Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Nyhemskolan:

Transkript

1 Redovisningsformulär för vidtagna åtgärder med anledning av påtalade brister i regelbunden tillsyn i Nyhemskolan 1, Linehedskolan, Vallåsskolan 1 och 2, Slottsjords särskola samt Fyllinge särskola i Halmstads kommun. Nyhemskolan Dnr :9164 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Nyhemskolan: Svar från ansvarig rektor för Nyhemskolan 1 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. Skolinspektionen, Box 156, Lund, Besök: Gasverksgatan 1 Telefon: , Fax:

2 1. Undervisning och lärande Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Säkerställa att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen som elevens väl, att elevens val till sin inriktning och innehåll är förenlig med kursplaner och kunskapskrav och att undervisningen i elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Skolinspektionen Åtgärd Efter att skolinspektionen identifierat brister på Nyhemsskolan 1 har rektor för skolenheten beslutat att organisera Elevens val tillsammans med Nyhemsskolan 2. Beslutet gäller fr.o.m. höstterminen 2016 och syftet är att erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen som elevens val. För årskurs 4-5 kommer det finnas 6 grupper med olika val. Några exempel utifrån planerade grupper: Engelska: Göra filmer Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda. Anpassa språket efter olika syfte, mottagare och sammanhang. Bild: Fotoredigering och Kalligrafi Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material. Svenska/ Svenska som andraspråk: Göra en skoltidning Formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang. Teknik: Programmering Utveckla sitt intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar. Svenska/svenska som andraspråk: Drama Stimulera till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Svenska/ Svenska som andraspråk: Läsecirkel Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften. 2

3 2. Trygghet, studiero och åtgärdar mot kränkande behandling Skolinspektionen bedömer att det på skolenheten inte bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling då det målinriktade arbete görs gemensamt för Nyhemsskolan 1 och 2. Det måste tydligt framgå i plan mot kränkande behandling vad som gäller för vilken enhet. Även åtgärder behöver vara kopplade till Nyhemsskolan 1 och 2 samt fritidshemmen. Skolinspektionen Åtgärd Efter att skolinspektionen identifierat brister på Nyhemsskolan 1 har rektor för skolenheten beslutat att organisera om arbetet för att motverka kränkande behandling, så att det i planen mot kränkande behandling tydligt framgår vad som gäller för vilken enhet. Beslutet gäller fr.o.m. höstterminen 2016 och syftet är att synliggöra enhetsperspektivet i planens alla delar; uppföljning, analys och beslut om åtgärder. Nyhemsskolan 1 har redan påbörjat arbetet med utvärdering av nuvarande plan samt förberedelse för förändrad hantering av arbete med trygghet och studiero. Kartläggning av Nyhemsskolan 1, 2 och fritidshemmens nuvarande verksamhet har skett i maj månad. Vidare använder Nyhemsskolan 1 skolans hälsoenkät för vidare kartläggning och analys av utvecklingsbehov. Vidare utvärdering av befintlig plan mot diskriminering och kränkande behandling samt förbättringsåtgärder utifrån planarbete. Utifrån resultaten upprättas en ny reviderad plan mot kränkande behandling under hösttermin 2016 där det blir en tydlig delning mellan Nyhemsskolan 1 och 2 samt fritidshemmen. Det vi kan säga i nuläget är att man kan se i utvärderingen att det finns skillnader mellan enheterna i mycket liten utsträckning. Då elever med grav språkstörning finns i Nyhemsskolan 2, behöver organisationen av skolövergripande aktiviteter planeras bättre så att alla elever kan känna sig trygga. Vidare är vissa skolövergripande aktiviteter för omfattande för eleverna i förskoleklassen, både i Nyhemsskolan 1 och Nyhemsskolan 2. Fritidshemmen har kunnat se att deras riktade arbete med värdegrund har gett en viss effekt, men att de behöver fortsätta arbeta vidare med den. Fritids har gjort en kartläggning med barnen angående tryggheten på skolans område och hur den upplevs efter skoltiden för att komplettera skolans skolenkät.. Utifrån detta kommer åtgärderna planeras till hösten och synliggöras på såväl enhets- som skolnivå i skolans plan mot kränkande behandling. 3. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. (2 kap. 13 och skollagen samt 33 införandelagen) 3

4 Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. (2 kap. 36 skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Skolinspektionen Åtgärd Efter att skolinspektionen identifierat brister på Nyhemsskolan 1 har rektor för skolenheten beslutat att fr.o.m. höstterminen 2016 förändra schemaläggningen och organisationen av lärarna så att alla lärare som bedriver och undervisar i skolämnen, har legitimation och är behöriga för det. Rektor för Nyhemsskolan 1 har också beslutat att skolan höstterminen 2016 ska inreda ett nytt rum i skolans huvudbyggnad som skolbibliotek. Rummet kommer kunna vara olåst under dagtid och det kommer finnas en utbildad skolbibliotekarie på plats 6 timmar i veckan. Skolbibliotekarien kommer få samarbetsmöjligheter med lärarna på skolan och kommer också göra besök i elevgrupper. Vidare kommer elever ha tillgång till biblioteket och träffa skolbibliotekarien. Rummet kommer vara utrustat med projektor och duk, dator och ha tillgång till flera digitala verktyg. 4. Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen och rektor ska se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete. I det systematiska kvalitetsarbetet ska uppföljning och analys av skolenhetens kunskapsresultat i alla ämnen ingå. Skolinspektionen Efter att skolinspektionen identifierat brister på Nyhemsskolan 1 har rektor för skolenheten beslutat att organisera om det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheten så att enhetsperspektivet synliggörs i kvalitetsarbetets alla delar. I skolans systematiska kvalitetsarbete ingår att resultaten sammanställs och analyseras. Detta har så skett i juni på enhetsnivå. Det finns ett samlat resultat i alla ämnen för Nyhemsskolan 1 och det finns en samlad resultatbild av de nationella proven för Nyhemsskolan 1. Utifrån resultaten kommer vi vid uppstarten av skolan planera utvecklingsåtgärder som är med inriktning Nyhemsskolan 1. Både analys och åtgärder kommer att synas i verksamhetsrapporten för Nyhemsskolan Organisation av verksamheten Nyhemsskolan 1 och 2 kommer från och med hösten 2016 dela upp verksamheten tydligt efter enheterna, så det pedagogiska arbetet leds och samordnas av respektive rektor på enheterna. Detta innebär att rektor för Nyhemsskolan 1 också är med i 4

5 skolans utvecklingsgrupp, skolans organisationsgrupp och skolans fritidsgrupp för att säkerställa att båda enheter är representerade. Vidare kommer all kartläggning, planering av utvecklingsåtgärder och elevhälsan vara uppdelade efter Nyhemsskolan 1 och 2. För att uppdelningen av ledning och samordning av det pedagogiska ledarskapet också ska bli tydligt för skolans personal, elever och deras vårdnadshavare, har skolan i maj 2016 informerat vårdnadshavare till blivande förskoleklasser om uppdelningen i enheter. Skolan har också skickat hem brev till samtliga vårdnadshavare i juni 2016 för att informera om förändringen. All personal kommer att vid uppstartsdagar i augusti 2016 få samma information. Kompletterande svar från huvudmannen Uppföljning Skolinspektionen bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen och rektor ska organisera skolenhetens inre organisation samt ledningsstruktur så att den överensstämmer med författningarna. Skolinspektionen Med hänsyn tagna till inspektionens synpunkter, kritik, föreläggande och råd, har huvudmannen organiserat för att stödja rektorer och personal på Nyhemsskolan 1 och 2 under läsåret 2016/17 bl.a. genom att; Huvudmannen organiserar för att skolornas resultat följs upp och analyseras i analysgrupper. Skolområdeschef återkopplar till rektorerna. Skolområdeschefen kommer, i samråd med rektorerna, att ge förvaltningens verksamhetsutvecklare specifika uppdrag kopplat till att utveckla de områden där vi fått förelägganden av skolinspektionen. Huvudmannen har utifrån den samlade bilden (både utifrån skolinspektionens beslut och rektorernas svar) från inspekterade skolor, organiserat för att bilda läroch arbetsgrupper för rektorerna för att stödja, samarbeta och samverka kring hur vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Innehållet/ämnet i lär- och arbetsgrupperna utgår från den kritik vi fått vid inspektionerna, utifrån de sex inspekterade områdena. Huvudmannen kommer att ansvara och organisera för dessa grupper, där personal från förvaltningens kvalitét och utvecklingsavdelning och specialkompetenser från vår resursenhet (Lärandeenheten, Modersmål och migration, Barn och elevhälsa) kommer att delta. Skolområdeschef kommer att följa upp arbetet med att utveckla verksamheten på Nyhemsskolan 1 och 2 under läsåret 2016/17 genom medarbetarsamtal, 5

6 medarbetarmål, uppföljnings- och återkopplingssamtal, analysarbete, verksamhetsbesök, samtal med elever och med personal. Uppföljningen sammanställs av Kvalitet och utvecklingsavdelningen och därefter beslutar skolområdeschefer samt BUF s ledningsgrupp kring eventuella ytterligare insatser på olika nivåer. Rektors ansvar Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att utbildningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av bland annat lärare och övrig personal. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Huvudmannen tillser att rektorerna på Vallåsskolan 1 och 2 från höstterminen 2016 delar upp verksamheten så att det tydligt framgår vilken rektor som har ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Beslut och resursfördelning grundas på enhetens kartläggning och analys av värdegrunds- och kunskapsresultat. BUF s ledningsgrupp informerade rektorerna vid ledardagar under vårterminen 2016 kring rektors ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektors uppdrag enligt 2 kap 10 i skollagen ytterligare förtydligas inom barn-och ungdomsförvaltningen genom att förvaltningschefen initierat ett uppdrag till skolområdeschefer juni 2016 kring sådant förtydligande inom Halmstads kommun. Detta ska kommuniceras till rektorer under ledardagar hösten Styrning och utveckling av verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. I kvalitetsarbetet följs kunskaps- och värdegrundsresultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att verkställa detta utformar rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen verksamhetsrapporter där skolors resultat och måluppfyllelse analyseras och tolkas för att sedan utmynna i utvecklingsområden för varje enskild skola. Måluppfyllelse gäller både kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen utformar analysunderlag för samtliga skolor på enhets-, skol och kommunnivå. Analysunderlagen finns tillgängliga för rektorer från och med 30 juni 2016 och ska användas som underlag i rektorernas verksamhetsrapporter vilka ska vara inlämnade till 6

7 huvudman senast 15 september Huvudmannen tillser att analys av skolors kunskaps- och värdegrundsresultat i förhållande till rektorers verksamhetsrapporter sker på både enhets-, skol och kommunnivå. Analysgruppen träffas under fyra heldagar i oktober okt, 12 okt, 21 okt samt 25 okt. Därefter sker utvecklingsdialoger mellan huvudman (skolområdeschefer) och rektorer under november. Utvecklingsdialogerna kommer att utmynna i en Utvecklingsplan. Under läsåret 2016/2017 kommer mallen för verksamhetsrapporterna förändras för att ytterligare förtydliga att uppföljning och analys av resultat sker på enhetsnivå. 7

8 Linehedskolan Dnr :9169 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Linehedskolan: Svar från ansvarig rektor för Linehedskolan samt från huvudman Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Visar en utredning att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Skolinspektionen Åtgärd Huvudmannen tillser att rektor för Linehedsskolan från och med augusti 2016, i de fall skolans utredning visar att det finns särskilda skäl att ge stöd utanför den ordinarie gruppen, fattar sådant beslut enligt författningarna. Skolområdeschef har i juni 2016 informerat rektor för Linehedsskolan, att i fall där elev är i behov av särskilt stöd i särskild undervisningsgrupp, ska detta stöd ges på Linehedsskolan eller i andra lokaler som skolan förfogar över, så att beslutet om placeringen regelmässigt kan omprövas i syfte att eleven ska återvända till sin ordinarie klass, och så att rektor kan fortsätta att ha ansvar för eleven. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattas av rektor efter att elevs och vårdnadshavares synpunkter inhämtats och dokumenteras i kommungemensam blankett, där det framgår att beslutet kan överklagas. Huvudmannen har också utifrån den samlade bilden (både utifrån skolinspektionens beslut och rektorernas svar) från inspekterade skolor, beslutat att fr.o.m. ht 2016 organisera för att bilda lär- och arbetsgrupper för rektorerna för att stödja, samarbeta och samverka kring hur vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. En sådan lärgrupp kommer att ha 8

9 anpassningar och särskilt stöd som fokus, i syfte att säkerställa att elev i behov av särskilt stöd alltid ges det enligt författningarna. Då bakgrunden till denna brist ligger i avsaknad av ändamålsenliga lokaler, planerar Halmstads kommun för tillbyggnad av Linehedsskolan med byggstart

10 Vallåsskolan 1 Dnr :9162 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Vallåsskolan 1: Svar från ansvarig rektor för Vallåsskolan 1 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. 1. Undervisning och lärande Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. (1 kap. 4 och 3 kap. 3 skollagen; Lgr 11, 1. Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) Skolinspektionen Åtgärd Fokus inför läsåret 16/17 när det gäller undervisning och lärande kommer att ligga på att skapa en varierande och motiverande undervisning där inte bara ovan nämnda aspekter ur individens perspektiv, utan också intresse, är prioriterade. Genom den samverkan över ämnesgränserna som beskrivs under punkten Förutsättningar för lärande och trygghet kommer eleverna kunna sätta in arbetsuppgifter tillsammans med sina gamla och nya kunskaper i ett större sammanhang och därigenom nå större förståelse. 10

11 Arbetet med att kartlägga elevernas individuella behov, och hur planerna ser ut för detta beskrivs under punkten Extra anpassningar och särskilt stöd eftersom denna kartläggning skall ligga till grund för den individanpassade undervisning för ALLA elever, inte enkom för de elever som efter kartläggningen konstateras ha behov av anpassningar och särskilt stöd. Resultatet av denna kartläggning skall komma till samtliga lärares kännedom, och vara grunden för den individanpassade undervisningen. Arbetet med att förbättra studieron i klassrummet beskrivs under punkten Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, och när resultatet av detta arbete faller ut så kommer den påtalade tidsbristen som upplevs av både lärare och elever kunna vändas till att tid kan ges för att utmana och stimulera de elever som har lätt att nå kunskapsmålen. På detta sätt kommer man ifrån känslan av att elever behöver vänta in varandra, utan ges möjlighet att utvecklas i sin egen takt. Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns, arbetslaget och den enskilda läraren ansvarar för utförandet. Tidsram Uppstart Maj 2016 och augusti Arbetet kommer sedan fortgå. Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. (Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2. Kunskaper) I undervisningen ska hänsyn tas till varje individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Skolinspektionen Åtgärd Förutom arbetet med ovan nämnda aspekter, så som varierande, stimulerande och motiverande innehåll så kommer ett stort fokus ligga på att stärka elevernas tillit till den egna förmågan genom att konsekvent ge konstruktiv återkoppling, baserat på vilka förmågor som eleverna klarat av, dvs vad som var bra. Detta skall kompletteras, återigen på ett konstruktivt och framåtblickande sätt, med att synliggöra vilka förbättringar som krävs utifrån betygsmålen. Dessutom skall vikt läggas på att återkoppla hur de förmågor som bemästrats också kan utvecklas ytterligare. Arbetsgången för detta kommer att systematiseras och vara likvärdig oavsett ämne och lärare, och den grundar sig i en gemensam grundsyn hos undervisande personal såväl som hos övrig personal, om att alla elever vill och kan utveckla sina förmågor. Alla elever vill och kan nå kunskapsmålen. Denna gemensamma syn kommer diskuteras och reflekteras kring inom ramen för arbetslagsarbetet under läsåret 16/17. Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns, arbetslaget och den enskilda läraren ansvarar för utförandet. 11

12 Tidsram Maj 2016 och augusti Arbetet kommer sedan fortgå. 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) Visar utredningen att en elev är i behov av särskilt stöd ges eleven sådant stöd på det sätt och i den omfattning som behövs, för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (3 kap skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Skolinspektionen Åtgärd I maj 2016 påbörjades ett fördjupat kartläggning- och utredningsarbete kring vilka elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Kartläggningarna kommer att ligga till grund för åtgärderna som kommer fullt ut vara effektuerat den 12/9. All dokumentation kommer att formuleras i Unikum. Ansvar Samtliga undervisande lärare och speciallärare kommer att involveras samt de elever och föräldrar som berörs kommer att vara informerade. Tidsram Arbetet påbörjades i maj 2016 och all dokumentation för berörda elever ska vara formulerad den 12/9. Därefter genomförs en löpande utvärdering i EHT två gånger per månad. 3. Bedömning och betygsättning Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Läraren utvärderar elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven. (10 kap skollagen; Lgr 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.7 Bedömning och betyg) Skolinspektionen Även om bristerna kring Bedömning och Betygsättning grundar sig i känslor snarare än fakta hämtat från resultatsammanställningar eller utvärderingar på enhetsnivå, vilket påtalats tidigare från Vallåsskolan 1:s rektor, så är det trots allt ett viktigt arbetsområde för framtiden. 12

13 Åtgärd Vid terminsstart kommer Vallåsskolan 1 att ytterligare intensifiera arbetet med att förtydliga målen med varje uppgift, samt att kommunicera tydligt vad det är som bedöms, i samband med varje moment och i god tid innan terminsbetygen skulle sättas vt 16. Inför lå 16/17 kommer ett arbete inledas för att få ett gemensamt arbetssätt när det gäller att konkretisera mål och bedömningsgrunder. Detta kommer att ske genom att vi arbetar fram en gemensam struktur för hur vi startar, genomför och avslutar lektioner samt hur bedömningskriterierna skall synliggöras. Vi kommer också att skapa förutsättningar för kollegialt lärande där de goda exempel som finns på denna form av arbetssätt skall synliggöras för all personal. Allt för att eleverna skall uppleva att deras förmågor, inte beteende, bedöms på ett likvärdigt sätt oavsett ämne eller lärare. Att elever upplever att beteende är något som påverkar bedömningen är något som skall kommuniceras med eleverna så att det blir tydligt att så inte är fallet. Elevernas förmåga att samarbeta skall endast användas som ett bedömningskriterium där det tydligt kan kopplas till kunskapsmålen i det specifika ämnet. Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns, arbetslaget arbetar fram gemensamt lektionsupplägg och den enskilda läraren ansvarar för utförandet. Tidsram Uppstart Maj 2016 och under uppstartsdagarna 17-18/ Arbetet kommer sedan fortgå under terminen. Utvärdering under v Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (5 kap. 3 skollagen) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Skolinspektionen Åtgärd Vid skolstart kommer det att finnas en plan för rastaktiviteter för samtliga gemensamma raster som finns under en arbetsvecka. Gällande studieron under lektioner kommer en plan för verksamhetsbesök i samtliga klasser på stadiet att genomföras under höstterminen. Dessutom kommer genomförande av handledning och utbildningsinsatser att falla ut för de lärare som bedöms ha behov av att stärka ledarskapet i klassrummet. Skolan ska skapa och implementera nya ordningsregler som ska vara gemensamma för hela skolan och som är anpassade för respektive enhet. Detta arbete skall genomföras tillsammans med eleverna, och all övrig personal. Ansvar När det gäller rastaktiviteter kommer samtlig personal (lärare, en nyanställd skolvärd, en nyanställd trygghetsvärd, nyanställd speciallärare och specialpedagog) att ansvara för 13

14 tryggheten och studieron. Gällande förbättringsarbete kring studiero under lektioner kommer rektor, specialpedagog/speciallärare och en verksamhetsutvecklare från barnoch ungdomsförvaltningen att genomföra, återkoppla och utvärdera verksamhetsbesöken. Tidsram När det gäller skapande av rastaktiviteter kommer det att genomföras direkt i samband med skolstart den 22/8. Förbättringsarbetet med studieron i samtliga klasser kommer att påbörjas i praktiken från och med den 12/9 och pågå till och med den 28/10. Återkoppling, handledning och utbildningsinsatser sker löpande under denna period. En sammanfattande utvärdering genomförs och återkopplas till lärarkåren inom enheten senast den 2/ Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. (Lgr 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.2 Kunskaper) Skolinspektionen Åtgärd Inför läsåret 16/17 kommer ytterligare ett konferenstillfälle att skapas med ett tydligt fokus på att lärarna skall ges goda förutsättningar för att kunna samverka inom ämnen och mellan ämnen för att öka elevernas möjlighet att nå utbildningsmålen. Krav på samverkan med andra lärare, i ämnet och med andra ämnen, kommer skrivas in i medarbetarmålen för samtliga lärare på skolan, och detta kommer att utvärderas vid två tillfällen under året, studiedagen 9/1 och vid terminsslut vt 17. Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns, arbetslaget och den enskilda läraren ansvarar för utförandet. Arbetslaget ansvarar för att insatserna utvärderas inför studiedagen 9/1. Tidsram Uppstart vid terminsstart ht 16. Planering vid medarbetarsamtal ht 16, uppföljning dels vis studiedagen 9/1, dels vid återkopplingssamtal vt 17. Elevutvärderingar inför terminsslut ht 16 och vt 17. Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (2 kap. 25 skollagen) Skolinspektionen Åtgärd Fokus för elevhälsans arbete kommer att vändas, från det reaktiva på individnivå, till ett målinriktat förebyggande arbete på individ, grupp och enhetsnivå. Elevhälsan kommer att samarbeta mer kring att kartlägga elevens faktiska behov på individnivå, så att rätt insatser kan sättas in skyndsamt. De stödfunktioner som finns utanför skolan skall användas i detta, exempelvis kommer psykolog från Resurscentrum Kärnhuset deltaga i 14

15 EHT-möten en gång i månaden, som en naturlig del både i elevärenden och i det förebyggande arbetet. På grupp och klassnivå kommer det förebyggande arbetet att inrikta sig på att Elevhälsan skall bli en drivande och naturlig del inom satsningen på ett målinriktat värdegrundsarbete som skall beröra alla elever på skolan oavsett enhet. Det målinriktade hälsofrämjande arbetet som Elevhälsan skall arbeta med kommer innefatta både det fysiska och psykiska måendet gällande allt från ökad fysisk aktivitet i skolan och på fritiden, information och samtal om alkohol, narkotika och tobak, stärkande självbild och självförtroende hos individer, genusrelaterade normarbete, HBTQ-frågor etc. Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns. Rektor tillsammans med Elevhälsoteamet och Resurscentrum genomför arbetet. Tidsram Arbetet inleds augusti ht 16, och utvärderas kontinuerligt. 5. Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska rektor besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera de beslutade åtgärderna. Skolinspektionen Åtgärd Resultatsammanställningen från huvudmannen kommer att analyseras enhetsvis, och de identifierade områden som kommer fram i denna analys kommer att bli en del av utvecklingsarbetet för den berörda enheten. Vallåsskolans egna utvärderingar kommer framgent ske enhetsvis, och i de frågor som inte berör flera olika enheter kommer utvecklingsarbetet också ske enhetsvis. Resultat av enkäter och undersökningar kommer att sammanställas och utvärderas med ett tydligt enhetsfokus, och tid och utrymme kommer att skapas för att arbeta med förbättringar och förändringar på enhetsnivå. I frågor som, efter utvärdering och sammanställning, berör samtliga enheter kommer utvecklingsarbetet enhetsvis kompletteras med några träffar under året över enhetsgränserna i enhetsblandade fokusgrupper, för att säkerställa gemensamma rutiner, kontinuitet och samsyn i exempelvis arbetet kring trygghet och studiero, arbetet kring gemensamma rutiner för tydliggörandet av mål och bedömningar, samt det förebyggande arbetet mot kränkande behandling etc. De rutiner som hitintills arbetats fram av de olika fokusgrupperna är sådana som kommer hela skolan till vinning, och som fyller ett behov som funnits på samtliga enheter. Fokusgrupperna kommer fortsatt ha tydliga målformuleringar utifrån det som visas i enkäter och utvärderingar, och dessa mål kommer kontinuerligt, en gång per termin, att utvärderas och omarbetas utifrån ev. förändringar i behoven. 15

16 Ansvar Rektor skapar utrymme för att möjligheten till arbete kring detta finns, och ansvarar för att data samlas in och analyseras enhetsvis. Tidsram Under läsåret 16/17 kommer ett flertal tillfällen för analys, utvärdering och effektbedömning 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Arbetet med samtliga bristområden har precis påbörjats och med anledning av detta finns inga utvärderingar i dagsläget att redovisa. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Med anledning av svaret i punkt 3 finns inga resultat att redovisa. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a) Se punkt 3 b) Se punkt 1 c) Se punkt 1 d) Rutiner för utvärdering: 1. Undervisning och lärande Vi upprättar en rutin för utvärdering av elevernas upplevelse av variation och motivation inför ht 16, och inför utvecklingssamtalen kommer elever och vårdnadshavare få möjlighet att utvärdera detta. Utöver detta kommer också utvecklingssamtalen att ha fokus kring elevernas upplevelse av hur väl återkopplingen kring elevernas förmågor fungerar och upplevelsen av att lärarna har tillit till elevens möjlighet att nå mål, klara uppgifter och utvecklas vidare. Terminsbetygen analyseras i arbetslaget vid terminsslut och eventuella förändringar i extra anpassningar och särskilt stöd kartläggs och utformas. 16

