SE Arkitekter tillsammans med Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SE Arkitekter tillsammans med Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen"

Transkript

1

2

3 Framtid Bro Studie om Bros framtida utveckling i samarbete med Arken SE Arkitekter, Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun, våren Broar mot vattnet en sammanfattning Bro kan bli en attraktiv Mälarstad, Bro kan bli en hållbar stad; just här och just nu finns en stor potential. Närheten till Mälaren och regionens gröna korridorer, den återöppnade stationen och mälarregionens starka tillväxt ger sammantaget inte bara en stark potential till tillväxt det ger också ett tillfälle att diskutera framtidsfrågor och möjligheter att välja väg. Kommunen tog redan i samband med arbetet av den gällande översiktsplanen - ÖP beslutet att Bro ska växa mot Mälaren. Men hur ska det se ut? Och hur kan tillväxten länkas i hållbara former? Med hjälp av boende, företrädare för föreningsliv, näringsidkare m fl samlade i en tvådagars workshop har Arken SE Arkitekter tillsammans med Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands- Bro kommun tagit fram ett underlag över hur den framtida bebyggelsen i och kring Bro kan och bör utvecklas. Kommunens nyligen framtagna ortsanalys över Bro gav möjligheter att ta fasta på ortens karaktärsdrag. Det har dessutom varit betydelsefullt att ta avstamp i de beskaffenheter som de boende och verkande i Bro anser viktiga och typiska för orten. Profilfrågor som lyftes fram i workshop och ortsanalys var placeringen vid vattnet, kopplingen till det gamla kulturlandskapet, bygdens historiska rötter liksom de möjligheter till rekreation som Bro ger med allt från golf till bad och promenader. I ljuset av de klimatförändringar som diskuteras idag har vi än tydligare påmints om kraven på att den framtida bebyggelsen ges en så bred ekologisk hållbarhet som möjligt. Här föreslås odlarkvarter och fiskarkvarter för en epok och människor med krav på mer lokal matförsörjning. Bebyggelsestråkens form och utbredning ger möjlighet till god kollektivtrafikförsörjning. Gatunät och planregler underlättar tillkomsten av lokal service och lokala verksamheter för att minska behovet av långa pendlingsavstånd. Byggmaterial väljs om inte helt lokalt, så åtminstone regionalt, resurssnålt och miljövänligt.

4 Parallellt med fokuseringen mot Mälaren stärks Bro Centrum med mer underlag genom ny bebyggelse norr om centrumkärnan. Nya byggrätter längs Köpmanvägen uppmuntrar till ett förstärkt centrumstråk mellan noderna Bro Centrum och järnvägsstationen. Detta centrumstråk förs vidare ner i Bro stationsområde söder om järnvägen för att länka samman Bro centrum, Bro station och den nya bebyggelsen söder om järnvägen. Odlingslandskapet bildar gröna korridorer som korsar den nya bebyggelsen och ger spridningskorridorer för växt- och djurliv. Bebyggelseförslaget tar fasta på Brobornas önskan om en fortsatt grön bygd. Visionen innebär att den föreslagna stadsstrukturen måste korsa den regionala grönstrukturen, (den s.k. Görvälnkilen). För båda strukturerna är det viktigt med fysiska samband för deras funktioner. Visionens förslag grundas på en avvägning mellan stadsstrukturens och grönstrukturens behov. Även om centrala funktioner i grönstrukturen väntas kunna bevaras, är inskränkningar i grönkilen nödvändiga för att erhålla en hållbar stadsstruktur. Den nya bebyggelsen föreslås ligga så att den kopplar samman den existerande bebyggelsen med den nya, i mönster som ger bättre betingelser för bra kollektivtrafik och trygga gång- och cykelstråk. Längs de nya bebyggelsestråken föreslås hållplatslägen som i korsning med andra färdmedel har potential att bli hållplatstorg, mindre centra med förskola/skola och affärer av den typ som frodas längs spårvagn 12 i Bromma. Gatunätens struktur är öppen för förskjutningar av dessa hållplatslägen allt efter etappernas tillväxt och andra parametrar som kan ändras över åren.

5 Bakgrund och planeringsmetod 2005 gav Kommunstyrelsen kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till utvecklingsstrategi för hur det kommersiella och offentliga serviceutbudet vid Bro centrum kan stärkas (Ks 67, ) samt att i samråd med berörda företag, organisationer och invånare i Bro ta fram en utvecklingsplan för Bro samhälle (Ks 182, ). Sommaren 2007 togs en ortsbeskrivning av Bro samhälle fram. Den här studien är nästa steg i utvecklingsarbetet för Bro - en vision över hur orten Bro kan eller bör utvecklas i framtiden. Visionen har fått namnet Framtid Bro och syftet med studien är att den ska kunna fungera som ett gestaltningsprogram för den fysiska miljön och visa åt vilket håll man vill att orten ska utvecklas, planen ska ses som en viljeinriktning och redovisning av möjligheter. Visionen kommer att utgöra underlag vid framtagandet av ny översiktsplan för kommunen. I samband med översiktsplanarbetet görs av- vägningar mot andra intressen. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska bedrivas i bred samverkan mellan berörda parter. Arken SE Arkitekter har därför tillsammans med Ekologigruppen och kommunen lett en process som innebär involvering av brobor, lokalt näringsliv, föreningar, byggherrar, fastighetsägare, skolor, kyrka mm i närområdet. Förtätning kring centrum och tillväxt mot Mälaren - men också ett val av bebyggelsetyper, stadstyper, bytyper Bro kan växa på flera olika sätt. Här finns en mängd olika faktorer att ta hänsyn till: naturen, E18, pendeltågslinjen, Mälaren, fastighetsgränser, fornminnen o s v. För kommunen finns ett val när den planerar sin framtida profil. I Bros fall har ett av önskemålen varit att komma närmare vattnet. Ett annat är att ta till vara på Bros specifika karaktär. För att göra detta måste man få svar på några frågor. Hur vill kommande generationer bo? Urbant och intensivt eller pastoralt och meditativt? Workshop - gav impulser till bebyggelseutbredning och bebyggelsetyper Arbetet började med en tvådagars workshop där brobor, näringsidkare, föreningar, byggherrar, fastighetsägare, skolor, kyrka m m fick möjlighet att diskutera den övergripande frågan hur Bro ska växa i framtiden. Grupperna hade också att ta ställning till hur tillväxten ska eller bör gå till; småskaligt med slingrande gränder och smågator eller mer tätt och stadslikt. Till hjälp hade deltagarna en matris med stadstyper (se. s.7) där de fick markera vilka stadstyper man ansåg vara mest attraktiva, och vilka man inte vill ha mer av. Det visade sig att begreppen trädgårdsstad och småstad, d v s de klassiska bebyggelsetyperna, var de som ansågs vara intressantast. Det är också de bebyggelsetyperna som enligt en värderos som mäter hållbarhet står för väl avvägda värden vad gäller hållbarhet sett ur ett brett perspektiv.

6 Tillsammans hjälptes gruppdeltagarna åt att placera ut kvarters- och husklossar på stora fotografier (ortofoton) över Bro med omnejd. Dessa övningar fotograferades kontinuerligt och finns redovisade längre fram i häftet. Idéerna skulle testas i tre scenarier med olika bebyggelse-mängd: small, medium eller large. Där small innehöll enheter, medium och large enheter. Ytterligare en arbetsgrupp arbetade med centrum och bebyggelsen där omkring. Totalt arbetade man i centrumgruppen med omkring 250 enheter. Begreppet enheter användes här för att illustrera bebyggelsemängder som förutom bostäder utgörs av ytor för verksamheter, service etc. Värderosen - visade att gruppernas valda bebyggelsetyper också var hållbara stadstyper Det ena Du vill, det andra Du skall kan vara en bister livserfarenhet. I workshopen fungerade det dessbättre bra. En värderos som illustrativt visar hur man kan mäta hållbarheten i ett brett perspektiv visar att workshopens deltagare valde stadstyper som också verkar vara de mest hållbara. Deltagarna fick bekanta sig med värderosen genom att testa den på tätorten Bro som de upplever orten idag, för att sedan kunna utvärdera den egna gruppens eller valda stadstypers värderos. Värderosen är upplagd så att den ska mäta hållbarhet ur ett brett perspektiv: ekologisk hållbarhet, men också ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och teknisk hållbarhet. Men den är också öppen för tillägg utifrån respektive grupps hjärtefrågor. I Bros fall tillkom parametrar för trygghet och gröna korridorer. Värderosen är en sammanställning av ett antal indikatorer, samlade i ett cirkeldiagram. I mitten ligger 0, det sämsta värdet och längst ut i cirkeln ligger 100, det bästa. Valet av indikatorer kan anpassas efter platsen eller projektet, men det är viktigt att belysa så många aspekter som möjligt. Vissa indikatorer är direkt mätbara medan andra är mer värderande, såsom trygghet, urbanitet etc. Värderosen har inte som mål att visa enbart exakta eller s k objektiva bilder av hållbarhetsbegreppet utan är just en kartläggning och sammanvägning av fakta, viljor och kynnen som finns representerade i respektive grupp. Den söker systematisera de subjektiva värderingar som också måste få ligga med i en planering där Förklaring av värderosens ekrar Klockan 1: Socialt engagemang miljön uppmuntrar till grannkontakt, gemensamma aktiviteter, ansvarstagande etc. Klockan 2: Ekonomisk generering stadsdelen ligger attraktivt, lätt att passera/parkera, lämplig för olika storters verksamheter/butiker. Klockan 3: Samhällsekonomi bebyggelsens möjligheter att bidra till en hållbar ekonomi genom bättre företagsklimat, nya företag, ökad inflyttning, lätt att försörja med kollektivtrafik, fjärrvärme etc. Klockan 4: Projektekonomi ekonomiskt hållbart ur investerarens perspektiv, stora och små byggare kan hitta delar att utveckla, rationell etappindelning etc. Klockan 5: Biltillgänglighet stadsdelen tillgänglig för bilar, lätt att orientera sig, god tillgång till parkeringsplatser etc. Klockan 6: Hälsa, säkerhet, trygghet trafiksäker, rimliga bullernivåer, förebygger våldsbrott, inbrott, otrygga platser, olika stråk för dagsljus och mörker etc. Klockan 7: Kollektivtrafiktillgänglighet korta gångavstånd till kollektivtrafik, bra gångvägar, trygga hållplatser etc. Klockan 8: Transportarbete nära till service, grönområden, verksamheter, skola, sjukvård, högt lokalt utbud så att barn inte behöver skjutsas. Klockan 9: Kretslopp effektiv infrastruktur för uppvärmning, avloppshantering, återvinning etc. Klockan 10: Grönstruktur Stråk och ytor för sport, vila,

7 S F En S F En exploateringsgrad STENSTAD SMÅSTAD BY B VILLASTAD ägostorlek/projektstorlek promenader, strukturen gynnar utveckling av biologisk mångfald etc. Klockan 11: Kulturell förankring bebyggelsen har stark identitet, lockar utländska besökare till platsen, historisk förankring etc. Klockan 12: Urbanitet förutsättning för folkliv med variation av ålder, nationalitet, livsstil, blandning av aktiviteter och händelser. JOSÉS HEMSTAD TRÄDGÅRDSTAD SMÅHUSOMRÅDE KOMMUNALRÅDETS VISION STORGÅRDS- KVARTER DIN EGEN FAVORIT FUNKTIONALISTISK STAD SMALHUSOMRÅDE RADHUSOMRÅDE H Jersenius/Arken/Ekologigruppen/Söderlind berörda individer ska forma sin bygd. Värderosens uppgift är att på ett pedagogiskt sätt tydliggöra och väga samman dels mätbara värden, dels de synpunkter och värderingar som finns i en arbetsgrupp, kommun eller ledning. Alla planområden kommer inte att se likadana ut om värderosen används i planeringen. Matrisen med stadstyper har till syfte att få grupper att diskutera ortens framtid utifrån stadstyper i stället för hustyper, trafiklösningar eller andra enskildheter. I de vita rutorna ska alla känna sig fria att fylla på med stadstyper efter eget tycke. Platsens förutsättningar bör göras till en viktig del i arbetet. Värderosen är en hjälp att se vilka stadstyper som är lättare att göra hållbara än andra. De fyra gruppernas alternativ visar olika bebyggelseutbredning (vilket inte bör förväxlas med exploateringstal som beskriver utnyttjandegraden per kvm). Eftersom grupperna var fria att arbeta med hela Bro kom inte exploateringstalen att ändras nämnvärt, istället kommer bebyggelsen i arbetsgrupp large att vara mer utbredd än den i arbetsgrupp small. Att bebyggelsen tilläts breda ut sig fick också vissa konsekvenser för gruppernas utvärdering med hjälp av värderosen. I vissa avseenden kommer inte de tre gruppernas resultat att skilja sig åt, t ex har varje stadsdel fortfarande god tillgång till gröna kvalitéer, liksom stora möjligheter att ha bil. Utvärderingen med hjälp av värderosen kan dessutom ses som ett mått på hur pass nöjda grupperna var över sina egna förslag och är inte en strikt värdemätare på den faktiska hållbarheten. Med stöd i värderosen fanns dock möjlighet att bättre beakta den stora bredden av hållbarhetsaspekter. Men det visade sig också att de grupper som hade få hus hade svårt att ge bra betingelser för kollektivtrafiken.

8 Totalt: bebyggelseenheter. Arbetsgruppen Small utgick från en mindre bebyggelseutveckling. Det vinnlägger sig om att gå varsamt fram och göra mindre tillägg till den befintliga bebyggelsen. Gruppen började diskutera utifrån några olika utgångspunkter: fler övergångar över järnvägen, komplettering av bebyggelsen kring gamla Enköpingsvägen, Tegelbrukets användning, kyrkan mitt i byn, bättre med kluster av kvarter än stråk. Arbetsgruppen föreslog bebyggelse i framförallt två lägen ner mot Mälaren, invid stationsområdet och utmed norra kanten av Kvistabergsviken. En mindre bebyggelse föreslogs även läggas kring kyrkan. Även en förtätning längs Köpmanvägen och Enköpingsvägen föreslogs av gruppen. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Bros tillväxt såg gruppen ligga söder om stationen. Bro stationsområde avgränsas i norr av järnvägen och i söder av Brobäcken som grävs ut och markeras tydligare för att användas för rekreation och grönstråk. Bebyggelsen föreslogs här bestå av en bullerskyddande barriär av kontor och verksamheter längs järnvägen och bostäder mot bäcken och det gröna. Ett annat viktigt utvecklingsområde ansåg gruppen vara mellan Brogård och Rättarboda, utmed vattnet. Allt fler människor är på jakt efter att bo nära vatten varför denna vattennära bebyggelse ansågs vara högst realistisk. Bebyggelsen skulle här kunna bestå av bostäder i flerbostadshus och enskilda hus liksom någon verksamhet med attraktionskraft. Här ansågs även vara ett utmärkt läge för en småbåtshamn och/eller boende på vattnet. Rättarboda skulle enligt förslaget också kunna förtätas. Att åstadkomma en bebyggelse kring kyrkan ansåg gruppen också vara av vikt då denna på senare år lämnats som ett minnesmärke i landskapet och fått allt färre besökare. Viktigt var också att skapa en hållpunkt mellan Bro stationsområde och vattnet för att ange riktningen för bebyggelsen, kyrkans omgivningar sågs därför som en viktig länk. För att förtydliga centrums läge och för att koppla ihop stationen med centrum föreslog arbetsgruppen en förtätning av bebyggelsen längs Köpmanvägen. På så vis skulle även den nya bebyggelsen vid Bro stationsområde få ett naturligt samband till centrum. Garagelängorna och det överblivna markområdet mellan Enköpingsvägen och bostadsområdet Finnsta tyckte gruppen skulle omvandlas. Garagen skulle minskas och marken användas till nya bostäder. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Small Klockan 1: Bebyggelsens attraktiva lägen vid stationen och vattnet ger starkt socialt engagemang. Klockan 2: Sammanhängande bebyggelse ger möjlighet att starta verksamhet/butik. Klockan 3: Sammanhängande bebyggelse ger möjlighet till försörjning av fjärrvärme/kollektivtrafik. Klockan 4: Möjligt för olika byggare att hitta delar att utveckla. Klockan 5: Stadsdelarna har god tillgänglighet för bilar. Klockan 6: Bebyggelsen bygger på befintligt vägnät. Sammanhängande bebyggelse ger trygghet. Klockan 7: Bro stationsområde nära pendeltåget, området vid Rättarboda ger sammanhängande bebyggelse möjlig att försörja med buss. Klockan 8: Bro stationsområde har nära till Bro centrum. Rättarboda/ Husbytorp-Tegelhagen blir så pass stort att det får eget centrum. Klockan 9: Effektiv infrastruktur genom sammanhållen bebyggelse. Klockan 10: Relativt begränsad och sammanhållen bebyggelse ger möjlighet till mycket grönt för biologisk mångfald och rekreation. Klockan 11: Bebyggelsen är historiskt förankrad och tar hänsyn till fornlämningar och det kulturhistoriska landskapet. Klockan 12: Förhållandevis likartad bebyggelse ger inte bästa variation av åldrar och nationaliteter etc.

9 Totalt: bebyggelseenheter. Arbetsgrupp Medium föreslog bebyggelse i en relativt samlad gruppering från stationen ner mot Mälaren. Även här var Bro stationsområde en viktig del i förslaget. Brobäcken ansågs vara av stor vikt och gruppen ville använda denna för att göra ett vattenområde med bäck och små dammar. Tillväxten av bebyggelsen förlades utmed Ginlögs väg/assurs väg som rätades ut ner mot Rättarboda liksom Jurstabergsvägen som förlängdes ner mot vattnet. Två olika målpunkter skapades således, väster och öster om Rättarboda. Bebyggelsen mellan Brogård och den östra målpunkten gavs en mjukare form än den västra, här föreslogs även en stor marina och ett konstgjort vattenområde. En annan tillväxtmöjlighet som arbetsgruppen föreslog var utmed E18 genom en sammanlänkning av vägarna Skogsklockevägen och Parkvägen norr om centrum. För att minimera buller för bostadsbebyggelsen föreslogs ett bullerskydd skapas genom att placera lokaler för industri och kontor i framkant utmed vägen och bostäder i bakkant längs skogen. Med denna bebyggelse skulle också kollektivtrafiken få lättare att serva de redan befintliga bostadsområdena där. Förslaget som arbetsgrupp Medium tog fram bygger mycket på några distinkta trafikdragningar som bebyggelsen följer. Genom att koppla bebyggelsen till några få vägar förväntades bättre möjligheter till kollektivtrafiklösningar. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Medium Klockan 1: Bebyggelsen följer vägarna och arbetsgruppen var inte så nöjda med det sociala engagemanget i bebyggelsen. Klockan 2: Eftersom bebyggelsen var mer utspridd ansågs det svårare att starta verksamheter i bebyggelsen. Klockan 3: Relativt lätt att försörja stadsdelarna med fjärrvärme och kollektivtrafik eftersom bebyggelsen följer vägarna. Klockan 4: Relativt enkelt att ordna byggnationen i olika etapper. Klockan 5: Stor biltillgänglighet eftersom vägnätet är primärt i förslaget. Klockan 6: Gruppen ansåg inte att bebyggelsen var trafiksäker eller förebyggde våldsbrott och otrygga platser. Klockan 7: Relativt god tillgänglighet till kollektivtrafik eftersom en busslinje skulle kunna följa trafikdragningen i bebyggelsen. Klockan 8: Då bebyggelsen breder ut sig är det svårare att få närhet till service/grönområden/sjukvård etc. Klockan 9: Närheten till natur för större delen av bebyggelsen gör att det går att ordna lokala kretslopp. Klockan 10: Inga grönkilar är planerade men fortfarande relativt enkelt att nå ut i grönområden. Klockan 11: Bebyggelsen nära Bro kyrka och ner mot vattnet ger goda möjligheter att knyta an till den lokala byggnadskulturen. Klockan 12: Genom att bebyggelsen tillåts vara relativt utspridd och homogen minskar också möjligheten till möten och blandning av händelser.

10 Totalt: bebyggelseenheter. Large-gruppens alternativ innehåller dubbelt så många enheter som medium-gruppens. Ökningen åstadkommes dels med flera högre hus liksom med en tätare möblering av kvarteren i centrum-lägen, d v s fler hus längs kvarterets sidor, dels genom tillåtelse för bebyggelsen att växa över ett större område. Gruppen föreslog en förtätning av bebyggelsen längs Köpmanvägen, mellan pendeltågsstationen och Bro centrum. Dessutom föreslogs mer bebyggelse väster, öster och norr om centrum, på gärdet vid Råbyskolan, mellan Finnstaskolan och Finnsta liksom i kanten av skogspartiet mellan Poppelvägen och Mandelblomstigen. Ytterligare bebyggelse föreslogs även väster om Skällsta. Bebyggelse föreslogs också sydväst om Enköpingsvägen vid Kockbacka. Även i denna grupp föreslogs en bebyggelse söder om järnvägen på Bro stationsområde. Bäcken föreslogs meandra genom området för att skapa ett grönstråk. Viktigt var också att skapa flera övergångar över järnvägen för att förbättra flödet mellan södra och norra Bro. Ginlögs väg föreslog gruppen skulle förbindas med Rättarboda liksom Jurstabergsvägen. Mellan dessa gator och dagens dragning av Ginlögs väg skapas ett triangelformat område där bebyggelse kan uppföras. I det östra hörnet förbinds bebyggelsen med Bro kyrka genom ett torg. Väster om Hammartorp mot Jursta föreslog arbetsgruppen bebyggelse i ett nordvästligt stråk. Kvistabergsviken föreslogs få breda ut sig norrut. På så vis skulle fler människor få möjlighet till attraktiva sjölägen. I viken mellan Rättarboda och Sågbacken skulle ges möjlighet för bostäder på vattnet. Både vid Rättarboda och Tegelbruket liksom vid Sågbacken förordades tillväxt och förtätning av bebyggelsen. Genom att framförallt föreslå två större sammanhängande bebyggelsemassor, Bro stationsområde och triangeln mellan Ginlögs väg och Jurstabergsvägen liksom runt Kvistabergsviken, accentueras ett grönområde som sammanlänkar Broängarna och Brohofs golfbana i sydöst med Önsta nordväst om järnvägen. Förslaget som arbetsgrupp Large tog fram bygger mycket på några distinkta trafikdragningar som bebyggelsen följer. Genom att koppla bebyggelsen till några få vägar förväntades bättre möjligheter till kollektivtrafiklösningar. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Large Klockan 1: Relativt sammanhållen bebyggelse ger bra påverkbarhet och ansvarstagande. Klockan 2: Sammanhållen och tillräckligt stor bebyggelse ger underlag för verksamheter av olika slag i några mindre centra. Klockan 3: Stor bebyggelsemängd ger bättre skatteunderlag, sammanhållen bebyggelse är lättare att försörja med kollektivtrafik/fjärrvärme etc. Klockan 4: Både stora och små byggare kan hitta delar att utveckla. Klockan 5: Relativt god bil-tillgänglighet, kan vara svårt att hitta infartsparkering. Klockan 6: Relativt trafiksäker men mer bilåkning ger högre buller och avgasnivåer. Klockan 7: Stor bebyggelsemängd ger god möjlighet att ordna kollektiva färdmedel. Klockan 8: Utbredd bebyggelse ger större behov av skjutsning av barn/ gamla samtidigt som den ökade bebyggelsen också kan bära några mindre centra. Klockan 9: Utbredd bebyggelse minskar möjligheten till effektiv infrastruktur. Klockan 10: Utbredd bebyggelse med mycket grönt ger fortsatt grön känsla. Klockan 11: Samling kring centrum/ Kvistabergsviken och Rättarboda ger bebyggelsen karaktär. Klockan 12: Stor bebyggelsemängd ökar möjligheten till folkliv och blandning av identiteter.

11 Totalt: 250 bebyggelseenheter. Centralt i arbetsgruppens förslag var en förtätning av bebyggelsen vid Köpmanvägen så att ett centrumstråk skapades mellan Bro station och centrum. Denna bebyggelse tilläts också spilla över på södra sidan av stationen. Ytterligare en övergång över järnvägen föreslogs också vid Stenkaksvägen. Dessutom föreslog gruppen en förtätning av bebyggelsen utmed Enköpingsvägen liksom kring centrum. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Centrum Klockan 1: Mer stadskänsla, påverkbarheten minskar Klockan 2: Mer bebyggelse ger möjlighet till ökad ekonomisk generering. Klockan 3: Stor bebyggelsemängd ger bättre skatteunderlag, sammanhållen bebyggelse lättare att försörja med kollektivtrafik/fjärrvärme etc. Klockan 4: Både stora och små byggare kan hitta delar att utveckla. Klockan 5: Relativt god biltillgänglighet. Klockan 6: Mer trafik gör att gatorna blir mer av barriärer. Klockan 7: Koncentrationen till de centrala delarna ger bättre betingelser för bussbolaget och en tryggare miljö vid busshållplatsen. Klockan 8: Ett nytt stråk längs Köpmanvägen ger betingelser för mer lokal service. Den spridda bebyggelsen söder om stationen genererar stor rörelse. Klockan 9: Minskade ytor för odling lokalt samtidigt som den sammanhållna bebyggelsen i centrum ger god möjlighet till återvinning och avloppshantering. Klockan 10: Bebyggelse i centrum ger fortsatt stora gröna ytor utanför centrum. Klockan 11: Tillskotten kan förbättra imagen för Bro som en anrik stationsort. Klockan 12: Stor bebyggelsemängd centralt ökar möjligheten till folkliv och blandning av människor och åldrar.

12 Vårt förslag till vision för Bro Totalt: omkring bebyggelseenheter. Förslaget innebär att bebyggelsen sträcker sig över relativt stora ytor. Detta ger bra utrymme åt gröna kvaliteter, samtidigt som en av Stockholms s k gröna kilar korsas. Förslaget måste därför rymma möjligheter för växter och djur att spridas genom stadsdelen, samtidigt som den rymmer gröna stråk för människor. Lika viktigt är förslagets möjligheter att skapa förutsättningar för en god kollektivtrafik och trygga rörelsestråk i bebyggelsen, vilket kräver en mer sammanhållen bebyggelse. Vi har tagit fasta på önskan om en utbredning ner mot vattnet för att visa samhället Bros nära koppling till Mälaren. I förslaget breder därför bebyggelsen framförallt ut sig i nord-sydlig riktning ner mot vattnet, från en förtätning kring skogspartiet norr om centrum ner till Kvistabergsviken och Ådö. En annan viktig utgångspunkt har varit att värna den grönstruktur som finns i Bro och som gör att många väljer att bosätta sig på orten. Det har därför också varit betydelsefullt att ge den nya bebyggelsen nära kopplingar till grönytor för rekreation. Söder om Bro station går dessutom en regional grönkil, den s k Görvälnkilen, som är en del i den sammanlänkade grönstrukturen i Stockholmsregionen. Det har därför varit viktigt att inte bygga igen denna utan lämna en spridningskorridor för djur och växter här. I förslaget skapas två stora grönkilar i östvästlig riktning som förbinder grönytorna runt Bro kyrka och BroHof golfklubb och i förlängningen även Broängarna norröver mot Bro och väster ut mot Bålsta. En annan viktig utgångspunkt har varit att ta fasta på en önskan om ett mer närliggande bad vid Mälaren. Planen i sammandrag: Totalt ca enheter bebyggelse med blandning av bostäder, verksamheter och service Bro blir Mälarstad, tillväxten fokuseras i nordsydlig riktning ner mot Mälaren och ut mot Ådö Nya byggrätter stärker Köpmangatan som kommersiellt stråk mellan Bro centrum och Bro station Kollektivtrafik bildar huvudfåra i bebyggelsestråken Hållplatser bildar hållplatstorg efter förebilden 12:an i Bromma Två huvudsakliga grönkilar i öst-västlig riktning en med agrar karaktär mot Önsta och en med skogskaraktär mot Bålsta Grönkilarna förstärker stråk för både rekreation, djurliv och biologisk mångfald Bebyggelsestråkens gräns mot det öppna landskapet och vattnet formas som kajer mot det blå och kajer mot det gröna Odlarkvarter och fiskarkvarter förstärker lokala kretslopp Odling i samspel med existerande jordbruk Bro station får en ny västlig entré med infartsparkering och omstigning till busslinjer i skålning under spåren. Järnvägens barriäreffekt mildras med ekodukt (för passage av djur och människor) upp mot Önsta Kvistabergsviken förlängs norrut i en blå-grön dalgång och ger möjlighet till bebyggelse med marina förtecken Allmänheten erbjuds ökad tillgång till stränderna Nytt bad nordväst om Fiskartorpet

13 industri bebyggelse vatten stadsgrönt gatuförtätnin

14

15

16 Trafikberg - smarta jordringar Stora trafikplatser i flera plan ger buller och barriärer. Tunnlar är dyra och stör trafiken under byggskedet. Bygg istället berg eller jordringar över trafikplatsen. Tunnla in körfälten med prefabelement. Fyll på med utfyllnadsmassor i takt med tillgång och behov - ett mellanlager för sten och grus som är lätt att nå med lastbil. Bygg eventuellt in mer aktiva funktioner som annars skulle placerats i bergrum. Planterade trafikberg bli sammanbindande parker mellan dagens åtskilda stadsdelar. Enklare, billigare och vackrare än tunnlar. Grönstruktur för vision Två grönkilar skapas i området mellan bebyggelsen vid Jurstagård och Bro stationsområde liksom mellan Jurstaberg och bebyggelsen norr om Rättarboda. Kilarna har olika karaktär, den norra grönkilen ger framförallt det öppna jordbrukslandskapet ett sammanhang medan den södra kilen framförallt länkar skogsmarker. Idag är den norra grönkilen redan blockerad då den korsas av järnvägen och Enköpingsvägen, det är en svår barriär att ta sig över både för djur och för människor. Vi föreslår därför att man bygger en ekodukt över vägen/järnvägen i form av en jordring som gör det möjligt för djur och människor att ta sig förbi.

17

18 järnvägen järnvägen järnvägen järnvägen De övre diagrammen beskriver viktiga platser, händelser och möjligheter i landskapet, här kallade målpunkter. De undre ger en bild av grönstrukturen och passager över barriärer. Diagrammen tar avstamp i dagens situation och föreslår framtida förändringar, d v s inventering + tillägg. Det större diagrammet ger en sammantagen bild av situationen. Läs diagrammen till vänster (NU) lägg till diagrammen till höger (TILLÄGG), nästa sida visar visionen med symboler för olika viktiga platser, aktiviteter o s v markerade. E18 E18 centrum centrum E18 + E18 == centrum centrum

19 E18 centrum enköpingsvägen järnvägen

20 Läget för Bro centrum ligger kvar men förstärks genom nya byggrätter för verksamheter och service längs Köpmanvägen, mellan pendeltågstationen och centrum. Förtätningen ger förutsättningar för ett centrumstråk där bostäder varvas med butiker och lokaler av olika slag. Här ges också möjligheter för service att växa i olika former Själva Bro centrum förtätas också genom en omdisponering av de befintliga parkeringsytorna. Denna förtätning utformas på så vis att den ger centrum en välbehövlig entré och samtidigt förstärks centrumstråket. Förtätningen kring Köpmanvägen liksom den nya entrén stärker sambanden mellan Bro centrum och pendeltågstationen och underlättar rörelsemönstret där emellan. Vidare föreslås en förtätning längs Enköpingsvägen vid Finnsta och Råby. Även här görs detta med hjälp av en omfördelning av marken som idag används till parkering. I flera grupper diskuterades de ödsliga parkeringsytorna och många påpekade också att något borde göras åt dessa.

21

22 Norr om centrum För att skapa bättre förutsättningar för centrum föreslås även en komplettering av bebyggelsen kring centrum genom i huvudsak en utökad bebyggelse i en ring runt skogsområdet norr om centrum liksom en utökad bebyggelse i dalgången mellan Skällstavägen och Råbyvägen. Genom att koppla samman vägarna Skogsklockevägen och Parkvägen skapas bättre förutsättningar för kollektivtrafik genom området samtidigt kan också beredas plats för näringsfastigheter utmed E18. Dessa kan då i sin tur fungera som bullerskydd åt bostäder som byggs i skogens norrkant. Den passage som finns under E18 förstärks genom att skogsområdet får en tydlig koppling till denna. Det går därmed att röra sig i en grön struktur hela vägen från centrum, under E18 och norrut. Yttre centrumbebyggelse Bebyggelse, framförallt av industriell karaktär, föreslås även ske i en ring runt dagens centralort. I väster föreslås bebyggelse längs med väg 840. I öster i triangeln mellan Ginlögs väg, Enköpingsvägen och järnvägsspåren. Liksom norr om centrum utmed E18, som en bullervall mot den föreslagna bebyggelsen runt skogen. Här illustreras också en högre grad av integrering genom t ex placering på ömse sidor om en gata. En god referens är nya Frösunda intill E4.

23 E18

24 Bro stationsområde Söder om järnvägen föreslås ett område mellan spåren och bäcken bebyggas med kvarter i trädgårdsstads- och/eller småstadsskala. Bro stationsområde kopplas samman med bebyggelsen på den norra sidan spåret genom den befintliga viadukten vid pendeltågsstationen samt ytterligare en passage på perrongens västra sida. Pendeltåget föreslås här få en andra uppgång. Den nya skålade förbindelsen under järnvägsspåren ska kunna användas för busstrafik och i dess närhet bör en infartsparkering placeras. Här skapas därför en möjlighet till omstigning från buss/tåg/bil. Passagen utformas så att bäcken får möjlighet att ta sig igenom och berika utformningen. Längs med spåret ges möjlighet för näringsverksamhet som också skapar en bullervall för bostadskvarter söder om denna. Köpmanvägen och dess centrumstråk får en fortsatt sträckning på södra sidan järnvägen. I dess slut ligger Bro kyrka i fondenoch ger en övergång mellan den tätare staden och den mer lantliga bebyggelsen. På så vis hamnar kyrkan och marken där omkring mer centralt, något som efterfrågades vid workshopen i Bro. Bäcken vidgas och får en tydligt meandrande form. På vissa ställen kan den även få möjlighet att skapa en större vattenspegel. Den norra bäckfåran får bebyggelse nära vattnet medan den södra får en viss distans till vattnet, två tydliga bäckstrukturer skapas på så vis en mer urban (den norra) och en mer agrar (den södra). Det urbana bäckstråket hänger samman med bebyggelsen som kommer från norr med centrum och pendeltågstationen medan det södra bäckstråket blir en förlängning på den mer lantliga bebyggelsen som kommer från Mälaren.

25

26 Husbytorp - Tegelhagen På den östra sidan om Kvistabergsviken finns tre naturliga målpunkter; observatoriet, Tegelbruket/Fiskartorpet liksom Brogård. Kring observatoriet lämnas fritt från bebyggelse för att inte störa det klippbaserade intrycket av de existerande byggnaderna. Den gamla parkanläggningen lämnas obebyggd för att skapa ett öppet sammanhang mellan observatoriet och vattnet och ge möjlighet till utblickar. På så vis bildas en blå-grön kil med Kvistabergsvikens vatten och naturen kring observatoriet. Observatoriet blir därmed en knutpunkt mellan Rättarbodas bebyggelse och bebyggelsen kring Kvistabergsviken. Mellan Tegelbruket och Fiskartorpet föreslås strandpromenad och badanläggning, då det var flera Brobor som under workshopen diskuterade det långa avståndet till existerande bad vid Mälaren. Med det större befolkningsunderlaget behövs dessutom minst ett bad till. Här skulle även finnas möjlighet att nyttja bryggan för färjeförbindelse till Stockholm och/eller Ekerö. Ett nytt p-torg vid badet kan dubbelutnyttjas av båtpendlare in mot Stockholm. Kvarteren öster om dagens Rättarboda ges utblickar mot golfbanans grönområden liksom Brogård. För att möta bebyggelsen som kommer norrifrån via Södra stationsområdet liksom den i korsningen Ginlögs väg/assurs väg föreslås nya byggnader ges möjlighet att uppföras utmed Assurs väg i sträckningen mellan Husbytorp och kyrkan. Här skulle en s k bygata vara möjlig med hus både nära vägen och på båda sidor om denna. I fonden för den här bygatan finns kyrkan.

27

28 Mälarstaden vid Kvistabergsviken Den största bebyggelseutvecklingen förslås ske nära Mälaren. Detta för att ge Bro en naturlig koppling till vattnet och för att ge potentiella invånare eftertraktade sjölägen. Genom att erbjuda vattenkontakt och utsikt kan bebyggelsen göras tätare än den i dagens Rättarboda. Vårt förslag bygger på den idé som Large-gruppen lade fram, d v s att Kvistabergsviken grävs ut norröver för att erbjuda fler människor möjlighet att bo i ett vattennära läge. Bebyggelsen formas runt det skapade vattenrummet. Här skulle man kunna erbjuda både småbåtshamn och boende på vattnet i husbåtar. För att ge en mjuk framtoning kan den nyanlagda viken göras omväxlande smalare och bredare med konstgjorda öar. Vattenlandskapet formas genom en omfördelning av schaktmassor, massor som schaktas ut för att ge utrymme för vattnet kan användas för att skapa fågelöar eller utflyktsöar. Visionen antyder naturliga etapper för bebyggelseutvecklingen. Beroende på det ekonomiska läget och den allmänna opinionen kan den blå viken även bytas ut mot en grön dalgång att användas för lek och sport. Även om det är den gröna dalgången som efterfrågas kan ett blått stråk möjliggöras genom ett lokalt omhändertagande av dagvattnet med hjälp av rotzonsfilter och vattentrappor. Ett exempel där något liknande redan prövats, d v s en omfördelning vatten/land, är i Port Grimaud i Frankrike. Det projektet är numera ett av Frankrikens mest populära turistmål, så populärt att huspriserna tyvärr ökat tiofalt. Den strandäng som idag finns i vikens norra ände är viktig att ta hänsyn till. Den skyddas och inlemmas i den nya bebyggelsestrukturen som ett grönt förrum. Norr om strandängen anläggs en ny passage på jordbanken över viken för att få en närmare koppling mellan den föreslagna bebyggelsen vid Kvistabergs- viken och Ådö. En sådan koppling mellan bebyggelserna skapar ett stort flöde av människor vilket ger underlag för kollektivtrafik samt möjlighet till en torgbildning och stads- /bebyggelsekärna med utblick över vattnet. Längs bebyggelsens kanter erbjuds odlingsmöjligheter i anslutning till det existerande jordbrukslandskapet. Med ökat fokus på närproducerad mat kan denna variant bli ett intressant alternativ. Att odlingslotterna ligger i en gränszon mellan bebyggelse och åker gör att dessa kan brukas antingen av de boende eller av lantbrukaren beroende på intresset för egen odling. Möjlighet finns även att lantbrukaren kan hjälpa till att sköta odlingslotter åt de boende.

29

30 Ådö Bebyggelse föreslås växa hela vägen ner mot Ådö skog på västra sidan. För att närmare knyta samman bebyggelsen ner mot Ådö med den nya norr om observatoriet utnyttjas förutsättningar för en ny bro på jordvallen över viken norr om Tammsvik och/ eller en färja längre söderut. Bebyggelsen ut mot Ådö illustreras här med fiskarkvarter med en marin prägel där brygganläggningar och sjöbodar tillåts ligga som utposter utmed vattnet. Här finns också möjlighet för eventuell varvsverksamhet och vinterförvaring av båtar i speciella båtkvarter som på sommaren kan användas för parkering för bilar eller husvagnar. Det redan existerande badet med campingstugorna fortsätter därmed att vara ett centralt inslag i bebyggelsen här. Viktigt är också att ge allmänheten tillgång till vattnet, så även om det formella strandskyddet behöver upphävas i vissa delar är det av största vikt att dess viktiga andemening om tillgänglighet säkerställs och förstärks för en bredare allmänhet, bl a genom att göra brygganläggningarna allmänna och att bygga promenadvägar längs med vattnet. Också inom Ådö föreslås den inre bebyggelsen kantas av odlingskvarter där de boende kan producera egenhändigt odlade frukter och grönsaker. Kvarteren placeras så att den lokala jordbrukaren kan hjälpa till med skötseln alternativt driva odling i egen regi.

31

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg

AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg AVGÅNG RAUS - en ny station i södra Helsingborg FÖRORD Detta examensarbete ger 20 poäng på Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona och är den avslutande delen på utbildningen teknologi magister programmet

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS

NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS NYA GÄLLIVARE EN ARKTISK SMÅSTAD I VÄRLDSKLASS Gällivare idag Befolkningens beskrivning av hur de vill använda Gällivare Arkitekternas visioner av befolkningens beskrivningar och dagens Gällivare

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Förslag Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil. Målet är en hållbar stads- och transportutveckling. Struktur

Läs mer

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete

Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete 6 november 2013 Dnr KS 190/2013 Strategisk planering Mirja Thårlin Kommunstyrelsen Västerhaninges utvecklingsprogram rapport av pågående utvecklingsarbete Det reviderade utvecklingsprogrammet för Västerhaninge

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 2016-09-29 TRN 2016-0047 Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen registrator.trf@sll.se Remissyttrande över samrådsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen,

Läs mer

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf)

Bostäder. FörslagTofta. Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) FörslagTofta Identitet Där stad möter natur(skog och sjö)/rekreation (friluftsliv, bad, golf) Karaktär Tofta östra - föreslås utvecklas som ett stugområde med inslag av bostadshus. Utmed väg 23 är området

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Mars 2015. Idéverkstad för klockstapeln med STEP - metoden. Sundbybergs stad

Mars 2015. Idéverkstad för klockstapeln med STEP - metoden. Sundbybergs stad Mars 2015 Idéverkstad för klockstapeln med STEP - metoden Sundbybergs stad Innehåll Idéverkstad klockstapeln 3 Förutsättningar 3 STEP-metoden 3 Redovisning av övningar 4 Värderos - nuläge 4 Matris Stads-

Läs mer

Fördjupning för Hjärup

Fördjupning för Hjärup Kommunikation Kultur Kommersiell service Ett finmaskigt nät av kommunikationslänkar En sammanhållen stad med kopplade noder Utbildning Hälsa Fördjupning för Hjärup Utvecklingen av Hjärup har bearbetats

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET?

VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? VARFÖR SKA MAN BYGGA I RAUS-OMRÅDET? Det finns fyra faktorer som bidrar till ökat bebyggelsetryck i Raus-området på regional och lokal nivå. För det första så ligger Raus-området i den expansiva Öresundsregionen

Läs mer

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan

Bebyggelseförslag. Södertälje stadskärna 2009-2029 Program. Stadskärnan Södertälje stadskärna 2009-2029 Program Bebyggelseförslag Stadskärnan 1 1. Mötet med stadskärnan från Mälarbron bör i framtiden få en mer stadslik utformning, där framförallt omdaningen av Turingegatan

Läs mer

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL

LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL LINNÉUNIVERSITET I KALMAR - KALMAR NYCKEL ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 ARALLELLT UDRAG 2009-09-30 1/4 UNIVERSITETSGATAN Området vid Kalmar Nyckel har en mycket intressant potential. De positiva effekterna

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000

ILLUSTRATIONSPLAN - SKALA 1:2000 VARBERG VÄSTERPORT PARALLELLUPPDRAG VARBERG MÖTER HAVET VÄXANDE VARBERG Varberg växer och vill vända sig mot havet! Staden planerar nu för en stor hamnflytt och tunnelförläggning av järnvägsspåren. Det

Läs mer

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214

Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 1(5) Stadsarkitektkontoret PROGRAM Program för detaljplan för fastigheten Stockby 1:99, 4:13 m fl (SÖDRA KLYVARESTIGEN) Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 1998.8.214 Handlingar Detta program med programskisser

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Sammanställning från workshop 2013-10-05

Sammanställning från workshop 2013-10-05 2013-11-08 1 (5) Sammanställning från workshop 2013-10-05 Sammanfattning Inom ramen för arbetet med att ta fram ett planprogram för området kring Älta centrum genomfördes en tretimmars workshop den 5 oktober

Läs mer

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000

Infrastruktur. Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 Befintligt vägnät SKALA 1:50 000 0m 1000m 2000m 3000m 43 Infrastruktur Vägnätet Att ha tillgång till bil är nästan en förutsättning för att kunna leva i Säve stationssamhälle idag eftersom bussen inte

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen

2012-05-08. LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen LAHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-05-08 Minnesanteckningar förda vid information om översiktsplanefrågor och övriga samhällsfrågor i Skoskumgården i Skummeslövsstrand 2012-05-08 kl 18.30-21.00 Närvarande:

Läs mer

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Masthuggskajen i Göteborg Rörelse Helhet SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city A N A L Y S Analyserna i detta kapitel är utarbetad utifrån

Läs mer

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker

Ulleråker. Möte om detaljplan för centrala Ulleråker Ulleråker Möte om detaljplan för centrala Ulleråker 2016-08-24 Ulleråker en del av ett växande Uppsala Ny översiktsplan för Uppsala kommun Prioriteringar En drivande kraft i världen En kommun för alla

Läs mer

Godstransportstrategi för Västra Götaland

Godstransportstrategi för Västra Götaland Dnr: Godstransportstrategi för Västra Götaland Christian Bergman, VGR, berättar vid sammanträdet om arbetet med att ta fram en regional godstransportstrategi. Den handlar om hur Västra Götaland ska utvecklas

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö

Jönköpings kommun. PM Skeppsbron. Malmö Jönköpings kommun Malmö 2016-01-08 Datum 2016-01-08 Uppdragsnummer 1320006609-001 Utgåva/Status 1 Johan Svensson Anna Persson Johan Jönsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsvägen

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun

DETALJPLAN för del av BYN 1:4 SÅNGHUSVALLEN 1 Ås, Krokoms kommun DETALJPLAN för del av BYN 1:4 "SÅNGHUSVALLEN 1" Ås, Krokoms kommun BESKRIVNING AV PLANEN OCH DESS MILJÖKONSEKVENSER 1 PLANHANDLINGAR Planhandlingarna består av denna beskrivning med bl.a. redovisning av

Läs mer

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION

FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION FÖRSLAG TILL NY ÖVERSIKTSPLAN TYRESÖ KOMMUN KORTVERSION TYCK OM TYRESÖS FRAMTID IGEN! Hur ska det vara att leva i Tyresö kommun år 2035? Många Tyresöbor har tyckt till om det och mycket annat under den

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006

Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Österåker - skärgård och stad ÖVERSIKTSPLAN 2006 Översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige den 29 maj 2006. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. Framsida - Ennäsudden vid Östanå och kv.

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand

Klarastaden. Perspektiv från Kungsholms strand Klarastaden Perspektiv från Kungsholms strand Nytt förslag Klarastaden Stockholm växer och för att tillmötesgå befolkningstillväxten måste det byggas fler bostäder. Det mest hållbara sättet att göra detta

Läs mer

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Sammanfattning av planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nybyggnation i de södra delarna av Fjugesta. Planen ger förutsättningar

Läs mer

Det goda lokalsamhället

Det goda lokalsamhället Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur.

Läs mer

idéskiss Trafik och parkering

idéskiss Trafik och parkering 17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt!

Ny översiktsplan. Om Borås framtid i korthet. Vi vill höra din åsikt! Ny översiktsplan Om Borås framtid i korthet Vi vill höra din åsikt! www.boras.se/oversiktsplan Övergripande strategier Översiktsplanen föreslår ett antal vägledande strategier. Här kan du läsa i korthet

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28

RESECENTRUM 2.0 RESECENTRUM 2.0 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER IDESKISS 2013 08 28 RESECENTRUM 2.0 JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER OCH NYA FRAMTIDSMÖJLIGHETER NYA MÖJLIGHETER SKISSEN VILL VISA PÅ MÖJLIGHETER SOM EN JÄRNVÄG I TUNNEL SKULLE GE. Några möjligheter som borde

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.

Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN. Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg. Tryck: december 2012 Foton: sida 1 & 2 - Flygare Palmnäs, sida 3 - Hans Wretling VISION ÄLVSTADEN summering Läs den fullständinga visionen på alvstaden.goteborg.se/ ladda-ner Vision Älvstaden är antagen

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Program till Vision Luleå 2050

Program till Vision Luleå 2050 Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder

Emmaboda. Centrum och norra järnvägsområdet. Punkthus på gamla taxitorget. Ny järnvägspassage. Tunneln görs kortare. Nya bostäder EMMABODA 59 Emmaboda 1 Centrum och norra järnvägsområdet 2 Punkthus på gamla taxitorget 12 3 4 Ny järnvägspassage Tunneln görs kortare 5 Nya bostäder 11 13 6 Silos ges ett spännande uttryck 9 10 7 Södra

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(6) Normalt planförfarande Ytterstadsavdelningen 2007-03-09 Martin Schröder Tfn 08-508 266 28 Fax 08-508 266 72 martin.schroder@sbk.stockholm.se Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för

Läs mer

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning

SAMRÅDSFÖRSLAG. Sammanfattning SAMRÅDSFÖRSLAG Sammanfattning Övergripande strukturer Planförslaget Stråk och barriärer Stadsplan 2017 är ett sätt att testa om ÖP 2010:s strategier kring förtätning håller och om vi klarar av befolkningsökningen

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Workshop Norra Tyresö Centrum

Workshop Norra Tyresö Centrum 8 1 2 1 3 1 0 2 Workshop ställning Samman Workshop Norra Tyresö Centrum Workshopen genomfördes den 18 december 2013 i Tyresö centrum. Frågan som ställdes i inbjudan till de femtiontal exploatörer och berörda

Läs mer

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars TYCK TILL om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD Samråd 16 januari till 9 mars Vår vision: "Den attraktiva småstaden med de stora livskvaliteterna". Oskarshamn ska ha 30 000 invånare år

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända.

Tjänsteskrivelse , ansökan och idéförslag, med bilder (bilaga till ansökan) har varit utsända. Kommunstyrelsens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-05-20 87 Planbesked Vrå 3:1, TB Exploatering 2015/190 Arbetsutskottets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge positivt planbesked. Ärende

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv Utgångspunkter för stadsliv Utveckla centrala staden med attraktiva och flexibla mötesplatser för alla Prioritera centrala staden för gående och vistelse Sammankoppla stadens centrala delar i ett mer finmaskigt

Läs mer

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen 1 Sändlista Uppsala kommun: Plan- och Byggnadsnämnden Gatu- och samhällsmiljönämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Samt politiker i nämnderna Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET

SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR DELAR AV SYDÖSTRA HÖGANÄS (LÅNGARÖDSOMRÅDET) I ANSLUTNING TILL FÖRLÄNGNING AV ALLÉGATAN VI VILL... SKISS PÅ PROGRAMFÖRSLAGET BINDA SAMMAN... binda samman och bygga ut staden. I samband med

Läs mer

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund

Ortsanalys och utvecklingsplan för Kvicksund 2016-05-18 Dnr 2016/422-KS-249 Mikael Forsberg planarkitekt Västerås stad Pernilla Lindström översiktsplanerare Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Uppdragsbeskrivning Ortsanalys och utvecklingsplan för

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Stadsarkitektkontoret 2014 Höst SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Svanhagen (Skå-Berga 1:12 m.fl.), på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.6 GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Planprogram för Stationsområdet. Yttrande

Planprogram för Stationsområdet. Yttrande Planprogram för Stationsområdet Yttrande Inledning Stationsområdet är ett av Ängelholms kommuns viktigaste utvecklingsprojekt. I centrala Ängelholm med närhet till såväl stadens utbud och service som stationen

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer