delen av Torsby kommun) gav unga närstående möjlighet att träffas för aktiviteter och samtal under några sommardagr Ungdomsträffen planeras återkomma sommaren 2004 med Demensförbundet som medarrangör. Diskussionsforum för unga anhöriga finns via Alzheimerföreningen i samarbete med Octopus på Höja kunskapsnivån om vård och omsorg vid demensutveckling hos personer med utvecklingsstörning. Vård av utvecklingsstörda, vars funktioner nedsatts och beteende förändrats på grund av demensutveckling (till exempel Down syndrom med demens av Alzheimertyp), ställer särskilda krav på personalens lämplighet, utbildning och tillgång till kvalificerad handledning. VOSP belyser översiktligt kunskapsområdet och utvecklingsbehovet. Då det gäller bedömning av tilltagande kognitiva (intellektuella) symptom hos personer med Down syndrom är Vuxenhabiliteringen i Värmland en viktig resurs. (Kommentar: Enligt internationell överenskommelse har beteckningen Down s syndrom ersatts med Down syndrom). 22

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Ragnar Åstrand Överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset, Karlstad Ordförande i Utvecklings- och samverkansgruppen för

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:11 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:25 av Stig Nyman m. fl. (kd) om handlingsplan för ökad kvalitet i vården av personer med demenssjukdom Föredragande landstingsråd:

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.

YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet. YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen

Demensförbundets anhörigenkät. Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen Demensförbundets anhörigenkät Sammandrag av resultatet från enkätundersökningen mars 2003 Anmärkning;. I den löpande texten ingår närstående i begreppet anhöriga. Trenden i samhället är att demenssjuka

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.

Samverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt. Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!

Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! 2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 7 2010-11-05 Handläggare: Anna Forssell Gunilla Malmefeldt Peter Lundqvist Implementering av nationella riktlinjer

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen

Erfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län

Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana (S) och Tuva Lund (S) om behovet av en bättre och mer jämlik demensvård i Stockholm län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-09-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-1149 Yttrande över motion 2016:12 av Tara Twana

Läs mer

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd

Dokumentnamn: Rapport - översyn av vård- och omsorgsförvaltningens anhörigstöd Sida: 1 (7) Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen har fått i uppdrag av nämnden att göra en översyn av kommunens anhörigstöd i sin helhet och ge förslag på hur det kan vidareutvecklas. I detta dokument

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Anledningen till detta kan vara att personen på grund av fysiska eller psykiska

Läs mer

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna

Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Riktlinjer för Anhörigstöd

Riktlinjer för Anhörigstöd 2013-08-20 Riktlinjer för Anhörigstöd Inledning Anhöriga som vill och kan göra insatser på olika sätt under kortare eller längre tid, ska erbjudas olika former av stöd. Det gäller både om den närstående

Läs mer

Hemsjukvård 2015 inriktning

Hemsjukvård 2015 inriktning PROMEMORIA Elisabeth Höglund, HSF Gunilla Hjelm-Wahlberg, KSL-kansliet Presidiegruppen Sammanträdesdatum: 2012-06-08 Hemsjukvård 2015 inriktning Presidiegruppen föreslås besluta att godkänna förslaget

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer