Andersbergskolan 1 Dnr :9163 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Andersbergskolan 1.

Transkript

1 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Andersbergskolan 1 och 2 samt Östergårdskolan 2 Halmstads kommun. Andersbergskolan 1 Dnr :9163 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Andersbergskolan 1. Inledning: Vi rektorer vill att skolinspektionen får en överblick på Andersberg som är en starkt segregerad del av Halmstad med de faktorer som är specifik för ett segregerat området. Det finns ett starkt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat. Framför allt boendesegregationen, är en avgörande faktor.(1, sidan 7) Vi på Andersbergsskolan arbetar medvetet för att skapa ett gott skolklimat med goda relationer med föräldrar och mellan elever och vuxna. Ett sådant klimat kan minska kränkningar i skolan medan ett förebyggande arbete enbart riktat mot kränkningar inte har det breda fokus som gör att flera faktorer samtidigt kan beröras.(1, sidan 11) 1

2 I de följande punkterna har skolan visat brister i sin verksamhet enlig skolinspektionen. 2 Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska säkerställa att utredningar av elevers behov av särskilt stöd sker i samråd med elev-hälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Svar: Det finns riktlinjer och rutiner för arbetet med barn i behov av stöd på Andersbergsskolan: -Handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. (fastställd sep.2016) -Andersbergsskolan har utvecklat rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd: Arbetslagsmöten, årskursvis enligt skolans kalendarium för läsåret ,(tillgängligt i Fronter, ) varannan vecka. Mötena har en fast dagordning där punkter för extra anpassningar och särskilt stöd ingår. Medverkan på mötena av specialpedagog från elevhälsan. I samråd mellan mentor och specialpedagog fattas beslut om att göra anmälan om elev i behov av särskilt stöd till rektor. Beslut om att utreda och beslut om att upprätta åtgärdsprogram delegeras till specialpedagogerna i elevhälsan. (skriftlig delegation) 4 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektor ska säkerställa att alla elever på skolenheten är trygga och inte utsätts för kränkningar. Rektor ska se till att all personal anmäler alla kränkningar som sker på skolenheten till rektor som därefter ska anmäla dessa till huvudman Svar: Skolmiljö ska präglas av trygghet, det är vår strävan här på Andersbergsskolan. En trygg och stimulerande lärandemiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att eleverna ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det innebär att det sociala klimatet i klassrummet behöver vara tryggt. (1) 1-Personalen använda sig av huvudmannens blankett för anmälan av kränkningar. Tillgänglig i Fronter på APT 19 sep går 2

3 vi igenom det för alla anställda och för de nyanställda separat torsdagen den 22 sep.) 2- Reviderad Skolans ordningsregler.( kommer att fastställas på APT 18 okt.) 3-Rektor skaffar sig förstahandsinformation om undervisningen via elever, lärare och genom egna lektions-besök (rektors lektions-besök börjar från vecka 41) 4- Rektor visa på vikten av att lärare diskuterar regler och överenskommelser i elevgruppen, bygger relationer till och mellan eleverna samt vågar ha höga förväntningar på alla elever samt i syfte att skapa en optimal lärandemiljö. (Arbetslagsmöte vecka 38, samt skolstartkvällar med föräldrar 13 och 14 sep) 5-Tema veckan, att lärare på skolan tar upp olika veckotema med elever i klassrummet efter karläggning av Andersbergsskolans behov. ( påbörjas från vecka 40) 6- I veckoschemat då mentor och elever träffas och på denna tid normer och värden ska diskuteras och förankras. ( schemat är tillgängligt i Unikum) 7. Lokalt utarbetad händelserapport som behandlas i Likabehandlingsgruppen. Tillgänglig för all personal via Fronter. 5 Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektor ska organisera verksamheten så att elevhälsan främst används förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Svar: 1- Psykolog från Kärnhuset tillsammans med EHT- teamet möts med syfte hälsofrämjande och förebyggande, möts två ggr per termin, Utgångspunkt i gemensam litteraturstudie kring Att utveckla elevhälsa av Petri Partanen. startdatum 12 okt Revidering av elevhälsoplanen kommer att genomföras oktober Information från elevhälsan till all nyanställd personal den 22/ Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. 3

4 Rektor ska följa upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero i relation till de nationella målen. Detta arbete ska involvera både lärare, annan personal och elever. Arbetet ska dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska rektor besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Detta ska dokumenteras och kommuniceras ut i verksamheten. Rektor ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Svar: 1-Skolan har sett över sina mötet med arbetslaget och där diskuteras bl.a. utvärderingar och resultat på djupare plan se kalendarium. 2-Skolan har bildat en Ae-ledare grupp (varje arbetslag har en Ae-ledare, utvald av rektor) Ae-ledare uppdrag har presenterades på APT 31 aug. Syftet är att rektors möjligheter att leda och delta i det pedagogiska arbetet behöver stärkas för att rektor på ett tydligt sätt ska kunna ta ansvar för barns lärande och utveckling genom hela verksamheten. I uppdraget ingår bl.a., inspirera kolleger till kreativitet, skapa ett kvalitetmedvetenhet arbetslag, processleda, samordna samt uppföljning av skolans resultat i samråd med rektor. Gruppen tillsammans med rektor träffas varannan vecka. Specialpedagog och rektor ingår permanent och kurator och skolsköterska medverkar vid behov. 3-Det kommer att på APT (18 okt.) analyseras utvärderingen för läsåret På samma APT, 18 oktober, kommer en ny utarbetad utvärderingsmall för läsåret att presenteras. 4- Rektor har ordnat en specialpedagogträff (SPU-lärare träff) med syfte att ha en bra överblick på specialpedagoger arbetssätt och metoder. Träffen är varannan vecka med start andra sep (enlig skolans kalendarium som är tillgängligt i Fronter) 7 Ytterligare brister Det ska vara tydligt i vilka fall och till vem rektorn har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter. Rektorn ska försäkra sig om att den som uppgifter överlåts till har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Huvudmannen och rektorn ska se till att den beslutanderätt och det ansvar som följer av skollagen och andra författningar utövas av rektorn inom skolenheten. I detta ingår att det ska vara tydligt vem som är ansvarig för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. 4

