Verksamhetsplan. Demens. I samarbete med Värmlands kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan. Demens. I samarbete med Värmlands kommuner"

Transkript

1 Verksamhetsplan Demens I samarbete med Värmlands kommuner Reviderad

2 2

3 Bakgrund Planering och genomförande av den första psykogeriatriska länskonferensen i Sunne, januari Den blev en viktig milstolpe i det fortsatta arbetet för utvecklingen av demensvården i Värmland Lägesrapport (LIV/KFV). Geriatriska Utvecklingsgruppen får uppdraget att utarbeta ett vård- och samverkansprogram för LiV och värmlands kommuner Psykogeriatrisk arbetsgrupp. Projektdirektiv avseende Internetbaserat vårdprogram om demens Demensprocessen i LiV 2002 inleds. Arbetsgruppen blir även processgrupp Verksamhetsplanen för demensprocessen klar. Den presenteras, tillsammans med vård- och samverkansprogrammet om demens (VOSP), på den andra psykogeriatriska länskonferensen i Sunne. VOSP blir tillgängligt på Internet, Öppet forum om demensvården i Värmland anordnas i Torsby. Lokalt demensprogram och mobilt demensteam presenteras. Ett seminarium om demens och trafik genomförs i Karlstad Öppet forum hålls i Arvika med temat unga anhöriga till demenssjuka. Öppet forum anordnas även i Grums med temat utbildning av vårdpersonal. Verksamhetsplanen revideras Grundlig revidering av VOSP. Öppet forum om demens med temat omvårdnad och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom hålls i Kristinehamn. I promemorian från Socialdepartementet På väg mot en god demensvård anges som en referenslänk till god information om demens Verksamhetsplanen revideras för andra gången. Öppet forum om demenssjukdom hos yngre personer planeras i Karlstad. 3

4 Projektledare Överläkare Ragnar Åstrand Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Gruppmedlemmar Enhetschef Elisabeth Aass Jonsson Karlstads Kommun Distriktläkare Peter Brattström Vårdcentralen Grums Undersköterska Gunnilla Calais Kristinehams Kommun Sjuksköterska Ulla Hiller Eriksson Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Kurator Sigrid Hjorth - Wernius Geriatriksektionen, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Karlstad Malin Jonsson Demensföreningen i Torsby Demenssjuksköterska Eva Karlsson Karlstads Kommun Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson Kils Kommun Arbetsterapeut Eva Sillén Sjukhuset, Säffle Informationsassistent Ulrika Svanberg Informationsstaben, Landstingets kansli 4

5 Tidigare medlemmar i processgruppen/projektgruppen Distriktsläkare Stig Andersson Vårdcentralen Hermes, Säffle Enhetschef Agneta Blom Karlstads Kommun Distriktsläkare Vendela Englund Burnett Herrhagens vårdcentral, Karlstad Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Franzén Arvika Kommun Demenssjuksköterska Andrea Gummesson Sunne Kommun Hemtjänstassistent Anne Johansson Årjängs Kommun Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Eva Jonsson Forshaga Kommun Demenssjuksköterska Agneta Mikaelsson Karlstads Kommun Klinikchef Kerstin Myhr Psykiatriska kliniken, Sjukhuset, Kristinehamn Informationsassistent Gunilla Swedlund Informationsenheten, Landstingsstyrelsens kansli Vårdutvecklingschef Seija Söderberg Sjukhuset, Arvika Marie-Louise Örtengren Dementanhörigas förening, Kristinehamn Processledare Sjuksköterska Ann Sjögren Bengtsson Sjukhuset, Torsby Projektledare Elisabeth Larsson Distriktskanliet, Sjukhuset, Kristinehamn Chefskurator Christina Johansson Centralsjukhuset, Karlstad Kvalitetssamordnare Kermith Jossebo Distriktskansliet, Sjukhuset, Kristinehamn 5

6 Ärende Att utarbeta en verksamhetsplan för den värmländska demensvården Samverkan: Utredning Behandling / \ Personen med LiV, kommuner, Boende demens eller Anhörigprivata vårdgivare Omsorg demensliknande stöd symptom \ / Utbildning Planen ska vara tydlig, begriplig, tillgänglig, allmänt känd, accepterad och ska gälla Med demens menas allvarlig och långvarig nedgång av en vuxen persons intellektuella funktioner på grund av sjukdom. Personen får svårigheter med minnet men också ofta med att förstå, uttrycka sig, orientera sig, känna igen samt utföra praktiska sysslor. Psykiska sjukdomssymptom samt förändring av personlighetsdrag och beteende kan vara associerade med demenssjukdom. Demens har många olika orsaker, varav flera är botbara och nästan alla tillgängliga för någon slags lindring. Därför är det viktigt att den som drabbas får genomgå utredning. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens (demens på grund av störningar i hjärnans blodcirkulation). Dessa sjukdomar är starkt åldersrelaterade och symptomen debuterar sällan före 65 års ålder. I Värmland finns cirka personer med vårdkrävande demens och varje år utreds cirka 400 personer på grund av begynnande symptom på demenssjukdom. 6

7 Nutidshistorik om demensvård Fram till slutet av 1970-talet: De vanliga benämningarna på demens i allmänheten och i de flesta vårdsammanhang var åderförkalkning, glömska, förvirring och senilitet. Innebörd: Läkarvetenskapen: Boende: Lagändring: Vårdansvar: Arbetsmetodik: Hemsjukvård: Dessa symtom betraktades som en ogynnsam variant av normalt åldrande som det inte gick att göra något åt. Kunskaper om olika demenssjukdomar fanns i en trängre krets. De var av föga intresse i läkarutbildning, vårdutbildning och inom praktisk verksamhet. Diagnoserna var slentrianmässiga och ytliga: senil demens. Demenssjuka personer bodde fram för allt i sina hem men även på sjukhem, långvårdskliniker, mentalsjukhus, ålderdomshem. På landstingets kliniker och sjukhem fanns ett avgiftsfritt friår som gjorde vården och boendet förmånligt. I mitten av 70-talet ändrades bestämmelsen om att barn hade ansvaret för sina åldriga föräldrar. Samhället tog över ansvaret. Klimatet präglades ofta av diskussioner utifrån mallen: det här är inte vårt bord. Ansvariga myndigheter och andra intressenter hade inga ekonomiska fördelar av att göra vård och behandling effektiva. Kuratorer handlade väntelistor till långvårdskliniker och sjukhem. Ingen specifik och utvecklad omvårdnadsmetodik fanns att tillgå. I slutet av 70-talet startades landstingets hemsjukvård. Den omfattade dock inte demens eller annan psykiatrisk vård. 7

8 1980-talet: Klockaregården startade på Öland och blev snabbt ett begrepp för en ny slags vård av demenssjuka, nämligen dagverksamhet för glömska åldringar. Inom vårdorganisationerna började man tala om dement beteende i stället för demens. Minnesträning blev ett annat begrepp och bedrevs på bred front men på ett överoptimistiskt sätt. Överhuvudtaget kan man säga att en normaliseringsprincip rådde i bemötandet och behandlingen av de demenssjuka. Hemlika avdelningar inreddes och startades på sjukhem och på SMHI (Serviceboende med helinackordering), det vill säga de tidigare ålderdomshemmen. Boende infördes som begrepp. En del i normaliseringsprincipen. Kvalitet innebar i första hand den fysiska miljön. Den skulle vara så normal som möjlig och statsbidrag gavs till ombyggnad av tidigare ålderdomshem endast om lägenheter inrättades. I mitten av 80-talet kom det igång utbildning om demens och organiska hjärnsjukdomar för läkare och vårdpersonal. Bland annat kurserna med Håkan Eriksson i Säffle. Detta skedde parallellt med att moderna undersökningsmetoder i form av neuropsykologiska test och bildtekniker för avspegling av hjärnans genomblödning och metabolism togs i mer allmänt bruk. Datortomografi blev en standardmetod inom röntgen. Begreppet omvårdnad utvecklades och vetenskapliggjordes genom att institutioner för omvårdnad utvecklades. I detta sammanhang tillkom också omvårdnadsmetodik för demenssjuka. Särskilda gruppboenden för dementa började byggas. En förgrundsgestalt i detta utvecklingsarbete var överläkare Barbro Beck-Friis, Motala. 8

9 1990-talet Ädel - reformen genomfördes och ledde till definierade ändrade ansvarsförhållanden mellan landstingen och kommunerna. Kommunerna fick nu ansvaret för de klinikfärdiga patienterna. Därmed växte kommunernas hemsjukvård till starkt och sjukhemmen togs över av kommunerna. Inom hemsjukvården betonades de första åren omvårdnad och service starkt. Normalisering var en ledstjärna i kommunernas planering. Därvid bedömdes att behovet av sjukvård och sjukvårdskompetens skulle minska. Landstinget rustade ned sin geriatriska kompetens. Geriatriker omskolades och långvårdsklinikerna stängdes. Läkarinsatserna inom hemsjukvården och på sjukhemmen minskade. Delvis berodde detta på en betoning av tillgänglighet och akutsjukvård för primärvården och den samtidigt beslutade husläkarreformen. Demensutredning blev ett känt begrepp i mitten av 1990-talet, bland annat på grund av en stark lansering vid Läkardagarna i Örebro 1994 och det av Apoteksbolaget utnämnda Demensåret Samtidigt startades särskilda högskoleutbildningar om demens och demensvård på ett flertal orter. Detta tillsammans med att kända personer som Gösta Bohman och Maj Fant skrev om sina anhöriga gjorde att demens började få massmedialt intresse. Anhöriga uppmärksammades och anhörigföreningar bildades. Projektet Anhörig 300 gav kommunerna särskilda medel för anhörigstöd. Hjärnforskningen expanderade kraftigt under 80- och 90-talen och i takt därmed även demensforskningen och utvecklingen av läkemedel mot demens. I mitten av 90- talet kunde de första specifika läkemedlen vid Alzheimers sjukdom lanseras. Det fastslogs i riksdagens prioriteringsbeslut att vården av kroniskt sjuka med nedsatt autonomi, inte minst de med demenssjukdom, har högsta prioritet! 9

10 2000-talet Nationella Handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården betonar bland annat vikten av att stärka primärvårdens läkarinsatser inom äldrevården. Socialdepartementet utger en promemoria På väg mot en god demensvård. (D: s 2003:47). I denna ges en nationell bild av hur demensvården i Sverige har utvecklats under de senaste åren. Här anges också, i ett uppmärksammat 16-punktersprogram, vilka områden som är viktiga att prioritera och utveckla under de närmaste åren. Genombrottsprojektet, En Bättre Demensvård, startas i samverkan mellan Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Socialdepartementet. Projektet ger team inom den svenska demensvården möjlighet till utbildning och verksamhetsutveckling. Under 2004 presenteras en SBU-rapport (Statens institut för beredning av medicinsk utvärdering) om evidensbaserad demensvård. Här görs en vetenskaplig granskning av olika metoder för diagnostik och behandling inom demensvården. 10

11 Nulägesbeskrivning Medicinsk kunskap och tradition Allmänläkarna har ansvar för att demensutredningar utförs. Intresse och ambitionsnivå varierar, delvis styrt av lokala resurser för specialiserad utredning på det egna länsdelssjukhuset (geriatriker, psykiatriker, invärtesmedicinare). Särskilda demensteam underlättar demensutredning och höjer kvaliteten. Sådana team finns i Värmland, både primärvårdsbaserat och kommunalt. På Centralsjukhuset finns ett Psykogeriatriskt konsultteam som utgör särskild resurs för kunskapsförmedling inom området. Det förekommer på vissa håll samråd kring demenssjukas läkemedelsbehandling mellan patientansvarig distriktsläkare, apotekare och patientansvarig sjuksköterska i kommunen, så kallade läkemedelsgenomgångar. Värmlands läkemedelsråd har tagit fram terapirekommendationer både för behandling av demens vid Alzheimers sjukdom och beteendemässiga eller psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). För allmänheten finns goda möjligheter till kunskapsinhämtning om demens, exempelvis via apotek, bibliotek, studieförbund och intresseföreningar. Ett vård- och samverksprogram för den värmländska demensvården finns tillgängligt via Internet under adressen Programmet har länkar till socialtjänsten i samtliga värmländska kommuner. 11

12 Vårdresurser och organisation Förutsättning för god demensvård är ändamålsenlig organisation av vården och omsorgen samt tillräckliga resurser. Detta ser olika ut i de olika länsdelarna och kommunerna. Det finns på många håll en strävan mot utvecklad samverkan mellan distriktssköterskor, biståndsansvariga inom kommunen, distriktsläkare, psykiatrin och andra vårdgivare genom teaminriktat samarbete för att tillvarata och öka kompetensen. I samtliga kommuner finns demenssjuksköterskor och i några kommuner finns demensteam. Handledning för personal som arbetar med demensvård förekommer men i begränsad omfattning. Vid en enkät angående detta har nästan alla kommuner i Värmland angivit avancerad handledning som önskvärd men eftersatt. Boende/Stöd Under 1990-talet har det runt om i Sverige byggts gruppboenden för demenssjuka men fortfarande finns det få boenden med möjlighet till vård på olika nivåer. I Värmland saknas det till exempel gruppboenden för personer med frontallobsdemens och för yngre personer med demenssjukdom. Allt fler demenssjuka vårdas i det egna hemmet. Vid behov görs en vårdplanering. Kommunala insatser kan erbjudas i form av hemtjänst, hemsjukvård och eller stöd från anhörigvårdare. Dagverksamhet eller dagvård, avlösarservice och korttidsvård eller växelvård blir komplement. Anhörigföreningar som finns på många orter ger möjlighet till råd, stöd och gemenskap för närstående till demenssjuka personer. Lagar och förordningar Det som styrt samhällsutvecklingen till nuläget gällande demensvård är bland annat lagstiftning, attityder och värderingar. Inom lagstiftningen är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SOL), de två viktigaste ramlagarna. Därtill finns lagstiftning om landstingens och kommunernas ansvar gentemot den enskilde. Det finns också lagar som styr personals åliggande i sekretesslagstiftningen, informationsansvar och informationsöverföring. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), är en rättighetslag för den enskilde. Viss tvångslagstiftning, som Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), kan ha betydelse. Civilrättslig lag som kan vara aktuell är Föräldrabalken angående godmanskap. Även riksdagens prioriteringsbeslut påverkar nuläget. Inriktning på personer med kronisk sjukdom och förlust av autonomi/självbestämmande får hög prioritet i vården. När det gäller attityder är vår människosyn grundläggande. Respekten för och synen på de äldre är ett område som nu lyfts fram men behöver arbetas vidare med genom kunskap och handledning. Via detta läggs grunden för ett gott och professionellt bemötande. 12

13 13

14 14

15 Fram amtiden Visioner Diagnostik: Utvecklade metoder för fastställande av diagnos. Nya diagnoser. Behandlingsmetoder: - Förebyggande åtgärder. - Nya läkemedel. Utvidgad användning för gamla läkemedel. - Utvecklad omvårdnadsmetodik. Boenden: Mera varierat utbud. Boendepeng kan ge större valfrihet. Kvarboendeprincipen modifieras. Anhöriga: Behov av ökade anhöriginsatser och därmed ökat anhörigstöd. Kvalitetskriterier: Utarbetas på nationell nivå för - Utredning - Läkemedelsbehandling - Omvårdnad - Boende - Utbildning och handledning Status: Ökad kunskapsnivå ger högre status för arbetet. Utbildning: I all vårdutbildning betonas den etiska värdegrunden. Juridik: Demenssjukas rättsliga ställning stärks, bland annat genom att en myndighet med Demensombudsman (DO) inrättas. Ny lagstiftning kommer med syfte att minska tvånget inom demensvården. Samtidigt leder det till tydligare riktlinjer för användande av olika skyddsåtgärder, när sådana är nödvändiga. Samhälle: Ökad kunskap hos allmänheten om demenssjukdomar. Omvårdnadsforskning: Ökade tvärvetenskapliga forskningssatsningar. Prioritering: Riksdagens prioriteringsbeslut får genomslag. Ökade resurser för vård av personer med nedsatt autonomi och självbestämmande. Nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården blir ett viktigt styrdokument. Vårdgivare: Ökat utbud, bland annat genom privata initiativ. 15

16 Ver erksamhetsplanen Syfte Verka för att personer med demens eller demensliknande symptom får god livskvalitet genom... utredning och behandling god vård och omsorg samverkan mellan olika vårdgivare, närstående och intresseorganisationer Framgångsfaktorer Trygghet Tydlighet Tillgänglighet - med stort professionellt kunnande! Mål Vi vill uppnå: - ökade kunskaper hos allmänheten om demenssymptom och vikten av tidig utredning. - att alla personer med demens eller demensliknande symptom ges rätt till utredning och behandling. - att den enskilde ges rätt till individuell utformning av stödinsatser och boende. - att all personal inom sitt kompetensområde utför sitt arbete på ett professionellt sätt. - att all samverkan ska utformas så att det gagnar personen med demens och dennes närstående. - att de mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser som står till buds utnyttjas optimalt. 16

