Pass 2 Grupp 2 Pass 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pass 2 Grupp 2 Pass 1"

Transkript

1 Diskussioner förda vid Kick-off för aktualisering av strategi för en grön struktur i Skåne, Åkersberg kursgård i Höör den 21 mars Indelning i sju grupper. Frågor som stöd för diskussionen. Hur används strategin idag? Hur arbetar ni med grönstrukturfrågor i din organisation? Har ni användning av strategin i ert arbete? Vilka svårigheter finns i arbetet med en grön struktur? Vilka möjligheter finns i arbetet med en grön struktur?. Hur kan strategin utvecklas? Vilken ny kunskap har tillkommit i din organisation sedan strategin togs fram? Vilket underlag för grönstruktur behövs i översiktsplanearbetet? Hur kan och bör regionala leder och strövområden utvecklas? Hur kan de ekologiska sambanden stärkas bland annat för att klara klimatförändringar? Finns det anledning att ta upp tätortsnära grönstruktur i en regional strategi? Hur klarar vi möten mellan grönstruktur, bebyggelsestruktur och trafikinfrastruktur? Hur planerar vi för regional identitet och turism inom grönstrukturen? Grupp 1 Anders Åsberg, Region Skåne Anna Fogelklou, Båstad kommun Anna Jerleke, Höganäs kommun Anna-Carin Linusson, Eslövs kommun Catrine Ek, Trelleborgs kommun Cecilia Backe, Lunds kommun Veronika Sörvik, Region Skåne (minnesanteckningar) Hur används strategin idag? Höör har ett grönstrukturprogram som togs fram för några år sedan. Strategin har använts för tillägg i ÖP, vid ärenden om vindkraft och runt tätorterna. I arbetet med natur- och kulturbussen har strategin använts som underlag för utveckling av målpunkter. Trelleborg har nyligen tagit fram en natur- och kulturmiljöplan som är antagen i KF. I Eslöv finns ingen egen plan men strategin används i vissa ställningstaganden. Det har pratats om att göra ett eget grönstrukturprogram men det blir inte av. I Båstad finns ett kommunalt program och bra underlag som stämmer överens med den regionala strategin. Lund har ett grönstrukturprogram där den regionala strategin är inarbetad. Man arbetar mycket med åtgärderna i den kommunala planen som är väl synkad med ÖP och DP. Regionmuséet använder strategin vid kommunbesök och hjälp till kommuner bland annat för vindkraft. Hur kan strategin användas? Strategin kan användas vid bevakning av andra kommuners utveckling, angränsande kommuner och övergången mellan kommunerna. T ex Sturups flygplats på kommungränsen mellan Lund och Svedala kommuner, ådalarna som går över kommungränserna. Det finns ett

2 problem med hur man skall avgränsa, grönstrukturfrågorna har utvecklats under åren och inbegriper så mycket. Strategin kan hjälpa kommunerna att styra planeringen, följa upp den regionala strategin. Strategin kan ge goda exempel på hur man kan göra och sedan är det upp till kommunerna att samarbeta. Kommunerna kan också samarbeta i större områden av regional betydelse som t ex Skrylle. Frågan om grönstruktur är spridd i kommunernas organisation och det är svårt att få alla intresserade. Det blir en fråga om prioriteringar. Grönstrukturen i tätorterna glöms ofta bort och det blir enbart parker och inte stråk som håller samman. Det är viktigt att lyfta fram ekonomiska värden i de halvgröna områdena samt folkhälsan kopplat till det gröna. Tyvärr finns det en avsaknad av goda exempel. Problemet är oftast att värdena naggas i kanterna och byggherrarna får styra. Det finns möjlighet att göra grönstrukturprogram för delar av kommunen och välja områden som kommer att exploateras. Det finns en konkurrens mellan jordbruksmarken och naturmarken. Det är viktigt att få in flera kompetenser tidigt i planskedet. Region skåne behövs som stödfunktion och borde inte lämna frågan efter att strategin är klar. Kommunerna måste hjälpa varandra. Hur kan strategin utvecklas? Höör och Lund har gjort grönplaner sedan strategin togs fram. Regionmuseet har inventerat mycket och denna information finns tillgängligt. Vart åker regionens invånare för rekreation? Naturbussen är en besvikelse för Lunds kommun (jämfört hur den var i egen regi). Lund anser att utveckling av naturum är av regional betydelse. Det är viktigt att upplysa om kommunikationer till strövområden. Utveckla och var rädd om Skåneleden, visa på kollektivtrafikmöjligheter. Utveckla rid- och cykelleder samt kommunala vandringsleder. Det vore bra med en enhetlig portal med information. Det finns behov av att ta upp tätortsnära grönstruktur, det finns så lite av den, visa i GIS skikt. Översiktsplanerna är handlingsplanen. Följ upp strategin och inte bara gör ny. Grönstrukturen är viktig vid förtätning. Natur- och kultur är en integrationsfråga. Mötet mellan trafikinfra- bebyggelse och grönstruktur är viktigt där gröna värden ofta nedvärderas. Det är svårt att sätta en prislapp på grönstrukturen. Det vore önskvärt med en handlingsplan, en modell för att jobba vidare. Grupp 2 Eva Tronarp, Region Skåne (minnesanteckningar) Eva Nielsen Osterman, Sjöbo kommun Christina Cardell, Skurups kommun Christian Wintenby, Lunds kommun Charlotte Svensson, Kristianstads kommun Charlotte Lindström, Tomelilla kommun Bo Johansson, Höörs kommun Anna-Mary Foltyn, Eslövs kommun Lisa Germundsson, LRF Sjöbo kommun arbetar med grönstruktur i den fysiska planeringen. I ÖP 2009 finns tematiskt tillägg för vindkraft. Man arbetar även i Kävlingeåprojektet och vill lyfta in frågan i vattenrådet. Det finns även ett naturvårdsprogram som inte är antaget och en önskan är att lyfta in grönstrukturfrågorna i ett uppdaterat program. Kristianstad har ett naturvårdsprogram som inte är antaget. Nu finns önskan att göra ett gemensamt natur- och kulturmiljövårdsprogram. Kristianstad har ett grönstrukturprogram för kusten men detta är

3 ännu inte antaget. Kommunen har också försökt implementera de kommunala miljömålen i ÖP. LRF har kommungrupper i varje kommun som är engagerade i plan- och byggfrågor samt miljö- och hälsofrågor. Det regionala Höörskontoret stöttar kommungrupperna i deras arbete. I Skurup gör man en fördjupning av ÖP där grönstrukturen är en viktig del. I Tomelilla finns inget tydligt politiskt program som håller ihop miljömålsarbetet men miljömålen vägs in i alla planprogram. Eslöv har inget grönstrukturprogram men ett naturvårdsprogram från Kommunen är också aktiv i Kävlinge å projektet. ÖP från 2001 ska uppdateras och i det befintliga finns landskapsaspekterna med. I Höörs kommun finns ett grönstrukturprogram och det är dags att göra om naturvårdsprogrammet. Grönstrukturprogrammet i Höörs tätort skall nu kompletteras med övriga tätorter. Man har också ett miljömålsprogram med tillhörande åtgärdsprogram. Översiktsplanen från 2002 skall få en översyn där grönstrukturen skall ingå. I Lunds kommun finns ett grönstruktur- och naturvårdsprogram. Översiktsplanen har fått en översyn som är klar att antas. Tjänstemännen använder dessa program i det dagliga arbetet. Stiftelsen Skånska Landskap har tagit fram en mångbruksplan och använder strategin som kundskapskälla i vardagsarbetet. Strategin har blivit bortglömd i många kommuner och man ser att det skulle funnits användning för den i framtagandet av ÖP. Istället har landsbygdsprogrammet använts. En brist har varit att den inte gått att ladda ner digitalt från nätet. Flera deltagare efterlyste synkning mellan olika regionala dokument inom området. Om strategin ligger digitalt kan där finnas länkar till de andra dokumenten. Det är svårt med begreppsförvirringen och man måste vara tydlig i programtexten för att få gehör hos politiker. Det är svårt att uppmärksamma värdefulla områden som inte är skyddade. Det är också svårt att få politiskt gehör för grönstrukturen. Det är svårt att formulera de gröna värdena utan att det upplevs som ett hot mot exploatering. Sedan har de gröna värdena också en stor utvecklingsmöjlighet för de gröna näringarna och turism. Det är viktigt med en dialog mellan planerare och landsbygdsföretagarna. Det gäller att se och uppmärksamma utvecklingsmöjligheterna. Folkhälsan är en tungt vägande fråga. Det finns en hel del ny kunskap som skall med i aktualiseringen. Översvämningsdirektivet hamnar till slut i de kommunala planerna. Hur skall vi hantera detta? Kommunala klimatanalyser och kommunala handlingsplaner. Dikningsföretagen är underdimensionerade. Gamla dikningskartor och nya är ett viktigt underlag. Utvecklingen av leder är en fantastisk tillgång som bör kopplas till Skåneleden. Organiseringen och samordningen kan behöva utvecklas främst för skötsel och drift. Bland annat behövs en standardisering av ledkvalitet. Det är också viktigt att utveckla cykelvägar, det finns skillnad mellan statligt finansierade vägar och kommunalt finansierade. Europeisk standard innebär asfalterad väg med belysning och snöröjning. En trend i samhället är att det spontana friluftslivet minska och det tillrättalagda friluftslivet ökar. Friluftslivet är en folkhälsofrämjande fråga. Nyinflyttade bör få information till det skånska landskapet som gör att de snabbare hittar sina smultronställen i naturen. Tätortsnära grönstruktur i ett regionalt perspektiv. Viktigt att framhålla att det är en väldigt viktig fråga men det är ett kommunalt ansvar. Kan dock finnas områden av regional vikt. När det gäller grönstruktur-bebyggelsestruktur-trafikinfrastruktur behövs ett större ansvar

4 nationellt, en långfärdsplan när det gäller mötet mellan strukturerna. Kanske skall man pröva spårbunden trafik på motorvägarna. Grupp 3 Fredrik Bengtsson, Helsingborg Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen Göran Berggren, Staffanstorps kommun Hanna Elgåker, SLU Alnarp Helena Björn, Lomma kommun Håkan Bergknut, Hörby kommun Daniela Krizanec, Kristianstad kommun Therese Andersson, Region Skåne (minnesanteckningar) Det har gjorts få enskilda grönprogram men kommer ofta in i ÖP/FÖP. Lomma har arbetat med bristanalys och använt denna för att stämma av i planarbetet. För Helsingborgs del innebar inte strategin mycket nytt utan bekräftade det vi hade i ÖP. Strategin ger tyngd i den egna planeringen överenstämmer med ÖP. Strategin har en översiktlig skala och behov finna att bryta ner denna till lokal nivå. Barriäreffekter finns med men det var känsligt att lyfta det då. Kan man göra mer idag? Ej vara negativt mot regionförstoring/arbetsmarknad. Är det hot eller utmaning med barriärer? Åkermarken som en barriär och behovet att hantera detta. Vad är behovet? Tillgänglighet? Mer lövskog? Hur omständigt skall det vara att ta sig ut? Hur helig är åkermarken? I Lomma har man gjort scenarier angående hur mycket mark som tas i anspråk för dels bebyggelse och dels allemansrättslig mark samt åskådliggöra kvalitén. Har vi allemanstillgänglig mark? Finns det? Hur mycket mer tillgänglig yta behöver skapas? Kan man göra scenarier för att räkna med detta? Vardagsrekreationen viktig. Kilar in i tätorterna. Beträdor och gröna områden ut i landskapet. Det är viktigt att planera in detta tidigt i tätortsutvecklingen. Att tillgängliggöra landsbygden möter svårigheter. Det multifunktionella jordbrukslandskapet. Finns den blå strukturen med? Bör tydliggöra mer att ådalarna är med. Vilken typ av grönstruktur vill man ha i utvecklingsstråken? Hur kan man förbättra? Vad är varje kommuns ansvar? Var har vi våra hotspots? Vilka brister finns? Vilken typ av korridor är det behov av, t ex skog, ängsmark? Vad ska vi klara av på lång sikt? Hur fördelar vi det på regional/kommunal nivå? En möjlighet är att se behov mer kopplat till karaktärsområdena. Biologisk mångfald handlar om antal inte bara arter. Rationalisering av jordbruket motverkar mångfalden. Trycket ökar med behov av gröna områden/arter och pengar kan motiveras med ekosystemtjänster. Det är också viktigt att bygga in buffertbehov för klimatet. Det är lätt att bygga nytt, jordbruksmark är lättexploaterad. Hur förvaltar och utvecklar vid den struktur och stad vi har? Det finns många nya sätt att använda marken som vi inte ser idag, t ex golfbanor, hästhagar. Strategierna har en inbyggd motsättning mellan planering/grön och är luddiga i kanterna. Problemet är att en kommun inte vet vad man ska utveckla.

5 Vad är detta förhållande till Lst arbete? Synka er! Fokusera på olika saker. Lst mer finmaskigt. Strategin har en stark koppling till infrastruktur. Kan länsstyrelsen hjälpa till att synliggöra behov stärka stråk? Få med blå strukturer. En ny strategi kan arbeta med temabiotoper t ex sandmarker, våtmarker, rikkärren. Behov och brister (trädportal) Potential i landskapet, det blå, jordmånstyper, sandmark som potential. Vad har vi för potential kalk? Det skall inte bara vara en bevarandeplan framåtblickande, utveckla. Gröna områden är långt från tätorter, behovet finns tätortsnära, det är där man tar sig ut först. Behov naturlika områden, nära knuten till tätorter. Det är tunt i strategin angående utveckla grönstrukturen nära tätorterna t ex Helsingborg, Malmö, Lund. Vardagsrekreation är första steget till större rekreation. Komplettera karta med tätortsnära grönt. Viktigt koppla till vardagsrekreation. Karta? Ev bara strategi. Befolkningsscenarier hur mycket mer allmänrättslig mark finns det behov av? Kan vi få in flera funktioner på en yta? Göra scenarier för bebyggelsebehov, infrastrukturbehov och grönstrukturbehov Våga problematisera! Det hjälper att trycka på har ej använts att trycka på. Tätortsnära natur den är bra som underlag. Se det gröna som en tillgång. Politiker ser kartan som restriktion, hinder för utveckling. Lomma, det viktigaste är det gröna! Vattenplanering, vad görs? Åtgärder vattendirektivet kopplat till grönskan. Hur får vi kartan att inte upplevas som restriktioner. Definiera naturresurser som ekosystemtjänster. Grupp 4 Gudrun Bergelin, Länsstyrelsen Christel Strömsholm, Svedala kommun Irene Steinnagel, Skurups kommun Jacob Levallius, Svalövs kommun Eva Salevid, Landscape & citizens Jenny Olsson, Skogsstyrelsen Joanna Friberg, Göteborgsregionen Joel Tufvesson, Sjöbo kommun Trafikverket har för några år sedan tagit fram förslag till åtgärder för barriäreffekter. Det är viktigt att lägga ihop infrastruktur- bebyggelsestruktur och grönstruktur för att se samband eller ej. Var finns problempunkterna? Det är viktigt att ha systemtänk längs nya infrastrukturstråk inte bara delar som för E22. Strategier saknas för ekosystemtjänster och klimat. En ökad kunskapsmassa men mindre förståelse! Bristen på att inte våga visa kartor kan göra att det används. Smeta ut allt eller fokusera (kanalisera olika frågor till olika områden) Flera faktorer stärker områdena.

6 Grupp 5 Johanna Hellsten, Region Skåne (minnesanteckningar) Johan Niss, Länsstyrelsen Karin Gullberg, Vellinge kommun Karin Stenholm, Båstads kommun Erik Skärbäck, SLU Alnarp Lars Jacobsson, Lunds kommun Lars Böhme, Malmö stad Linnea Widing, Östra Göinge kommun Hur används strategin? Lund har använt strategin för grönstrukturen i kommunen men rör egentligen inte grönstrukturen it tätorten utan främst landsbygden. Östra Göinge har et grönstrukturprogram men har inte använt strategin. De har andra problem som att få folk att flytta dit. Länsstyrelsen använder strategin i sitt arbete. Strategin ger en bra helhetsbild, men behöver bli starkare. Strategin handlar mycket om tillgångssidan. Vi behöver utveckla den nya strategin med mer hänsyn till behovssidan. T ex ytan mellan Malmö och Lund som inte har något grönt på strategikartan. Det är viktigt att veta vilken skala vi pratar om (estetiskt, rekreation, biologisk mångfald, hälsa). Det stora tänket på biologisk mångfald behöver kompletteras med andra aspekter. Det behöver poängteras att det gröna är en ekonomisk utvecklingsfaktor. I strategin bör man väva ihop vatten och grönska som en möjlighet. Se vad man har att bevara och vad som behövs ytterligare en möjlighet. En regional grönstrategi har stor inverkan på arbetet med de kommunala översiktsplanerna. Få ett instrument att påverka den kommunala planeringen en möjlighet. Inte bara visa vad som bör bevaras, utan också lägga fokus på vad som behöver utvecklas en möjlighet. Svårigheter med arbetet är att en regional strategi inte vågar ge sig in i tätorter (och att vissa kommuner blir vita fläckar). Det finns också stora svårigheter att använda åkermark till rekreation runt tätorterna. Det är dock viktigt att ge information om grönskans betydelse som positiv faktor och inte fokusera så mycket på förbud. En annan svårighet med arbetet är att ideerna bör komma underifrån från kommunerna, medan andra kommuner tycker att det är bra att det kommer uppifrån Region Skåne. Det vore bra om andra aktörer än Region Skåne kunde komma och lägga till information i kartan senare. Det finns svårigheter/möjligheter att hantera vissa kommuner (Malmö) som visar sina invånare till rekreationsområden i andra kommuner (som den kommunen kanske inte tycker är helt positivt). Det finns svårigheter med lagar och regler som hindrar. Region Skåne borde jobba med politiska framstötar på nationell nivå. Svårigheten är att pengar bara läggs på att få fler invånare (bygga) att det gröna är en attraktiv faktor behöver lyftas med en möjlighet. En möjlighet att kunna visa på utvecklingsmöjligheter, t ex att genom striktare bullergränser kunna använda område för rekreation tätortsnära. Tysta områden som en resurs (Östra Göinge har mycket av). Svårighet att hantera vissa personer som upplever att det innebär otrygghet om man får bort buller. Den grå infrastrukturen växer fram allt mer i och med att vi växer. Svårighet med konflikter till grönstrukturen. Här finns det möjligheter för en strategi för grönt (och blått) = grönblåstruktur. Göra kartorna tydligare där det t ex framkommer tydligare att många av stråken på kartan följer det blåa -vattendragen.

7 Hur kan strategin utvecklas? Ny kunskap och nya dokument och tankar som behöver tas hänsyn till i aktualiseringen: Klimat, vattenförvaltning, RUP:en, landsbygdsprogrammet. Både landskapskaraktär och upplevelsekaraktär behövs ihop. En ny mobil värld med möjlighet att ge information via Internet/till mobiltelefoner och web. Ny teknik att komma åt information och göra det möjligt att komplettera så att materialet går att hållas aktuellt. Vi har en mer uppmärksammad turistsektor att lyfta fram. Turism är ett bra argument för det gröna. Det finns nationella hälsomål att hänvisa till. Strategins pedagogik är viktig. Vi har nya kulturer nu, hur använder de det gröna, vad av det gröna använder olika kulturer. Man upplever olika områden som rofyllda. Många andra kulturer kan tänkas ha mer kunskap och vilka att odla odlingslotter. Man kunde ta med goda exempel från olika tätorter i Skåne som alternativ till att strategin ska ta upp tätortsgrönstruktur. Karttjänst vore bra, att kunna zooma in på olika kommuners och tätorters grönstruktur (att kommunerna kunde leverera mer detaljerat/finmaskigt/tätortsnivå) och att man kan zooma ut och se det regionala perspektivet som tas fram i denna strategi. Svårighet är bland annat att kommunerna inte har pengar till att genomföra tankar som kommer fram i strategin. Region Skåne borde ha pengar avsatta för kommunerna att söka för åtgärder som går i linje med strategin. Alternativt kunde det i strategin tas med information till hur/var pengar/bidrag kan sökas (bidrag/sponsorer ) Man kan också använda sig av att de som exploaterar får göra kompensationsåtgärder. Ta upp hur kommunerna gemensamt kan agera (att alla kommuner agerar på samma sätt). Strategin kan ge ett stöd för det tänket. Att exploatörer är med och finansierar vägar men också grönstruktur. Lyft fram vilka möjligheter som finns. Svårighet att det inte finns EUstrukturfondspengar till grönstruktur. Därmed behöver det finansieras med exploateringseller skattepengar. Det vore bra om grönstruktur kunde ses som utveckling så att det gick att söka pengar. Utan möjlighet till finansiering har strategin ingen funktion (blir oanvändbar) Grupp 6 Moa Åhnberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Magnus Ydmark, Helsingbords stad Margit Anderberg, Naturskyddsföreningen i Skåne Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun Martin Tång, Klippans kommun Patrik Lund, Kävlinge kommun Patrik Lund inledde med att beskriva arbetat med grönstrukturfrågor i Kävlinge kommun. Kävlinge är en kommun med tillväxt som ett viktigt politiskt mål. Detta ställer krav och innebär även svårigheter när det gäller naturfrågor. Det finns ett naturvårdsprogram från 2001 och ett nytt program med större koppling mellan stad och land skall göras inom befintlig verksamhet. Det gamla programmet används idag bara ibland. En möjlighet för framtiden är att vidga begreppet och koppla samman grönstrukturerna i staden och annan naturvård vilket kan ge mervärden. Det som finns med i strategin finns med i ÖP. Problemet är att få det genomfört. Annars har det inte använts. Det behövs ekonomiska incitament på mer lokal nivå. En gemensam diskussion följde om att hitta sätt att arbete med strategin, t ex att ställa krav på hur stora arealer som skall finnas av olika naturtyper. Detta kan dock bli väldigt statiskt. Ett annat sätt kan vara att ange ansvarsarter och ansvarsbiotoper för olika kommuner.

8 Martin Tång från Klippans kommun berättade om deras samarbete i de 5 kommunerna kring Söderåsen i form av ett miljöförbund. Grönstruktur har skilts åt från resten av planeringen till en viss del. I ÖP (2002) tas viktiga områden upp men inget har direkt gjorts sedan dess. En gemensam diskussion följde om bland annat att många mindre kommuner inte har möjlighet att arbeta löpande med dessa frågor. Man placerar ut större områden, men man glömmer bort kopplingen mellan dem. Arbetet i den nya strategin kan vara mer utvecklande. Tidsplanen är dock för kort, kommunerna måste vara med, arbetet kan inte komma uppifrån. Anledningen till att frågan är svår att arbeta med, är att den är så komplex. Något som gynnar ur en synvinkel kan förstöra ur en annan. Även de som sysslar med miljö/naturvård måste samarbeta med planerare för att t ex kunna binda samman olika grönstrukturer även i områden som exploateras. Siv Bengtsson Lindsjö från Ystad kommun berättade att ett grönstrukturprogram finns som tematiskt tillägg till ÖP (2005). Nu finns även ett förslag till naturvårdsprogram som tar upp nätverk med gröna stråk. Programmet skall fungera som grund för det nya ÖP-arbetet. Ett stort problem just nu är förtätning. Magnus Ydmark från Helsingborgs stad berättade att kommunen precis är klara med en ny ÖP som är väldigt generell. Ambitionen är att fördjupa ÖP med en grönstrukturplan som är bred och tar upp många aspekter. Problemet är vilka ytor som skall tas upp. Kommunen jobbar även med grönstruktur och turism på delregional nivå (10 kommuner) i nordvästra Skåne på lite mer detaljerad nivå. En gemensam diskussion följde om begreppet grönstruktur och många uppfattade att fler ytor tas upp som grönstruktur i tätorter än på landsbygden. Projektet Närmare till naturen från Länsstyrelsen har använts mer än RS strategi för en grön struktur. Kanske för att den blev accepterad högre upp. Maria Adolfsson från Trelleborgs kommun berättade om kommunens nya Natur- och kulturmiljöprogram som tar upp utvecklingsstrukturer i några av orterna. Problemet är hur planer skall förverkligas. Det är främst områden som tagits upp i strategin som Trelleborg har fortsatt att arbeta med. Trelleborg behöver strategin i sitt arbete. En gemensam diskussion följde kring värdet av att aktualisera. Kanske skall det finnas samma krav på RS som på kommunerna att aktualisera dokument. Strategin är inget kommunerna måste följa men RS tar upp det i sina remissvar och därför bör kommunerna beskriva hur de förhåller sig till strategin. Kommunerna upplever det som krångligt att det kommer flera olika dokument från RS och LST, kanske ska det vara gemensamt. Förslag till hur strategin kan förbättras är att be kommunerna hitta ett fåtal, men väldigt viktiga stråk som lyfts fram samt be exempel på hur stråken kan bindas samman, vilka effekter de olika förslagen ger (riktlinjer). Strategin ska på regional nivå beskriva viktiga stråk. Viktigt att inte gå ner på för lokal nivå. Regionen ska ge ett bud på vad som är viktigt att arbeta med, eventuellt ansvarsområden och ansvarsarter. Är något som tagits upp på nationell nivå. Viktigt att knyta ihop de olika områdena och ansvarsområdena/arterna ska beaktas på en övergripande nivå. En bristanalys

9 kan göras. Kan sättas i relation till arbetet i Strukturbild 2.0. De orter som ska växa, vilka krav ställs på dem. Hälsoaspekten (barn, äldre) borde lyftas i strategin. Förtätning i tätorter och dess effekt på grönstruktur bör uppmärksammas. Hur skall då strategin få mer tyngd i kommunerna? - Tid för att förankra materialet - Viktigt att rapportens material är väl underbyggt - Måste upp på högre beslutsfattande nivå - Bara att frågan lyfts igen är bra, även om vissa delar inte ändras - Hjälpa kommunerna med gränsöverskridande frågor - Tematiska fördjupningar mellan kommuner i de fyra hörnen, både politiker och tjänstemän. Skåneleden kan lyftas fram, bygga vidare på den, samt lyfta fram tillgängligheten till grönstrukturen. Cykelleder kan binda samman tätorter och landsbygd. Viktigt att få en struktur som gynnar det allmänna och inte bara för individen. Man måste både ge och ta t ex vid förtätning (se fråga 1). Kan skapa en ringled av grönstruktur runt tätorterna. Det som tas fram i strategin borde föras in i Lst:s miljömål. Detta skulle ge större genomslag. De 6 huvudstrategierna är bra, men väldigt allmängiltiga. De kan antingen brytas ned i delstrategier eller reduceras till färre, men mer precisa mål. Aktualiseringen borde få ta längre tid än som är planerat. Grupp 7 Per Blomberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Tord Andersson, Malmö stad Ulrika Håkansson, Lomma kommun Åsa Jakobsson, Regionmuseet Ulrika Åkerlund, Boverket Anna-Karin Olsson, Höörs kommun Bengt Bengtsson, Simrishamns kommun Lars-Erik Williams, Hässleholms kommun Diskussionen inleddes med frågan vad som skiljer grönplan/grönstrukturplan och naturvårdsprogram. Varför skall vi ha båda? Räcker det inte med den ena? I Höör har man arbetat på olika nivåer med grönstruktur och naturvård. Grönstruktur behandlas framför allt i tätorten och dess närhet. I Malmö är naturvårdsprogrammet mycket detaljerat och behandlar inte rekreation. Målet är att beskriva naturvården så objektivt som möjligt. Det finns en fördel att göra naturvårdsprogram smala som ämnesunderlag för översiktsplanen. Grönplanen är oftast mer fokuserad på rekreation. I Hässleholm tar naturvårdsprogrammet upp större sammanhängande naturvårdsområden som beaktar grönstrukturella frågor. I Höör är gröna stråk bara till för människor. För landskapsekologiska aspekter används begreppet ekologiska korridorer. Det blev också en diskussion om hur samband i landskapet skall presenteras på kartan och vilken skala som är lämplig. En heldragen linje uppfattas gärna som en sammanhängande grön miljö. För att den skall vara biologiskt funktionell räcker det med stepping stones och ett landskap som inte utgör definitiva barriärer. Flera kommunbiologer tyckte att det var problematiskt att generalisera spridningskorridorer eftersom olika arter har olika behov. Frågan är också om det är sällsynta eller vanliga arter som skall vara i fokus. Ulrika påpekade att det bör vara det regionala perspektivet som styr skala och prioriteringar.

10 Bengt reflekterade över naturvårdsprogrammet i Simrishamn som behandlar en blandning av värden men som ofta resulterade i stråk i landskapet. Det viktiga i den regionala grönstrukturen är nog att ta kontakt över kommungränserna. En annan användning är att ha fokus i tätortsnära lägen där hotet om exploatering är som störst. Syftet med den regionala strategin är främst att vara ett stöd för kommunerna. Det är den information som de behöver som skall förmedlas. Det är också viktigt att tydligt beskriva de värden som finns i de angivna områdena och stråken. Behovet av stråk för friluftsliv ifrågasattes eftersom friluftslivet ofta önskar röra sig inom ett område. Dock finns behov av leder för vandring, cykling, ridning, kanot etc. Diskussionen handlade också om förhållandet till strukturbild skåne som tidigare inte alls handlat om gröna frågor. Det finns ett motstånd från kommunerna att lämna ifrån sig planmonopolet och få en regional organisation inblandad i hur de planerar. Samtidigt känner många tjänstemän att länsstyrelsens inblandning i planprocessen är både jobbig och skönt. Det kan vara bra att få stöd för gröna frågor och de har låg prioritet i kommunen. Ulrika poängterade att i nya PBL har kommunerna ett krav på sig att ta större hänsyn till regionala program och ställningstagande. Det är bra att tidigt i strategi för en grön struktur i Skåne skriva om detta krav och varför det finns. Ulrika berättade också att hon har mycket kontakt med regionplanekontoret i Stockholm som i 20 års tid har arbetat med grönstruktur och att det först nu har landat ordentligt i alla kommuner. Det tar alltså tid att få en samsyn om dessa frågor. Det är viktigt att få planerarna att förstå betydelsen av den gröna strukturen och att diskutera dessa frågor mellan ekologer och planerare. När det gäller strategins omarbetning framfördes synpunkter på behovet av en kortare sammanfattning på papper och sedan en mer utförlig webversion. I Malmö har det nya miljöprogrammet endast 18 sidor (det gamla var på 200 sidor) och resten ligger på weben. Översiktsplanen är på 50 sidor (gamla var på 300 sidor). Frågan är om projektledningen kommer att hinna med den komprimerade tidsplanen? Det är många olika yrkesgrupper som skall involveras i arbetet. Det är svårt att få politikerna med i processen och ofta faller det på tjänstemännen att både förklara ämnet och formulera svar i remisser. Det är dock viktigt att samla politikerna tidigt i processen. Diskussionen började med grönstrukturens betydelse för regional identitet och turism. Österlen är känt för sin regionala identitet men hur är det med andra karaktärsområden? Hur många områden klarar Skåne av att marknadsföra samtidigt? Det finns regionala begrepp som bastslingan, humleslingan, romeleslingan. Frågan är om man behöver lyfta alla till den nationella och internationella skalan? Hur viktig är den regionala turismen? Bengt berättade om österlenfågeln som var ett turistbussprojekt under sommarhalvåret där näringsidkare köpte hållplatslägen. Idag har vi natur- och kulturbussen som skapar regionala slingor för rekreation och turism. Det har dock varit stora svårigheter att få Skånetrafiken intresserad av rekreationtrafik. En stor utmaning är att många inte vet var naturen finns. Leader har betytt mycket för landsbygdsutveckling och det finns möjlighet att använda leader i genomförandet av strategin genom att styra bidrag och väva in delprojekt i större projekt. Det är också viktigt att bevara lokalt engagemang. Även i stadsnära områden kan landsbygdsutveckling och LIS-områden användas. I den aktualiserade strategin bör man visa behovet av tätortsnära natur. Frågan är inte lika känslig idag som den var för 10 år sedan. Det är också viktigt att trycka på grönstrukturens betydelse vid etablering av företag och boende. Exemplet Sillicon Valley användes. Där har kvaliteterna överexploaterats så att människor

11 söker sig till andra områden. ESS i Lund försöker nu erbjuda gröna kvaliteter för att bli mer attraktivt som arbetsplats och bostadsort. Strategin fyller en viktig funktion med argument för grönstruktur och hållbarhet. Det är viktigt att vara tydlig. En sak som glömts bort i bakgrundsbeskrivningen är vattendirektivet och dess betydelse. Vi diskuterade också behovet av mellankommunala samarbeten typ 3sv och NV skåne. I framtiden kommer kravet på samarbete att bli än mer betydelsefullt och reformer av både kommunstruktur och regioner kommer att bli aktuella. Att strategin tas fram tillsammans med skånes 33 kommuner är en stor styrka. För kommunerna är dock problemet oftast i tätortskanten där exploateringar och barriärer skapas. Det är viktigt att lyfta den tätortsnära grönstrukturen.

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION

Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION Projektansvarig Therese Andersson, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. Charlotte Lindström Avdelningen för regional

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete

Våtmarksstrategi och fortsatt arbete Våtmarksstrategi och fortsatt arbete HUT Skåne i Sjöbo 2007-09-18 Gösta Regnéll Miljöavdelningen, Vattensektionen De sju våtmarksfunktionerna uppskattat bred approach Vattenrening Retention av växthusgaser

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal

PSYKOTERAPEUTER. Verksamma enligt vårdavtal PSYKOTERAPEUTER Verksamma enligt vårdavtal April 2009 Kontaktpersoner: Owe Johansohn, 040-33 30 86 Stefan Karlegärd, 044-309 28 72 Framtagen av Hälso- och sjukvårdsenheten, Avdelningen för privata vårdgivare

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.

Naturunderstödd rehabilitering. Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane. Naturunderstödd rehabilitering Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare i sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se Rehabkedja och rehabgaranti Övriga medicinska utredningar behandlingar

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Kävlinge kommun, landsbygd n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort

Svalövs kommun, landsbygd. Burlövs kommun, landsbygd. Vellinge kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, landsbygd. Bjuvs kommun, Ekeby tätort n för hyreshus Sida: 1 ( 6 ) 1201 1214002 Svalövs kommun, landsbygd 1230002 Staffanstorps kommun, landsbygd 1230003 Staffanstorps kommun, Hjärups tätort 1231002 Burlövs kommun, landsbygd 1231008 Burlövs

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING OKTOBER 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i oktober 2014 samt en jämförelse mot läget i oktober månad

Läs mer

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering

foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering foto Mickael Tannus Statistik för Skånes inkvartering Månadsrapport september 2015 2015 11 06 Tourism in Skåne / Rapporttitel Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Skåne fortsätter utvecklas bättre

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING

STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING STATISTKIK FÖR SKÅNES INKVARTERING September 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på läget i september 2014 samt en jämförelse mot läget i september

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393

Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32. Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 Inkomstprövas rätten till äldre- och handikappomsorg? Samhällsbyggnadsenheten 2003:32 Annalena Holmgren, Ingela Lundin ISSN 1402-3393 701-55611-02 Förord I regeringens regleringsbrev för 2002 har länsstyrelserna

Läs mer

Kommunledningskonferens

Kommunledningskonferens De 33 skånska kommunernas intresseorganisation Kommunledningskonferens 2015-10-09 Aktuellt inom integrationsområdet oktober 2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Migrationsverkets prognoser Under 2014 sökte 81

Läs mer

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004

Regler för sjukresor i Skåne FRÅN DEN 1 JANUARI 2004 Beställningscentralerna Behöver du anlita taxifordon för din sjukresa, måste du alltid beställa denna genom beställningscentralen i ditt distrikt: Bor du i (kommun): Burlöv, Lomma, Lund, Kävlinge, Staffanstorp,

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE

Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal Om verksamhetsförlagd utbildning i SKÅNE och BLEKINGE Ramavtal om samverkan mellan kommunerna/gymnasieförbund i Skåne samt Blekinge och Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola

Läs mer

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning*

Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* 2014-10-10 Britta Lidberg Landsbygdsavdelningen Miljömålssekretariatet 010-22 36 245 Arbetsgruppsmöte för God bebyggd miljö den 6 oktober tema Planering/social sammanhållning* *god vardagsmiljö, gång-

Läs mer

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella

Läs mer

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500

SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ. Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 SYDÖSTRA SKÅNES SAMARBETSKOMMITTÉ Fyra kommuner i samverkan 78 800 invånare varav Ystad 28 500 Vi är många som vill förbättra infrastrukturen i sydöstra Skåne! Vi är så här många som pendlar ut: 14 435

Läs mer

Utsläpp av nya bilar i EU 2006

Utsläpp av nya bilar i EU 2006 HMSkåne 20080924 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Utsläpp av nya bilar i EU 2006 160 161 162 163 165 165 165 167 167 169 171 144 148 149 151 153 153 154 154 155 178 181 189 gram CO2 /km Estonia Sweden

Läs mer

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö

Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö BYASTÄMMA NORRA STRÖ 1(6) 2013-10-24 Linda Bengtsson 044-137682 linda.bengtsson@kristianstad.se Minnesanteckningar Byastämma i Norra Strö Kommunens representanter: Politiker: Sven Nilsson (C) och Anders

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken

Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Er billig kollektivtransport godt nok? Kerstin Gustafsson, Planeringschef, Skånetrafiken Skånetrafikens affärsmodell Våra värderingar Skånenytta KundSkap Tydlighet Glädje Tillsammans Vision Skånetrafiken

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne

Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkansavtal för pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola i Skåne Samverkande parter: Kommunerna i Skåne och Kommunförbundet Skåne Inledning Avtalande kommuner i Skåne har

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-09-12 1(5) Innehållsförteckning Fördjupad översiktsplan för Mariestads tätort, samrådsyttrande... 3 Upphävande av beslut 162... 4 Information... 5 1 Kommunstyrelsens

Läs mer

SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne

SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne SÖSK kommittén - möte med kommunernas KSAU för information och diskussion kring gemensamma infrastruktursatsningar i Sydöstra Skåne 2011-09-19 kl 08.00-12.30 Hotell Svea, Simrishamn Deltagare: Bilagor:

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse

1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Sida 1 av 18 Miljömålsenkät 2012 Telefon Start datum 1. Planeringsunderlag - Strukturer för transportsystem, handel och bebyggelse Definitioner Aktuellt underlag = underlag som enligt kommunens bedömning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Utförlig projektbeskrivning

Utförlig projektbeskrivning Utförlig projektbeskrivning Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortstruktur Strukturbild för Skåne Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Det råder brist på mark för verksamhetsetableringar

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

Grönstruktur. Planförslag

Grönstruktur. Planförslag Planförslag 3.6 Med grönstruktur menar vi det sammanhang som finns mellan gröna ytor, vatten samt flora och fauna. Svedala kommuns grönstruktur ska ha hög kvalitet och locka till olika aktiviteter. Ambitionen

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur

Länsstyrelsens prioriteringar 2014. Det bästa för Skånes människor, djur och natur Länsstyrelsens prioriteringar 2014 Det bästa för Skånes människor, djur och natur 2 Foto: ANDERS HALLENGREN Länsstyrelsens prioriteringar 2014 3 Vi arbetar för Skånes bästa Att vara landshövding i en av

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11)

Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) Hur påverkas bostadsbyggandet av en skattereform för hyresrätten? 1 (11) 2 (11) Sammanfattning Hyresgästföreningen har, i samarbete med branschorganisationerna SABO och Fastighetsägarna, kommit fram till

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön

Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön BILAGA 11 2004-09-06 Ansökan om bidrag för delprojekt 11 - Agrasjön Olofströms Kommun ansöker om bidrag med 68 302 kronor för delprojektet Agrasjön enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Agrasjön Sökande

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ta med en kompis ut i naturen!

Ta med en kompis ut i naturen! Information från Naturskyddsföreningen i Skåne Ta med en kompis ut i naturen! Vad vet du om oss i Skåne? 350 events i år hänger du med? Har du en natursnok där hemma? En krets i varje kommun. Yes! Häng

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga

Vårträff för arbetsmarknadsansvariga Vårträff för arbetsmarknadsansvariga i Skåne 13-14 maj 2014 Vivi Jacobson-Libietis SKL vivi.libietis@skl.se 08-452 78 20 Kommunal arbetsmarknadsstatistik 2013 NYSTART Syftet med databasen är att erbjuda

Läs mer

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne Motor för tillväxt Handelskammarens agenda för södra Skåne 2 Handelskammaren speglar företagen och är en naturlig partner för utveckling Vår agenda i korthet Södra Skåne är en del av Nordens största region

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av

SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE. Rapporten är framtagen av. På uppdrag av SKÅNE I SIFFROR 2013 OM TURISMEN I SKÅNE Rapporten är framtagen av På uppdrag av INNEHÅLL Förord från VD 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 En del av strategi 2020 5 Tre olika aspekter av turism 5 Turismens

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar.

Ett gemensamt underlag är också att betrakta som en styrka i dialogen med staten och regionen i frågor som rör investeringar och prioriteringar. Tillväxtsekreteriatet Norra Bohuslän Integrerad kustzonsplanering och landsbygdsutveckling Projektbeskrivning Bakgrund Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och boendet vilket

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer