Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr

Transkript

1 Provbanken Kursprovet vt 2001 Maguy Bauhr I kursprovet i franska ingick fyra delar Compréhension écrite, Compréhension orale, Expression écrite och Expression orale med fokus på respektive läsförståelse, hörförståelse, fri skriftlig produktion och fri muntlig produktion och interaktion. Provtiden för de tre första delarna var 60, 42 och 60 minuter. Det fjärde delprovet, Expression orale, tog ca 10 minuter per elevpar. I detta delprov behövde inte alla elever prövas, utan läraren fick själv bestämma hur många och vilka elever som skulle genomföra provet. Detta delprov skickades ut till skolorna tidigare än de övriga för att ge lärarna mer tid att genomföra det. Delprovet Compréhension écrite omfattade fyra delar med frågor. Dessa besvarade eleverna antingen genom att välja rätt svarsalternativ eller genom att skriva svaret med ett eller flera ord. Delprovet Compréhension orale bestod också av fyra delar. Den första var en matchninguppgift. Till de andra producerade eleven svaren på franska med ett eller flera ord. I delprovet Expression écrite fick eleverna välja mellan två ämnen: att svara på ett brev från en vän eller att skriva en berättelse om en händelse de bevittnat. I delprovet Expression orale samtalade eleverna parvis. De skulle begära och ge information, berätta, fråga om hjälp och ge råd. Resultatinsamling och lärarenkäter vt För första gången ombads samtliga deltagande skolor rapportera in elevresultat och lärarsynpunkter via nätet. Tidigare har rapporteringen skett från ett antal slumpvis utvalda skolor. En jämförelse med tidigare års resultat är därför inte möjlig att genomföra fullt ut. Antalet redovisade elevresultat omfattar sammanlagt elever. Andelen kvinnor är 74 procent och andelen män 26 procent. Betyg på delprovet Expression orale har redovisats för elever, dvs. för 70 procent av totalgruppen. De flesta elever kommer från de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. De redovisade elevresultaten är lite fler för det samhällsvetenskapliga programmet, 1 248, jämfört med elevresultat för det naturvetenskapliga programmet. Eleverna på det naturvetenskapliga programmet presterade en lite större andel höga betyg än eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet. Antalet elever från övriga gymnasieprogram utgör i år 10 procent av alla elever i undersökningen. Från Komvux föreligger resultat för endast 11 elever. 73 procent av de elever för vilka provdatum angivits gjorde provet redan den första dagen det fanns tillgängligt, dvs. den 25 april. Alla lärare uppmanades att besvara lärarenkäten via Internet. 142 enkäter har sänts in. Lärarnas synpunkter är mycket viktiga för provets fortsatta utveckling. 1 Samma kursprov gavs vår och höst Resultat och enkät begärdes in bara för vårterminen. Följande rapport baseras på dessa data. 1

2 Resultat på alla fyra delproven Andel elever i % med betyget IG G VG MVG Antal elever Compréhension orale Expression orale Compréhension écrite Expression écrite Compréhension orale Årets hörförståelseprov omfattade 4 delar med olika svårighetsgrad. De två första delarna var ganska lätta och spelades bara en gång, de två andra spelades två gånger. Mellan 88 procent (Émission de la radio suisse) och 96 procent (Alexandre) av lärarna tyckte att innehållet i texterna var lämpligt. Den text som bedömdes som minst lämplig var också den som ansågs vara svårast. Många lärare uppskattade innehållet och att provdelarna hade olika svårighetsgrader. Betygsgränserna för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd var 14 respektive 24 och 32 för delprovet Compréhension orale av totalt 37 poäng. Mellan 81 och 82% av lärarna var nöjda med betygsgränserna. Av dem som inte var nöjda tyckte flertalet att betygsgränserna var för högt satta. Delprovet ansågs vara svårt och lärarnas kommentarer tar ofta upp detta problem. Eleverna var stressade av att bara få höra texten en gång. För svårt. Det är inte lätt att nå god behärskning vad gäller hörförståelse hur mycket man än tränar. Eleverna tyckte att det var svårt. Kanske beror det på att vi i skolan ej har tillräckligt bra med hörövningar. Mer av övningsmaterial vore önskvärt. Denna provdel upplevdes i år som svårare än vanligt, kanske på grund av att eleverna inte fick lyssna på alla delar två gånger. Många lärare påpekar dock att hörförståelsen tränas mindre än läsförståelsen i skolorna. Orsakerna därtill är varierande; bland annat kan nämnas bristen på övningsmaterial. Expression orale Årets prov i muntlig produktion och interaktion omfattade två rollspel som skulle genomföras av två elever tillsammans. Läraren skulle vara närvarande och komma in med stödfrågor om samtalet avstannade helt. I den första dialogen skulle elev A begära information och elev B berätta; i dialog 2 skulle elev A berätta och be om råd, och elev B ställa några frågor och ge råd. 2

3 Av de lärare som genomförde provet tyckte 65 procent att den första uppgiften var bra, 32 procent tillfredställande och 3 procent mindre bra. Den andra uppgiften ansågs inte vara lika bra: 15 % av lärarna tyckte att den var mindre bra, 43 procent tillfredställande och endast 42 procent bra. Lärarna var dock i stort nöjda eller mycket nöjda med provets utformning och bedömningsexemplen. Det muntliga provet är ett bra och viktigt komplement till de övriga. Även där har man stor hjälp av de medskickade exemplen. Nyttig och bra övning. Mycket avslöjande och bra att ta till när man vill ge ett rättvist betyg. Som framgår av tabellen ovan, prövades inte alla elever i provdelen Expression orale. Många lärare prövade hela gruppen medan andra valde vilka elever som skulle prövas. Några lärare (21 procent) valde att inte använda delprovet. Därför måste elevresultat tolkas med stor försiktighet. Det är glädjande att notera att andelen inrapporterade elevresultat var jämförelsevis stor i år. Orsakerna därtill kan vara av olika slag: Provet genomfördes parvis och lärarna kunde bedöma elevernas prestationer i stället för att behöva delta i samtalet. Detta minskade provtiden avsevärt. Motsvarande prov i engelska, Speaking, är numera obligatoriskt och detta stimulerade förmodligen lärarna att genomföra delprovet även i andra språk. Dessutom vet nu flertalet av lärarna (87% av dem som besvarade enkäten) att delprovet i muntlig produktion och interaktion skickas ut till skolorna i början på vårterminen och att de får hela terminen på sig för att genomföra provet. De lärare som inte genomförde delprovet angav huvudsakligen två skäl: tidsbrist och elevernas nervositet. Genomfördes inte, delvis p.g.a. tidsbrist men också därför att det tidigare visat sig att eleverna blir så nervösa att de presterar sämre än normalt eftersom de känner sig pressade av provsituationen. För dem blir detta blodigt allvar, tyvärr. Compréhension écrite Årets läsförståelseprov omfattade fyra delar med stigande svårighetsgrad. De lärare som besvarade enkäten var nöjda med innehållet och variationen i texter och uppgifter. Bra med varierade typer av texter och svar. Vid läsningen ökar svårighetsgraden och det är bra. Betygsgränserna för betygen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd var 14, 24 och 31 för delprovet Compréhension écrite av totalt 37 poäng. Mellan 85 och 88 procent av lärarna var nöjda med betygsgränserna. Av dem som inte var nöjda tyckte nästan hälften att betygsgränserna var för högt satta och den andra hälften att de var för lågt satta. En av frågorna i enkäten angående delprovet Compréhension écrite gäller texternas lämplighet. Juliette bedömdes som lämplig av 99 procent, Ils vivent chez leurs parents av 98 procent, 3

4 L éléphanteau nouveau av 96 procent men Libérons Hoëdic! av endast 72 procent. Den sista texten ansågs vara svår (svår 42 procent, ganska svår 40 procent, lagom 14 procent, ganska lätt 3 procent och lätt 1 procent). Bedömningsanvisningarna bedömdes som tydliga av 97 procent och tiden att genomföra uppgiften bedömdes som lagom av 89 procent. 10 procent tyckte att tiden var lite för kort, särskilt för svaga elever. En del lite svagare elever tyckte det var ont om tid. Valet av texten Libérons Hoëdic! var kanske lite vågat, på grund av textens svårighet men detta balanserades av lätta frågor, åtminstone de flesta av dem: 6 frågor klarades av merparten av eleverna, två av drygt hälften och två klarades av 34/37 procent av eleverna. För de två sistnämnda frågorna krävdes från eleverna en lite djupare förståelse av texten. En lärare i enkäten drar följande slutsats av det resultat som hennes elever presterar på årets läsförståelseprov: Eleverna förvärvar under kursens gång hyfsad läsförståelse. Expression écrite Eleverna fick välja mellan två ämnen: svara på ett brev från en vän eller skriva en redogörelse om ett brott de bevittnat. Den första uppgiften bedömdes som lämplig av 98 procent av lärarna, den andra av bara 84 procent. Valmöjligheten uppskattades, men många lärare påpekade att de flesta elever valde det första alternativet. Två ämnen att välja emellan gör det roligare för eleverna. Une agression var svårare än brevet. Här måste man behärska bland annat tempusanvändning. Bra att det finns alternativ, både för svagare elever så att de klarar sig, men även för duktiga så att de får vissa vad de kan. Det andra alternativet var svårare, eftersom det kräver mer fantasi. Agression: tveksamt ämne för ungdomar. Ger inte utrymme för några djupare reflexioner. Våld finns det nog av i vårt samhälle idag. 99 procent tyckte att de hade haft god (52) eller ganska god (47) hjälp av bedömningsanvisningarna med kommenterade elevprestationer. Som föregående år har Expression écrite lägre andel elever med höga betyg, 15 procent MVG, jfr med 22 procent MVG för Compréhension écrite och Compréhension orale. Kanske är förklaringen att delfärdigheten skriftlig produktion inte övas lika mycket som de andra delfärdigheterna. En annan förklaring kan vara att lärarna vid bedömning av elevernas uppsatser inte var beroende av fastställda poänggränser och kan ha bedömt sina elever strängt. Exempelmaterialet Näst intill alla lärare vet att det finns ett exempelmaterial att tillgå (136 av 142). Materialet är mycket uppskattat: Mycket bra att det finns möjlighet för eleverna att bekanta sig med provtypen. Användningen av det gör att eleverna är mentalt förberedda när det riktiga provet kommer. 4

5 Många önskar ytterligare exempelmaterial. Materialet kommer enligt planerna att utökas under våren Internet 80 procent av de lärare som besvarade enkäten visste att alla skolor fick ett erbjudande om att hämta vårens kursprov via Internet. Bara 5 procent utnyttjade den möjligheten. Av dem som inte hämtade provet via Internet är ofta kommentarerna mycket negativa: Detta blir i nuläget för besvärligt och arbetskrävande. Vem skulle tjäna på det? Datorerna krånglar till saker och ting. Av dem som hämtade provet via Internet tyckte de flesta att detta gick smärtfritt när det gällde textfilerna, men föredrog oftast att beställa ljudfilerna. Lärarnas uppfattning om kursprovens påverkan I tabellen nedan redovisas lärarnas synpunkter från enkäten på några frågor om hur provet relaterar till kursplanen, undervisningen och betygsättningen. Dessa frågor är gemensamma för proven i flera ämnen. Fördelning av lärarnas synpunkter på kursprovet i B-franska B/franska steg 4, vt 01 I vilken utsträckning anser läraren att kursprovet I mycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning/ingen utsträckning alls..speglar ämnessynen i kursplanen Antal svarande lärare..påverkar lärarens tolkning av kursplanens mål och betygskriterier..påverkar de arbetsformer läraren använder i undervisningen..påverkar det innehåll i betydelsen delmål och delfärdigheter etc. som tas upp i undervisningen..påverkar vilket slutbetyg läraren ger enskilda elever procent av de lärare som besvarat enkäten ansåg att provet i ganska stor eller mycket stor utsträckning speglar ämnessynen i kursplanen. Som redan påpekats var de allra flesta lärare nöjda med provets utformning och de föreslagna betygsgränserna. Av detta kan man dra slutsatsen att lärarnas bedömning av eleverna förmodligen ganska ofta överensstämmer med provets resultat. Hur kan man då förklara att så mycket som 81 procent av lärarna anger att kursprovet påverkar vilket slutbetyg de ger enskilda elever? Lärarnas kommentarer i detta avseende visar att de svarsalternativ som erbjuds kan tolkas på olika sätt. Här följer tre svar på ovanstående fråga, med tillhörande kommentarer. 1. Ganska stor utsträckning: NP-resultatet brukar i regel stämma väldigt väl överens med det betyg jag som lärare har tänkt ge. 5

6 2. Ganska liten utsträckning: Elevresultaten på nationella prov brukar nästan alltid bara bekräfta mina betygsfunderingar, så därför svarar jag i ganska liten grad på sista frågan 3. Mycket liten utsträckning: Det är mer korrekt att säga att det är målen som styr undervisningen men eftersom provet i det här fallet enligt min åsikt testar hur väl eleverna nått målen så kan jag välja att svara i mycket stor eller i mycket liten utsträckning. Med nuvarande enkät är det svårt att veta exakt vad lärarna menar när de svarar att provet påverkar vilket slutbetyg de ger enskilda elever utan att kommentera sina svar. De kan mena samstämmighet likaväl som påverkan. För övrigt är lärarnas kommentarer mycket värdefulla. Här följer två kommentarer som belyser ofta förekommande åsikter om provets påverkan: Några lärare tycker att kursprovet är ett prov bland andra: Eleverna får flera prov som kan vara väl så utslagsgivande. Andra anser att provet bidrar till en likvärdig betygsättning i landet och därmed ger lärarna en viss trygghet : NP visar vägen men naturligtvis måste arbetsinsatsen under året vara viktig i bedömningen. NP ger oss en trygghet, som visar att vi ligger ungefär lika i Sverige. Svar: Mellan stor och liten utsträckning. 6