Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv

Transkript

1 Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska mottagningen, Nässjö

2 Disposition Nationella självskadeprojektet Vad säger forskningen? Hur vanligt är det? Vad betyder det för oss behandlare? Erfarenheter vi tagit med oss Hur upptäcka och vad göra? Hur minska sårbarheten?

3 Definitioner Suicidförsök: avsiktlig självdestruktiv handling med syfte att sätta livet på spel utan dödlig utgång (ambivalens!) Självskadebeteende: avsiktligt skadande av egna kroppen utan suicidal avsikt (icke-suicidalt självskadebeteende) sällan livshotande annan funktion Riskfaktor för suicid

4 Nationella självskadeprojektet Läs mer:

5 Om projektet Mål med projektet är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder.

6 Från nationell satsning till vårdens vardag Nationella självskadeprojektet Mål: Minska självskadebeteendet, möta behov av hjälp tidigare och minska behovet av heldygnsvård Detta uppnås genom stöd i kunskap och utveckling till olika organisationer, bland annat psykiatrin Ledning för psykiatrin Mål: Tidiga och mer effektiva insatser för personer med självskadebeteende. Detta uppnås genom implementering av det vägledande kvalitetsdokumentet och dess sju rekommendationer. Medarbetare i psykiatri & barnpsykiatri Mål: Medarbetarnas ökade kompetens omsätts i klinisk vardag Detta uppnås genom utbildning och handledning

7

8 Självskadebeteende 1. Individer med självskadebeteende ska bemötas med medkänsla, respekt och värdighet. All personal, inom såväl vård som administration, ska ha specifika kunskaper för att i sitt uppträdande kunna förmedla detta. Det gäller särskilt situationer då individen anses utgöra en fara för sig själv NICE 2013

9 Dokumentets sju rekommendationer 1. Medkänsla, respekt och värdighet - Rational för betydelsen av bemötande - Bemötande som kan hjälpa - Att inte förstärka destruktiva beteenden - Närstående och bemötande 2. Bedömning på akutmottagning - Medicinsk, kirurgisk & psykiatrisk akutmottagning

10 Forts. de sju rekommendationerna 3. Utredning - Om diagnostik - Basutredning och vidgad utredning - Psykosocial bedömning - Fördjupad beskrivning av självskadebeteende - Självskattningsformulär 4. Riskhanteringsplan - Risk och skyddsfaktorer - Vad bör ingå i risk- resp. krisplan 5. Information och överenskommelse om behandling - Vårdplan - Personer som säger nej

11 Forts. de sju rekommendationerna 6. Behandling - Allmänpsykiatriska insatser - Närstående - Behandlingsmetoder med evidens - Sammanfattning och diskussion av områden där evidensen är otillräcklig 7. Kontinuitet och samarbete - Kritiska övergångar - SIP - Case-management

12 Användning och syfte 1. Beslutsstöd för ledningen inom specialiserad psykiatri 2. Verka för likvärdighet i landet gällande vårdutbud och kvalitet 3. Stödja medarbetare inom psykiatrin 4. Stödja individer som söker vård genom att ge kunskap om vad som kan efterfrågas

13 Självskadebeteende Prevalens, funktion och riskfaktorer

14 Historik Självskadebeteende är inget nytt fenomen utan finns beskrivet såväl från antiken som i Bibeln och i historiska texter från de senaste århundradena. Andelen personer med självskadebeteende har sannolikt ökat den sista 20 års-perioden. Forskningen på området har ökat kraftigt. På senare år har fenomenet också belysts och blivit mer synligt i media och populärkultur.

15 Historik Tidigare ansågs fenomenet enbart relaterat till allvarlig psykisk sjukdom. Nu ökad medvetenhet om fenomenets bredare spridning, inte minst i icke-kliniska ungdomspopulationer.

16 Förekomst av självskadebeteende Vid mätningar varierar förekomsten mycket, främst beroende på olika definitioner och mätmetoder. Vanligast förekommande hos ungdomar och unga vuxna. Svenska undersökningar av högstadie- och gymnasieelever har gett relativt samstämmiga resultat. Som man frågar får man svar: 17% - Enskild fråga: Har du någonsin? 35-42% - Checklist formulär. I svarsalternativen ingår både lindrigare och allvarligare former av självskadebeteende. Jutegren et al., 2011; Landstedt & Gådin, 2011; Lundh et al. 2011; Zetterqvist et al., 2013)

17 Förekomst Merparten av skoleleverna med självskadebeteende visade inga övriga tecken på psykisk ohälsa (Bjärehed, Wångby-Lundh & Lundh, 2012; Ystgaard 2003). Internationellt uppskattas förekomsten av icke-suicidala självskadehandlingar hos ungdomar till 15-25% (Heath et al., 2009; Jacobson & Gould, 2007) men enskilda studier har även påvisat högre frekvenser. I kliniska grupper upp till 60%. Hos vuxna i normalbefolkningen beräknas förekomsten till ca 4 % (Briere and Gil 1998) 28%.

18 Förekomst Sjukhusvård för självskadebeteende är vanligast i åldern år. Inläggning är vanligare bland kvinnor. Sedan 1990-talet har antalet inläggningar av kvinnor åldern år ökat med 50% för att nå en topp Därefter har en viss minskning skett men prevalensen är fortfarande väsentligt högre än under 1990-talet (Socialstyrelsen, 2012).

19 Det finns en stor överlappning Självmordsförsök Självdestruktivitet Självskadebeteende

20 Självskadebeteende - självmord Icke-suicidalt självskadebeteende har starkare samband med risk för framtida självmordsförsök än ett aktuellt självmordsförsök. Framför allt gäller detta ungdomar med depression (Asarnov, 2011; Wilkinson et al, 2011). Ingen säkerställd skillnad mellan icke-suicidalt självskadebeteende och självmordsförsök vad gäller risk för framtida fullbordat självmord. - Risken är förhöjd i båda grupperna (Cooper et al, 2005).

21 Könsskillnader Tidigare studier av ungdomar har funnit könsskillnader med fler flickor än pojkar med självskadebeteende. På senare tid har dock flera studier publicerats där man inte funnit några könsskillnader. Självskadebeteende är vanligare hos pojkar än man tidigare trott (Rodham & Hawton, 2009). Det finns visst stöd för att pojkar och flickor skadar sig på olika sätt. Som ett exempel kan nämnas att flickor är överrepresenterade vad gäller att skära sig och ta tabletter, medan pojkar exempelvis oftare avsiktligt slår sig själva för att skada sig.

22 Riskfaktorer /Samband Faktorer som återkommande diskuteras som riskfaktorer för självskadebeteende innefattar : svårigheter att hantera negativa känslor tendens att tappa verklighetsuppfattningen vid stark stress (dissociativa upplevelser) svårigheter att sätta ord på och beskriva känslor negativ självbild psykiatriska faktorer olika uppväxtfaktorer och tidiga upplevelser (exempelvis tidig försummelse, fysiska, emotionella eller sexuella övergrepp, och anknytningsproblem). låg socioekonomisk status (fattigdom, arbetslöshet) ensamhet, svåra livshändelser och kroppslig sjukdom har också ett starkt samband med självskadebeteende. (Gratz, 2003; Klonsky & Glenn, 2009; Klonsky & Muehlenkamp, 2007, Meltzer et al., 2002; NICE, 2004)

23 Riskfaktorer /Samband Mer nyligen har en svensk studie undersökt drygt 1000 högstadieungdomar och funnit att andra psykiska besvär utgör riskfaktor för självskadebeteende (Lundh, Wångby-Lundh, & Bjärehed, 2011). För flickor ökar även risken för självskadebeteende vid depressiva symptom och dålig sömn (Lundh, Wångby-Lundh, & Bjärehed, 2011; Lundh, Bjärehed & Wångby-Lundh, 2012). Det är dock för tidigt att för icke-suicidal självskada med säkerhet tala om riskfaktorer då de flesta studierna som gjorts inte följt individer under en längre tid. Bland möjliga skyddsfaktorer nämns ofta effektiva strategier för att hantera negativa känslor, samt socialt stöd (Klonsky & Glenn, 2009).

24 Funktioner För omgivningen kan självskadebeteende vara svårbegripligt. Hur kan det komma sig att en människa avsiktligt väljer att göra sig själv illa? Ett sätt att öka förståelsen för självskadebeteende är att undersöka vilken funktion beteendet fyller. Att närmare undersöka vad det är som föregår samt följer på självskadebeteendet betydelsefullt när det gäller behandling.

25 Funktioner Det finns tydligt stöd i forskningen, både gällande ungdomar och vuxna, att självskadebeteende fyller en affektreglerande funktion (Klonsky, 2007). Trots att självskadebeteendet på lång sikt kan innebära negativa konsekvenser för individen, så är det ofta på kort sikt ett effektivt sätt att få stopp på oönskade och svårhanterliga känslor, tankar och upplevelser (Chapman, Gratz & Brown, 2006). Självskadebeteende kan också vara ett sätt att känna något överhuvudtaget hos individer som känner sig avdomnade eller tomma på känslor (Nock & Prinstein, 2004).

26 Funktioner Exakt hur självskadebeteende lindrar psykiskt obehag vet man inte idag. Sannolikt handlar det om en kombination av biologiska och psykologiska mekanismer. Ex. distraktion, frigörelse av endorfiner samt lättnaden det innebär att genomföra ett beteende som stämmer överens med hur man ser på sig själv (t ex bestraffning vid självkritik).

27 Funktioner Hos icke-kliniska grupper av ungdomar är det även vanligt att sociala funktioner rapporteras. Självskadebeteendet syftar också till att visa andra att man inte mår bra, att man vill få hjälp eller en reaktion från omgivningen. Tidigare kommunikationsförsök har inte uppmärksammats, varför intensiteten trappas upp. Kombination av svårigheter med kommunikation, problemlösning och bristande gensvar. Även interpersonella funktioner behöver således tas på allvar och inte avfärdas med att individen bara vill ha uppmärksamhet. Richardson et al., 2007) (Hagen, Watson & Hammerstein, 2008; Nock, 2008; Lloyd-

28 Funktioner Kompis identifikation och självskadebeteende är ett fenomen som belysts hos ungdomar. Studier i normalpopulationer av ungdomar har visat att ungdomars självskadebeteende kunde prediceras av bästa kompisens självskadebeteende, främst hos flickor och yngre ungdomar. (Jarvi, Jackson, Swenson, & Crawford, 2013, Prinstein, Guerry, Browne, & Rancourt, 2009; Prinstein et al. 2010; You, Lin, & Leung, 2013)

29 Intrapersonella funktioner för att stoppa dåliga känslor (46.9%) för att lindra känsla av tomhet eller avdomning (45.6%) för att straffa dig själv (40.7%) för att känna något, även om det var smärta (38.0%) Att känna sig avslappnad (29.3%) (Zetterqvist et al., 2013)

30 Interpersonella funktioner Att få en reaktion från någon även om det är en negativ reaktion (21.5%) Att få uppmärksamhet (18.4%) Att undvika skola, jobb eller andra aktiviteter (17.9%) Att få mer uppmärksamhet från föräldrar och vänner (16.1%) Att få hjälp (14.5%) (Zetterqvist et al., 2013)

31 Patienters upplevelse av vården för självskadebeteende När 176 av studiens 179 respondenter valde att ta ställning till påståendet Jag upplever att jag fick bra behandling för mitt självskadebeteende blev den genomsnittliga skattningen 3,21 på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar instämmer inte alls och 10 motsvarar instämmer fullständigt. Vidare skattas både negativa attityder och fördomar hos vårdpersonal högt, och en betydande andel av respondenterna anser sig ha varit utsatta för kränkningar i vården. Eriksson & Åkerman 2012.

32 Antaganden och värdegrund Hämtat från Sofia Åkerman

33 Antaganden -om patienter och om personal Människor gör så gott de kan. Människor strävar efter att utvecklas. Människor behöver sträva efter att öka sin motivation till förändring. Människor kanske inte själva har orsakat sina problem men behöver själva lösa dem. Livet för dem som är självmordsbenägna, deprimerade eller rasande är smärtsamt. Alla människor behöver lära sig nya beteenden i olika situationer i livet. Det finns ingen absolut sanning.

34 Film Bemötande slutenvård Våra erfarenheter

35 Vanliga tecken hos skolungdomar är: Svårigheter att koncentrera sig Drar sig undan socialt Ofta förekommande depression eller ångest Ändrad kroppsvikt Mobbing Men inte alla följer ett mönster

36 ..forts Vanliga tecken Klädsel som inte är anpassad till årstid eller väder (ex. långbyxor, långärmad skjorta). Kan ha breda armband, halvhandskar

37 .forts Vanliga tecken Oförklarade brännskador, skärsår, ärr eller ansamlingar av skador på huden Ovilja att delta i aktiviteter och händelser som kräver större exponering av kroppen som simning och idrott Var öppen för att våld från andra kan vara en möjlig orsak.

38 Vem ser i skolan och vården? Börjar ofta i skolåldern Kunskapen ser olika ut bland lärare och skolhälsovård Risk att vi bara tänker flickor Vården är dåliga på att fråga Psykiatrin mer inriktad på att bedöma självmordsrisk än att fråga om självskador

39 Det är viktigt att vara medveten om att självskada inte är begränsade till vissa grupper. Inte heller till ett särskilt utseende eller medlemskap i en särskild social grupp

40 Bemötande Att vara lugn och vänlig och inte dömande. Att hantera egna känslor Samtalsmetoden ska vara respektfull nyfikenhet (dr. Barent Walsh) Att man håller dörren öppen för samtal med en person som förnekar självskada eller vägrar att svara

41 Bemötande forts. Bli sedd som en unik människa och inte som ett beteende samt att någon lyssnar med genuint intresse och välvilja Ställ frågor utifrån att du vill försöka förstå Försök behålla ett icke-dömande förhållningssätt Om du tycker det är svårt att hantera är det bättre att du beskriver det utifrån dig själv ex. nu hade jag svårt att förstå, det här vet jag inte så mycket om men vi kan ta reda på mer tillsammans

42 Bemötande forts. Bekräfta att du ser den andra personens lidande och att du är intresserad av hur den ser på sin situation Undvik att ställa varför- frågor och att komma med för snabba slutsatser eller att du vet hur det känns Är det saker du har svårt att förstå och frågor du inte kan svara på så låt det vara så, inrikta dig då på det du kan bekräfta Viktigt att inte ignorera detta kan öka känslan av skam, att inte bli sedd, inte tagen på allvar hos den andra

43 Mina egna känslor Rädsla kan leda till flykt, försvar, aggressivitet Äckel kan leda till avståndstagande Skam kan leda till att man drar sig undan Sorg, ledsenhet kan leda till att man tystnar drar sig undan Blodfobi kan orsaka svimning Tänk om det blir fel? Acceptera dina egna reaktioner och beskriv dem utifrån dig själv ex. jag blir orolig för dig, jag är rädd för att något allvarligt ska hända Var tydlig utan att beskylla den som har självskadebeteende för dina reaktioner

44 Tips hur jag kan hantera egna reaktioner Sköt om dig själv med kost, sömn, motion, hälsa, stresshantering Ta stöd av andra Om du själv är mitt uppe i egen kris eller ohälsa, lämna över till någon som du vet har mer kraft och förklara för personen att det inte handlar om den utan om dig själv Reagerar du med att bli oreglerad känslomässigt gå tillbaka till personen senare för att försöka reparera, vi är alla människor och var ödmjuk i att du inte redde ut situationen, var personlig, förlåt dig själv Lär dig mer om dig själv, var nyfiken

45 Frågor du som möter den som har självskadebeteende kan ställa Hur ser det ut i din omgivning? Hur har du löst stressiga situationer förut? Vem litar du på? Har det hänt något som gjort dig mer stressad? mobbing relationer, eventuell partner nätet Skolresultat/arbetsprestation/sysselsättning

46 fortsatta frågor familjen identitet (HBTQ) Hur fungerar det med mat och sömn? Var på kroppen brukar du självskada? Vad brukar du använda för att åstadkomma skadan?

47 fortsatta frågor. Hur brukar du behandla de uppkomna skadorna? Har du någon gång råkat skada dig själv mer än du avsett från början? Har du någon gång besökt läkare eller annan vårdpersonal för att du blivit orolig för skadorna? Vet dina närstående om att du skadar dig, hur reagerar hen? Hur vill du ha hjälp?

48 Boktips Ibland finns det inga enkla svar Föreningen SHEDOs bok Att tämja en vulkan om emotionell instabilitet och självskadebeteende Kent-Inge Perseius När livet gör ont om självskadandebeteende bland unga Per Straarup Søndergaards För att överleva Sofia Åkerman Självskadande beteende Svein Överland Slutstation rättpsyk Sofia Åkerman Thérèse Eriksson Lev som du vill och inte som du lärt dig Jeffrey E. Young Att leva ett liv, inte vinna ett krig: om acceptans Anna Kåver Vem är det som bestämmer i ditt liv Åsa Nilsonne

49 Bra webbsidor Kommer en ny bok 2016 Självskadebeteende: Upptäcka, förstå och behandla av Johan Bjureberg och Jonas Bjärehed på Natur och kultur.

50 Sammanfattning Ta vara på den forskning och kunskap som tagits fram i nationella självskadeprojektet Tidig upptäckt är viktigt Alla som självskadar sig har inte en psykiatrisk problematik Våga se och fråga Var ödmjuk för hur lite vi vet om varandras problem Se medmänniskan och försök förstå Ta hand om dig själv och dina egna reaktioner Ta med den det gäller i alla beslut, ta inte över ansvar som ligger den enskilde och/eller hans/hennes närstående Glöm inte att personen är så mycket mer än sitt beteende

51 Lycka till med nya kunskaper Hoppas ni läser boken ni fick och använder era nya kunskaper till att bli bättre i bemötande Vi lär oss hela livet Tack till alla våra patienter och deras närstående för den kunskap ni gett oss hittills Var rädda om varandra och er själva