Rapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09

Transkript

1 Rapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09 Julieta Lodeiro (julieta.lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Inledning Vårterminen 2008 utökades den nationella provbanken i moderna språk med material för språkval årskurs 9/steg 2. Detta år lades material för de båda receptiva kompetenserna in i provbanken, dvs. fokus lyssna och fokus läsa. Året därpå, 2009, utökades detta material till att också innefatta de produktiva och interaktiva kompetenserna, fokus tala och samtala samt fokus skriva. Det står läraren fritt att själv välja ut vilka delprov som hans/hennes elever ska göra. Provmaterialet ska vara ett stöd för läraren i bedömningen av elevernas prestationer i slutet av åk 9 i grundskolan alternativt i slutet av steg 2 i gymnasieskolan. Läraren erbjöds 2009 också en modell för sammanvägning av elevens resultat på de fyra olika delproven, höra, tala, läsa och skriva till ett provbetyg (liknande den modell som redan finns för de nationella proven i engelska). De fyra olika resultaten förs in i ett Sammanvägningsprotokoll och ett samlat provbetyg räknas fram. Lärarens och elevens reflektioner kring resultaten skrivs in under kommentardelen. Avsikten med modellen är att erbjuda läraren ett sätt att väga samman elevens resultat i de fyra färdigheterna till ett omdöme där varje färdighet har lika stor tyngd. Syftet med sammanvägningsprotokollet är att för både läraren och eleven skapa en överskådlig resultatprofil, där man kan se hur en enskild elevs totala resultat kan tolkas utifrån del och helhet. Den fungerar därför som ett underlag för en återkoppling av bedömningen. Sedan början av vårterminen 2009 finns också ett formativt material från nybörjarnivå till åk 9/steg. Detta är ett öppet material, dvs att det är tillgängligt för alla intresserade, som tar fasta på sådant som kan stödja eleven i den pågående lärprocessen, med fokus på medvetenhet och reflektion. Grundprincipen för materialet är att dokumentera reflektioner, kunskapsutveckling och språklig förmåga, och det kan därför vara bra att använda materialet som en naturlig del i det kontinuerliga arbetet. Dessutom finns i Provbanken sedan höstterminen 2008 bedömningsmaterialet från 2001 med utökade kommentarer i färdigheterna tala och skriva. Hur tas proven fram? En gemensam arbetsprocess ligger till grund för framtagandet av provmaterialen i franska, spanska och tyska. Underlag för konstruktion tas från t.ex. nätet, radio, tidningar, litteratur och intervjuer med olika personer. Konstruktionen görs ihop med lärare. Efter utprövning med ett stort antal elever i hela landet samlas allt material in och resultaten bearbetas. Ett referensgruppsmöte med erfarna lärare, varav minst en med det aktuella språket som modersmål, sätter sedan i samråd med provansvariga i ämnet samman de aktuella delproven. Muntliga och skriftliga elevprestationer för delproven tala och skriva väljs ut och bedöms av referenterna i respektive språk, vilka även lämnar förslag till betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. Dessa förslag baseras på analyser av kursplanens språksyn, bl. a. uttryckt i mål och kriterier, samt på lärarnas erfarenheter av undervisning. 1

2 För att säkerställa likvärdigheten mellan proven i franska, spanska och tyska utförs sedan en horisontell bedömning, dvs. lärare med undervisning i minst två av språken jämför proven i respektive språk utifrån bl.a. följande punkter: För hörförståelse: Antal delar, antal ord i manus, grad av autenticitet, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, taltempo, regional färgning, omlyssning eller ej, uppgiftstyper, svarsformat samt antal poäng. För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng. För fri muntlig produktion/interaktion: Antal delar/ämnen, instruktioner och grad av stöd, språknivå och interaktion samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. För fri skriftlig produktion/interaktion: Antal ämnen, typ av efterfrågad text, instruktioner och grad av stöd, språknivån i uppsatserna samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. Referenterna bedömer även om kraven för de föreslagna betygsnivåerna på de utvalda elevexemplen i fri muntlig produktion/interaktion och fri skriftlig produktion/interaktion i respektive språk är likvärdiga. Avslutningsvis lämnar de sina förslag på betygsgränser för läsoch hörförståelseproven. Med hjälp av ingående analys av olika utprövningsdata fastläggs sedan slutgiltigt gränserna i ett möte mellan ansvariga i provbanken och Skolverket. Provmaterialet i spanska All insamling av elevresultat och synpunkter på provmaterialet skedde via nätet. För delproven 2008/2009 rapporterades 2468 elevresultat för A escuchar! respektive 2561 för A leer! samt 1236 för A hablar! respektive 1660 för A escribir! elevresultat kom från grundskolan och 272 kom från olika program på gymnasieskolan med övervikt för det samhällsvetenskapliga programmet. Könsfördelningen var 57 % för flickor och för pojkar 43 %. P.g.a. oförutsedda tekniska problem med Skolverkets dataserver är antalet inrapporterade lärarenkäter lågt, och de personliga kommentarer som finns att tillgå får därför tolkas med stor försiktighet. I alla lärarenkäter finns dock en personlig kommentar att tillgå. Nedan redovisas utfallet på de olika delproven, liksom för det samlade provbetyget, baserat på de provresultat och reaktioner som rapporterats in. Trots att dessa i de flesta fall är relativt många bör alltför långtgående slutsatser undvikas. Användningen av provmaterialet är inte obligatorisk och det föreligger heller inte något krav att rapportera in resultat. Dessutom finns en stark dominans av resultat från åk 9, enbart ca tio procent kommer från gymnasial utbildning. Det kan därmed inte tas för givet att det rapporterade utfallet är fullt representativt för kursplanens steg 2 (se vidare den avslutande kommentaren i rapporten). Givetvis kan dock vissa tendenser skönjas och dessa bör bli föremål för fortsatt analys och diskussion, på såväl nationell som lokal nivå. A escuchar! 2009 Delprovet består av fyra delar: Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona (12 p), De qué están hablando? (9 p), Discusión entre jóvenes (7 p), och Diálogos (10 p). Den första delen, Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona, är en intervju med en ung spansk fotbollsspelare. Uppgifterna består både av flervalsuppgifter och av frågor som eleverna kortfattat ska besvara med egna ord på spanska. De qué están hablando? består av nio korta dialoger. Det är en flervalsuppgift, där eleverna ska välja ett av tre möjliga tecknade alternativ, som föreställer det man samtalar om i dialogen. Discusión entre jóvenes här möter vi tre ungdomar som diskuterar vikten av personlighet och utseende. Uppgifterna består 2

3 både av flervalsuppgifter och av frågor som eleverna kortfattat ska besvara med egna ord på spanska. Sista delen, Diálogos, är en s.k. matchinguppgift och består av tio dialoger. Dessa utspelar sig på speciella platser, och eleverna ska para ihop varje dialog med rätt platsangivelse i en lista med tolv rubriker. Provdelarna De qué están hablando? och Diálogos spelas bara en gång, medan Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona och Discusión entre jóvenes spelas två gånger. Hörförståelsen tar 38 minuter och den totala poängsumman är 38. Eftersom denna rapport kan läsas utan lösenord kan här inte avslöjas mer om innehållet. I allmänna termer kan sägas att de inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med bedömningsanvisningar var tydligt och att innehållet i de fyra provdelarna var bra och intressant. De provdelar som lärarna bedömde som lättast var de två första, Enrique, jugador de fútbol en F.C. Barcelona och De qué están hablando, svårast ansågs den sista, Diálogos, vara. Lärarnas upplevelse av svårighetsgraden stämmer med det faktiska utfallet på uppgifterna, vilket är i linje med ambitionen att det ska finnas en svårighetsmässig progression såväl inom som mellan de olika uppgifterna i delproven. Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 28, VG 48 och MVG 20 procent. De flesta lärare var nöjda med betygsgränserna; de som inte var nöjda ville i allmänhet ha högre gränser. Störst avvikelse fanns vid G-gränsen, minst vid MVG-gränsen. Elevernas reaktioner på delprovet ansågs av lärarna vara till övervägande del positiva. Här några personliga lärarkommentarer: - Bra att första delen med Enrique är långsam och tydlig, lätt för de svagare eleverna att uppfatta. - Jag efterlyser mer exempelmaterial. - Vissa elever var mycket nervösa för hörprovet, men blev positivt överraskade. - Jag kan säga till dig att vi här på skolan tycker att det är ett mycket bra NP som har ett välanpassat innehåll för tonåringar och svårighetsgraden är helt normal och gränserna för betygsnivåerna är rätt. Kanske lite mer information när det gäller de egna svaren i läs- och hörförståelse vad gäller krav på hela meningar, verb och tempus. I kontakt med lärare runt om i landet får vi ofta höra hur efterfrågat materialet är och att man gärna ser fler provdelar och ett utökat bedömningsmaterial. I Provbanken finns ett formativt material från nybörjarnivå till åk 9/steg 2 med kommenterade summativa hör- samt läsförståelseuppgifter för läraren att använda tillsammans med sina elever. Bedömningsanvisningarna innehåller enbart autentiska elevexempel men trots vår intention att underlätta samt stödja bedömningen för läraren genom att vara så täckande som möjligt i anvisningarna, är det av naturliga skäl omöjligt att ta inkludera alla tänkbara elevsvar. A leer! 2009 Delprovet i läsförståelse innehåller fyra avsnitt: Mundoamigo (10 p), Clara hija de inmigrante (10 p), Jonas, un chico au-pair (10 p) och La naturaleza en Suecia (8 p). Den första läsförståelsen, Mundoamigo, är en internetsida för ungdomar som söker nya vänner med liknande intressen. Eleverna ska kortfattat besvara frågor eller avsluta meningar med egna ord på spanska. I den andra delen, Clara hija de inmigrante, får vi veta lite om hur det är att leva i Sverige med två kulturer. Det är en lucktext med flervalsuppgifter, där eleverna av fyra alternativ ska välja vilket ord som passar i varje lucka. Den tredje uppgiften, Jonas, un chico au-pair, är en intervju med Jonas, en svensk kille som arbetar som au-pair i Spanien. Eleverna ska kortfattat besvara frågor eller avsluta meningar med egna ord på spanska. Uppgift nummer fyra, La naturaleza en Suecia, består av kortare texter som handlar om djur, 3

4 natur och fritid. Det är en matchinguppgift, och bland åtta korta innehållsbeskrivningar ska eleverna välja den mest passande rubriken till varje text. Delprovet har varierande uppgiftstyper, öppna frågor där eleven med egna ord ska skriva hela eller del av svaret, flervals-, luck-, och matchinguppgifter, för att pröva olika läsförmågor, såsom lokaliserings-, skum- och intensivläsning. Den effektiva provtiden är 60 minuter och den totala poängsumman är 38. Av sekretesskäl kan delprovets innehåll inte beskrivas utförligare i den här rapporten. De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med bedömningsanvisningar var tydligt och att innehållet i de fyra provdelarna var bra och intressanta. De provdelar som lärarna bedömde som svårast var de två sista, Jonas, un chico au-pair och La naturaleza en Suecia, medan den som ansågs lättast var den första, Mundoamigo. Lärarnas upplevelse av svårighetsgraden stämmer med det faktiska utfallet på uppgifterna, vilket är i linje med ambitionen om progression såväl inom som mellan de olika uppgifterna. Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 31, VG 36 och MVG 23 procent. Betygsgränserna för Godkänt och Väl godkänt ansåg ungefär en tredjedel av lärarna kunde vara något högre, medan de allra flesta lärare ansåg att gränsen för Mycket väl godkänt låg på en lagom nivå. Enligt mer än två tredjedelar av lärarna var elevernas reaktioner på delprovet positiva, enligt knappt en tredjedel var de neutrala. Några allmänna kommentarer visar att delprovet i sin helhet fungerat bra: - Bra variation i innehåll och svårighetsgrad. - Intressanta texter. - Jag tycker att korrekta samt fullständiga meningar bör premieras med fler poäng. - Provet var bra i det stora hela men jag tycker att frågorna bör ställas på svenska och eleverna bör kunna svara på svenska, då är det lättare att se vilken läsförståelseförmåga de har! I inledningstexten till bedömningsanvisningarna skriver vi att Varje svar som visar att eleven har förstått innehållet och som kan anses vara begripligt för en icke svensk- eller engelskkunnig person med spanska som modersmål ger 1 poäng. Detta innebär att även felstavade och grammatiskt oriktiga svar kan ge poäng. Avsikten med delprovet är inte att testa korrekt språkanvändning utan i första hand läsförståelse. Att delproven är enspråkiga, dvs att alla ska läsa frågorna och svara på målspråket, bygger bl.a. på jämlikhetsaspekten, då alla elever i svenska skolan inte har svenska som modersmål, A hablar! 2009 Delprovet med fokus tala/samtala består av två delar (1) och (2) som genomförs parvis. I del 1 ska eleverna berätta och/eller beskriva för varandra utifrån en bild med tillhörande instruktioner samt stödfrågor. Del 2 går ut på att eleverna samtalar och försöker komma överens med hjälp av givna instruktioner samt bilder. Delprovet beräknas ta ca. 20 min./elevpar. Av sekretesskäl kan delprovets innehåll inte beskrivas utförligare. De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med tillhörande ljudfiler som stöd för bedömning var till god hjälp vid bedömningen av elevernas prestationer. Detta delprov var dock det som användes minst av lärarna som deltog i resultatinsamlingen. Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 45, VG 34 och MVG 16 procent. Lärarna ansåg att uppgiften med fokus tala/samtala var rolig, positiv och fungerade bra. De 4

5 tyckte att eleverna fick möjlighet att använda stor del av sin vokabulär. Enligt lärarna var elevernas reaktioner på delprovet positiva eller neutrala. Flera av de personliga kommentarerna visar att delprovet är uppskattat, men det är också det delprov som lärarna känner tar mest tid och är svårast att administrera: - Har ej kunnat genomföra detta delprov. Det är svårt med stora språkgrupper där man behöver sysselsätta de andra med annat medan man själv genomför testet. Det tar för många lektioner i anspråk och att genomföra det enskilt under en dag, som vi på skolan önskade, fanns ingen möjlighet till. Jag tycker att man på skolan ska vika tid för språkproven precis som man gör i svenska, engelska och matte. - Det här materialet tyckte eleverna väldigt mycket om! - I ämnet spanska har vi ofta större grupper, därför borde vi få börja med proven redan efter jul eller efter sportlovet. Det är nästan omöjligt att hinna annars. - Det måste komma fler prov, ryktet sprids snabbt bland eleverna och snart vet alla vad provet handlar om. Spanska är idag det populäraste språket inom det som i kursplanerna refereras till som moderna språk. Att intresset för spanska som språkval har ökat explosionsartat de senaste tio åren är naturligtvis glädjande, men ökningen av antalet elever som väljer att studera spanska har varit svår att bemöta i samma takt, både vad lärarresurser och nationellt bedömningsstöd beträffar. Då delproven i de olika kompetenserna är utformade att pröva elevernas färdigheter mot slutet av kursen/uppnått steg rekommenderar vi att materialet inte används på ett alltför tidigt stadium. A escribir! 2009 I skrivuppgiften ska eleverna skriva ett på spanska efter angivna instruktioner. Till sin hjälp har de ett flertal stödfrågor samt bilder. Delprovet tar 60 minuter. Eftersom denna rapport kan läsas utan lösenord kan här inte avslöjas mer om innehållet. De inrapporterande lärarna ansåg att informationsmaterialet med tillhörande bedömda elevtexter var till god hjälp vid bedömningen av elevernas prestationer. Betygsutfallet för de inrapporterade elevresultaten blev G 43, VG 30 och MVG 17 procent. Lärarna ansåg vidare att skrivuppgiften fungerade bra och var av sådan karaktär att eleverna fick möjlighet att på eget initiativ anpassa den individuellt. På så vis gav den också eleverna möjlighet att visa vad de kan. Lärarna har bedömt att elevernas reaktioner främst varit positiva. Av lärarkommentarerna kan vi utläsa att delprovet i sin helhet mottogs positivt av såväl lärare som elever: - Positivt! Vi hade jobbat med en liknande uppgift förra terminen, eleverna kände igen sig och blev lugnare. - Eleverna hade goda möjligheter att visa vad de kan, de kunde också vinkla det och anpassa innehållet så att det blev personligt. De flesta kunde använda mycket av den vokabulär de har. - Jag tycker att det borde finnas med några exempel som inte når målen för det är de som är svårast att avgöra. Då betyget Inte godkänt inte förekommer i grundskolan, ansågs det mindre lämpligt att inkludera ett exempel som inte nått målen för Godkänt i bedömningsanvisningarna. Dock 5

6 finns autentiska elevtexter med som av erfarna lärare bedömts ligga strax över gränsen för målen för Godkänt. Allmänt om provmaterialet i spanska Vad vi bl.a. kan läsa av de ovan presenterade resultaten är att eleverna i något högre utsträckning fått högre betyg på de receptiva delarna än de produktiva. Att en elev har en så kallad taggig profil kan ses som något naturligt då de passiva kunskaperna många gånger är större än de aktiva. Att eleverna behöver duschas i språket eller är i behov av en stor portion inflöde för att kunna åstadkomma ett produktivt flöde är något som ständigt betonas. Eleverna i moderna språk saknar många gånger naturlig kontakt med språket utanför klassrummet, till skillnad från engelska. Detta visar att det är av största vikt att man verkligen prövar elevernas kommunikativa förmåga i samtliga färdigheter för att sedan kunna göra en helhetsbedömning. De inrapporterande lärarna ansåg att provmaterialet speglar ämnessynen i kursplanen i stor eller viss utsträckning. De inrapporterade elevresultat, 883 st, där lärarna använde sig av sammanvägningsmodellen för ett provbetyg, fick följande utfall: G 33, VG 42 och MVG 19 procent. För att få fram ett provbetyg bedöms och betygsätts varje delprov separat, och varje bedömningssteg motsvarar ett resultatvärde som vägs samman. För att kunna göra detta krävs att eleven gör de fyra delproven och för att nå Godkänt krävs att eleven fått Godkänt på minst tre av de fyra delproven. Det uträknade resultatvärdet förs in i sammanvägningsprotokollet, där värdet motsvaras av ett samlat provbetyg. Lärarna ansåg att elevernas provresultat till största delen eller till viss del överensstämde med den egna bedömningen av elevernas färdigheter. Av kommentarerna framgår att lärarna har varit mycket positivt inställda till sammanvägningsmodellen. Några lärare uttrycker det på följande vis: - Man kan se helheten av resultaten från alla delmoment. Eleverna/läraren själv kan se tydligt hur det har gått. - Det känns skönt att kunna gå tillbaka till elevprofilen i samtal med eleven och verkligen kunna visa hur det har gått och utifrån det föra ett samtal. - Resultatet stämde mycket väl överens med min bild av elevernas kunskaper. Tanken med sammanvägningsmodellen är att stödja lärarna i helhetsbedömningen av elevens kommunikativa förmåga med hjälp av de separata delprovsresultaten samt erbjuda ett verktyg som underlag för samtal. Sammanvägningsmodellen kommer att finnas tillgänglig i Provbanken tillsammans med protokollet. Resultatvärdet kommer att anpassas efterhand som nya delprov läggs in. Då läraren väljer vilka delprov som ska användas är det de resultatvärden som står på tillhörande bedömningsanvisningar som förs in i protokollet. Några övriga kommentarer från lärarna kring provmaterialet: - Vi här på skolan tycker att det är ett mycket bra NP som har ett väl anpassat innehåll för tonåringar och svårighetsgraden är helt normal och gränserna för betygsnivåerna är rätt. - Bra variation i innehåll och svårighetsgrad. - Provet var bra i det stora hela men betygsgränserna är för lågt satta. För att provmaterialet skall kunna utvecklas och förbättras är det av yttersta vikt att såväl elevresultat som synpunkter från deltagande lärare skickas in. 6

7 Formativt material från nybörjarnivå t.o.m. språkval åk 9/steg 2 Som nämns inledningsvis i rapporten tillhandahölls våren 2009 ett formativt material. Detta består av modeller för självbedömning och kamratbedömning samt didaktiskt kommenterade läs- och hörförståelseuppgifter. Två av självbedömningarna är tänkta att dokumentera de situationer då eleven möter och använder språket både i och utanför skolan. Den tredje självbedömningen bygger på att eleven ska skatta sin förmåga att använda språket utifrån ett antal jag kan-påståenden. I modellerna för kamratbedömning ska eleverna ge varandra respons genom att titta på innehållet och den språkliga uttrycksförmågan. Det finns en variant för att titta på en kamrats text och en variant för att ge respons på en kamrats muntliga framställning. När det gäller läs- och hörförståelseuppgifterna bygger dessa på idén att läraren i samtal med elevgruppen försöker lyfta de problem man som grupp och som individ kan stöta på när man ska förstå en talad eller skriven text. Nytt provmaterial 2010 Under våren utökas provbanken i spanska för språkval åk 9/steg 2 med ett delprov i vardera hör- och läsförståelse. Dessa beräknas lärarna få tillgång till i april I materialet ingår ljudfil (för A escuchar! 2010), elevhäfte samt lärarinformation med bedömningsanvisningar. Till hörförståelseprovet finns möjlighet att beställa en cd hos Liber ( Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs universitet tackar alla lärare som rapporterat in elevresultat och bidragit med värdefulla synpunkter på provmaterialet för årskurs 9/steg 2. Vi kommer att begrunda alla kommentarer i vår strävan att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. Göteborg i mars 2010 Julieta Lodeiro Övergripande kommentar om resultaten i franska, spanska och tyska i åk 9/steg 2 Provmaterialen i franska spanska och tyska för årskurs 9/steg 2 tas fram och kvalitetssäkras i samarbete bl.a. med många lärare och elever. Såväl process som produkt följer gemensamma, forskningsbaserade principer som gäller för samtliga nationella prov i främmande språk ( Dessa överensstämmer väl med internationellt etablerade riktlinjer för god praxis vid utveckling av prov- och bedömningsmaterial i språk, vilka används i undervisning och forskning runt om i Europa ( Det kan vidare konstateras att kursplanens mål för åk 9/steg 2 ungefär motsvarar nivå A2 i den skala som beskrivs i Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning (Europarådet/Skolverket, 2009; > Publikationer). A2 representerar en högre nybörjarnivå, som definieras 7

8 med hjälp av ett stort antal deskriptorer. Den övergripande beskrivningen av vad en person på denna nivå ska kunna göra med sitt språk är följande: Kan förstå meningar och vanliga uttryck som rör omedelbara behov (t.ex. mycket grundläggande information om individ och familj, inköp, lokal geografi, sysselsättning). Kan kommunicera i enkla och rutinmässiga sammanhang som kräver ett enkelt och direkt utbyte av information. Kan i enkla termer beskriva delar av sin egen bakgrund, sin närmaste omgivning samt förhållanden inom områden som rör omedelbara behov. De svenska kursplanerna är generella, dvs. inte språkspecifika, och innefattar därmed samtliga främmande språk i skolan. Detta innebär följaktligen att steg 2 även finns i engelska och där motsvarar den ungefärliga nivån i slutet av åk 6. Mot bakgrund av detta kan vissa kommentarer vara på sin plats vad gäller det redovisade utfallet på provmaterialen för steg 2 i moderna språk. I samtliga språk har lärare ibland uttryckt förvåning och stundtals kritik över att många elever fått höga betyg, i synnerhet på de delprov som fokuserar hör- och läsförståelse. Specifika kommentarer ges i respektive rapport, men generellt kan konstateras dels att receptiva språkfärdigheter på nybörjarnivåer generellt utvecklas snabbare än produktiva och interaktiva, dels att språksläktskap givetvis har betydelse. Dessutom bör påminnas om situationen vad gäller moderna språk i svensk skola, som gör att de resultat som redovisas på de nationella provmaterialen är selektiva på flera sätt. Dels börjar enbart ca 80 % av eleverna i grundskolan överhuvudtaget med franska, spanska eller tyska, dels är avhoppen betydande, med enbart ungefär 60 % av eleverna kvar i slutet av åk 9. Selektionen är givetvis betydande även i gymnasial utbildning. Sammantaget och sett i relation till att kursplanen avser alla elever i alla främmande språk gör detta följaktligen att det är föga förvånande att de som gjort proven i stor utsträckning presterar goda resultat. Gudrun Erickson Projektledare 8