17 2. Extra anpassningar och särskilt stöd Vi kommer att använda oss av fyra utvärderingsformer: Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolan skapar ett utvärderingsverktyg för elever och föräldrar som innefattar både anpassningar och särskilt stöd (åtgärdsprogrammen möjliggör utvärdering gällande särskilt stöd). Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolledningen utvärderar det innehållsliga i Unikum och måluppfyllelse kopplat till reformer och styrdokument. Rutin upprättas även där återkoppling från skolledningen till lärarna ges vid APT. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där lärare utvärderar effekter av genomförda anpassningar i Unikum. Rutin upprättas även där återkoppling från elevhälsan till lärarna ges löpande. Vi upprättar en rutin där elevhälsan analyserar och utvärderar systematiskt 2 gånger per månad effekter av beslutade åtgärder. 3. Betygsättning och bedömning Vi upprättar en rutin där det gemensamma arbetssätt när det gäller att konkretisera mål och bedömningsgrunder utvärderas under studiedagar under läsåret 16/17 och behovet av ytterligare utbildning kring bedömning kartläggs. 4. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Vi kommer att använda oss av fyra utvärderingsformer: Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolan skapar ett utvärderingsverktyg för elever och föräldrar som kopplats till skolans plan mot kränkande behandling och skolans ordningsregler. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolledning återkopplar löpande bilder kring upplevd studiero vid APT och i samband med verksamhetsbesök (utifrån skapad plan) Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där lärare ges ett självskattningsverktyg som genomförs månadsvis. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna från elevhälsan ges löpande. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där elevhälsan analyserar och utvärderar systematiskt 1 gång per månad enkäter och effekter av handledning och arbetet generellt med att skapa trygghet och studiero. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna ges löpande. 5. Förutsättningar för lärande och trygghet Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där elevhälsan analyserar och utvärderar löpande utifrån prioriterat förebyggande genomfört arbete på individ, grupp och enhetsnivå. Psykolog från Resurscentrum deltar i den löpande utvärderingen. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna ges löpande (se föregående punkt). 6. Styrning och utveckling av verksamheten Vi upprättar rutiner där resultatsammanställningen från huvudmannen kommer att analyseras enhetsvis, och de identifierade områden som kommer fram i denna analys kommer att bli en del av utvecklingsarbetet för den berörda enheten. Första utvärderingstillfället sker den 17-18/8. Utvärderingar kommer framgent ske enhetsvis, och i de frågor som inte berör flera olika enheter kommer utvecklingsarbetet också ske 17

18 enhetsvis. Kompletterande svar från huvudman Uppföljning Skolområdeschefen har under vårterminen -16 haft flera möten med rektorerna för bägge enheterna, Vallås 1 och Vallås 2, för genomgång av resultat, analysarbete och för att upprätta handlingsplaner och åtgärdsplaner utifrån de identifierade behoven på respektive enhet. Flera av skolinspektionens kritikpunkter var kända och arbetet med att utveckla verksamheten och utveckla det sytematiska kvalitetsarbetet var redan igångsatt. Initialt handlade det om att strukturera och organisera för en utvecklingsorganisation och en arbetsorganisation för bägge skolenheterna. Skolområdeschefen har tillsammans med rektorerna för Vallås 1 och Vallås 2, samt personalrepresetanter och förvaltningens verksamhetsutvecklingskonsult samt verksamhetsutvecklare, gemensamt tagit del av skolinspektionens återkoppling av beslut. Vid dessa möten har vi även fått ta del av inspektionens råd kring hur vi kan arbeta vidare med utvecklings -och förbättringsåtgärder kopplat till Skolinspektionens kritikpunkter. Med hänsyn tagna till inspektionens synpunkter, kritik, föreläggande och råd, har huvudmannen organiserat för att stödja rektorerna och personalen på Vallås 1 och Vallås 2 under läsåret 2016/17 bla genom att; Huvudmannen organiserar för att skolornas resultat följs upp och analyseras i analysgrupper. Skolområdeschef återkopplar till rektorerna. Skolområdeschefen kommer, i samråd med rektorerna, att ge förvaltningens verksamhetsutvecklare specifika uppdrag kopplat till att utveckla de områden där vi fått förelägganden av skolinspektionen. Huvudmannen har utifrån den samlade bilden (både utifrån skolinspektionens beslut och rektorernas svar) från inspekterade skolor, organiserat för att bilda lär - och arbetsgrupper för rektorerna för att stödja, samarbeta och samverka kring hur vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Innehållet/ämnet i lär- och arbetsgrupperna utgår från den kritik vi fått vid inspektionerna, utifrån de sex inspekterade områdena. Huvudmannen kommer att ansvara och organisera för dessa grupper, där personal från förvaltningens kvalitét och utvecklingsavdelning och specialkompetenser från vår resursenhet (Lärandeenheten, Modersmål och migration, Barn och elevhälsa) kommer att delta. Se vidare under avsnitt Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Skolområdeschef har omfördelat ekonomiska medel till enheterna. Huvudmannen har förstärkt med HR konsult och närstöd på enheterna. Huvudmannen kommer att rikta fler förstelärartjänster till enheterna. 18

19 Skolområdeschef och rektorer kommer att ha regelbundna möten med de fackliga representanterna för att diskutera och samverka kring enheternas arbets -och utvecklingsorganisation. Skolområdeschef kommer att följa upp arbetet med att utveckla verksamheten på Vallås 1 och Vallås 2, under läsåret 2016/17 genom medarbetarsamtal, medarbetarmål, uppföljnings och återkopplingssamtal, analysarbete, verksamhetsbesök, samtal med elever och med personal. Uppföljningen sammanställs av Kvalitet och utvecklingsavdelningen och därefter beslutar skolområdeschefer samt BUF s ledningsgrupp kring eventuella ytterligare insatser på olika nivåer. Rektors ansvar Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att utbildningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av bland annat lärare och övrig personal. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Huvudmannen tillser att rektorerna på Vallåsskolan 1 och 2 från höstterminen 2016 delar upp verksamheten så att det tydligt framgår vilken rektor som har ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Beslut och resursfördelning grundas på enhetens kartläggning och analys av värdegrunds- och kunskapsresultat. BUF s ledningsgrupp informerade rektorerna vid ledardagar under vårterminen 2016 kring rektors ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektors uppdrag enligt 2 kap 10 i skollagen ytterligare förtydligas inom barn-och ungdomsförvaltningen genom att förvaltningschefen initierat ett uppdrag till skolområdeschefer juni 2016 kring sådant förtydligande inom Halmstads kommun. Detta ska kommuniceras till rektorer under ledardagar hösten Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. Under vårterminen 2016 genomfördes SKL s enkätundersökning Elevernas syn på skolan i åk 5 och 8, LUPP i åk 8 samt skolhälsovårdens hälsoenkät i åk 4 och 8. Genom analys av dessa enkäter framkom bland annat att det finns brister kring trygghet och studiero på några av skolorna inom barn-och ungdomsförvaltningen. 19

20 För att åtgärda detta har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild ovan. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. Kalendarium för ledardagar under läsåret 2016/2017. Vecka Tisdag förmiddag Tisdag eftermiddag 1 Skolområdena Kvalitetsarbete, m m VO-Team 2 Buf-gemensamma arbetsgrupper Buf-gemensam info från: KoU, Hr, Pl, Ek, Rc, Sc Flexibel tid VO-team 3 Skolområdena APT, Kvalitetsarbete, m m 4 Planeringstid för ledare av olika grupper (kvalitetsarbete, verksamhetsgrupp, arbetsgrupp) VO-Team Buf verksamhetsgrupper Förskola, Fritids, Grundskola, Särskola Ansvarig Ansvariga för genomförandet av de planerade arbetsgrupperna är förvaltningschefen och skolområdescheferna. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Barn- och elevhälsoarbetet är främst förebyggande och hälsofrämjande och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa. På varje skola finns enligt skollagen ett lokalt elevhälsoteam som leds av skolans rektor. I elevhälsoteamen ingår skolsköterska, kurator och specialpedagogisk kompetens. Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun organiseras även en central elevhälsa genom Resurscentrum Kärnhuset. Denna innefattar flera olika professioner såsom 20

21 psykologer, kuratorer, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger m.fl. Under läsåret 2015/2016 har den nya chefen för Elevhälsoenheten fokuserat på att personalens kompetensutveckling ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande fokus. Detta har bland annat inneburit att logopederna går från utrednings- till konsultativa och handledande uppdrag kring språk- och talutveckling. Från och med höstterminens start 2016 kommer det att organiseras ett tvärprofessionellt team/skolområde för att förebyggande insatser ska kunna riktas effektivt, snabbt och direkt mot de skolor där stödbehov finns. Samtliga psykologer vid Elevhälsan/Resurscentrum Kärnhuset kommer från och med höstterminen 2016 vara direkt knutna till specifika skolor inom barn-och ungdomsförvaltningen. Målsättningen är att skapa ökade möjligheter till förståelse av barn i deras lärandemiljö. Exempel på insatser utifrån verksamhetens behov är att delta vid barn-/elevhälsoteamsmöten. att delta vid förändrings- eller utvecklingsarbete på organisationsnivå i förskola och skola att handleda och konsultera rektorer, förskolechefer, arbetslag, enskilda pedagoger eller resurspedagoger kring ex. bemötande, föräldrakontakter, barns lärande eller sätt att agera i förskole- och skolmiljön Kärnhusets Resurscentrum, enheten Barn- och elevhälsan har tillsammans med skolområdescheferna även bokat utbildning inom autismspektrum för pedagoger inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad med syfte att fördjupa förståelsen för barn/elever inom autismspektrum. Samverkan BUF, UAF och SO Under 2015 inrättar socialförvaltningen i Halmstads kommun en förebyggande enhet för att stärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser kring barn och unga. Syftet med insatserna är att förebygga större hjälpbehov genom att nå ut med information och identifiera behov av stöd och hjälp så tidigt som möjligt. För att utveckla samverkan kring förebyggande insatser mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april Resultatet av denna workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland annat har utmynnat i en rutin för samverkan. Se bilaga1. För att en samverkan ska bli stabil, uthållig och effektiv krävs: styrning med en aktiv ledning struktur som är tydlig och samordnad samsyn med gemensamma utgångspunkter Styrmodell Denna styrmodell beskriver hur förvaltningarna tillsammans ska skapa förutsättningar för att lyckas med just styrning, struktur och samsyn. Modellen fungerar på flera plan men syftar främst till att kunna ta tillvara på goda samverkansinitiativ från verksamheterna, men även för att kunna få ett flöde från planeringsdirektiv och mål inom nämnder och 21

22 förvaltningar. Det som behandlas i styrmodellen ska resultera i att vi gör en faktisk skillnad för våra barn och ungdomar. På Vallåsskolan kommer förebyggandeenheten på socialförvaltningen och den centrala elevhälsan att samordna insatser utifrån de ansökningar och behov som framkommit. Styrning och utveckling av verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. I kvalitetsarbetet följs kunskaps- och värdegrundsresultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra 22

23 sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att verkställa detta utformar rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen verksamhetsrapporter där skolors resultat och måluppfyllelse analyseras och tolkas för att sedan utmynna i utvecklingsområden för varje enskild skola. Måluppfyllelse gäller både kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen utformar analysunderlag för samtliga skolor på enhets-, skol och kommunnivå. Analysunderlagen finns tillgängliga för rektorer från och med 30 juni 2016 och ska användas som underlag i rektorernas verksamhetsrapporter vilka ska vara inlämnade till huvudman senast 15 sept Huvudmannen tillser att analys av skolors kunskaps- och värdegrundsresultat i förhållande till rektorers verksamhetsrapporter sker på både enhets-, skol och kommunnivå. Analysgruppen träffas under fyra heldagar i oktober okt, 12 okt, 21 okt samt 25 okt. Därefter sker utvecklingsdialoger mellan huvudman (skolområdeschefer) och rektorer under november. Utvecklingsdialogerna kommer att utmynna i en Utvecklingsplan. Under läsåret 2016/2017 kommer mallen för verksamhetsrapporterna förändras för att ytterligare förtydliga att uppföljning och analys av resultat sker på enhetsnivå. 23

24 Vallåsskolan 2 Dnr :9166 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Vallåsskolan 2: Svar från ansvarig rektor för Vallåsskolan 2 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. 1. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska sådant stöd ges till eleven på det sätt och i den omfattning som eleven behöver. Skolinspektionen Åtgärd I maj 2016 påbörjades ett fördjupat kartläggning- och utredningsarbete kring vilka elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Kartläggningarna kommer att ligga till grund för åtgärderna som kommer fullt ut vara effektuerat den 12/9. All dokumentation kommer att formuleras i Unikum. Ansvar Samtliga undervisande lärare och speciallärare kommer att involveras samt de elever och föräldrar som berörs kommer att vara informerade. 24

25 Tidsram Arbetet påbörjades i maj 2016 och all dokumentation för berörda elever ska vara formulerad den 12/9. Därefter genomförs en löpande utvärdering i EHT två gånger per månad. 2. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Skolinspektionen Åtgärd Vid skolstart kommer det att finnas en plan för rastaktiviteter för samtliga gemensamma raster som finns under en arbetsvecka. Gällande studieron under lektioner kommer en plan för verksamhetsbesök i samtliga klasser på stadiet att genomföras under höstterminen. Dessutom kommer genomförande av handledning och utbildningsinsatser att falla ut för de lärare som bedöms ha behov av att stärka ledarskapet i klassrummet. Skolan ska skapa och implementera nya ordningsregler som ska vara gemensamma för hela skolan och som är anpassade för respektive enhet. Ansvar När det gäller rastaktiviteter kommer samtlig personal (lärare, en nyanställd skolvärd, en nyanställd trygghetsvärd, nyanställd speciallärare och specialpedagog) att ansvara för tryggheten och studieron. Gällande förbättringsarbete kring studiero under lektioner kommer rektor, specialpedagog/speciallärare och en verksamhetsutvecklare från barn- och ungdomsförvaltningen att genomföra, återkoppla och utvärdera verksamhetsbesöken. Tidsram När det gäller skapande av rastaktiviteter kommer det att genomförs direkt i samband med skolstart den 22/8. Förbättringsarbetet med studieron i samtliga klasser kommer att påbörjas i praktiken från och med den 12/9 och pågå till och med den 28/10. Återkoppling, handledning och utbildningsinsatser sker löpande under denna period. En sammanfattande utvärdering genomförs och återkopplas till lärarkåren inom enheten senast den 2/ Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan ska användas främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolinspektionen Åtgärd Fokus för elevhälsans arbete kommer att vändas, från det reaktiva på individnivå, till ett målinriktat förebyggande arbete på individ, grupp och enhetsnivå. Elevhälsan kommer att samarbeta mer kring att kartlägga elevens faktiska behov på individnivå, så att rätt insatser 25

26 kan sättas in skyndsamt. De stödfunktioner som finns utanför skolan skall användas i detta, exempelvis kommer psykolog från Resurscentrum Kärnhuset deltaga i EHT-möten en gång i månaden, som en naturlig del både i elevärenden och i det förebyggande arbetet. På grupp och klassnivå kommer det förebyggande arbetet att inrikta sig på att Elevhälsan skall bli en drivande och naturlig del inom satsningen på ett målinriktat värdegrundsarbete som skall beröra alla elever på skolan oavsett enhet. Det målinriktade hälsofrämjande arbetet som Elevhälsan skall arbeta med kommer innefatta både det fysiska och psykiska måendet gällande allt från ökad fysisk aktivitet i skolan och på fritiden, information och samtal om alkohol, narkotika och tobak, stärkande självbild och självförtroende hos individer, genusrelaterade normarbete, HBTQ-frågor etc. 4. Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen ska rektor besluta om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumentera de beslutade åtgärderna. Skolinspektionen Åtgärd Resultatsammanställningen från huvudmannen kommer att analyseras enhetsvis, och de identifierade områden som kommer fram i denna analys kommer att bli en del av utvecklingsarbetet för den berörda enheten. Vallåsskolans egna utvärderingar kommer framgent ske enhetsvis, och i de frågor som inte berör flera olika enheter kommer utvecklingsarbetet också ske enhetsvis. Resultat av enkäter och undersökningar kommer att sammanställas och utvärderas med ett tydligt enhetsfokus, och tid och utrymme kommer att skapas för att arbeta med förbättringar och förändringar på enhetsnivå. I frågor som, efter utvärdering och sammanställning, berör samtliga enheter kommer utvecklingsarbetet fortsatt ske i enhetsblandade fokusgrupper, för att säkerställa gemensamma rutiner, kontinuitet och samsyn i exempelvis arbetet kring trygghet och studiero, arbetet kring gemensamma rutiner för tydliggörandet av mål och bedömningar, samt det förebyggande arbetet mot kränkande behandling etc. De rutiner som hitintills arbetats fram av de olika fokusgrupperna är sådana som kommer hela skolan till vinning, och som fyller ett behov som funnits på samtliga enheter. Fokusgrupperna kommer fortsatt ha tydliga målformuleringar utifrån det som visas i enkäter och utvärderingar, och dessa mål kommer kontinuerligt, en gång per termin, att utvärderas och omarbetas utifrån ev. förändringar i behoven. 2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, 26

27 b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). Arbetet med samtliga bristområden har precis påbörjats och med anledning av detta finns inga utvärderingar i dagsläget att redovisa. 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). Med anledning av svaret i punkt 3 finns inga resultat att redovisa. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. a)se punkt 3 b)se punkt 1 c)se punkt 1 d)rutiner för utvärdering: 1. Extra anpassningar och särskilt stöd Vi kommer att använda oss av fyra utvärderingsformer: Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolan skapar ett utvärderingsverktyg för elever och föräldrar som innefattar både anpassningar och särskilt stöd (åtgärdsprogrammen möjliggör utvärdering gällande särskilt stöd). Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolledningen utvärderar det innehållsliga i Unikum och måluppfyllelse kopplat till reformer och styrdokument. Rutin upprättas även där återkoppling från skolledningen till lärarna ges vid APT. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där lärare utvärderar effekter av genomförda anpassningar i Unikum. Rutin upprättas även där återkoppling från elevhälsan till lärarna ges löpande. Vi upprättar en rutin där elevhälsan analyserar och utvärderar systematiskt 2 gånger per månad effekter av beslutade åtgärder. 2. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Vi kommer att använda oss av fyra utvärderingsformer: Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolan skapar ett utvärderingsverktyg för elever och föräldrar som kopplats till skolans plan mot kränkande behandling och skolans ordningsregler. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där skolledning återkopplar löpande bilder kring upplevd studiero vid APT och i samband med 27

28 verksamhetsbesök (utifrån skapad plan) Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där lärare ges ett självskattningsverktyg som genomförs månadsvis. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna från elevhälsan ges löpande. Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där elevhälsan analyserar och utvärderar systematiskt 1 gång per månad enkäter och effekter av handledning och arbetet generellt med att skapa trygghet och studiero. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna ges löpande. 3. Förutsättningar för lärande och trygghet Vi upprättar en rutin i samband med skolstart ht 2016 där elevhälsan analyserar och utvärderar löpande utifrån prioriterat förebyggande genomfört arbete på individ, grupp och enhetsnivå. Psykolog från Resurscentrum deltar i den löpande utvärderingen. Rutin upprättas även där återkoppling till lärarna ges löpande (se föregående punkt). 4. Styrning och utveckling av verksamheten Vi upprättar rutiner där resultatsammanställningen från huvudmannen kommer att analyseras enhetsvis, och de identifierade områden som kommer fram i denna analys kommer att bli en del av utvecklingsarbetet för den berörda enheten. Första utvärderingstillfället sker den 17-18/8. Utvärderingar kommer framgent ske enhetsvis, och i de frågor som inte berör flera olika enheter kommer utvecklingsarbetet också ske enhetsvis. Kompletterande svar från huvudman Uppföljning Skolområdeschefen har under vårterminen -16 haft flera möten med rektorerna för bägge enheterna, Vallås 1 och Vallås 2, för genomgång av resultat, analysarbete och för att upprätta handlingsplaner och åtgärdsplaner utifrån de identifierade behoven på respektive enhet. Flera av skolinspektionens kritikpunkter var kända och arbetet med att utveckla verksamheten och utveckla det sytematiska kvalitetsarbetet var redan igångsatt. Initialt handlade det om att strukturera och organisera för en utvecklingsorganisation och en arbetsorganisation för bägge skolenheterna. Skolområdeschefen har tillsammans med rektorerna för Vallås 1 och Vallås 2, samt personalrepresetanter och förvaltningens verksamhetsutvecklingskonsult samt verksamhetsutvecklare, gemensamt tagit del av skolinspektionens återkoppling av beslut. Vid dessa möten har vi även fått ta del av inspektionens råd kring hur vi kan arbeta vidare med utvecklings -och förbättringsåtgärder kopplat till Skolinspektionens kritikpunkter. Med hänsyn tagna till inspektionens synpunkter, kritik, föreläggande och råd, har huvudmannen organiserat för att stödja rektorerna och personalen på Vallås 1 och Vallås 2 under läsåret 2016/17 bla genom att; Huvudmannen organiserar för att skolornas resultat följs upp och analyseras i analysgrupper. Skolområdeschef återkopplar till rektorerna. 28

29 Skolområdeschefen kommer, i samråd med rektorerna, att ge förvaltningens verksamhetsutvecklare specifika uppdrag kopplat till att utveckla de områden där vi fått förelägganden av skolinspektionen. Huvudmannen har utifrån den samlade bilden (både utifrån skolinspektionens beslut och rektorernas svar) från inspekterade skolor, organiserat för att bilda lär - och arbetsgrupper för rektorerna för att stödja, samarbeta och samverka kring hur vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Innehållet/ämnet i lär och arbetsgrupperna utgår från den kritik vi fått vid inspektionerna, utifrån de sex inspekterade områdena. Huvudmannen kommer att ansvara och organisera för dessa grupper, där personal från förvaltningens kvalitét och utvecklingsavdelning och specialkompetenser från vår resursenhet (Lärandeenheten, Modersmål och migration, Barn och elevhälsa) kommer att delta. Se vidare under Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling. Skolområdeschef har omfördelat ekonomiska medel till enheterna. Huvudmannen har förstärkt med HR konsult och närstöd på enheterna. Huvudmannen kommer att rikta fler förstelärartjänster till enheterna. Skolområdeschef och rektorer kommer att ha regelbundna möten med de fackliga representanterna för att diskutera och samverka kring enheternas arbets -och utvecklingsorganisation. Skolområdeschef kommer att följa upp arbetet med att utveckla verksamheten på Vallås 1 och Vallås 2, under läsåret 2016/17 genom medarbetarsamtal, medarbetarmål, uppföljnings och återkopplingssamtal, analysarbete, verksamhetsbesök, samtal med elever och med personal. Uppföljningen sammanställs av Kvalitet och utvecklingsavdelningen och därefter beslutar skolområdeschefer samt BUF s ledningsgrupp kring eventuella ytterligare insatser på olika nivåer. Rektors ansvar Av skollagen framgår att rektorn ansvarar för att utbildningen vid varje skolenhet systematiskt och kontinuerligt planeras, följs upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av bland annat lärare och övrig personal. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Huvudmannen tillser att rektorerna på Vallåsskolan 1 och 2 från höstterminen 2016 delar upp verksamheten så att det tydligt framgår vilken rektor som har ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Beslut och resursfördelning grundas på enhetens kartläggning och analys av värdegrunds- och kunskapsresultat. BUF s ledningsgrupp informerade rektorerna vid ledardagar under vårterminen 2016 kring rektors ansvar för respektive enhet. Huvudmannen tillser att rektors uppdrag enligt 2 kap 10 i skollagen ytterligare förtydligas inom barn-och ungdomsförvaltningen genom att 29

30 förvaltningschefen initierat ett uppdrag till skolområdeschefer juni 2016 kring sådant förtydligande inom Halmstads kommun. Detta ska kommuniceras till rektorer under ledardagar hösten Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. Under vårterminen 2016 genomfördes SKL s enkätundersökning Elevernas syn på skolan i åk 5 och 8, LUPP i åk 8 samt skolhälsovårdens hälsoenkät i åk 4 och 8. Genom analys av dessa enkäter framkom bland annat att det finns brister kring trygghet och studiero på några av skolorna inom barn-och ungdomsförvaltningen. För att åtgärda detta har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild till höger. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. Kalendarium för ledardagar under läsåret 2016/2017. Vecka Tisdag förmiddag Tisdag eftermiddag 1 Skolområdena Kvalitetsarbete, m m VO-Team 2 Buf-gemensamma arbetsgrupper Buf-gemensam info från: KoU, Hr, Pl, Ek, Rc, Sc Flexibel tid VO-team 30

