Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten"

Transkript

1 Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten Bakgrund Våra reningsverk är inte konstruerade för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar. Effektiv rening av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder, vilket bland annat uppmärksammats inom ramen för det regeringsuppdrag som redovisats i rapporten Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen (Naturvårdsverket 2008). Ramdirektivet för Vatten får fullt genomslag i Sverige från Detta betyder att nya krav på avloppsvattenrening kan förväntas eftersom direktivet omfattar emissionsvärden för olika typer av substanser varav vissa kan spåras till våra avloppsreningsverk. Till dessa krav kan läggas önskemål och förväntningar om rening av andra svårnedbrytbara ämnen som vissa utvalda läkemedel och hormoner som misstänks orsaka problem i våra recipienter. Under senare år har läkemedelsrester i avloppsvatten uppmärksammats allt mer även om inga läkemedel ingår bland Ramdirektivets prioriterade substanser. Forskning om läkemedels miljöpåverkan har intensifierats och parallellt med detta har ny reningsmetodik för att avlägsna läkemedelsrester från avloppsvatten utvecklats och testats. Vissa läkemedel, t ex etinylestradiol och andra hormoner, samt diklofenak har visat sig kunna ge upphov till allvarliga effekter och många internationella forskningsprogram har därför initierats, t ex de tidiga Rempharmawater, Poseidon, KNAPPE och under senare tid t.ex. Pharmas. Dessa projekt har visat att läkemedel finns i den akvatiska miljön och att den dominerande punktkällan är utsläpp av renat avloppsvatten. De har också visat att läkemedlen kan ge upphov till oönskade biologiska effekter, men kunskapen är fortfarande mycket bristfällig. Vidare har studierna visat att det finns potential i att utveckla reningsverken så att reduktionen av läkemedel blir mer effektiv, men även här är kunskapen alltför bristfällig för att den ska kunna användas som underlag för beslutsfattande. Läkemedelsverket gjorde i rapporten Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter riskbedömningar av 27 aktiva substanser utifrån deras förekomst i vattenmiljön i relation till försålda mängder (Läkemedelsverket 2004). Naturvårdsverket har i flera övervakningsprogram undersökt halterna av läkemedel i olika matriser i miljön (se Andersson m. fl., 2006, Woldegiorgis m.fl., 2007 och Fick m.fl., 2011). Flera undersökningar av läkemedel i avloppsvatten från sjukhus har också gjorts, se t.ex. Helmfrid och Eriksson (2010). Ramdirektivet för vatten kommer att utökas med nya substanser och i nuläget finns tre läkemedelssubstanser/hormoner på bevakningslistan (2013/39/EU); diklofenak (smärtstillande), estradiol (könshormon) och etinylestradiol (kvinnligt könshormon). Från och med år 2015/2016 kommer det att vara obligatoriskt att analysera dessa substanser i EU:s sjöar och vattendrag. Vilka krav som sedan kommer att ställas är fortfarande oklart. 1

2 Reningsverk i alla tätorter är sedan länge utbyggda, men reningsnivån hänger samman med verkens processkonfiguration och därmed också med verkens geografiska placering. I norr är reningen begränsad till reduktion av syreförbrukande material och fosfor, medan verken i söder har implementerat långtgående kväverening. Många internationella och svenska undersökningar har visat samband mellan reduktion av vissa läkemedel och processutformning. För Sverige innebär det en stor utmaning att utreda de befintliga verkens förmåga att avlägsna läkemedel och vilka metoder som kan anpassas till verk med olika reningsprocesser. Frågan om avancerad rening av olika svårnedbrytbara substanser har även uppmärksammats internationellt. I Schweiz har omfattande utredningar genomförts för att identifiera behov och möjligheter för utökad rening vid landets reningsverk. Detta beskrivs ingående i rapporten Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen (Abegglen & Siegrist 2012). Två processer framhålls som tillräckligt utvecklade för att kunna implementeras i full skala på kommunala avloppsreningsverk: pulveriserat aktivt kol (PAC, Powdered Activated Carbon) och ozonering. Pilotundersökningar med dessa två processer har genomförts för att utvärdera reningsgrader, bygga upp driftserfarenhet och skapa dimensioneringsunderlag. Sedan rapporten publicerades har beslut om storskalig utbyggnad fattats. Det finns också anledning att följa utvecklingen i andra länder, exempelvis Tyskland. Kunskapsbehovet är stort. Organiska svårnedbrytbara föroreningar i utgående vatten från avloppsreningsverk är många, varav vissa är kända medan vi saknar kunskap om andra. Halterna är låga vilket ställer höga krav på analysarbetet. Effekterna av dessa ämnen är mycket komplexa och inte sällan handlar det om samverkan mellan olika ämnen. Ekotoxikologiska studier utgör därför en viktig del av bedömningen av olika reningsmetoders effektivitet. Rening av läkemedelsrester med olika tekniker har studerats inom ramen för ett flerårigt projekt vid Stockholm Vatten. Resultaten från detta projekt och den inledande fasen av det pågående projektet MistraPharma sammanfattas i en rapport där ozonering och aktivt kol bedöms som de mest realistiska alternativen för implementering vid våra avloppsreningsverk (Hörsing m.fl. 2014). Reduktion av olika läkemedelsrester utgör en del av det pågående MistraPharma-projektet, varför det finns anledning att i kommande studier särskilt uppmärksamma hur andra svårnedbrytbara organiska föreningar påverkas av ozon och aktivt kol. Denna projektbeskrivning ger en skiss till ett 3-årigt projekt uppdelat i fyra faser. Projektets första fas beskrivs mer ingående och utgör själva ansökan. Den första fasen kan betraktas både som en fristående del som rapporteras direkt efter genomförandet och som en förutsättning för ett fördjupat arbete i kommande faser. Utifrån detta projekt föreslås en inriktning för fortsatt arbete i ytterligare tre faser förutsatt att medel för en sådan fortsättning skulle beviljas. Syfte och mål Projektets övergripande mål är utveckling av reningsprocesser avsedda för reduktion av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föreningar som inte effektivt kan reduceras i 2

3 reningsverken. Detta innebär etablering av riktlinjer och dimensioneringskriterier för drift och utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Följande delmål förväntas uppnås inom ramen för projektet: 1. Etablering av dimensioneringskriterier för att med ozonering klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 2. Etablering av dimensioneringskriterier för att med aktivt kol klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 3. Riktlinjer för implementering av ozon och aktivt kol vid svenska reningsverk med olika processkonfigurationer och recipienter. Vad som avses med tänkbara reningskrav är en central fråga som förutsätter fördjupade diskussioner. Detta gäller även ett antal analystekniska frågor. Till projektet knyts därför experter för det dagliga arbetet och en referensgrupp med sakkunniga från olika organisationer samt en Advisory board för att bevaka utvecklingen internationellt och även skapa ytterligare möjligheter för erfarenhetsåterföring från länder där liknande försök genomförts (Schweiz och Tyskland). Samtidigt föreslås en samordning av de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. En samordning kan ge stora fördelar, exempelvis i analysarbetet och i utvärderingen av vilka krav de olika teknikerna kan tänkas klara. Metod Inom ramen för projektet ska såväl läkemedelsrester som ramdirektivets prioriterade substanser och andra svårnedbrytbara ämnen studeras. Först kommer reningseffekten för vissa utvalda substanser att studeras. Försöken genomförs med ozon och aktivt kol. Därefter utvärderas teknik, ekotoxikologiska effekter och i avslutningsfasen analyseras implementeringsmöjligheterna vid svenska reningsverk. Denna analys omfattar både processmässiga överväganden, som krav på eventuell efterbehandling, och olika driftsfrågor. Projektet genomförs i fyra faser varav den första motsvaras av denna ansökan: 1. Försöksplanering och pilotförsök med ozon (höst och vinter 2014). 2. Fortsatta pilotförsök med ozon och etablering av pilotförsök med aktivt kol. Utvärdering av om reduktion av olika substanser också leder till motsvarande reduktion i ekotoxikologisk effekt. Denna fas förväntas pågå under 2015 och Anpassning av metoderna till befintliga svenska reningsverk (2016). 4. Rapportering och sammanställning av tekniska och ekonomiska förutsättningar för etablering i fullskala (vår och sommar 2017). Nedan beskrivs projektets första fas mer ingående. Slutförandet av denna fas utgör en förutsättning för genomförande av kommande faser. 3

4 Försöksplanering och pilotförsök med ozon I planeringsfasen ska prioriteringslistor med substanser för analys tas fram. Valet av substanser kan eventuellt synkroniseras med andra pågående projekt och bör även jämföras med internationella studier. Valet baseras bland annat på en genomgång av kunskapsläget och de studierav svenska avloppsreningsverk som tidigare genomförts. Projektets första fas genomföras i två parallella delprojekt. I det ena, som drivs av Primozone Production AB inom ramen för ett annat projekt, utförs screeningsexperiment på 10 avloppsreningsverk med kartläggning av förekomst av en lång rad läkemedel och vilka reduktioner som kan uppnås med varierande ozondoser. Till detta projekt kopplas analyser av andra svårnedbrytbara organiska ämnen samt vilken reduktion som kan uppnås med ozon. I det andra delprojektet genomförs ett pilotförsök vid ett utvalt reningsverk. Efter screeningen och jämförelse med andra studier bestäms slutligen vilka substanser som ska analyseras rutinmässigt under pilotförsöken. I denna fas krävs ett omsorgsfullt urval av indikatorsubstanser för att spegla olika kemiska strukturer och relevanta ämnen. Urvalet är kritiskt och utgör en milstolpe som diskuteras i referensgruppen och bereds av projektets analysexperter. Prov från båda experimenten sparas således att andra substanser som senare bedöms som intressanta kan analyseras i ett senare skede. Val av reningsverk Gryaab, VA SYD och NSVA deltar i projektet, vilket erbjuder mycket goda möjligheter till pilotkörningar vid olika typer av reningsverk, både med aktivslam- och biofilmsprocesser. Vidare finns inom organisationerna både små och stora anläggningar med olika andel industribelastning och olika typer av recipienter. Det finns också lång erfarenhet av olika typer av forsknings- och utvecklingsarbete. Inom Gryaab finns också kunskap om och erfarenhet av analys av svårnedbrytbara organiska ämnen. Inledningsvis genomförs en screening på renat avloppsvatten från Ryaverket och Källby avloppsreningsverk i Lund. Denna screening och höstens pilotförsök beskrivs mer utförligt i bilaga 1. I nuläget planeras för drift av pilotanläggningar vid Källby avloppsreningsverk i Lund och vid Ryaverket i Göteborg. En av pilotkörningarna genomförs under hösten Ryaverket är ett av Skandinaviens största reningsverk och är väl undersökt och beskrivet i olika vetenskapliga sammanhang. Vid verkets finns både en aktivslamprocess och olika biofilmsprocesser samt efterbehandling i filter vilket medger flera konfigurationsmöjligheter för en tänkt reningsprocess för svårnedbrytbara ämnen. Källby avloppsreningsverk är intressant ur flera aspekter. Verket är konfigurerat utifrån en aktivslamprocess med lång slamålder och kompletterande efterfällning, en processutformning som är relativt vanlig i Sverige. Därtill finns ett 4

5 dammsystem för efterpolering. Ett förhållandevis stort sjukhus, Universitetssjukhuset i Lund, är också kopplat till verket. Sammanfattningsvis bedöms dessa anläggningar kunna generera ett gott kunskapsunderlag för praktisk dimensionering av framtida anläggningar. Reduktion av ekotoxikologiska effekter och pilotförsök med ozon och aktivt kol ( ) Under fas 2 genomförs fortsatta pilotförsök med ozonering. Parallellt planeras, etableras och genomförs pilotförsök med aktivt kol. Valet av anläggningar baseras på resultaten från screeningundersökningen men utgångspunkten är fortsatta försök vid Ryaverket och Källby ARV. De optimerade processernas förmåga att reducera olika substanser utvärderas under denna fas även genom ekotoxikologiska tester. I denna fas testas även olika ozonpoleringsmetoder, exempelvis sandfilter. Även andra metoder (t.ex. biofilmsprocesser) för behandling och polering kan komma att bli aktuella. Anpassning av metoderna till befintliga reningsverk (2016) Anpassning av reningsmetoderna till befintliga verk förutsätter en utvärdering av vilka krav som kan komma att gälla. Detta kan i sin tur hänga samman med typen av recipient. Vidare måste reduktionen av aktuella substanser i nuvarande reningsprocess beaktas i en samlad bedömning av hur en framtida avancerad rening bör se ut. Fortsatta försök med efterbehandling genomförs under denna fas. Det kan även handla om andra reningskonfigurationen där ozonering testas längre uppströms i processen, dvs. före det sista biologiska steget. Sammanställning av tekniska och ekonomiska kriterier för etablering i fullskala (vår och sommar 2017) I denna fas genomförs slutrapportering med en sammanställning av förslag till dimensioneringskriterier för avancerad rening av svårnedbrytbara substanser. I rapporteringen ingår även en sammanställning av ekonomiska förutsättningar, dvs. kostnader för implementering av olika lösningar. Projektorganisation Projektet genomförs av en brett sammansatt projektgrupp bestående av representanter från Gryaab, Kretslopp och vatten vid Göteborg Stad, NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp), VA SYD, LTH (Lunds tekniska högskola) och SWECO. Samarbete mellan projektets parter finns redan etablerat inom ramen för nätverket VA-teknik Södra, varför denna struktur kommer att utnyttjas för att skapa ett framgångsrikt samarbete även inom detta projekt. Sweden Water Research, ett forskningsbolag samägt av VA SYD, NSVA och Sydvatten, står som projektägare och huvudsökande. Projektet kommer att organiseras utifrån följande grupper och förslag på personer: 5

6 Styrgrupp bestående av Lena Blom (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), Ann Mattsson (Gryaab), Marinette Hagman (NSVA), Henrik Aspegren (VA SYD) och Jes la Cour Jansen (LTH) som ordförande. Advisory board bestående av Norbert Jardin (Tyskland) och Christian Abegglen (Schweiz) Referensgrupp bestående av representanter från Havs- och vattenmyndigheten, Svenskt Vatten och Sweco (Niklas Törneman) samt representanter från andra delprojekt. Projektledare Michael Cimbritz (SWECO) Kommunikationsfunktion kopplad till Kretslopp och vatten, Göteborg Stad. Administrationsfunktion kopplad till Sweden Water Research. Processingenjör anställd vid LTH. Teknikpanel bestående av Liselotte Ståhlhandske och processingenjörer från VA SYD, Susanne Tumlin och Nicklas Paxéus (Gryaab), Filip Nilsson (Primozone Production AB), Karin Jönsson (LTH), Sara Malmroth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), processingenjör (NSVA) och Kai Bester (Århus universitet). I referensgruppen finns plats för fler personer och teknikpanelen kan utökas med lämpliga personer från respektive organisation. Tanken är att säkerställa att pilotförsöken flyter smidigt, är väl förankrade i de olika organisationerna och att analysarbete och provtagning fungerar. Nicklas Paxéus och Kai Bester kommer att vara projektets experter i analysfrågor. Filip Nilsson arbetar som industridoktorand och tillför specialistkunskap i ozoneringstekniska frågor. CV för styrgruppsmedlemmarna och projektledaren återfinns som bilagor. Fullständiga redogörelser för vetenskaplig meritering i form av publikationslistor etc. kan lämnas på begäran. Kompetensbeskrivning Projektets parter bidrar med olika styrkor och kompetenser samt i några fall direkt erfarenhet av forskning och utveckling inom det aktuella området. Gryaab har deltagit aktivt inom forskning kring läkemedel och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam sedan slutet av 1980-talet. Gryaab bidrar till projektet med kunskap om organiska föroreningar och analys av dessa genom Nicklas Paxeus. På Ryaverket har många försök med olika reningstekniker bedrivits i stor och liten skala under de senaste decennierna. Personalen har god kompetens i såväl att planera och driva som att utvärdera försök med avloppsvattenrening. Detta ger goda förutsättningar för att de planerade försöken kommer att generera relevanta och användbara resultat. NSVA är ett interkommunalt VA-bolag och ägs av sex kommuner i nordvästra Skåne. Inom organisationen finns en lång tradition av FoU-arbete och under senare år har det genomförts ett antal screeningar av ramdirektivets prioriterade ämnen på flera av reningsverken och pilotförsök 6

7 med ozonering och skivfiltrering genomfördes nyligen för utvärdering av reduktion av mikroföroreningar i avloppsvatten. Marinette Hagman är forsknings- och utvecklingsansvarig och har forskat inom området med fokus på reduktion av svårnedbrytbara föroreningar med hjälp av ozonering. Dessa erfarenheter kommer att vara värdefulla och mycket användbara inom projektet. VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. VA SYD är ett kommunalförbund och är därmed en politiskt styrd organisation som består av medlemskommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Sedan den 1 januari 2014 bedrivs NSVA, Sydvatten och VA SYDs forsknings och utvecklingsarbete inom ramen för det gemensamma FoU-bolaget, Sweden Water Research AB. Inom VA SYD finns gedigen erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och stor vana vid pilotstudier, inte minst från de olika utbyggnaderna av Sjölunda avloppsreningsverk. VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola har en lång tradition av deltagande i projekt för etablering av forskningsbaserad utbyggnation av Svenska avloppsreningsverk. Senast deltog gruppen i MistraPharma fas 1 var grunden för användningen av ozon och aktiv kol för reduktion av läkemedel blev grundat. Efter detta projekt har arbetet fortsatt baserat på pilotstudier med reduktion av ramdirektivets substanser, biocider och läkemedel i kommunalt avloppsvatten, bräddvatten, slam och avloppsvatten från sjukhus. VA-teknik har starka internationella samarbeten och kontakter till de mest framstående internationella forskningsmiljöer inom området. SWECO är ett av Sveriges ledande konsultbolag inom VA-teknik med mångårig erfarenhet av utredningar, projektering och genomförande av olika VA-projekt, både i Sverige och utomlands. Uppdragen genomförs både för kommun och industri men även för andra uppdragsgivare, exempelvis Naturvårdsverket. SWECO förväntas kunna bidra bland annat med projektledning, kostnadsbedömningar och anläggningstekniska perspektiv vid bedömning av investeringsbehov och anläggning av nya reningstekniker. Kretslopp och vatten, Göteborg Stad har erfarenheter inom läkemedelsrester i avloppsvatten bl.a. genom en studie som utfördes kring ozonbehandling av Östra sjukhusets avloppsvatten. Inom det projektet utreddes förutsättningar att inrätta en ozonbehandlingsanläggning for oskadliggörande av läkemedelsrester och multiresistenta organismer lokalt vid Östra sjukhuset. Förvaltningen har också under flera år följt utvecklingen inom läkemedelsrester i avloppsvatten och hur detta bör hanteras i framtida lösningar. Dessutom har förvaltningen nu fått i uppdrag av stadens politik att utreda en teknisk lösning för rening av läkemedelsrening av avloppsvatten. Förvaltningen bidrar i detta projekt med systembilden för hela staden perspektivet av läkemedelsrester i avlopp. Lena Blom fungerar som samordnare för forskning och utveckling för förvaltningen och har arbetat med dessa kretsloppsfrågor ur ett risk- och kemikalieperspektiv under flera år, dessa erfarenheter 7

8 kommer var värdefulla för projektet. Kretslopp och vatten kommer också bidra genom sin kommunikationsavdelning, genom vilken projektets kommunikation kommer att samordnas. Kommunikationsplan Målet med kommunikationen i projektet är att se till att förmedla rätt information om projektets aktiviteter och resultat till rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt och via rätt kanal, för att projektet skall kunna genomföras enligt plan och uppnå projektets övergripande mål. Målgrupper för projektet är främst branschens olika aktörer samt beslutsfattare, men även i viss mån läkemedelsindustrin och sjukvården. Inom projektet kommer en mer detaljerad kommunikationsplan att utarbetas. Kommunikationsplanen kommer att delas i extern och intern kommunikation med tillhörande aktiviteter och kanaler. Extern kommunikation Vi vill ge externa målgrupper insyn i projektet och sprida kunskap om projektets målsättning, aktiviteter och resultat. Vi kommer att använda oss av ett brett spektrum av kommunikations och informationskanaler/aktiviteter. VA-teknik södras hemsida kommer att användas som utgångspunkt för extern informationsspridning. Som komplement till den kommer e-nyhetsbrev och pressmeddelanden att skickas med jämna mellanrum. Information kommer även spridas via anordnade seminarier/workshops, publikationer av vetenskapliga artiklar, projektparternas egna websidor och branschtidningar, för att möta de olika målgruppernas behov. Intern kommunikationsförmedling Den interna kommunikationen syftar till att underlätta arbetet i projektgruppen, se till att alla arbetar mot samma mål, att alla får del av aktuell information och bidra till att underlätta erfarenhetsutbyte mellan de olika arbetsgrupperna. En arbetsplattform/yta typ exoplatform.com, projectplace.se eller liknande skapas för löpande kommunikation mellan projektets deltagande aktörer. Regelbundna diskussionsforum kring aktuella resultat kommer att hållas fysiskt men också virtuellt. En kick-off kommer att anordnas för samtliga partners. Vid Kick-off-träffen kommer vikt att läggas på sociala aktiviteter för att underlätta samverkan framöver samt för att skapa en samsyn kring projektets mål. Varje projektfas avslutas med ett avslutande seminarium som huvudsakligen syftar till att kommunicera resultat, utbyta erfarenheter och förbereda/informera om nästa projektfas. Det avslutande seminariet öppnas även för andra intresserade utom projektet. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av kommunikationsinsatserna kommer att göras löpande under projektet och avslutas med en utvärdering. 8

9 Nationell samordning Vi ser ett behov av erfarenhetsutbyte och samordning mellan de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. Vilka analysparametrar som ska analyseras och av vem är exempel på frågor som kan tjäna på diskussion och samordning. En nationell samordning kan ordnas inom ramen för detta projekt och tas upp som en möjlig tilläggspost i budgeten. Kostnadssammanställning och plan för finansiering Projektmedel motsvarande SEK söks för Budget för projektet redovisas i tabell 1 nedan. Om projektet beviljas medel och senare även en fortsättning uppskattas projektkostnaderna för 2015 och 2016 till i storleksordningen 4 MSEK per år och närmare 1 MSEK för Tabell 1. Projektbudget Rening av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvatten Budget 2014 Timmar Timpris SEK Medfinansiering Totalt Projektledare, SWECO Processingenjör, LTH Laboratorieassistent, LTH Kommunikatör, Kretslopp och Vatten, Göteborg Stad Projektadministration Sweden Water Research Styrgrupp Lena Blom Henrik Aspegren Jes la Cour Jansen, ordförande, internationella kontakter Ann Mattsson Marinette Hagman Pilotförsök Hyreskostnad pilot Omkostnader (el, tillsyn, säkerhet etc) Fyra platser i Primozone Production ABs projekt Analyskostnader, screening Extra analyser (DOC, TOC etc) Drifttekniker Utvecklings/processingenjör Provtagning/förvaring Teknikgrupp Nicklas Paxéus (Gryaab) Liselotte Ståhlhandske (VA SYD) Sara Malmoth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad) Susann Tumlin (Gryaab) Filip Nilsson/Karin Jönsson (Primozone/LTH) Processingenjör (NSVA) Kai Bester (Århus universitet) Övrigt Slutseminarium Resor Kommunikation Referensgrupp, advisory board (resor etc) Summa Extra post samordning

10 Tidplan Om projektet beviljas, bokas pilotutrustning och analyser snarast (juni 2014) enligt de offerter som inhämtats under planerings- och ansökningsarbetet. Därefter inleds en mer detaljerad planering av höstens screening och pilotförsök. Startmöte för projektet planeras till månadsskiftet augusti/september. Pilotutrustningen installeras och driftsätts sedan under september månad. Försöken fortsätter med olika provtagningsprogram under oktober och november. Pilotförsöket kan eventuellt köras även i december men de prover som ska rapporteras inom ramen för denna utlysning måste skickas för analys i god tid före nyår. Rapporteringen påbörjas under december månad och färdigställs efter nyår. Under 2015 och 2016 genomförs fortsatta pilotförsök med ozon men också med aktivt kol. I anslutning till dessa genomförs ekotoxikologiska studier. Under 2016 görs försök där ozon integreras i olika processkonfigurationer. Det kan exempelvis röra sig om olika typer av efterbehandling. Under 2017 sker slutrapportering och sammanställning av driftserfarenheter och dimensioneringskriterier samt en kostnadssammanställning för etablering i fullskala. Referenser Abegglen, C & Siegrist, H (2012). Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen. Scweizerische Eidgenossenschaft, Bundesamt für Umwelt BAFU, Bern Andersson J., Woldegiorgis A., Remberger M., Kaj L., Ekheden Y., Dusan B., Svensson A., Broström-Lundén E., Dye C. & Schlabach M. (2006) Results from the Swedish National Screening Programme Sub report 1 Antibiotics, Anti-inflammatory substances and Hormones. IVL rapport B1689, DIRECTIVE 2013/39/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 12 August Fick J., Lindberg R., Kaj L. och Brorström E. (2011). Results from the Swedish National Screening Programme Subreport 3. Pharmaceuticals. IVL rapport B2014, Helmfrid, I & Eriksson, C (2010). Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rapport Svenskt Vatten & Landstinget i Östergötland. Hörsing, M., Wahlberg, C., Falås, P., Hey, G., Ledin, A., Jansen, J. la Cour (2014). Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning. För senare utgivning av Svenskt Vatten. Läkemedelsverket (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från läkemedelsverket, augusti Naturvårdsverket (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Rapport 5794, februari Woldegiorgis A., Green J., Remberger M., Kaj L., Brorström-Lunden E., Dye C. och Schlabach M. (2007). Results from the Swedish screening Sub report 4: Pharmaceuticals. IVL rapport B1751,

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se

Title. Läkemedelsrester i vattnet. Var står vi vart går vi? Subtitle SIWI swedishwaterhouse.se Title Subtitle Läkemedelsrester i vattnet Var står vi vart går vi? 2016-09-30 Program Inledning: Klustergruppens rekommendationer och påbörjade processer kring vatten och läkemedel Nicolai Schaaf, SIWI

Läs mer

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH

Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken. Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH Reningsmetoder och ny teknik kostnadseffektiva metoder som fungerar i praktiken Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH 1 Utblick Vad görs i Europa? Kartläggning på många håll Reningsförsök i

Läs mer

Berndt Björlenius 2013-09-23

Berndt Björlenius 2013-09-23 Käppalaförbundet En introduktion Berndt Björlenius 2013-09-23 Historien om Käppalaförbundet Bildades 1957 pga. hög föroreningsgrad i regionens vattendrag 9 kommuner norr om Stockholm bildade förbundet

Läs mer

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun Nr 2015-12, Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun 40 filter som bestod av en blandning av furubark och träflis. För de flesta av de undersökta ämnena går det inte att konstatera

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA och Michael Cimbritz, LTH Svenska reningsverk vad kan de rena? Reningsverk i Kågeröd Reningsverk i Landskrona Svenska reningsverk - mekanisk rening - kemisk

Läs mer

Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma. Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22

Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma. Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22 Läkemedel och miljö 2016-2020 efter MistraPharma Förslag från MistraPharmas styrelse 2015-09-22 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Inledning... 3 3. MistraPharma... 4 3.1. Viktigaste resultat hittills...

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Förord. Från projektgruppen, vilken beskrivs i rapporten, har följande personer på olika sätt medverkat under projektets första fas:

Förord. Från projektgruppen, vilken beskrivs i rapporten, har följande personer på olika sätt medverkat under projektets första fas: Rappor tnr.04 205 Oz one r i ngf örne dbr y t ni nga vor g a ni s k a mi k r of ör or e ni ng a r Pi l oe s t e ri s ödr as v e r i g e Maj aekbl ad Mi c haelci mbr i t z Fi l i pni l s s on Gus t afer

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar

Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar Rapport Nr 2016-04 Rening från läkemedelsrester och andra mikroföroreningar En kunskapssammanställning Michael Cimbritz Susanne Tumlin Marinette Hagman Ivelina Dimitrova Gerly Hey Maria Mases Niclas Åstrand

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus

Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus Tillförsel av läkemedelsrester från sjukhus Gryaab rapport 2012:2 Nicklas Paxéus Sida 2 Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar

Läs mer

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser Lena Flyborg Teknisk vattenresurslära, LTH Oplanerad återanvändning av renat

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget Nicklas Paxéus, Gryaab AB Läkemedel i avloppsvatten URIN FEKALIER LÄKEMEDEL, intag LÄKEMEDEL, utsöndring Ursprungligt läkemedel + metaboliter

Läs mer

46 pharma industry nr 4-15

46 pharma industry nr 4-15 juridik miljö Läkemedelsrester ska renas med hjälp av Det finns i dag cirka 1 200 aktiva läkemedelssubstanser på den svenska marknaden. Många av dessa substanser passerar människokroppen och hamnar i avloppsvattnet

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen? Vad är VA-kluster Mälardalen? Bengt Carlsson Inst. för informationsteknologi, Uppsala universitet Om mig Forskar sedan 1991 (bl a) på styrning, modellering och simulering av avloppsreningsverk (tonvikt

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Läkemedelsverkets uppgifter Godkännande av kliniska prövningar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

anders.finnson@svensktvatten.se

anders.finnson@svensktvatten.se Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete

Läs mer

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning Rapport Nr 2014 16 Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning Maritha Hörsing Cajsa Wahlberg Per Falås Gerly Hey Anna Ledin Jes la Cour Jansen Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Sammanställd av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen och fastställd 12 augusti 2015 efter granskning av projektets faddrar 1.

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 14 275 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 170 medarbetare 132 989 14 927 14 801 13 332 43 073 Bild från ngn anläggning ute

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

HÖG 16 - Forskningsprojekt

HÖG 16 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 16 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

Reduktion av läkemedelsrester

Reduktion av läkemedelsrester Reduktion av läkemedelsrester Föreningen Vattens Norrlandsmöte 2011 Cajsa Wahlberg, Berndt Björlenius Stockholm Vatten Bakgrund 1 000-1 2000 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten

Läkemedelsrester i avloppsvatten Läkemedelsrester i avloppsvatten Cajsa Wahlberg Stockholm Vatten VA-Kem 2011, 15 september Bakgrund 1 000-1 2000 aktiva substanser ingår i läkemedel på den svenska marknaden År 2008 såldes 5,7 miljarder

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet

Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning. Michael Cimbritz, Lunds universitet Rening från svårnedbrytbara ämnen omvärldsbevakning och kunskapssammanställning Michael Cimbritz, Lunds universitet RESVAV Rening av svårnedbrytbara ämnen från avloppsvatten Från gårdagen processlösningar

Läs mer

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Slam och föroreningar läget idag Lennart Mårtensson Docent miljöteknik Laqua Research Group Forskar om miljökonsekvenser orsakat av avfallshantering och andra aktiviteter. Är ett samarbete mellan Högskolan

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar:

Yttrande. För att öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö till 2020 föreslår Läkemedelsverket följande kompletteringar: Yttrande Charlotte Unger Verksamhetsområde Utveckling Datum:2012-09-17 Dnr: 56:2012/511675 Miljödepartementet Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Minska riskerna med farliga ämnen (SOU 2012:38)

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN

FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen

Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen Hur ska vi minska riskerna med farliga ämnen? Sveriges strategi för arbetet från miljömålsberedningen Läkemedelsrester hur minskar vi riskerna? FAH Växjö 10 okt 2012 Anders Finnson Svenskt Vatten - Friskt

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910

Strategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Seminariepass på Högloftet Skansen 2009-10-01 i anslutning till Landsbygdsgalan. Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Helena ÅkerbergHammarström, ordförande Leader Nedre Dalälven hälsar alla välkomna.

Läs mer

VA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12

VA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12 VA-PLAN SKURUP Förslag 2015-01-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. PLAN INOM NUVARANDE VERKSAMHETSOMRÅDE... 4 2.1. Återkommande mindre investeringsprojekt... 6 2.2. Vatten... 6 2.3. Spillvatten...

Läs mer

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen

Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Koppartak värdefullt kulturarv utan miljöbelastning med filter på avrinningen Runt om i Sverige och Europa sätter skimrande, gröna koppartak sin prägel på stadssiluetten. Koppartaken ses av många som ett

Läs mer

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. PROMEMORIA VAS-kommittén Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav. Under 2009 slogs två av VAS arbetsgrupper samman i projektet Genomförande av vattenförvaltning

Läs mer

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK Erfarenheter från ett EU projekt Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK 150616 Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten 1 VISK- Minska samhällets risk för vattenburen virussmitta

Läs mer

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting Landstingets miljöarbete med läkemedel under perioden 2000-2010: 2001 Förorening av

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt

Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13. Projektets genomförande och rapportering. Projektets genomförande. Rapportering av projekt Svenskt Vatten KVALITETSRUTIN SVU13 Reviderad: 2016 05 04 Ansvarig: UL Fastställare: VD Fastställd 2016 05 04 Projektets genomförande och rapportering Projektets genomförande Kontraktsbestämmelserna anger

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005

Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkät om delprojekt tillsyn avloppsreningsverk 2005 Enkäten syftar till att utvärdera delprojektet och särskilt handledningen och tillsynskampanjen. Den syftar även till att uppgifter om avloppsanläggningar

Läs mer

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel EU-PROJEKTGUIDEN Guide för att söka EU-stöd East Sweden EU-kontoret - Bryssel Innehållsförteckning Inledning... 1 EU-stöd... 2 Grundprinciper för de transnationella sektorsprogrammen... 3 Hur planerar

Läs mer

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet

SLUTRAPPORT. En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Avslutsrapport 1 2013-05-14 Dnr SU 2013/211 SLUTRAPPORT för projektet En förstudie för införande av Ladok3 vid Lunds universitet Postadress Box 117 221 00 LUND Besöksadress E-huset LTH Växel 046-222 00

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk

Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk Förekomst av läkemedelsrester i miljön - Hjälmaren, Mälaren och Östersjön. Utvärdering av reningstekniker för reningsverk Berndt Björlenius, Industriell Bioteknologi, KTH 1 MistraPharma MistraPharma Utblick

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, Miljö- och hälsoskydd

Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:2 Tillsyn av minireningsverk i Falkenbergs kommun, 2013-2014 Miljö- och hälsoskydd Bakgrund Antalet små avloppsanläggningar med minireningsverk har kontinuerligt ökat i Falkenbergs kommun

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet 2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets ( f.d. Miljövårdsdirektörerna) tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år 2004-2007 SLUTRAPPORT R nr 8-2008 Cajsa Wahlberg Avloppsreningsavdelningen, Utveckling och Investering Innehållsförteckning Inledning... 1 Bromerade flamskyddsmedel...

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Skeden i ett VA-Projekt

Skeden i ett VA-Projekt Skeden i ett VA-Projekt VA-PROJEKT 2006-04 04-27 Dan Fujii, SWECO VIAK AB Region VA-Projekt, Stockholm Förstudie Förprojektering (Principförslag) (Val av entreprenadform) Detaljprojektering (vid General

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office

KK höstlansering 2015. Grants and Innovation Office KK höstlansering 2015 Grants and Innovation Office Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft KK-stiftelsens medel syftar till att bygga ihop forskningsuppbyggnad och kompetensutvecklingsprogram för att sträva

Läs mer