PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PM om tinnitus. Uppsala Universitet. Institutionen för psykologi. Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik. Ht 01, t.9"

Transkript

1 Uppsala Universitet Institutionen för psykologi Kurs IX, Beteendemedicin & Psykosomatik Ht 01, t.9 PM om tinnitus Anna-Maija Saarela Annika Åhs-Forslund

2 1.Introduktion 1.1.Definition och symtom Tinnitus brukar definieras som upplevelse av ljud i frånvaron av yttre stimulering. Tinnitus kan även kallas fantomljud och kan då liknas med fantomsmärtor som är ett vanligt fenomen bland personer som har amputerat t.ex. ett ben (Andersson, 2000). Tinnitus är inte samma sak som hallucination. Personen med tinnitus är helt medveten om att ljudet inte finns i yttervärlden även om den ibland kan verka vara utanför huvudet. För det mesta hörs dock ljudet i en eller båda öronen eller inne i huvudet. Tinnitusljudet har beskrivits som ringningar, sorlande, syrsor, fräsande eller visslingar. Det verkar vara svårt att beskriva ljudet men en metafor kan i det sammanhanget bli användbart. Tinnitus är ett symtom, inte en sjukdom. Tinnitus kan få många konsekvenser för den drabbade. Många svårt drabbade tinnituspatienter anger att de har koncentrationssvårigheter och/eller problem med sömnen. Koncentrationsproblemen handlar om att tappa tråden, bli snabbt trött vid koncentrationskrävande arbete eller kan vara kopplade till nedsatt hörsel och de specifika problem som det för med sig. Även andra kognitiva svårigheter t.ex. försämrad minnesförmåga kan förekomma. Tinnitus är ofta förknippad med nedstämdhet och i vissa fall med depression. Även oro/ångest förekommer i samband med tinnitus. Många patienter upplever också sin tinnitus som stressande (Andersson 2000). 1.2 Etiologi Man kan ofta inte veta varför någon har fått tinnitus. Väldigt ofta är någon form av hörselnedsättning inblandad. Tinnitusforskaren Tyler delar, enligt Andersson (2000) in tinnitus i två typer utifrån de huvudsakliga orsakerna. I den ena typen kan orsaken spåras till mellanörat där bl.a. hörselbenen sitter. Den här typen kan involvera ryckningar i små muskler i mellanörat eller överaktivitet i blodkärl. Den andra typen av orsaker är relaterad till innerörat och sensorineural hörselnedsättning när hårceller, hörselnerver och/eller den kemiska balansen i innerörat rubbats. Hörselnedsättningar kan i sin tur orsakas av många olika faktorer. Hörselnedsättningar ökar med ökad ålder och det kan finnas en ärftlig mekanism. Bullerskador, fysiska trauman i form av skallskador eller whip-lash samt sjukdomar och vissa mediciner kan också skapa hörselnedsättningar. Dessutom kan psykiska trauman kan ha en effekt på hörseln.