31 3 Skolområdena APT, Kvalitetsarbete, m m 4 Planeringstid för ledare av olika grupper (kvalitetsarbete, verksamhetsgrupp, arbetsgrupp) VO-Team Buf verksamhetsgrupper Förskola, Fritids, Grundskola, Särskola Ansvarig Ansvariga för genomförandet av de planerade arbetsgrupperna är förvaltningschefen och skolområdescheferna. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Barn- och elevhälsoarbetet är främst förebyggande och hälsofrämjande och ska bidra till att skapa miljöer som främjar barnens/elevernas lärande, utveckling och hälsa. På varje skola finns enligt skollagen ett lokalt elevhälsoteam som leds av skolans rektor. I elevhälsoteamen ingår skolsköterska, kurator och specialpedagogisk kompetens. Inom barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstads kommun organiseras även en central elevhälsa genom Resurscentrum Kärnhuset. Denna innefattar flera olika professioner såsom psykologer, kuratorer, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger m.fl. Under läsåret 2015/2016 har den nya chefen för Elevhälsoenheten fokuserat på att personalens kompetensutveckling ska ha ett förebyggande och hälsofrämjande fokus. Detta har bland annat inneburit att logopederna går från utrednings- till konsultativa och handledande uppdrag kring språk- och talutveckling. Från och med höstterminens start 2016 kommer det att organiseras ett tvärprofessionellt team/skolområde för att förebyggande åtgärder ska kunna riktas effektivt, snabbt och direkt mot de skolor där stödbehov finns. Samtliga psykologer vid Elevhälsan/Resurscentrum Kärnhuset kommer från och med höstterminen 2016 vara direkt knutna till specifika skolor inom barn-och ungdomsförvaltningen. Målsättningen är att skapa ökade möjligheter till förståelse av barn i deras lärandemiljö. Exempel på insatser utifrån verksamhetens behov är att delta vid barn-/elevhälsoteamsmöten. att delta vid förändrings- eller utvecklingsarbete på organisationsnivå i förskola och skola att handleda och konsultera rektorer, förskolechefer, arbetslag, enskilda pedagoger eller resurspedagoger kring ex. bemötande, föräldrakontakter, barns lärande eller sätt att agera i förskole- och skolmiljön Kärnhusets Resurscentrum, enheten Barn- och elevhälsan har tillsammans med skolområdescheferna även bokat utbildning inom autismspektrum för pedagoger inom Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad med syfte att fördjupa förståelsen för barn/elever inom autismspektrum. 31

32 Samverkan BUF, UAF och SO Under 2015 inrättar socialförvaltningen i Halmstads kommun en förebyggande enhet för att stärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser kring barn och unga. Syftet med insatserna är att förebygga större hjälpbehov genom att nå ut med information och identifiera behov av stöd och hjälp så tidigt som möjligt. För att utveckla samverkan kring förebyggande insatser mellan barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen planerades och genomfördes en workshop med representanter från de olika förvaltningarna i april Resultatet av denna workshop är ett systematiskt sätt att arbeta med samverkan mellan de olika förvaltningarna, vilket bland annat har utmynnat i en rutin för samverkan. Se bilaga 1. För att en samverkan ska bli stabil, uthållig och effektiv krävs: styrning med en aktiv ledning struktur som är tydlig och samordnad samsyn med gemensamma utgångspunkter Styrmodell Denna styrmodell beskriver hur förvaltningarna tillsammans ska skapa förutsättningar för att lyckas med just styrning, struktur och samsyn. Modellen fungerar på flera plan men syftar främst till att kunna ta tillvara på goda samverkansinitiativ från verksamheterna, men även för att kunna få ett flöde från planeringsdirektiv och mål inom nämnder och förvaltningar. Det som behandlas i styrmodellen ska resultera i att vi gör en faktisk skillnad för våra barn och ungdomar. 32

33 På Vallåsskolan kommer förebyggandeenheten på socialförvaltningen och den centrala elevhälsan att samordna insatser utifrån de ansökningar och behov som framkommit. Styrning och utveckling av verksamheten Det systematiska kvalitetsarbetet inom BUF utgår från Skolverkets Allmänna råd. Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. I kvalitetsarbetet följs kunskaps- och värdegrundsresultaten upp och analyseras i förhållande till de nationella målen. Det kan vara resultatet av en insats, t.ex. hur ett förändrat undervisningssätt eller ett nytt sätt att arbeta med elevhälsan har påverkat barns och elevers utveckling och lärande. Resultaten kan synas genom förändring av betygsnivåer och andra sätt där barn och elever visat sitt lärande, t.ex. i arbetet med värdegrundsfrågor. Resultaten ska sättas i relation till de nationella målen, dvs. måluppfyllelsen bedömas. För att verkställa detta utformar rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen verksamhetsrapporter där skolors resultat och måluppfyllelse analyseras och tolkas för att sedan utmynna i utvecklingsområden för varje enskild skola. Måluppfyllelse gäller både kunskaps- och värdegrundsresultat. Huvudmannen utformar analysunderlag för samtliga skolor på enhets-, skol och kommunnivå. Analysunderlagen finns tillgängliga för rektorer från och med 30 juni 2016 och ska användas som underlag i rektorernas verksamhetsrapporter vilka ska vara inlämnade till huvudman senast 15 sept Huvudmannen tillser att analys av skolors kunskaps- och värdegrundsresultat i förhållande till rektorers verksamhetsrapporter sker på både enhets-, skol och kommunnivå. Analysgruppen träffas under fyra heldagar i oktober okt, 12 okt, 21 okt samt 25 okt. Därefter sker utvecklingsdialoger mellan huvudman (skolområdeschefer) och rektorer under november. Utvecklingsdialogerna kommer att utmynna i en Utvecklingsplan. Under läsåret 2016/2017 kommer mallen för verksamhetsrapporterna förändras för att ytterligare förtydliga att uppföljning och analys av resultat även sker på enhetsnivå. 33

34 Slottsjordsskolans särskola Dnr :9187 Följande brister har Skolinspektionen identifierat på Slottsjordsskolans särskola: Svar från ansvarig rektor för Slottsjordsskolans särskola 1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande: a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts. b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet. c. när arbetet inleddes och avslutades. 1. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. (6 kap skollagen) Skolinspektionen a. Lokalt på enheten håller nya rutiner på att tas fram för att tydligare lyfta fram grundsärskolan gällande såväl underlag och dokumentation som analys och utvärdering samt planering och genomförande av kommande insatser, såväl förebyggande och främjande som åtgärdande, i Slottsjordsskolans samlade plandokument för likabehandling och värdegrund (i vilket både plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan ingår). I arbetet ska detta yttra sig genom att grundsärskolans likabehandlings- och värdegrundsarbete lyfts upp och synliggörs i såväl det vardagliga arbetet som på utvecklingsdagar. I det samlande plandokumentet yttrar det sig genom att respektive skolenhet får egna 34

35 underavsnitt till de olika avsnitten, i vilka det tydligt framgår vad som gäller för vilken enhet. b. Rektor tar tillsammans med elevhälsoteamet fram nya rutiner, avstämningar sker också kontinuerligt med huvudman. Grundsärskolans EHT (elevhälsoteam) samt pedagoger och elevassistenter är ansvariga för att rutiner och planer efterlevs i verksamheten, och rektor är ansvarig för att försäkra sig om att så sker. c. Arbetet inleddes i samband med tillträdande av ny ansvarig rektor i maj 2016 och kommer beräknas fortgå till höstlovet v Därefter ska rutiner och nytt samlat plandokument vara implementerade i verksamheten. 2. Förutsättningar för lärande och trygghet Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 kap. 25 skollagen) Skolinspektionen a. I samband med att nya rutiner tas fram enligt ovan görs också en genomlysning av grundsärskolans EHT (elevhälsoteam) gällande såväl uppdrag som sammansättning. Skolsköterska och skolkurator får en tydligare lokal förankring vilket underlättar för ett mer kontinuerligt och kvalitetssäkrat främjande arbete. Grundsärskolans EHT har en kärna bestående av rektor, skolsköterska och skolkurator samt via den centrala elevhälsan tillgång till specialpedagog, skolpsykolog och syv. Det nya samlade plandokumentet för likabehandling och värdegrund kommer att kartlägga, planera och följa upp de insatser grundsärskolans EHT gör under året. Här ska ett tydligt fokus ligga på att det utifrån elevernas och verksamhetens behov finns såväl förebyggande som främjande och åtgärdande insatser samt att dessa genomförs och följs upp. En förutsättning för detta är ett forum för regelbundna träffar att för- och efterarbeta dessa insatser. Detta forum blir 90 min EHT-tid varannan vecka, där rektor, skolsköterska och skolkurator träffas. Specialpedagog bjuds in till samtliga tillfällen och deltar utifrån förutsättningar. Pedagoger och elevassistenter bjuds in utifrån vilka frågor som ska lyftas. b. Rektor tar tillsammans med elevhälsoteamet fram nya rutiner. Rektor kallar till EHT-tid och ansvarar för dagordning samt dokumentation. c. Arbetet inleddes i samband med tillträdande av ny rektor i maj Delar av arbetet definition samt planering av EHTs främjande uppdrag, beräknas fortgå till höstlovet v medan andra delar, så som införandet av kontinuerligt mötesforum EHT-tid, implementeras i samband med terminsstart augusti Styrning och utveckling av verksamheten Skolinspektionen konstaterar att Halmstads kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar rektorn om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 4-7 g skollagen; Läroplan för grundsärskolan 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) 35

36 Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 4-7 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 11,2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar) Skolinspektionen a. Huvudman har under våren 2016 tillsammans med ansvariga rektorer för kommunens grundsärskolor tagit fram ett kvalitetssäkrat underlag för att systematiskt lyfta och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet specifikt för grundsärskolan. Detta implementeras i samband med verksamhetsberättelserna Lokalt har rektor sett över de utvärderingsunderlag som använts på grundskolan och reviderat dessa utvärderingsunderlag till specifikt anpassade för grundsärskolan. Dessa kommer att användas i skolans gemensamma systematiska kvalitetsarbete, med skillnaden att grundsärskolan nu lyfts som en egen verksamhet, med egna styrkor och utvecklingsområden. Pedagoger och elevassistenter har funnits med i processen som bollplank. b. Huvudman ansvarar för att följa upp verksamheten på central nivå medan rektor ansvarar för att följa upp verksamhetens resultat och kvalitetsarbete på lokal nivå. Pedagoger, EHT och elevassistenter ansvarar för att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs dagligen samt att dokumentation sker kontinuerligt och på rätt sätt. c. Arbetet lokalt på enheten inleddes i samband med tillträdandet av ny rektor i maj 2016 och implementeras i samband med läsårsstart i augusti På huvudmannanivå inleddes arbetet i samband med återkoppling från skolinspektionen under våren 2016 och implementeras i verksamheten i samband med verksamhetsrapporternas skrivelser under sommaren Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande: a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande). 1. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling a. Utvärdering kommer att ske dels av pedagoger och elevassistenter och dels av rektor och EHT. b. Förutom det utvärderingsmaterial som används av arbetslagen gällande värdegrund och likabehandling i det systematiska kvalitetsarbetet kommer även enkäter delas ut till pedagoger och elevassistenter samt elever och vårdnadshavare. Vidare kommer kränkningsanmälningar och incidentrapporter kunna ge en bild av arbetets effekter, såväl till antalet som i beskrivning av skeenden. 2. Förutsättningar för lärande och trygghet a. Rektor kommer att tillsammans med EHT utvärdera huruvida åtgärderna gett förväntat resultat. b. Förutom rektors och EHTs egna upplevelser kommer även enkäter delas ut till 36

37 pedagoger och elevassistenter samt elever och vårdnadshavare. Vidare kommer kränkningsanmälningar och incidentrapporter kunna ge en bild av arbetets effekter, såväl till antalet som i beskrivning av skeenden. 3. Styrning och utveckling av verksamheten a. Lokalt utvärderar rektor, centralt utvärderar huvudman. b. Rektor utvärderar och stämmer av med grundsärskolekollegor samt huvudman huruvida resultaten motsvarar förväntningarna eller inte. Ger underlagen svar på de frågor som ställts och är det rätt frågor som ställts? Kan analysen ligga till grund för att inom ramen för systematiskt kvalitetsarbete utveckla verksamheten genom att belysa utvecklingsområden och styrkor? 3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande). 1. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Då arbetet fortgår går det inte i nuläget att beskriva något resultat, mer än att förutsättningarna för att rektor ska kunna säkerställa att verksamheten som bedrivs präglas av trygghet, studiero och ett aktivt värdegrunds- och likabehandlingsarbete på enheten har förbättrats avsevärt. 2. Förutsättningar för lärande och trygghet Då arbetet fortgår går det inte i nuläget att beskriva något resultat. 3. Styrning och utveckling av verksamheten En initial utvärdering, under pågående process, från rektor är att grundsärskolan nu lyfts fram som en egen enhet, med en tydlig bild av vad som är verksamhetens egna styrkor och utvecklingsområden, vilket gör att grundsärskolan får bättre förutsättningar än innan att utvecklas utifrån egna behov och förutsättningar. 4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande: a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt. d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling a. Förbättrade och mer tydliga rutiner b. Färdigställa och implementera i verksamheten c. Successivt under läsåret 2016/2017, med implementeringsfas under höstterminen. 37

38 d. Genom att beslutade insatser med förväntade effekter skrivs in i verksamhetsrapporter och utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet. Förutsättningar för lärande och trygghet a. Genomlysning av nuvarande organisation, beskrivning av önskvärt nästaläge samt planering för vägen dit. b. Bearbeta fram årshjul utifrån verksamhetens behov och samlande plandokument för likabehandling och värdegrund samt implementera detta. c. Successivt under läsåret 2016/2017 med implementeringsfas efter höstlovet. d. Genom att beslutade insatser med förväntade effekter skrivs in i verksamhetsrapporter och utvärderas i det systematiska kvalitetsarbetet. 5. Övriga upplysningar till Skolinspektionen. Slottsjordsskolans grundsärskola har under vårterminen 2016 haft en tillförordnad rektor med begränsad tid för uppdraget. Därför har det åtgärdande arbetet inte tagit ordentligt fart förrän i samband med tillträdande av ny ordinarie rektor, vilket skedde i maj Kompletterande svar från huvudman Med hänsyn tagna till inspektionens synpunkter, kritik, föreläggande och råd, har huvudmannen organiserat för att stödja rektor och personal på Slottsjordsskolans särskola under läsåret 2016/17 bl.a. genom att; Huvudmannen organiserar för att skolornas resultat följs upp och analyseras i analysgrupper. Skolområdeschef återkopplar till rektorerna. Skolområdeschefen kommer, i samråd med rektorerna, att ge förvaltningens verksamhetsutvecklare specifika uppdrag kopplat till att utveckla de områden där vi fått förelägganden av skolinspektionen. Huvudmannen har utifrån den samlade bilden (både utifrån skolinspektionens beslut och rektorernas svar) från inspekterade skolor, organiserat för att bilda läroch arbetsgrupper för rektorerna för att stödja, samarbeta och samverka kring hur vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Innehållet/ämnet i lär- och arbetsgrupperna utgår från den kritik vi fått vid inspektionerna, utifrån de sex inspekterade områdena. Huvudmannen kommer att ansvara och organisera för dessa grupper, där personal från förvaltningens kvalitét och utvecklingsavdelning och specialkompetenser från vår resursenhet (Lärandeenheten, Modersmål och migration, Barn och elevhälsa) kommer att delta. 38

39 Skolområdeschef kommer att följa upp arbetet med att utveckla verksamheten på Slottsjordsskolans särskola under läsåret 2016/17 genom medarbetarsamtal, medarbetarmål, uppföljnings- och återkopplingssamtal, analysarbete, verksamhetsbesök, samtal med elever och med personal. Uppföljningen sammanställs av Kvalitet och utvecklingsavdelningen och därefter beslutar skolområdeschefer samt BUF s ledningsgrupp kring eventuella ytterligare insatser på olika nivåer. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannen i Halmstads kommun genomför innebär att bland annat följa upp hur skolor arbetar med värdegrundsfrågor. För att utveckla arbetet med dessa frågor har BUF s ledningsgrupp beslutat att från och med augusti 2016 organisera både arbetsgrupper och lärande/utvecklingsgrupper bestående av rektorer och verksamhetsutvecklare framöver. Se bild till höger. BUF s ledningsgrupp kommer att samla samtliga förskolechefer och rektorer för ledardagar på tisdagar för att tillse att de prioriterade utvecklingsområden som identifierats i det systematiska kvalitetsarbetet samt i utvecklingsplanen bearbetas. Några av de områden som kommer först på agendan blir Trygghet och studiero samt Extra anpassningar och särskilt stöd. Riktade insatser kommer att utformas för att ge rektorer och personal det stöd som behövs i arbetet mot ökad trygghet och studiero. Insatserna kommer att bland annat att bestå av handledning genom Resurscentrum/Lärandeenheten med hjälp av verksamhetsutvecklingskonsulter (VUK) samt jämställdhetsutvecklare. Kalendarium för ledardagar under läsåret 2016/2017. Vecka Tisdag förmiddag Tisdag eftermiddag 1 Skolområdena Kvalitetsarbete, m m VO-Team 2 Buf-gemensamma arbetsgrupper Buf-gemensam info från: KoU, Hr, Pl, Ek, Rc, Sc Flexibel tid VO-team 3 Skolområdena APT, Kvalitetsarbete, m m VO-Team 39