Min resa 2ll entreprenöriellt lärande

Transkript

1 Min resa 2ll entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande Boden ENA Projektet Teknikens Hus 31 oktober Learn to fail, or fail to learn Lär dig att misslyckas så du inte misslyckas med lärandet Ett företag som arbetar med att stimulera och engagera individer och grupper till ett utvecklingsinriktat och entreprenöriellt förhållningssätt. 1

2 Många forskningsämnen A SK ÖRÄRT EN LIN R ISIP EPLTID TR MU N E PEDAGOGIK & LÄRANDE ESTETIK & KONSTNÄRLIGHET PSYKOLOGI GEOGRAFI NATIONALEKONOMI FÖRETAGSEKONOMI NÄTVERK SOCIALANTROLOPOGI SOCIOLOGI ORGANISATIONSBETEENDE Kaarin Kivimäki 2008 P Entreprenöriellt förhållningssä7 för skola i Norrbo7en Länsstyrelsen Företagsamhetsprogrammet Entreprenörskap i lärarutbildningen Poängutbildning, projekt i kommuner, allmänna utbildningsområdet lärarutbildningen Skolverket 2010 ff Uppdragsutbildning om entreprenöriellt lärande via lärosäten i Sverige ENA 2010 ff EU - 8 nyckelkompetenser Snabbporträ7 1. KommunikaTon på modersmålet. 2. KommunikaTon på främmande språk. 3. MatemaTskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära ay lära. 6. Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens. 7. Entreprenörskap & företagaranda. 8. Kulturella uyrycksformer. 2

3 DEFINITION- INITIATIVFÖRMÅGA OCH FÖRETAGARANDA hyp://ec.europa.eu/dgs/educaton_culture/publ/pdf/ll- learning/keycomp_sv.pdf AssociaTonsuppgi] En entreprenöriell lärare Ini2a2vförmåga och företagaranda är individens förmåga ay omvandla idéer -ll handling. Det innebär krea-vitet, innova-on och risktagande och förmågan a6 planera och leda projekt för a6 uppnå de mål som ställts upp. DeYa är ey stöd för de enskilda, inte bara i vardagslivet (både hemma och ute i samhället), utan också i arbetslivet och gör arbetstagarna både mer medvetna om det sammanhang de verkar i och mer benägna ay ny6ja de möjligheter som står -ll buds. Det är också en grund för mer specialinriktade färdigheter och kunskaper som behövs av dem som etablerar eller bidrar Tll social eller kommersiell verksamhet och bör omfaya medvetenhet om etska värderingar och främja goda styrelseformer Begreppet entreprenörskap Tillväxtverket, Skolverket m fl. använder följande defini2oner: Entreprenör - en som gör! "En entreprenör tar itu med problem och finner lösningar, går från tanke Tll handling, förverkligar en idé eller är allmänt företagsam." Entreprenörskap a7 se möjligheter och gå från tanke 2ll handling! "Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, iden-fierar möjligheter och gör något med dem för ay omforma idéer Tll praktska och målinriktade aktviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang." Entreprenörskap handlar om a7 skapa värde för andra - Socialt entreprenörskap är en vik2g del socialt entreprenörskap tar sikte på förnyelsen av samhället som sådant och kan omfaya såväl enskilda som frivilliga organisatoner, föreningar och rörelser Widar Andersson (s) En människa eller aktör som både har modet och viljan ay tänka och pröva nyy inom sociala områden, människonära verksamheter. De finns överallt, vissa mer synliga än andra. Det handlar alltså inte bara om människor som gör sociala insatser för sina medmänniskors skull, eller den så kallade allmänna nyyan, utan även om dem som testar okonventonella säy ay arbeta Tove Lifvendal, Människor som gör,(2005) 3

4 Uppstår inte slumpartat Exempel på entreprenörer Bakom varje steg och innova2on finns en eller fler personer som medvetet bryter mönster vågar ta risken ay misslyckas utmanar mentala gränser De gör tvärtemot vad vi få7 lära oss, nämligen AY man ska anpassa sig AY man får inte misslyckas AY man skall göra som man alltd gjort Ann- Marie Israelsson, Teknikens Hus Muhammad Yunus, Grameen Bank, Bangladesh Yngve Bergqvist, ICE HOTEL, Jukkasjärvi Harald Edelstam, ambassadör, Sverige Pia Hulkoff, Bu2ken på landet, Korpikylä Kris2na Karlsson, Guldfisken AB, Kalix Gunnar Liljedahl, Liko AB, Alvik Jan Hansson, JH AB Vad är entreprenörskap bra Tll? Genom entreprenöriella handlingar: Omvandlar vi i samhället informaton/kunskap Tll nya produkter och processer (för både kommersiella och ideella sy]en) Görs samhället mer effektvt genom bäyre utnyyjande av resurser Fylla hålen Tllfredställa kända behov KreaTv destrukton skapa nya förutsäyningar Drivs utvecklingen i samhällets alla sektorer på fungerar som samhällets förändringsmotor Det har inte alltid varit lätt att arbeta med entreprenörskap/ företagsamhet i det svenska skolsystemet (Bengt Johannisson, 2008) Era (decennium) Dominerande förhållningssä7 Kommentarer tal FÖRAKT Entreprenören ses som kapitalismens fula ansikte tal FÖRNEKELSE Entreprenörskap finns knappast alls på agendan, vare sig i samhällsdebayen i stort eller i det akademiska samtalet tal FÖRSTÅELSE Acceptans av entreprenörskap som (ny)företagande samexisterar med bilden av entreprenörskap som företagsamhet tal BEJAKANDE Företagsamhet i skilda framträdelseformer inordnas i offentliga och akademiska diskurser tal PRAKTISERANDE? Entreprenörskap som livsform och verksamhetsform integreras i olika praktker i och utanför skolan 16 4

5 Lösa arbetslösheten Skapa sysselsäyning Egen anställning KollekTva lösningar Individuella lösningar Personliga och kollektva lösningar ReakTv AkTv ProakTv Lärande i arbetslivet Företagsamhet Entreprenörskap Undervisning i fokus Lärande i fokus Självlärande, kooperatvt lärande Behaviorism och kognitvism KogniTvism och konstruktvism Meta- kognitvism & social konstruktvism Läraren i centrum Eleven i centrum Elevers samspel med andra Erfarenheter betonas Kompetens betonas Social kompetens betonas AY få kunskap (konsumera) AY leta kunskap (söka) AY skapa kunskap (producera) Infosamhället och postndustriella samhället Kunskapssamhället och tjänstesamhället Det lärande samhället och det entreprenöriell samhället Återkommande utbildning Livslångt lärande (LLL) LLL och livsviy lärande (Falk- Lundqvist & Hallberg mfl., 2011) Dewey ( ) learning by doing ryggrad för aktvitetspedagogiken skolans del i samhället Piaget ( ) barnets perspektv Vygotskij ( ) kunskapens perspektvberoende och kollektva karaktär, ay agera som deltagare i olika sociala praktker Freinet ( ) verkligheten som läromedel, kunskap är meningsfull om den kommer Tll användning. Montessori ( ) barns strävan ay utveckla sig själv och den vuxne ger handledning och bidrar Tll en omgivning för lärande. Hur? Hu r? Lärandets dubbelhet både anpassning och utveckling (Ellström, 2002) Krea8vitet Fantasi Produk2onens logik tanke och reflekton; alternatvtänkande, experiment och risktagande; tolerans för olikhet, osäkerhet och felhandlingar; - ey utvecklingsinriktat (entreprenöriellt) lärande? Hu r Utvecklingens logik Vi behöver båda, men hur skall balansen se ut? Lgr 11 Lgy 11 Proak8vitet Ansvarsförmåga Lgr 11 Lgy 11 HANDLINGSORIENTERAT LÄRANDE & FÖRMÅGEUTVECKLING Möjlighets- spaning Lgr 11 Hur? EffekTv handling på rutn eller regelbaserad handlingsnivå Problemlösning genom Tllämpning av givna regler/ instruktoner Enhetlighet och liktänkande, stabilitet och säkerhet; - ey lärande inriktat mot bemästring av procedurer och rutner Samarbete Nätverk Lgr 11 Lgy 11 Lgy 11 Värdeorientering Risktagande Mod Hu r? r? Teore2sk plamorm för entreprenöriellt lärande Hu Samhälleliga drivkracer, paradigm och förespråkande adtyder i utbildningssektorn (Falk- Lundqvist & Hallberg mfl., 2011) 5

6 Resultat Vad? INNEHÅLL Scheman Lokaler Produkter Uppdrag Organisation Process Ledarskap Hur? Reaktivt eller proaktivt? Beslutsfattande Auktoritärt eller demokratiskt? Kommunikation Debatt, diskusssion eller dialog? Samarbete Källa Värdeskapande eller destruktivt? Vem? Värderingar - Attityder - Beteende OSYNLIGT, DIFFUST & SVÅRHANTERAT Blinda fläcken: den inre drivkra]en som styr vårt agerande SYNLIGT, KONKRET & LÄTTDISKUTERAT VAD? Ekonomi Tjänster Förhållningssätt Kunskapssyn - Människosyn - Samhällssyn Ensam Arg Tacksam Hjälplös Känslor - kan ej ifrågasättas! Nöjd Trött Nyfiken Förtvivlad Lättad Maktlös Lugn HUR? PROCESS Stolt Glad SAMTALET EN MOTOR FÖR UTVECKLING Förvånad Kivimäki & Co Så som det är i världen är ek resultat av hur vi har pratat

7 Några talar alltd, andra är alltd tysta Reflekterande 4 KREATIVITET 3 DIALOG Skapande dialog Reflekterande dialog Delarna prioriteras Helheten prioriteras (Ensam) (Tillsammans) 1 ARTIGHET 2 DISKUSSION (Delade) monologer Debatt eller problemlösning Reaktiv Källa: W. Isaacs, Utmärkande för en god lyssnare Tar vara på Tllfället frågar sig vad kan jag lära mig av deya? Undviker ay bedöma, lyssnar för full förståelse. Lyssnar e]er centrala teman eller idéer Är engagerad och visar också det med kroppsspråket - Ger feedback, frågar, stämmer av. Kämpar med okoncentraton - Tolkar laddade ord och söker feedback på sin tolkning. Förutser, sammanfayar, lyssnar mellan raderna och ser helheten. Försöker möta samtalspartners sinnesstämning, kalibrerar in stämning och matchar partnern. Ger akt på kroppsspråk - Har och uppvisar empat 2. Man tar ordet från varandra, intryck ay ingen lyssnar. Alla väntar på en öppning. 3. Diskussion istället för ay lyssna. Alla tror ay de har lösningen. 4. Ingen törs framhäva sig trots ay det skulle var en fördel för gruppen. 5. Ingen rak kommunikaton. Tissel och tassel 6. Man får goda råd KOM! MUNI! KATIVA! SIG! NALER! PÅ! OTRYGG! HET! Utmärkande för en mindre god lyssnare Slutar lyssna om framförandet eller ämnet är tråkigt - Brukar o]a råka i argumentaton. Lyssnar hela Tden e]er fakta. Lyssnar inte Tll helheten. Visar inte engagemang, låtsas mer vara intresserad men kämpar inte med sin okoncentraton. Reagerar på värdeladdade ord - Dömer o]a och snabbt. Försöker i samtalet övertyga partnern om sin egen sanning. Startar gärna samtal med förbipasserande eller inbrytare. Påpekar o]a det som han/hon tycker är fel - Ignorerar kroppssignaler som ges. 7

8 Så som det är i vår organisa2on är e7 resultat av hur vi har pratat & förhandlat sinsemellan