SE Arkitekter tillsammans med Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen

Transkript

1

2

3 Framtid Bro Studie om Bros framtida utveckling i samarbete med Arken SE Arkitekter, Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands-Bro kommun, våren Broar mot vattnet en sammanfattning Bro kan bli en attraktiv Mälarstad, Bro kan bli en hållbar stad; just här och just nu finns en stor potential. Närheten till Mälaren och regionens gröna korridorer, den återöppnade stationen och mälarregionens starka tillväxt ger sammantaget inte bara en stark potential till tillväxt det ger också ett tillfälle att diskutera framtidsfrågor och möjligheter att välja väg. Kommunen tog redan i samband med arbetet av den gällande översiktsplanen - ÖP beslutet att Bro ska växa mot Mälaren. Men hur ska det se ut? Och hur kan tillväxten länkas i hållbara former? Med hjälp av boende, företrädare för föreningsliv, näringsidkare m fl samlade i en tvådagars workshop har Arken SE Arkitekter tillsammans med Ekologigruppen och Plan- och exploateringsavdelningen i Upplands- Bro kommun tagit fram ett underlag över hur den framtida bebyggelsen i och kring Bro kan och bör utvecklas. Kommunens nyligen framtagna ortsanalys över Bro gav möjligheter att ta fasta på ortens karaktärsdrag. Det har dessutom varit betydelsefullt att ta avstamp i de beskaffenheter som de boende och verkande i Bro anser viktiga och typiska för orten. Profilfrågor som lyftes fram i workshop och ortsanalys var placeringen vid vattnet, kopplingen till det gamla kulturlandskapet, bygdens historiska rötter liksom de möjligheter till rekreation som Bro ger med allt från golf till bad och promenader. I ljuset av de klimatförändringar som diskuteras idag har vi än tydligare påmints om kraven på att den framtida bebyggelsen ges en så bred ekologisk hållbarhet som möjligt. Här föreslås odlarkvarter och fiskarkvarter för en epok och människor med krav på mer lokal matförsörjning. Bebyggelsestråkens form och utbredning ger möjlighet till god kollektivtrafikförsörjning. Gatunät och planregler underlättar tillkomsten av lokal service och lokala verksamheter för att minska behovet av långa pendlingsavstånd. Byggmaterial väljs om inte helt lokalt, så åtminstone regionalt, resurssnålt och miljövänligt.

4 Parallellt med fokuseringen mot Mälaren stärks Bro Centrum med mer underlag genom ny bebyggelse norr om centrumkärnan. Nya byggrätter längs Köpmanvägen uppmuntrar till ett förstärkt centrumstråk mellan noderna Bro Centrum och järnvägsstationen. Detta centrumstråk förs vidare ner i Bro stationsområde söder om järnvägen för att länka samman Bro centrum, Bro station och den nya bebyggelsen söder om järnvägen. Odlingslandskapet bildar gröna korridorer som korsar den nya bebyggelsen och ger spridningskorridorer för växt- och djurliv. Bebyggelseförslaget tar fasta på Brobornas önskan om en fortsatt grön bygd. Visionen innebär att den föreslagna stadsstrukturen måste korsa den regionala grönstrukturen, (den s.k. Görvälnkilen). För båda strukturerna är det viktigt med fysiska samband för deras funktioner. Visionens förslag grundas på en avvägning mellan stadsstrukturens och grönstrukturens behov. Även om centrala funktioner i grönstrukturen väntas kunna bevaras, är inskränkningar i grönkilen nödvändiga för att erhålla en hållbar stadsstruktur. Den nya bebyggelsen föreslås ligga så att den kopplar samman den existerande bebyggelsen med den nya, i mönster som ger bättre betingelser för bra kollektivtrafik och trygga gång- och cykelstråk. Längs de nya bebyggelsestråken föreslås hållplatslägen som i korsning med andra färdmedel har potential att bli hållplatstorg, mindre centra med förskola/skola och affärer av den typ som frodas längs spårvagn 12 i Bromma. Gatunätens struktur är öppen för förskjutningar av dessa hållplatslägen allt efter etappernas tillväxt och andra parametrar som kan ändras över åren.

5 Bakgrund och planeringsmetod 2005 gav Kommunstyrelsen kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till utvecklingsstrategi för hur det kommersiella och offentliga serviceutbudet vid Bro centrum kan stärkas (Ks 67, ) samt att i samråd med berörda företag, organisationer och invånare i Bro ta fram en utvecklingsplan för Bro samhälle (Ks 182, ). Sommaren 2007 togs en ortsbeskrivning av Bro samhälle fram. Den här studien är nästa steg i utvecklingsarbetet för Bro - en vision över hur orten Bro kan eller bör utvecklas i framtiden. Visionen har fått namnet Framtid Bro och syftet med studien är att den ska kunna fungera som ett gestaltningsprogram för den fysiska miljön och visa åt vilket håll man vill att orten ska utvecklas, planen ska ses som en viljeinriktning och redovisning av möjligheter. Visionen kommer att utgöra underlag vid framtagandet av ny översiktsplan för kommunen. I samband med översiktsplanarbetet görs av- vägningar mot andra intressen. En utgångspunkt för arbetet har varit att det ska bedrivas i bred samverkan mellan berörda parter. Arken SE Arkitekter har därför tillsammans med Ekologigruppen och kommunen lett en process som innebär involvering av brobor, lokalt näringsliv, föreningar, byggherrar, fastighetsägare, skolor, kyrka mm i närområdet. Förtätning kring centrum och tillväxt mot Mälaren - men också ett val av bebyggelsetyper, stadstyper, bytyper Bro kan växa på flera olika sätt. Här finns en mängd olika faktorer att ta hänsyn till: naturen, E18, pendeltågslinjen, Mälaren, fastighetsgränser, fornminnen o s v. För kommunen finns ett val när den planerar sin framtida profil. I Bros fall har ett av önskemålen varit att komma närmare vattnet. Ett annat är att ta till vara på Bros specifika karaktär. För att göra detta måste man få svar på några frågor. Hur vill kommande generationer bo? Urbant och intensivt eller pastoralt och meditativt? Workshop - gav impulser till bebyggelseutbredning och bebyggelsetyper Arbetet började med en tvådagars workshop där brobor, näringsidkare, föreningar, byggherrar, fastighetsägare, skolor, kyrka m m fick möjlighet att diskutera den övergripande frågan hur Bro ska växa i framtiden. Grupperna hade också att ta ställning till hur tillväxten ska eller bör gå till; småskaligt med slingrande gränder och smågator eller mer tätt och stadslikt. Till hjälp hade deltagarna en matris med stadstyper (se. s.7) där de fick markera vilka stadstyper man ansåg vara mest attraktiva, och vilka man inte vill ha mer av. Det visade sig att begreppen trädgårdsstad och småstad, d v s de klassiska bebyggelsetyperna, var de som ansågs vara intressantast. Det är också de bebyggelsetyperna som enligt en värderos som mäter hållbarhet står för väl avvägda värden vad gäller hållbarhet sett ur ett brett perspektiv.

6 Tillsammans hjälptes gruppdeltagarna åt att placera ut kvarters- och husklossar på stora fotografier (ortofoton) över Bro med omnejd. Dessa övningar fotograferades kontinuerligt och finns redovisade längre fram i häftet. Idéerna skulle testas i tre scenarier med olika bebyggelse-mängd: small, medium eller large. Där small innehöll enheter, medium och large enheter. Ytterligare en arbetsgrupp arbetade med centrum och bebyggelsen där omkring. Totalt arbetade man i centrumgruppen med omkring 250 enheter. Begreppet enheter användes här för att illustrera bebyggelsemängder som förutom bostäder utgörs av ytor för verksamheter, service etc. Värderosen - visade att gruppernas valda bebyggelsetyper också var hållbara stadstyper Det ena Du vill, det andra Du skall kan vara en bister livserfarenhet. I workshopen fungerade det dessbättre bra. En värderos som illustrativt visar hur man kan mäta hållbarheten i ett brett perspektiv visar att workshopens deltagare valde stadstyper som också verkar vara de mest hållbara. Deltagarna fick bekanta sig med värderosen genom att testa den på tätorten Bro som de upplever orten idag, för att sedan kunna utvärdera den egna gruppens eller valda stadstypers värderos. Värderosen är upplagd så att den ska mäta hållbarhet ur ett brett perspektiv: ekologisk hållbarhet, men också ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och teknisk hållbarhet. Men den är också öppen för tillägg utifrån respektive grupps hjärtefrågor. I Bros fall tillkom parametrar för trygghet och gröna korridorer. Värderosen är en sammanställning av ett antal indikatorer, samlade i ett cirkeldiagram. I mitten ligger 0, det sämsta värdet och längst ut i cirkeln ligger 100, det bästa. Valet av indikatorer kan anpassas efter platsen eller projektet, men det är viktigt att belysa så många aspekter som möjligt. Vissa indikatorer är direkt mätbara medan andra är mer värderande, såsom trygghet, urbanitet etc. Värderosen har inte som mål att visa enbart exakta eller s k objektiva bilder av hållbarhetsbegreppet utan är just en kartläggning och sammanvägning av fakta, viljor och kynnen som finns representerade i respektive grupp. Den söker systematisera de subjektiva värderingar som också måste få ligga med i en planering där Förklaring av värderosens ekrar Klockan 1: Socialt engagemang miljön uppmuntrar till grannkontakt, gemensamma aktiviteter, ansvarstagande etc. Klockan 2: Ekonomisk generering stadsdelen ligger attraktivt, lätt att passera/parkera, lämplig för olika storters verksamheter/butiker. Klockan 3: Samhällsekonomi bebyggelsens möjligheter att bidra till en hållbar ekonomi genom bättre företagsklimat, nya företag, ökad inflyttning, lätt att försörja med kollektivtrafik, fjärrvärme etc. Klockan 4: Projektekonomi ekonomiskt hållbart ur investerarens perspektiv, stora och små byggare kan hitta delar att utveckla, rationell etappindelning etc. Klockan 5: Biltillgänglighet stadsdelen tillgänglig för bilar, lätt att orientera sig, god tillgång till parkeringsplatser etc. Klockan 6: Hälsa, säkerhet, trygghet trafiksäker, rimliga bullernivåer, förebygger våldsbrott, inbrott, otrygga platser, olika stråk för dagsljus och mörker etc. Klockan 7: Kollektivtrafiktillgänglighet korta gångavstånd till kollektivtrafik, bra gångvägar, trygga hållplatser etc. Klockan 8: Transportarbete nära till service, grönområden, verksamheter, skola, sjukvård, högt lokalt utbud så att barn inte behöver skjutsas. Klockan 9: Kretslopp effektiv infrastruktur för uppvärmning, avloppshantering, återvinning etc. Klockan 10: Grönstruktur Stråk och ytor för sport, vila,

7 S F En S F En exploateringsgrad STENSTAD SMÅSTAD BY B VILLASTAD ägostorlek/projektstorlek promenader, strukturen gynnar utveckling av biologisk mångfald etc. Klockan 11: Kulturell förankring bebyggelsen har stark identitet, lockar utländska besökare till platsen, historisk förankring etc. Klockan 12: Urbanitet förutsättning för folkliv med variation av ålder, nationalitet, livsstil, blandning av aktiviteter och händelser. JOSÉS HEMSTAD TRÄDGÅRDSTAD SMÅHUSOMRÅDE KOMMUNALRÅDETS VISION STORGÅRDS- KVARTER DIN EGEN FAVORIT FUNKTIONALISTISK STAD SMALHUSOMRÅDE RADHUSOMRÅDE H Jersenius/Arken/Ekologigruppen/Söderlind berörda individer ska forma sin bygd. Värderosens uppgift är att på ett pedagogiskt sätt tydliggöra och väga samman dels mätbara värden, dels de synpunkter och värderingar som finns i en arbetsgrupp, kommun eller ledning. Alla planområden kommer inte att se likadana ut om värderosen används i planeringen. Matrisen med stadstyper har till syfte att få grupper att diskutera ortens framtid utifrån stadstyper i stället för hustyper, trafiklösningar eller andra enskildheter. I de vita rutorna ska alla känna sig fria att fylla på med stadstyper efter eget tycke. Platsens förutsättningar bör göras till en viktig del i arbetet. Värderosen är en hjälp att se vilka stadstyper som är lättare att göra hållbara än andra. De fyra gruppernas alternativ visar olika bebyggelseutbredning (vilket inte bör förväxlas med exploateringstal som beskriver utnyttjandegraden per kvm). Eftersom grupperna var fria att arbeta med hela Bro kom inte exploateringstalen att ändras nämnvärt, istället kommer bebyggelsen i arbetsgrupp large att vara mer utbredd än den i arbetsgrupp small. Att bebyggelsen tilläts breda ut sig fick också vissa konsekvenser för gruppernas utvärdering med hjälp av värderosen. I vissa avseenden kommer inte de tre gruppernas resultat att skilja sig åt, t ex har varje stadsdel fortfarande god tillgång till gröna kvalitéer, liksom stora möjligheter att ha bil. Utvärderingen med hjälp av värderosen kan dessutom ses som ett mått på hur pass nöjda grupperna var över sina egna förslag och är inte en strikt värdemätare på den faktiska hållbarheten. Med stöd i värderosen fanns dock möjlighet att bättre beakta den stora bredden av hållbarhetsaspekter. Men det visade sig också att de grupper som hade få hus hade svårt att ge bra betingelser för kollektivtrafiken.

8 Totalt: bebyggelseenheter. Arbetsgruppen Small utgick från en mindre bebyggelseutveckling. Det vinnlägger sig om att gå varsamt fram och göra mindre tillägg till den befintliga bebyggelsen. Gruppen började diskutera utifrån några olika utgångspunkter: fler övergångar över järnvägen, komplettering av bebyggelsen kring gamla Enköpingsvägen, Tegelbrukets användning, kyrkan mitt i byn, bättre med kluster av kvarter än stråk. Arbetsgruppen föreslog bebyggelse i framförallt två lägen ner mot Mälaren, invid stationsområdet och utmed norra kanten av Kvistabergsviken. En mindre bebyggelse föreslogs även läggas kring kyrkan. Även en förtätning längs Köpmanvägen och Enköpingsvägen föreslogs av gruppen. Ett av de viktigaste utvecklingsområdena för Bros tillväxt såg gruppen ligga söder om stationen. Bro stationsområde avgränsas i norr av järnvägen och i söder av Brobäcken som grävs ut och markeras tydligare för att användas för rekreation och grönstråk. Bebyggelsen föreslogs här bestå av en bullerskyddande barriär av kontor och verksamheter längs järnvägen och bostäder mot bäcken och det gröna. Ett annat viktigt utvecklingsområde ansåg gruppen vara mellan Brogård och Rättarboda, utmed vattnet. Allt fler människor är på jakt efter att bo nära vatten varför denna vattennära bebyggelse ansågs vara högst realistisk. Bebyggelsen skulle här kunna bestå av bostäder i flerbostadshus och enskilda hus liksom någon verksamhet med attraktionskraft. Här ansågs även vara ett utmärkt läge för en småbåtshamn och/eller boende på vattnet. Rättarboda skulle enligt förslaget också kunna förtätas. Att åstadkomma en bebyggelse kring kyrkan ansåg gruppen också vara av vikt då denna på senare år lämnats som ett minnesmärke i landskapet och fått allt färre besökare. Viktigt var också att skapa en hållpunkt mellan Bro stationsområde och vattnet för att ange riktningen för bebyggelsen, kyrkans omgivningar sågs därför som en viktig länk. För att förtydliga centrums läge och för att koppla ihop stationen med centrum föreslog arbetsgruppen en förtätning av bebyggelsen längs Köpmanvägen. På så vis skulle även den nya bebyggelsen vid Bro stationsområde få ett naturligt samband till centrum. Garagelängorna och det överblivna markområdet mellan Enköpingsvägen och bostadsområdet Finnsta tyckte gruppen skulle omvandlas. Garagen skulle minskas och marken användas till nya bostäder. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Small Klockan 1: Bebyggelsens attraktiva lägen vid stationen och vattnet ger starkt socialt engagemang. Klockan 2: Sammanhängande bebyggelse ger möjlighet att starta verksamhet/butik. Klockan 3: Sammanhängande bebyggelse ger möjlighet till försörjning av fjärrvärme/kollektivtrafik. Klockan 4: Möjligt för olika byggare att hitta delar att utveckla. Klockan 5: Stadsdelarna har god tillgänglighet för bilar. Klockan 6: Bebyggelsen bygger på befintligt vägnät. Sammanhängande bebyggelse ger trygghet. Klockan 7: Bro stationsområde nära pendeltåget, området vid Rättarboda ger sammanhängande bebyggelse möjlig att försörja med buss. Klockan 8: Bro stationsområde har nära till Bro centrum. Rättarboda/ Husbytorp-Tegelhagen blir så pass stort att det får eget centrum. Klockan 9: Effektiv infrastruktur genom sammanhållen bebyggelse. Klockan 10: Relativt begränsad och sammanhållen bebyggelse ger möjlighet till mycket grönt för biologisk mångfald och rekreation. Klockan 11: Bebyggelsen är historiskt förankrad och tar hänsyn till fornlämningar och det kulturhistoriska landskapet. Klockan 12: Förhållandevis likartad bebyggelse ger inte bästa variation av åldrar och nationaliteter etc.

9 Totalt: bebyggelseenheter. Arbetsgrupp Medium föreslog bebyggelse i en relativt samlad gruppering från stationen ner mot Mälaren. Även här var Bro stationsområde en viktig del i förslaget. Brobäcken ansågs vara av stor vikt och gruppen ville använda denna för att göra ett vattenområde med bäck och små dammar. Tillväxten av bebyggelsen förlades utmed Ginlögs väg/assurs väg som rätades ut ner mot Rättarboda liksom Jurstabergsvägen som förlängdes ner mot vattnet. Två olika målpunkter skapades således, väster och öster om Rättarboda. Bebyggelsen mellan Brogård och den östra målpunkten gavs en mjukare form än den västra, här föreslogs även en stor marina och ett konstgjort vattenområde. En annan tillväxtmöjlighet som arbetsgruppen föreslog var utmed E18 genom en sammanlänkning av vägarna Skogsklockevägen och Parkvägen norr om centrum. För att minimera buller för bostadsbebyggelsen föreslogs ett bullerskydd skapas genom att placera lokaler för industri och kontor i framkant utmed vägen och bostäder i bakkant längs skogen. Med denna bebyggelse skulle också kollektivtrafiken få lättare att serva de redan befintliga bostadsområdena där. Förslaget som arbetsgrupp Medium tog fram bygger mycket på några distinkta trafikdragningar som bebyggelsen följer. Genom att koppla bebyggelsen till några få vägar förväntades bättre möjligheter till kollektivtrafiklösningar. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Medium Klockan 1: Bebyggelsen följer vägarna och arbetsgruppen var inte så nöjda med det sociala engagemanget i bebyggelsen. Klockan 2: Eftersom bebyggelsen var mer utspridd ansågs det svårare att starta verksamheter i bebyggelsen. Klockan 3: Relativt lätt att försörja stadsdelarna med fjärrvärme och kollektivtrafik eftersom bebyggelsen följer vägarna. Klockan 4: Relativt enkelt att ordna byggnationen i olika etapper. Klockan 5: Stor biltillgänglighet eftersom vägnätet är primärt i förslaget. Klockan 6: Gruppen ansåg inte att bebyggelsen var trafiksäker eller förebyggde våldsbrott och otrygga platser. Klockan 7: Relativt god tillgänglighet till kollektivtrafik eftersom en busslinje skulle kunna följa trafikdragningen i bebyggelsen. Klockan 8: Då bebyggelsen breder ut sig är det svårare att få närhet till service/grönområden/sjukvård etc. Klockan 9: Närheten till natur för större delen av bebyggelsen gör att det går att ordna lokala kretslopp. Klockan 10: Inga grönkilar är planerade men fortfarande relativt enkelt att nå ut i grönområden. Klockan 11: Bebyggelsen nära Bro kyrka och ner mot vattnet ger goda möjligheter att knyta an till den lokala byggnadskulturen. Klockan 12: Genom att bebyggelsen tillåts vara relativt utspridd och homogen minskar också möjligheten till möten och blandning av händelser.

10 Totalt: bebyggelseenheter. Large-gruppens alternativ innehåller dubbelt så många enheter som medium-gruppens. Ökningen åstadkommes dels med flera högre hus liksom med en tätare möblering av kvarteren i centrum-lägen, d v s fler hus längs kvarterets sidor, dels genom tillåtelse för bebyggelsen att växa över ett större område. Gruppen föreslog en förtätning av bebyggelsen längs Köpmanvägen, mellan pendeltågsstationen och Bro centrum. Dessutom föreslogs mer bebyggelse väster, öster och norr om centrum, på gärdet vid Råbyskolan, mellan Finnstaskolan och Finnsta liksom i kanten av skogspartiet mellan Poppelvägen och Mandelblomstigen. Ytterligare bebyggelse föreslogs även väster om Skällsta. Bebyggelse föreslogs också sydväst om Enköpingsvägen vid Kockbacka. Även i denna grupp föreslogs en bebyggelse söder om järnvägen på Bro stationsområde. Bäcken föreslogs meandra genom området för att skapa ett grönstråk. Viktigt var också att skapa flera övergångar över järnvägen för att förbättra flödet mellan södra och norra Bro. Ginlögs väg föreslog gruppen skulle förbindas med Rättarboda liksom Jurstabergsvägen. Mellan dessa gator och dagens dragning av Ginlögs väg skapas ett triangelformat område där bebyggelse kan uppföras. I det östra hörnet förbinds bebyggelsen med Bro kyrka genom ett torg. Väster om Hammartorp mot Jursta föreslog arbetsgruppen bebyggelse i ett nordvästligt stråk. Kvistabergsviken föreslogs få breda ut sig norrut. På så vis skulle fler människor få möjlighet till attraktiva sjölägen. I viken mellan Rättarboda och Sågbacken skulle ges möjlighet för bostäder på vattnet. Både vid Rättarboda och Tegelbruket liksom vid Sågbacken förordades tillväxt och förtätning av bebyggelsen. Genom att framförallt föreslå två större sammanhängande bebyggelsemassor, Bro stationsområde och triangeln mellan Ginlögs väg och Jurstabergsvägen liksom runt Kvistabergsviken, accentueras ett grönområde som sammanlänkar Broängarna och Brohofs golfbana i sydöst med Önsta nordväst om järnvägen. Förslaget som arbetsgrupp Large tog fram bygger mycket på några distinkta trafikdragningar som bebyggelsen följer. Genom att koppla bebyggelsen till några få vägar förväntades bättre möjligheter till kollektivtrafiklösningar. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Large Klockan 1: Relativt sammanhållen bebyggelse ger bra påverkbarhet och ansvarstagande. Klockan 2: Sammanhållen och tillräckligt stor bebyggelse ger underlag för verksamheter av olika slag i några mindre centra. Klockan 3: Stor bebyggelsemängd ger bättre skatteunderlag, sammanhållen bebyggelse är lättare att försörja med kollektivtrafik/fjärrvärme etc. Klockan 4: Både stora och små byggare kan hitta delar att utveckla. Klockan 5: Relativt god bil-tillgänglighet, kan vara svårt att hitta infartsparkering. Klockan 6: Relativt trafiksäker men mer bilåkning ger högre buller och avgasnivåer. Klockan 7: Stor bebyggelsemängd ger god möjlighet att ordna kollektiva färdmedel. Klockan 8: Utbredd bebyggelse ger större behov av skjutsning av barn/ gamla samtidigt som den ökade bebyggelsen också kan bära några mindre centra. Klockan 9: Utbredd bebyggelse minskar möjligheten till effektiv infrastruktur. Klockan 10: Utbredd bebyggelse med mycket grönt ger fortsatt grön känsla. Klockan 11: Samling kring centrum/ Kvistabergsviken och Rättarboda ger bebyggelsen karaktär. Klockan 12: Stor bebyggelsemängd ökar möjligheten till folkliv och blandning av identiteter.

11 Totalt: 250 bebyggelseenheter. Centralt i arbetsgruppens förslag var en förtätning av bebyggelsen vid Köpmanvägen så att ett centrumstråk skapades mellan Bro station och centrum. Denna bebyggelse tilläts också spilla över på södra sidan av stationen. Ytterligare en övergång över järnvägen föreslogs också vid Stenkaksvägen. Dessutom föreslog gruppen en förtätning av bebyggelsen utmed Enköpingsvägen liksom kring centrum. Värderosen i sammandrag för arbetsgrupp Centrum Klockan 1: Mer stadskänsla, påverkbarheten minskar Klockan 2: Mer bebyggelse ger möjlighet till ökad ekonomisk generering. Klockan 3: Stor bebyggelsemängd ger bättre skatteunderlag, sammanhållen bebyggelse lättare att försörja med kollektivtrafik/fjärrvärme etc. Klockan 4: Både stora och små byggare kan hitta delar att utveckla. Klockan 5: Relativt god biltillgänglighet. Klockan 6: Mer trafik gör att gatorna blir mer av barriärer. Klockan 7: Koncentrationen till de centrala delarna ger bättre betingelser för bussbolaget och en tryggare miljö vid busshållplatsen. Klockan 8: Ett nytt stråk längs Köpmanvägen ger betingelser för mer lokal service. Den spridda bebyggelsen söder om stationen genererar stor rörelse. Klockan 9: Minskade ytor för odling lokalt samtidigt som den sammanhållna bebyggelsen i centrum ger god möjlighet till återvinning och avloppshantering. Klockan 10: Bebyggelse i centrum ger fortsatt stora gröna ytor utanför centrum. Klockan 11: Tillskotten kan förbättra imagen för Bro som en anrik stationsort. Klockan 12: Stor bebyggelsemängd centralt ökar möjligheten till folkliv och blandning av människor och åldrar.

12 Vårt förslag till vision för Bro Totalt: omkring bebyggelseenheter. Förslaget innebär att bebyggelsen sträcker sig över relativt stora ytor. Detta ger bra utrymme åt gröna kvaliteter, samtidigt som en av Stockholms s k gröna kilar korsas. Förslaget måste därför rymma möjligheter för växter och djur att spridas genom stadsdelen, samtidigt som den rymmer gröna stråk för människor. Lika viktigt är förslagets möjligheter att skapa förutsättningar för en god kollektivtrafik och trygga rörelsestråk i bebyggelsen, vilket kräver en mer sammanhållen bebyggelse. Vi har tagit fasta på önskan om en utbredning ner mot vattnet för att visa samhället Bros nära koppling till Mälaren. I förslaget breder därför bebyggelsen framförallt ut sig i nord-sydlig riktning ner mot vattnet, från en förtätning kring skogspartiet norr om centrum ner till Kvistabergsviken och Ådö. En annan viktig utgångspunkt har varit att värna den grönstruktur som finns i Bro och som gör att många väljer att bosätta sig på orten. Det har därför också varit betydelsefullt att ge den nya bebyggelsen nära kopplingar till grönytor för rekreation. Söder om Bro station går dessutom en regional grönkil, den s k Görvälnkilen, som är en del i den sammanlänkade grönstrukturen i Stockholmsregionen. Det har därför varit viktigt att inte bygga igen denna utan lämna en spridningskorridor för djur och växter här. I förslaget skapas två stora grönkilar i östvästlig riktning som förbinder grönytorna runt Bro kyrka och BroHof golfklubb och i förlängningen även Broängarna norröver mot Bro och väster ut mot Bålsta. En annan viktig utgångspunkt har varit att ta fasta på en önskan om ett mer närliggande bad vid Mälaren. Planen i sammandrag: Totalt ca enheter bebyggelse med blandning av bostäder, verksamheter och service Bro blir Mälarstad, tillväxten fokuseras i nordsydlig riktning ner mot Mälaren och ut mot Ådö Nya byggrätter stärker Köpmangatan som kommersiellt stråk mellan Bro centrum och Bro station Kollektivtrafik bildar huvudfåra i bebyggelsestråken Hållplatser bildar hållplatstorg efter förebilden 12:an i Bromma Två huvudsakliga grönkilar i öst-västlig riktning en med agrar karaktär mot Önsta och en med skogskaraktär mot Bålsta Grönkilarna förstärker stråk för både rekreation, djurliv och biologisk mångfald Bebyggelsestråkens gräns mot det öppna landskapet och vattnet formas som kajer mot det blå och kajer mot det gröna Odlarkvarter och fiskarkvarter förstärker lokala kretslopp Odling i samspel med existerande jordbruk Bro station får en ny västlig entré med infartsparkering och omstigning till busslinjer i skålning under spåren. Järnvägens barriäreffekt mildras med ekodukt (för passage av djur och människor) upp mot Önsta Kvistabergsviken förlängs norrut i en blå-grön dalgång och ger möjlighet till bebyggelse med marina förtecken Allmänheten erbjuds ökad tillgång till stränderna Nytt bad nordväst om Fiskartorpet

13 industri bebyggelse vatten stadsgrönt gatuförtätnin

14

15

16 Trafikberg - smarta jordringar Stora trafikplatser i flera plan ger buller och barriärer. Tunnlar är dyra och stör trafiken under byggskedet. Bygg istället berg eller jordringar över trafikplatsen. Tunnla in körfälten med prefabelement. Fyll på med utfyllnadsmassor i takt med tillgång och behov - ett mellanlager för sten och grus som är lätt att nå med lastbil. Bygg eventuellt in mer aktiva funktioner som annars skulle placerats i bergrum. Planterade trafikberg bli sammanbindande parker mellan dagens åtskilda stadsdelar. Enklare, billigare och vackrare än tunnlar. Grönstruktur för vision Två grönkilar skapas i området mellan bebyggelsen vid Jurstagård och Bro stationsområde liksom mellan Jurstaberg och bebyggelsen norr om Rättarboda. Kilarna har olika karaktär, den norra grönkilen ger framförallt det öppna jordbrukslandskapet ett sammanhang medan den södra kilen framförallt länkar skogsmarker. Idag är den norra grönkilen redan blockerad då den korsas av järnvägen och Enköpingsvägen, det är en svår barriär att ta sig över både för djur och för människor. Vi föreslår därför att man bygger en ekodukt över vägen/järnvägen i form av en jordring som gör det möjligt för djur och människor att ta sig förbi.

17

18 järnvägen järnvägen järnvägen järnvägen De övre diagrammen beskriver viktiga platser, händelser och möjligheter i landskapet, här kallade målpunkter. De undre ger en bild av grönstrukturen och passager över barriärer. Diagrammen tar avstamp i dagens situation och föreslår framtida förändringar, d v s inventering + tillägg. Det större diagrammet ger en sammantagen bild av situationen. Läs diagrammen till vänster (NU) lägg till diagrammen till höger (TILLÄGG), nästa sida visar visionen med symboler för olika viktiga platser, aktiviteter o s v markerade. E18 E18 centrum centrum E18 + E18 == centrum centrum

19 E18 centrum enköpingsvägen järnvägen

20 Läget för Bro centrum ligger kvar men förstärks genom nya byggrätter för verksamheter och service längs Köpmanvägen, mellan pendeltågstationen och centrum. Förtätningen ger förutsättningar för ett centrumstråk där bostäder varvas med butiker och lokaler av olika slag. Här ges också möjligheter för service att växa i olika former Själva Bro centrum förtätas också genom en omdisponering av de befintliga parkeringsytorna. Denna förtätning utformas på så vis att den ger centrum en välbehövlig entré och samtidigt förstärks centrumstråket. Förtätningen kring Köpmanvägen liksom den nya entrén stärker sambanden mellan Bro centrum och pendeltågstationen och underlättar rörelsemönstret där emellan. Vidare föreslås en förtätning längs Enköpingsvägen vid Finnsta och Råby. Även här görs detta med hjälp av en omfördelning av marken som idag används till parkering. I flera grupper diskuterades de ödsliga parkeringsytorna och många påpekade också att något borde göras åt dessa.

21

22 Norr om centrum För att skapa bättre förutsättningar för centrum föreslås även en komplettering av bebyggelsen kring centrum genom i huvudsak en utökad bebyggelse i en ring runt skogsområdet norr om centrum liksom en utökad bebyggelse i dalgången mellan Skällstavägen och Råbyvägen. Genom att koppla samman vägarna Skogsklockevägen och Parkvägen skapas bättre förutsättningar för kollektivtrafik genom området samtidigt kan också beredas plats för näringsfastigheter utmed E18. Dessa kan då i sin tur fungera som bullerskydd åt bostäder som byggs i skogens norrkant. Den passage som finns under E18 förstärks genom att skogsområdet får en tydlig koppling till denna. Det går därmed att röra sig i en grön struktur hela vägen från centrum, under E18 och norrut. Yttre centrumbebyggelse Bebyggelse, framförallt av industriell karaktär, föreslås även ske i en ring runt dagens centralort. I väster föreslås bebyggelse längs med väg 840. I öster i triangeln mellan Ginlögs väg, Enköpingsvägen och järnvägsspåren. Liksom norr om centrum utmed E18, som en bullervall mot den föreslagna bebyggelsen runt skogen. Här illustreras också en högre grad av integrering genom t ex placering på ömse sidor om en gata. En god referens är nya Frösunda intill E4.

23 E18

24 Bro stationsområde Söder om järnvägen föreslås ett område mellan spåren och bäcken bebyggas med kvarter i trädgårdsstads- och/eller småstadsskala. Bro stationsområde kopplas samman med bebyggelsen på den norra sidan spåret genom den befintliga viadukten vid pendeltågsstationen samt ytterligare en passage på perrongens västra sida. Pendeltåget föreslås här få en andra uppgång. Den nya skålade förbindelsen under järnvägsspåren ska kunna användas för busstrafik och i dess närhet bör en infartsparkering placeras. Här skapas därför en möjlighet till omstigning från buss/tåg/bil. Passagen utformas så att bäcken får möjlighet att ta sig igenom och berika utformningen. Längs med spåret ges möjlighet för näringsverksamhet som också skapar en bullervall för bostadskvarter söder om denna. Köpmanvägen och dess centrumstråk får en fortsatt sträckning på södra sidan järnvägen. I dess slut ligger Bro kyrka i fondenoch ger en övergång mellan den tätare staden och den mer lantliga bebyggelsen. På så vis hamnar kyrkan och marken där omkring mer centralt, något som efterfrågades vid workshopen i Bro. Bäcken vidgas och får en tydligt meandrande form. På vissa ställen kan den även få möjlighet att skapa en större vattenspegel. Den norra bäckfåran får bebyggelse nära vattnet medan den södra får en viss distans till vattnet, två tydliga bäckstrukturer skapas på så vis en mer urban (den norra) och en mer agrar (den södra). Det urbana bäckstråket hänger samman med bebyggelsen som kommer från norr med centrum och pendeltågstationen medan det södra bäckstråket blir en förlängning på den mer lantliga bebyggelsen som kommer från Mälaren.

25

26 Husbytorp - Tegelhagen På den östra sidan om Kvistabergsviken finns tre naturliga målpunkter; observatoriet, Tegelbruket/Fiskartorpet liksom Brogård. Kring observatoriet lämnas fritt från bebyggelse för att inte störa det klippbaserade intrycket av de existerande byggnaderna. Den gamla parkanläggningen lämnas obebyggd för att skapa ett öppet sammanhang mellan observatoriet och vattnet och ge möjlighet till utblickar. På så vis bildas en blå-grön kil med Kvistabergsvikens vatten och naturen kring observatoriet. Observatoriet blir därmed en knutpunkt mellan Rättarbodas bebyggelse och bebyggelsen kring Kvistabergsviken. Mellan Tegelbruket och Fiskartorpet föreslås strandpromenad och badanläggning, då det var flera Brobor som under workshopen diskuterade det långa avståndet till existerande bad vid Mälaren. Med det större befolkningsunderlaget behövs dessutom minst ett bad till. Här skulle även finnas möjlighet att nyttja bryggan för färjeförbindelse till Stockholm och/eller Ekerö. Ett nytt p-torg vid badet kan dubbelutnyttjas av båtpendlare in mot Stockholm. Kvarteren öster om dagens Rättarboda ges utblickar mot golfbanans grönområden liksom Brogård. För att möta bebyggelsen som kommer norrifrån via Södra stationsområdet liksom den i korsningen Ginlögs väg/assurs väg föreslås nya byggnader ges möjlighet att uppföras utmed Assurs väg i sträckningen mellan Husbytorp och kyrkan. Här skulle en s k bygata vara möjlig med hus både nära vägen och på båda sidor om denna. I fonden för den här bygatan finns kyrkan.

27

28 Mälarstaden vid Kvistabergsviken Den största bebyggelseutvecklingen förslås ske nära Mälaren. Detta för att ge Bro en naturlig koppling till vattnet och för att ge potentiella invånare eftertraktade sjölägen. Genom att erbjuda vattenkontakt och utsikt kan bebyggelsen göras tätare än den i dagens Rättarboda. Vårt förslag bygger på den idé som Large-gruppen lade fram, d v s att Kvistabergsviken grävs ut norröver för att erbjuda fler människor möjlighet att bo i ett vattennära läge. Bebyggelsen formas runt det skapade vattenrummet. Här skulle man kunna erbjuda både småbåtshamn och boende på vattnet i husbåtar. För att ge en mjuk framtoning kan den nyanlagda viken göras omväxlande smalare och bredare med konstgjorda öar. Vattenlandskapet formas genom en omfördelning av schaktmassor, massor som schaktas ut för att ge utrymme för vattnet kan användas för att skapa fågelöar eller utflyktsöar. Visionen antyder naturliga etapper för bebyggelseutvecklingen. Beroende på det ekonomiska läget och den allmänna opinionen kan den blå viken även bytas ut mot en grön dalgång att användas för lek och sport. Även om det är den gröna dalgången som efterfrågas kan ett blått stråk möjliggöras genom ett lokalt omhändertagande av dagvattnet med hjälp av rotzonsfilter och vattentrappor. Ett exempel där något liknande redan prövats, d v s en omfördelning vatten/land, är i Port Grimaud i Frankrike. Det projektet är numera ett av Frankrikens mest populära turistmål, så populärt att huspriserna tyvärr ökat tiofalt. Den strandäng som idag finns i vikens norra ände är viktig att ta hänsyn till. Den skyddas och inlemmas i den nya bebyggelsestrukturen som ett grönt förrum. Norr om strandängen anläggs en ny passage på jordbanken över viken för att få en närmare koppling mellan den föreslagna bebyggelsen vid Kvistabergs- viken och Ådö. En sådan koppling mellan bebyggelserna skapar ett stort flöde av människor vilket ger underlag för kollektivtrafik samt möjlighet till en torgbildning och stads- /bebyggelsekärna med utblick över vattnet. Längs bebyggelsens kanter erbjuds odlingsmöjligheter i anslutning till det existerande jordbrukslandskapet. Med ökat fokus på närproducerad mat kan denna variant bli ett intressant alternativ. Att odlingslotterna ligger i en gränszon mellan bebyggelse och åker gör att dessa kan brukas antingen av de boende eller av lantbrukaren beroende på intresset för egen odling. Möjlighet finns även att lantbrukaren kan hjälpa till att sköta odlingslotter åt de boende.

29

30 Ådö Bebyggelse föreslås växa hela vägen ner mot Ådö skog på västra sidan. För att närmare knyta samman bebyggelsen ner mot Ådö med den nya norr om observatoriet utnyttjas förutsättningar för en ny bro på jordvallen över viken norr om Tammsvik och/ eller en färja längre söderut. Bebyggelsen ut mot Ådö illustreras här med fiskarkvarter med en marin prägel där brygganläggningar och sjöbodar tillåts ligga som utposter utmed vattnet. Här finns också möjlighet för eventuell varvsverksamhet och vinterförvaring av båtar i speciella båtkvarter som på sommaren kan användas för parkering för bilar eller husvagnar. Det redan existerande badet med campingstugorna fortsätter därmed att vara ett centralt inslag i bebyggelsen här. Viktigt är också att ge allmänheten tillgång till vattnet, så även om det formella strandskyddet behöver upphävas i vissa delar är det av största vikt att dess viktiga andemening om tillgänglighet säkerställs och förstärks för en bredare allmänhet, bl a genom att göra brygganläggningarna allmänna och att bygga promenadvägar längs med vattnet. Också inom Ådö föreslås den inre bebyggelsen kantas av odlingskvarter där de boende kan producera egenhändigt odlade frukter och grönsaker. Kvarteren placeras så att den lokala jordbrukaren kan hjälpa till med skötseln alternativt driva odling i egen regi.

31