Pass 2 Grupp 2 Pass 1

Transkript

1 Diskussioner förda vid Kick-off för aktualisering av strategi för en grön struktur i Skåne, Åkersberg kursgård i Höör den 21 mars Indelning i sju grupper. Frågor som stöd för diskussionen. Hur används strategin idag? Hur arbetar ni med grönstrukturfrågor i din organisation? Har ni användning av strategin i ert arbete? Vilka svårigheter finns i arbetet med en grön struktur? Vilka möjligheter finns i arbetet med en grön struktur?. Hur kan strategin utvecklas? Vilken ny kunskap har tillkommit i din organisation sedan strategin togs fram? Vilket underlag för grönstruktur behövs i översiktsplanearbetet? Hur kan och bör regionala leder och strövområden utvecklas? Hur kan de ekologiska sambanden stärkas bland annat för att klara klimatförändringar? Finns det anledning att ta upp tätortsnära grönstruktur i en regional strategi? Hur klarar vi möten mellan grönstruktur, bebyggelsestruktur och trafikinfrastruktur? Hur planerar vi för regional identitet och turism inom grönstrukturen? Grupp 1 Anders Åsberg, Region Skåne Anna Fogelklou, Båstad kommun Anna Jerleke, Höganäs kommun Anna-Carin Linusson, Eslövs kommun Catrine Ek, Trelleborgs kommun Cecilia Backe, Lunds kommun Veronika Sörvik, Region Skåne (minnesanteckningar) Hur används strategin idag? Höör har ett grönstrukturprogram som togs fram för några år sedan. Strategin har använts för tillägg i ÖP, vid ärenden om vindkraft och runt tätorterna. I arbetet med natur- och kulturbussen har strategin använts som underlag för utveckling av målpunkter. Trelleborg har nyligen tagit fram en natur- och kulturmiljöplan som är antagen i KF. I Eslöv finns ingen egen plan men strategin används i vissa ställningstaganden. Det har pratats om att göra ett eget grönstrukturprogram men det blir inte av. I Båstad finns ett kommunalt program och bra underlag som stämmer överens med den regionala strategin. Lund har ett grönstrukturprogram där den regionala strategin är inarbetad. Man arbetar mycket med åtgärderna i den kommunala planen som är väl synkad med ÖP och DP. Regionmuséet använder strategin vid kommunbesök och hjälp till kommuner bland annat för vindkraft. Hur kan strategin användas? Strategin kan användas vid bevakning av andra kommuners utveckling, angränsande kommuner och övergången mellan kommunerna. T ex Sturups flygplats på kommungränsen mellan Lund och Svedala kommuner, ådalarna som går över kommungränserna. Det finns ett

2 problem med hur man skall avgränsa, grönstrukturfrågorna har utvecklats under åren och inbegriper så mycket. Strategin kan hjälpa kommunerna att styra planeringen, följa upp den regionala strategin. Strategin kan ge goda exempel på hur man kan göra och sedan är det upp till kommunerna att samarbeta. Kommunerna kan också samarbeta i större områden av regional betydelse som t ex Skrylle. Frågan om grönstruktur är spridd i kommunernas organisation och det är svårt att få alla intresserade. Det blir en fråga om prioriteringar. Grönstrukturen i tätorterna glöms ofta bort och det blir enbart parker och inte stråk som håller samman. Det är viktigt att lyfta fram ekonomiska värden i de halvgröna områdena samt folkhälsan kopplat till det gröna. Tyvärr finns det en avsaknad av goda exempel. Problemet är oftast att värdena naggas i kanterna och byggherrarna får styra. Det finns möjlighet att göra grönstrukturprogram för delar av kommunen och välja områden som kommer att exploateras. Det finns en konkurrens mellan jordbruksmarken och naturmarken. Det är viktigt att få in flera kompetenser tidigt i planskedet. Region skåne behövs som stödfunktion och borde inte lämna frågan efter att strategin är klar. Kommunerna måste hjälpa varandra. Hur kan strategin utvecklas? Höör och Lund har gjort grönplaner sedan strategin togs fram. Regionmuseet har inventerat mycket och denna information finns tillgängligt. Vart åker regionens invånare för rekreation? Naturbussen är en besvikelse för Lunds kommun (jämfört hur den var i egen regi). Lund anser att utveckling av naturum är av regional betydelse. Det är viktigt att upplysa om kommunikationer till strövområden. Utveckla och var rädd om Skåneleden, visa på kollektivtrafikmöjligheter. Utveckla rid- och cykelleder samt kommunala vandringsleder. Det vore bra med en enhetlig portal med information. Det finns behov av att ta upp tätortsnära grönstruktur, det finns så lite av den, visa i GIS skikt. Översiktsplanerna är handlingsplanen. Följ upp strategin och inte bara gör ny. Grönstrukturen är viktig vid förtätning. Natur- och kultur är en integrationsfråga. Mötet mellan trafikinfra- bebyggelse och grönstruktur är viktigt där gröna värden ofta nedvärderas. Det är svårt att sätta en prislapp på grönstrukturen. Det vore önskvärt med en handlingsplan, en modell för att jobba vidare. Grupp 2 Eva Tronarp, Region Skåne (minnesanteckningar) Eva Nielsen Osterman, Sjöbo kommun Christina Cardell, Skurups kommun Christian Wintenby, Lunds kommun Charlotte Svensson, Kristianstads kommun Charlotte Lindström, Tomelilla kommun Bo Johansson, Höörs kommun Anna-Mary Foltyn, Eslövs kommun Lisa Germundsson, LRF Sjöbo kommun arbetar med grönstruktur i den fysiska planeringen. I ÖP 2009 finns tematiskt tillägg för vindkraft. Man arbetar även i Kävlingeåprojektet och vill lyfta in frågan i vattenrådet. Det finns även ett naturvårdsprogram som inte är antaget och en önskan är att lyfta in grönstrukturfrågorna i ett uppdaterat program. Kristianstad har ett naturvårdsprogram som inte är antaget. Nu finns önskan att göra ett gemensamt natur- och kulturmiljövårdsprogram. Kristianstad har ett grönstrukturprogram för kusten men detta är

3 ännu inte antaget. Kommunen har också försökt implementera de kommunala miljömålen i ÖP. LRF har kommungrupper i varje kommun som är engagerade i plan- och byggfrågor samt miljö- och hälsofrågor. Det regionala Höörskontoret stöttar kommungrupperna i deras arbete. I Skurup gör man en fördjupning av ÖP där grönstrukturen är en viktig del. I Tomelilla finns inget tydligt politiskt program som håller ihop miljömålsarbetet men miljömålen vägs in i alla planprogram. Eslöv har inget grönstrukturprogram men ett naturvårdsprogram från Kommunen är också aktiv i Kävlinge å projektet. ÖP från 2001 ska uppdateras och i det befintliga finns landskapsaspekterna med. I Höörs kommun finns ett grönstrukturprogram och det är dags att göra om naturvårdsprogrammet. Grönstrukturprogrammet i Höörs tätort skall nu kompletteras med övriga tätorter. Man har också ett miljömålsprogram med tillhörande åtgärdsprogram. Översiktsplanen från 2002 skall få en översyn där grönstrukturen skall ingå. I Lunds kommun finns ett grönstruktur- och naturvårdsprogram. Översiktsplanen har fått en översyn som är klar att antas. Tjänstemännen använder dessa program i det dagliga arbetet. Stiftelsen Skånska Landskap har tagit fram en mångbruksplan och använder strategin som kundskapskälla i vardagsarbetet. Strategin har blivit bortglömd i många kommuner och man ser att det skulle funnits användning för den i framtagandet av ÖP. Istället har landsbygdsprogrammet använts. En brist har varit att den inte gått att ladda ner digitalt från nätet. Flera deltagare efterlyste synkning mellan olika regionala dokument inom området. Om strategin ligger digitalt kan där finnas länkar till de andra dokumenten. Det är svårt med begreppsförvirringen och man måste vara tydlig i programtexten för att få gehör hos politiker. Det är svårt att uppmärksamma värdefulla områden som inte är skyddade. Det är också svårt att få politiskt gehör för grönstrukturen. Det är svårt att formulera de gröna värdena utan att det upplevs som ett hot mot exploatering. Sedan har de gröna värdena också en stor utvecklingsmöjlighet för de gröna näringarna och turism. Det är viktigt med en dialog mellan planerare och landsbygdsföretagarna. Det gäller att se och uppmärksamma utvecklingsmöjligheterna. Folkhälsan är en tungt vägande fråga. Det finns en hel del ny kunskap som skall med i aktualiseringen. Översvämningsdirektivet hamnar till slut i de kommunala planerna. Hur skall vi hantera detta? Kommunala klimatanalyser och kommunala handlingsplaner. Dikningsföretagen är underdimensionerade. Gamla dikningskartor och nya är ett viktigt underlag. Utvecklingen av leder är en fantastisk tillgång som bör kopplas till Skåneleden. Organiseringen och samordningen kan behöva utvecklas främst för skötsel och drift. Bland annat behövs en standardisering av ledkvalitet. Det är också viktigt att utveckla cykelvägar, det finns skillnad mellan statligt finansierade vägar och kommunalt finansierade. Europeisk standard innebär asfalterad väg med belysning och snöröjning. En trend i samhället är att det spontana friluftslivet minska och det tillrättalagda friluftslivet ökar. Friluftslivet är en folkhälsofrämjande fråga. Nyinflyttade bör få information till det skånska landskapet som gör att de snabbare hittar sina smultronställen i naturen. Tätortsnära grönstruktur i ett regionalt perspektiv. Viktigt att framhålla att det är en väldigt viktig fråga men det är ett kommunalt ansvar. Kan dock finnas områden av regional vikt. När det gäller grönstruktur-bebyggelsestruktur-trafikinfrastruktur behövs ett större ansvar

4 nationellt, en långfärdsplan när det gäller mötet mellan strukturerna. Kanske skall man pröva spårbunden trafik på motorvägarna. Grupp 3 Fredrik Bengtsson, Helsingborg Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen Göran Berggren, Staffanstorps kommun Hanna Elgåker, SLU Alnarp Helena Björn, Lomma kommun Håkan Bergknut, Hörby kommun Daniela Krizanec, Kristianstad kommun Therese Andersson, Region Skåne (minnesanteckningar) Det har gjorts få enskilda grönprogram men kommer ofta in i ÖP/FÖP. Lomma har arbetat med bristanalys och använt denna för att stämma av i planarbetet. För Helsingborgs del innebar inte strategin mycket nytt utan bekräftade det vi hade i ÖP. Strategin ger tyngd i den egna planeringen överenstämmer med ÖP. Strategin har en översiktlig skala och behov finna att bryta ner denna till lokal nivå. Barriäreffekter finns med men det var känsligt att lyfta det då. Kan man göra mer idag? Ej vara negativt mot regionförstoring/arbetsmarknad. Är det hot eller utmaning med barriärer? Åkermarken som en barriär och behovet att hantera detta. Vad är behovet? Tillgänglighet? Mer lövskog? Hur omständigt skall det vara att ta sig ut? Hur helig är åkermarken? I Lomma har man gjort scenarier angående hur mycket mark som tas i anspråk för dels bebyggelse och dels allemansrättslig mark samt åskådliggöra kvalitén. Har vi allemanstillgänglig mark? Finns det? Hur mycket mer tillgänglig yta behöver skapas? Kan man göra scenarier för att räkna med detta? Vardagsrekreationen viktig. Kilar in i tätorterna. Beträdor och gröna områden ut i landskapet. Det är viktigt att planera in detta tidigt i tätortsutvecklingen. Att tillgängliggöra landsbygden möter svårigheter. Det multifunktionella jordbrukslandskapet. Finns den blå strukturen med? Bör tydliggöra mer att ådalarna är med. Vilken typ av grönstruktur vill man ha i utvecklingsstråken? Hur kan man förbättra? Vad är varje kommuns ansvar? Var har vi våra hotspots? Vilka brister finns? Vilken typ av korridor är det behov av, t ex skog, ängsmark? Vad ska vi klara av på lång sikt? Hur fördelar vi det på regional/kommunal nivå? En möjlighet är att se behov mer kopplat till karaktärsområdena. Biologisk mångfald handlar om antal inte bara arter. Rationalisering av jordbruket motverkar mångfalden. Trycket ökar med behov av gröna områden/arter och pengar kan motiveras med ekosystemtjänster. Det är också viktigt att bygga in buffertbehov för klimatet. Det är lätt att bygga nytt, jordbruksmark är lättexploaterad. Hur förvaltar och utvecklar vid den struktur och stad vi har? Det finns många nya sätt att använda marken som vi inte ser idag, t ex golfbanor, hästhagar. Strategierna har en inbyggd motsättning mellan planering/grön och är luddiga i kanterna. Problemet är att en kommun inte vet vad man ska utveckla.

5 Vad är detta förhållande till Lst arbete? Synka er! Fokusera på olika saker. Lst mer finmaskigt. Strategin har en stark koppling till infrastruktur. Kan länsstyrelsen hjälpa till att synliggöra behov stärka stråk? Få med blå strukturer. En ny strategi kan arbeta med temabiotoper t ex sandmarker, våtmarker, rikkärren. Behov och brister (trädportal) Potential i landskapet, det blå, jordmånstyper, sandmark som potential. Vad har vi för potential kalk? Det skall inte bara vara en bevarandeplan framåtblickande, utveckla. Gröna områden är långt från tätorter, behovet finns tätortsnära, det är där man tar sig ut först. Behov naturlika områden, nära knuten till tätorter. Det är tunt i strategin angående utveckla grönstrukturen nära tätorterna t ex Helsingborg, Malmö, Lund. Vardagsrekreation är första steget till större rekreation. Komplettera karta med tätortsnära grönt. Viktigt koppla till vardagsrekreation. Karta? Ev bara strategi. Befolkningsscenarier hur mycket mer allmänrättslig mark finns det behov av? Kan vi få in flera funktioner på en yta? Göra scenarier för bebyggelsebehov, infrastrukturbehov och grönstrukturbehov Våga problematisera! Det hjälper att trycka på har ej använts att trycka på. Tätortsnära natur den är bra som underlag. Se det gröna som en tillgång. Politiker ser kartan som restriktion, hinder för utveckling. Lomma, det viktigaste är det gröna! Vattenplanering, vad görs? Åtgärder vattendirektivet kopplat till grönskan. Hur får vi kartan att inte upplevas som restriktioner. Definiera naturresurser som ekosystemtjänster. Grupp 4 Gudrun Bergelin, Länsstyrelsen Christel Strömsholm, Svedala kommun Irene Steinnagel, Skurups kommun Jacob Levallius, Svalövs kommun Eva Salevid, Landscape & citizens Jenny Olsson, Skogsstyrelsen Joanna Friberg, Göteborgsregionen Joel Tufvesson, Sjöbo kommun Trafikverket har för några år sedan tagit fram förslag till åtgärder för barriäreffekter. Det är viktigt att lägga ihop infrastruktur- bebyggelsestruktur och grönstruktur för att se samband eller ej. Var finns problempunkterna? Det är viktigt att ha systemtänk längs nya infrastrukturstråk inte bara delar som för E22. Strategier saknas för ekosystemtjänster och klimat. En ökad kunskapsmassa men mindre förståelse! Bristen på att inte våga visa kartor kan göra att det används. Smeta ut allt eller fokusera (kanalisera olika frågor till olika områden) Flera faktorer stärker områdena.

6 Grupp 5 Johanna Hellsten, Region Skåne (minnesanteckningar) Johan Niss, Länsstyrelsen Karin Gullberg, Vellinge kommun Karin Stenholm, Båstads kommun Erik Skärbäck, SLU Alnarp Lars Jacobsson, Lunds kommun Lars Böhme, Malmö stad Linnea Widing, Östra Göinge kommun Hur används strategin? Lund har använt strategin för grönstrukturen i kommunen men rör egentligen inte grönstrukturen it tätorten utan främst landsbygden. Östra Göinge har et grönstrukturprogram men har inte använt strategin. De har andra problem som att få folk att flytta dit. Länsstyrelsen använder strategin i sitt arbete. Strategin ger en bra helhetsbild, men behöver bli starkare. Strategin handlar mycket om tillgångssidan. Vi behöver utveckla den nya strategin med mer hänsyn till behovssidan. T ex ytan mellan Malmö och Lund som inte har något grönt på strategikartan. Det är viktigt att veta vilken skala vi pratar om (estetiskt, rekreation, biologisk mångfald, hälsa). Det stora tänket på biologisk mångfald behöver kompletteras med andra aspekter. Det behöver poängteras att det gröna är en ekonomisk utvecklingsfaktor. I strategin bör man väva ihop vatten och grönska som en möjlighet. Se vad man har att bevara och vad som behövs ytterligare en möjlighet. En regional grönstrategi har stor inverkan på arbetet med de kommunala översiktsplanerna. Få ett instrument att påverka den kommunala planeringen en möjlighet. Inte bara visa vad som bör bevaras, utan också lägga fokus på vad som behöver utvecklas en möjlighet. Svårigheter med arbetet är att en regional strategi inte vågar ge sig in i tätorter (och att vissa kommuner blir vita fläckar). Det finns också stora svårigheter att använda åkermark till rekreation runt tätorterna. Det är dock viktigt att ge information om grönskans betydelse som positiv faktor och inte fokusera så mycket på förbud. En annan svårighet med arbetet är att ideerna bör komma underifrån från kommunerna, medan andra kommuner tycker att det är bra att det kommer uppifrån Region Skåne. Det vore bra om andra aktörer än Region Skåne kunde komma och lägga till information i kartan senare. Det finns svårigheter/möjligheter att hantera vissa kommuner (Malmö) som visar sina invånare till rekreationsområden i andra kommuner (som den kommunen kanske inte tycker är helt positivt). Det finns svårigheter med lagar och regler som hindrar. Region Skåne borde jobba med politiska framstötar på nationell nivå. Svårigheten är att pengar bara läggs på att få fler invånare (bygga) att det gröna är en attraktiv faktor behöver lyftas med en möjlighet. En möjlighet att kunna visa på utvecklingsmöjligheter, t ex att genom striktare bullergränser kunna använda område för rekreation tätortsnära. Tysta områden som en resurs (Östra Göinge har mycket av). Svårighet att hantera vissa personer som upplever att det innebär otrygghet om man får bort buller. Den grå infrastrukturen växer fram allt mer i och med att vi växer. Svårighet med konflikter till grönstrukturen. Här finns det möjligheter för en strategi för grönt (och blått) = grönblåstruktur. Göra kartorna tydligare där det t ex framkommer tydligare att många av stråken på kartan följer det blåa -vattendragen.

7 Hur kan strategin utvecklas? Ny kunskap och nya dokument och tankar som behöver tas hänsyn till i aktualiseringen: Klimat, vattenförvaltning, RUP:en, landsbygdsprogrammet. Både landskapskaraktär och upplevelsekaraktär behövs ihop. En ny mobil värld med möjlighet att ge information via Internet/till mobiltelefoner och web. Ny teknik att komma åt information och göra det möjligt att komplettera så att materialet går att hållas aktuellt. Vi har en mer uppmärksammad turistsektor att lyfta fram. Turism är ett bra argument för det gröna. Det finns nationella hälsomål att hänvisa till. Strategins pedagogik är viktig. Vi har nya kulturer nu, hur använder de det gröna, vad av det gröna använder olika kulturer. Man upplever olika områden som rofyllda. Många andra kulturer kan tänkas ha mer kunskap och vilka att odla odlingslotter. Man kunde ta med goda exempel från olika tätorter i Skåne som alternativ till att strategin ska ta upp tätortsgrönstruktur. Karttjänst vore bra, att kunna zooma in på olika kommuners och tätorters grönstruktur (att kommunerna kunde leverera mer detaljerat/finmaskigt/tätortsnivå) och att man kan zooma ut och se det regionala perspektivet som tas fram i denna strategi. Svårighet är bland annat att kommunerna inte har pengar till att genomföra tankar som kommer fram i strategin. Region Skåne borde ha pengar avsatta för kommunerna att söka för åtgärder som går i linje med strategin. Alternativt kunde det i strategin tas med information till hur/var pengar/bidrag kan sökas (bidrag/sponsorer ) Man kan också använda sig av att de som exploaterar får göra kompensationsåtgärder. Ta upp hur kommunerna gemensamt kan agera (att alla kommuner agerar på samma sätt). Strategin kan ge ett stöd för det tänket. Att exploatörer är med och finansierar vägar men också grönstruktur. Lyft fram vilka möjligheter som finns. Svårighet att det inte finns EUstrukturfondspengar till grönstruktur. Därmed behöver det finansieras med exploateringseller skattepengar. Det vore bra om grönstruktur kunde ses som utveckling så att det gick att söka pengar. Utan möjlighet till finansiering har strategin ingen funktion (blir oanvändbar) Grupp 6 Moa Åhnberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Magnus Ydmark, Helsingbords stad Margit Anderberg, Naturskyddsföreningen i Skåne Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun Martin Tång, Klippans kommun Patrik Lund, Kävlinge kommun Patrik Lund inledde med att beskriva arbetat med grönstrukturfrågor i Kävlinge kommun. Kävlinge är en kommun med tillväxt som ett viktigt politiskt mål. Detta ställer krav och innebär även svårigheter när det gäller naturfrågor. Det finns ett naturvårdsprogram från 2001 och ett nytt program med större koppling mellan stad och land skall göras inom befintlig verksamhet. Det gamla programmet används idag bara ibland. En möjlighet för framtiden är att vidga begreppet och koppla samman grönstrukturerna i staden och annan naturvård vilket kan ge mervärden. Det som finns med i strategin finns med i ÖP. Problemet är att få det genomfört. Annars har det inte använts. Det behövs ekonomiska incitament på mer lokal nivå. En gemensam diskussion följde om att hitta sätt att arbete med strategin, t ex att ställa krav på hur stora arealer som skall finnas av olika naturtyper. Detta kan dock bli väldigt statiskt. Ett annat sätt kan vara att ange ansvarsarter och ansvarsbiotoper för olika kommuner.

8 Martin Tång från Klippans kommun berättade om deras samarbete i de 5 kommunerna kring Söderåsen i form av ett miljöförbund. Grönstruktur har skilts åt från resten av planeringen till en viss del. I ÖP (2002) tas viktiga områden upp men inget har direkt gjorts sedan dess. En gemensam diskussion följde om bland annat att många mindre kommuner inte har möjlighet att arbeta löpande med dessa frågor. Man placerar ut större områden, men man glömmer bort kopplingen mellan dem. Arbetet i den nya strategin kan vara mer utvecklande. Tidsplanen är dock för kort, kommunerna måste vara med, arbetet kan inte komma uppifrån. Anledningen till att frågan är svår att arbeta med, är att den är så komplex. Något som gynnar ur en synvinkel kan förstöra ur en annan. Även de som sysslar med miljö/naturvård måste samarbeta med planerare för att t ex kunna binda samman olika grönstrukturer även i områden som exploateras. Siv Bengtsson Lindsjö från Ystad kommun berättade att ett grönstrukturprogram finns som tematiskt tillägg till ÖP (2005). Nu finns även ett förslag till naturvårdsprogram som tar upp nätverk med gröna stråk. Programmet skall fungera som grund för det nya ÖP-arbetet. Ett stort problem just nu är förtätning. Magnus Ydmark från Helsingborgs stad berättade att kommunen precis är klara med en ny ÖP som är väldigt generell. Ambitionen är att fördjupa ÖP med en grönstrukturplan som är bred och tar upp många aspekter. Problemet är vilka ytor som skall tas upp. Kommunen jobbar även med grönstruktur och turism på delregional nivå (10 kommuner) i nordvästra Skåne på lite mer detaljerad nivå. En gemensam diskussion följde om begreppet grönstruktur och många uppfattade att fler ytor tas upp som grönstruktur i tätorter än på landsbygden. Projektet Närmare till naturen från Länsstyrelsen har använts mer än RS strategi för en grön struktur. Kanske för att den blev accepterad högre upp. Maria Adolfsson från Trelleborgs kommun berättade om kommunens nya Natur- och kulturmiljöprogram som tar upp utvecklingsstrukturer i några av orterna. Problemet är hur planer skall förverkligas. Det är främst områden som tagits upp i strategin som Trelleborg har fortsatt att arbeta med. Trelleborg behöver strategin i sitt arbete. En gemensam diskussion följde kring värdet av att aktualisera. Kanske skall det finnas samma krav på RS som på kommunerna att aktualisera dokument. Strategin är inget kommunerna måste följa men RS tar upp det i sina remissvar och därför bör kommunerna beskriva hur de förhåller sig till strategin. Kommunerna upplever det som krångligt att det kommer flera olika dokument från RS och LST, kanske ska det vara gemensamt. Förslag till hur strategin kan förbättras är att be kommunerna hitta ett fåtal, men väldigt viktiga stråk som lyfts fram samt be exempel på hur stråken kan bindas samman, vilka effekter de olika förslagen ger (riktlinjer). Strategin ska på regional nivå beskriva viktiga stråk. Viktigt att inte gå ner på för lokal nivå. Regionen ska ge ett bud på vad som är viktigt att arbeta med, eventuellt ansvarsområden och ansvarsarter. Är något som tagits upp på nationell nivå. Viktigt att knyta ihop de olika områdena och ansvarsområdena/arterna ska beaktas på en övergripande nivå. En bristanalys

9 kan göras. Kan sättas i relation till arbetet i Strukturbild 2.0. De orter som ska växa, vilka krav ställs på dem. Hälsoaspekten (barn, äldre) borde lyftas i strategin. Förtätning i tätorter och dess effekt på grönstruktur bör uppmärksammas. Hur skall då strategin få mer tyngd i kommunerna? - Tid för att förankra materialet - Viktigt att rapportens material är väl underbyggt - Måste upp på högre beslutsfattande nivå - Bara att frågan lyfts igen är bra, även om vissa delar inte ändras - Hjälpa kommunerna med gränsöverskridande frågor - Tematiska fördjupningar mellan kommuner i de fyra hörnen, både politiker och tjänstemän. Skåneleden kan lyftas fram, bygga vidare på den, samt lyfta fram tillgängligheten till grönstrukturen. Cykelleder kan binda samman tätorter och landsbygd. Viktigt att få en struktur som gynnar det allmänna och inte bara för individen. Man måste både ge och ta t ex vid förtätning (se fråga 1). Kan skapa en ringled av grönstruktur runt tätorterna. Det som tas fram i strategin borde föras in i Lst:s miljömål. Detta skulle ge större genomslag. De 6 huvudstrategierna är bra, men väldigt allmängiltiga. De kan antingen brytas ned i delstrategier eller reduceras till färre, men mer precisa mål. Aktualiseringen borde få ta längre tid än som är planerat. Grupp 7 Per Blomberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Tord Andersson, Malmö stad Ulrika Håkansson, Lomma kommun Åsa Jakobsson, Regionmuseet Ulrika Åkerlund, Boverket Anna-Karin Olsson, Höörs kommun Bengt Bengtsson, Simrishamns kommun Lars-Erik Williams, Hässleholms kommun Diskussionen inleddes med frågan vad som skiljer grönplan/grönstrukturplan och naturvårdsprogram. Varför skall vi ha båda? Räcker det inte med den ena? I Höör har man arbetat på olika nivåer med grönstruktur och naturvård. Grönstruktur behandlas framför allt i tätorten och dess närhet. I Malmö är naturvårdsprogrammet mycket detaljerat och behandlar inte rekreation. Målet är att beskriva naturvården så objektivt som möjligt. Det finns en fördel att göra naturvårdsprogram smala som ämnesunderlag för översiktsplanen. Grönplanen är oftast mer fokuserad på rekreation. I Hässleholm tar naturvårdsprogrammet upp större sammanhängande naturvårdsområden som beaktar grönstrukturella frågor. I Höör är gröna stråk bara till för människor. För landskapsekologiska aspekter används begreppet ekologiska korridorer. Det blev också en diskussion om hur samband i landskapet skall presenteras på kartan och vilken skala som är lämplig. En heldragen linje uppfattas gärna som en sammanhängande grön miljö. För att den skall vara biologiskt funktionell räcker det med stepping stones och ett landskap som inte utgör definitiva barriärer. Flera kommunbiologer tyckte att det var problematiskt att generalisera spridningskorridorer eftersom olika arter har olika behov. Frågan är också om det är sällsynta eller vanliga arter som skall vara i fokus. Ulrika påpekade att det bör vara det regionala perspektivet som styr skala och prioriteringar.

10 Bengt reflekterade över naturvårdsprogrammet i Simrishamn som behandlar en blandning av värden men som ofta resulterade i stråk i landskapet. Det viktiga i den regionala grönstrukturen är nog att ta kontakt över kommungränserna. En annan användning är att ha fokus i tätortsnära lägen där hotet om exploatering är som störst. Syftet med den regionala strategin är främst att vara ett stöd för kommunerna. Det är den information som de behöver som skall förmedlas. Det är också viktigt att tydligt beskriva de värden som finns i de angivna områdena och stråken. Behovet av stråk för friluftsliv ifrågasattes eftersom friluftslivet ofta önskar röra sig inom ett område. Dock finns behov av leder för vandring, cykling, ridning, kanot etc. Diskussionen handlade också om förhållandet till strukturbild skåne som tidigare inte alls handlat om gröna frågor. Det finns ett motstånd från kommunerna att lämna ifrån sig planmonopolet och få en regional organisation inblandad i hur de planerar. Samtidigt känner många tjänstemän att länsstyrelsens inblandning i planprocessen är både jobbig och skönt. Det kan vara bra att få stöd för gröna frågor och de har låg prioritet i kommunen. Ulrika poängterade att i nya PBL har kommunerna ett krav på sig att ta större hänsyn till regionala program och ställningstagande. Det är bra att tidigt i strategi för en grön struktur i Skåne skriva om detta krav och varför det finns. Ulrika berättade också att hon har mycket kontakt med regionplanekontoret i Stockholm som i 20 års tid har arbetat med grönstruktur och att det först nu har landat ordentligt i alla kommuner. Det tar alltså tid att få en samsyn om dessa frågor. Det är viktigt att få planerarna att förstå betydelsen av den gröna strukturen och att diskutera dessa frågor mellan ekologer och planerare. När det gäller strategins omarbetning framfördes synpunkter på behovet av en kortare sammanfattning på papper och sedan en mer utförlig webversion. I Malmö har det nya miljöprogrammet endast 18 sidor (det gamla var på 200 sidor) och resten ligger på weben. Översiktsplanen är på 50 sidor (gamla var på 300 sidor). Frågan är om projektledningen kommer att hinna med den komprimerade tidsplanen? Det är många olika yrkesgrupper som skall involveras i arbetet. Det är svårt att få politikerna med i processen och ofta faller det på tjänstemännen att både förklara ämnet och formulera svar i remisser. Det är dock viktigt att samla politikerna tidigt i processen. Diskussionen började med grönstrukturens betydelse för regional identitet och turism. Österlen är känt för sin regionala identitet men hur är det med andra karaktärsområden? Hur många områden klarar Skåne av att marknadsföra samtidigt? Det finns regionala begrepp som bastslingan, humleslingan, romeleslingan. Frågan är om man behöver lyfta alla till den nationella och internationella skalan? Hur viktig är den regionala turismen? Bengt berättade om österlenfågeln som var ett turistbussprojekt under sommarhalvåret där näringsidkare köpte hållplatslägen. Idag har vi natur- och kulturbussen som skapar regionala slingor för rekreation och turism. Det har dock varit stora svårigheter att få Skånetrafiken intresserad av rekreationtrafik. En stor utmaning är att många inte vet var naturen finns. Leader har betytt mycket för landsbygdsutveckling och det finns möjlighet att använda leader i genomförandet av strategin genom att styra bidrag och väva in delprojekt i större projekt. Det är också viktigt att bevara lokalt engagemang. Även i stadsnära områden kan landsbygdsutveckling och LIS-områden användas. I den aktualiserade strategin bör man visa behovet av tätortsnära natur. Frågan är inte lika känslig idag som den var för 10 år sedan. Det är också viktigt att trycka på grönstrukturens betydelse vid etablering av företag och boende. Exemplet Sillicon Valley användes. Där har kvaliteterna överexploaterats så att människor

11 söker sig till andra områden. ESS i Lund försöker nu erbjuda gröna kvaliteter för att bli mer attraktivt som arbetsplats och bostadsort. Strategin fyller en viktig funktion med argument för grönstruktur och hållbarhet. Det är viktigt att vara tydlig. En sak som glömts bort i bakgrundsbeskrivningen är vattendirektivet och dess betydelse. Vi diskuterade också behovet av mellankommunala samarbeten typ 3sv och NV skåne. I framtiden kommer kravet på samarbete att bli än mer betydelsefullt och reformer av både kommunstruktur och regioner kommer att bli aktuella. Att strategin tas fram tillsammans med skånes 33 kommuner är en stor styrka. För kommunerna är dock problemet oftast i tätortskanten där exploateringar och barriärer skapas. Det är viktigt att lyfta den tätortsnära grönstrukturen.