Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2005
|
|
- Per-Olof Gustafsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Margaretha Sinclair Ragnhild Wedlin Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2005 Inledning Det nya provmaterialet för steg 3 i tyska vårterminen 2005 bestod av två prov: läsförståelse och fri muntlig produktion/interaktion. I provbanken fanns redan, fr.o.m. vt 2004, två integrerade prov: läsförståelse med tillhörande skrivuppgift samt hörförståelse med en muntlig och/eller en skriftlig uppgift. Av dessa två integrerade prov hade det förstnämnda ett gemensamt tema i franska, spanska och tyska, nämligen mat och måltider. Hörförståelseuppgiften däremot skilde sig åt innehållsmässigt mellan språken. Av de inrapporterade lärarenkäterna från vt 2005 framgick att 62 procent av lärarna hade genomfört fyra delar eller fler av det totala provmaterialet som fanns i provbanken. Fyra delar innebar inte per automatik ett delprov var i de olika kompetenserna Hören, Sprechen, Lesen och Schreiben. Det visade sig att 30 procent av lärarna valt att göra två delprov Sprechen, färre (12 procent) hade gjort två delprov Schreiben. Av de totala antalet inrapporterande lärare hade 29 procent inte gjort någon av de två muntliga uppgifterna. Hur tas proven fram? En gemensam arbetsprocess ligger till grund för framtagandet av provmaterialen i franska, spanska och tyska steg 3. Efter utprövning med ett stort antal elever i hela landet samlas allt material in och resultaten bearbetas. Ett referensgruppsmöte med erfarna lärare, varav minst en med det aktuella språket som modersmål, sätter sedan i samråd med provansvariga i ämnet samman de aktuella proven. Muntliga och skriftliga elevprestationer väljs ut och bedöms av referenterna i respektive språk, vilka även lämnar förslag till betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. För att säkerställa likvärdigheten mellan proven i franska, spanska och tyska utförs sedan en horisontell bedömning, d.v.s. lärare med undervisning i minst två av språken, jämför proven i respektive språk utifrån bl.a. följande punkter: För hörförståelse: Antal delar, antal ord i manus, grad av autenticitet, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, taltempo, regional färgning, omlyssning eller ej, uppgiftstyper, svarsformat samt antal poäng. För läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.
2 För fri muntlig produktion/interaktion: Antal delar/ämnen, instruktioner och grad av stöd, språknivå och interaktion samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. För fri skriftlig produktion/interaktion: Antal ämnen, typ av efterfrågad text, instruktioner och grad av stöd, språknivån i uppsatserna samt möjlighet att ta ut svängarna inom ämnet. Referenterna bedömer sedan om kraven för de föreslagna betygsnivåerna på elevexemplen i fri muntlig produktion/interaktion och fri skriftlig produktion/interaktion i respektive språk är likvärdiga. Avslutningsvis lämnar de sina förslag på betygsgränser för läs- och hörförståelseproven. Med hjälp av ingående analys av olika utprövningsdata fastläggs sedan slutgiltigt gränserna i ett möte mellan ansvariga i provbanken och Skolverket. Allmänt om det nya provmaterialet i tyska Två nya delprov fanns tillgängliga på nätet med lösenord för lärarna från slutet av mars 2005: Lesen med fokus på läsförståelse och Sprechen som prövade fri muntlig produktion och interaktion. Delprovet Lesen bestod av fyra läsförståelseuppgifter av varierande format, som skulle genomföras på 65 minuter. Sprechen bestod både av en beskrivande del med utgångspunkt från olika bilder, och en del, där eleverna skulle föra ett samtal med hjälp av föreslagna punkter. Båda delarna rörde sig inom samma tema. Uppgiften var konstruerad för parsamtal och beräknades ta ca 20 minuter i anspråk per elevpar. Tidsåtgången varierade efter hur pratglada eleverna var. Inrapportering av elevresultat och lärarenkäter. All insamling av elevresultat och synpunkter på det nya provmaterialet skedde via nätet. Det rapporterades in 849 elevresultat, varav antalet flickor respektive pojkar var 472 och 377. Det program, som rapporterade störst antal resultat var det samhällsvetenskapliga, 478 elever, följt av det naturvetenskapliga programmet, 262 elever. Av samtliga deltagande elever gick 807 elever i årskurs 1 och 42 i årskurs 2. I jämförelse med inrapporterade elevresultat för 2004 (2 383) var antalet elevresultat år 2005 alltså bara ca en fjärdedel. Detta kan delvis förklaras av förändrade insamlingsrutiner på Skolverket, med bl.a. en senare utläggning av resultatblanketterna på nätet jämfört med föregående år. Det kan också ha sin grund i att lärare satte samman sitt prov av material från 2004, för vilket resultat och synpunkter ej skall rapporteras in. I takt med att nytt material läggs in i provbanken och det står lärare fritt att välja och kombinera delprov från olika år kommer det sannolikt också att bli svårare att få en entydig bild av utnyttjandegraden av det för året nya materialet. Med vetskap om att det läsåret 2004/2005 fanns drygt elever med slutbetyg från steg 3 måste de resultat som här finns att tillgå alltså tolkas med yttersta försiktighet. Vilka delar i provmaterialet använde då de inrapporterande lärarna? Antal (%) som hade gjort det nya provmaterialet 2005 Lesen 52 % Sprechen 44 % Antal (%) som hade gjort provmaterialet från 2004 Hören Urlaubsvarianten 89 % Schreiben Urlaubsvarianten 55 % Sprechen Urlaubsvarianten 30 % Lesen Mahlzeiten 47 % Schreiben Mahlzeiten 33 %
3 Av dessa siffror framgår att det nya materialet för Lesen och Sprechen lockat fler användare, 52 respektive 44 procent jämfört med Lesen och Sprechen från 2004, som använts av 47 respektive 30 procent. Utnyttjandegraden av Hören Urlaubsvarianten var jämförelsevis hög, 89 procent, eftersom ju detta provmaterial var det enda hörförståelseprov, som tillhandahölls våren Det inkom 73 lärarenkäter, varav 34 innehöll någon personlig kommentar. Möjliga orsaker till att antalet blev så blygsamt har redan kommenterats här ovan och lärare kan ju av olika skäl avstå från att rapportera in resultat. Det är dock av yttersta vikt att såväl elevresultat som synpunkter från deltagande lärare skickas in för att provmaterialet skall kunna förbättras och utvecklas. Beskrivning av det nya materialet 2005, Lesen och Sprechen. Enkätsvar Lesen Läsförståelsen 2005 bestod av fyra delar med texter av varierande slag, från kortare och längre tidningstexter av både saklig och mer kåserande karaktär till en relativt fyllig berättelse.vid framtagningen av provet hade ambitionen varit att texterna skulle vara så autentiska som möjligt. Den första texten, Aus der Zeitung, var en matchinguppgift, där eleverna av 10 rubriker skulle välja rätt rubrik till 9 korta tidningsnotiser. Lästekniken för denna uppgift kunde karaktäriseras som översiktsläsning, d.v.s. eleverna skulle läsa på ett översiktligt vis för att få en bild av vad texterna handlade om. Läsuppgift nummer 2, Grill- Variationen, bestod av en lucktext med 10 flervalsuppgifter. Denna uppgift krävde mer av intensivläsning, d.v.s. mer analys och bearbetning. Den tredje uppgiften, Cafés und Restaurants, var också en matchinguppgift, som gick ut på att kombinera 8 situationer med rätt plats. Det fanns 9 platser att välja mellan. Lästekniken för denna uppgift hade karaktären av lokaliseringsläsning, eftersom eleverna skulle söka efter speciell information. Den fjärde och sista texten, Berliner Luftbrücke, var en uppgift, där eleverna huvudsakligen skulle besvara frågor med egna ord på tyska. För denna uppgift krävdes också mer analys och bearbetning, d.v.s. intensivläsning. För att minska antalet möjliga svarsalternativ i en sådan uppgiftstyp och därigenom öka tillförlitligheten i bedömningen (reliabiliteten) styrs elevens formuleringar genom att en del av svaret ges. Eleven svarar på målspråket och svaret skall passa innehållsligt till den givna delen av svaret. Variationen av svarsformer i läsförståelseprovet (matchinguppgifter, lucktest med flervalsuppgifter, produktiva uppgifter) har sin grund i de validitetsdiskussioner som förts under konstruktionsprocessen. Syftet är att inte gynna en viss kategori elever utan erbjuda möjlighet att visa den receptiva förmågan på ett så varierat sätt som möjligt. Beträffande de produktiva uppgifterna skall fokus ligga på innehåll och begriplighet och en distinktion göras mellan fel som stör och fel som förstör kommunikationen. Varje svar som visar att eleven förstått innehållet i texten och som kan anses vara begripligt för en icke svensk- eller engelskkunnig person med tyska som modersmål ger 1 poäng. Detta innebär alltså att även felstavade och grammatiskt oriktiga svar kan ge 1 poäng, eftersom avsikten med läsförståelseprovet inte är att testa korrekt språkanvändning utan i första hand läsförståelse. Av lärarenkäterna framgick att nästan samtliga lärare (98 procent) ansåg att bedömningsanvisningarna var tydliga/tillfredsställande. 96 procent var nöjda med innehållet i de olika lästexterna. Berliner Luftbrücke uppfattades som svårast. 46 procent av de tillfrågade lärarna angav denna text som ganska svår/svår. Motsvarande siffra för de övriga texterna pendlade mellan 2 och 7 procent. Textens placering i provet, som sista läsuppgift, överensstämmer ju också med denna uppfattning hos lärarna, liksom elevernas resultat. Att Berliner Luftbrücke
4 kan betecknas som något svårare beror dels på att den sammanhängande textmassan är större än i de andra läsuppgifterna, dels på att uppgiften kräver mer av bearbetning och analys innan eleverna avger sina svar. Svarsformen, i huvudsak styrda öppna svar, går ut på att eleverna formulerar sig med egna ord på ett sådant sätt att det innehållsligt passar i sammanhanget. Detta kan uppfattas som mer krävande, även om så inte alltid är fallet. Den angivna tiden för provet, 65 minuter, ansågs av 93 procent av lärarna vara lagom. Ca 62 procent av lärarna i undersökningen var nöjda med de föreslagna betygsgränserna för Godkänd (16 p.), Väl godkänd (26 p.) och Mycket väl godkänd (34 p.). De som inte var nöjda ville i allmänhet ha högre gränser. Det vanligaste motförslaget för Godkänd var 20 poäng, för Väl godkänd 30 och för Mycket väl godkänd 35 poäng. De lärare som föreslog högre gränser uppgav också i detta sammanhang att det var mycket svårare för eleverna att få ett högt betyg på de produktiva delarna, d.v.s. Schreiben och Sprechen. Detta är inte förvånande. När det gäller att klara av de receptiva delarna Lesen och Hören har en elev med svenska som modersmål rimligtvis en viss fördel av att tyska och svenska är besläktade språk. Det är dock viktigt att hålla i minnet att kraven i steg 3 är desamma oavsett valt språk och elevens modersmål. På frågan till lärarna angående elevernas reaktioner på läsförståelseprovet uppgav samtliga att de uppfattade dem som positiva/neutrala. Sprechen Den muntliga uppgiften utgick från 6 bilder på unga människor från olika delar av världen. Eleverna skulle arbeta parvis, välja var sin bild (Del A), berätta om denna för sin samtalspartner och interagera med utgångspunkt från bilden. I Del B betonades interaktionen ytterligare genom att eleverna skulle samtala kring ett antal givna punkter inom samma tema som i Del A. Uppgiften var densamma i franska, spanska och tyska. Hur denna uppgift kan genomföras exemplifieras på en dvd, som distribuerades till gymnasieskolorna i början av vt Till denna dvd har också utarbetats Förslag till arbete med dvd-materialet om muntlig språkfärdighet i tyska, som finns att tillgå i provbanken med lösenord: >nationellt provsystem>provbanken>gymnasial utbildning>tyska steg 3. Av enkäterna framgår, att 49 procent av lärarna ansåg att taluppgiften fungerade bra och 42 procent fann den tillfredsställande. 44 procent av lärarna beskrev sina elevers reaktioner på uppgiften som positiva, 53 procent som neutrala. Av de lärare som hade någon personlig kommentar till denna fråga skrev några få att eleverna tyckte det var svårt att tala om länder de inte kände till och att eleverna uppfattade den andra, mer interaktiva delen av uppgiften som lättare och mer inspirerande. Betygsutfall Med tanke på att endast 849 elevresultat inrapporterats (se kommentarer under rubriken Inrapportering av elevresultat och lärarenkäter) och att det vid vårterminens slut fanns drygt elever med slutbetyg från steg 3 är det inte rimligt att i detalj redovisa betygsutfall. Vad som dock tydligt framgick var att eleverna hade fått betydligt bättre resultat på Lesen än på Sprechen, d.v.s. de uppvisade en s.k. taggig språkprofil. På samma sätt kunde man 2004 konstatera att elevernas resultat var betydligt bättre på Hören än på Schreiben. Eleverna bedömdes alltså ha större förmåga att förstå än att själva producera språket. Det svenska språkets släktskap med tyskan som en underlättande faktor vid de receptiva delarna för många elever är med all säkerhet en av förklaringarna, men man kan också ställa sig frågan om
5 eleverna i de produktiva delarna bedöms utifrån krav på språklig korrekthet, som är höga/för höga för nivån på steg 3. Lärarnas kommentarer genom åren med efterlysning av större språklig korrekthet ger ett visst fog för frågan. På de övergripande frågorna om provmaterialet tyckte så många som 93 procent att det speglade ämnessynen i kursplanen. 84 procent av de inrapporterande lärarna ansåg att provmaterialet i stor eller mycket stor utsträckning påverkade deras tolkning av kursplanens mål- och betygskriterier och 79 procent menade att innehållet i undervisningen påverkades i stor eller mycket stor utsträckning. Däremot var motsvarande siffror för påverkan av arbetsformer lägre (61 procent). Detta kan ju anses helt följdriktigt, eftersom lärarna i samråd med sina elever lägger upp riktlinjer för hur målen skall nås. 74 procent av lärarna angav att provresultatet överensstämde med deras egen bedömning. När man tolkar den frågan måste man vara medveten om att flertalet lärare har satt samman sitt prov både av de gamla och nya provmaterialen, t.ex. Hören och Schreiben från vt 04 och Lesen och Sprechen från vt 05. Av dem som ansåg att provresultatet ej stämde med deras egen bedömning lämnade endast några få lärare personliga kommentarer och förslag. I dessa framkom att man för det nya materialet efterlyste en strängare bedömning av läsförståelsen, antingen i form av högre lägsta poäng för de olika betygsstegen, krav på större språklig korrekthet i elevsvaren eller något svårare texter. Man tyckte också att kraven var högre på de produktiva delproven, i synnerhet Schreiben, och att skillnaden i betygsutfall blev för stor mellan receptiva och produktiva delar. För Sprechen 2005 gäller det sistnämnda av betygsutfallet att döma endast för betygsnivån MVG, återigen med stor reservation för tolkningen av så få elevresultat. Vi på Enheten för språk och litteratur vid Göteborgs Universitet tackar de lärare, som rapporterat in elevresultat och bidragit med sina synpunkter på provmaterialen för steg 3. Tillsammans utgör de ett värdefullt led i vår strävan att förbättra provens kvalitet i olika avseenden. Vi ser även fram mot att ta del av många elevresultat och synpunkter på de nya delproven för steg 3, Hören och Schreiben, som kommer att läggas in i provbanken i slutet av mars Ytterligare delprov är dessutom under utprövning i flera av landets skolor för inlägg i provbanken våren 2007.
Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004
Rapport Provmaterialet i Tyska steg 3 vårterminen 2004 Ragnhild Wedlin (ragnhild.wedlin@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET Inledning
Läs merFör läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.
Rapport Provmaterialet i Franska steg 3 vårterminen 2005 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Inledning Det nya provmaterialet för steg 3 i franska vt 2005 bestod av två prov: läsförståelse
Läs merFör läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.
Rapport Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2006 Julieta Lodeiro (Julieta.Lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs Universitet Inledning
Läs merFör läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.
Rapport Provmaterialet i Franska steg 3 vårterminen 2006 Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merRapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007
Rapport om provmaterialet i spanska steg 3 vårterminen 2007 Julieta Lodeiro (julieta.lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet Inledning
Läs merProvmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro och Kerstin Häggström
Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2004 Julieta Lodeiro (Julieta.Lodeiro@ped.gu.se) och Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Inledning Vårterminen 2004 presenterades för första gången
Läs merRapport Provmaterial i tyska språkval åk 9/steg 2 vårterminen 2008 och 2009
Rapport Provmaterial i tyska språkval åk 9/steg 2 vårterminen 2008 och 2009 Ragnhild Wedlin (ragnhild.wedlin@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik GÖTEBORGS
Läs merKursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström
Kursprovet i Franska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) I kursprovet i franska vt 2002 ingick fyra delar Compréhension orale, Expression orale, Compréhension
Läs merKursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen Rapport
Kursprovet i Tyska B kurs B/steg 4 vårterminen 2002 Rapport Inledning Kursprovet i tyska B, kurs B/steg 4, som ingår i provbanken, bestod vt 2002 liksom tidigare av fyra delprov, Hören, Lesen, Schreiben
Läs merRapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09
Rapport Provmaterial i spanska språkval årskurs 9/steg 2 vårterminen 2008/09 Julieta Lodeiro (julieta.lodeiro@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs
Läs merProvbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr
Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr (Maguy.Bauhr@ped.gu.se) I kursprovet i franska ingick fyra delar Compréhension écrite, Compréhension orale, Expression écrite och Expression orale med fokus på
Läs merRapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09
Rapport om provmaterialet i franska åk 9/steg 2 vårterminen 2008/09 Marcus Warnby (marcus.warnby@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik och didaktik Göteborgs universitet
Läs merLärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018
Lärarenkät för Ämnesprovet i engelska årskurs 6, 2017/2018 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 517 stycken. Här redovisas alla frågor med bundna svarsalternativ
Läs merLärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016
Lärarenkät för ämnesprovet i engelska grundskolans årskurs 6, 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 394 stycken. Siffrorna är avrundade till heltal. Kontaktuppgifter
Läs merLärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016
Lärarenkät för Kursprov i Engelska 5 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 346 stycken. Siffrorna är
Läs merNationella provet i matematik i årskurs 9, 2018
Nationella provet i matematik i årskurs 9, 2018 Charlotte Nordberg PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning
Läs merLärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016
Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 (gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning) vårterminen 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 293 stycken. Siffrorna är
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2013 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har 557 lärare
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7. Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 och specialskolans årskurs 7 Biologi, fysik och kemi Årskurs 6 Vårterminen 2013 Frank Bach (Göteborgs universitet), Margareta Ekborg (Malmö högskola), Anders Jönsson
Läs merLärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018
Lärarenkät till Kursprov i Engelska 5 för gymnasieskolan, vårterminen 2018 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 234 stycken. Här redovisas alla frågor med bundna
Läs merResultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005
Utbildningsfrågor 1 (10) 2004:00862 Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2005 Skolverket genomförde vårterminen 2005 en insamling av resultaten av ämnesproven i svenska och svenska som andraspråk,
Läs merLärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019
Lärarenkät för det nationella provet i engelska årskurs 6, 2018/2019 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 501 stycken. Här redovisas alla frågor med bundna svarsalternativ
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015
Sammanställning av lärarenkäter för Det var en gång, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2015 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2015 hade titeln Det var
Läs merLärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning
Lärarenkät för Kursprov i Engelska 6 vårterminen 2017 gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 208 stycken. Här redovisas alla
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merUtbildningsfrågor Dnr 2006:2230. Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10