5 Svar: 1- Vid skolstart för personal (vecka 33) togs det upp ett förtydligade om de två olika enheter på skolan nämligen Ab1 och Ab2 och organisationen för dessa två enheterna. 2- På första APT inför läsåret (31 aug) tog vi upp igen ett förtydligade om de två olika skolenheter, nämligen Ab1 och Ab2, 3- Andersbergsskolans hemsida har upprättades och rektors ansvarsområde har förtydligat. /skolomradesoder/andersbergsskolan.314.html 4- På skolstartskvällar som avsätts för föräldrarna (6,7 och 8 sep. ) har rektor förklarat för föräldrar om Ab1 och Ab2 och om att föräldrar med barn på åk 3-5 vände sig till Ralf. Referenser: Agneta Nilsson, Elev hälsans uppdrag- Främja, förebygga-stödja elevens utveckling mot målen, Skolverket Kompletterande svar från huvudman Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Barn- och elevhälsoarbetet är främst förebyggande och hälsofrämjande och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa. På varje skola finns enligt skollagen ett lokalt elevhälsoteam som leds av skolans rektor. I elevhälsoteamen ingår skolsköterska, kurator och specialpedagogisk kompetens. Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun organiseras även en central elevhälsa genom Resurscentrum Kärnhuset. Denna innefattar flera olika professioner såsom psykologer, kuratorer, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger m.fl. Under läsåret 2015/2016 har den nya chefen för Elevhälsoenheten fokuserat på att personalens kompetensutveckling ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande fokus. Detta har bland annat inneburit att logopederna går från utrednings- till konsultativa och handledande uppdrag kring språk- och talutveckling. Från och med höstterminens start 2016 kommer det att organiseras ett tvärprofessionellt team/skolområde för att förebyggande insatser ska kunna riktas effektivt, snabbt och direkt mot de skolor där stödbehov finns. Samtliga psykologer vid Elevhälsan/Resurscentrum Kärnhuset kommer från och med höstterminen 2016 vara direkt knutna till specifika skolor inom barn-och 5

6 ungdomsförvaltningen. Målsättningen är att skapa ökade möjligheter till förståelse av barn i deras lärandemiljö. Exempel på insatser utifrån verksamhetens behov är att delta vid barn-/elevhälsoteamsmöten. att delta vid förändrings- eller utvecklingsarbete på organisationsnivå i förskola och skola att handleda och konsultera rektorer, förskolechefer, arbetslag, enskilda pedagoger eller resurspedagoger kring ex. bemötande, föräldrakontakter, barns lärande eller sätt att agera i förskole- och skolmiljön Kärnhusets Resurscentrum, enheten Barn- och elevhälsan har tillsammans med skolområdescheferna även bokat utbildning inom autismspektrum för pedagoger inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad med syfte att fördjupa förståelsen för barn/elever inom autismspektrum. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. Under vårterminen 2016 genomfördes SKL s enkätundersökning Elevernas syn på skolan i åk 5 och 8, LUPP i åk 8 samt skolhälsovårdens hälsoenkät i åk 4 och 8. Genom analys av dessa enkäter framkom bland annat att det finns brister kring trygghet och studiero på några av skolorna inom barn-och ungdomsförvaltningen. För att åtgärda detta har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. 6

7 Kalendarium för ledardagar under läsåret 2016/2017. Vecka Tisdag förmiddag Tisdag eftermiddag 1 Skolområdena Kvalitetsarbete, m m VO-Team 2 Buf-gemensamma arbetsgrupper Buf-gemensam info från: KoU, Hr, Pl, Ek, Rc, Sc Flexibel tid VO-team 3 Skolområdena APT, Kvalitetsarbete, m m 4 Planeringstid för ledare av olika grupper (kvalitetsarbete, verksamhetsgrupp, arbetsgrupp) VO-Team Buf verksamhetsgrupper Förskola, Fritids, Grundskola, Särskola Rektors ansvar Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att utbildningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av bland annat lärare och övrig personal. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Huvudmannen tillser att rektorerna på Vallåsskolan 1 och 2 från höstterminen 2016 delar upp verksamheten så att det tydligt framgår vilken rektor som har ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Beslut och resursfördelning grundas på enhetens kartläggning och analys av värdegrunds- och kunskapsresultat. BUF s ledningsgrupp informerade rektorerna vid ledardagar under vårterminen 2016 kring rektors ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektors uppdrag enligt 2 kap 10 i skollagen ytterligare förtydligas inom barn-och ungdomsförvaltningen genom att förvaltningschefen initierat ett uppdrag till skolområdeschefer juni 2016 kring sådant förtydligande inom Halmstads kommun. Detta ska kommuniceras till rektorer under ledardagar hösten Styrning och utveckling av verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. 7

8 I kvalitetsarbetet följs kunskaps- och värdegrundsresultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att verkställa detta utformar rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen verksamhetsrapporter där skolors resultat och måluppfyllelse analyseras och tolkas för att sedan utmynna i utvecklingsområden för varje enskild skola. Måluppfyllelse gäller både kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen utformar analysunderlag för samtliga skolor på enhets-, skol och kommunnivå. Analysunderlagen finns tillgängliga för rektorer från och med 30 juni 2016 och ska användas som underlag i rektorernas verksamhetsrapporter vilka ska vara inlämnade till huvudman senast 15 sept Huvudmannen tillser att analys av skolors kunskaps- och värdegrundsresultat i förhållande till rektorers verksamhetsrapporter sker på både enhets-, skol och kommunnivå. Analysgruppen träffas under fyra heldagar i oktober okt, 12 okt, 21 okt samt 25 okt. Därefter sker utvecklingsdialoger mellan huvudman (skolområdeschefer) och rektorer under november. Utvecklingsdialogerna kommer att utmynna i en Utvecklingsplan. Under läsåret 2016/2017 kommer mallen för verksamhetsrapporterna förändras för att ytterligare förtydliga att uppföljning och analys av resultat sker på enhetsnivå. 8

9 Andersbergskolan 2 Dnr :9171 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Andersbergskolan 2. Inledning Vi rektorer vill att skolinspektionen får en överblick på Andersberg som är en starkt segregerad del av Halmstad med de faktorer som är specifik för ett segregerat område. Det finns ett starkt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och deras skolresultat. Framför allt boendesegregationen, är en avgörande faktor.(1, sidan 7) Vi på Andersbergsskolan arbetar medvetet för att skapa ett gott skolklimat med goda relationer med föräldrar och mellan elever och vuxna. Ett sådant klimat kan minska kränkningar i skolan medan ett förebyggande arbete enbart riktat mot kränkningar inte har det breda fokus som gör att flera faktorer samtidigt kan beröras.(1, sidan 11) 2 Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska säkerställa att utredningar av elevers behov av särskilt stöd sker i samråd med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Svar: Det finns riktlinjer och rutiner för arbetet med barn i behov av stöd på Andersbergsskolan: 9

10 -Handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. (fastställd sep.2016) -Andersbergsskolan har utvecklat rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd: Arbetslagsmöten, årskursvis enligt skolans kalendarium för läsåret ,(tillgängligt i Fronter, ) varannan vecka. Mötena har en fast dagordning där punkter för extra anpassningar och särskilt stöd ingår. Medverkan på mötena av specialpedagog från elevhälsan. I samråd mellan mentor och specialpedagog fattas beslut om att göra anmälan om elev i behov av särskilt stöd till rektor. Beslut om att utreda och beslut om att upprätta åtgärdsprogram delegeras till specialpedagogerna i elevhälsan. (skriftlig delegation) 4 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektor ska säkerställa att alla elever på skolenheten är trygga och inte utsätts för kränkningar. Rektor ska se till att all personal anmäler alla kränkningar som sker på skolenheten till rektor som därefter ska anmäla dessa till huvudman Svar: Skolmiljö ska präglas av trygghet, det är vår strävan här på Andersbergsskolan. En trygg och stimulerande lärandemiljö är en av de viktigaste förutsättningarna för att eleverna ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det innebär att det sociala klimatet i klassrummet behöver vara tryggt. (1) 1-Personalen använda sig av huvudmannens blankett för anmälan av kränkningar. Tillgänglig i Fronter på APT 19 sep går vi igenom det för alla anställda och för de nyanställda separat torsdagen den 22 sep.) 2- Reviderad Skolans ordningsregler.( kommer att fastställas på APT 18 okt.) 3-Rektor skaffar sig förstahandsinformation om undervisningen via elever, lärare och genom egna lektions-besök (rektors lektions-besök börjar från vecka 41) 4- Rektor visa på vikten av att lärare diskuterar regler och överenskommelser i elevgruppen, bygger relationer till och mellan eleverna samt vågar ha höga förväntningar på alla elever samt i syfte att skapa en optimal lärandemiljö. (Arbetslagsmöte vecka 38, samt skolstartkvällar med föräldrar 13 och 14 sep) 10

11 5-Tema veckan, att lärare på skolan tar upp olika veckotema med elever i klassrummet efter karläggning av Andersbergsskolans behov. ( påbörjas från vecka 40) 6- I veckoschemat då mentor och elever träffas och på denna tid normer och värden ska diskuteras och förankras. ( schemat är tillgängligt i Unikum) 7. Lokalt utarbetad händelserapport som behandlas i Likabehandlingsgruppen. Tillgänglig för all personal via Fronter. 5 Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektor ska organisera verksamheten så att elevhälsan främst används förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Svar: 5- Psykolog från Kärnhuset tillsammans med EHT- teamet möts med syfte hälsofrämjande och förebyggande, möts två ggr per termin, Utgångspunkt i gemensam litteraturstudie kring Att utveckla elevhälsa av Petri Partanen. startdatum 12 okt Revidering av elevhälsoplanen kommer att genomföras oktober Information från elevhälsan till all nyanställd personal den 22/ Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Rektor ska följa upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero i relation till de nationella målen. Detta arbete ska involvera både lärare, annan personal och elever. Arbetet ska dokumenteras. Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska rektor besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder. Detta ska dokumenteras och kommuniceras ut i verksamheten. Rektor ska planera för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomföra dessa. Planeringen och åtgärderna ska dokumenteras. Svar: 1-Skolan har sett över sina mötet med arbetslaget och där diskuteras bl.a. utvärderingar och resultat på djupare plan se kalendarium. 11

12 2-Skolan har bildat en Ae-ledare grupp (varje arbetslag har en Ae-ledare, utvald av rektor) Ae-ledare uppdrag har presenterades på APT 31 aug. Syftet är att rektors möjligheter att leda och delta i det pedagogiska arbetet behöver stärkas för att rektor på ett tydligt sätt ska kunna ta ansvar för barns lärande och utveckling genom hela verksamheten. I uppdraget ingår bl.a., inspirera kolleger till kreativitet, skapa ett kvalitetmedvetenhet arbetslag, processleda, samordna samt uppföljning av skolans resultat i samråd med rektor. Gruppen tillsammans med rektor träffas varannan vecka. Specialpedagog och rektor ingår permanent och kurator och skolsköterska medverkar vid behov. 3-Det kommer att på APT (18 okt.) analyseras utvärderingen för läsåret På samma APT, 18 oktober, kommer en ny utarbetad utvärderingsmall för läsåret att presenteras. 8- Rektor har ordnat en specialpedagogträff (SPU-lärare träff) med syfte att ha en bra överblick på specialpedagoger arbetssätt och metoder. Träffen är varannan vecka med start andra sep (enlig skolans kalendarium som är tillgängligt i Fronter) 7 Ytterligare brister Svar: Det ska vara tydligt i vilka fall och till vem rektorn har överlåtit enskilda ledningsuppgifter eller beslutsbefogenheter. Rektorn ska försäkra sig om att den som uppgifter överlåts till har tillräcklig kompetens och erfarenhet. Huvudmannen och rektorn ska se till att den beslutanderätt och det ansvar som följer av skollagen och andra författningar utövas av rektorn inom skolenheten. I detta ingår att det ska vara tydligt vem som är ansvarig för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet på skolenheten. 5- Vid skolstart för personal (vecka 33) togs det upp ett förtydligade om de två olika enheter på skolan nämligen Ab1 och Ab2 och organisationen för dessa två enheterna. 6- På första APT inför läsåret (31 aug) tog vi upp igen ett förtydligade om de två olika skolenheter, nämligen Ab1 och Ab2, 7- Andersbergsskolans hemsida har upprättades och rektors ansvarsområde har förtydligat. /skolomradesoder/andersbergsskolan.314.html 12

13 8- På skolstartskvällar som avsätts för föräldrarna (13 samt 14 sep. ) har rektor förklarat för föräldrar om Ab1 och Ab2 och om att föräldrar med barn på åk 3-5 vände sig till Jamshid. Referenser: Agneta Nilsson, Elev hälsans uppdrag- Främja, förebygga-stödja elevens utveckling mot målen, Skolverket Kompletterande svar från huvudman Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Barn- och elevhälsoarbetet är främst förebyggande och hälsofrämjande och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa. På varje skola finns enligt skollagen ett lokalt elevhälsoteam som leds av skolans rektor. I elevhälsoteamen ingår skolsköterska, kurator och specialpedagogisk kompetens. Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun organiseras även en central elevhälsa genom Resurscentrum Kärnhuset. Denna innefattar flera olika professioner såsom psykologer, kuratorer, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger m.fl. Under läsåret 2015/2016 har den nya chefen för Elevhälsoenheten fokuserat på att personalens kompetensutveckling ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande fokus. Detta har bland annat inneburit att logopederna går från utrednings- till konsultativa och handledande uppdrag kring språk- och talutveckling. Från och med höstterminens start 2016 kommer det att organiseras ett tvärprofessionellt team/skolområde för att förebyggande insatser ska kunna riktas effektivt, snabbt och direkt mot de skolor där stödbehov finns. Samtliga psykologer vid Elevhälsan/Resurscentrum Kärnhuset kommer från och med höstterminen 2016 vara direkt knutna till specifika skolor inom barn-och ungdomsförvaltningen. Målsättningen är att skapa ökade möjligheter till förståelse av barn i deras lärandemiljö. Exempel på insatser utifrån verksamhetens behov är att delta vid barn-/elevhälsoteamsmöten. att delta vid förändrings- eller utvecklingsarbete på organisationsnivå i förskola och skola att handleda och konsultera rektorer, förskolechefer, arbetslag, enskilda pedagoger eller resurspedagoger kring ex. bemötande, föräldrakontakter, barns lärande eller sätt att agera i förskole- och skolmiljön Kärnhusets Resurscentrum, enheten Barn- och elevhälsan har tillsammans med skolområdescheferna även bokat utbildning inom autismspektrum för pedagoger inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad med syfte att fördjupa förståelsen för barn/elever inom autismspektrum. 13

14 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. Under vårterminen 2016 genomfördes SKL s enkätundersökning Elevernas syn på skolan i åk 5 och 8, LUPP i åk 8 samt skolhälsovårdens hälsoenkät i åk 4 och 8. Genom analys av dessa enkäter framkom bland annat att det finns brister kring trygghet och studiero på några av skolorna inom barn-och ungdomsförvaltningen. För att åtgärda detta har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. Kalendarium för ledardagar under läsåret 2016/2017. Vecka Tisdag förmiddag Tisdag eftermiddag 1 Skolområdena Kvalitetsarbete, m m VO-Team 2 Buf-gemensamma arbetsgrupper Buf-gemensam info från: KoU, Hr, Pl, Ek, Rc, Sc Flexibel tid VO-team 3 Skolområdena APT, Kvalitetsarbete, m m VO-Team 14

15 4 Planeringstid för ledare av olika grupper (kvalitetsarbete, verksamhetsgrupp, arbetsgrupp) Buf verksamhetsgrupper Förskola, Fritids, Grundskola, Särskola Rektors ansvar Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att utbildningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av bland annat lärare och övrig personal. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Huvudmannen tillser att rektorerna på Vallåsskolan 1 och 2 från höstterminen 2016 delar upp verksamheten så att det tydligt framgår vilken rektor som har ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Beslut och resursfördelning grundas på enhetens kartläggning och analys av värdegrunds- och kunskapsresultat. BUF s ledningsgrupp informerade rektorerna vid ledardagar under vårterminen 2016 kring rektors ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektors uppdrag enligt 2 kap 10 i skollagen ytterligare förtydligas inom barn-och ungdomsförvaltningen genom att förvaltningschefen initierat ett uppdrag till skolområdeschefer juni 2016 kring sådant förtydligande inom Halmstads kommun. Detta ska kommuniceras till rektorer under ledardagar hösten Styrning och utveckling av verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. I kvalitetsarbetet följs kunskaps- och värdegrundsresultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att verkställa detta utformar rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen verksamhetsrapporter där skolors resultat och måluppfyllelse analyseras och tolkas för att sedan utmynna i utvecklingsområden för varje enskild skola. Måluppfyllelse gäller både kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen utformar analysunderlag för samtliga skolor på enhets-, skol och kommunnivå. Analysunderlagen finns tillgängliga för rektorer från och med 30 juni 2016 och ska användas som underlag i rektorernas verksamhetsrapporter vilka ska vara inlämnade till huvudman senast 15 sept Huvudmannen tillser att analys av skolors kunskaps- och värdegrundsresultat i förhållande 15

16 till rektorers verksamhetsrapporter sker på både enhets-, skol och kommunnivå. Analysgruppen träffas under fyra heldagar i oktober okt, 12 okt, 21 okt samt 25 okt. Därefter sker utvecklingsdialoger mellan huvudman (skolområdeschefer) och rektorer under november. Utvecklingsdialogerna kommer att utmynna i en Utvecklingsplan. Under läsåret 2016/2017 kommer mallen för verksamhetsrapporterna förändras för att ytterligare förtydliga att uppföljning och analys av resultat sker på enhetsnivå. 16

17 Östergårdsskolan 2 Dnr :1676 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Östergårdsskolan Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap. 5a skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Rektorn ska säkerställa att elever i behov av extra anpassningar skyndsamt ges sådant stöd. a. I Unikum finns en funktion där vi nu lägger in åtgärdsprogram och 17

18 extra anpassningar. Alla undervisande lärare är kopplade till eleverna vilket innebär att alla lärare kan ta del av ev ÅP och extra anpassningar. Undervisande lärare får en notis och markering när ÅP/ extra anpassningar är kopplade till eleven och de kan tydligt se dessa. I år har vi tidigarelagt våra klasskonferenser. Dessa görs årskursvis under v 37 och 38. På klasskonferenserna deltar undervisande lärare, elevhälsan och ansvarig rektor vilket gör att vi i ett tidigt skede följer upp eleven och sätter in de åtgärder och anpassningar som behövs. Vårdnadshavare får via Unikum reda på när anpassningarna aktiveras. Vid utvecklingssamtal förs en dialog mellan mentorn, elev och vårdnadshavare om anpassningarnas effekt. Mentorerna följer kontinuerligt upp anpassningar på arbetslagsmöten och samlar undervisande lärare. Anpassningar utvärderas, revideras och skrivs om. Beslut kring ÅP, särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång sker genom en given rutin. Mentor gör en anmälan till vårt elevhälsoteam som träffas med rektor tre av fyra veckor i månaden. Rektor tar beslut på lämplig åtgärd utifrån underlag som mentor, specialpedagog eller övrig EHT- kompetens har lämnat Möte med vårdnadshavare sker där mentor, representant från elevhälsan och rektor deltar. Beslutet/n gås igenom, revideras och undertecknas av samtliga parter. Insatsen/åtgärden sätter igång snarast. Dialog med vårdnadshavare och elev sker kontinuerligt i denna process. b. Ansvariga för genomförandet och skrivandet av extra anpassningar är mentorer, undervisande lärare och vid behov någon från elevhälsan, främst specialpedagogen. Vid särskilt stöd där beslut behöver tas är även elevhälsan och rektor med i processen. c. Extra anpassningar på Unikum läggs in från höstterminens start och funktionen för att lägga in ÅP kommer att finnas. Klasskonferenser äger rum v 37 och 38. Utvecklingssamtalen ska vara genomförda senast v 40. EHT har schemalagda möten tre veckor av fyra och ytterligare möten läggs in vid behov. Arbetet med att åtgärda den påtalade bristen är genomförd. 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Studiero - Rektorn ska säkerställa att utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en 18

19 skolmiljö som präglas av studiero. Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling - Rektorn ska säkerställa att det på skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att förhindra kränkande behandling av elever vid Östergårdsskolan 2.1 detta ingår genomföra kartläggningar av elevernas upplevelse av trygghet på skolan. Resultaten av kartläggningarna ska sammanställas och analyseras. Utifrån analysen ska åtgärder och insatser som svarar mot de behov skolenheten har, planeras, genomföras och utvärderas. a. Trygghet och studiero: Under uppstartsdagarna, v 33, fick personalen diskutera förbättringar kring detta i tvärgrupper. Vi har nu en pågående process för att utveckla en gemensam syn på hur vi förbättrar trygghet och studiero för våra elever. Vi har anställt ytterligare en skolvärd som rör sig i korridorerna och på skolgården. All personal har fått utlagd tid på schemat då de ska vistas ute bland eleverna. Personalen erbjuds även möjligheten att äta med eleverna i matsalen som en åtgärd. Vi kommer under läsåret att samla arbetslagens och ämneslagens mål samt underlagen från tidigare studiedagar utifrån våra fokusområden: ledarskap, språkutveckling och formativ undervisning och enas om gemensamma mål på skolnivå som sedan arbetslagen ska skriva aktiviteter till. Vi har försökt lägga schemat så att eleverna får 10 minuter mellan lektionerna (minst) för att undvika sena ankomster som är en anledning till bristande studiero. Vi har från vecka 37 ett samarbete med frivilligorganisationer som är i de olika arbetslagen på skolan, samtalar med eleverna samt aktiverar dem på olika sätt (spel, lekar och samtal). Två av våra förstelärare har fått i uppdrag att jobba fram en mall för hur en planering ser ut för att få en likvärdighet på skolan så att alla elever och föräldrar känner igen sig i denna, och vet vad de ska uppnå och bli bedömda i. Vi fortsätter vårt samarbete med polis och socialtjänst som påbörjades under vårterminen. Polisen gör förebyggande besök på skolan. Förebyggandeenheten vid socialtjänsten är involverad och en plan görs under hösten hur de konkret ska in och stötta i klasser/ grupper/ föräldrar. Vi hade i början av HT gemensamma (välbesökta) föräldramöten i åk 4-7 samt åk 8-9 där vi började med föreläsningar kring föräldraskap. Därefter fick föräldrarna följa med mentorerna ut i klass och diskutera föreläsningen samt ta upp övriga frågor som rör klassen. Vi kommer att fortsätta med pedagogiska föräldramöten minst en gång per läsår. Vi kommer snart att påbörja arbetet med ny organisation på Östergårdsskolan, där vi troligtvis kommer ha större arbetslag så att eleverna till största delen träffar lärare i det egna arbetslaget samt göra en stadieindelning i åk 4-6 respektive 7-9. Kontinuerligt på mentorstid diskuteras trygghet och studiero. Till dessa bjuds externa föreläsare in. Elevråden på skolan arbetar aktivt med frågorna. Skolans elevråd fick den 9 september ett konkret uppdrag- att anordna en aktivitetseftermiddag den 27 oktober, vilket ökar elevinflytandet och ger positiva avtryck på övriga elever på skolan. Kränkande behandling: Fler vuxna rör sig på skolan för att upptäcka och förhindra kränkande behandling. 19

20 Alla incidenter dokumenteras och vid incidentmöten som ledning och skolvärdar har varannan vecka, görs en anmälan till huvudman på de incidenter som rör kränkande behandling. Vid incidenter informeras alltid föräldrar och mentorerna samtalar alltid med eleverna kring händelserna. Vid behov och upprepade kränkningar sätts åtgärder in; regelbundna samtal med mentor/ skolvärdar, repulse, handledning av vuxen, för att hjälpa eleven att hitta rätt strategier vid konflikter. Aktiva elevråd som möts tre gånger per termin med konkreta uppdrag som syns, ökar sammanhållningen och tryggheten vilket förväntas minska kränkningar. Elevhälsan, EHT, reviderar likabehandlingsplanen och elevhälsoplane i samråd med representanter för elever och vårdnadshavare. b. Rektor är ytterst ansvarig. Samtliga personalgrupper (alla som arbetar på Östergårdsskolan) involveras i arbetet som sker i samverkan mellan skola, elever och vårdnadshavare. c. Arbetet pågår och inleddes under föregående läsår. Den påtalade bristen var känd på skolan sedan tidigare. Detta arbete måste vara ständigt pågående och kan ej avslutas i en lärande organisation. 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Skolan ska säkerställa att eleverna deltar i utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Uteblir en elev utan giltigt skäl ser rektorn till att elevens vårdnadshavare informeras samma dag. (7 kap. 17 skollagen) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Säkerställande att elever deltar i utbildningen och information till vårdnadshavare om elevs frånvaro Skolan ska säkerställa att eleverna deltar i utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. Uteblir en elev utan giltigt skäl ska rektorn se till att elevens vårdnadshavare informeras samma dag som elev varit frånvarande. Elevhälsa Rektorn ska se till att elevhälsan främst arbetar förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. a. All personal på skolan har fått smartphones som de har laddat ner Skola24 (frånvarorapporteringssystemet)- appen i vilket innebär att de under lektionen tar närvaro och eventuell ogiltig frånvaro rapporteras. Denna går hem till vårdnadshavare som informeras om att eleven inte är närvarande. Vi har anställt ytterligare en skolvärd vilket innebär att vi har koll på elever som inte är på lektionen. Dessa följs då till lektionen. All personal har fr.o.m. höstterminens start fått en tid på sitt schema då de ska befinna sig ute i korridorerna och kan då också hjälpa till att lotsa eleverna rätt. Från höstterminens start har klasserna en kort morgonsamling nästan varje dag i 20

21 veckan med sina mentorer vilket innebär att mentorn snabbt kan se om någon saknas och meddela hemmet. Utöver det har vi även längre mentorstider då mentorerna träffar sin klass och då syns också ev frånvaro så hemmet kan informeras. Vi använder oss fortfarande av vår handlingsplan för olovlig frånvaro som bl.a. säger att föräldrar ska informeras av mentor vid flera sena ankomster under en vecka. Elevhälsan tar del av månadsvisa rapporteringar från mentorerna och gör insatser om frånvaron är mer än 10% i de fall där eleven inte har haft giltig frånva Vikarier för närvaro manuellt som lämnas till skolans administrativa närstöd som för in frånvaron. Elevhälsan träffas från höstterminens start varje vecka, samt vid ytterligare tre förmiddagar under terminen. Förutom elevärenden arbetar de då med att ta fram en plan hur de ska jobba mer förebyggande. Kontakt med resurscentrum Kärnhuset togs under våren för att stödja EHT i sitt förebyggande arbete, likaså togs kontakt med Förebyggandeenheten på Socialförvaltningen. Psykologen från Kärnhuset har deltagit i elevhälsans möte v 37 och stöttat den i arbetet. Socialförvaltningen och kuratorn har den 18 september suttit i möte och diskuterat en plan för hur de kan stötta oss i det förebyggande arbetet. I början av september hade vi två möten för alla vårdnadshavare på skolan där personal från Kärnhuset och socialförvaltningen deltog och pratade om föräldraskap. Den 23 september kommer elevhälsan fortsätta med revidering av likabehandlings och elevhälsoplanen. De kommer dessutom att jobba vidare på sitt underlag som påbörjades under vårterminen kring ett årshjul över hur vi ska jobba förebyggande på mentorstid. Elevhälsan är ute och rör sig bland eleverna på skolan, främst kuratorerna, vilket gör att spontana möten med eleverna sker. Vår SYV arbetar ständigt med samtal med eleverna, både stödjande samt motiverande och informativa. Vid behov deltar hon i utvecklingssamtal och andra samtal mellan elev, vårdnadshavare och mentor. b. Rektor är ansvarig för att arbetet drivs och genomförs. Undervisande lärare är ansvarig för att frånvaron når fram till föräldrar genom att frånvarorapportering sker för varje lektion. Mentor ansvarar för att föräldrar informeras vid upprepad ogiltig frånvaro samt att EHT informeras så åtgärder sätts in. Skolvärdarna arbetar förebyggande med att få in eleverna på lektionerna. c. Arbetet påbörjades vid höstterminens start och pågår ständigt. 6. Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Rektorn följer upp skolenhetens resultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. (1 kap. 4, 4 kap. 4-6 och 5 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om 21

22 nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 g skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Åtgärder Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. - Rektorn ska genomföra systematiska och kontinuerliga uppföljningar och analyser av skolenhetens kunskapsresultat samt trygghet och studiero. Vidare ska rektorn planera och genomföra utvecklingsåtgärder som baserar sig på analysen. Alla delar i det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. a. I juni månad fick arbetslagen en följa upp de centrala enkäterna: Elevens syn på skolan och Lupp utifrån årskurs, kön, Östergårdsskolan jämfört med Halmstad. Ämneslagen följde upp måluppfyllelsen. Underlaget vi får är kopplat till hela skolan, inte enheten. Under läsåret gör ämneslagen analyser av sina grupper/ klasser och då jämförs enhetens resultat med övriga enheters. En elevenkät gällande trygghet och studiero för Östergårdsskolan ska genomföras så att vi kan jämföra de olika enheternas resultat på skolan. I och med detta får vi tag på vad de olika enheterna behöver utveckla. Analysen görs av elevhälsan, återkopplas till arbetslagen som får vidta de åtgärder/ aktiviteter som behöver göras för att förbättra resultaten. Analysen som gjordes i juni har sammanställts och ingår i verksamhetsrapporten. Där står också utvecklingsområdena som skrivits fram av de olika enheterna (arbetslagen), ämneslagen samt elevhälsan. Under höstterminen med början den 19 och 20 september då ledningen träffas för planeringsdagar, kommer ledningen att ta fram utvecklingsområdena och målen med dessa som bör gälla för skolan. Utifrån detta får sedan arbetslagen/ enheterna skriva in aktiviteter för att nå dit utifrån behoven. Arbetslagens/ ämneslagens och elevhälsans mål revideras och analyseras i slutet av höstterminen. Direkt i anslutning till detta och utifrån analysen skrivs nya mål som utvärderas i juni månad Arbetslagen och ämneslagen har i det nya kalendariet för höstterminen regelbundna träffar. Vi har två fasta konferenstider i veckan á 1,5 timme. b. Rektor ansvarar för att det finns underlag till analys, utvärdering och uppföljning. Tid avsätts i kalendariet för personalen att genomföra ovanstående. c. Arbetet påbörjades i juni 2016 och kommer att fortgå under läsåret. Utifrån utvärderingarna skrivs nya mål fram som vi jobbar med kommande läsår. 22

23 7. Ledningsstruktur och organisering av ledningen Beskrivning av brister Skolenhetens inre organisation samt ledningsstruktur överensstämmer inte med författningarna. Författningar 2 kap. 9 och 10 g skollagen Åtgärder Huvudmannen och rektorn ska se till att den beslutanderätt och det ansvar som följer av skollagen och andra författningar utövas av rektorn inom skolenheten. I detta ingår att det ska vara tydligt vem som är ansvarig för ledningen och samordningen av det pedagogiska arbetet. a. I och med att den tredje rektorn blev anställd på skolan i augusti 2016 delades personal- och elevansvar upp dem emellan. Personalen och eleverna vet vem som är deras rektor. Ansvarig rektor fördelar resurser efter elevernas förutsättningar och behov eftersom alla rektorer på skolan är involverade i elevhälsans arbete och tar del av beslut och åtgärder som behöver vidtas. Utifrån organisationen för läsåret har varken personal eller elev mer än en rektor. Ledningen och personalen på skolan kommer under lå 16/17 jobba fram en plan för en framtida organisation där arbetslagen blir större och i så stor utsträckning som möjligt kan täcka upp undervisningen i den egna enheten. Den september kommer ledningen att ta fram en plan över skolans organisation inför nästa läsår, samt ta fram en plan över hur vi ska arbeta med skolans utvecklingsområden (bl.a. trygghets, studiero och motverkan av kränkande behandling) inom enheterna och på skolnivå. Arbetet fortsätter i arbetslagen genom att samordnare och ledning på sina möten tar upp frågorna och tar med sig dem till arbetslagen. På studiedagarna under v 44 kommer skolutvecklingsfrågorna samt den nya organisationen att arbetas med på arbetslagsnivå, tvärgruppsnivå och ämneslagsnivå. Vi kommer att göra det under två heldagar på internat. Innan dess har ledningen vid ytterligare två tillfällen (förutom september) arbetat med att planera dagarna utifrån utvecklingsområdena som framgått utifrån SI s rapport, personalens utvärderingar samt de centrala elevenkäterna. Under vårterminen fortsätter utvecklingsarbetet. Vi hoppas på kontinuitet bland våra rektorer vilket vi ser är en förutsättning för att det dagliga arbetet och utvecklingsarbetet på skolan ska kunna utföras på bästa sätt. Vi är fortfarande underbemannade och i mitten av december kommer den fjärde rektorn. b. Rektor gör en plan över organisationen samt förbättringsarbetet/ utvecklingsarbetet på skolan utifrån underlag som personal tagit fram på föregående läsårs studiedagar samt det som framkommit i utvärderingar och observationer under året. På samordnarmöten tas arbetet upp och arbetas 23

24 med i arbetslagen, enheterna och i tvärgrupper. c. Utvecklingsarbetet på skolan inleddes lå 15/16 och pågår fortfarande. Under lå 16/17 tas ny organisation fram för att sedan utvärderas under lå 17/18. 2.Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). 2. Extra anpassningar och särskilt stöd a. Rektor har ytterst ansvar för denna utvärdering. b. Utvärdering av extra anpassningar görs av mentor, undervisande lärare, elev, vårdnadshavare och ev specialpedagog vid mentorssamtal, utvecklingssamtal, arbetslagsmöten, ev möten med alla undervisande lärare. Utvärdering av ÅP, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång görs med jämna mellanrum, ca 6-8 veckor, på särskild blankett tillsammans med mentor, vårdnadshavare, ev elev, rektor. Beslut tas om åtgärderna behöver avslutas, förlängas eller revideras. 4.Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling a. Rektor har ansvaret att utvärdering görs minst en gång per termin. b. Utvärderingar är gjorda utifrån centrala elevenkäter och medarbetarenkät. Elevhälsan, i samverkan med elevrådet förbereder en lokal enkät som eleverna besvarar. Resultaten av enkäterna presenteras för berörd målgrupp där en dialog förs om hur man ska nå bättre resultat. 5. Förutsättningar för lärande och trygghet a. Ansvarig är rektor. b. Arbetet pågår. Rektor och elevhälsan utvärderar kontinuerligt arbetet vid sina veckovisa möten. Utvärdering på skolnivå, med all personal görs i juni Utvärdering av lärarnas rapportering görs regelbundet och vid brister kallas undervisande lärare till samtal med rektor. Vid kontroll av rapporteringen till skola24 (närvaro) ser vi att rapporteringen har förbättrats avsevärt. 6. Styrning och utveckling av verksamheten a. Rektor är ansvarig. b.utvärderingar kommer att göras fortlöpande på arbetslags- och ämneslagsmöten samt vid studiedagar. Arbetet dokumenteras så att berörd rektor kan ta del av materialet. Rektor kommer att analysera underlaget hen får från enkäter och utvärderingar. 24

25 7. Ledningsstruktur och organisering av ledningen a. Rektor har ansvarat för utvärderingen utifrån underlag från studiedagar och utvärderingsdagar i juni och augusti samt de centrala elevenkäterna. b.åtgärderna är inte utvärderade då en ny rektor precis har kommit och en ny är på väg. Utvärderingar av arbetet görs fortlöpande under samordnarmöten, efter arbetet under v 44, samt studiedagar. Eleveråden kommer också involveras på något sätt- i nuläget oklart hur. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). 2. Extra anpassningar och särskilt stöd De tidigarelagda klasskonferenserna gör att vi har bättre överblick över skolans behov. Vi kan redan nu, på Unikum, tydligt se vilka elever som har extra anpassningar. Det flaggas även där om elev borde få en extra anpassning. Funktion finns i Unikum för att flagga om tiden överskridits för uppföljning/utvärdering, detta blir tydligt för mentor, EHT samt rektor att åtgärda skyndsamt. Rektor kan gå in och kontrollera om det finns extra anpassningar på enskild elev, vilket medför att hen kan ställa frågan huruvida dessa följs. I de fall där beslut har tagits har specialpedagogerna tillgång till besluten och de sätts även in i elevakten. Eftersom uppföljningar sker regelbundet ser man också resultaten av åtgärderna. 4.Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Ökad vuxennärvaro stärker tryggheten på skolan. Förflyttningstid mellan alla lektioner bidrar till minskad stress och därmed ökad studiero. Förstärkta rutiner kring incidenter på skolan finns för att förhindra kränkande behandling. 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Vid koll av närvarorapportering syns redan avsevärt bättre resultat. På grund av några långtidsjukskrivningar/ nyanställningar där lärarna har uppsägningstid och vi har vikarier, är inte rapporteringen 100- procentig i skola 24. Genom att mentorerna träffar sina klasser dagligen kan vi snabbare följa upp och vidta förebyggande åtgärder för att förhindra olovlig frånvaro. 6. Styrning och utveckling av verksamheten Tidigarelagda klasskonferenser, utökad tid för arbetslags- och ämneslagskonferenser, analys av betygsresultat samt centrala elevenkäter och utökad schemalagd mentorstid har resulterat i ett led i kvalitetssäkringen för enheten och skolan. Arbetslagens och ämneslagens mål har skrivits fram utifrån resultaten som analysen gett. Verksamhetsrapporten bygger på dessa analyser och nya/ fortsatta utvecklingsområden har skrivits ner utifrån denna. Se verksamhetsrapport. 25

26 7. Ledningsstruktur och organisering av ledningen Under planeringsdagarna i augusti presenterades personalansvaret och elevansvaret för respektive rektor. Den finns att ta del av i vår informationskanal Fronter. Personalen och föräldrarna vet vilken rektor som har ansvaret för verksamheten. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling a. ökad vuxennärvaro och sålunda ökad trygghet. b. EHT, personal, ledning och elevråd arbetar aktivt med att öka tryggheten, studieron samt motverka kränkande behandling under året och framöver. c. - d. Enkäter och mentorssamtal, samt vid medarbetarsamtal med personal. Se 2. b 5. Förutsättningar för lärande och trygghet a. Nya telefoner har resulterat i bättre frånvarorapportering. Detsamma gäller dagliga mentorsträffar. Rutin för vikarier som inte har tillgång till Skola24 finns. Det pedagogiska föräldramötet om föräldraskap är en del av elevhälsans förebyggande arbete. b. EHT reviderar frånvarorutinen. Rektor håller koll på rapporteringen och markerar/ påminner när det inte fungerar. I ett förebyggande arbete för elevhälsan deltar de i en kompetensutveckling tillsammans med andra team i vårt verksamhetsområde. c. Bristen gällande frånvarorapportering är åtgärdad. Elevhälsans förebyggande arbete pågår fortlöpande. d. Frånvaro tas upp vid varje EHT tillfälle. Detta för att kontinuerligt se till att varje elev får det stöd hen behöver för att öka närvaron. 6. Styrning och utveckling av verksamheten a. Nya mål att arbeta mot. b. Vi påbörjade arbetet i juni så till viss del är bristen avhjälpt. c. Arbetet pågår kontinuerligt. d. Tid för utvärdering av resultat finns schemalagt. 26

27 7. Ledningsstruktur och organisering av ledningen a. Åtgärderna har resulterat i en tydlig ansvarsfördelning av personalen och eleverna. b. När den fjärde rektorn är på plats och förhoppningsvis kontinuiteten i ledarskapet kommer vi att fortsätta arbetet med ledningsstrukturen på skolan så att den blir tydlig för alla och resurserna fördelas rätt. Elevhälsan har en viktig roll i detta. c. Bristen är redan avhjälpt till viss del men under förutsättning att ny rektor kommer tänker vi oss att den är avhjälpt under vårterminen lå 16/17. d. I det dagliga arbetet och under utvärderingsdagarna i juni Kompletterande svar från huvudman Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. För att utveckla arbetet med dessa frågor har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. 27