3 Vaskulära orsaker kan skapa inre ljud och bettfel eller muskelspänningar i käkleder har också visat sig ha samband med tinnitus. Spontana signaler som sänds ut ur hörselsnäckan kan också vara en orsak. Specifika sjukdomar och tillstånd (Meniére, Otoskleros, Hyperakusis, Akustikusneurinom ) samt dövhet och cochleära implantat har också på olika sätt visat sig kunna ha effekter på eller leda till tinnitus (Andersson 2000). De orsaksteorier som skapats är antingen av medicinsk eller av psykologisk karaktär. I de medicinska teorierna ha ndlar det om att man försöker lokalisera felen. Man vill försöka utröna var i hörselbanorna tinnitus uppstår, men man är också intresserad av att försöka tydliggöra och skapa teorier om hur högre hjärnfunktioner, dvs mer centralt belägna kortikala funktioner, påverkar vilka signaler som s a s släpps igenom och på detta sätt orsakar tinnitus (Andersson 2000). I de psykologiska teorierna var en tidig utgångspunkt, a.a., att tinnitus uppstår när tillvänjning eller habituering inte sker. Normalt sett uppstår vid konstant perceptuell stimulans en habituering eller tillvänjning av perceptuella fenomen. Men här sker inte detta. Orsaker till det antogs av Hallam (refererad i Andersson 2000) vara antingen att stimuli hade en känslomässig innebörd, eller att stimuli varierar oförutsett, eller att nervsystemet på något sätt påverkats så att habituering ej sker. En vidare utveckling av denna teori har lett fram till en s k neurofysiologisk teori (Jastreboff & Hazell enligt Andersson 2000). Kortfattat kan denna teori beskrivas på följande sätt. Eftersom källan till problemet (hörselnedsättning) inte kan tas bort, måste fokus ligga på kopplingen mellan det som genererar tinnitus och hjärnans uppfattning av det. Obehag beror på att limbiska systemet och autonoma nervsystemet aktiveras. Den känslomässiga reaktionen blir därmed det viktiga. Effektiv behandling bör som en följd av detta vara betingning eller ominlärning av relaterade reaktioner. Det är alltså reaktionen inför tinnitus man ska arbeta med, inte med det perceptuella fenomenet i sig. Ett annat sätt att försöka förklara psykologiska orsaker till tinnitus, är den s.k. stresssårbarhets-modellen. Enligt Andersson innebär stress-sårbarhets-modellen att en mer sårbar person löper större risk för att utveckla problem när han/hon ställs inför stressande livssituation. --- Sårbarheten och stressen bör samverka för att problem ska utvecklas. (a.a.s.33) Sårbarhet definieras som både biologiska och psykologiska drag vilka ökar risken för att utveckla problem. Stress är det som upplevs som hotande för det fysiska och psykologiska välmåendet.

4 1.3. Riskfaktorer Riskfaktorer för tinnitus kan antingen vara riskfaktorer för att erhålla tinnitus eller riskfaktorer med avseende på hur man upplever sin tinnitus. Samband har visat sig finnas mellan tinnitus och ärftliga komponenter, akustiska trauman, hörselskador/nedsättningar genom trauman eller sjukdomar, vissa mediciner och felaktiga bett. Enligt stress-sårbarhets-modellen kan det finnas sårbarhetsfaktorer hos personer som i vissa situationer, företrädesvis stress av inre eller yttre skäl, kan leda fram till tinnitusproblem (Andersson 1998, Andersson 2000). Den tydligaste korrelationen finns mellan tinnitus och hörselnedsättning, bullerexponering och ökande ålder. Den mest frekventa diagnosen idag är bullerskada utifrån ett vanligt akustiskt trauma. Men det bör hållas i minnet att tinnitus också förekommer utan samtidig hörselnedsättning ( Scott-89, i Andersson 1998) Epidemiologi Det finns inga exakta siffror när det gäller förekomst av tinnitus men uppskattningsvis har var tionde person i Sverige tinnitus. Tre procent av befolkningen antas ha besvärande tinnitus. Vanligaste formen av tinnitus hörs i båda öronen men utöver det är den vanligare i vänster öra än i höger öra. Förekomst av tinnitus ökar med stigande ålder. Tinnitus är vanligare hos män än hos kvinnor, vilket antas bero på bullerskador hos män. Även barn kan ha tinnitus. 2. Diagnostisering och behandling 2.1. Diagnos och gradering Det upplevda tinnitusljudet och skattningen av det är en individuell upplevelse (Andersson 1998). När man vill klassificera graden av handikapp som skapas av tinnitus för den enskilde individen brukar man oftast använda en tregradig skala (ursprungligen från Klockhoff & Lindblom 1967, enligt Andersson 1998). Grad 1. En svag och tillfällig tinnitus som endast kan uppfattas i tyst miljö, t ex när man ska sova. Personer med denna belastning upplever få besvär och söker sällan hjälp. Grad 2.Personen har kontinuerlig tinnitus dygnet runt, men medvetenheten om tinnitus varierar högst betydligt. När man är sysselsatt, samtalar med andra eller på liknande sätt har uppmärksamheten fokuserad, så är man inte alltid medveten om sitt tinnitus. Men om man lyssnar efter den så finns den alltid där. Här återfinns den statistiskt sett största

