PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för psykologi Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik Ht 01, t.9 PM om tinnitus Anna-Maija Saarela Annika Åhs-Forslund

2 1.Introduktion 1.1.Definition och symtom Tinnitus brukar definieras som upplevelse av ljud i frånvaron av yttre stimulering. Tinnitus kan även kallas fantomljud och kan då liknas med fantomsmärtor som är ett vanligt fenomen bland personer som har amputerat t.ex. ett ben (Andersson, 2000). Tinnitus är inte samma sak som hallucination. Personen med tinnitus är helt medveten om att ljudet inte finns i yttervärlden även om den ibland kan verka vara utanför huvudet. För det mesta hörs dock ljudet i en eller båda öronen eller inne i huvudet. Tinnitusljudet har beskrivits som ringningar, sorlande, syrsor, fräsande eller visslingar. Det verkar vara svårt att beskriva ljudet men en metafor kan i det sammanhanget bli användbart. Tinnitus är ett symtom, inte en sjukdom. Tinnitus kan få många konsekvenser för den drabbade. Många svårt drabbade tinnituspatienter anger att de har koncentrationssvårigheter och/eller problem med sömnen. Koncentrationsproblemen handlar om att tappa tråden, bli snabbt trött vid koncentrationskrävande arbete eller kan vara kopplade till nedsatt hörsel och de specifika problem som det för med sig. Även andra kognitiva svårigheter t.ex. försämrad minnesförmåga kan förekomma. Tinnitus är ofta förknippad med nedstämdhet och i vissa fall med depression. Även oro/ångest förekommer i samband med tinnitus. Många patienter upplever också sin tinnitus som stressande (Andersson 2000). 1.2 Etiologi Man kan ofta inte veta varför någon har fått tinnitus. Väldigt ofta är någon form av hörselnedsättning inblandad. Tinnitusforskaren Tyler delar, enligt Andersson (2000) in tinnitus i två typer utifrån de huvudsakliga orsakerna. I den ena typen kan orsaken spåras till mellanörat där bl.a. hörselbenen sitter. Den här typen kan involvera ryckningar i små muskler i mellanörat eller överaktivitet i blodkärl. Den andra typen av orsaker är relaterad till innerörat och sensorineural hörselnedsättning när hårceller, hörselnerver och/eller den kemiska balansen i innerörat rubbats. Hörselnedsättningar kan i sin tur orsakas av många olika faktorer. Hörselnedsättningar ökar med ökad ålder och det kan finnas en ärftlig mekanism. Bullerskador, fysiska trauman i form av skallskador eller whip-lash samt sjukdomar och vissa mediciner kan också skapa hörselnedsättningar. Dessutom kan psykiska trauman kan ha en effekt på hörseln.

3 Vaskulära orsaker kan skapa inre ljud och bettfel eller muskelspänningar i käkleder har också visat sig ha samband med tinnitus. Spontana signaler som sänds ut ur hörselsnäckan kan också vara en orsak. Specifika sjukdomar och tillstånd (Meniére, Otoskleros, Hyperakusis, Akustikusneurinom ) samt dövhet och cochleära implantat har också på olika sätt visat sig kunna ha effekter på eller leda till tinnitus (Andersson 2000). De orsaksteorier som skapats är antingen av medicinsk eller av psykologisk karaktär. I de medicinska teorierna ha ndlar det om att man försöker lokalisera felen. Man vill försöka utröna var i hörselbanorna tinnitus uppstår, men man är också intresserad av att försöka tydliggöra och skapa teorier om hur högre hjärnfunktioner, dvs mer centralt belägna kortikala funktioner, påverkar vilka signaler som s a s släpps igenom och på detta sätt orsakar tinnitus (Andersson 2000). I de psykologiska teorierna var en tidig utgångspunkt, a.a., att tinnitus uppstår när tillvänjning eller habituering inte sker. Normalt sett uppstår vid konstant perceptuell stimulans en habituering eller tillvänjning av perceptuella fenomen. Men här sker inte detta. Orsaker till det antogs av Hallam (refererad i Andersson 2000) vara antingen att stimuli hade en känslomässig innebörd, eller att stimuli varierar oförutsett, eller att nervsystemet på något sätt påverkats så att habituering ej sker. En vidare utveckling av denna teori har lett fram till en s k neurofysiologisk teori (Jastreboff & Hazell enligt Andersson 2000). Kortfattat kan denna teori beskrivas på följande sätt. Eftersom källan till problemet (hörselnedsättning) inte kan tas bort, måste fokus ligga på kopplingen mellan det som genererar tinnitus och hjärnans uppfattning av det. Obehag beror på att limbiska systemet och autonoma nervsystemet aktiveras. Den känslomässiga reaktionen blir därmed det viktiga. Effektiv behandling bör som en följd av detta vara betingning eller ominlärning av relaterade reaktioner. Det är alltså reaktionen inför tinnitus man ska arbeta med, inte med det perceptuella fenomenet i sig. Ett annat sätt att försöka förklara psykologiska orsaker till tinnitus, är den s.k. stresssårbarhets-modellen. Enligt Andersson innebär stress-sårbarhets-modellen att en mer sårbar person löper större risk för att utveckla problem när han/hon ställs inför stressande livssituation. --- Sårbarheten och stressen bör samverka för att problem ska utvecklas. (a.a.s.33) Sårbarhet definieras som både biologiska och psykologiska drag vilka ökar risken för att utveckla problem. Stress är det som upplevs som hotande för det fysiska och psykologiska välmåendet.

4 1.3. Riskfaktorer Riskfaktorer för tinnitus kan antingen vara riskfaktorer för att erhålla tinnitus eller riskfaktorer med avseende på hur man upplever sin tinnitus. Samband har visat sig finnas mellan tinnitus och ärftliga komponenter, akustiska trauman, hörselskador/nedsättningar genom trauman eller sjukdomar, vissa mediciner och felaktiga bett. Enligt stress-sårbarhets-modellen kan det finnas sårbarhetsfaktorer hos personer som i vissa situationer, företrädesvis stress av inre eller yttre skäl, kan leda fram till tinnitusproblem (Andersson 1998, Andersson 2000). Den tydligaste korrelationen finns mellan tinnitus och hörselnedsättning, bullerexponering och ökande ålder. Den mest frekventa diagnosen idag är bullerskada utifrån ett vanligt akustiskt trauma. Men det bör hållas i minnet att tinnitus också förekommer utan samtidig hörselnedsättning ( Scott-89, i Andersson 1998) Epidemiologi Det finns inga exakta siffror när det gäller förekomst av tinnitus men uppskattningsvis har var tionde person i Sverige tinnitus. Tre procent av befolkningen antas ha besvärande tinnitus. Vanligaste formen av tinnitus hörs i båda öronen men utöver det är den vanligare i vänster öra än i höger öra. Förekomst av tinnitus ökar med stigande ålder. Tinnitus är vanligare hos män än hos kvinnor, vilket antas bero på bullerskador hos män. Även barn kan ha tinnitus. 2. Diagnostisering och behandling 2.1. Diagnos och gradering Det upplevda tinnitusljudet och skattningen av det är en individuell upplevelse (Andersson 1998). När man vill klassificera graden av handikapp som skapas av tinnitus för den enskilde individen brukar man oftast använda en tregradig skala (ursprungligen från Klockhoff & Lindblom 1967, enligt Andersson 1998). Grad 1. En svag och tillfällig tinnitus som endast kan uppfattas i tyst miljö, t ex när man ska sova. Personer med denna belastning upplever få besvär och söker sällan hjälp. Grad 2.Personen har kontinuerlig tinnitus dygnet runt, men medvetenheten om tinnitus varierar högst betydligt. När man är sysselsatt, samtalar med andra eller på liknande sätt har uppmärksamheten fokuserad, så är man inte alltid medveten om sitt tinnitus. Men om man lyssnar efter den så finns den alltid där. Här återfinns den statistiskt sett största

5 gruppen, som uppvisar karakteristiska konsekvenser av typen tilltagande trötthet insomningssvårigheter, stressreaktioner samt ofta vissa koncentrationssvårigheter. Grad 3. Här finns ljudet alltid närvarande och mycket långt fram i medvetandet, Man uppfattar det som mycket plågsamt och som att det begränsar möjligheterna att leva ett normalt liv. Sömnlängd och sömndjup hos de drabbade reduceras avsevärt vilket i sin tur får långtgående konsekvenser för hela livssituationen. 2.2 Behandlingsmodeller Kirurgisk behandling innebär operativa ingrepp beroende på lokalisering/orsak. Genom farmakologisk behandling fokuserar man antingen på att försöka få tyst på ljudet, eller så försöker man hjälpa personerna att hantera reaktionerna på det. Varken kirurgiska eller farmakologiska metoder har visat sig ha någon dokumenterad långsiktig effekt på gruppnivå. I elektroteknisk och/eller maskeringsbehandling försöker man antingen genom naturliga ljud i omgivningen eller med hjälp av tekniska hjälpmedel dämpa upplevelsen av tinnitus genom att maskera det med annat ljud. Man arbetar med hörapparater, maskeringsapparater eller med kombinerade metoder. Ur dessa tankar om att maskera tinnitus med annat ljud har det växt fram en ny modell som i hög grad påverkats av den neurofysiologiska teorin (Jastreboff & Hazell, enligt Andersson 2000 ). Tanken är här att man genom att använda sig av en maskering med hjälp av vitt brus, som inte överröstar tinnitus, skapar en slags ljudmatta eller en akustisk bakgrund. Personen ska kunna vänja sig vid att ha bakgrundsljud, och lära sig att inte reagera negativt eller ens uppmärksamma det. Man har med utgångspunkt i detta skapat ett behandlingspaket som kallas Tinnitus Retraining Therapy (TRT), där personen antas kunna ominlära så att reaktionen på tinnitus inte längre väcker så starka känslor och därmed kan bli mindre märkbar, hand i- kappande och plågsam. Metoden består av två delar, först rådgivning och sen maskeringen med vitt brus. Några andra behandlingsmetoder är sjukgymnastik, akupunktur, zonterapi, avslappning och TNS (Transkutan elektrisk stimulering). Odontologisk behandling där man anvä n- der bettskena och amalgamsanering samt alternativmedicin förekommer också Psykologisk behandling Inom området förekommer biofeedback och hypnos samt tinnitusgrupper och individualterapi med olika inriktningar utifrån olika psykologisk teoribildning. Här nedan följer

6 beskrivningar av två behandlingsmodeller, valda för att komplettera och kontrastera tidigare redovisade metoder. Den första presenteras mer övergripande och den andra mer fördjupat KBT via Internet Ett intressant behandlingsalternativ är behandling av tinnitusrelaterat obehag genom ett behandlingsprogram via Internet. Detta är en behandlingsform under utveckling. Ett kontrollerat försök gjort i Uppsala visar att signifikant fler visade minst 50- procentig förbättring i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (Andersson et al, 2000). Programmet är ett självhjälpsprogram. Inga självhjälpsprogram har provats på tinnituspatienter tidigare och behandlingsprogrammet följer i princip KBT-programmet som används i Uppsala. Behandlingsprogrammet omfattar 6 veckor och innehåller följande moment: Under vecka 1 utarbetar man en behandlingsrational och övar första steget i tillämpad avslappning. Vecka 2 innebär andra steget i tillämpad avslappning (relax only), övning i positiv visualisering, viss ljudkontroll av omgivningsljud, hörseltaktik och rådgivning ang. överkänslighet för ljud. Vecka 3 introduceras kontrollerad andning som del av tilllämpad avslappning och kognitiv terapi ang. negativa tankar och antaganden om tinnitus. Under vecka 4 tränas differentiell avslappning och hantering av sömnproblem. Vecka 5 införs snabbavslappning och koncentrationsövningar (mindfullness) och råd ang. koncentrationssvårigheter och fysisk aktivitet. Den sista veckan fortsätter man utöva tillämpad avslappning, man summerar programinnehållet och går genom återfallsprevention. Hälften av deltagarna i behandlingsgruppen fullföljde inte behandlingen under den föreskrivna tiden vilket resulterade i många drop-outs. Främsta anledningen för att inte fullfölja behandlingen angavs av deltagarna vara tidsbrist och programmets omfattning. Uppföljning efter ett år visade att 31% av alla deltagare hade fortfarande mer än 50- procentig förbättring på TRQ-skalan (Andersson et al, 2000) Tinnitusprojektet, en psykodynamisk gruppbehandlingsmodell Behandlingen syftar till att hjälpa personer med handikappande tinnitus att medvetandegöra egna dolda resurser och därmed skapa förutsättningar för liv med högre livskva-

7 litet. Att minska isolering, reducera nedstämdhet och depression samt att öka kommunikationen om det egna känslolivet sant försöka återskapa arbetsaktivitet är viktiga mål. Gruppen patienter förutsätts ha en psykosomatisk predisposition som grund för sin oförmåga att hantera sin tinnitus. Förmågan att uttrycka sina olika känslotillstånd verbalt antas vara reducerad, vilket leder till att individen omedvetet uttrycker sina emotioner på somatisk nivå. Behandlingsmodellen innefattar ett antal nivåer i syfte att åskådliggöra/medvetandegöra den egna problematiken, samt för att ge möjlighet till alternativa uttrycksformer, och därmed på detta sätt skapa en positiv utveckling och ökad förmåga att kunna ge uttryck för sin problematik. Tekniker som används är bl a rollspel, drömbearbetning, spegling, fria associationer och avslappning. Arbetssättet kan beskrivas som en tidsbegränsad korttidsterapi, där man arbetar strukturerat med fokus på tema, tidsbegränsning, kontrakt, och med en begränsad men väl definierad målsättning samt avslutning. Terapeuten måste vara mycket aktiv och medvetet motverka beroende samt begränsa regression. Man arbetar i gruppen med olika teman som skapar förståelse för den egna livssituationen. Dessa är: 1. Utlösande situation - insikt beträffande yttre och inre påverkan. 2. Personlig innebörd - emotionell utveckling. 3. Aktuell situationtillämpningar av insikter. 4. Generationsperspektiv - förebilder, existentiella realiteter. 5. Drömmar - ökad kunskap om egna behov. Modellen omfattar fyra faser. Först en inledande internatperiod, 2 veckor utomlands. Här är syftet att dels komma från vardagssituationen och dels att utveckla en gruppgemenskap som kan underlätta för personerna att etablera kontakt med sina egna känslor. Nästa steg innebär heldagsträffar-lokalt 10 stycken, där man utnyttjar gruppdynamiken och använder bl a symboldrama för att fördjupa den egna livshistorien. Hur man tidigt formats av omgivningens förväntningar. Därefter en avslutande internatperiod- 1 vecka utomlands, till samma ställe och i samma grupp för att åskådliggöra utvecklingen och inspirera till fortsatt konstruktiv egen sådan. Man summerar livssituationen och lär sig att hantera separationen. Efter ett år görs en uppföljning. Resultaten visar en klart ökad positiv självbild. De största effekterna visar sig i, i vilken grad man accepterar sig själv och i ett minskat kontrollbehov. Symboliseringsförmågan ökar. Man har blivit friskare, av 37 personer så var 21 helt sjukskrivna före behandlingen men bara 10 efter. Fler arbetar heltid, en förändring från 14 till 19 personer. Antalet sjukbesök per år (mv) har minskat från 13 till 3. Vid skattning av upplevd livskvalitet, används ett mått som visserligen inte är standardiserat för normalpopulationen men förändringen inom gruppen visar sig vara en ökning av upplevelsen av livskvalitet med

8 80%.Vid den egna uppföljningen och utvärderingen av behandlingsmodellen beskrivs den som att ha givit goda resultat och vara kostnadseffektiv (Andersson, 1998). 4. Prevention och habilitering Bästa sättet att undvika att drabbas av tinnitus är att se till att inte utsätta sig för de riskfaktorer som kan leda till hörselnedsättningar och därmed i vissa fall till tinnitus. Dessutom kan det vara klokt att vid hörselproblem ha i åtanke att alla former av psykisk eller fysisk sårbarhet kan i kombination med stress bidra till en negativ utveckling. Habilitering handlar om hörselvård, med teknisk, pedagogisk och psykologisk rådgivning och ofta om behandlingar i enlighet med ovan beskrivna modeller. Men man ska vara medveten om att utbudet varierar i hög grad beroende på i vilken del av landet och i vilket landsting man befinner sig i. 5. Forskningsstöd Vad finns det då för forskningsstöd för de ovan beskrivna behandlingsmodellerna? Enligt Andersson (1998) måste man vid behandling fokusera på de omfattande konsekve n- serna av emotionell karaktär som uppstår vid tinnitus. Detta kräver en behandlingsform som har en helhetssyn på människan och hennes behov. Så även om medicinska och farmakologiska behandlingar kan påverka i positiv riktning är det väsentligt att de kombineras med någon form av samtalsbehandling, där man fokuserar på hela situationen och på hur den drabbade hanterar och upplever hela problemet och inte på en isolerad del. Enligt Andersson (1998) så finns det också mycket erfarenhet som visar att det inom gruppen personer med svår tinnitus finns en stor grupp som förefaller ha likartade sätt att möta sin omgivning och dess krav. De är högpresterande, ambitiösa, har höga krav och förväntningar på sig själva och har svårt att säga nej. De upplever sig bekräftade av sin omgivning om de presterat och varit duktiga, har problem att hantera konflikter samt med att uttrycka egna känslor och behov. Detta menar man inom psykodynamisk teoribildning har grundlagts tidigt i livet och är ett förhållningssätt som kan predisponera för psykosomatiska reaktioner. Hanterandet av tinnitus kan vara en liknande reaktion. Grundtanken är att när vi inte i ord eller med andra psykiska uttrycksmedel kan formulera våra behov och de känslor eller affekter som dessa skapar, återstår bara kroppsliga reaktioner. Läkande antas då vara att få ett språk för sina känslor, och på detta sätt skapas en medvetenhet om det egna känslolivet( Mc Dougall 1988, 1990, i Andersson 1998). Människor med psykosomatisk disposition kan enligt samme McDougall

9 beskrivas som normopater. På ytnivå är allt normalt eller tyst, men man har en brist på ord för emotionella tillstånd. Det blir då kroppen i stället för själen som reagerar på psykisk stress. Ett annat begrepp som används för att beskriva detta är enligt Andersson (1998) alexithymi. Alexithymi antas bero på att brister uppstått i grundläggandet av spädbarnets infantila psykiska struktur som enligt teorin utvecklas i samspelet med de primära vårdarna, där förmågan att uppleva, erfara, hantera, organisera, tolka och förstå känslor och tankar växer fram (Tylor 1992, Andersson 1998). Vuxna alexithymiker behöver alltså precis som det ickeverbala spädbarnet, hjälp från omgivningen med att tolka och hantera sina emotionella upplevelser antar Andersson (1998). Men påpekar också att det inte alltid finns en koppling mellan psykosomatik och alexithymi, men att det är ett samband som kan observeras hos vissa personer. Alexithymin manifesteras alltså i den kommunikativa stilen. Språk och ord för känslor är ännu inte erövrade, vilket innebär att känslor, inre attityder, önskningar och behov inte kommer till uttryck i tillräckligt hög grad. Som en konsekvens av detta bör alltså en behandling av en psykosomatisk reaktion handla om att skapa språk, insikt och förståelse på djupet av egna känslor och behov, för att på detta sätt undvika att kroppsliga reaktioner uppstår. Enligt Andersson 2000 så finns det inte kontrollerade studier i den omfattningen som skulle behövas för att helt och hållet utvärdera de behandlingar som ges. Ytterligare forskning är av nöden. Dessutom är det så att alla behandlingar uppvisar resultat hos åtminstone en del personer i sina patientgrupper, vilket innebär att den individuella nyttan för den enskilda individen i många fall är klart dokumenterad. Men om man ser till en mera långsiktig effekt så anser Andersson (2000) att det bara är psykologisk behandling med KBT inriktning som kan anses tillfredsställande dokumenterad. Viss dokumenterad effekt anser han finnas för behandlingar med antidepressiva, TRT, bettskena, biofeedback, avslappning i kombination med annan behandling samt hypnos. Vad gäller psykodynamiskt orienterade behandlingsmetoder av grupp eller individualpsykologisk karaktär, som är manualstyrda och strukturerade anser Andersson (2000) inte att det finns tillräckligt många kontrollerade studier, trots att ett visst empiriskt stöd kan ses. Dessutom är han mycket tveksam till huruvida det i gruppen personer med tinnitus finns en grupp med en gemensam problematik på detta sätt. Däremot finner han ett visst stöd för stress-sårbarhetsmodellen men utan att uttala sig om på vilket sätt denna sårbarhet uppstår(andersson 2000). Däremot är han beredd att anta att personlighetsdraget optimism kan påverka upplevelsen av tinnitus.

10 6. Egna kommentarer och reflektioner De flesta behandlingsmodellerna kan inte påvisa långsiktig dokumenterad effekt på gruppnivå. Men detta kan inte motivera ett totalt förkastande av dem som totalt verkningslösa, eftersom de ändå kan och ofta har effekt på individnivå. Att vara under behandling kan i sig vara läkande och placeboeffekter är ändå effekter som påverkar ind i- videns välbefinnande. Resultat från Internetstudien tyder på att den här typen av självhjälpsprogram borde utvecklas mer. Det är både kostnadseffektivt och lättillgängligt. Man borde dock undersöka vilken typ av patienter man når på det sättet. Den psykodynamiska gruppbehandlingsstudien lider av metodologiska brister både när det gäller genomförande och redovisning. Man motiverar inte val av mätinstrument och redovisar inte alla resultat. Mätmetoderna man använder för att mäta alexithymi verkar inte tillförlitliga och man gör ingen differentialdiagnostik när det gäller t.ex. nedstämdhet. Dessutom har man en kontrollgrupp men utnyttjar inte möjligheten att använda sig av den. Allt detta gör det väldigt svårt att jämföra behandlingsmodellerna. Den verksamma ingrediensen som är gemensam för lyckade behandlingar kanske handlar mycket om upplevd självkontroll, att kunna själv styra sin egen situation och handskas med sin verklighet. 7. Referenser Andersson, G. (2000) Tinnitus. Orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur Andersson, G., Strömgren, T., Ström, L. & Lyttkens, L. (2000) Randomised controlled trial of Internet based cognitive behaviour therapy for distress associated with tinnitus. Uppsala Universitet:Psykologiska Institutionen.Tillgänglig hos författaren. Andersson, L. (1998) Från kaos till hanterbarhet. Tinnitusprojektet En psykodynamisk gruppbehandlingsmodell för personer med handikappande tinnitus. Försäkringskassan i Västerbotten och Pedagogiska hörselvården i Västerbotten Tylor, G.J.(1992) Psychosomatics and Self regulation. In Barron, Eagle & Wolitzky (Eds.) Interface ofpsychoanalysis and psychology, pp

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

Disposition introduktion i mindfulness

Disposition introduktion i mindfulness Disposition introduktion i mindfulness Samhället NU och DÅ Stressfysiologi Kognitiva filter Vad händer i hjärnan Mindfulness verkningsmekanismer Forskning På gång Att träna mindfulness Här&Nu Jägar och

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg

Bikash Acharya. Yoga-mindfulness. 12 lektioner steg för steg Bikash Acharya Yoga-mindfulness 12 lektioner steg för steg Innehåll 7 Förord 8 Inledning 10 Vad är yoga-mindfulness? 12 Andningens betydelse i vardagslivet 14 Meditation 16 Nyckel till yoga-mindfulnessövningar

Läs mer

meditation ÖVNINGSBOK

meditation ÖVNINGSBOK meditation ÖVNINGSBOK Meditera en sinnlig väg till hälsobalans Innehåll Hur vi hittar inspiration till att träna och leva våra liv är ytterst individuellt. Några känner att de behöver stark fysisk utmaning,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning

Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Intuitiv Ledarskapsutbildning 2:årig - 5 helger/år med Fokus på Frigörande Andning Utbildningen är intensiv och kan vara personligt utmanande. Vågar och kan du vara dig själv, visa dina starka och svaga

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog

Missbrukspsykologi. En introduktion till ämnet. Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Missbrukspsykologi En introduktion till ämnet Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset claudia.fahlke@psy.gu.se

Läs mer

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH

MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING PÅ KTH 2010/2011 KTH SE-100 44 Stockholm Tel: 08-790 60 00 Fax: 08-790 65 00 www.kth.se Välkommen till KTH! KTH arbetar

Läs mer

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen.

Hösten 2005 var Gerd Eriksson ofta ute och motionerade. För att göra cyklingen och lönnino~n mindre monoton hde hon frpesty!e i Or~nen. Gerd Eriksson, 51, har ett pip i ena örat, en sågklinga i det andra Gerd Eriksson kommer aldrig att glömma den där höstdagen för två år sedan. Plötsligt fanns det bara &r - pipet i öronen. - Jag fick panik.

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera.

Om en annan symbol dyker upp, då är det dags att ta reda på innebörden och ta till dig insikten men att vänta en tid med att agera. BIM Introduktionsprogram 6 steg till att ta reda på vad du vill och hur du kommer dit. 1. Ta reda på vad du vill 2. Följ universums tecken 3. Ta dig själv och det du gör på allvar 4. Gör en ceremoni 5.

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Medlemsbrev. Tematräff om högkänslighet lördagen den 20 september kl 14.00 16.00. Studiecirkel i mindfulness 4/2014

Medlemsbrev. Tematräff om högkänslighet lördagen den 20 september kl 14.00 16.00. Studiecirkel i mindfulness 4/2014 Medlemsbrev 4/2014 Studiecirkel i mindfulness Under höstterminen kommer vi, i samarbete med Vuxenskolan i Stockholm, att arrangera en studiecirkel i mindfulness. Kursledare blir Michael Levin som presenterar

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

Affektiva mottagningens behandlingsutbud

Affektiva mottagningens behandlingsutbud Affektiva mottagningens behandlingsutbud VÅRT UPPDRAG Affektiva mottagningens uppdrag är att bistå klinikens psykiatrer och att tillförsäkra patienter med svårare affektiv sjukdom korrekt diagnos och behandling.

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Varför ljud och hörsel?

Varför ljud och hörsel? Ljud & Hörsel Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Varför ljud och hörsel? Interaktionsdesign ligger flera decennier bakom filmindustrin George Lucas (1977): Ljudet är halva upplevelsen Varför

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet. - en information till dig som är arbetsgivare Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling

Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Neuropsykologi och dess implikationer för psykologisk behandling Richard Stenmark Leg. psykolog/leg. psykoterapeut (KBT) Specialist inom omr. klinisk psykologi Handledare (KBT) R Stenmark 2015 Vad skulle

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Kurser föreläsningar & konferenser

Kurser föreläsningar & konferenser Kurser föreläsningar & konferenser Information och verktyg för att förstå och stödja de sköraste flickorna Att förstå och hantera psykisk skörhet är bland det svåraste en förälder kan ställas inför. Samarbete

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome

Irritable Bowel Syndrome Irritable Bowel Syndrome Jenny Gunnarsson, Gastroenterolog Hallands sjukhus Kungsbacka Gottskär 2011-11-15 Bildmaterial ur IBS-irriterande för patient och doktor, M.Simrén Funktionella mag-tarm sjukdomar

Läs mer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Depression och ångestsyndrom. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Depression och ångestsyndrom vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-34-1 Artikelnr 2010-6-17 Redaktör Charlotta Munter Text Ida Persson Foton

Läs mer

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat

VIS. Policy. Riksförbundet Vuxendöva i Sverige. kring olika typer av Hörselimplantat Riksförbundet Vuxendöva i Sverige Policy kring olika typer av Hörselimplantat ska ses som ett komp- lement till Intressepolitiska program och ska uppdateras regelbundet. Policyn har framtagits av CI-grupp

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av Kan man inte bara få vara deprimerad? 45 Hur vanligt är? Många återinsjuknar! Punktprev. Livstidsprev. Svår män 2-4 % 20 % 11 % kvinnor 5-9 % 45 % 20 % (Lundbystudien, Hagnell o a 1990) 75

Läs mer

Hörseltjänst Göteborg

Hörseltjänst Göteborg Hörseltjänst Göteborg Leg Audionom Karin Ilstedt Nordstadstorget 6 411 05 GÖTEBORG Tel 031-761 08 01 Tidsbokad mottagning www.horseltjanst.se karin.ilstedt@horseltjanst.se maj 2014 2 Hörseltjänst erbjuder:

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Anmäl dig före 4/9 och få 500 kr i rabatt Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Till dig som använder hörapparat

Till dig som använder hörapparat patientinformation Hörselverksamheten Till dig som använder hörapparat Hörselnedsättning och hörapparat De flesta personer med hörselnedsättning får hjälp av hörapparat. Utbudet på hörapparater är stort

Läs mer

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014

BARNPLANTABLADET SEPTEMBER 2014 8 Svensk välfärd: Hörsel på båda öronen, men bara om du inte behöver CI! Habilitering med cochleaimplantat för döva/gravt hörselskadade är en riktig framgångssaga, som har överträffat till och med läkares

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Tinnitus och acceptans:

Tinnitus och acceptans: Tinnitus och acceptans: effekter på tinnitusbesvär och livskvalitet Vendela Westin Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap Psykologprogrammet Tack Ett antal personer har möjliggjort

Läs mer

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07

Introduktion till compassionfokuserad terapi. Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 Introduktion till compassionfokuserad terapi Christina Andersson Leg.psykolog, författare, forskare vid Karolinska Institutet 2015-05-07 COMPASSION EFFEKTEN att utveckla självtillit och inre trygghet

Läs mer

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund Utvecklad av Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Träffgatan 4 136 44

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt

Återvinn din hörsel. Använd dina hörapparater framgångsrikt Återvinn din hörsel Använd dina hörapparater framgångsrikt Välkommen tillbaka till ljudens värld Nu när du har tagit steget till att återvinna din hörsel kommer det att vara nödvändigt att göra vissa omställningar.

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Vem bestämmer du eller din blåsa?

Vem bestämmer du eller din blåsa? Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero

Läs mer

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.

Aktiv Kommunikation. 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation. Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu. Aktiv Kommunikation 5 års erfarenheter av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Med Dr/ Leg Audionom Hörselvården Linköping marie.oberg@liu.se Disposition Bakgrunden till Aktiv Kommunikation Vad ingår i Aktiv

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer