Kvalitetsutveckling kring stödet för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i Kronobergs län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsutveckling kring stödet för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i Kronobergs län"

Transkript

1 FOU-RAPPORT 2009:4 Kvalitetsutveckling kring stödet för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i Kronobergs län Susann Swärd

2 FoU Välfärd i Södra Småland och författaren Bearbetning av omslagsbilden: Dorthe Geisler Redigering/layout: Dorthe Geisler

3 SAMMANFATTNING Regeringen har under 2007 och 2008 tilldelat pengar för att på kommun nivå stärka kvinnojourer och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Länsstyrelsen i Kronobergs län har gett bidrag till kommunerna i västra länet för satsningar inom Familjefrid Sunnerbo i västra Kronoberg och inom Kvinnojouren Blenda i östra Kronoberg. Denna utvärdering beskriver de resultat som uppnåtts i relation till uppsatta mål. Länsstyrelsen i Kronbergs län är uppdragsgivare och FoU Välfärd i Södra Småland har genom utvärderaren Susann Swärd (fil.mag.) och handledaren Hans Thulesius (med.dr) genomfört utvärderingen. Projektledare och anställda vid Kvinnojouren Blenda och Familjefrid Sunnerbo har aktivt deltagit i utvärderingen liksom personal från länets åtta kommuner, tio samarbetsorganisationer, sju ungdomsledare och en lärare från västra Kronoberg, samt fem samarbetsorganisationer och åtta frivilliga vid Kvinnojouren Blenda från östra Kronoberg. I Sverige har antalet anmälningar av misshandel av kvinnor bekanta med förövaren och grova kvinnofridsbrott ökat. Men i Kronobergs län är den genomsnittliga ökningen mindre. I Kronobergs län har regeringens mål att stärka arbetet med våldsutsatta kvinnor uppmärksammats. De flesta kommuner i Kronoberg har uppdaterat sina rutiner och handlingsplaner som gett en ökad beredskap för stöd och hjälp åt kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Barnens situation och behov av stöd har betonats, vilket gett ökad kompetens bland frivilliga och kommunhandläggare. Familjefrid Sunnerbo har bland barn och ungdomar ökat medvetenheten om problemen med våld i nära relationer, och ökat kompetensen hos lärare och andra yrkesgrupper som i sin vardag arbetar med ungdomar. Familjefrid Sunnerbo har fyllt en viktig funktion i det övergripande och sammanhållande arbetet mellan kommunerna. Man har gjort förebyggande pedagogiska insatser

4 som andra aktörer inte mäktat med. Osäkerheten kring projektets fortlevnad innebär dock en risk att förlora kompetent personal, och ger svårigheter att arbeta mer långsiktigt. Kvinnojouren Blenda har genom stödet från Länsstyrelsen ökat tillgängligheten och kvaliteten i stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn. Man har också satsat på kompetensutveckling av ideella frivilligarbetare som har stannat kvar i stor utsträckning. Detta har ansetts vara ett resultat av att Kvinnojouren Blenda genom fasta resurser fått en ökad stabilitet och kvalitet i sina insatser. Kvinnojouren Blenda har haft en självklar ställning i arbetet med våldsutsatta kvinnor och ett fortsatt stärkt samarbete har av alla aktörer setts som både självklart och nödvändigt. Varken Familjefrid Sunnerbo eller Kvinnojouren Blenda har använt sig av evidensbaserad kunskap som grund för kompetensutvecklande insatser och det saknas en strategi kring utbildningsbehoven i länet. Det saknas även konkreta nationella forskningsresultat som visar på hur man kan skapa en evidensbaserad grund för kompetenshöjande insatser och stärkta strategiska satsningar på kommunnivå. Stödet till Kvinnojouren Blenda i östra Kronoberg, och Familjefrid Sunnerbo i västra Kronoberg har ökat fokuseringen på våld i nära relationer samt ökat samarbetet mellan kommuner och ideella aktörer.

5 INNEHÅLL 1. introduktion & metod Inledning Bakgrund Våld mot kvinnor ett globalt fenomen Våld mot kvinnor i Sverige Barn som bevittnar/utsätts för våld i hemmet Insatser i Sverige Metoddiskussion Datainsamlingsmetoder Översikt över respondenter i utvärderingen Analysmetoder Begränsningar Validering och reliabilitet situationen i kronobergs län Statistik för Kronobergs län Kvinnofrid Kronoberg Kommunernas information på nätet för våldsutsatta kvinnor Centrum mot våld i nära relationer resultat Fiktivt vinjettfall kring stödkedjan för våldsutsatta kvinnor Fiktivt vinjettfall kring stödkedjan för barn som bevittnar våld hemma Västra Kronoberg Familjefrid Sunnerbo och dess verksamhet Ungdomsgrupperna Allan och Ellen Skyddsängeln Carro Samarbete med kommunerna Kommunala handlingsplaner Samarbete med andra aktörer Kompetenshöjande insatser

6 .3.8 Övriga kommentarer kring Familjefrid Sunnerbo Östra Kronoberg Kvinnojouren Blenda och dess verksamhet Skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras barn Frivilliga vid Kvinnojouren Blenda Samarbete med kommunerna Samarbete med andra aktörer Interna kompetenshöjande insatser Externa kompetenshöjande insatser Övriga kommentarer kring Kvinnojouren Blenda slutdiskussion Situationen i Kronobergs län Stödstrukturen för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld Stödet till våldsutsatta kvinnor Ökat barnfokus Projektutvecklingen av Familjefrid Sunnerbo och Kvinnojouren Blenda Stärkt förebyggande arbete mot våld i nära relationer Särskild satsning på Kvinnojoursverksamhet Ökad samverkan Kompetensutveckling av professionell personal och ideellt verksamma Slutkommentarer...73 REFERENSER...75 BILAGOR...79 Bilaga 1: Våld i nära relationer Bilaga 2: Särskilt utsatta kvinnor 6

7 Begreppsförklaringar Genusrelaterat våld Används ofta i internationella sammanhang och syftar på våld som oftast men inte enbart begås mot kvinnor och barn pga. deras svagare maktställning. Grov kvinnofridskränkning Avser upprepade/systematiska kränkningar (misshandel, hot, olaga tvång, frihetsberövande, hemfridsbrott, sexuellt tvång etc.) av kvinnan och där förövaren är en person som hon har eller har haft en nära relation till. Upprepade fall av sådana brott ska bedömas tillsammans och resultera i ett strängare straff än vad de enskilda gärningarna bedömda var och en för sig skulle medföra. Grov misshandel Kvinnofridsbrott Kvinnomisshandel Könsmaktsordningen Könsrelaterat våld Föreligger om gärningen är livshotande, offret tillfogas svår kroppsskada, allvarlig sjukdom eller gärningsmannen visar särskild hänsynslöshet och råhet. Används allmänt för våld som drabbar kvinnor i relationer, särskilt från män, samt sexuella övergrepp. Används ofta som samlingsbegrepp för systematisk upprepad misshandel inom en nära relation. Ett språkligt problem är att ord som kvinnomisshandel och ännu mer så kvinnovåld kan uppfattas som att kvinnan är förövaren och inte offret. En systematiskt och historiskt hierarkisk underordning av kvinnor i samhället och en överordning av män. Används ofta i internationella sammanhang och syftar på våld som oftast men inte enbart begås mot kvinnor och barn pga. deras svagare maktställning. 7

8 Misshandel Sexualiserat våld Sexuellt våld Våld i nära relationer Våld mot kvinnor Våldtäkt Ett brott som består i att man tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter offret i vanmakt eller annat liknande tillstånd. En nordisk beteckning för en sammanslagning av det strukturella och det individuella våldet mot kvinnor från pornografi till ett incestuöst övergrepp mot ett omyndigt barn. Våldtäkt, sexuellt utnyttjande, sexuellt tvång och andra liknande övergrepp. Våld som utövas av make, sambo, pojkvän, särbo eller partner allmänt som inkluderar samkönade relationer. Det kan avse aktuella och tidigare relationer. Våld i nära relationer har liksom familjevåld även använts för att inkludera våld i andra än intima relationer. Detta övergripande begrepp syftar på våld som drabbar kvinnor i sin status som kvinnor och som ofta skiljer sig från våldet som drabbar män. Våldtäkt förutsätter inte att ett direkt fysiskt våld eller tvång har använts. Förövaren kan ändå bli dömd för det, om offret hotats eller befinner sig i hjälplöst tillstånd genom att exempelvis vara medvetslös, sovande, berusad eller påverkat av andra droger, sjuk, eller drabbad av kroppsskada eller psykisk störning. (Leander 2007) 8

9 1. INTRODUKTION & METOD 1.1 Inledning Länsstyrelserna har sammanlagt 109 miljoner att fördela under 2007 och 2008 på kommunala projekt som förbättrar stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Målet är att våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp ska få det oavsett vilken kommun de bor i. Som ett led i detta ska projekten öka stödet till lokala kvinnojourerna och se till att kommunernas arbete blir mer målinriktat, strukturerat och samordnat (Socialstyrelsen 2008). Länsstyrelsen i Kronobergs län är uppdragsgivare och FoU Välfärd i Södra Småland har genomfört utvärderingen genom Susann Swärd, fil.mag. och handledaren Hans Thulesius (med.dr). Syftet med denna utvärdering är att studera vilka effekter insatta resurser från Länsstyrelsen i Kronobergs län har fått i relation till Regeringens övergripande målsättning med satsningen på stöd för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i hemmet. De två projekten har olika inriktningar: I västra Kronoberg har Familjefrid Sunnerbo främst fokuserat på förebyggande arbete gentemot elever och skolpersonal, samt utvecklande av handlingsplaner för de tre kommunerna. I östra Kronoberg har projektet syftat till att stärka Kvinnojouren Blendas verksamhet och man har tillsatt två tjänster som utökat kvinnojourens tillgänglighet och möjlighet att ge stöd till kvinnor som upplevt våld i nära relationer. 9

10 De övergripande frågeställningarna är: Hur ser stödstrukturen ut i östra respektive västra Kronoberg? Får målgruppen ett likvärdigt stöd i östra respektive västra Kronoberg? Hur har de projekt som Länsstyrelsen finansierat utvecklats i östra respektive västra Kronoberg? Från vilka strategier och utifrån vilken evidens har insatta utbildningssatsningar valts? Hur har kunskapsbasen utvecklats och tillämpats bland professionell personal och ideellt verksamma i västra och östra Kronoberg? Hur har antalet polisanmälningar om våld mot kvinnor utvecklats i Kronoberg sedan 2005? 1.2 Bakgrund Våld mot kvinnor ett globalt fenomen Våld mot kvinnor innebär en kränkning av kvinnors rättigheter och grundläggande friheter och skadar, eller t.o.m. upphäver, kvinnors åtnjutande av dessa rättigheter och friheter. Mäns våld mot kvinnor har uppmärksammats som ett hot mot hälsa, jämlikhet och demokrati för kvinnor och flickor världen över. FN deklarerade redan 1948 i Förklaringen om de mänskliga rättigheterna att envar har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Konventionen om avskaffande av alla slags diskriminering av kvinnor från 1979 utgår från kvinnors rättigheter och friheter att vara jämställda männen i det offentliga och privata livet. Konventionen tar även upp äktenskap och familjerättsliga frågor, men berör inte direkt våld mot kvinnor. FN:s deklaration om brottsoffers rättigheter kom 1985 och tar upp grundläggande principer för behandling av brottsoffer utifrån respekt och medkänsla, samt rätten att få rättsordningens skydd. Den behandlar även samhällets ansvar för materiell, medicinsk, psykologisk och social hjälp till brottsoffer, samt behovet av respekt, kunskap och förståelse hos berörd personal (polis, rättsväsende, sjukvård och socialtjänst), (Stenson, Claesson & Heimer 2006). 10

11 FN:s generalförsamling antog 1993 Deklarationen om avskaffandet av våld mot kvinnor, vilket i sin första artikel definierar våld mot kvinnor som:..varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i, eller sannolikt kommer att resultera i, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, innefattande hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckliga frihetsberövanden, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (Stenson, Claesson & Heimer 2006) Samma deklarationsartikel konstaterar att:..våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män, vilka har lett till mäns dominans över och diskriminering av kvinnor och förhindrat kvinnors fulla möjligheter till framsteg samt att våld mot kvinnor är en av de avgörande sociala mekanismer genom vilka kvinnor tvingas in i en underordnad ställning gentemot män. (Leander 2007) Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem och Världshälsoorganisationen (WHO) beräknar att en tredjedel av världens kvinnor utsatts för våld eller våldtäkt, samt att i ungefär hälften av alla mord på kvinnor är deras partner förövaren (Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2009). Skandinaviska siffror visar att fysiskt våld förekommer i nuvarande relationer för runt 7 procent av kvinnorna i Sverige, 9 procent av kvinnorna i Norge och 20 procent av kvinnorna i Finland (Stenson, Claesson & Heimer 2006) Våld mot kvinnor i Sverige Trots att Sverige har kommit långt i utvecklingen för jämställdhet medger regeringen att kvinnors utsatthet för mäns våld fortfarande är ett stort samhällsproblem. Våldet mot kvinnorna leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar ofta den våldsutsatta kvinnans hela livssituation. Det konstateras att merparten av gärningsmännen är män, även om förövaren i vissa fall också varit en kvinna (Regeringens skrivelse 2007/08:39). 11

12 Män och kvinnor drabbas olika av våldsbrott. När det gäller polisanmälda mord, dråp och misshandelsfall är offren oftare män och de är mer benägna än kvinnor att polisanmäla det våld de utsatts för. Männen drabbas främst av våld utomhus och i offentliga miljöer, och endast 25 procent av männen känner den person som misshandlade honom. De flesta polisanmälningarna kring misshandel av kvinnor sker i hemmet och nästan 75 procent av kvinnorna som polisanmäler misshandel känner sin förövare. Det är oftast en man som kvinnan har eller har haft en relation till, men det kan också vara en manlig släkting eller annan bekant (Leander 2007). Kvinnor som utsatts för våld från en närstående man har ofta blivit det vid upprepade tillfällen. Minst hälften av kvinnor som polisanmäler brotten uppgav att de varit utsatta för upprepat våld. Närmare en tredjedel av de kvinnor som anmäler att de varit utsatta för misshandel av en närstående gör en ny polisanmälan inom 12 månader (Regeringens skrivelse 2007/08:39). Mäns våld mot kvinnor är inte begränsat till fysiskt våld, utan kan utövas på flera sätt: fysiskt, psykiskt och sexuellt eller genom hot. Våldet förekommer i alla samhällsgrupper och i alla åldrar, och det går inte heller att säga att det finns särskilda typer av personer som är mer våldsbenägna än andra. Våld mot kvinnor är en brottslig handling, en kränkning av den kroppsliga integriteten och av kvinnors grundläggande friheter och rättigheter (Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2009). Regeringen klargör att varje våldsutsatt kvinna måste bemötas utifrån sitt behov av stöd och skydd oavsett vem hon är och vilken bakgrund hon har. Vissa grupper av kvinnor är dock särskilt utsatta när det gäller våld, t.ex. kvinnor med funktionsnedsättning, utländska bakgrund, missbruk eller unga/äldre kvinnor (Regeringens skrivelse 2007/08:39). I landstingets handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta kvinnor nämns även kvinnor som prostituerar sig, lesbiska och bisexuella kvinnor samt kvinnor som kan utsättas för så kallat hedersrelaterat våld. Även ensamstående kvinnor och ensamstående småbarnsmammor anses vara särskilt utsatta grupper (Leander 2007). För en mer utförlig beskrivning av orsaker till att dessa kvinnor är mer utsatta än andra, se Bilaga 2. 12

13 I den Nationella trygghetsundersökningen 2006, samt i Brå-rapporten 2007:14, framkom att 1,8 procent av kvinnor i åldern år själva uppger att de varit utsatta för misshandel någon gång under senaste året. Omräknat till hela befolkningen innebär detta runt kvinnor, varav över 70 procent beräknas ha blivit utsatta för våld av en närstående person eller en bekant (Regeringens skrivelse 2007/08:39). I Sverige anmäldes fall av misshandel mot kvinnor under I fall var förövaren bekant med offret. Dessa siffror visar inte våldets hela omfattning eftersom många fall aldrig anmäls. Anmälningarna om misshandel mot kvinnor i Sverige har dock ökat med 33 procent de senaste tio åren, vilket Brottsförebyggande rådet bedömer dels beror på att kvinnor anmäler i högre grad och dels på att det faktiska våldet har ökat (Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2009). Sedan 1990 har antalet anmälda brott ökat med i genomsnitt drygt 400 anmälningar per år (Regeringens skrivelse 2007/08:39). När det gäller våld mot kvinnor är mörkertalet troligen mycket stort och Brottsförebyggande rådet uppskattar att endast procent av all misshandel av kvinnor i nära relationer polisanmäls. När det gäller sexuella övergrepp uppskattar man att endast 5 10 procent av fallen anmäls till polisen (Leander 2007). I genomsnitt dödas 17 kvinnor varje år i Sverige av en närstående, och forskning visar att i över 50 procent av fallen där av en kvinna dödats, så är förövaren en man som offret hade eller hade haft en nära relation till (Leander 2007). För mer information kring mord, dråp och dödligt våld mot kvinnor i nära relationer i Sverige, se Bilaga 1. Socialstyrelsen har 2006 beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar ca tre miljarder kronor. Beräkningarna fördelar sig på direkta kostnader om ca 2 2,5 miljarder kronor för bl.a. sjukvård, rättsväsende och socialtjänst och indirekta kostnader som uppskattas till ca miljoner kronor vilka inkluderar värdet av produktionsbortfall samt värdet av ideellt arbete. Därutöver uppskattas transfereringarna till 690 miljoner kronor där sjukpenning beräknas uppgöra ungefär hälften. Beräkningen bör enligt Socialstyrelsen ses som en försiktig uppskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna (Regeringens skrivelse 2007/08:39). 13

14 1.2.3 Barn som bevittnar/utsätts för våld i hemmet Barnkonventionens artikel 19 slår fast att barn har rätt till skydd mot alla former av psykiskt såväl som fysiskt våld. Barn som bevittnar våld av eller mot närstående vuxna är att anse som offer för brott, och barn drabbas särskilt hårt av mäns våld mot kvinnor i hemmet. Enligt Rädda Barnen finns det mellan och flickor och pojkar i Sverige som bevittnar och upplever våld i hemmet. Socialstyrelsen framhåller att flera nordiska undersökningar om misshandlade kvinnor visar att barnen i merparten av fallen har varit närvarande vid våldstillfället (Regeringens skrivelse 2007/08:39). I en studie i Stockholm berättade 20 procent att de utsatts för våld under graviditeten. I nära 80 procent av fallen där kvinnan hade barn boende hos sig, hade barnen bevittnat våldet och 28 procent hade utsatts för våld, oftast av deras pappa. Ungefär hälften av de kvinnor som levde med barn ansåg att barnen behövde hjälp och flertalet av dessa hade också sökt hjälp, eftersom det är traumatiskt för barn att se sin mamma eller styvmamma bli slagen. Endast en bråkdel av de barn som upplever våld i hemmet får professionell hjälp (Stenson, Claesson & Heimer 2006). I brottsskadelagen regleras brottsoffers möjligheter att få brottsskadeersättning och lagen ändrades 2006 för att synliggöra barn som bevittnar våld mot en närstående och deras möjlighet att få brottsskadeersättning. Regeringen avser att tillsätta en utredning som bl.a. får i uppdrag att analysera och överväga om möjligheten till brottsskadeersättning för barn som bevittnar våld mot en närstående i realiteten har inneburit att stödet till dessa barn har stärkts (Regeringens skrivelse 2007/08:39) Insatser i Sverige Kommunerna har fått 109 miljoner årligen under 2007 och 2008 i statliga medel till arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Syftet var att förstärka kvinnojoursverksamheten och förbättra stödet till dessa kvinnor och barn. Satsningen ska redovisas i juni De projekt som genomförts i Kronobergs län och som utvärderas i denna rapport har mottagit medel som en del av denna satsning. Regeringen angav tre övergripande mål med satsningen (Socialstyrelsen 2008): 14

15 - Våldsutsatta kvinnor som söker stöd och hjälp ska få det oavsett i vilken kommun de bor. - Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld ska förbättras. Kommunernas arbete ska bli mer målinriktat, strukturerat och samordnat. - De lokala kvinnojourerna och brottsofferjourerna ska stärkas, och om det behövs ska kommunerna etablera nya ideella frivilligorganisationer som arbetar med att stödja våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld. Satsningen av statliga medel till kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld är en del av regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, samt våld i samkönade relationer, som presenterades under hösten Totalt satsas drygt 800 miljoner kronor på 56 olika åtgärder fram till Insatserna i handlingsplanen är generella, men särskilda insatser görs bl.a. för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Särskild satsning på kvinnojourer Det arbete som bedrivs inom ideella kvinnojourer, brottsofferjourer och andra frivilligorganisationer är ett värdefullt komplement till det arbete som bedrivs inom ramen för kommunens stödverksamhet. Dessa organisationer driver dessutom ett brett arbete för att öka samhällets kunskaper om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Regeringens proposition 2006/07:38). Syftet med satsningen är att förstärka kvinnojoursverksamheten och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta kvinnor och deras barn på lokal nivå, exempelvis genom kvinno- och brottsofferjoursverksamhet. Medlen fördelas av länsstyrelserna efter ansökan från kommunerna. Socialstyrelsen ansvarar för att tillsammans med länsstyrelserna följa upp och utvärdera satsningen på nationell nivå. Uppdraget ska slutredovisas den 1 juni 2009 (Regeringens proposition 2006/07:38). Stärkt förebyggande arbete Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfter fram behovet av att stärka det förebyggande arbetet, både vad det gäller att motverka att våld utövas och att avbryta våld 15

16 som pågår. Barn och unga är viktiga målgrupper i det förebyggande arbetet och handlingsplanen poängterar tidiga insatser i skolan och i andra sammanhang där barn och ungdomar befinner sig. Andra aktörer som nämns specifikt är rättsväsendets myndigheter, hälso- och sjukvården, skolan och socialtjänsten, vilka alla har en viktig roll i det förebyggande arbetet genom sina nära kontakter med människor i deras vardag. Genom ett professionellt bemötande, rutiner och dokumentation, samt kunskap om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, ökar förutsättningarna för att en våldsutsatt person eller en person som lever under hot om våld får rätt hjälp (Regeringens proposition 2006/07:38). Ökad samverkan Handlingsplanen för att bekämpa mäns våld mot kvinnor ser en ökad samverkan bland både offentliga och ideella aktörer som kommer i kontakt med våldsutsatta människor avgörande för att utsatta personer ska få den hjälp de behöver. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att inom ramen för sitt ansvarsområde ta initiativ till och på olika sätt stödja samordningen i länet av frågor som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor och barn som bevittnar våld. Målet för verksamheten ska vara att säkra ett gott och rättssäkert stöd för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Uppdraget ska redovisas senast den 1 maj På flera håll i landet har myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsproblematik utvecklat modeller för samarbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Modellerna bygger på en helhetssyn rörande problematiken med mäns våld mot kvinnor där kvinnan får det stöd och skydd hon behöver, där barnen ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser och där mannen erbjuds programverksamhet för att komma från sitt våldsamma handlande. Denna samverkan sker på lokal nivå och regeringen avsätter medel till kommuner som redan startat sådant samarbete för att kunna utvärdera dem samt till kommuner som är i skedet att utveckla liknande modeller (Regeringens proposition 2006/07:38). 16

17 Kompetenshöjande insatser Regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor anser att ökade kunskaper är avgörande för alla insatser som görs för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Forskning på området ska fördjupa och öka kunskapen hos myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsutsatta och förövare, i kombination med kompetenshöjande utbildning. Bland annat ska skolledare erbjudas fortbildning om problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck eftersom rektorer, lärare och övrig personal anses måste kunna tyda signaler för att kunna upptäcka problem. Regeringen har även gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att fortsätta genomföra insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck genom tjejjourernas verksamhet. Det anses angeläget att de flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan få stöd genom tjejjourernas verksamhet. Syftet med satsningen är att ge tjejjourernas medarbetare bättre kunskaper om hur hedersrelaterat våld och förtryck tar sig uttryck och på vilket sätt de kan nå kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Insatserna ska inriktas på kompetensutveckling av tjejjourernas medarbetare i form av nationell utbildning och lokala samarbetsseminarier mellan bl.a. tjejjourer, skola, ungdomsmottagningar, polis och socialtjänst, samt stöd till en mötesplats på Internet där ungdomar kan få information om hedersrelaterat våld och förtryck (Regeringens proposition 2006/07:38). 1.3 Metoddiskussion Datainsamlingsmetoder Denna utvärdering påbörjades under hösten 2008 och avslutades i april Under hösten genomfördes en bakgrundsanalys av information från relevanta myndigheter och aktörer som samverkar för att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld i hemmet. En initial telefonkontakt med Socialförvaltningen och Kvinnojouren Blenda i Växjö samt Socialförvaltningen och Familjefrid Sunnerbo i Ljungby i november/december 2008 följdes av ett första möte med Kvinnojouren Blenda i december 2008 samt Familjefrid Sunnerbo i januari Diskussionerna om hur 17

18 Länsstyrelsens medel har använts under projektet och olika sätt att mäta resultatet av de olika insatserna innebar att respondentgrupperna reviderades för att svara upp mot den verksamhet som bedrivits. Därefter utvecklades enkätfrågor till varje målgrupp, med direkt relevans för den samverkan målgruppen har haft med Kvinnojouren Blenda respektive Familjefrid Sunnerbo. Enkätfrågorna har i de flesta fall varit öppna för att inbjuda respondenterna att ge egna kommentarer, men det har även funnits ett antal fasta alternativ att ta ställning till för att en viss del av informationen skulle vara direkt jämförbar. Öppna frågor begränsar inte svaren utan respondenterna kan med egna ord beskriva sina erfarenheter och reflektioner (Rosengren & Arvidsson 2003). Två fiktiva vinjettfall om en hjälpsökande kvinna och en hjälpsökande tonåring togs fram, baserade på verkliga händelser. Vinjettfallen användes för att få fram information om vilka sorts insatser kommuner och organisationer skulle genomföra för att ge personerna stöd. Detta för att skapa en första förståelse kring om våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld kan få samma hjälp oavsett vilken kommun de bor i. Enkäterna skickades ut i februari och mars, samt i två fall i april. En påminnelse gick ut till dem som ännu inte hade svarat efter tre veckor. Då två kommuner upplevde svårigheter att fylla i enkäten ställdes frågorna istället telefonledes. Tre samarbetsorganisationer upplevde att de inte hade mycket kunskap att förmedla genom enkäten. För att försäkra att få in åtminstone några relevanta kommentarer från varje respondent förtydligades ett antal nyckelfrågor som skickades mailledes till dessa. Enkäten utformades i ett standard Word-dokument, med rutor att fritt skriva i eller med olika alternativ att kryssa i. Då alla inte hade samma Wordversion, eller använde andra datorprogram, har enkäten stundom upplevts som tekniskt svår att fylla i. Utvärderaren har dock inte haft några problem att utläsa svaren. 18

19 Kvinnojouren Blendas och Familjefrid Sunnerbos svar på enkäterna följdes upp av ett möte för att diskutera och förtydliga resultatet. Dessa aktörer fick även granska de stycken där deras kommentarer presenterades för att säkerställa att den information som de givit hade uppfattats på ett korrekt sätt. Då kommunerna både är projektansvariga och nyckelaktörer har deras enkätsvar följts upp med telefonintervjuer där de kunnat förtydliga sina svar och ge mer information kring kompletterande frågor. Fyra respondenter saknade e-postadress varpå enkäterna skrevs ut och skickades med post. En av dessa fick ett frankerat svarskuvert, som dock inte kom åter. Tre svar lämnades till Kvinnojouren Blenda Översikt över respondenter i utvärderingen Respondenterna identifierades initialt i utvärderingsuppdraget av Länsstyrelsen i Kronobergs län och FoU Välfärd i Södra Småland. En viss revidering har skett som följd av de initiala diskussioner som genomförts med Familjefrid Sunnerbo och Kvinnojouren Blenda. Bland annat har målgruppen brukare tagits bort då Familjefrid Sunnerbo inte arbetar direkt med brukare och att denna målgrupp därmed inte är relevant för utvärderingen i västra Kronoberg. I östra länsdelen finns det av sekretesskäl inga kontaktuppgifter till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld som fått hjälp av Kvinnojouren Blenda, då all sådan kontakt är konfidentiell. Vid kontakt med en Brottsofferjour arbetade den frivillige som svarade i telefon även som lärare i Ljungby och hade personliga erfarenheter av projektet Skyddsängeln Carro som hon gärna förmedlade vidare. Då hennes kommentarer belyser hur en målgrupp uppfattat det preventiva arbetet ute i skolorna lades hennes kommentarer till resultatet. I största möjliga mån har respondenternas kommentarer och åsikter presenterats på ett anonymt sätt, där det framgår vilken respondentgrupp de tillhör, men inte direkt vilken aktör inom gruppen det är. Då Kvinnojouren Blenda och Familjefrid Sunnerbo är huvudaktörer i utvärderingen presenteras deras åsikter öppet. Kommunrespondenterna i västra Kronoberg presenteras som kommun I, II och III, och kommunerna i östra Kronoberg som kommun 1-5. (För att lätt kunna få en överblick över de båda länsdelarnas 19

20 svar så användes romerska siffror i västra Kronoberg och vanliga siffror i östra Kronoberg.) Frivilliga vid Kvinnojouren presenteras som Frivillig 1-8 och de manliga ungdomsledarna presenteras som Allan 1-2 samt de kvinnliga som Ellen 1-5. Samverkansorganisationer har presenterats med namn då det av informationen oftast framgår vilken aktör det handlar om. I västra Kronoberg har följande personer deltagit i utvärderingen: Projektledarenkät Familjefrid Sunnerbo (2 projektledare Kommunenkät Ljungby kommun (sektionschef) Markaryds kommun (IFO-chef) Älmhults kommun (områdeschef) Samverkansenkät Brottsofferjouren Sunnerbo (samordnare) Brottsofferjouren Älmhult (frivillig) Kvinnojouren Märta (socionom/projektledare) Landstinget Kronoberg (distriktsläkare) Rädda Barnen (planhandläggare) Sagomuseet (berättarpedagog) Mansjouren (samordnare) Ungdomsledarenkät Ungdomsledare Allan-/Ellengrupper (7 svar från 14 ungdomsledare) I östra Kronoberg har följande personer deltagit i utvärderingen: Projektledarenkät Kvinnojouren Blenda (ordförande, samordnare, bostadsstödjare) Kommunenkät Alvesta kommun (1:a socialsekreterare) Lessebo kommun (IFO-chef) Tingsryds kommun (IFO-chef, socialsekreterare) Uppvidige kommun (IFO-chef) Växjö kommun (avdelningschef) Samverkansenkät Polisen (samordnare) Sirius och Glimten (projektledare) Tjejjouren Hera (ordförande) Wilma och Klara (samtalsterapeut) Mansjouren (samordnare) Frivilligenkät Frivilliga vid Kvinnojouren Blenda (8 svar av 18 frivilliga) Övrigt Linneskolan i Ljungby (lärare) Statistiska underlag Landstinget (chefläkare) Polismyndigheten i Kronobergs län (handläggare) Åklagarmyndigheten i Stockholm (handläggare) 20

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09

Livsmiljöenheten 2009-12-18. Länsstrategi. Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010. Diarienr: 801-3732-09 Livsmiljöenheten 2009-12-18 Länsstrategi Kvinnofrid i Västmanlands län 2009-2010 Diarienr: 801-3732-09 2 1 Förord Mäns våld mot kvinnor i Västmanland är utbrett och vanligt före-kommande. De senaste åren

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-10-16 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser är

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag

Fakta: mäns våld mot kvinnor Så ser Det ut i dag Så ser Det ut i dag mäns våld mot kvinnor I världen uppskattas var tredje kvinna någon gång har blivit utsatt för våld eller sexuella övergrepp. I Sverige anmäldes år 2006 runt 25 500 fall av misshandel

Läs mer

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga

Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Handlingsprogram 2010-2014 för kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer samt för deras anhöriga Ks 2010:163 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handlingsprogram

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län

Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid i Örebro län Mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel Titel: Överenskommelse om samverkan för Kvinnofrid

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten?

Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor. Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? Åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor Vad gör socialtjänsten? ISSN 1103-8209, meddelande 1999:23 Text: Britt Segerberg Omslagsbild:

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid

Handlingsplan för kvinnofrid för kvinnofrid i Härryda kommun MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Uppdraget Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna

2013-045.17. Länsstyrelsen, Landstinget Västmanland, Polismyndigheten, Kriminalvården, Kommunerna Dokumentnamn: Mäns våld mot kvinnor Dokumentnummer: Version: Dnr:801-2961-12 Datum: VKL:s diarienummer: 2013-045.17 Gäller fr o m: Gäller t o m: 2012 2014 Parter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Handläggare:

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03

Handlingsplan Våld i nära relationer Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Handlingsplan Våld i nära relationer Författare: Nadja Aria-Garystone Datum: 2014-10-19 Reviderad Fastställd av Kommunstyrelsen i Ulricehamns kommun, 2014-11-03 Innehållsförteckning Förord... 3 Handlingsplanens

Läs mer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer

Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor i nära relationer Beslutad av kommunfullmäktige den 26 april 2010, 39. Inledning Mäns våld mot kvinnor har erkänts som ett grundläggande brott mot mänskliga

Läs mer

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun

Hedersrelaterat våld. Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Hedersrelaterat våld Handlingsplan för individ- och familjeomsorgen i Falköpings kommun Handlingsplan mot hedersrelaterat våld för Falköpings socialtjänst I Falköpings kommun finns personer som är utsatta

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06

Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:06 Delmål 4: Mäns våld mot kvinnor Maria Eriksson, professor Mälardalens högskola Innehåll Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet... 4 1 Våldet i siffror...

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!

VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för

Läs mer

Det som inte märks, finns det?

Det som inte märks, finns det? Det som inte märks, finns det? Mäns våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kerstin Kristensen www.kvinnofrid.nu Både män och kvinnor utsätts för våld i nära relationer. I majoriteten av fallen är det

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00

Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 1 (6) Plats och tid: Stadshuset, Sammanträdesrum Grå, 2012-09-13, kl. 08:30-12:00 Närvarande: Eva Kullenberg (FP) Åsa Larsson (S) Gudrun Rhodén (SD) Sven-Erik Paulsson (SD) Anne Viljevik-Hall (EP) Gunilla

Läs mer

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010

Statistik 2010. Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 Statistik 2010 Redovisning av brottsofferstatistiken för alla Sveriges BOJ verksamhetsåret 2010 2011-02-28 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

motverka våld mot kvinnor

motverka våld mot kvinnor 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 1 Handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor 2011-2016 godkändes i socialnämnden 13 april 2011 efter en remissrunda i alla övriga nämnder.

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av Individ- och familjenämnden Nämnden för funktionshindrade Aldrenämnden september 2010 VÄSTERÅS STAD Handlingsplan för att bekämpa mäns våld

Läs mer

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun

Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun Handlingsplan för kvinnofrid i Härryda kommun SEKTORN FÖR SOCIALTJÄNST HÄRRYDA KOMMUN UPPDRAGET Enhetschefen för vuxenenheten fick i oktober 2000 i uppdrag av verksamhetschefen för individ- och familjeomsorg

Läs mer

Vad ska vi prata och samtala om?

Vad ska vi prata och samtala om? Vad ska vi prata och samtala om? Om Länsstyrelsen och våra uppdrag Om mäns våld mot kvinnor Läget i länet Kommande lagstiftning Vad gör Operation Kvinnofrid och vad kan Länsstyrelsen erbjuda Regional strategi

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011

Våld i nära relationer. Handlingsplan för socialnämnden 2011 Våld i nära relationer Handlingsplan för socialnämnden 2011 1 Utgångspunkter Enligt 5 kap 11 andra stycket socialtjänstlagen ska socialnämnden särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Utredning. Våld i nära relationer

Utredning. Våld i nära relationer Utredning Våld i nära relationer Umeå kommun 2014 1 Inledning Under fem månader har en kartläggning kring våld i nära relationer genomförts i Umeå kommun. Utredningen har finansierats av medel från Socialstyrelsen.

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december.

Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. Översänder extraärende till socialnämndens sammanträde den 11 december. se bifogat. Med vänlig hälsning Vesna Casitovski SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 19(19) Socialnämnden Sammanträdesdatum 2013-12-11 Handlingsplan

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet)

Nyamko Sabuni (Integrations- och jämställdhetsdepartementet) Regeringens skrivelse 2007/08:39 Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Skr. 2007/08:39 Regeringen överlämnar denna skrivelse

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15

HANDLINGSPLAN. mot våld i nära relationer. Socialtjänsten. Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 HANDLINGSPLAN mot våld i nära relationer Antagen av Socialnämnden 2012-02-15 Socialtjänsten 1 (9) DNR: SN/2012:16 Socialnämndens handlingsplan mot våld i nära relationer. Inledning Socialnämnden antog

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR

Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Jag finns! OM VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR VÅLD MOT ÄLDRE KVINNOR Ett informationsmaterial från Roks Vi har upplevt att äldre kvinnor dragit sig för att söka hjälp när de utsatts för våld av sin man. De har

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor

KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor 2006-03 2 KVINNOFRID - ett kommunalt handlingsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor Mål för kvinnofrid i Vänersborgs kommun

Läs mer

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län.

Skyddsnät saknas. - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. Skyddsnät saknas - en rapport om mäns våld mot kvinnor i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län. 1 Innehåll Inledning 3 Feministiskt initiativs slutsatser 4 Tillvägagångssätt 5 Resultat 6 Reflektioner

Läs mer

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER

För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer POSITIONSPAPPER För kvinnofrid mot våld i nära relationer 2 Förord Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett samhälls- och folkhälsoproblem som allvarligt

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn

Bakgrund Mäns våld mot kvinnor och barn Bakgrund 1 Mäns våld mot kvinnor och barn Ett globalt problem Ett samhällsproblem Ett demokratiproblem Ett folkhälsoproblem Ett rättsligt problem 2 Folkhälsopolitiskt program Västerbottens läns landsting

Läs mer

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män.

Datum 2011-09-20. Dokumentet vänder sig till all personal inom den patientnära verksamheten som möter våldsutsatta kvinnor, barn och män. I Landstinget Gunilla Lillhager, kurator och arbetsterapienhet Gunilla Apell, h3lso- och sjukvårdsenheten DALARNA RIKTLINJE - VALD I NÄRA RELATIONER Datum 2011-09-20 Beteckningfdiarienr LD11/02248 1(6)

Läs mer

Har du utsatts för brott?

Har du utsatts för brott? Har du utsatts för brott? Kort information om stöd och ersättning Misshandel Hot Våld Särskilt sårbara brottsoffer Mordför Stalkning Ofredande sök Internetrelaterade brott Sexuella övergrepp Brott med

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.

Regeringen uppdrar åt Linköpings universitet att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringsbeslut II:3 2015-06-17 S2012/275/FST Socialdepartementet Linköpings universitet 581 83 Linköping Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn 1 bilaga Regeringens

Läs mer

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun

Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Datum 2012-07-05 Handlingsplan för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, socialnämnden i Piteå kommun Kvalitetsdokument Redaktör Dokumentnamn Upprättat (dat.) 2011-11-24 Handlingsplan

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner

(L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner (L)HBT- homo, bi och/eller transpersoner Homo -bi eller heterosexualitet handlar om sexuell läggning. Transbegreppet handlar om hur man överskrider normer kring könsidentitet (upplevt kön)/könsuttryck

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga

Våld i nära relationer en folkhälsofråga Våld i nära relationer en folkhälsofråga Kerstin Bynander och Lina Blombergsson Kommittédirektiv Uppdrag samla och stödja berörda myndigheter och organisationer för att öka effektiviteten, kvaliteten och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar.

Antagen av kommunfullmäktige 2015-03-02, 86. Förvaltarskap - Inom socialnämndens ansvarsområde. Uppföljning Avstämning mot eventuella lagändringar. Styrdokument Kvalitetsarbete med Våld i nära relationer för Katrineholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 86 Giltighetstid 2019-12-31 2 (14) Beslutshistorik Gäller från Antagen av kommunfullmäktige,

Läs mer

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn

Grundvärderingar. Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Kvinnofridsprogrammet i Malmö 1 Grundvärderingar Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor och barn Helhetssyn - insatser behövs för alla parter - kvinnor, barn och män

Läs mer

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Roks är en feministisk organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, som verkar för kvinnors och flickors rättigheter och frigörelse,

Läs mer

Program mot våld i nära relationer

Program mot våld i nära relationer 1 (16) Id nr: 0:22 Typ: Program Giltighetstid: 2014-12-02 Version: 2:0 Fastställd: Socialnämnd och Gemensam nämnd för närvård i Frostviken Uppdateras: 2016-12-01 SN 2014-12-02, 131 NVN 2015-01-30, 7 Program

Läs mer

Lokal samverkan för kvinnofrid

Lokal samverkan för kvinnofrid Lokal samverkan för kvinnofrid Handlingsprogram 2011-2014 Socialtjänsten, Polisen, Lasarettet Trelleborg och Brottofferjouren/Kvinnojouren Söderslätt i samverkan med stöd av Länsstyrelsen i Skåne. Lillemor

Läs mer

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2013 - Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten. 2 Brottsofferjourens

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN

RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN RELATIONSVÅLD GEMENSAM HANDLINGSPLAN 1 BAKGRUND...3 SOCIALTJÄNSTEN...3 UTVÄG SKARABORG...4 POLISEN...4 SJUKVÅRDEN...4 KVINNOJOUREN...4 BROTTSOFFERJOUREN...5 MÅL...5 ÖVERGRIPANDE MÅL...5 KVINNOPERSPEKTIVET...5

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Rätten till kvinnofrid

Rätten till kvinnofrid LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Rätten till kvinnofrid Socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor i län Meddelande 2001: 29 701-0792-1997 Förord Länsstyrelsen är den regionala tillsynsmyndigheten

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon

Manifest, värdegrund och policy. för Unizon Manifest, värdegrund och policy för Unizon Unizon samlar kvinnojourer, tjejjourer och andra stödverksamheter som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Jourerna stöttar, skyddar, förebygger

Läs mer

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013

Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer. Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Bräcke kommuns handlingsplan mot våld i nära relationer Antagen av fullmäktige 75/ 2013 Innehållsförteckning 1. Förord 3 2 Utgångspunkt för handlingsplanen 3 3 Kvinnor och barn är brottsoffer 4 4 Målgrupper

Läs mer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer

Program mot Våld och förtryck i nära relationer Program mot Våld och förtryck i nära relationer Hudiksvalls kommun Förord Arbetet med att förebygga våld och förtryck i nära relationer utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att medborgarnas

Läs mer

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK

Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Handlingsplan för den lokala samverkansgruppen kvinnofrid KAK Bakgrund Mäns våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och en av vår tids största samhällsproblem. De flesta fall av kvinnomisshandel begås

Läs mer

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument

Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Mäns våld mot kvinnor ett policydokument Länsgruppen för Kvinnofrid i Jönköpings län Förord Mäns fysiska, sexuella eller psykiska våld mot kvinnor är ett allvarligt hinder för jämställdhet. Mäns våld mot

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport

Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Statistik 2014- Brottsofferjourens kvinnofridsrapport Om hjälpsökande kvinnor, brott i nära relation och hedersrelaterade brott Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Om den här rapporten... 2 Brottsofferjourens

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer

Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer Uppföljningsrapport av handlingsplanen- våld i nära relationer 2014 1. Inledning Arbetet med våld i nära relationer är ett högt prioriterat område utifrån regeringens skrivelse 2007/08:39. Familjefridssamordnarens

Läs mer