5 gruppen, som uppvisar karakteristiska konsekvenser av typen tilltagande trötthet insomningssvårigheter, stressreaktioner samt ofta vissa koncentrationssvårigheter. Grad 3. Här finns ljudet alltid närvarande och mycket långt fram i medvetandet, Man uppfattar det som mycket plågsamt och som att det begränsar möjligheterna att leva ett normalt liv. Sömnlängd och sömndjup hos de drabbade reduceras avsevärt vilket i sin tur får långtgående konsekvenser för hela livssituationen. 2.2 Behandlingsmodeller Kirurgisk behandling innebär operativa ingrepp beroende på lokalisering/orsak. Genom farmakologisk behandling fokuserar man antingen på att försöka få tyst på ljudet, eller så försöker man hjälpa personerna att hantera reaktionerna på det. Varken kirurgiska eller farmakologiska metoder har visat sig ha någon dokumenterad långsiktig effekt på gruppnivå. I elektroteknisk och/eller maskeringsbehandling försöker man antingen genom naturliga ljud i omgivningen eller med hjälp av tekniska hjälpmedel dämpa upplevelsen av tinnitus genom att maskera det med annat ljud. Man arbetar med hörapparater, maskeringsapparater eller med kombinerade metoder. Ur dessa tankar om att maskera tinnitus med annat ljud har det växt fram en ny modell som i hög grad påverkats av den neurofysiologiska teorin (Jastreboff & Hazell, enligt Andersson 2000 ). Tanken är här att man genom att använda sig av en maskering med hjälp av vitt brus, som inte överröstar tinnitus, skapar en slags ljudmatta eller en akustisk bakgrund. Personen ska kunna vänja sig vid att ha bakgrundsljud, och lära sig att inte reagera negativt eller ens uppmärksamma det. Man har med utgångspunkt i detta skapat ett behandlingspaket som kallas Tinnitus Retraining Therapy (TRT), där personen antas kunna ominlära så att reaktionen på tinnitus inte längre väcker så starka känslor och därmed kan bli mindre märkbar, hand i- kappande och plågsam. Metoden består av två delar, först rådgivning och sen maskeringen med vitt brus. Några andra behandlingsmetoder är sjukgymnastik, akupunktur, zonterapi, avslappning och TNS (Transkutan elektrisk stimulering). Odontologisk behandling där man anvä n- der bettskena och amalgamsanering samt alternativmedicin förekommer också Psykologisk behandling Inom området förekommer biofeedback och hypnos samt tinnitusgrupper och individualterapi med olika inriktningar utifrån olika psykologisk teoribildning. Här nedan följer

6 beskrivningar av två behandlingsmodeller, valda för att komplettera och kontrastera tidigare redovisade metoder. Den första presenteras mer övergripande och den andra mer fördjupat KBT via Internet Ett intressant behandlingsalternativ är behandling av tinnitusrelaterat obehag genom ett behandlingsprogram via Internet. Detta är en behandlingsform under utveckling. Ett kontrollerat försök gjort i Uppsala visar att signifikant fler visade minst 50- procentig förbättring i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (Andersson et al, 2000). Programmet är ett självhjälpsprogram. Inga självhjälpsprogram har provats på tinnituspatienter tidigare och behandlingsprogrammet följer i princip KBT-programmet som används i Uppsala. Behandlingsprogrammet omfattar 6 veckor och innehåller följande moment: Under vecka 1 utarbetar man en behandlingsrational och övar första steget i tillämpad avslappning. Vecka 2 innebär andra steget i tillämpad avslappning (relax only), övning i positiv visualisering, viss ljudkontroll av omgivningsljud, hörseltaktik och rådgivning ang. överkänslighet för ljud. Vecka 3 introduceras kontrollerad andning som del av tilllämpad avslappning och kognitiv terapi ang. negativa tankar och antaganden om tinnitus. Under vecka 4 tränas differentiell avslappning och hantering av sömnproblem. Vecka 5 införs snabbavslappning och koncentrationsövningar (mindfullness) och råd ang. koncentrationssvårigheter och fysisk aktivitet. Den sista veckan fortsätter man utöva tillämpad avslappning, man summerar programinnehållet och går genom återfallsprevention. Hälften av deltagarna i behandlingsgruppen fullföljde inte behandlingen under den föreskrivna tiden vilket resulterade i många drop-outs. Främsta anledningen för att inte fullfölja behandlingen angavs av deltagarna vara tidsbrist och programmets omfattning. Uppföljning efter ett år visade att 31% av alla deltagare hade fortfarande mer än 50- procentig förbättring på TRQ-skalan (Andersson et al, 2000) Tinnitusprojektet, en psykodynamisk gruppbehandlingsmodell Behandlingen syftar till att hjälpa personer med handikappande tinnitus att medvetandegöra egna dolda resurser och därmed skapa förutsättningar för liv med högre livskva-

7 litet. Att minska isolering, reducera nedstämdhet och depression samt att öka kommunikationen om det egna känslolivet sant försöka återskapa arbetsaktivitet är viktiga mål. Gruppen patienter förutsätts ha en psykosomatisk predisposition som grund för sin oförmåga att hantera sin tinnitus. Förmågan att uttrycka sina olika känslotillstånd verbalt antas vara reducerad, vilket leder till att individen omedvetet uttrycker sina emotioner på somatisk nivå. Behandlingsmodellen innefattar ett antal nivåer i syfte att åskådliggöra/medvetandegöra den egna problematiken, samt för att ge möjlighet till alternativa uttrycksformer, och därmed på detta sätt skapa en positiv utveckling och ökad förmåga att kunna ge uttryck för sin problematik. Tekniker som används är bl a rollspel, drömbearbetning, spegling, fria associationer och avslappning. Arbetssättet kan beskrivas som en tidsbegränsad korttidsterapi, där man arbetar strukturerat med fokus på tema, tidsbegränsning, kontrakt, och med en begränsad men väl definierad målsättning samt avslutning. Terapeuten måste vara mycket aktiv och medvetet motverka beroende samt begränsa regression. Man arbetar i gruppen med olika teman som skapar förståelse för den egna livssituationen. Dessa är: 1. Utlösande situation - insikt beträffande yttre och inre påverkan. 2. Personlig innebörd - emotionell utveckling. 3. Aktuell situationtillämpningar av insikter. 4. Generationsperspektiv - förebilder, existentiella realiteter. 5. Drömmar - ökad kunskap om egna behov. Modellen omfattar fyra faser. Först en inledande internatperiod, 2 veckor utomlands. Här är syftet att dels komma från vardagssituationen och dels att utveckla en gruppgemenskap som kan underlätta för personerna att etablera kontakt med sina egna känslor. Nästa steg innebär heldagsträffar-lokalt 10 stycken, där man utnyttjar gruppdynamiken och använder bl a symboldrama för att fördjupa den egna livshistorien. Hur man tidigt formats av omgivningens förväntningar. Därefter en avslutande internatperiod- 1 vecka utomlands, till samma ställe och i samma grupp för att åskådliggöra utvecklingen och inspirera till fortsatt konstruktiv egen sådan. Man summerar livssituationen och lär sig att hantera separationen. Efter ett år görs en uppföljning. Resultaten visar en klart ökad positiv självbild. De största effekterna visar sig i, i vilken grad man accepterar sig själv och i ett minskat kontrollbehov. Symboliseringsförmågan ökar. Man har blivit friskare, av 37 personer så var 21 helt sjukskrivna före behandlingen men bara 10 efter. Fler arbetar heltid, en förändring från 14 till 19 personer. Antalet sjukbesök per år (mv) har minskat från 13 till 3. Vid skattning av upplevd livskvalitet, används ett mått som visserligen inte är standardiserat för normalpopulationen men förändringen inom gruppen visar sig vara en ökning av upplevelsen av livskvalitet med

8 80%.Vid den egna uppföljningen och utvärderingen av behandlingsmodellen beskrivs den som att ha givit goda resultat och vara kostnadseffektiv (Andersson, 1998). 4. Prevention och habilitering Bästa sättet att undvika att drabbas av tinnitus är att se till att inte utsätta sig för de riskfaktorer som kan leda till hörselnedsättningar och därmed i vissa fall till tinnitus. Dessutom kan det vara klokt att vid hörselproblem ha i åtanke att alla former av psykisk eller fysisk sårbarhet kan i kombination med stress bidra till en negativ utveckling. Habilitering handlar om hörselvård, med teknisk, pedagogisk och psykologisk rådgivning och ofta om behandlingar i enlighet med ovan beskrivna modeller. Men man ska vara medveten om att utbudet varierar i hög grad beroende på i vilken del av landet och i vilket landsting man befinner sig i. 5. Forskningsstöd Vad finns det då för forskningsstöd för de ovan beskrivna behandlingsmodellerna? Enligt Andersson (1998) måste man vid behandling fokusera på de omfattande konsekve n- serna av emotionell karaktär som uppstår vid tinnitus. Detta kräver en behandlingsform som har en helhetssyn på människan och hennes behov. Så även om medicinska och farmakologiska behandlingar kan påverka i positiv riktning är det väsentligt att de kombineras med någon form av samtalsbehandling, där man fokuserar på hela situationen och på hur den drabbade hanterar och upplever hela problemet och inte på en isolerad del. Enligt Andersson (1998) så finns det också mycket erfarenhet som visar att det inom gruppen personer med svår tinnitus finns en stor grupp som förefaller ha likartade sätt att möta sin omgivning och dess krav. De är högpresterande, ambitiösa, har höga krav och förväntningar på sig själva och har svårt att säga nej. De upplever sig bekräftade av sin omgivning om de presterat och varit duktiga, har problem att hantera konflikter samt med att uttrycka egna känslor och behov. Detta menar man inom psykodynamisk teoribildning har grundlagts tidigt i livet och är ett förhållningssätt som kan predisponera för psykosomatiska reaktioner. Hanterandet av tinnitus kan vara en liknande reaktion. Grundtanken är att när vi inte i ord eller med andra psykiska uttrycksmedel kan formulera våra behov och de känslor eller affekter som dessa skapar, återstår bara kroppsliga reaktioner. Läkande antas då vara att få ett språk för sina känslor, och på detta sätt skapas en medvetenhet om det egna känslolivet( Mc Dougall 1988, 1990, i Andersson 1998). Människor med psykosomatisk disposition kan enligt samme McDougall

9 beskrivas som normopater. På ytnivå är allt normalt eller tyst, men man har en brist på ord för emotionella tillstånd. Det blir då kroppen i stället för själen som reagerar på psykisk stress. Ett annat begrepp som används för att beskriva detta är enligt Andersson (1998) alexithymi. Alexithymi antas bero på att brister uppstått i grundläggandet av spädbarnets infantila psykiska struktur som enligt teorin utvecklas i samspelet med de primära vårdarna, där förmågan att uppleva, erfara, hantera, organisera, tolka och förstå känslor och tankar växer fram (Tylor 1992, Andersson 1998). Vuxna alexithymiker behöver alltså precis som det ickeverbala spädbarnet, hjälp från omgivningen med att tolka och hantera sina emotionella upplevelser antar Andersson (1998). Men påpekar också att det inte alltid finns en koppling mellan psykosomatik och alexithymi, men att det är ett samband som kan observeras hos vissa personer. Alexithymin manifesteras alltså i den kommunikativa stilen. Språk och ord för känslor är ännu inte erövrade, vilket innebär att känslor, inre attityder, önskningar och behov inte kommer till uttryck i tillräckligt hög grad. Som en konsekvens av detta bör alltså en behandling av en psykosomatisk reaktion handla om att skapa språk, insikt och förståelse på djupet av egna känslor och behov, för att på detta sätt undvika att kroppsliga reaktioner uppstår. Enligt Andersson 2000 så finns det inte kontrollerade studier i den omfattningen som skulle behövas för att helt och hållet utvärdera de behandlingar som ges. Ytterligare forskning är av nöden. Dessutom är det så att alla behandlingar uppvisar resultat hos åtminstone en del personer i sina patientgrupper, vilket innebär att den individuella nyttan för den enskilda individen i många fall är klart dokumenterad. Men om man ser till en mera långsiktig effekt så anser Andersson (2000) att det bara är psykologisk behandling med KBT inriktning som kan anses tillfredsställande dokumenterad. Viss dokumenterad effekt anser han finnas för behandlingar med antidepressiva, TRT, bettskena, biofeedback, avslappning i kombination med annan behandling samt hypnos. Vad gäller psykodynamiskt orienterade behandlingsmetoder av grupp eller individualpsykologisk karaktär, som är manualstyrda och strukturerade anser Andersson (2000) inte att det finns tillräckligt många kontrollerade studier, trots att ett visst empiriskt stöd kan ses. Dessutom är han mycket tveksam till huruvida det i gruppen personer med tinnitus finns en grupp med en gemensam problematik på detta sätt. Däremot finner han ett visst stöd för stress-sårbarhetsmodellen men utan att uttala sig om på vilket sätt denna sårbarhet uppstår(andersson 2000). Däremot är han beredd att anta att personlighetsdraget optimism kan påverka upplevelsen av tinnitus.

10 6. Egna kommentarer och reflektioner De flesta behandlingsmodellerna kan inte påvisa långsiktig dokumenterad effekt på gruppnivå. Men detta kan inte motivera ett totalt förkastande av dem som totalt verkningslösa, eftersom de ändå kan och ofta har effekt på individnivå. Att vara under behandling kan i sig vara läkande och placeboeffekter är ändå effekter som påverkar ind i- videns välbefinnande. Resultat från Internetstudien tyder på att den här typen av självhjälpsprogram borde utvecklas mer. Det är både kostnadseffektivt och lättillgängligt. Man borde dock undersöka vilken typ av patienter man når på det sättet. Den psykodynamiska gruppbehandlingsstudien lider av metodologiska brister både när det gäller genomförande och redovisning. Man motiverar inte val av mätinstrument och redovisar inte alla resultat. Mätmetoderna man använder för att mäta alexithymi verkar inte tillförlitliga och man gör ingen differentialdiagnostik när det gäller t.ex. nedstämdhet. Dessutom har man en kontrollgrupp men utnyttjar inte möjligheten att använda sig av den. Allt detta gör det väldigt svårt att jämföra behandlingsmodellerna. Den verksamma ingrediensen som är gemensam för lyckade behandlingar kanske handlar mycket om upplevd självkontroll, att kunna själv styra sin egen situation och handskas med sin verklighet. 7. Referenser Andersson, G. (2000) Tinnitus. Orsaker, teorier och behandlingsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur Andersson, G., Strömgren, T., Ström, L. & Lyttkens, L. (2000) Randomised controlled trial of Internet based cognitive behaviour therapy for distress associated with tinnitus. Uppsala Universitet:Psykologiska Institutionen.Tillgänglig hos författaren. Andersson, L. (1998) Från kaos till hanterbarhet. Tinnitusprojektet En psykodynamisk gruppbehandlingsmodell för personer med handikappande tinnitus. Försäkringskassan i Västerbotten och Pedagogiska hörselvården i Västerbotten Tylor, G.J.(1992) Psychosomatics and Self regulation. In Barron, Eagle & Wolitzky (Eds.) Interface ofpsychoanalysis and psychology, pp

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer? Agenda Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling Rikskonferens audionom- och pedagogdagarna 2017 Thomas Haak & Lisa Nordin Leg. psykologer Hörsel-

Läs mer

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser

2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser 2. Nedsatt hörsel orsaker och konsekvenser Sammanfattning Skador på hörselorganet kan ge upphov till olika former av störningar, främst hörselnedsättning. Hörselnedsättning kan ha sin grund i skador i

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering

Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering RAPPORT Nr 4/2009 Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering En utvärdering av TRT-metoden vid Hörsel- och dövenheten i Lund. Marie-Louise Grahn Berith Josefsson Habilitering

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma. Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...

Läs mer

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten

Hörsel- och dövverksamheten. Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörsel- och dövverksamheten Information till dig som har hörselnedsättning Hörselverksamheten Hörseln, ett av våra sinnen Hörseln är ett av våra allra viktigaste sinnen för att kunna kommunicera med våra

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap.

Hur jag föreläser. Normal och nedsatt hörsel. Hur jag använder bildspel. Vad använder vi hörseln till? Kommunikation. Gemenskap. Hur jag föreläser Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken Dialog/diskussion ställ frågor,

Läs mer

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar

Upptäck din Discover hörsel your hearing. Förstå hörselnedsättningar Upptäck din Discover hörsel your hearing Förstå hörselnedsättningar Förstå En röst kan vara djupt rörande och förmedla tankar och känslor. Varje talat ord består av ljud och toner som skapar förståelse

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Agenda för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Thomas Haak och Katarina Molin Psykologer vid hörsel- och balanssektionen Tinnitusmottagningen Våra behandlingsprogram Internetbaserad Behandlingsresultat

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning 55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Normal och nedsatt hörsel

Normal och nedsatt hörsel Normal och nedsatt hörsel Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Johan Adler, läkare Hörsel- och balanskliniken 2011-08-25 Johan Adler (Hörselkliniken) Barns

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM

HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM HUR HANTERAR VI ÖKNINGEN AV LIVSPROBLEM -vad skall egentligen höra till psykiatrin och vad är vardagsproblem? Kersti Jormfeldt 11 maj 2011 www.psykologkersti.se kersti.jormfeldt@telia.com Tre problemområden

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Långvarig smärta Information till dig som närstående Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Nyckelord: Tinnitus, Kognitiv beteendeterapi, Tinnitusbehandling, Långtidseffekt, Prediktiva faktorer

Nyckelord: Tinnitus, Kognitiv beteendeterapi, Tinnitusbehandling, Långtidseffekt, Prediktiva faktorer SAHLGRENSKA AKADEMIN Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Våren 2009 Enheten för audiologi EXAMENSARBETE I AUDIOLOGI, 15 hp, VAU231 Fördjupningsnivå 1 (C) Inom audionomprogrammet, 180 högskolepoäng

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Tinnitus Retraining Therapy (TRT)

Tinnitus Retraining Therapy (TRT) Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen C-uppsats i Hörselvetenskap Vt 2006 Tinnitus Retraining Therapy (TRT) En behandlingsmetod för tinnitus Författare: Handledare: Camilla Ivarsson Nevenka

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom Ulla-Stina Johansson, Leg. Psykolog ulla-stina.johansson@vgregion.se Fysioterapeut balans Läkare Psykolog Grupp rehabilitering Patient Fysioterapeut stress

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling

Läs mer

Nissan Hälsocenter. Kurser våren 2013 Bach Blomstermedicin Coachning Färglära Healing Meditation Profilanalys Qigong Yoga

Nissan Hälsocenter. Kurser våren 2013 Bach Blomstermedicin Coachning Färglära Healing Meditation Profilanalys Qigong Yoga Nissan Hälsocenter Kurser våren 2013 Bach Blomstermedicin Coachning Färglära Healing Meditation Profilanalys Qigong Yoga Yoga & QiGong nybörjare- och fortsättningskurs Hatha-Yoga innehåller olika yoga-,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st

SET. Social Emotionell Träning. www.set.st www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör

Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Hörselorganets anatomi och fysiologi Medicinska aspekter på hörselskador hos barn Hur vi hör Varför vissa barn inte hör Johan Adler, läkare Hörsel- och Balanskliniken, B58 Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

Man måste vila emellanåt

Man måste vila emellanåt Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med kronisk hjärtsvikt Lena Hägglund Institutionen för Omvårdnad och Institutionen för Folkhälsa och Klinisk medicin

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Lära om diabetes eller lära för livet

Lära om diabetes eller lära för livet Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI

J Z AKUPUNKTUR-TERAPI J Z AKUPUNKTUR-TERAPI Välkommen till JZ Akupunktur-Terapi Jag arbetar med människors hälsa utifrån ett helhetsperspektiv för att ge ett fysiskt och mentalt välbefinnande. Behandlingsmöjligheter: Akupunktur

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58

NÄR TYSTNADEN VÄSNAS. Projektet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58 Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016

Funktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016 Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Människor med funktionshinder i Västra Götaland

Människor med funktionshinder i Västra Götaland Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna

Läs mer

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013

Forskning och evidens. Psykosociala behandlingsmetoder. 2 oktober 2013 Forskning och evidens Psykosociala behandlingsmetoder 2 oktober 2013 Per Sandén Estimatum konsult Vad är evidensbaserade metoder? Psykosociala behandlingsmetoder vid alkoholmissbruk och beroende (Agneta

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras.

Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. Ser patient och behandlare sjukdom på samma sätt och kan det förändras. En föreläsning om sjukdomens mening Varför har Lisa ont i huvudet Varför har Pelle ont i magen? Nostalgia Det betyder smärtsam (sjuklig)

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige

Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Hur kan man mäta hörsel? Ann-Christin Johnson Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Ljudstyrka mäts i decibel (db) Några exempel Stor risk för hörselskada Risk för hörselskada Svårt att uppfatta tal

Läs mer