17 Aktiviteter Målen ska uppnås genom att - utarbeta ett vård- och samverkansprogram om demens inkluderande Internethemsida. Genomförd aktivitet! - ordna en ny psykogeriatrisk konferens i Sunne år 2000, med presskonferens, medial resursperson samt litteraturmässa. Genomförd aktivitet! - utarbeta information om viktiga slutsatser från konferensen/prioriterade aktiviteter. Genomförd aktivitet! - nå ut i media med kunskaper och information om demenssjukdomar och demensvård. Pågående aktivitet! - lyfta ut en checklista från vårdprogrammet och verka för att den blir ett samarbetsinstrument (kvalitetssäkrande hjälpmedel för utredning). Genomförd aktivitet! - utveckla kunskaperna om bedömning av förmågan att köra bil vid demens. Genomförd/pågående aktivitet! - skapa struktur för vårdplanering och övrigt informationsutbyte. Genomförd/pågående aktivitet! - definiera och kvalitetssäkra kunskapsnivån hos personal inom demensvården. Pågående aktivitet! - bilda flera tvärfackliga demensteam. Pågående aktivitet! - verka för tillkomst av länsresurs med psykogeriatriska/geropsykiatriska vårdplatser och mobilt demensteam. Pågående aktivitet! - verka för att regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs i olika former av demensboenden. Pågående aktivitet! - utveckla riktlinjer för särskilda boendeformer och omsorg i hemmet samt påvisa behovet av differentierade stödinsatser och boendeformer. - ge ökade möjligheter för yngre demenssjuka att delta i meningsfulla aktiviteter. - organisera särskilt stöd för yngre närstående till demenssjuka personer. - höja kunskapsnivån om vård och omsorg vid demensutveckling hos personer med utvecklingsstörning. Pågående aktivitet! - informera om riksdagens prioriteringsbeslut. Pågående aktivitet! 17

18 Personal och ch organisa ganisation - Vem/Vilka förväntas genomföra de föreslagna aktiviteterna och under vilka organisatoriska former? Utarbeta ett Vård- och samverkansprogram om demens inkluderande Internet- hemsida. Genomförd aktivitet. Se Anordna en ny psykogeriatrisk konferens i Sunne år 2000, med presskonferens, medial resursperson samt litteraturmässa. Genomförd aktivitet. Utarbeta information om viktiga slutsatser från konferensen/prioriterade aktiviteter. Genomförd aktivitet, se Vård- och samverkansprogrammet! Nå ut i media med kunskaper och information om demenssjukdomar och demensvård. Pressrelease görs i samband med viktiga aktiviteter som projektgruppen är engagerad i. Lyfta ut en checklista från vårdprogrammet och verka för att den blir ett samarbetsinstrument (kvalitetssäkrande hjälpmedel för utredning). Genomförd aktivitet, se vård- och samverkansprogrammet, Lathund för demensutredning. Utveckla riktlinjer för bedömning av förmågan att köra bil vid demens. Lagstadgade allmänna riktlinjer finns och är kända av varje läkare som ansvarar för bedömning av personer med kognitiva (intellektuella) funktionshinder. I praktiken är bedömningen dock svår, till exempel vid mild demens, och etiska dilemman uppkommer inte sällan. I oktober 2001 anordnades ett seminarium om demens och bilkörning med projektgruppen som arrangör i samverkan med Länsstyrelsen Värmland, 18

