Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten"

Transkript

1 Rening av svårnedbrytbara föroreningar i avloppsvatten Bakgrund Våra reningsverk är inte konstruerade för rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar. Effektiv rening av dessa ämnen förutsätter kompletterande reningsmetoder, vilket bland annat uppmärksammats inom ramen för det regeringsuppdrag som redovisats i rapporten Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen (Naturvårdsverket 2008). Ramdirektivet för Vatten får fullt genomslag i Sverige från Detta betyder att nya krav på avloppsvattenrening kan förväntas eftersom direktivet omfattar emissionsvärden för olika typer av substanser varav vissa kan spåras till våra avloppsreningsverk. Till dessa krav kan läggas önskemål och förväntningar om rening av andra svårnedbrytbara ämnen som vissa utvalda läkemedel och hormoner som misstänks orsaka problem i våra recipienter. Under senare år har läkemedelsrester i avloppsvatten uppmärksammats allt mer även om inga läkemedel ingår bland Ramdirektivets prioriterade substanser. Forskning om läkemedels miljöpåverkan har intensifierats och parallellt med detta har ny reningsmetodik för att avlägsna läkemedelsrester från avloppsvatten utvecklats och testats. Vissa läkemedel, t ex etinylestradiol och andra hormoner, samt diklofenak har visat sig kunna ge upphov till allvarliga effekter och många internationella forskningsprogram har därför initierats, t ex de tidiga Rempharmawater, Poseidon, KNAPPE och under senare tid t.ex. Pharmas. Dessa projekt har visat att läkemedel finns i den akvatiska miljön och att den dominerande punktkällan är utsläpp av renat avloppsvatten. De har också visat att läkemedlen kan ge upphov till oönskade biologiska effekter, men kunskapen är fortfarande mycket bristfällig. Vidare har studierna visat att det finns potential i att utveckla reningsverken så att reduktionen av läkemedel blir mer effektiv, men även här är kunskapen alltför bristfällig för att den ska kunna användas som underlag för beslutsfattande. Läkemedelsverket gjorde i rapporten Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter riskbedömningar av 27 aktiva substanser utifrån deras förekomst i vattenmiljön i relation till försålda mängder (Läkemedelsverket 2004). Naturvårdsverket har i flera övervakningsprogram undersökt halterna av läkemedel i olika matriser i miljön (se Andersson m. fl., 2006, Woldegiorgis m.fl., 2007 och Fick m.fl., 2011). Flera undersökningar av läkemedel i avloppsvatten från sjukhus har också gjorts, se t.ex. Helmfrid och Eriksson (2010). Ramdirektivet för vatten kommer att utökas med nya substanser och i nuläget finns tre läkemedelssubstanser/hormoner på bevakningslistan (2013/39/EU); diklofenak (smärtstillande), estradiol (könshormon) och etinylestradiol (kvinnligt könshormon). Från och med år 2015/2016 kommer det att vara obligatoriskt att analysera dessa substanser i EU:s sjöar och vattendrag. Vilka krav som sedan kommer att ställas är fortfarande oklart. 1

2 Reningsverk i alla tätorter är sedan länge utbyggda, men reningsnivån hänger samman med verkens processkonfiguration och därmed också med verkens geografiska placering. I norr är reningen begränsad till reduktion av syreförbrukande material och fosfor, medan verken i söder har implementerat långtgående kväverening. Många internationella och svenska undersökningar har visat samband mellan reduktion av vissa läkemedel och processutformning. För Sverige innebär det en stor utmaning att utreda de befintliga verkens förmåga att avlägsna läkemedel och vilka metoder som kan anpassas till verk med olika reningsprocesser. Frågan om avancerad rening av olika svårnedbrytbara substanser har även uppmärksammats internationellt. I Schweiz har omfattande utredningar genomförts för att identifiera behov och möjligheter för utökad rening vid landets reningsverk. Detta beskrivs ingående i rapporten Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen (Abegglen & Siegrist 2012). Två processer framhålls som tillräckligt utvecklade för att kunna implementeras i full skala på kommunala avloppsreningsverk: pulveriserat aktivt kol (PAC, Powdered Activated Carbon) och ozonering. Pilotundersökningar med dessa två processer har genomförts för att utvärdera reningsgrader, bygga upp driftserfarenhet och skapa dimensioneringsunderlag. Sedan rapporten publicerades har beslut om storskalig utbyggnad fattats. Det finns också anledning att följa utvecklingen i andra länder, exempelvis Tyskland. Kunskapsbehovet är stort. Organiska svårnedbrytbara föroreningar i utgående vatten från avloppsreningsverk är många, varav vissa är kända medan vi saknar kunskap om andra. Halterna är låga vilket ställer höga krav på analysarbetet. Effekterna av dessa ämnen är mycket komplexa och inte sällan handlar det om samverkan mellan olika ämnen. Ekotoxikologiska studier utgör därför en viktig del av bedömningen av olika reningsmetoders effektivitet. Rening av läkemedelsrester med olika tekniker har studerats inom ramen för ett flerårigt projekt vid Stockholm Vatten. Resultaten från detta projekt och den inledande fasen av det pågående projektet MistraPharma sammanfattas i en rapport där ozonering och aktivt kol bedöms som de mest realistiska alternativen för implementering vid våra avloppsreningsverk (Hörsing m.fl. 2014). Reduktion av olika läkemedelsrester utgör en del av det pågående MistraPharma-projektet, varför det finns anledning att i kommande studier särskilt uppmärksamma hur andra svårnedbrytbara organiska föreningar påverkas av ozon och aktivt kol. Denna projektbeskrivning ger en skiss till ett 3-årigt projekt uppdelat i fyra faser. Projektets första fas beskrivs mer ingående och utgör själva ansökan. Den första fasen kan betraktas både som en fristående del som rapporteras direkt efter genomförandet och som en förutsättning för ett fördjupat arbete i kommande faser. Utifrån detta projekt föreslås en inriktning för fortsatt arbete i ytterligare tre faser förutsatt att medel för en sådan fortsättning skulle beviljas. Syfte och mål Projektets övergripande mål är utveckling av reningsprocesser avsedda för reduktion av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föreningar som inte effektivt kan reduceras i 2

3 reningsverken. Detta innebär etablering av riktlinjer och dimensioneringskriterier för drift och utbyggnad av olika typer av svenska avloppsreningsverk. Följande delmål förväntas uppnås inom ramen för projektet: 1. Etablering av dimensioneringskriterier för att med ozonering klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 2. Etablering av dimensioneringskriterier för att med aktivt kol klara tänkbara reningskrav. Kostnadsuppskattning (investering och drift) för motsvarande anläggningstyp. 3. Riktlinjer för implementering av ozon och aktivt kol vid svenska reningsverk med olika processkonfigurationer och recipienter. Vad som avses med tänkbara reningskrav är en central fråga som förutsätter fördjupade diskussioner. Detta gäller även ett antal analystekniska frågor. Till projektet knyts därför experter för det dagliga arbetet och en referensgrupp med sakkunniga från olika organisationer samt en Advisory board för att bevaka utvecklingen internationellt och även skapa ytterligare möjligheter för erfarenhetsåterföring från länder där liknande försök genomförts (Schweiz och Tyskland). Samtidigt föreslås en samordning av de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. En samordning kan ge stora fördelar, exempelvis i analysarbetet och i utvärderingen av vilka krav de olika teknikerna kan tänkas klara. Metod Inom ramen för projektet ska såväl läkemedelsrester som ramdirektivets prioriterade substanser och andra svårnedbrytbara ämnen studeras. Först kommer reningseffekten för vissa utvalda substanser att studeras. Försöken genomförs med ozon och aktivt kol. Därefter utvärderas teknik, ekotoxikologiska effekter och i avslutningsfasen analyseras implementeringsmöjligheterna vid svenska reningsverk. Denna analys omfattar både processmässiga överväganden, som krav på eventuell efterbehandling, och olika driftsfrågor. Projektet genomförs i fyra faser varav den första motsvaras av denna ansökan: 1. Försöksplanering och pilotförsök med ozon (höst och vinter 2014). 2. Fortsatta pilotförsök med ozon och etablering av pilotförsök med aktivt kol. Utvärdering av om reduktion av olika substanser också leder till motsvarande reduktion i ekotoxikologisk effekt. Denna fas förväntas pågå under 2015 och Anpassning av metoderna till befintliga svenska reningsverk (2016). 4. Rapportering och sammanställning av tekniska och ekonomiska förutsättningar för etablering i fullskala (vår och sommar 2017). Nedan beskrivs projektets första fas mer ingående. Slutförandet av denna fas utgör en förutsättning för genomförande av kommande faser. 3

4 Försöksplanering och pilotförsök med ozon I planeringsfasen ska prioriteringslistor med substanser för analys tas fram. Valet av substanser kan eventuellt synkroniseras med andra pågående projekt och bör även jämföras med internationella studier. Valet baseras bland annat på en genomgång av kunskapsläget och de studierav svenska avloppsreningsverk som tidigare genomförts. Projektets första fas genomföras i två parallella delprojekt. I det ena, som drivs av Primozone Production AB inom ramen för ett annat projekt, utförs screeningsexperiment på 10 avloppsreningsverk med kartläggning av förekomst av en lång rad läkemedel och vilka reduktioner som kan uppnås med varierande ozondoser. Till detta projekt kopplas analyser av andra svårnedbrytbara organiska ämnen samt vilken reduktion som kan uppnås med ozon. I det andra delprojektet genomförs ett pilotförsök vid ett utvalt reningsverk. Efter screeningen och jämförelse med andra studier bestäms slutligen vilka substanser som ska analyseras rutinmässigt under pilotförsöken. I denna fas krävs ett omsorgsfullt urval av indikatorsubstanser för att spegla olika kemiska strukturer och relevanta ämnen. Urvalet är kritiskt och utgör en milstolpe som diskuteras i referensgruppen och bereds av projektets analysexperter. Prov från båda experimenten sparas således att andra substanser som senare bedöms som intressanta kan analyseras i ett senare skede. Val av reningsverk Gryaab, VA SYD och NSVA deltar i projektet, vilket erbjuder mycket goda möjligheter till pilotkörningar vid olika typer av reningsverk, både med aktivslam- och biofilmsprocesser. Vidare finns inom organisationerna både små och stora anläggningar med olika andel industribelastning och olika typer av recipienter. Det finns också lång erfarenhet av olika typer av forsknings- och utvecklingsarbete. Inom Gryaab finns också kunskap om och erfarenhet av analys av svårnedbrytbara organiska ämnen. Inledningsvis genomförs en screening på renat avloppsvatten från Ryaverket och Källby avloppsreningsverk i Lund. Denna screening och höstens pilotförsök beskrivs mer utförligt i bilaga 1. I nuläget planeras för drift av pilotanläggningar vid Källby avloppsreningsverk i Lund och vid Ryaverket i Göteborg. En av pilotkörningarna genomförs under hösten Ryaverket är ett av Skandinaviens största reningsverk och är väl undersökt och beskrivet i olika vetenskapliga sammanhang. Vid verkets finns både en aktivslamprocess och olika biofilmsprocesser samt efterbehandling i filter vilket medger flera konfigurationsmöjligheter för en tänkt reningsprocess för svårnedbrytbara ämnen. Källby avloppsreningsverk är intressant ur flera aspekter. Verket är konfigurerat utifrån en aktivslamprocess med lång slamålder och kompletterande efterfällning, en processutformning som är relativt vanlig i Sverige. Därtill finns ett 4

5 dammsystem för efterpolering. Ett förhållandevis stort sjukhus, Universitetssjukhuset i Lund, är också kopplat till verket. Sammanfattningsvis bedöms dessa anläggningar kunna generera ett gott kunskapsunderlag för praktisk dimensionering av framtida anläggningar. Reduktion av ekotoxikologiska effekter och pilotförsök med ozon och aktivt kol ( ) Under fas 2 genomförs fortsatta pilotförsök med ozonering. Parallellt planeras, etableras och genomförs pilotförsök med aktivt kol. Valet av anläggningar baseras på resultaten från screeningundersökningen men utgångspunkten är fortsatta försök vid Ryaverket och Källby ARV. De optimerade processernas förmåga att reducera olika substanser utvärderas under denna fas även genom ekotoxikologiska tester. I denna fas testas även olika ozonpoleringsmetoder, exempelvis sandfilter. Även andra metoder (t.ex. biofilmsprocesser) för behandling och polering kan komma att bli aktuella. Anpassning av metoderna till befintliga reningsverk (2016) Anpassning av reningsmetoderna till befintliga verk förutsätter en utvärdering av vilka krav som kan komma att gälla. Detta kan i sin tur hänga samman med typen av recipient. Vidare måste reduktionen av aktuella substanser i nuvarande reningsprocess beaktas i en samlad bedömning av hur en framtida avancerad rening bör se ut. Fortsatta försök med efterbehandling genomförs under denna fas. Det kan även handla om andra reningskonfigurationen där ozonering testas längre uppströms i processen, dvs. före det sista biologiska steget. Sammanställning av tekniska och ekonomiska kriterier för etablering i fullskala (vår och sommar 2017) I denna fas genomförs slutrapportering med en sammanställning av förslag till dimensioneringskriterier för avancerad rening av svårnedbrytbara substanser. I rapporteringen ingår även en sammanställning av ekonomiska förutsättningar, dvs. kostnader för implementering av olika lösningar. Projektorganisation Projektet genomförs av en brett sammansatt projektgrupp bestående av representanter från Gryaab, Kretslopp och vatten vid Göteborg Stad, NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp), VA SYD, LTH (Lunds tekniska högskola) och SWECO. Samarbete mellan projektets parter finns redan etablerat inom ramen för nätverket VA-teknik Södra, varför denna struktur kommer att utnyttjas för att skapa ett framgångsrikt samarbete även inom detta projekt. Sweden Water Research, ett forskningsbolag samägt av VA SYD, NSVA och Sydvatten, står som projektägare och huvudsökande. Projektet kommer att organiseras utifrån följande grupper och förslag på personer: 5

6 Styrgrupp bestående av Lena Blom (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), Ann Mattsson (Gryaab), Marinette Hagman (NSVA), Henrik Aspegren (VA SYD) och Jes la Cour Jansen (LTH) som ordförande. Advisory board bestående av Norbert Jardin (Tyskland) och Christian Abegglen (Schweiz) Referensgrupp bestående av representanter från Havs- och vattenmyndigheten, Svenskt Vatten och Sweco (Niklas Törneman) samt representanter från andra delprojekt. Projektledare Michael Cimbritz (SWECO) Kommunikationsfunktion kopplad till Kretslopp och vatten, Göteborg Stad. Administrationsfunktion kopplad till Sweden Water Research. Processingenjör anställd vid LTH. Teknikpanel bestående av Liselotte Ståhlhandske och processingenjörer från VA SYD, Susanne Tumlin och Nicklas Paxéus (Gryaab), Filip Nilsson (Primozone Production AB), Karin Jönsson (LTH), Sara Malmroth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad), processingenjör (NSVA) och Kai Bester (Århus universitet). I referensgruppen finns plats för fler personer och teknikpanelen kan utökas med lämpliga personer från respektive organisation. Tanken är att säkerställa att pilotförsöken flyter smidigt, är väl förankrade i de olika organisationerna och att analysarbete och provtagning fungerar. Nicklas Paxéus och Kai Bester kommer att vara projektets experter i analysfrågor. Filip Nilsson arbetar som industridoktorand och tillför specialistkunskap i ozoneringstekniska frågor. CV för styrgruppsmedlemmarna och projektledaren återfinns som bilagor. Fullständiga redogörelser för vetenskaplig meritering i form av publikationslistor etc. kan lämnas på begäran. Kompetensbeskrivning Projektets parter bidrar med olika styrkor och kompetenser samt i några fall direkt erfarenhet av forskning och utveckling inom det aktuella området. Gryaab har deltagit aktivt inom forskning kring läkemedel och andra organiska föroreningar i avloppsvatten och slam sedan slutet av 1980-talet. Gryaab bidrar till projektet med kunskap om organiska föroreningar och analys av dessa genom Nicklas Paxeus. På Ryaverket har många försök med olika reningstekniker bedrivits i stor och liten skala under de senaste decennierna. Personalen har god kompetens i såväl att planera och driva som att utvärdera försök med avloppsvattenrening. Detta ger goda förutsättningar för att de planerade försöken kommer att generera relevanta och användbara resultat. NSVA är ett interkommunalt VA-bolag och ägs av sex kommuner i nordvästra Skåne. Inom organisationen finns en lång tradition av FoU-arbete och under senare år har det genomförts ett antal screeningar av ramdirektivets prioriterade ämnen på flera av reningsverken och pilotförsök 6

7 med ozonering och skivfiltrering genomfördes nyligen för utvärdering av reduktion av mikroföroreningar i avloppsvatten. Marinette Hagman är forsknings- och utvecklingsansvarig och har forskat inom området med fokus på reduktion av svårnedbrytbara föroreningar med hjälp av ozonering. Dessa erfarenheter kommer att vara värdefulla och mycket användbara inom projektet. VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i Sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlöv och Malmö. VA SYD är ett kommunalförbund och är därmed en politiskt styrd organisation som består av medlemskommunerna Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Sedan den 1 januari 2014 bedrivs NSVA, Sydvatten och VA SYDs forsknings och utvecklingsarbete inom ramen för det gemensamma FoU-bolaget, Sweden Water Research AB. Inom VA SYD finns gedigen erfarenhet av forsknings- och utvecklingsarbete och stor vana vid pilotstudier, inte minst från de olika utbyggnaderna av Sjölunda avloppsreningsverk. VA-teknik vid Lunds Tekniska Högskola har en lång tradition av deltagande i projekt för etablering av forskningsbaserad utbyggnation av Svenska avloppsreningsverk. Senast deltog gruppen i MistraPharma fas 1 var grunden för användningen av ozon och aktiv kol för reduktion av läkemedel blev grundat. Efter detta projekt har arbetet fortsatt baserat på pilotstudier med reduktion av ramdirektivets substanser, biocider och läkemedel i kommunalt avloppsvatten, bräddvatten, slam och avloppsvatten från sjukhus. VA-teknik har starka internationella samarbeten och kontakter till de mest framstående internationella forskningsmiljöer inom området. SWECO är ett av Sveriges ledande konsultbolag inom VA-teknik med mångårig erfarenhet av utredningar, projektering och genomförande av olika VA-projekt, både i Sverige och utomlands. Uppdragen genomförs både för kommun och industri men även för andra uppdragsgivare, exempelvis Naturvårdsverket. SWECO förväntas kunna bidra bland annat med projektledning, kostnadsbedömningar och anläggningstekniska perspektiv vid bedömning av investeringsbehov och anläggning av nya reningstekniker. Kretslopp och vatten, Göteborg Stad har erfarenheter inom läkemedelsrester i avloppsvatten bl.a. genom en studie som utfördes kring ozonbehandling av Östra sjukhusets avloppsvatten. Inom det projektet utreddes förutsättningar att inrätta en ozonbehandlingsanläggning for oskadliggörande av läkemedelsrester och multiresistenta organismer lokalt vid Östra sjukhuset. Förvaltningen har också under flera år följt utvecklingen inom läkemedelsrester i avloppsvatten och hur detta bör hanteras i framtida lösningar. Dessutom har förvaltningen nu fått i uppdrag av stadens politik att utreda en teknisk lösning för rening av läkemedelsrening av avloppsvatten. Förvaltningen bidrar i detta projekt med systembilden för hela staden perspektivet av läkemedelsrester i avlopp. Lena Blom fungerar som samordnare för forskning och utveckling för förvaltningen och har arbetat med dessa kretsloppsfrågor ur ett risk- och kemikalieperspektiv under flera år, dessa erfarenheter 7

8 kommer var värdefulla för projektet. Kretslopp och vatten kommer också bidra genom sin kommunikationsavdelning, genom vilken projektets kommunikation kommer att samordnas. Kommunikationsplan Målet med kommunikationen i projektet är att se till att förmedla rätt information om projektets aktiviteter och resultat till rätt målgrupp, vid rätt tidpunkt och via rätt kanal, för att projektet skall kunna genomföras enligt plan och uppnå projektets övergripande mål. Målgrupper för projektet är främst branschens olika aktörer samt beslutsfattare, men även i viss mån läkemedelsindustrin och sjukvården. Inom projektet kommer en mer detaljerad kommunikationsplan att utarbetas. Kommunikationsplanen kommer att delas i extern och intern kommunikation med tillhörande aktiviteter och kanaler. Extern kommunikation Vi vill ge externa målgrupper insyn i projektet och sprida kunskap om projektets målsättning, aktiviteter och resultat. Vi kommer att använda oss av ett brett spektrum av kommunikations och informationskanaler/aktiviteter. VA-teknik södras hemsida kommer att användas som utgångspunkt för extern informationsspridning. Som komplement till den kommer e-nyhetsbrev och pressmeddelanden att skickas med jämna mellanrum. Information kommer även spridas via anordnade seminarier/workshops, publikationer av vetenskapliga artiklar, projektparternas egna websidor och branschtidningar, för att möta de olika målgruppernas behov. Intern kommunikationsförmedling Den interna kommunikationen syftar till att underlätta arbetet i projektgruppen, se till att alla arbetar mot samma mål, att alla får del av aktuell information och bidra till att underlätta erfarenhetsutbyte mellan de olika arbetsgrupperna. En arbetsplattform/yta typ exoplatform.com, projectplace.se eller liknande skapas för löpande kommunikation mellan projektets deltagande aktörer. Regelbundna diskussionsforum kring aktuella resultat kommer att hållas fysiskt men också virtuellt. En kick-off kommer att anordnas för samtliga partners. Vid Kick-off-träffen kommer vikt att läggas på sociala aktiviteter för att underlätta samverkan framöver samt för att skapa en samsyn kring projektets mål. Varje projektfas avslutas med ett avslutande seminarium som huvudsakligen syftar till att kommunicera resultat, utbyta erfarenheter och förbereda/informera om nästa projektfas. Det avslutande seminariet öppnas även för andra intresserade utom projektet. Uppföljning och utvärdering Uppföljning av kommunikationsinsatserna kommer att göras löpande under projektet och avslutas med en utvärdering. 8

9 Nationell samordning Vi ser ett behov av erfarenhetsutbyte och samordning mellan de projekt som beviljas medel inom ramen för denna utlysning. Vilka analysparametrar som ska analyseras och av vem är exempel på frågor som kan tjäna på diskussion och samordning. En nationell samordning kan ordnas inom ramen för detta projekt och tas upp som en möjlig tilläggspost i budgeten. Kostnadssammanställning och plan för finansiering Projektmedel motsvarande SEK söks för Budget för projektet redovisas i tabell 1 nedan. Om projektet beviljas medel och senare även en fortsättning uppskattas projektkostnaderna för 2015 och 2016 till i storleksordningen 4 MSEK per år och närmare 1 MSEK för Tabell 1. Projektbudget Rening av svårnedbrytbara ämnen i avloppsvatten Budget 2014 Timmar Timpris SEK Medfinansiering Totalt Projektledare, SWECO Processingenjör, LTH Laboratorieassistent, LTH Kommunikatör, Kretslopp och Vatten, Göteborg Stad Projektadministration Sweden Water Research Styrgrupp Lena Blom Henrik Aspegren Jes la Cour Jansen, ordförande, internationella kontakter Ann Mattsson Marinette Hagman Pilotförsök Hyreskostnad pilot Omkostnader (el, tillsyn, säkerhet etc) Fyra platser i Primozone Production ABs projekt Analyskostnader, screening Extra analyser (DOC, TOC etc) Drifttekniker Utvecklings/processingenjör Provtagning/förvaring Teknikgrupp Nicklas Paxéus (Gryaab) Liselotte Ståhlhandske (VA SYD) Sara Malmoth (Kretslopp och vatten, Göteborg Stad) Susann Tumlin (Gryaab) Filip Nilsson/Karin Jönsson (Primozone/LTH) Processingenjör (NSVA) Kai Bester (Århus universitet) Övrigt Slutseminarium Resor Kommunikation Referensgrupp, advisory board (resor etc) Summa Extra post samordning

10 Tidplan Om projektet beviljas, bokas pilotutrustning och analyser snarast (juni 2014) enligt de offerter som inhämtats under planerings- och ansökningsarbetet. Därefter inleds en mer detaljerad planering av höstens screening och pilotförsök. Startmöte för projektet planeras till månadsskiftet augusti/september. Pilotutrustningen installeras och driftsätts sedan under september månad. Försöken fortsätter med olika provtagningsprogram under oktober och november. Pilotförsöket kan eventuellt köras även i december men de prover som ska rapporteras inom ramen för denna utlysning måste skickas för analys i god tid före nyår. Rapporteringen påbörjas under december månad och färdigställs efter nyår. Under 2015 och 2016 genomförs fortsatta pilotförsök med ozon men också med aktivt kol. I anslutning till dessa genomförs ekotoxikologiska studier. Under 2016 görs försök där ozon integreras i olika processkonfigurationer. Det kan exempelvis röra sig om olika typer av efterbehandling. Under 2017 sker slutrapportering och sammanställning av driftserfarenheter och dimensioneringskriterier samt en kostnadssammanställning för etablering i fullskala. Referenser Abegglen, C & Siegrist, H (2012). Mikroverunreinigungen aus kommunalem Abwasser Verfahren zur weitergehenden Elimination auf Kläranlagen. Scweizerische Eidgenossenschaft, Bundesamt für Umwelt BAFU, Bern Andersson J., Woldegiorgis A., Remberger M., Kaj L., Ekheden Y., Dusan B., Svensson A., Broström-Lundén E., Dye C. & Schlabach M. (2006) Results from the Swedish National Screening Programme Sub report 1 Antibiotics, Anti-inflammatory substances and Hormones. IVL rapport B1689, DIRECTIVE 2013/39/EU OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL of 12 August Fick J., Lindberg R., Kaj L. och Brorström E. (2011). Results from the Swedish National Screening Programme Subreport 3. Pharmaceuticals. IVL rapport B2014, Helmfrid, I & Eriksson, C (2010). Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. Rapport Svenskt Vatten & Landstinget i Östergötland. Hörsing, M., Wahlberg, C., Falås, P., Hey, G., Ledin, A., Jansen, J. la Cour (2014). Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning. För senare utgivning av Svenskt Vatten. Läkemedelsverket (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Rapport från läkemedelsverket, augusti Naturvårdsverket (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga ämnen. Rapport 5794, februari Woldegiorgis A., Green J., Remberger M., Kaj L., Brorström-Lunden E., Dye C. och Schlabach M. (2007). Results from the Swedish screening Sub report 4: Pharmaceuticals. IVL rapport B1751,

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige

VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige VA-forskning och VA-utbildning i södra Sverige Jes la Cour Jansen Överblick Va-forskning inom VA-teknik bedrivs på flera institutioner på Lunds Tekniska Högskola och på flera andra högskolor och universitet

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD

Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Gemensamt FoU bolag för NSVA, Sydvatten, VA SYD Ett gemensamt bolag NSVA, Sydvatten och VA SYD har bildat ett gemensamt FoU bolag för vattentjänstsektorn. Projektet är unikt för Norden. 1 Varför göra detta

Läs mer

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och

Läs mer

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller

Läkemedel och miljö. Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Läkemedel och miljö Lina Jansson, miljösamordnare Catharina Krumlinde, miljöcontroller Informationen är framtagen av miljösamordnare HSF och Miljöenheten, granskad av Läkemedelskommittén Landstinget Sörmland

Läs mer

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning

Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning Rapport Nr 2014 16 Reduktion av läkemedel i svenska avloppsreningsverk kunskapssammanställning Maritha Hörsing Cajsa Wahlberg Per Falås Gerly Hey Anna Ledin Jes la Cour Jansen Svenskt Vatten Utveckling

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD

För miljön, nära dig. Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD För miljön, nära dig Fordonsbranschen Miljösamverkan Skåne 6 februari 2013 Susanne Flygare och Katarina Hansson, VA SYD VA SYD kort presentation Va-lagen, ABVA + Tilläggsbestämmelser VA SYDs uppströmsarbete

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter

Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Projektplan för Utsläpp till vatten från mindre verksamheter Sammanställd av projektledare Lasse Lind i samråd med projektgruppen och fastställd 12 augusti 2015 efter granskning av projektets faddrar 1.

Läs mer

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014 Innovatten! - modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne Oktober 2013 december 2014 Drunknar Skåne i alla aktörer? Erosionsskadecentrum (Ystad) Havsnätverket

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011. Aktivitetsrapport SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011

AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011. Aktivitetsrapport SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011 AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011 Aktivitetsrapport SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011 AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2010 AUGUSTI 2011 3 Förord VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet

Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet 1(18) Till mig behövdes inget kadmium Provtagning med passiva provtagare vid konstnärlig verksamhet Gryaab Rapport 2012:12 Lars Nordén, Fredrik Davidsson 2(18) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand

Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Välkommen till SP och det första seminariet i Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd Brand Margaret Simonson McNamee Teknisk projektledare Brandforsks särskilda satsning mot Anlagd brand SP-koncernen

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd

Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd GENERALDIREKTÖREN 2011-06-30 NKC 2010/44 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Regeringsuppdrag Redovisning av uppdraget fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK

Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK Erfarenheter från ett EU projekt Att arbeta med och koordinera ett Interreg finansierat projekt VISK 150616 Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten 1 VISK- Minska samhällets risk för vattenburen virussmitta

Läs mer

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten Magnus Breitholtz Docent i tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet Materialet i presentationen

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall

Bergslagens digitala agenda! Bilaga 4. Projektplansmall FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten Bakgrund: Aqua-Q är ett svenskt Cleantech SME från Stockholm och deltar i olika tillkämpade forskningsprojekt, finansierade genom EU bidrag. Bolaget

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik

DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik DISTANSUTBILDNING Miljö och V/A-teknik Rent vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för en frisk natur. En utbildning i tiden för dig som vill jobba med vatten- och miljöfrågor. DISTANSUTBILDNING

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REQ Organiska ämnen i -systemen, SWECO 20110916 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten, rena sjöar och hav - 2 1 3 Varför REQ?

Läs mer

AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2011 AUGUSTI 2012. Aktivitetsrapport

AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2011 AUGUSTI 2012. Aktivitetsrapport AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2011 AUGUSTI 2012 Aktivitetsrapport SEPTEMBER 2011 AUGUSTI 2012 AKTIVITETSRAPPORT SEPTEMBER 2011 AUGUSTI 2012 3 Förord VA-teknik Södra är ett projektprogram för stärkande av

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Dessa anvisningar är ett stöd till sökande inom Effsys Expand. Hur ska ansökan skrivas? Ansökan ska vara på svenska och skriven så att även den som inte är insatt i ämnet har möjlighet

Läs mer

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013

Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Handlingsplan Nationell satsning citylogistik 2012-2013 Bakgrund Ett nationellt nätverk för citylogistik har bildats med representanter för storstadsregionerna, Trafikverkets region Syd, Väst och Stockholm

Läs mer

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet

2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet 2014-04-10 Projektplan för IED-tillsyn av Industriutsläppsdirektivet Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt Miljönätverkets ( f.d. Miljövårdsdirektörerna) tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor) Bakgrund Många vattenförekomster är påverkade av för höga näringsämneshalter. Enligt EU:s vattendirektiv ska alla vattendrag som omfattas av direktivet

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp Miljösamverkan östra Skaraborg Vänern Mariestad Töreboda Lidköping Götene Karlsborg Skara Tibro Skövde Falköping Tidaholm Hjo Vättern

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader

Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Seminariepass på Högloftet Skansen 2009-10-01 i anslutning till Landsbygdsgalan. Nationella turistfiskeprojektet inom Leader Helena ÅkerbergHammarström, ordförande Leader Nedre Dalälven hälsar alla välkomna.

Läs mer

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet.

Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk III samt förtydligande av roller i programmet. Anders Björck PM RIKTLINJER FÖR PROJEKTPAKET OCH PROJEKT. Datum 2009-01-2907-24 utkast till styrelsemöte 10/9 2009Fastlagd vid styrelsemöte 1/09 1 (5) Riktlinjer för projektpaket och projekt inom Vindforsk

Läs mer

Miljöskydd - Vattenförvaltning

Miljöskydd - Vattenförvaltning Miljöskydd - Vattenförvaltning Reflektioner och erfarenheter Rune Brandt Länsstyrelsen i Skåne län Idag Länsstyrelsernas tillsyn och prövning - Organisation och arbetsformer - VISS, vattenkartan, datavärdar,

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning

Ryaverket. Projekt EN 2013, utökad kväverening. Ärende. Framtida befolkningsökning 2013-02-21 1(8) Anders Åström Ryaverket Projekt EN 2013, utökad kväverening Ärende Gryaabs AB har under 2011 och 2012 utrett i vilken utsträckning företagets anläggningar har kapacitet att möta framtida

Läs mer

Läkemedel och miljö åtgärder och strategier

Läkemedel och miljö åtgärder och strategier Läkemedel och miljö åtgärder och strategier Erik Fiedler Program Manager Sustainability Fresenius Kabi AB/LIF Therese Olsen, Miljöchef Akademiska sjukhuset Landstinget i Uppsala län Spola aldrig ner läkemedel

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren

Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Image size: 7,94 cm x 25,4 cm Workshop 2012-04-23 Dagvattenutredning Linero- Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden Lena Sjögren Dagvattenutredning Linero-Norränga och Råbylund i olika planeringsskeden

Läs mer

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND PROTOKOLL fört vid sammanträde med styrelsen för Göta älvs vattenvårdsförbund Tid: Torsdagen den 6 mars 2014, kl. 13:00 Plats: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Gårdavägen

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: Resultatuppföljning på alla nivåer (delprojekt inom Ett lärande Väsby) Projektledare: Daniel Santesson, Strategisk Controller Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen

Läs mer

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159

VA-planering i Ljungby kommun. Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 VA-planering i Ljungby kommun Antagen av kommunstyrelsen den 21 juni 2011 159 LJUNGBY KOMMUN Tekniska kontoret 31 maj 2011 Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt

Läs mer

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath Projekt IT-stöd en förstudie som syftar till att inventera och analysera behoven av och inom ett administrativt verktyg för vuxenutbildning inom Göteborgregionen. 2015-03-11 GR Utbildning Anne-Li Drath

Läs mer

Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller

Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller Projektbeskrivning projekt Vägtrafikbuller Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson / 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum 2009-01-13 1. Problembeskrivning

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2013-02-18 1 (3) Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas 2010 Projektnr Kategori Titel Sökande Projektledare Bidrag kr Ort 32827-1 Förbehandling Optimerad förbehandling vid Biogasanläggningen

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen

Pilotstudie av indikatorer inom den finansiella samordningen Kurt Kvarnström Ordförande, Nationella Nätverket för Samordningsförbund Kontaktinfo mobiltel 070-215 44 00 e-post kurt.kvarnstrom@riksdagen.se hemsida www.nnsfinsam.se D A T U M 2015-01-19 Projektförslag

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vi strävar efter rent vatten på rätt plats i alla lägen

Vi strävar efter rent vatten på rätt plats i alla lägen Årsredovisning 2014 1 Innehåll Forskningschefen har ordet 3 Världsledande kompetens för uthålliga vattentjänster 4 Vi forskar om vatten 6 Samarbete vägen till framgång 10 Förvaltningsberättelse 12 Resultaträkning

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel

Koncernkontoret Avdelningen för Regional utveckling Ansökan utvecklingsmedel Koncernkontoret Ansökan utvecklingsmedel Pia Sandell Processledare Skånes färdplan för biogas 044-309 32 92 Pia.ac.sandell@skane.se 1 (1) Instruktion För sökande till Region Skånes utvecklingsmedel inom

Läs mer