Typ alfabetet. en kvalitativ jämförelse av synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram

Transkript

1 Svenska i ett mångkulturellt samhälle, termin 2 Vetenskaplig uppsats, Lärarutbildningen Typ alfabetet en kvalitativ jämförelse av synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram Examinator Christer Elfversson Författare Johanna Fredriksson Sally Hagtorn Jonathan Hansen

2 Sammanfattning Vi har genomfört en kvalitativ studie kring elevernas syn på svenskämnet, där vi speciellt tittat på om vi kunnat finna några skillnader i denna syn mellan elever på studie- respektive yrkesförberedande program. Efter genomförd studie kan vi konstatera att det finns skillnader, men också många likheter. Likheterna visar sig främst i att eleverna på båda typerna av program anser att svenska är viktigt som kärnämne. De skillnader vi fann visade sig i hur de vill att man ska angripa svenskämnet och vad man i undervisningen bör framhäva. Mest tydlig var skillnaden i vilken typ av kommunikation de anser att man bör öva på. Skriftlig kommunikation tycker eleverna på de studieförberedande programmen är viktigare än den muntliga, motsatsen fann vi hos eleverna på de yrkesförberedande programmen. 2

3 Innehållsförteckning 1 Inledning...4 Syfte... 4 Frågeställning... 4 Hypotes Bakgrund Metod...5 Typ av undersökning... 5 Undersökningsmaterialet... 5 Bearbetning av materialet Resultat...5 De yrkesförberedande programmen... 5 De studieförberedande programmen... 6 Sammanfattning Diskussion...6 Ämneskonceptioner... 6 Meningsfullhet och autenticitet... 7 Resultatanalys och förklaringsmodell... 7 Möjliga felkällor... 8 Källförteckning...9 Tryckt litteratur... 9 Internet... 9 Bilaga De studieförberedande programmen De yrkesförberedande programmen Bilaga

4 1 Inledning Svenska som skolämne, svenska som kärnämne vad innebär det egentligen? Antagligen finns det lika många svar som det finns elever och lärare i den svenska skolan. Många studier med fokus på lärarnas uppfattning av svenskämnet har genomförts, men väldigt få har fokuserat på elevens syn på svenskan som kärnämne. Som blivande lärare anser vi att elevens syn på svenskämnet är minst lika viktig som lärarens, då framför allt eftersom synen på svenskämnet direkt, eller indirekt, påverkar elevens motivation och engagemang inför de uppgifter som ges. Vi har därför valt att fokusera på just elevernas uppfattning av svenskämnet i vår empiriska studie, där vi kommer att titta på om det föreligger någon skillnad i denna syn beroende på om man valt ett yrkesförberedande eller studieförberedande gymnasieprogram. Syfte Syftet med vår undersökning är att, med hjälp att kvalitativt empiriskt material, se om det åligger någon skillnad mellan elever som valt klassiskt studieförberedande eller yrkesförberedande program på gymnasiet vad det gäller synen på svenska som kärnämne. Frågeställning Finns det någon skillnad i synen på svenskämnet mellan elever som valt studieförberedande respektive yrkesförberedande program på gymnasiet? Hypotes Vi tror oss finna resultat som tyder på ett större intresse och engagemang hos den grupp som valt en studieförberedande utbildning, samt att dessa anser att svenska som kärnämne är ett viktigare inslag i deras utbildning jämfört med dem som valt ett yrkesförberedande program. Vi tror oss även se att den grupp som valt en studieförberedande utbildning lägger större vikt vid det skrivna språket medan de som valt en yrkesförberedande utbildning anser att det talade språket bör prioriteras. 2 Bakgrund Med start 1993 genomför Skolverket var tredje år en attitydundersökning, Attityder till skolan, vars uppdrag är att kvantitativt mäta elevers och lärares attityder till skolan (även föräldrar och allmänheten ingår i undersökningen). Resultatet av den senaste i raden av undersökningar publicerades i april 2004, vilken vi inför vår studie tagit del av. I studien ingår ett urval av elever från grundskolans senare del, årskurs 7 9, samt elever från gymnasieskolans alla tre årskurser. I undersökningen belyses områden som exempelvis mobbning, stress, förtroende för skolan och demokratifrågor. Undersökningen gör även en djupdykning i ett antal mer preciserade ämnen där man bland annat mäter elevernas uppfattning kring hur roliga de anser att de olika skolämnena är, samt hur viktigt de anser att det är att uppnå goda kunskaper och färdigheter i dessa ämnen. En uppdelning av tolkandet av resultatet görs mellan eleverna från grundskolans senare del och de från gymnasiet, samt mellan de som valt ett yrkesförberedande respektive studieförberedande program på gymnasiet. Då vi i vår studie har valt att koncentrera oss på skillnaden mellan uppfattningen av svenskämnet hos elever på gymnasiet, kommer vi inte att gå närmre in på resultaten som berör de yngre elevernas attityder samt endast ta upp de frågor som vi anser relevanta för vår studie, d.v.s. de som kan kopplas till uppfattningen av svenskämnet. Ur resultatet går att utläsa en faktisk, om än liten, skillnad mellan de elever som valt ett yrkesförberedande program (där APU, arbetsplatsförlagd utbildning, krävs) respektive studieförberedande program på gymnasiet (där APU inte krävs), både gällande hur roligt de uppfattar att skolämnet svenska är, samt hur 4

5 viktigt det är för dem att uppnå goda kunskaper och färdigheter inom ämnet. Av eleverna som valt ett yrkesförberedande program på gymnasiet tyckte 60 % av de tillfrågade att svenskan var ganska eller mycket rolig, medan motsvarande siffra hos dem som valt ett studieförberedande program var fyra procentenheter högre d.v.s. 64 %. Vad det gäller frågan kring hur viktigt eleverna ansåg att det var att uppnå goda kunskaper inom svenskämnet svarade 73 % av eleverna som valt ett yrkesförberedande program att det var ganska eller mycket viktigt. Hos dem som valt ett studieförberedande program var siffran något högre, där 75 % menade att goda kunskaper i svenska, som skolämne, var ganska eller mycket viktiga. 3 Metod Typ av undersökning Vi valde att göra en kvalitativ undersökning. I form av en enkät (se Bilaga 2) fick totalt 50 elever ta ställning till två frågor. Vi ville på det sättet ta reda på vad eleverna kortfattat tycker om svenskämnet och vad de anser att man bör lägga tonvikten vid i undervisningen. De två frågor vi ställde var: a) Anser du att svenska, som kärnämne, är ett viktigt inslag i din utbildning? Varför, varför inte? Motivera. b) Vad anser du att man bör lägga störst vikt vid i svenskundervisningen? Motivera. Undersökningsmaterialet Av eleverna gick 31 på ett studieförberedande program, i vår undersökning Samhällsvetenskaps- eller Naturvetenskapsprogrammet, och 19 elever på ett yrkesförberedande program, Fordonsprogrammet eller Hantverksprogrammet med inriktning nagelvård eller lås. Eleverna på de studieförberedande programmen går sista året på en gymnasieskola i centrala Lund. De är år gamla. 21 av dem är kvinnor, 8 är män och två personer valde att inte uppge sitt kön. Eleverna på de yrkesförberedande programmen går på en gymnasieskola i Malmö som enbart har yrkesförberedande program. De går förstå året på gymnasiet. Eleverna är år gamla, det är 4 kvinnor och 15 män som har svarat på enkäten. Bearbetningen av materialet Eftersom vi valde att göra en kvalitativ undersökning tolkar vi resultaten personligen. Eleverna gav svaren på frågorna i löpande text och kryssade inte i några alternativ. Vi plockade ur texterna fram det vi tolkade som det eleverna ville ha sagt och placerade in svaren i grupper. (Mer om detta under Resultat, se även Bilaga 1.) 4 Resultat De yrkesförberedande programmen Vår undersökning visar att alla elever som går en yrkesförberedande utbildning tycker att svenska som kärnämne är viktigt. Alla 19 elever svarar ja. Den muntliga kommunikationen anser majoriteten av eleverna vara viktigare än den skriftliga, men samtidigt menar många att man bör arbeta på färdigheterna i både tal och skrift. På frågan om vad man bör lägga tonvikten vid i utbildningen är muntlig och skriftlig kommunikation framträdande. De elever 5

6 som går en yrkesförberedande utbildning tycker också att kunskaper inom den svenska grammatiken är viktig. 5 av de 19 eleverna nämner detta. Även läsning och stavning anser dessa elever vara bland de viktigaste momenten inom svenskämnet. Bland kommentarerna om vad de vill lägga stor vikt vid förekom också film. En elev skrev: Man ska kolla på film! Bara för att det är kul och otroligt utbildande. En annan elev tyckte att prov var viktigt. En kille som går Hantverksprogrammet med inriktning mot lås skrev: Skrivningen och talet med svåra ord. För att ibland kan jag inte förstå de svåra orden m.m. En tjej som har inriktning mot nagelvård skrev: Typ alfabetet. De studieförberedande programmen På de studieförberedande programmen valde en elev att svara nej på frågan kring om de ansåg att svenska som kärnämne var ett viktigt inslag i deras utbildning. Två av eleverna valde även att inte svara på frågan överhuvudtaget. Resten ansåg att svenska, som kärnämne, är viktigt. Av eleverna på de studieförberedande programmen är det endast en som tycker att enbart den muntliga kommunikationen är viktig. Nästan hälften av eleverna, 13 stycken, tycker att både den muntliga och skriftliga kommunikationen är viktig. Ca en tredjedel, 9 elever, anser att endast den skriftliga kommunikationen är viktig. På frågan om vad man bör lägga tonvikten vid i svenskundervisningen är muntlig och skriftlig kommunikation framträdande. Det är de två färdigheter som eleverna på både de studieförberedande och yrkesförberedande utbildningarna väljer att sätta främst. Det är endast ett fåtal av eleverna som väljer att endast betona den muntliga kommunikationen. Eleverna som valt en i grunden teoretisk utbildning betonar även vikten av att arbeta med och skriva olika typer av texter. Något ett flertal elever här väljer att uppmärksamma är att de vill lära sig skriva och bygga upp ett cv och andra liknande typer av texter som de anser sig ha direkt nytta av. Även eleverna på de studieförberedande programmen skrev både längre och kortare kommentarer. Återkommande bland dessa elever var kommentarerna om att litteraturhistoria är oviktigt och tråkigt. En elev skrev att det [d.v.s. svenskan] är ju viktigt, men det finns ju så mycket annat som är viktigt att lära sig. Romananalyser tyckte en annan elev var viktigt, men mest för att hon tyckte att det var roligt. Hon ansåg även att det var viktigt att utrycka sig muntligt, bl.a. i form av diskussioner. Skrivövningar och retorik är viktigare än språkhistoria, skrev en elev. En tjej som går tredje året på Samhällsvetenskapsprogrammet skrev: Skriva, måste man kunna oavsett vad man senare i livet kommer att sysselsätta sig med. En jämförelse För att summera det hela kan vi konstatera att 96 %, 47 av de svarande, anser att svenska som kärnämne är viktigt. En stor andel, 38 %, anser att både skriftlig och muntlig kommunikation är viktig och att de vill öva på båda färdigheterna. Både inom de studieförberedande och yrkesförberedande programmen var detta svar det största enskilda alternativet. På andra plats bland eleverna som går ett yrkesförberedande program kom muntlig kommunikation och bland dem som läser ett studieförberedande program var det den skriftliga kommunikationen. En ännu tydligare redovisning av resultatet finns i Bilaga 1. 5 Diskussion Ämneskonceptioner Hur vi har undervisat i svenska genom tiderna har förändrats och fokus har lagts på nya saker som man har upptäckt är mer väsentliga under tidens gång. I boken Svenskundervisning i 6

7 grundskolan talar Malmgren (2000) om tre olika ämnesuppfattningar i svenska. Det första är svenska som färdighetsämne. Undervisningen bygger där på en formalisering av färdighetsträningen. Svenskämnet ses där som ett rent språkämne och betonar praktisk nytta och språklig teknik, innehållet blir sekundärt. Det här sättet att undervisa återfinns nog inte i särskilt hög utsträckning i dagens skolor, och det är heller inget som efterfrågas av eleverna i vår undersökning. Ett par elever, främst från de yrkesförberedande programmen, tar upp grammatik och ordkunskap som två färdigheter som de anser att man borde lägga tonvikten på. De kopplar dock samtidigt samman dessa med autentiska mål, vilket gör att vi inte tolkar detta som en efterfrågan av en mer formaliserad undervisning. Den andra typen av ämne är svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Här är läsningen central, den är baserad på ett kanon av klassiska texter och är kronologiskt upplagd. I första hand ska kulturarvet förmedlas och därutöver kommer språkläran. Den traditionella uppdelningen av språk och litteratur speglar den gamla akademiska uppdelningen mellan nordiska språk och litteraturhistoria. I vår undersökning såg vi tydligt att eleverna på de studieförberedande programmen inte riktigt förstod meningen med att litteraturhistorian utgjorde en så stor del av Svenska B-kursen. Att detta inte återfanns hos eleverna på de yrkesförberedande programmen kan delvis bero på att dessa inte kommit upp till den kursnivån än. Den tredje ämneskonceptionen kallar Malmgren för erfarenhetspedagogisk. Den utgår från den aktuella elevgruppens sammansättningar och erfarenheter. Färdighetsträningen inordnas i ett sammanhängande kunskapssökande arbete, innehållsmässiga teman införs och läsningen är inriktad på elevernas bakgrund och förutsättningar. Ämnet är mindre läromedelsstyrt och öppet mot andra ämnen. Förändringen av svenskämnet, och angripandet av det, tydliggörs om vi tittar närmre på hur kursplanerna i svenska har förändrats från 1962 till idag. Från en mer formaliserad syn på lärandet till dagens betoning på funktionalisering och autenticitet. Att eleverna söker mening i sitt arbete, både inom svenskan och inom andra ämnen, tydliggörs både i svaren på våra undersökningsfrågor samt om vi tänker tillbaka på de observationer som vi gjort ute på våra vft-placeringar. Vi anser att det är otroligt viktigt att anpassa svenskämnet efter elevernas förutsättningar och val av utbildning, ett budskap vi vill sända till både blivande och redan yrkesaktiva lärare. En motiverad elev är en engagerad elev! Meningsfullhet och autenticitet Under arbetet med vår studie har vi försökt hitta tidigare forskning som rör elevernas syn på svenskämnet, men utan resultat. De studier vi har funnit har istället inriktat sig nästan uteslutande mot lärarnas syn på svenskämnet, och hur den i sin tur speglar sig i deras undervisning. Som vi nämnde i inledningen menar vi att elevens syn på svenskämnet borde vara lika högt värderad som lärarens, eftersom det är eleven som är målet för undervisningen. Att bara fokusera på lärarens syn anser vi vara att förringa elevernas rätt och möjlighet att påverka undervisningen. Elevens tidigare erfarenheter och bakgrund spelar stor roll för hur undervisningen, i alla ämnen, formar sig. Vi ser inte eleven som en passiv mottagare, utan som en aktiv deltagare i undervisningssituationen. Läraren kan påverka eleven genom undervisningen, men eleven kan även påverka läraren både direkt och indirekt genom sin respons och sitt bemötande. Som lärare idag krävs det, förutom de rena ämneskunskaperna, att man har förmågan att se till de olika elevernas individuella behov och att man kan göra undervisningen verklig och meningsfull för individen att man i viss mån kan funktionalisera undervisningen. En elev som finner meningsfullhet i ett moment tenderar också, givetvis utifrån elevens egna förutsättningar, att lyckas bättre då motivationen är högre vilket borde vara det som varje elev och lärare ska sträva mot. Vi vågar gå så långt att vi faktiskt menar att det ibland kanske till och med borde handla om att, från lärarens sida, se bortom rådande konventioner och tillåta eleverna att bestämma vad som är meningsfullt och inte. Ett exempel 7

8 på en som förstått detta hittar vi i Gunilla O. Wahlströms bok Kirre en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn (1997) där vi i ett avsnitt får följa Kirres arbete under en matematiklektion. I det valda avsnittet sitter Kirre, som är bokens huvudperson, med matteboken framför sig och försöker lösa en av bokens uppgifter. Kirre har, av olika anledningar, svårt att koncentrera sig och missuppfattar därför uppgiften vilket Kirres lärare uppmärksammar. Till en början försöker Kirres lärare att rätta honom i hans arbete, men inser sedan att han genom att arbeta med uppgifterna på sitt sätt ändå uppnår samma mål som de andra eleverna. Genom att Kirre tillåts arbeta med uppgifterna på sitt vis tillåts uppgifterna att bli meningsfulla för honom. Resultatanalys och förklaringsmodell Vi har utifrån vår undersökning kunnat se att eleverna på de olika programmen tycker att olika färdigheter är viktiga. Vi har också kunnat se att de, helt logiskt, vill lära sig olika saker och att uppfattningen kring på vilka moment tonvikten ska läggas skiljer sig åt. För att få en eventuell förklaring till de skillnader som vi fann angående synen på svenskämnet mellan de två jämförelsegrupperna har vi tittat närmre på programmålen för de fyra olika gymnasieprogram som finns representerade i vår studie. Vi tycker oss, efter att ha jämfört de fyra programmålen med varandra, kunna urskilja två olika sätt som skulle kunna vara grundläggande för hur man anser att de teoretiska ämnena, i detta fall svenskan, bör angripas. Vi tycker oss kunna urskilja en relativt tydlig avgränsning gällande den muntliga och den skriftliga kommunikationen, något som resultaten av vår undersökning tycks spegla. I programmålen för de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmen betonas vikten av att kunna kommunicera sina kunskaper och erfarenheter i tal och skrift (Skolverket, 2007b & c) medan denna formulering inte alls återfinns i programmålet för exempelvis Hantverksprogrammet. Här hittar vi istället en betoning på den muntliga kommunikationen, där elevens förmåga att diskutera och ta ställning lyfts fram (Skolverket 2007a). För de studieförberedande programmen finns tydligt formulerade mål gällande kommunikation i tal och skrift samt för it. För de yrkesförberedande programmen är formuleringen mer diffus och kan tolkas på många olika sätt. Är det kanske rent av upp till eleverna och lärarna att själva helt och hållet bestämma vad som är viktigt? Något som skulle kunna stödja denna tanke hittar vi om vi ser till det faktum att kursplanerna i svenska är gemensamma för alla gymnasieprogram men att det i dessa finns punkter som betonar att hänsyn ska tas till förhållanden och kunskaper som är viktiga för eleven själv och för den valda studieinriktningen (Skolverket 2000). Möjliga felkällor Som alltid vid sammanställning av ett resultat upptäcker man i efterhand att det finns del faktorer som man borde ha tänkt på innan man satte igång. Det är alltid lätt att vara efterklok. Som vi ser det finns det i vår undersökning två felkällor som skulle kunna spela en roll för hur resultatet blev, och vi väljer därför att presentera dem nedan. a) Tolkande av resultatet: Eftersom vår undersökning grundar sig på kvalitativt material har en subjektiv tolkning av enkäterna från vår sida varit svår att undvika. För att undvika detta i möjligaste mån tolkade vi alla enkäter samt sammanställde resultatet tillsammans i gruppen. Problemet kvarstår dock delvis eftersom vi alla vid tidpunkten för tolkandet arbetade mot samma mål, med samma grundhypotes i åtanke. b) Materialsammansättningen: Så här i efterhand anser vi att den funna skillnaden i uppfattningen av svenskämnet delvis skulle kunna bottna i att eleverna rent kursmässigt befinner sig på olika nivåer. Eleverna på de yrkesförberedande programmen som deltog i vår undersökning gick i årskurs 1 på gymnasiet, medan eleverna på de studieförberedande 8

9 programmen var inne på sin sista termin. Något som tydliggör den här skillnaden i våra enkäter är bland annat att eleverna från de studieförberedande programmen i relativt stor utsträckning nämner litteraturhistorian, som traditionellt anses tillhöra Svenska B, som en del av svenskämnet. Detta är något som inte alls återfinns om vi tittar närmre på enkäterna från de yrkesförberedande programmen, vilka ur kurssynpunkt befinner sig på svenskans A-nivå. Denna faktors påverkan på resultatet anser vi relativt lätt skulle kunna elimineras om vi från början sett till att eleverna befann sig inom samma kurs, det vill säga i en förlängning att de kanske befann sig på samma termin. 9

10 Källförteckning Tryckt litteratur Malmgren, Lars-Göran (2000): Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Wahlström, Gunilla O. (1997): Kirre en bok om att möta, vårda och fostra trasiga barn. Hässelby: Runa Förlag AB. Internet Skolverket (2004): Attityder till skolan 2003 Attitydundersökningens resultat. Hämtat från < Publicerat Hämtat Skolverket (2000): Kursplan Svenska A. Hämtat från < d=3205&extraid=>. Publicerat Hämtat Skolverket (2007a): Programmål för Hantverksprogrammet. Hämtat från < Publicerat Hämtat Skolverket (2007b): Programmål för Naturvetenskapsprogrammet. Hämtat från < Publicerat Hämtat Skolverket (2007c): Programmål för Samhällsvetenskapsprogrammet. Hämtat från < Publicerat Hämtat

11 Bilaga 1 1 De studieförberedande programmen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Svarade inte på frågan Om svenska som kärnämne är viktigt 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Muntlig Skriftlig Både muntlig och skriftlig Specificerar inte typen Nämner inte kommunikation i sitt svar Vilken typ av kommunikation som är viktig 1 Samtliga diagram visar i procent hur elevernas svar fördelade sig. Det tredje diagrammet under varje av de två rubrikerna visar var eleverna tyckte att man ska lägga vikten vid, de fick välja flera saker. 11

12 Skriftlig kommunikation Muntlig kommunikation Ordkunskap Litteraturhistoria CV o.dyl. Grammatik Läsning Analyser Tillämpning för att fullgöra sitt demokratiska ansvar Svarar inte på frågan Vad de anser att man bör lägga störst vikt vid i undervisningen De yrkesförberedande programmen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ja Nej Svarade inte på frågan Om svenska som kärnämne är viktigt 12

13 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Muntlig Skriftlig Både muntlig och skriftlig Specificerar inte typen Nämner inte kommunikation i sitt svar Vilken typ av kommunikation som är viktig Grammatik Allmänbildning inom området Läsning Stavning Skriftlig kommunikation Muntlig kommunikation Dialekter Alfabetet Ordkunskap Svarar inte på frågan Vad de anser att man bör lägga störst vikt vid i undervisningen 13

14 Bilaga 2 Malmö högskola Lärarutbildningen Svenska i ett mångkulturellt samhälle T2, grupp A Kön: Ålder: Gymnasieprogram: Anser du att svenska, som kärnämne, är ett viktigt inslag i din utbildning? Varför, varför inte? Motivera. Vad anser du att man bör lägga störst vikt vid i svenskundervisningen? Motivera. 14