Utbildningsfrågor Dnr 2006:2230 Ämnesprovet 2006 i grundskolans åk 9 och specialskolans åk 10 1 (10) Resultaten av ämnesproven för årskurs 9 år 2006 Skolverket genomförde vårterminen 2006 en insamling
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2013 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 886 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merSammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014
Sammanställning av lärarenkäter för Hugget i sten?, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, ht 2014 Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 höstterminen 2014 hade titeln Hugget i
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 2014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a, 1b och 1c våren 014 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och
Läs merResultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018
Resultat från det nationella provet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 våren 2018 Arjann Akbari, Anni Gustafsson Institutionen för nordiska språk Uppsala universitet Det nationella provet i svenska
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid på respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter vid utprövningarna
Läs merPrövning i Moderna språk 1
Prövning i Moderna språk 1 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merLärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016
Lärarenkät för Ämnesprovet i Engelska årskurs 9, 2016 Sammanställningen av denna webbenkät grundar sig på alla inkomna enkätsvar, 261 stycken. Siffrorna är avrundade till heltal. Skolform 95% Grundskola
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 16 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 16 hade temat Att göra gott? Här
Läs merUpplägg och genomförande - kurs C
Upplägg och genomförande - kurs C Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Tid för respektive provdel bestäms utifrån erfarenheter
Läs merMål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9. Du ska kunna - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen
Mål och betygskriterier för muntlig produktion. År 9 - delta aktivt i samtal kring välbekanta ämnen - muntligt berätta och beskriva något - argumentera för en uppfattning Du formulerar dig begripligt och
Läs merOm ämnet Engelska. Bakgrund och motiv
Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,
Läs merPrövning i Moderna språk 3
Prövning i Moderna språk 3 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
Läs merI figur 1 och 2 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 1 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 1 hade temat I andras ögon. Provet
Läs merBetygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1)
Betygskriterier i Moderna språk år 8 (steg 1) Eftersom vi lever i ett mångkulturellt och rörligt samhälle och tillhör en språkminoritet är det av yttersta vikt att vi lär oss kommunicera på andra språk.
Läs merÄmnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/2017
PROJEKTET NATIONELLA PROV I FRÄMMANDE SPRÅK Ämnesprovet i engelska för årskurs 6 läsåret 2016/2017 Cecilia Nihlén, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet Projektet NAFS
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2018
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merProvbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng
Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015 Astrid Pettersson och Marie Thisted PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Konstruktionen av de nationella proven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att
Läs merFör läsförståelse: Antal texter, antal ord, innehåll, språkets komplexitet och karaktär, typ av läsning, uppgiftstyper, svarsformat och antal poäng.
Rapport Provmaterialet i Spanska steg 3 vårterminen 2005 Julieta Lodeiro (Julieta.Lodeiro@ped.gu.se) Kerstin Häggström (Kerstin.Haggstrom@ped.gu.se) Enheten för språk och litteratur Institutionen för pedagogik
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i åk 9, vt 2014 I anslutning till vårterminens ämnesprov har 1058 lärare besvarat enkäten. Av dessa undervisar
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2015 Karin Rösmer, Katarina Kristiansson och Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merResultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018
Resultat från nationella provet i matematik kurs 1c höstterminen 2018 Mattias Winnberg, Katarina Kristiansson & Niklas Thörn PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras
Läs merInledning. Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2017 Katarina Kristiansson & Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella proven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas, på
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013 Inledning De nationella proven i religionskunskap har arbetats fram med utgångspunkt från
Läs merUpplägg och genomförande
Upplägg och genomförande Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Delproven Läsa och Höra är uppdelade på två häften, Höra/Läsa
Läs merDet nationella provet i engelska för årskurs 9 läsåret 2017/2018
PROJEKTET NATIONELLA PROV I FRÄMMANDE SPRÅK Det nationella provet i engelska för årskurs 9 läsåret 2017/2018 Eva Olsson och Dorte Velling Pedersen, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2016 I anslutning till 2016 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2017 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 17 besvarades av sammanlagt
Läs merKursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt
Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och
Läs merSammansta llning av la rarenka t
Sammansta llning av la rarenka t Hur skriver man? Kursprov 3 vt 2014 i svenska 3 och svenska som andraspra k 3 När sammanlagda procentsatser inte når upp till 100 % beror det på att alla lärare inte besvarat
Läs merI tabell 1 redovisas betygsfördelningen på delproven i svenska 1 respektive svenska som andraspråk 1.
Resultat från kursprov 1 våren 2017 Ylva Nettelbladt, Kristina Eriksson, Harriet Uddhammar Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2017 hade temat Vad jag vill
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, vt 2018 Lärarenkäten till kursprovet i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 vt 18 besvarades av sammanlagt
Läs merSammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn
Sammanställning av lärarenkät Kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 2018, Heta namn Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2018 hade titeln Heta namn. I
Läs merSammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016
Sammanställning av lärarenkät för Små och stora språk, kursprov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3, vt 2016 Kursprovet i svenska 3 och svenska och andraspråk 3 vårterminen 2016 hade titeln Små och
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013
Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, 2015 Allmän information Totalt har 1464 lärare besvarat enkäten vilket är en minskning med
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1c höstterminen 2016 Karin Rösmer Axelson & Mattias Winnberg PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av
Läs merNationella provet i matematik årskurs 3, 2018
Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018 PRIM-gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström och Marie Thisted Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017 Charlotte Nordberg och Astrid Pettersson PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning Syftet med de nationella ämnesproven är att stödja en likvärdig och rättvis
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merNationella slutprov i sfi år 2010
Enheten för utbildningsstatistik 1 (6) Nationella slutprov i sfi år 2010 För första gången redovisar resultat från en totalinsamling av de nationella slutproven i svenskundervisning för invandrare (sfi).
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender
Rapport nr 7, 2017 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2017 och analys av trender 2014-2017. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merInledning. Provbeskrivning. Historia åk 6
Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är
Läs merResultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Birgitta Mark, Provkonstruktör för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2015: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med läsåret
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2015 Svenska och svenska som andraspråk Stina Laursen Ämnesprovet för årskurs 9, 2015 har rubriken Som hund och katt och handlar om såväl den konkreta som den överförda betydelsen
Läs merUppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi)
Uppföljningsrapport av nationellt slutprov 10 och 11 i svenska för invandrare (sfi) 2019 Institutionen för språkdidaktik 1 Innehåll 1. Inledning... 5 1.1 Bakgrund provens syfte och genomförande... 5 1.2
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2017
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merÄmnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016
Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10 Provrapport Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2016 1. Inledning Nedan följer en provrapport för det nationella provet i religionskunskap
Läs merUppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi)
Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2018 Uppföljning av nationella slutprov för svenska för invandrare (sfi) 2018
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018
Sammanställning av uppgifter från lärarenkäten för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 6, läsåret 2017/2018 Inledning Under läsåret 2017/2018 genomfördes ämnesprovet i svenska och
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2016
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merÄmnesprovet i årskurs Svenska och svenska som andraspråk
Ämnesprovet i årskurs 9 2014 Svenska och svenska som andraspråk Lovisa Gardell och Tobias Dalberg Ämnesprovet för årskurs 9, 2014 är det andra i svenska och svenska som andraspråk enligt Lgr11. Ämnesprovet
Läs merFÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden
Läs merGymnasieskolans kursprov vt En resultatredovisning
Gymnasieskolans kursprov vt 2007 En resultatredovisning Förord I denna rapport redovisas resultaten på kursproven som genomfördes i den gymnasiala utbildningen vårterminen 2007. Rapportens syfte är att
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2015
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merDet engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska
Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens
Läs merResultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3
Barbro Hagberg-Persson, Provansavarig för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Resultatrapport 2013: Ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 Från och med
Läs merUpplägg och genomförande - kurs B
Upplägg och genomförande - kurs B Provet består av fyra delprov: Läsförståelse Hörförståelse Skriftlig produktion Muntlig produktion och interaktion Delproven Läsa och Höra är uppdelade på fyra häften,
Läs merTerminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal)
Terminsplanering för årskurs 8 i spanska: Temaområde: spanska (lyssna, läsa, tala, skriva, ord, grammatik och uttal) Mailadress: sandra.bookbinder@live.upplandsvasby.se Samtliga veckor har följande indelning
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 3, VT 2017
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät för ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk årskurs, VT 2017 I anslutning till 2017 års ämnesprov i svenska och svenska som andraspråk för årskurs lärarna
Läs merÄmnesprovet i matematik årskurs 3, 2016
Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016 PRIM- gruppen, Stockholms universitet Erica Aldenius, Heléne Sandström Inledning Syftet med de nationella proven är att stödja en likvärdig och rättvis bedömning
Läs merKommunens läsmål åk 2
Kommunens läsmål åk 2 Måluppfyllese av läskunnighet pojkar flickor totalt Svenska som modersmål 84 % 92 % 88 % Annat modersmål än 64 % 85 % 74 % svenska Samtliga elever 82 % 91 % 86 % Resultat av delproven
Läs merProvrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014
Provrapport för Nationellt Prov Religionskunskap Årskurs 6 våren 2014 Inledning De nationella proven i religionskunskap arbetas fram med utgångspunkt från Lgr 11 och dess kursplan för religionskunskap
Läs merÄmnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen
Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2013 Margareta Enoksson och Katarina Kristiansson PRIM-gruppen I denna rapport om ämnesprovet i matematik beskrivs resultaten både på delprovs- och uppgiftsnivå samt
Läs merUndervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux)
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprovet Engagemang och påverkan, vt 2009 (gymnasiet och komvux) Lärarenkäten efter vårterminens kursprov Engagemang och påverkan har besvarats av 962
Läs merNationella prov i grundskolan våren 2012
23 januari 2013 1 (35) Nationella prov i grundskolan våren 2012 I denna promemoria beskrivs s statistik om nationella prov i grundskolan våren 2012. Provresultat redovisas för årskurserna 3, 6 och 9. Våren
Läs merResultatrapport kursprov 3 vt 2015 Det var en gång
Resultatrapport kursprov 3 vt 21 Det var en gång Andreas Broman, Tobias Dalberg Kursprovet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 vårterminen 21 hade temat Det var en gång. Det var det sjunde i ordningen
Läs merLärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender
Rapport nr 6, 2016 Lärarnas åsikter om Nationella provet i geografi 9. Sammanställning av lärarenkät 2016 och analys av trender 2014-2016. Andreas Alm Fjellborg Rapportserien Om nationella prov i geografi
Läs merResultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen
Resultat från kursprovet i matematik 1a och 1b vårterminen 2016 Karin Rösmer Axelson PRIM-gruppen Inledning De nationella kursproven i matematik 1a, 1b och 1c konstrueras och utvecklas av PRIMgruppen,
Läs mer1. Resultat i delprov och sammanvägt provbetyg, svenska
Resultat från kursprov 1 våren 2014 Tobias Dalberg, Kristina Eriksson Institutionen för nordiska språk/fums Uppsala universitet Kursprov 1 vårterminen 2014 hade temat Olika världar. Provet är det sjätte
Läs merAnette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet
Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet Inledning I denna rapport redovisas resultat från PRIM-gruppens insamling av elevernas resultat och lärarnas svar på en enkät för
Läs merÄmnesprov i årskurs 3
Utbildningsstatistik Reviderad 1 (8) Ämnesprov i årskurs 3 Ämnesproven i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 genomförs i slutet av årskursen och är obligatoriska att använda. 1 Resultat
Läs mer