19 Kommunförbundet Värmland, Vägverket och Polismyndigheten Värmland. Yrkesgrupper såsom läkare, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, arbetsterapeuter, poliser, berörda tjänstemän på Länsstyrelsen, representanter för anhörigföreningar och massmedia bjöds in. En viktig resursperson var Länsstyrelsens konsultläkare. Som referenslitteratur på området rekommenderas boken Trafikmedicin, utgiven av Vägverket Nya instrument har utvecklats för bedömning av körförmågan vid kognitiva handikapp. Ett exempel är den nordiska versionen av Stroke Drivers Screening Assessment (norsdsa), vilket administreras av arbetsterapeuter. Skapa struktur för vårdplanering och övrigt informationsutbyte. I riktlinjer utarbetade för landstingets och kommunernas hälso- och sjukvård i Värmland finns överenskommelser beträffande begreppet utskrivningsklar patient. Här finns ansvarsfördelning och metoder för informationsöverföring reglerat på ett detaljerat sätt. Eventuellt utarbetar projektgruppen för VOSP en checklista för vårdplanering vid demenssjukdomar eftersom dessa kräver särskilda hänsynstaganden. Definiera och kvalitetssäkra kunskapsnivån hos personal inom demensvården. Av VOSP ska framgå vilka typer av utbildning inriktade mot demensvård som finns att tillgå. De olika kursprogrammen definierar vilket formellt kunskapsinnehåll den aktuella utbildningen ger. En idé som framförts i projektgruppen är, att i samarbete med formella vårdutbildningar, resurspersoner inom landsting och kommuner och bildningsförbund erbjuda personer, som står inför professionellt eller frivilligt vårdarbete med demenssjuka, ett särskilt kursprogram. Kursen skulle ge lämpliga baskunskaper och leda till vad man populärt skulle kunna kalla ett demensdiplom. Vid Karlstads Universitet finns en högre utbildning inom ämnesområdet geriatrik. Dessutom finns en 5-poängsutbildning med temat Att möta personer med demenssjukdom. Psykogeriatriska teamet vid CSK har regelbundna kontakter med universitetet. Arbetsledarna ansvarar för att kontrollera att vårdpersonalen har tillräckliga kunskaper och lämplighet för sitt arbete med demenssjuka personer. Detta gäller oberoende av organisationsform och huvudman och är viktigt att beakta vid upphandling av alternativa driftsformer. Det är väsentligt att man som verksamhetsansvarig aktivt arbetar för att tillräckliga resurser avsätts för personalens fortbildning och handledning. För att rätt kunna bedöma och hantera lämplighet i vårdarbetet krävs att arbetsledare och övrig vårdpersonal har ett samarbete nära vårdtagarna. Ett öppet forum om demensvården i Värmland under hösten 2002 behandlade särskilt utbildningsfrågor. Bilda flera tvärfackliga demensteam. Att samla specifik kompetens genom tvärfackligt samarbete är särskilt fruktbart inom demensvården, inte minst genom att överskridandet av organisatoriska gränser underlättas. Teamets kompetens kan användas vid demensutredning, anhörigrådgivning, 19

20 utbildning och fortbildning, omvårdnadsanalys och personalhandledning. Flera demensteam behöver bildas i Värmland. Detta kan ske inom länsdelsbaserad sjukhusverksamhet (jämför Psykogeriatriska konsultteamet/pg-teamet vid Centralsjukhuset), primärvården (jämför Minnesmottagningen vid Sjukhuset i Säffle), kommunerna (jämför Demensteamet i Kristinehamns Kommun) eller genom organisatorisk samverkan mellan huvudmännen (jämför Minnesmottagningen i Sunne). Processgruppens förhoppning är att flera demensteam bildas genom att man rationellt samordnar befintliga resurser inom länet. Det kan dock krävas politiska beslut för att uppnå målet att man som patient, anhörig eller vårdpersonal ska kunna knyta kontakt med ett lokalt demensteam var man än bor i Värmland. Ett demensteam kan bestå av demenssjuksköterska arbetsterapeut kurator demensutbildad, erfaren undersköterska eller skötare anhörigkonsulent geriatriker eller allmänläkare med särskilt intresse för demenssjukdomar Som alternativ till fast teamanknuten läkare kan övriga teamet samverka med olika läkare inom det aktuella geografiska området. Verka för tillkomst av länsresurs med psykogeriatriska och geropsykiatriska vårdplatser och mobilt demensteam. Tillskapande av en länsresurs med en liten slutenvårdsenhet (5-8 vårdplatser) och därifrån utgående mobilt öppenvårdsteam, framhölls redan vid den psykogeriatriska länskonferensen 1997 som ett av de viktigaste önskemålen för en utvecklad värmländsk demensvård. Syftet med en sådan verksamhet är att tillhandahålla en samlad, högspecialiserad och interdisciplinär kompetens för bedömning och behandling av demenssjuka med särskilt svåra psykiska störningar och problematiskt beteende. Resursen är tänkt att användas då medicinsk bedömning och behandling primärt inte givit tillfredsställande resultat eller då omvårdnadssituationen i ett demensboende blivit ohållbar, trots olika interventionsförsök. Läkare såväl som vårdansvariga sjuksköterskor inom kommunerna skulle kunna remittera för konsultation eller eventuell vårdperiod (medicinsk bedömning, medicininställning, omvårdnadsanalys, rådgivning). Det medicinska ansvaret för enheten skulle lämpligtvis delas mellan specialister i geriatrik/psykogeriatrik och psykiatri/äldrepsykiatri. Läkare under vidareutbildning och allmänläkare med önskemål om fortbildning inom området skulle välkomnas att tjänstgöra på enheten. Organiserat samarbete med neurologkonsult skulle eftersträvas. Enheten skulle vara bemannad med erfarna sjuksköterskor, undersköterskor och skötare med demensutbildning, arbetsterapeut och kurator. Länsverksamheten för psykiatri i Värmland har tillsammans med kommunerna genomfört ett processinriktat arbete kring psykisk ohälsa hos äldre. I verksamhetsplanen framkommer liknande tankar kring samverkan mellan äldrepsykiatri, psykogeriatrik och kommunal hälso- och sjukvård. 20

21 Verka för att regelbundna läkemedelsgenomgångar genomförs i olika former av demensboenden. Ansvaret för ordination och uppföljning av läkemedelsbehandling i särskilda boendeformer för demenssjuka vilar naturligtvis på de patientansvariga läkarna, oftast allmänläkare. Motivationen för regelbundna, systematiska läkemedelsgenomgångar kan höjas genom information om vilka resultat som kan uppnås och genom påvisande av goda exempel. Översiktliga riktlinjer och kontaktpersoner finns angivna i VOSP. En projektgrupp har bildats med syfte att ge en förbättrad läkemedelsanvändning på kommunernas särskilda boenden. Gruppen består av representanter för Apoteket, Värmlands läkemedelsråd, Länsverksamheten för allmänmedicin och medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna. Utveckla riktlinjer för särskilda boendeformer och omsorg i hemmet samt påvisa behovet av differentierade stödinsatser och boendeformer Vård- och samverkansprogrammet om demens ger hänvisningar till god dokumentation angående detta. Exempel är de riktlinjer som utgivits av Demensförbundet, se I de värmländska kommunerna finns endast enstaka enheter för dagvård eller boende anpassade för demenssjuka med särskilda vårdbehov. Det kan gälla yngre personer med demenssjukdom eller personer med mycket svåra beteendemässiga och psykiska symptom på grund av demenssjukdom (BPSD). Detta innebär att många demenssjuka vistas i vårdmiljöer som inte är optimala, vilket även skapar påfrestningar för medboende och vårdpersonal. En orsak till att differentieringen av stödinsatser och boendeformer dröjt, är att de mindre kommunerna inte, kvantitativt sett, har underlag för att skapa egna enheter för udda vårdbehov. Projektgruppen vill i denna fråga uppmana ansvariga politiker och vårdadministratörer i kommunerna till samverkan med grannkommuner, gärna med Region Värmland som samordnare. En grupp vars behov särskilt behöver uppmärksammas är invandrare med demenssjukdom. En nationell satsning angående detta föreslås i promemorian från Socialdepartementet, På väg mot en god demensvård. Ge ökade möjligheter för yngre demenssjuka att delta i meningsfulla aktiviteter. Riktade stödverksamheter eller särskilda boenderesurser för yngre värmlänningar som drabbats av demenssjukdom förekommer på enstaka orter. Yngre personer med demenssjukdom, jämfört med äldre, har oftast annorlunda behov av och krav på aktiviteter, som anknyter till det yrkes- och samhällsengagemang och som man på grund av sin sjukdom fått allt svårare att upprätthålla eller tvingats lämna. Ofta kan patienten få stöd via LSS eller personlig assistans, men risken för social isolering är stor. Någon form av nätverk för yngre personer med demenssjukdom och deras anhöriga skulle kunna vara till hjälp, liksom särskilda träffpunkter för menings- 21

22 fulla dagaktiviteter. Även i denna fråga är samverkan mellan grannkommuner viktig, eftersom det rör sig om relativt få individer (omkring 80 personer yngre än 65 år med demensdiagnos beräknas finnas i hela Värmland). Det är vanligt att personer med tidiga symptom på demenssjukdom blir missförstådda och kommer i plågsamma konflikter på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att kunskaperna om hur man identifierar och hanterar de vanligaste tidiga symptomen ökar i arbetslivet. Det är även viktigt att skilja mellan tidiga symptom på demenssjukdom och stressrelaterade kognitiva (intellektuella) störningar. I samband med diagnos är det av stort värde om patienten och dennes familj har ett lokalt demensteam att vända sig till för råd och stöd. Samverkan med företagshälsocentraler och försäkringskassor behöver förstärkas för att underlätta anpassning av arbete till demenshandikapp och göra avvecklingen av yrkesarbetet så skonsam som möjligt, då detta blir ofrånkomligt. Projektgruppen planerar ett seminarium om demens i arbetslivet hösten 2004 med medverkan från medicinskt sakkunniga, kommuner, försäkringskassor, företagshälsovård samt patient- och anhörigrepresentanter. Organisera särskilt stöd för yngre närstående till demenssjuka personer. Även då det gäller yngre närstående är möjligheten till kontakt med ett lokalt demensteam viktig, både för information tillsammans med övriga familjen och via anhörigträffar för yngre. Möjligheterna till detta är i dagens läge ytterst begränsade. Ett uppmärksammat initiativ från demensteamet i Klarälvdalen (norra delen av Torsby kommun) gav unga närstående möjlighet att träffas för aktiviteter och samtal under några sommardagr Ungdomsträffen planeras återkomma sommaren 2004 med Demensförbundet som medarrangör. Diskussionsforum för unga anhöriga finns via Alzheimerföreningen i samarbete med Octopus på Höja kunskapsnivån om vård och omsorg vid demensutveckling hos personer med utvecklingsstörning. Vård av utvecklingsstörda, vars funktioner nedsatts och beteende förändrats på grund av demensutveckling (till exempel Down syndrom med demens av Alzheimertyp), ställer särskilda krav på personalens lämplighet, utbildning och tillgång till kvalificerad handledning. VOSP belyser översiktligt kunskapsområdet och utvecklingsbehovet. Då det gäller bedömning av tilltagande kognitiva (intellektuella) symptom hos personer med Down syndrom är Vuxenhabiliteringen i Värmland en viktig resurs. (Kommentar: Enligt internationell överenskommelse har beteckningen Down s syndrom ersatts med Down syndrom). 22

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12

Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Utbildning för Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-12 Vård- och omsorgsnämndens ansvar enl reglemente från KF Hemtjänst Äldreboende inklusive demensboende och korttidsboende Dagverksamhet för dementa Gruppboende

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun

Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun Socialförvaltningen Anhörigstöd Förslag Vision och balanserad styrning för anhörigstöd i Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Bergengrenska gården TELEFON: 0414-81 91 65 FAX: 0414-81 97

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014

Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland. Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 Fysisk aktivitet på recept - FaR i Värmland Sammanställning av ordinationer till Friskvården i Värmland under 2014 All legitimerad personal verksam inom hälso- och sjukvården i Värmland kan sedan 2005

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Vad innebär lagändringen?

Vad innebär lagändringen? Stöd d till anhöriga Vad innebär lagändringen? Vellinge den 19 november 2009 Britta Mellfors Äldreenheten, Socialstyrelsen Disposition Nya lagtexten. - Vad är nytt och vad står det för? Vem är anhörig?

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Socialnämnden BUDGET 2004

Socialnämnden BUDGET 2004 Socialnämnden BUDGET 2004 Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för ekonomiskt stöd till resurssvaga, behandlingsinsatser till barn, ungdomar och familjer, missbruksvård, flyktingmottagning, vård

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete? Göteborg 1e december 2011 Erik Jedenius, PhD Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) KI Medicinsk rådgivare Janssen

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje 2015-03-23 Särskilt boende SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2015/00377 734 Antagen av vård- och omsorgsnämnden den 14 maj 2013 Riktlinjen

Läs mer

Kontaktman inom äldreomsorg

Kontaktman inom äldreomsorg Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer