Pass 2 Grupp 2 Pass 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pass 2 Grupp 2 Pass 1"

Transkript

1 Diskussioner förda vid Kick-off för aktualisering av strategi för en grön struktur i Skåne, Åkersberg kursgård i Höör den 21 mars Indelning i sju grupper. Frågor som stöd för diskussionen. Hur används strategin idag? Hur arbetar ni med grönstrukturfrågor i din organisation? Har ni användning av strategin i ert arbete? Vilka svårigheter finns i arbetet med en grön struktur? Vilka möjligheter finns i arbetet med en grön struktur?. Hur kan strategin utvecklas? Vilken ny kunskap har tillkommit i din organisation sedan strategin togs fram? Vilket underlag för grönstruktur behövs i översiktsplanearbetet? Hur kan och bör regionala leder och strövområden utvecklas? Hur kan de ekologiska sambanden stärkas bland annat för att klara klimatförändringar? Finns det anledning att ta upp tätortsnära grönstruktur i en regional strategi? Hur klarar vi möten mellan grönstruktur, bebyggelsestruktur och trafikinfrastruktur? Hur planerar vi för regional identitet och turism inom grönstrukturen? Grupp 1 Anders Åsberg, Region Skåne Anna Fogelklou, Båstad kommun Anna Jerleke, Höganäs kommun Anna-Carin Linusson, Eslövs kommun Catrine Ek, Trelleborgs kommun Cecilia Backe, Lunds kommun Veronika Sörvik, Region Skåne (minnesanteckningar) Hur används strategin idag? Höör har ett grönstrukturprogram som togs fram för några år sedan. Strategin har använts för tillägg i ÖP, vid ärenden om vindkraft och runt tätorterna. I arbetet med natur- och kulturbussen har strategin använts som underlag för utveckling av målpunkter. Trelleborg har nyligen tagit fram en natur- och kulturmiljöplan som är antagen i KF. I Eslöv finns ingen egen plan men strategin används i vissa ställningstaganden. Det har pratats om att göra ett eget grönstrukturprogram men det blir inte av. I Båstad finns ett kommunalt program och bra underlag som stämmer överens med den regionala strategin. Lund har ett grönstrukturprogram där den regionala strategin är inarbetad. Man arbetar mycket med åtgärderna i den kommunala planen som är väl synkad med ÖP och DP. Regionmuséet använder strategin vid kommunbesök och hjälp till kommuner bland annat för vindkraft. Hur kan strategin användas? Strategin kan användas vid bevakning av andra kommuners utveckling, angränsande kommuner och övergången mellan kommunerna. T ex Sturups flygplats på kommungränsen mellan Lund och Svedala kommuner, ådalarna som går över kommungränserna. Det finns ett

2 problem med hur man skall avgränsa, grönstrukturfrågorna har utvecklats under åren och inbegriper så mycket. Strategin kan hjälpa kommunerna att styra planeringen, följa upp den regionala strategin. Strategin kan ge goda exempel på hur man kan göra och sedan är det upp till kommunerna att samarbeta. Kommunerna kan också samarbeta i större områden av regional betydelse som t ex Skrylle. Frågan om grönstruktur är spridd i kommunernas organisation och det är svårt att få alla intresserade. Det blir en fråga om prioriteringar. Grönstrukturen i tätorterna glöms ofta bort och det blir enbart parker och inte stråk som håller samman. Det är viktigt att lyfta fram ekonomiska värden i de halvgröna områdena samt folkhälsan kopplat till det gröna. Tyvärr finns det en avsaknad av goda exempel. Problemet är oftast att värdena naggas i kanterna och byggherrarna får styra. Det finns möjlighet att göra grönstrukturprogram för delar av kommunen och välja områden som kommer att exploateras. Det finns en konkurrens mellan jordbruksmarken och naturmarken. Det är viktigt att få in flera kompetenser tidigt i planskedet. Region skåne behövs som stödfunktion och borde inte lämna frågan efter att strategin är klar. Kommunerna måste hjälpa varandra. Hur kan strategin utvecklas? Höör och Lund har gjort grönplaner sedan strategin togs fram. Regionmuseet har inventerat mycket och denna information finns tillgängligt. Vart åker regionens invånare för rekreation? Naturbussen är en besvikelse för Lunds kommun (jämfört hur den var i egen regi). Lund anser att utveckling av naturum är av regional betydelse. Det är viktigt att upplysa om kommunikationer till strövområden. Utveckla och var rädd om Skåneleden, visa på kollektivtrafikmöjligheter. Utveckla rid- och cykelleder samt kommunala vandringsleder. Det vore bra med en enhetlig portal med information. Det finns behov av att ta upp tätortsnära grönstruktur, det finns så lite av den, visa i GIS skikt. Översiktsplanerna är handlingsplanen. Följ upp strategin och inte bara gör ny. Grönstrukturen är viktig vid förtätning. Natur- och kultur är en integrationsfråga. Mötet mellan trafikinfra- bebyggelse och grönstruktur är viktigt där gröna värden ofta nedvärderas. Det är svårt att sätta en prislapp på grönstrukturen. Det vore önskvärt med en handlingsplan, en modell för att jobba vidare. Grupp 2 Eva Tronarp, Region Skåne (minnesanteckningar) Eva Nielsen Osterman, Sjöbo kommun Christina Cardell, Skurups kommun Christian Wintenby, Lunds kommun Charlotte Svensson, Kristianstads kommun Charlotte Lindström, Tomelilla kommun Bo Johansson, Höörs kommun Anna-Mary Foltyn, Eslövs kommun Lisa Germundsson, LRF Sjöbo kommun arbetar med grönstruktur i den fysiska planeringen. I ÖP 2009 finns tematiskt tillägg för vindkraft. Man arbetar även i Kävlingeåprojektet och vill lyfta in frågan i vattenrådet. Det finns även ett naturvårdsprogram som inte är antaget och en önskan är att lyfta in grönstrukturfrågorna i ett uppdaterat program. Kristianstad har ett naturvårdsprogram som inte är antaget. Nu finns önskan att göra ett gemensamt natur- och kulturmiljövårdsprogram. Kristianstad har ett grönstrukturprogram för kusten men detta är

3 ännu inte antaget. Kommunen har också försökt implementera de kommunala miljömålen i ÖP. LRF har kommungrupper i varje kommun som är engagerade i plan- och byggfrågor samt miljö- och hälsofrågor. Det regionala Höörskontoret stöttar kommungrupperna i deras arbete. I Skurup gör man en fördjupning av ÖP där grönstrukturen är en viktig del. I Tomelilla finns inget tydligt politiskt program som håller ihop miljömålsarbetet men miljömålen vägs in i alla planprogram. Eslöv har inget grönstrukturprogram men ett naturvårdsprogram från Kommunen är också aktiv i Kävlinge å projektet. ÖP från 2001 ska uppdateras och i det befintliga finns landskapsaspekterna med. I Höörs kommun finns ett grönstrukturprogram och det är dags att göra om naturvårdsprogrammet. Grönstrukturprogrammet i Höörs tätort skall nu kompletteras med övriga tätorter. Man har också ett miljömålsprogram med tillhörande åtgärdsprogram. Översiktsplanen från 2002 skall få en översyn där grönstrukturen skall ingå. I Lunds kommun finns ett grönstruktur- och naturvårdsprogram. Översiktsplanen har fått en översyn som är klar att antas. Tjänstemännen använder dessa program i det dagliga arbetet. Stiftelsen Skånska Landskap har tagit fram en mångbruksplan och använder strategin som kundskapskälla i vardagsarbetet. Strategin har blivit bortglömd i många kommuner och man ser att det skulle funnits användning för den i framtagandet av ÖP. Istället har landsbygdsprogrammet använts. En brist har varit att den inte gått att ladda ner digitalt från nätet. Flera deltagare efterlyste synkning mellan olika regionala dokument inom området. Om strategin ligger digitalt kan där finnas länkar till de andra dokumenten. Det är svårt med begreppsförvirringen och man måste vara tydlig i programtexten för att få gehör hos politiker. Det är svårt att uppmärksamma värdefulla områden som inte är skyddade. Det är också svårt att få politiskt gehör för grönstrukturen. Det är svårt att formulera de gröna värdena utan att det upplevs som ett hot mot exploatering. Sedan har de gröna värdena också en stor utvecklingsmöjlighet för de gröna näringarna och turism. Det är viktigt med en dialog mellan planerare och landsbygdsföretagarna. Det gäller att se och uppmärksamma utvecklingsmöjligheterna. Folkhälsan är en tungt vägande fråga. Det finns en hel del ny kunskap som skall med i aktualiseringen. Översvämningsdirektivet hamnar till slut i de kommunala planerna. Hur skall vi hantera detta? Kommunala klimatanalyser och kommunala handlingsplaner. Dikningsföretagen är underdimensionerade. Gamla dikningskartor och nya är ett viktigt underlag. Utvecklingen av leder är en fantastisk tillgång som bör kopplas till Skåneleden. Organiseringen och samordningen kan behöva utvecklas främst för skötsel och drift. Bland annat behövs en standardisering av ledkvalitet. Det är också viktigt att utveckla cykelvägar, det finns skillnad mellan statligt finansierade vägar och kommunalt finansierade. Europeisk standard innebär asfalterad väg med belysning och snöröjning. En trend i samhället är att det spontana friluftslivet minska och det tillrättalagda friluftslivet ökar. Friluftslivet är en folkhälsofrämjande fråga. Nyinflyttade bör få information till det skånska landskapet som gör att de snabbare hittar sina smultronställen i naturen. Tätortsnära grönstruktur i ett regionalt perspektiv. Viktigt att framhålla att det är en väldigt viktig fråga men det är ett kommunalt ansvar. Kan dock finnas områden av regional vikt. När det gäller grönstruktur-bebyggelsestruktur-trafikinfrastruktur behövs ett större ansvar

4 nationellt, en långfärdsplan när det gäller mötet mellan strukturerna. Kanske skall man pröva spårbunden trafik på motorvägarna. Grupp 3 Fredrik Bengtsson, Helsingborg Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen Göran Berggren, Staffanstorps kommun Hanna Elgåker, SLU Alnarp Helena Björn, Lomma kommun Håkan Bergknut, Hörby kommun Daniela Krizanec, Kristianstad kommun Therese Andersson, Region Skåne (minnesanteckningar) Det har gjorts få enskilda grönprogram men kommer ofta in i ÖP/FÖP. Lomma har arbetat med bristanalys och använt denna för att stämma av i planarbetet. För Helsingborgs del innebar inte strategin mycket nytt utan bekräftade det vi hade i ÖP. Strategin ger tyngd i den egna planeringen överenstämmer med ÖP. Strategin har en översiktlig skala och behov finna att bryta ner denna till lokal nivå. Barriäreffekter finns med men det var känsligt att lyfta det då. Kan man göra mer idag? Ej vara negativt mot regionförstoring/arbetsmarknad. Är det hot eller utmaning med barriärer? Åkermarken som en barriär och behovet att hantera detta. Vad är behovet? Tillgänglighet? Mer lövskog? Hur omständigt skall det vara att ta sig ut? Hur helig är åkermarken? I Lomma har man gjort scenarier angående hur mycket mark som tas i anspråk för dels bebyggelse och dels allemansrättslig mark samt åskådliggöra kvalitén. Har vi allemanstillgänglig mark? Finns det? Hur mycket mer tillgänglig yta behöver skapas? Kan man göra scenarier för att räkna med detta? Vardagsrekreationen viktig. Kilar in i tätorterna. Beträdor och gröna områden ut i landskapet. Det är viktigt att planera in detta tidigt i tätortsutvecklingen. Att tillgängliggöra landsbygden möter svårigheter. Det multifunktionella jordbrukslandskapet. Finns den blå strukturen med? Bör tydliggöra mer att ådalarna är med. Vilken typ av grönstruktur vill man ha i utvecklingsstråken? Hur kan man förbättra? Vad är varje kommuns ansvar? Var har vi våra hotspots? Vilka brister finns? Vilken typ av korridor är det behov av, t ex skog, ängsmark? Vad ska vi klara av på lång sikt? Hur fördelar vi det på regional/kommunal nivå? En möjlighet är att se behov mer kopplat till karaktärsområdena. Biologisk mångfald handlar om antal inte bara arter. Rationalisering av jordbruket motverkar mångfalden. Trycket ökar med behov av gröna områden/arter och pengar kan motiveras med ekosystemtjänster. Det är också viktigt att bygga in buffertbehov för klimatet. Det är lätt att bygga nytt, jordbruksmark är lättexploaterad. Hur förvaltar och utvecklar vid den struktur och stad vi har? Det finns många nya sätt att använda marken som vi inte ser idag, t ex golfbanor, hästhagar. Strategierna har en inbyggd motsättning mellan planering/grön och är luddiga i kanterna. Problemet är att en kommun inte vet vad man ska utveckla.

5 Vad är detta förhållande till Lst arbete? Synka er! Fokusera på olika saker. Lst mer finmaskigt. Strategin har en stark koppling till infrastruktur. Kan länsstyrelsen hjälpa till att synliggöra behov stärka stråk? Få med blå strukturer. En ny strategi kan arbeta med temabiotoper t ex sandmarker, våtmarker, rikkärren. Behov och brister (trädportal) Potential i landskapet, det blå, jordmånstyper, sandmark som potential. Vad har vi för potential kalk? Det skall inte bara vara en bevarandeplan framåtblickande, utveckla. Gröna områden är långt från tätorter, behovet finns tätortsnära, det är där man tar sig ut först. Behov naturlika områden, nära knuten till tätorter. Det är tunt i strategin angående utveckla grönstrukturen nära tätorterna t ex Helsingborg, Malmö, Lund. Vardagsrekreation är första steget till större rekreation. Komplettera karta med tätortsnära grönt. Viktigt koppla till vardagsrekreation. Karta? Ev bara strategi. Befolkningsscenarier hur mycket mer allmänrättslig mark finns det behov av? Kan vi få in flera funktioner på en yta? Göra scenarier för bebyggelsebehov, infrastrukturbehov och grönstrukturbehov Våga problematisera! Det hjälper att trycka på har ej använts att trycka på. Tätortsnära natur den är bra som underlag. Se det gröna som en tillgång. Politiker ser kartan som restriktion, hinder för utveckling. Lomma, det viktigaste är det gröna! Vattenplanering, vad görs? Åtgärder vattendirektivet kopplat till grönskan. Hur får vi kartan att inte upplevas som restriktioner. Definiera naturresurser som ekosystemtjänster. Grupp 4 Gudrun Bergelin, Länsstyrelsen Christel Strömsholm, Svedala kommun Irene Steinnagel, Skurups kommun Jacob Levallius, Svalövs kommun Eva Salevid, Landscape & citizens Jenny Olsson, Skogsstyrelsen Joanna Friberg, Göteborgsregionen Joel Tufvesson, Sjöbo kommun Trafikverket har för några år sedan tagit fram förslag till åtgärder för barriäreffekter. Det är viktigt att lägga ihop infrastruktur- bebyggelsestruktur och grönstruktur för att se samband eller ej. Var finns problempunkterna? Det är viktigt att ha systemtänk längs nya infrastrukturstråk inte bara delar som för E22. Strategier saknas för ekosystemtjänster och klimat. En ökad kunskapsmassa men mindre förståelse! Bristen på att inte våga visa kartor kan göra att det används. Smeta ut allt eller fokusera (kanalisera olika frågor till olika områden) Flera faktorer stärker områdena.

6 Grupp 5 Johanna Hellsten, Region Skåne (minnesanteckningar) Johan Niss, Länsstyrelsen Karin Gullberg, Vellinge kommun Karin Stenholm, Båstads kommun Erik Skärbäck, SLU Alnarp Lars Jacobsson, Lunds kommun Lars Böhme, Malmö stad Linnea Widing, Östra Göinge kommun Hur används strategin? Lund har använt strategin för grönstrukturen i kommunen men rör egentligen inte grönstrukturen it tätorten utan främst landsbygden. Östra Göinge har et grönstrukturprogram men har inte använt strategin. De har andra problem som att få folk att flytta dit. Länsstyrelsen använder strategin i sitt arbete. Strategin ger en bra helhetsbild, men behöver bli starkare. Strategin handlar mycket om tillgångssidan. Vi behöver utveckla den nya strategin med mer hänsyn till behovssidan. T ex ytan mellan Malmö och Lund som inte har något grönt på strategikartan. Det är viktigt att veta vilken skala vi pratar om (estetiskt, rekreation, biologisk mångfald, hälsa). Det stora tänket på biologisk mångfald behöver kompletteras med andra aspekter. Det behöver poängteras att det gröna är en ekonomisk utvecklingsfaktor. I strategin bör man väva ihop vatten och grönska som en möjlighet. Se vad man har att bevara och vad som behövs ytterligare en möjlighet. En regional grönstrategi har stor inverkan på arbetet med de kommunala översiktsplanerna. Få ett instrument att påverka den kommunala planeringen en möjlighet. Inte bara visa vad som bör bevaras, utan också lägga fokus på vad som behöver utvecklas en möjlighet. Svårigheter med arbetet är att en regional strategi inte vågar ge sig in i tätorter (och att vissa kommuner blir vita fläckar). Det finns också stora svårigheter att använda åkermark till rekreation runt tätorterna. Det är dock viktigt att ge information om grönskans betydelse som positiv faktor och inte fokusera så mycket på förbud. En annan svårighet med arbetet är att ideerna bör komma underifrån från kommunerna, medan andra kommuner tycker att det är bra att det kommer uppifrån Region Skåne. Det vore bra om andra aktörer än Region Skåne kunde komma och lägga till information i kartan senare. Det finns svårigheter/möjligheter att hantera vissa kommuner (Malmö) som visar sina invånare till rekreationsområden i andra kommuner (som den kommunen kanske inte tycker är helt positivt). Det finns svårigheter med lagar och regler som hindrar. Region Skåne borde jobba med politiska framstötar på nationell nivå. Svårigheten är att pengar bara läggs på att få fler invånare (bygga) att det gröna är en attraktiv faktor behöver lyftas med en möjlighet. En möjlighet att kunna visa på utvecklingsmöjligheter, t ex att genom striktare bullergränser kunna använda område för rekreation tätortsnära. Tysta områden som en resurs (Östra Göinge har mycket av). Svårighet att hantera vissa personer som upplever att det innebär otrygghet om man får bort buller. Den grå infrastrukturen växer fram allt mer i och med att vi växer. Svårighet med konflikter till grönstrukturen. Här finns det möjligheter för en strategi för grönt (och blått) = grönblåstruktur. Göra kartorna tydligare där det t ex framkommer tydligare att många av stråken på kartan följer det blåa -vattendragen.

7 Hur kan strategin utvecklas? Ny kunskap och nya dokument och tankar som behöver tas hänsyn till i aktualiseringen: Klimat, vattenförvaltning, RUP:en, landsbygdsprogrammet. Både landskapskaraktär och upplevelsekaraktär behövs ihop. En ny mobil värld med möjlighet att ge information via Internet/till mobiltelefoner och web. Ny teknik att komma åt information och göra det möjligt att komplettera så att materialet går att hållas aktuellt. Vi har en mer uppmärksammad turistsektor att lyfta fram. Turism är ett bra argument för det gröna. Det finns nationella hälsomål att hänvisa till. Strategins pedagogik är viktig. Vi har nya kulturer nu, hur använder de det gröna, vad av det gröna använder olika kulturer. Man upplever olika områden som rofyllda. Många andra kulturer kan tänkas ha mer kunskap och vilka att odla odlingslotter. Man kunde ta med goda exempel från olika tätorter i Skåne som alternativ till att strategin ska ta upp tätortsgrönstruktur. Karttjänst vore bra, att kunna zooma in på olika kommuners och tätorters grönstruktur (att kommunerna kunde leverera mer detaljerat/finmaskigt/tätortsnivå) och att man kan zooma ut och se det regionala perspektivet som tas fram i denna strategi. Svårighet är bland annat att kommunerna inte har pengar till att genomföra tankar som kommer fram i strategin. Region Skåne borde ha pengar avsatta för kommunerna att söka för åtgärder som går i linje med strategin. Alternativt kunde det i strategin tas med information till hur/var pengar/bidrag kan sökas (bidrag/sponsorer ) Man kan också använda sig av att de som exploaterar får göra kompensationsåtgärder. Ta upp hur kommunerna gemensamt kan agera (att alla kommuner agerar på samma sätt). Strategin kan ge ett stöd för det tänket. Att exploatörer är med och finansierar vägar men också grönstruktur. Lyft fram vilka möjligheter som finns. Svårighet att det inte finns EUstrukturfondspengar till grönstruktur. Därmed behöver det finansieras med exploateringseller skattepengar. Det vore bra om grönstruktur kunde ses som utveckling så att det gick att söka pengar. Utan möjlighet till finansiering har strategin ingen funktion (blir oanvändbar) Grupp 6 Moa Åhnberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Magnus Ydmark, Helsingbords stad Margit Anderberg, Naturskyddsföreningen i Skåne Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun Martin Tång, Klippans kommun Patrik Lund, Kävlinge kommun Patrik Lund inledde med att beskriva arbetat med grönstrukturfrågor i Kävlinge kommun. Kävlinge är en kommun med tillväxt som ett viktigt politiskt mål. Detta ställer krav och innebär även svårigheter när det gäller naturfrågor. Det finns ett naturvårdsprogram från 2001 och ett nytt program med större koppling mellan stad och land skall göras inom befintlig verksamhet. Det gamla programmet används idag bara ibland. En möjlighet för framtiden är att vidga begreppet och koppla samman grönstrukturerna i staden och annan naturvård vilket kan ge mervärden. Det som finns med i strategin finns med i ÖP. Problemet är att få det genomfört. Annars har det inte använts. Det behövs ekonomiska incitament på mer lokal nivå. En gemensam diskussion följde om att hitta sätt att arbete med strategin, t ex att ställa krav på hur stora arealer som skall finnas av olika naturtyper. Detta kan dock bli väldigt statiskt. Ett annat sätt kan vara att ange ansvarsarter och ansvarsbiotoper för olika kommuner.

8 Martin Tång från Klippans kommun berättade om deras samarbete i de 5 kommunerna kring Söderåsen i form av ett miljöförbund. Grönstruktur har skilts åt från resten av planeringen till en viss del. I ÖP (2002) tas viktiga områden upp men inget har direkt gjorts sedan dess. En gemensam diskussion följde om bland annat att många mindre kommuner inte har möjlighet att arbeta löpande med dessa frågor. Man placerar ut större områden, men man glömmer bort kopplingen mellan dem. Arbetet i den nya strategin kan vara mer utvecklande. Tidsplanen är dock för kort, kommunerna måste vara med, arbetet kan inte komma uppifrån. Anledningen till att frågan är svår att arbeta med, är att den är så komplex. Något som gynnar ur en synvinkel kan förstöra ur en annan. Även de som sysslar med miljö/naturvård måste samarbeta med planerare för att t ex kunna binda samman olika grönstrukturer även i områden som exploateras. Siv Bengtsson Lindsjö från Ystad kommun berättade att ett grönstrukturprogram finns som tematiskt tillägg till ÖP (2005). Nu finns även ett förslag till naturvårdsprogram som tar upp nätverk med gröna stråk. Programmet skall fungera som grund för det nya ÖP-arbetet. Ett stort problem just nu är förtätning. Magnus Ydmark från Helsingborgs stad berättade att kommunen precis är klara med en ny ÖP som är väldigt generell. Ambitionen är att fördjupa ÖP med en grönstrukturplan som är bred och tar upp många aspekter. Problemet är vilka ytor som skall tas upp. Kommunen jobbar även med grönstruktur och turism på delregional nivå (10 kommuner) i nordvästra Skåne på lite mer detaljerad nivå. En gemensam diskussion följde om begreppet grönstruktur och många uppfattade att fler ytor tas upp som grönstruktur i tätorter än på landsbygden. Projektet Närmare till naturen från Länsstyrelsen har använts mer än RS strategi för en grön struktur. Kanske för att den blev accepterad högre upp. Maria Adolfsson från Trelleborgs kommun berättade om kommunens nya Natur- och kulturmiljöprogram som tar upp utvecklingsstrukturer i några av orterna. Problemet är hur planer skall förverkligas. Det är främst områden som tagits upp i strategin som Trelleborg har fortsatt att arbeta med. Trelleborg behöver strategin i sitt arbete. En gemensam diskussion följde kring värdet av att aktualisera. Kanske skall det finnas samma krav på RS som på kommunerna att aktualisera dokument. Strategin är inget kommunerna måste följa men RS tar upp det i sina remissvar och därför bör kommunerna beskriva hur de förhåller sig till strategin. Kommunerna upplever det som krångligt att det kommer flera olika dokument från RS och LST, kanske ska det vara gemensamt. Förslag till hur strategin kan förbättras är att be kommunerna hitta ett fåtal, men väldigt viktiga stråk som lyfts fram samt be exempel på hur stråken kan bindas samman, vilka effekter de olika förslagen ger (riktlinjer). Strategin ska på regional nivå beskriva viktiga stråk. Viktigt att inte gå ner på för lokal nivå. Regionen ska ge ett bud på vad som är viktigt att arbeta med, eventuellt ansvarsområden och ansvarsarter. Är något som tagits upp på nationell nivå. Viktigt att knyta ihop de olika områdena och ansvarsområdena/arterna ska beaktas på en övergripande nivå. En bristanalys

9 kan göras. Kan sättas i relation till arbetet i Strukturbild 2.0. De orter som ska växa, vilka krav ställs på dem. Hälsoaspekten (barn, äldre) borde lyftas i strategin. Förtätning i tätorter och dess effekt på grönstruktur bör uppmärksammas. Hur skall då strategin få mer tyngd i kommunerna? - Tid för att förankra materialet - Viktigt att rapportens material är väl underbyggt - Måste upp på högre beslutsfattande nivå - Bara att frågan lyfts igen är bra, även om vissa delar inte ändras - Hjälpa kommunerna med gränsöverskridande frågor - Tematiska fördjupningar mellan kommuner i de fyra hörnen, både politiker och tjänstemän. Skåneleden kan lyftas fram, bygga vidare på den, samt lyfta fram tillgängligheten till grönstrukturen. Cykelleder kan binda samman tätorter och landsbygd. Viktigt att få en struktur som gynnar det allmänna och inte bara för individen. Man måste både ge och ta t ex vid förtätning (se fråga 1). Kan skapa en ringled av grönstruktur runt tätorterna. Det som tas fram i strategin borde föras in i Lst:s miljömål. Detta skulle ge större genomslag. De 6 huvudstrategierna är bra, men väldigt allmängiltiga. De kan antingen brytas ned i delstrategier eller reduceras till färre, men mer precisa mål. Aktualiseringen borde få ta längre tid än som är planerat. Grupp 7 Per Blomberg, Region Skåne (minnesanteckningar) Tord Andersson, Malmö stad Ulrika Håkansson, Lomma kommun Åsa Jakobsson, Regionmuseet Ulrika Åkerlund, Boverket Anna-Karin Olsson, Höörs kommun Bengt Bengtsson, Simrishamns kommun Lars-Erik Williams, Hässleholms kommun Diskussionen inleddes med frågan vad som skiljer grönplan/grönstrukturplan och naturvårdsprogram. Varför skall vi ha båda? Räcker det inte med den ena? I Höör har man arbetat på olika nivåer med grönstruktur och naturvård. Grönstruktur behandlas framför allt i tätorten och dess närhet. I Malmö är naturvårdsprogrammet mycket detaljerat och behandlar inte rekreation. Målet är att beskriva naturvården så objektivt som möjligt. Det finns en fördel att göra naturvårdsprogram smala som ämnesunderlag för översiktsplanen. Grönplanen är oftast mer fokuserad på rekreation. I Hässleholm tar naturvårdsprogrammet upp större sammanhängande naturvårdsområden som beaktar grönstrukturella frågor. I Höör är gröna stråk bara till för människor. För landskapsekologiska aspekter används begreppet ekologiska korridorer. Det blev också en diskussion om hur samband i landskapet skall presenteras på kartan och vilken skala som är lämplig. En heldragen linje uppfattas gärna som en sammanhängande grön miljö. För att den skall vara biologiskt funktionell räcker det med stepping stones och ett landskap som inte utgör definitiva barriärer. Flera kommunbiologer tyckte att det var problematiskt att generalisera spridningskorridorer eftersom olika arter har olika behov. Frågan är också om det är sällsynta eller vanliga arter som skall vara i fokus. Ulrika påpekade att det bör vara det regionala perspektivet som styr skala och prioriteringar.

10 Bengt reflekterade över naturvårdsprogrammet i Simrishamn som behandlar en blandning av värden men som ofta resulterade i stråk i landskapet. Det viktiga i den regionala grönstrukturen är nog att ta kontakt över kommungränserna. En annan användning är att ha fokus i tätortsnära lägen där hotet om exploatering är som störst. Syftet med den regionala strategin är främst att vara ett stöd för kommunerna. Det är den information som de behöver som skall förmedlas. Det är också viktigt att tydligt beskriva de värden som finns i de angivna områdena och stråken. Behovet av stråk för friluftsliv ifrågasattes eftersom friluftslivet ofta önskar röra sig inom ett område. Dock finns behov av leder för vandring, cykling, ridning, kanot etc. Diskussionen handlade också om förhållandet till strukturbild skåne som tidigare inte alls handlat om gröna frågor. Det finns ett motstånd från kommunerna att lämna ifrån sig planmonopolet och få en regional organisation inblandad i hur de planerar. Samtidigt känner många tjänstemän att länsstyrelsens inblandning i planprocessen är både jobbig och skönt. Det kan vara bra att få stöd för gröna frågor och de har låg prioritet i kommunen. Ulrika poängterade att i nya PBL har kommunerna ett krav på sig att ta större hänsyn till regionala program och ställningstagande. Det är bra att tidigt i strategi för en grön struktur i Skåne skriva om detta krav och varför det finns. Ulrika berättade också att hon har mycket kontakt med regionplanekontoret i Stockholm som i 20 års tid har arbetat med grönstruktur och att det först nu har landat ordentligt i alla kommuner. Det tar alltså tid att få en samsyn om dessa frågor. Det är viktigt att få planerarna att förstå betydelsen av den gröna strukturen och att diskutera dessa frågor mellan ekologer och planerare. När det gäller strategins omarbetning framfördes synpunkter på behovet av en kortare sammanfattning på papper och sedan en mer utförlig webversion. I Malmö har det nya miljöprogrammet endast 18 sidor (det gamla var på 200 sidor) och resten ligger på weben. Översiktsplanen är på 50 sidor (gamla var på 300 sidor). Frågan är om projektledningen kommer att hinna med den komprimerade tidsplanen? Det är många olika yrkesgrupper som skall involveras i arbetet. Det är svårt att få politikerna med i processen och ofta faller det på tjänstemännen att både förklara ämnet och formulera svar i remisser. Det är dock viktigt att samla politikerna tidigt i processen. Diskussionen började med grönstrukturens betydelse för regional identitet och turism. Österlen är känt för sin regionala identitet men hur är det med andra karaktärsområden? Hur många områden klarar Skåne av att marknadsföra samtidigt? Det finns regionala begrepp som bastslingan, humleslingan, romeleslingan. Frågan är om man behöver lyfta alla till den nationella och internationella skalan? Hur viktig är den regionala turismen? Bengt berättade om österlenfågeln som var ett turistbussprojekt under sommarhalvåret där näringsidkare köpte hållplatslägen. Idag har vi natur- och kulturbussen som skapar regionala slingor för rekreation och turism. Det har dock varit stora svårigheter att få Skånetrafiken intresserad av rekreationtrafik. En stor utmaning är att många inte vet var naturen finns. Leader har betytt mycket för landsbygdsutveckling och det finns möjlighet att använda leader i genomförandet av strategin genom att styra bidrag och väva in delprojekt i större projekt. Det är också viktigt att bevara lokalt engagemang. Även i stadsnära områden kan landsbygdsutveckling och LIS-områden användas. I den aktualiserade strategin bör man visa behovet av tätortsnära natur. Frågan är inte lika känslig idag som den var för 10 år sedan. Det är också viktigt att trycka på grönstrukturens betydelse vid etablering av företag och boende. Exemplet Sillicon Valley användes. Där har kvaliteterna överexploaterats så att människor

11 söker sig till andra områden. ESS i Lund försöker nu erbjuda gröna kvaliteter för att bli mer attraktivt som arbetsplats och bostadsort. Strategin fyller en viktig funktion med argument för grönstruktur och hållbarhet. Det är viktigt att vara tydlig. En sak som glömts bort i bakgrundsbeskrivningen är vattendirektivet och dess betydelse. Vi diskuterade också behovet av mellankommunala samarbeten typ 3sv och NV skåne. I framtiden kommer kravet på samarbete att bli än mer betydelsefullt och reformer av både kommunstruktur och regioner kommer att bli aktuella. Att strategin tas fram tillsammans med skånes 33 kommuner är en stor styrka. För kommunerna är dock problemet oftast i tätortskanten där exploateringar och barriärer skapas. Det är viktigt att lyfta den tätortsnära grönstrukturen.

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

Välkomna till vårens Geodataseminarium

Välkomna till vårens Geodataseminarium Välkomna till vårens Geodataseminarium Info från GDSS Styrgrupp den 18 mars Enkäten om våra träffar Resultat Slutsatser Möten med Lantmäteriet Allmän info/diskussioner Arbetet med Nationellt/Regionalt

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen

Läs mer

Skåne fortsätter att växa

Skåne fortsätter att växa TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Strukturbild för Skåne TemaBLAD: Markanvändning Skåne fortsätter att växa Maj 2013 Analyser: Joakim Skanby, Therese Andersson & My-Linda Lorentsson Kartlayout:

Läs mer

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne

Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Företagarnas prioriteringslista över viktiga åtgärder som politikerna bör göra i Skåne Vad bör göras i respektive kommun i Skåne? Företagsklimat Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017

Företagsklimatet i Klippans kommun 2017 Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017

Företagsklimatet i Tomelilla kommun 2017 Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta.

Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum 2011-05-25 Ert datum Beteckning Översiktsplan Er beteckning Minnesanteckningar från dialogmöte för översiktsplanen, i Färingtofta. Datum: 2011-05-19 Tid: 19.00-22.00 Plats: Församlingshemmet, Färingtofta

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Anteckningar Lisa Ström 2015-12-04 GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 4 december 09:00-12:00 på At Work i Gårda, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale,

Läs mer

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän

BJUVS KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän. BROMÖLLA KOMMUN 2006 Bilbälten - allmän BJUVS KOMMUN 2006 Mätplats: Bjuv N. Storg 3 8/9 kl 1100-1300 11/9 kl 0730-0930 Bjuv Kvarng/Sjukhusv 8/9 kl 1100-1400 11/9 kl 0730-0930 Föraren Man 458 341 799 105 111 216 563 452 1015 81,3 75,4 78,7 Kvinna

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Företagsamheten 2017 Skåne län

Företagsamheten 2017 Skåne län Företagsamheten 2017 Skåne län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER APRIL 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på april 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-april 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur

Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur Grönstruktur i Skåne - Strategier för en utvecklad grön struktur Remissversion 2011-09-23 Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur Projektansvarig Therese Andersson, Avdelningen för

Läs mer

Företagsklimat Ranking Malmö

Företagsklimat Ranking Malmö Företagsklimat Ranking 2012 Malmö 2012 04 23 Varför är företagsklimatet viktigt? Bättre företagsklimat Fler och växande företag Fler jobb arbetsmarknaden vidgas Grupper som stängs ute kommer in 1 Unga

Läs mer

Samarbete om dricksvatten i Skåne

Samarbete om dricksvatten i Skåne Samarbete om dricksvatten i Skåne Behövs en regional dricksvattenstrategi? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån? Finns vattenskyddsområden där det behövs i din kommun? Enhetsplan 2014 har vi gjort en sån?

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

PRIO Hur gick det i Skåne?

PRIO Hur gick det i Skåne? PRIO 2015 Hur gick det i Skåne? Tabell 5. Kommuner som inte uppfyller grundkraven Kommuner Grundkrav 1 Grundkrav 2 Bjurholm Ej skickat underlag Ej skickat underlag Båstad Ej skickat underlag Ej skickat

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning

Planeringsverktyg och beslutsunderlag. Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Planeringsverktyg och beslutsunderlag Verktyg Förklarande skrift med exempel på användning och redovisning Svante Berglund Titti de Verdier WSP Analys & Strategi Syfte Uppfylla delmål 1 i miljömålet God

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Tankesmedjan för friluftsliv 2016

Tankesmedjan för friluftsliv 2016 1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik

Läs mer

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne

Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och

Läs mer

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin

Jordbruk och recipientkontroll. Malmö Lars Collvin Jordbruk och recipientkontroll Malmö 2015-11-12 Lars Collvin Miljöproblemet övergödning Preliminär ekologisk status för 2015 VF med övergödningsproblem Mål: Uppnå miljökvalitetsnormen God ekologisk status

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna

Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna Plattform för samverkan i Angarns-, Bogesunds och Rösjökilarna 2016-2023 2016-02-19 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Visionen 4 3. Mål och delmål 4 4. Organisation och arbetsform 6 5. Finansiering

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER JULI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på juli 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-juli 2013, samt en jämförelse över tid.

Läs mer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn Överenskommelse Kommun Länsstyrelse Hälsosamtal Region Skåne EBO eller ABO, MiV Asylsökande - Bosättning Af MiV - Etableringsplanering Af - Etableringsersättning

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-3720-2016, 1287 511-3721-2016, 1286 511-3722-2016, 1291 511-3723-2016, 1265 511-3724-2016, 1263 511-3725-2016, 1290 511-5127-2016, 1284 Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km²

Landskrona. Lantmä teriet, i 2012/ tätort 2524 inv./km² Landskrona Lantmä teriet, i 2012/107 - tätort 2524 inv./km² Mål och metoder för hushållning med god jordbruksmark inom kommunal planering (LTJ-faktablad, 2012, SLU + LRF) Syfte: Att undersöka hur bevarandet

Läs mer

Ranking av företagsklimatet 2014

Ranking av företagsklimatet 2014 Ranking av företagsklimatet 2014 Varför ett bra företagsklimat? Ett bra företagsklimat handlar om att det ska vara lätt att starta, driva och utveckla ett företag. Fler lönsamma och växande företag skapar

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013

Antalet utländska gästnätter i februari för Skåne län var 46 013 FEBRUARI 2014 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på februari 2014 samt en jämförelse mot februari månad 2013. Med gästnätter på kommunnivå avses gästnätter

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010. Katarina Fehler, Börje Wredén. Tillväxt, miljö och regionplanering. Reglab 10 november 2011 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Katarina Fehler, Börje Wredén Tillväxt, miljö och regionplanering Reglab 10 november 2011 RUFS 2 RUFS en skvader? RUFS är i första hand en fysisk

Läs mer

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Skåne län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Skåne län Kommunens del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen (2010:1622) 2 (183) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND 2014-12-05 Dnr 511-9757-2012, 1284 511-9749-2012, 1278 511-9771-2012, 1290 511-9747-2012, 1272 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående

Läs mer

Vege Projekt Vege. Höganäs Ängelholm Helsingborg

Vege Projekt Vege. Höganäs Ängelholm Helsingborg Vege Projekt Vege Höganäs Ängelholm Helsingborg Vision syfte Foto: Anders Malmberg Utveckla området med potentialen för boende, kommunikationer, turism och rekreation i fokus. Beslutsunderlag kring Västkustbanan

Läs mer

www.skane.se/strukturbild

www.skane.se/strukturbild Projektansvarig: Therese Andersson, Avdelningen för samhällsplanering, Region Skåne. Text: Therese Andersson, Moa Åhnberg, Inger Sellers, Johanna Hellsten, Veronika Sörvik, Tine Utzon-Frank, Avdelningen

Läs mer

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund

LBRÅ. Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ. en dag om. Lunds Brottsförebyggande Råd Ett tryggare Lund Jörgen Nilsson Närpolischef Lund & Martin Ekström Koordinator LBRÅ en dag om genus kommun Lunds vi kvinnor? LBRÅ gör Hur tryggare för Ystads kom mun Vellinge kommun Äng elholms kommun Simrishamns kom mun

Läs mer

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö

Region Skåne. Cykel RVU2013. Slutrapport. Malmö Region Skåne Slutrapport Malmö 2014-09-15 Datum 2014-09-15 Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Johan Svensson Johanna Sandström Anna-Karin Ekman Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Skånes färdplan för biogas med litet LOVA-nytt Gösta Regnéll, Miljöavdelningen - Fiske och vattenvård, efter ett material från Helena Nilsson, Landsbygd - miljö Biogas i Skåne Länet med mest biogasanläggningar

Läs mer

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne

STRUKTURBILD FÖR SKÅNE. Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne STRUKTURBILD FÖR SKÅNE Anna Liljehov Regional utveckling, Region Skåne Att använda kunskapsunderlag i politiska beslutsprocesser Hur vi enats om strategiska inriktningar? Hur vi förankrat resultat? Hur

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257

Det sammanfattande resultatet av augusti statistiken kan sammanfattas i följande. Det totala antalet gästnätter i augusti för Skåne län var 717 257 AUGUSTI 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på augusti 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-augusti 2013, samt en jämförelse över

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358

Antalet utländska gästnätter i september för Skåne län var 85 358 SEPTEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på september 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januariseptember 2013, samt en jämförelse

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND 2015-10-26 Dnr 511-9754-2012, 1293 511-9789-2012, 1257 511-9745-2012, 1256 Länsstyrelsen i Skåne Miljöavdelningen Karin Emanuelsson 205 15 Malmö Angående förslag till beslut avseende

Läs mer

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER

SAMMANFATTNING SKÅNES REGIONER MAJ 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på maj 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-maj 2013, samt en jämförelse över tid. Med

Läs mer

Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION

Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION Grönstruktur i Skåne Strategier för en utvecklad grön struktur KORTVERSION Projektansvarig Therese Andersson, Avdelningen för regional utveckling, Region Skåne. Charlotte Lindström Avdelningen för regional

Läs mer

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA Välkommen till ABF Skånes arbetsmiljöutbildningar ABF har en lång erfarenhet av samhälls- och arbetlivsutveckling. En del av detta

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n

Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Skåne län Vä lfä rdstäppet Skä ne lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär förslaget

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

ÅTGÄRDSKALENDER. Misstänkt Miljöbrott

ÅTGÄRDSKALENDER. Misstänkt Miljöbrott POLISMYNDIGHETEN I SKÅNE 03-2010 Länskriminalavdelningen i Skåne ÅTGÄRDSKALENDER Misstänkt Miljöbrott Allvarliga brott mot Miljöbalken med uppsåt eller oaktsamhet som; 1. orsakar att det i mark, vatten

Läs mer

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6)

MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) MINNESANTECKNING 2012-09-11 1(6) Minnesanteckning för möte med HUT Skånes nätverk för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård tisdagen den 11 september 2012 kl 09:00-12:30 Plats: Länsstyrelsens Malmökontor,

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Koncernkontoret Avdelningen för regional utveckling. Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-09-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar

Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar Karaktärsområde III - Framtida utveckling redovisat för Jordbrukslandskapet den goda jorden med sina öar av kyrkbyar och gårdar KARAKTÄRSOMRÅDEN Jordbrukslandskapet mellanrummen 167 Karaktärsområde III

Läs mer

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden. Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-01-15 1 (11) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114

Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Valkretsindelning Region Skåne - Yttrande Ärende 14 KS 2017/114 Sida 290 av 349 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-04-18 Dnr: KS 2017/114 Kommunstyrelsen Valkretsindelning Region Skåne Yttrande Förslag till beslut

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen

Bilaga Skåne. mäklarinsikt april 09. Sveriges största rikstäckande undersökning om bostadsmarknaden. Räntan och sysselsättningen April 09 mäklarinsikt Sveriges största boendeundersökning/02, Fyra slutsatser/03, Räntan och sysselsättningen viktigast/04, Fler bostäder till salu/05, Ökat köpintresse/07, Stabila priser/09, Trötta på

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad

Läs mer

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270

Antalet utländska gästnätter i december för Skåne län var 54 270 DECEMBER 2013 SAMMANFATTNING I den här rapporten redovisas gästnattsutvecklingen i Skåne, med fokus på december 2013 och det ackumulerade antalet gästnätter för januari-december 2013, samt en jämförelse

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert

Om ensamkommande barn. Sally Persson Regional expert Om ensamkommande barn Sally Persson Regional expert April 2016 Antal asylsökande ensamkommande flickor och pojkar 2015 Åtta största nationaliteterna 2015 Migrationsverkets beslut 2015 61 1 097 426 AVSLAG

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Regeltillämpning på kommunal nivå

Regeltillämpning på kommunal nivå Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Skåne län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen Har

Läs mer