SOCIOTOPHANDBOKEN SBK 2003:2. Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET.
|
|
- Torbjörn Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET Sociotophandboken SBK 2003:2 1
2 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan The Sociotop Guide Planning Public Open Space with Stockholmers and the Sociotop Map LIVET OLIKA VÄRDEN OCH BRUKARE... 4 Expertvärdering... 4 Brukarvärdering... 4 Olika värden och brukargrupper... 8 PLATSEN SOCIOTOPKARTAN... 9 Stockholms sociotopkarta... 9 Kontakten med forskningen och media I andra städer STRATEGI MÅL OCH RIKTLINJER Riktlinjer för god parktillgång Planering och avvägningar Bättre planering! Bättre design! EXEMPEL PLANER, PROJEKT OCH PLATSER Planprojekt Parkprojekt Bra platser BILAGA 1: ENKLA PLANERINGSMÅTT BILAGA 2: GENOMFÖRDA BRUKARUNDERSÖKNINGAR Sociotophandboken 1
3 2 Sociotophandboken
4 Sammanfattning Handboken sammanfattar Stockholms stads undersökningar om Stockholmarnas vardagsliv utomhus i parker, naturområden och andra friytor, som torg, kajer m.m. Sociotopmodellen och arbetet med Stockholms sociotopkartan förklaras med fokus på olika brukare, värden och platser. Den samtida stadsplaneringens behov av nya dialogformer och förtätningsstrategier diskuteras. Begreppet tillgång (på värden, ytor m.m.) i relation till tillgänglighet, trygghet och trivsamhet föreslås som grund för nya planeringsriktlinjer. Slutligen diskuteras möjliga scenarier för Stockholms utveckling med planeringsexempel och goda platser. Rapporten illustreras med bilder av Stockholms mångskiftande uteliv. Inledning Att Stockholms utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet bekräftas ständigt i massmedia, kommunala beslut, samråd och olika brukarundersökningar. Stockholmarna vill ha sina oaser för samvaro, avkoppling, lek och naturupplevelser i sitt vardagsliv. Rymd och vatten ger också staden skönhet och identitet, Stockholm - beauty on water. Dessutom bidrar grönskan till att stadsluften renas och syresätts. Allt detta gör staden attraktivare som livsmiljö, vilket i sin tur utgör grunden för markvärden och ekonomisk tillväxt. Människor och företag dras till Stockholm för att här, vid sidan av arbete, nöjen och service, också finns tillgång till bra platser, parker och natur. När stadens attraktion skapar tryck på tillväxt och förtätning talas det ofta om att det knapras på utemiljö och grönområden, och att dessa måste bevaras. Det uppstår en polarisering mellan upprörda stadsbor och intresseorganisationer och initiativrika byggare och planarkitekter. Den låsta dialogen skapar en utdragen och dyr planprocess både för byggare och kommun. Tveksamt är om denna planering ger en vettig stadsmiljö på lång sikt. Stockholms park- och naturverksamhet har en lång tradition av brukardialog. Den har förts som en dialog för brukarinflytande och påverkat parkpolitiska beslut. Den har också förts som en dialog för brukarmedverkan och direkt påverkat skötsel och utformning av parker och natur. Parkenheterna har dessutom under många decennier arbetat med omfattande drifts- och besöksstatistik t.ex. i parkleken, i parkteater och evenemangsverksamheterna, för att beakta brukarönskemål och åsikter om grönområdena. Återkommande kommunala och vetenskapliga parkundersökningar bekräftar att brukardialogen kan påverka såväl den politiska värderingen av park- och naturmarken som sättet att prioritera inom parkverksamheten. Parkverksamhetens brukardialog trappades dock successivt ned i början av 1990-talet samtidigt som exploateringen av parker och naturmark ökade. Protesterna mot att allt mer grönytor togs i anspråk i detaljplaneringen ledde till överklaganden av detaljplaneförslag och förseningar i bostadsbyggandet i en så stor omfattning, att kommunfullmäktige 1996 beslutade att ny byggnation i första hand ska ske på redan exploaterad mark och inte i parker och värdefulla grönområden. Stadsbyggnadskontoret fick i uppgift att utarbeta en strategi för hur stadstillväxten kunde kombineras med skydd och utveckling av stadens park- och naturvärden. För att undersöka vad stockholmarna anser vara betydelsefulla park- och naturvärden och var dessa värden finns i stadsbygden i dagsläget, påbörjades ett omfattande inventerings- och klassificeringsarbete Dessutom påbörjades en ny dialog med medborgarna om park- och naturvärden inom ramen för stadens Agenda 21-arbete. Sammantaget resulterade detta i Stockholms sociotopkarta samt några enkla planeringsriktlinjer i stadens föreslagna parkprogram. Kartan och riktlinjerna är så utformade att de främjar en utveckling av park- och naturmarken samtidigt som de möjliggör förtätning och stadstillväxt. Den stora poängen är att riktlinjerna genom sociotopkartan knyter stadsbornas verklighet och planerarverkligheten närmare varandra. Ett kunskapsstöd i stadsplaneringen som lämnar öppet för dialog och kreativa lösningar! Maria Nordström Anders Sandberg Alexander Ståhle (redaktör) Stockholm 7 augusti 2003 Sociotophandboken 3
5 LIVET Olika värden och brukare Att utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet och stadsbornas faktiska och upplevda hälsa bekräftas kontinuerligt av både vetenskapliga och kommunala undersökningar. Den sociotopmodell som beskrivs i denna rapport har självklart utarbetats med utgångspunkt från erkänd nationell och internationell forskning. Svenska forskare som Ulla Berglund, Ulla Jergeby och Patrik Grahn har visat hur mångskiktat livet i stadens grönområden är. Kuller & Kuller, Roger Ulrich och Ingmar Norling har visat hur närheten till grönska och natur påverkar hälsan. Gunilla Lindholm, Pia Björklid, Maria Nordström och Maria Kylin har visat barnens behov av gröna lekmiljöer. För att nämna några. Internationella forskare som har haft stor betydelse inom park- och stadsrumsforskningen är t.ex. Jan Gehl, William Whyte, Kevin Lynch och Bill Hillier. Inom EU:s femte ramprojekt pågår det omfattande projektet Green space som beskriver invånarnas användning av grönområden och parker i England, Holland, Finland och Spanien. Expertvärdering Med expertvärdering menas att kommunens experter genom observationer och med sin erfarenhet bedömer olika platsers användning och sociala värden. Omfattande observationer har genomförts i alla Stockholms friytor (större än 0,5 ha) vid minst två årstider med hjälp av ett flerdimensionellt observationsprotokoll. Systematiskt genomförda observationer av detta slag har genomförts sedan Annan expertkunskap som varit viktig i studiet av Stockholmarnas stadsliv utomhus är Gatu- och fastighetskontorets gångtrafikräkningar samt de sk. Space Syntax studier som gjorts för enstaka stadsdelar av arkitekt Lars Marcus vid KTH. För att fånga den kulturhistoriska aspekten har erkända parkhistoriker som Catarina Nolin och Maria Flink tillsammans med Stadsmuseet tagit fram de kulturmiljöer som har betydelse får stadens historia och skönhet. Även stadens ekologer har varit med i detta arbete genom att bidra med sin kunskap om var det finns upplevelserik och värdefull natur. All denna expertkunskap har utgjort grunden i studiet av parker, natur och friytor i Stockholm. Till detta måste nu läggas brukarnas egna uttalade värderingar. Brukarvärdering Här redogörs i sammanfattad form de brukarundersökningar som genomförts av och inom Stockholms stad. I bilaga 2 finns utförligare beskrivningar av dessa undersökningar. Från tre förberedande undersökningar i Hässelby, Rinkeby och Östbergahöjden kunde konstateras att det var barn och ungdomars friytor som i första hand var i farozonen vid förtätningsplaneringen. Därför lät gatu- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret utarbeta en Handbok år 1996, som sedan utgjort grunden för senare undersökningar av kvaliteterna i barns närmiljöer. Senare undersökningar har breddat dialogen om stadsbornas parkbruk, till att innefatta vuxna och äldre, samt även innerstaden. Enkäter, fokusgrupper och intervjuer har baserats på fyra grundfrågor: 1) Vilken är din favoritplats? 2) Vilka kvaliteter har den? 3) Vilka brister har den? 4) Hur är tillgängligheten till platsen? Utifrån dessa enkla frågor ger kunskap om människors preferenser i utemiljön men framförallt vilka platser som dessa preferenser anknyter. Frågan om tillgänglighet ger kunskap om avstånd och barriärer, och huruvida vissa platser och kvaliteter är värda en längre resa eller besvär för att nå. 4 Sociotophandboken
6 Sociotophandboken 5
7 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN 6 Sociotophandboken
8 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN Sociotophandboken 7
9 Olika värden och brukargrupper Både expertvärderingen och brukarundersökningarna visar att stadsbornas användning av närmiljöer, parker och naturområden sker regelbundet. De stora användarna är barn- och ungdomsgrupper, familjer och pensionärer. Områdena används dels individuellt och för olika slags aktiviteter, dels i grupp och som del i organiserade besök och med program för vistelsen utomhus. Förskolor och skolor använder regelbundet och året runt natur- och grönområden i sina verksamheter och förflyttar sig mellan olika typer av grönområden i hela stadsbygden beroende på områdenas kvaliteter och möjligheter för aktiviteter av olika slag vid olika årstider. Resultaten pekar på att ju fler värden man har tillgång till i närmiljön, desto oftare används den och desto mer använder man parker och natur också på sin fritid och på större avstånd från bostaden. Såväl bostadens närmiljö som närhet till parker och grönområden är viktiga. Tillgänglighet är således förutsättningen för att en plats skall användas och bli värdefull. Undersökningarna visar också att trygghet och trivsel är sådana grundläggande förutsättningar. Undersökningarna har resulterat i ett antal värdebegrepp, som motsvarar de livskvaliteter med vilka Stockholmarna beskriver Stockholms utemiljö, parker och natur. För att vara representativa och samtidigt användbara i stadsplaneringen har begreppen noga valts och avgränsats. Viktiga kriterier har varit vardaglighet och lagom begreppsrymd. De får ej vara överlappande eller dubbeltydiga. Självklart har det funnits en stor mängd olika begrepp i olika undersökningar i olika stadsdelar men begreppsanalysen har gett en tydlig bild av de som är mest centralt och viktigt för Stockholmarna. Värdebegrepp i Stockholms sociotopkarta är: Landform - grönska eller natur av betydelse för landskapsbilden Lekplatslek - barns lek på lekplats Löpträning - iordningställt och belyst motionsspår Naturlek - barns möjlighet till lek i natur Odling - odla i koloniträdgårdar eller odlingslotter Parklek - bemannad lekplats Picknick - samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad Promenader - flanerande, strövande, hundrastning, joggning, motionscykling och inlines Ridning - rida och att titta på hästar Ro - avkoppling och upplevelsen av avskildhet och tystnad Skate - skateåkning i ramp eller på mark Skidor - åka skidor på längden Skogskänsla - upplevelsen av stor tyst skog Skridsko - åka skridskor Sitta i solen - en plats att sitta i solen Torghandel - livlig torghandel Uteservering - café eller kiosk med uteservering Utsikt - överblick över landskapet samt känslan av rymd Vattenkontakt - kontakt med större vattenyta. Vild natur - upplevelsen av naturens vildhet och artrikedom Dessa skulle kunna grupperas i några huvudkategorier: fysisk aktivitet (t.ex. bollspel, promenad), social aktivitet (t.ex. folkliv, ro), vatten (t.ex. bad, vattenkontakt), skönhet (t.ex. kulturmiljö, utsikt), natur (t.ex. grön oas, vild natur) och lek (t.ex. lekplatslek, naturlek). Att gruppera värden för brukargrupper är inte självklart enkelt. Leken är barns Backåkning - Åka pulka eller skidor i backe Bad - badupplevelser och vattenlek Blomprakt - rik blomning och trädgårdsodling Bollspel - bollspel och bollek Båtliv - aktivt båt- och kajliv Djurhållning - aktivt lantbruk, 4H och djur i parklek Evenemang - plats för teater- musik- och motionsevenemang eller festivaler Folkliv - viktig mötesplats, ofta många människor och myllrande folkliv Golf - långgolf, kompaktgolf, bangolf och discgolf Grön oas - rum med grönskande golv och väggar Kulturmiljö - plats med kulturhistoriska värden 8 Sociotophandboken
10 speciella sätt att utforska sin omgivning och att göra sig hemmastadd i den. För ungdomar och unga vuxna är sociala aktiviteter, som att träffas och vara tillsammans med folk, se på och delta i folkliv och evenemang högt rankade. Vuxna och äldre söker både folkliv och ro, både natur och kultur. Sammanfattningsvis kan man säga att alla brukargrupper efterfrågar ett mycket brett register men att olika värden har olika vikt beroende på var i livscykeln man befinner sig. Sociotoparbete i andra städer och kulturer kommer att resultera i en annan begreppsapparat, just därför att värderingar är en kulturell och geografisk fråga. Begrepp ändras också över tiden eftersom värderingar dessutom är en sociokulturell fråga. Varje tid och varje plats är unik. PLATSEN Sociotopkartan Om varje plats är unik, med sina specifika förutsättningar och brukare, hur kan vi då planera? För att fånga platser och samtidigt få en överblick över ett större område, t.ex. en stadsdel, introduceras här begreppet sociotop och planeringsunderlaget Stockholms sociotopkarta. Sociotopmodellen utvecklas Begreppet sociotop introducerades först* i en arkitekturteoretisk uppsats av landskapsarkitekturstuderande Alexander Ståhle vid Institutionen för landskapsplanering SLU. Idén om begreppet kom från ett projektarbete med landskapsarkitekt Anders Sandberg på Stockholms stadsbyggnadskontor om rekreationen i Nationalstadsparken och behovet av att göra bredare och mer platsspecifika studier av utelivet i grönområdet. Sociotop definierades då preliminärt som en plats för människors aktiviteter och upplevelser. I rapporten Sociotop som redskap i grönområdesplanering (SBK 2000) redovisas den metodstudie som genomfördes inom Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma SAMS-projekt (Samhällsplanering med miljömål i Sverige). Här görs en ansats till sociotopkartering av sk. upplevelsevärden inom Stockholms del av Nationalstadsparken. * Begreppet sociotop har senare visat sig förekomma i socialpsykologen Lars Denciks forskning, då som beskrivning av barns sociala livsrum. Begreppet har även förekommit i den tyska landskapsarkitekten Werner Nohls forskning om olika stadstyper och deras sociala sammansättning. Båda forskarna intygar att det finns vare sig en allmän eller vetenskaplig definition av ordet och att de själva använt sociotop som egna hypoteser. Med stöd i samtida forskning av bl.a. Patrik Grahn och Ulla Berglund vid SLU, och med hjälp av intervjuer, observationer och litteraturstudier karterades åtta upplevelsevärden på var sin karta. Dessa kartor slogs sedan samman till en sk. sociotopkarta. Denna karteringsmetod har sedan använts som utgångspunkt för Regionplanekontorets rapport Upplevelsevärden sociala kvaliteter i Stockholmsregionens grönstruktur (2001), ett förslag till karteringsmodell för samtliga Stockholms gröna kilar. Stockholms sociotopkarta Stockholm grönkarta, och dess underlag biotopkartan och sociotopkartan, tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut 1996 om att inventera och klassificera stadens parker och grönområden. Förslaget till grönkarta godtogs av gatu- och fastighetsnämnden oktober 1999 och stadsbyggnadsnämnden mars Sociotopkartan för ytterstaden, som påbörjades redan 1996, slutfördes hösten Innerstaden karterades under I rapporten Sociotopkarta för parker och andra friytor i Stockholms innerstad (2002) beskrivs utförligt den metod som använts för sociotopkarteringen av hela staden. Här är en kortare sammanfattning i sex steg: 1. Kulturellt och geografiskt sammanhang Sociotopen definieras förslagsvis som en specifik plats användning och betydelse i en specifik kultur. Kulturen är i detta fall de som lever, bor eller arbetar, i Stockholms stad eller ett specifikt stadsdelsområde. Sociotophandboken 9
11 2. Friyteidentifiering Friytor, parker och grönområden delas in i tre typer: del i större friområde > 50 ha (äng, skog), enskild friyta 0,5-50 ha, bebyggelseområde med friytor < 0,5 ha. Bebyggelseområdena motsvarar i flesta fall tomten, d.v.s. detaljplanens kvartersmark. Friytetyperna avgränsas. Enskilda friytor och delar i friområden namnges på en underlagskarta för den kommande värderingen. 3. Expertvärdering Expertvärderingen (se kap. LIVET) grundas i kända forskningsresultat, förvaltningserfarenheter, expertmöten och observationer, av t.ex. en utbildad landskapsarkitekt. Observationer görs i större friområden och friytor 0,5-50 ha, under olika årstider och med stor uppmärksamhet, även på spår av aktivitet. De flesta värdena kan fångas här, men särskilt kulturmiljöer, landformer och viktiga gångstråk, som är svårt att få i brukarvärderingen. 4. Brukarvärdering Brukarvärderingen (se kap. LIVET) handlar om att fråga folk, många olika brukargrupper, och på många olika sätt. För Stockholms sociotopkarta användes en kombination av enkäter till vuxna och förskolepersonal, öppna möten, fokusgrupper med ungdomar och personliga intervjuer. Forskare och statistiker hjälper till med statistisk säkerhet och datakvalitet. Tjänstemän vid t.ex. stadsdelsförvaltningen hjälper med distribution, marknadsföring och lokal dialog. brukarvärderingar. Det handlar om att kritisera och väga materialet, där brukarna av princip har utslagsröst vid gränsfall då det ju är de som sociotopkartan ska representera. Sociala och kulturella värden: Frågan är: Vilka värdebegrepp är relevanta för människors vardagsliv utomhus, samt för stadsplaneringen? Denna utvärdering är kanske det mest kreativt intressanta i sociotoparbetet och beskrivs i första kapitlet LIVET. På kartan markeras kulturmiljöer av riksintresse med heldragen blå linje och kulturmiljö av kommunalt intresse med streckad blå linje. Värdefulla landformer som de definieras i Stockholms byggnadsordning karteras med blå skraffering. Värden av social karaktär (t.ex. lekplats, ro, folkliv) markeras med blå bokstavssymbol. Lokalt eller regionalt värde: Olika platser har olika upptagningsområde, vilket inte bara kan bero på storleken (t.ex. Grimstaskogen) utan också på alldeles särskilda värden (t.ex. utsikten vid Monteliusvägen). Därför har de värdefulla friytorna indelats i lokalt (för stadsdelens invånare) och regionalt (för alla Stockholmare) värdefulla. Platser med regionalt värde markeras med inramning. Riksintressanta platser är i princip de som karterats som kulturmiljö av riksintresse. 5. Syntes och kartering Den stora mängd information om olika friytors betydelse måste nu syntetiseras och komprimeras för att bli till ett planeringsbart kartunderlag, en sociotopkarta. Det finns en karta för varje stadsdelsområde inom Stockholms stad. Värdefulla friytor: Första frågan är: Vilka ytor är egentligen värdefulla? Här görs en noggrann avvägning och kritisk avgränsning av de ytor som i olika undersökningar visat sig vara av särskild betydelse, och som av denna anledning med högsta sannolikhet kommer att vara relevanta i en faktisk planeringssituation, t.ex. bli föremål för en konflikt. Sociotopkartans syfte är emellertid att undvika onödiga konflikter och främja en utvecklingsdiskussion. Dessa friytor >0,5 ha markeras med grönt. Nästa fråga är: Hur kopplas olika värden till specifika friytor (>0,5 ha)? Detta är en arbetsam process som innebär att jämföra platsspecifika expert- och Bebyggelseområden: Friytor mindre än 0,5 ha behandlas som del i bebyggelseområde. Dessa områden, vilka oftast utgör kvartersmark, delas in i fyra klasser beroende av deras täthet: 1.Ljusgrön: Mycket gles bebyggelse (>75% värde fulla friytor) Ex. Äppelviken 2.Gul: Gles bebyggelse (50-75% värdefulla friytor) Ex. Fredhäll 3.Orange: Tät bebyggelse (25-50% värdefulla fri ytor) Ex. Hammarbysjöstad 4.Brun: Mycket tät bebyggelse (< 25% värdefulla friytor) Ex. Östermalm 10 Sociotophandboken
12 Det skall nämnas att större grönytor som bedömts ha lågt bruksvärde som t.ex. ytor längs motorvägar har klassats i grupp 1. Industri- och hamnområden och stora parkeringsplatser klassades generellt i grupp 4, p.g.a. avsaknaden på värdefulla friytor för utevistelse och fritidsliv. Viktiga gångstråk: Gångstråk, gröna och grå, mellan och genom grönområden är av avgörande betydelse för hur de används och hur man rör sig i staden. Därför har ett slags stomnät för gångtrafiken markerats, med viktiga stråk i grönt och luckor i nätet (behov av gångstråk) med rött. Barrriärer: Område som används för transport eller terminaländamål, järnvägar och vägar med mer än 8000 fordon per dygn betraktas som barriärer för utevistelsen. De markeras i vitt på kartan. Planläggning: En allmänt värdefull friyta som inte är planlagd som parkmark eller offentlig plats, alternativt planlagd för annat ändamål (t.ex. gatumark) avgränsas med röd markering. 6. Uppdatering och kontroll En sociotopkarta är daterad. För att den ska vara aktuell och användbar behöver den ständigt prövas och uppdateras. Detta arbete görs dels av stadsdelsförvaltningen som har nära kontakt med stadsdelens invånare, förändringar i värderingar etc. De registrerar förändringar och rapporterar in till ansvarig för sociotopkartan på stadsbyggnadskontoret. I samband med olika planeringsprojekt prövas kartan och olika brukarundersökningar genomförs som ger ny kunskap. Stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret och stadsdelsförvaltningarna bidrar gemensam till att förädla sociotopkartans information över tid. Det är viktigt att det finns en samordnande person på stadsbyggnadskontoret. Kontakten med forskningen och media Den 23 november 2001 hölls ett seminarium med några forskare inom grönstruktur och planering. Deltagare var arkitekt Björn Malbert och landskapsarkitekt Elisabeth Lundgren-Alm från Chalmers, miljöpsykolog Maria Nordström från Stockholms universitet och landskapsarkitekt Gunilla Lindholm från SLU Alnarp, samt Anders Sandberg, Alexander Ståhle och Lars-Magnus Ejdeholm från stadsbyggnadskontoret. Sociotopkartan, dess teori och metod diskuterades. Några av slutsatserna var att sociotopbegreppet kan bli ett bättre begreppsredskap än de som tidigare använts för samma saker, d.v.s. friyta och grönyta etc., att begreppet skulle kunna bidra till att öka förståelsen och kunnandet kring platser och platser betydelse, platsers förändring och brukets förändring. Man betonade dialogen med medborgarna, särskilt i tidiga planskeden. Man tyckte det var viktigt visa att kartan inte är en ny restriktionskarta utan ett underlag för att söka samband, relationer och utvecklingspotentialer för att öka kvaliteten. GREENSCOM OCH COST 11 Sociotoparbetet har även bedrivits i kontakt med två större EU-finansierade forskarsamarbeten GREENSCOM (Communicating Urban Growth and Green) och COST 11 (Greenstructures and Urban planning), båda med forskare från hela Europa. Sociotoparbetet redovisades på GREENSCOM-konferensen i Helsingfors i juni 2000 och COST 11-konferensen i Milano i september Intresset har varit stort för stadsbyggnadskontorets utvecklingsarbete och texter om sociotopkartan publicerades i konferensernas rapporter. GREENSCOM-projektet har t.o.m. tagit sociotoparbetet och grönkartan som ett exempel som de särskilt utvärderat. De skriver positivt och hoppfullt i en rapport (2001):... As an instrument we can say that it (the greenmap) is: 1. Socially sustainable: Since its very intention is to enhance the significance of public structures, better public structures and services and their accessibility and work for empowerment of citizens. As a planning instrument it opens multiple fields of action. It is especially intended to make room for the users field of action, lifeworld wich means daily life, since it actively goes in search of lifeworld values and is intended for citizens to put to use in their daily life. It also implies new agencies. First of all the making of the greenmap requires collaboration between different experts. Secondly, it makes room for the citizens in the planning process, and this user agency is intended to be continuous, not one consultation. With what success these new agencies are realised should be visible within a short time. 2. Communicatively sustainable: It allows for mutliple fields of action, and diverse meanings. It also gives time, since it is not a once and for all mapping and evaluation, but an ongoing process. It is indeed meant for gaining a comprehensive view that has a significance at local level. Further more, it is intended to prevent deadlocks in communcation. 3. Ecologically sustainable: The stress of this instrument is on the local character of green and the cultural context where the instrument is applied. Especially the lifeworld approach to green is a network-oriented approach, as such ecologically sustainable. It is also meant to be combined with a more object-oriented approach (the ecological biotopemap) and a supposedly process-oriented appoach (the technical map on recycling). As a hole the greenmap seems to combine succesfully a role for the green both in the strategic approach of the instrument and in the cultural context where it is applied. Sociotophandboken 11
13 På konferenser Sociotoparbetet har också redovisats och diskuterats på några planeringskonferenser i Sverige: konferensen om biologisk mångfald i Göteborg hösten 2000 anordnad av Centrum för biologisk mångfald vid SLU, konferensen om tätortsnära natur i Göteborg vintern 2003 anordnad av Länsstyrelsen i Västra Götaland, samt det uppmärksammade stadsplaneringsseminariet Stockholm at Large 2 på Färgfabriken i Stockholm hösten I universitetsutbildningar Intresset har varit stort för sociotoparbetet från olika universitetsutbildningar. Modellen har föredragits på flertalet kurser vid Arkitekturskolan KTH, Institutionen för landskapsplanering SLU i Alnarp och Ultuna, Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet. I en uppsats från Stockholms universitet (Lind mfl. 2002) har sociotopkartorna för Södermalm prövats och fördjupats i en studie av ungdomars mötesplatser i staden. Den bekräftar parkernas betydelse både som mötesplatser, t.ex. Björns trädgård, Nytorget och platser för avskildhet, t.ex. Vita bergsparken, Tantolunden. I sin sammanfattning skriver de Vi tror att sociotopkartan kan bli ett framtida redskap för att lyckas bevara kvaliteter i ett område som man idag annars kan missa.. I media Förutom de artiklar i lokalpressen som uppmärksammade stadsdelarnas enkäter och dialogen tyck om dina parker! publicerades en längre artikel om kommunens förtätningsstrategier och friyteplanering i morgontidningen DN:s På Stan-bilaga den 24 November Artikeln recenserade den markinventering av byggbar mark som genomförts i innerstaden av Gatu- och fastighetskontoret, den sk. Gluggutredningen. Här lyftes sociotopkartan fram som ett potentiellt redskap för att diskutera olika värden i den obebyggda marken, gluggarna. Journalisten använde uttryck som sociotopiska ambitionerna stora sociotopiska värden en mångfacetterad sociotop. Detta skulle kunna ses som en bekräftelse på sociotopkartans och kanske t.o.m. sociotopbegreppets framtida potential. I andra städer Regionplane- och trafikkontorets rapport Upplevelsevärden som använt sociotopmodellen föreslår att den används för samtliga kommuner i Stockholmsregionen. Modellen har också spridits till andra städer. Under 2002 och 2003 har flera svenska kommuner inlett arbete med en sociotopkarta med Stockholms modell som förebild: Luleå, Halmstad, Hedemora, Oxelösund, Alingsås, Helsingborg samt Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Ett nystartat forskningsprojekt om Helsingfors stadsnära skogar Neighborwoods har bestämt att delvis använda sociotopkartor. Slutligen användes modellen i ett examensarbete vid SLU (och Minor Field Study för SIDA) under våren 2003 om barns lekmiljöer i staden Bagamoyo, Tanzania. STRATEGI Mål och riktlinjer Det finns flera internationella och nationella dokument som ställer krav på planering för hållbar utveckling och dialog. FN:s handlingsprogram Agenda 21, som Sverige antog 1992, är ett sådant. Likaså Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som bl.a. kräver barns rätt till lek, vila och fritid. Nationella mål och riktlinjer 1999 fick Sverige 15 nationella miljömål, där ett heter God bebyggd miljö. Här står bl.a att Naturoch grönområden i och i närheten av tät bebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek.. Regeringen har också föreslagit 18 nationella mål för folkhälsan (Prop. 2002/03:35). Mål nr 6 föreslås vara Tillgängliga grönområden för rekreation. Här påtalas särskilt behovet av bullerfria och säkra grönområden i närheten av bostadsområden, stimulerande förskole- och skolgårdar för barn och bra utemiljöer vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Boverket föreslår i sin handbok Gröna områden i planeringen (1999), med stöd i de nationella målen, riktlinjer för hur en god tillgång på rekreationsmöjligheter bör uppnås. De är hämtade från Nordiska ministerrådets rapport Friluftsliv trenger mer enn arealer (1996) och liknar i sin princip EU:s arbete med European common indicators. Riktlinjerna är i grunden kvantitativa och föreskriver minsta grönytestorlek, med visst kvalitativt innehåll, inom minsta avstånd. Om dessa normer går det att ha mycket invändningar, t.ex. är de inte anpassade till tätortsstorlek, lokala förhållanden, stadstyp (villaområden eller kvartersstad). Gäller dessa mått hela Sverige, Norden, Europa? 12 Sociotophandboken
14 Närparken (med grön oas, lekplats) inom 50 meter Lokalparken (med grön oas, bollspel) minst 0,3-0,6 ha inom 200 meter Stadsdelsparken (med natur, vatten, bollspel, mötesplats) minst ha inom 500 meter Friarealer >1000 ha med en täckningsgrad på m2/invånare Sammanfattning av Boverkets riktlinjer Stockholms planeringsriktlinjer Faktum är ju att varje stad har sin specifika karaktär och lokalkultur. På ett övergripande plan fångas detta i Stockholms översiktplan. Här finns allmänna råd om att varje stadsdel skall erbjuda områden för närrekreation som har gott lokalklimat och som är fria från störningar. Områdena skall vara lämpliga för lek, motion, avkoppling, samvaro och skönhetsupplevelser och kunna fungera som mötesplats och för nöjes- och festarrangemang. Karaktärisering av olika stadsdelar och förhållningssätt ger i byggnadsordningen viss vägledning. Viktiga utgångspunkter finns också i Stadens integrationsprogram och tillgänglighetsprogrammet Stockholm en stad för alla. Men arbetet med Stockholms grönkarta och delarna om sociala och kulturella värden, Sociotopkartan, har inneburit en nödvändig fördjupning i landskapsbild och lokalkultur inom Stockholms friytor och grönområden. Remissförslaget till Stockholms parkprogram grundar sig i stora delar på arbetet med grönkartan. Parkprogrammet beskriver hur grönstrukturanalyser bör integreras i planprogram, detaljplanering, parkplaner, parkprojekt och MKB. Det handlar om en analys före av förutsättningarna och en efter på plan-/ projektförslagets konsekvenser. En grönstrukturanalys innefattar analyser av ekologi, landskapsbild m.m. och framförallt analys av parktillgången, d.v.s. tillgången på sociala värden i friytor och grönområden. Riktlinjer för god parktillgång Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har tagits fram med stöd i samtida forskning (Grahn, Berglund), europeiska, nordiska, nationella och regionala rekommendationer, samt omfattande lokala studier (se kap. LIVET). De bör betraktas som tillförlitliga och nödvändiga redskap i stadsplaneringen och torde också vara en god definition på det nationella miljömålet God bebyggd miljö för Stockholms friytor och grönstruktur. Parkprogrammet pekar ut två sätt för att analysera parktillgången : kvantitativt och kvalitativt. Båda analyserna kan genomföras med hjälp av Stockholms sociotopkarta och är nödvändiga för att komma fram till vad ett stadsområde kräver för mängd och typ av parker och friytor. Riktlinjer för tillgång och tillgänglighet Den kvalitativa analysen av parktillgången är principiellt den viktigaste. Det är ju kvaliteter som människor efterfrågar, inte ytor i sig, även om olika kvaliteter kräver yta. Olika brukare har dock olika krav, som nämnts i kapitlet LIVET, men de har också olika möjligheter att förflytta sig. Barn, särskilt förskolebarn, är mycket känsliga för trafikbarriärer. De leker främst inne på lekplatser eller i grönytor nära hemmet eller förskolan. Låg- och mellanstadiebarn rör sig längre men har begränsad orienteringsförmåga. Ungdomar och vuxna är ofta mycket rörliga. Äldre och funktionshindrade har liten räckvidd och kan ha svårt med trafikbarriärer. Med denna kunskap grundad i både samtida forskning och framförallt det lokala sociotoparbetet i Stockholm (se kap. LIVET) föreslår Parkprogrammet riktlinjer för planeringen för den kvalitativa parktillgången. Dessa kvalitativa riktlinjer gäller alla stadstyper in om Stockholms stad. Mycket nära inom ca 200 m grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen Nära inom ca 500 m blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick En bit bort inom 1-2 km bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulkaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, torghandel, vattenkontakt, vild natur, uteservering, utsikt Kvalitativ parktillgång (inom gångavstånd) Faktum är ju att kvaliteter tar plats. En tumregel för dimensionering av den offentliga parkmarken utifrån kvalitetskraven ovan kan vara följande matris, som är baserad på Boverkets allmänna riktlinjer: Sociotophandboken 13
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan
Bilaga 1. Sammanställning av underlag som berör Röda stugan Del 1. Nu gällande översiktsplan, Promenadstaden. Det finns flera saker som efterfrågas i gällande översiksplan och som Röda stugan kan hjälpa
Läs merTillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla
Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta
Läs merGrönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Läs merGrönstruktur med nya fotavtryck. GRONA FAKTA 5/2003 Gröna Fakta produceras i ett samarbete mellan Utemiljö och Movium
Grönstruktur med nya fotavtryck En regions, en kommuns eller en stadsdels grönstruktur är en lika viktig resurs för utveckling av välfärd och livsmiljö som bebyggelsestruktur och annan infrastruktur. Fortfarande
Läs merHuskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB
Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt
Läs merUPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.
2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar
Läs merPARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD
PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD Analys av stockholmarnas tillgång till parker, naturområden, områden med god ljudkvalitet och idrottsanläggningar RAPPORT 101208 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Inledning
Läs mer8. Grönområden och fritid
8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant
Läs mer2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET
10 2. STRÅK 2.1 GATUNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Ett differentierat nätverk av olika typer av stråk och platser ger Slakthusområdet en potentiell variation av intensivare stadsliv och lugnare bostadsliv. Slakthusområdet
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merDen Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut
Läs merSTOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Läs merRiktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare
Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Läs merAnalyskarta Närparker
Närparker Analyskarta Närparker Ett grönområde betecknas som en närpark om det är mellan 0.5-5 ha och har ljudnivåer som inte överstiger 55 dba. En närpark bör erbjuda lek, promenad, samvaro och avkoppling.
Läs merAnser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?
SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,
Läs merTomtebogård gröna kvaliteter
Tomtebogård gröna kvaliteter Vad kan det gröna bidra med i ny stadsdel Utgå från förutsättningarna Stadsbyggnad samverka med bebyggelse, skapa spännande stad Skapa ett nätverk av gröna och blå platser
Läs merVärdering av områdets natur och ekologi
NATUR OCH EKOLOGI Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2012-10-24, Dnr 2011-08257 Värdering av områdets natur och ekologi Graden av hur stor betydelse ett område har för den ekologiska funktionen
Läs merHärligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg
2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det
Läs mergröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab
gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen
Läs merSamråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Läs merAtt bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20
Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering
Läs merRemiss: Uppsalas parker: riktlinjer och anvisningar
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Astrid Nyström 2013-08-15 UAN-2013-0315.43 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Remiss: Uppsalas parker: riktlinjer och anvisningar
Läs merSOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret
SOCIAL KONSEKVENSANALYS FÖR GRÅBERGET Stadsbyggnadskontoret 2011-02-11 SAMMANFATTNING Identitet Nivåskillnaden och de många grönytorna gör att Gråberget upplevs som en avskild del i Majorna och enligt
Läs merFastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Miljöförvaltningen Trafikkontoret Idrott- och föreningsförvaltningen Kretsloppskontoret Annan: Datum:
Sida 1/12 Utvärdering av behov av KOMPENSATIONSÅTGÄRDER för rekreativa och ekologiska er Ärendets namn Diarienummer Stadsdel Handläggare, SBK Utvärderingen har gjorts i samarbete med Reviderad Fastighetskontoret
Läs merTROLLHÄTTANS PARKPROGRAM
TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd
Läs merSocial konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys
Social konsekvensanalys och Barnkonsekvensanalys för Detaljplan Västra Forsa, Bollebygd kommun 2018-05-08 2018-06-01 SKA/BKA Västra Forsa 1 Inventering Hur fungerar området idag? Hur fungerar platsen för
Läs merUndersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Läs merRiktlinje för utomhuslek i
1(5) Riktlinje för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Riktlinje Alla nämnder, bolag,
Läs merLekplatser. Lekplats Vivelparken (överst), naturlek i Herrängsskogen (ovan t.v) och Kristallparkens parklek (Pärke, 2015; ovan t.h).
Lekplatser För barnen i den täta staden är det av stor betydelse att trafikens effekter som buller, föroreningar och framförallt barriärer minskas och överbryggs så att en god tillgång på lekområden kan
Läs meratt som svar på remiss Uppsalas parker. Riktlinjer och anvisningar till kommunstyrelsen sända upprättat förslag till yttrande.
Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Astrid Nyström Datum Diarienummer 2013-08-26 BUN-2013-0373.33 Barn- och ungdomsnämnden Remiss: Uppsalas parker: riktlinjer och anvisningar
Läs merProgram för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar
DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,
Läs merGottsundaområdet Planprogram
Kortversion av förslag till Gottsundaområdet Planprogram 2018 Samrådshandling 23 april 2018 till 4 juni 2018 Visionsbild som visar hur området kring Gottsunda centrum skulle kunna se ut. Kommunstyrelsen,
Läs merEkologisk kompensation Gröna investeringar. 18 okt 2011 Elisabet Elfström Stockholm Stad Exploateringskontoret
Ekologisk kompensation Gröna investeringar 18 okt 2011 Elisabet Elfström Stockholm Stad Exploateringskontoret År 2025 1000 000 stockholmare =50 nya/dag Budget 2012 och inriktning 2013 och 2014 2011-10-12
Läs merHelsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt
Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges
Läs merKOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN
KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander
Läs merStockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd
Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28
2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt
Läs merProgram för utomhuslek i
1(5) Program för utomhuslek i Diarienummer Fastställt av Datum för fastställande 2018/40 Kultur- och fritidsnämnden 180619 Dokumenttyp Dokumentet gäller för Giltighetstid Program Alla nämnder, bolag, kommunalförbund
Läs merAvstämning planuppdrag
1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,
Läs merAnalyskarta vinteraktiviteter
Analyskarta vinteraktiviteter I Älvsjö finns en spolad isbana på Kämpetorps bollplan. Även intill parkleken i Kristallparken finns en gräsyta som spolas vintertid. På Långsjön finns en spolad naturisbana
Läs merPARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55
PARKER 55 5.1 GRÖNSTRUKTUR GENERELLT Sigtuna Stadsängar ska vara en grönskande stadsdel. Upplevelsen av en grön stad är beroende av både goda publika, gröna rum och privata initiativ på till exempel balkonger
Läs merSTORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA
ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2009-10-14 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen
Läs merHur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14
Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?
Läs merGodkänt dokument - Carolin Andersson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
TRÄDSKOLEPARKEN OCH PLANTANS PLATS 2013.01.15 Godkänt dokument - Carolin Andersson, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-02-11, Dnr 2010-01319 LANDSKAPSLAGET AB Peter Myndes Backe 12 118 46 Stockholm
Läs merStartpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
Läs merEtapp två av Grönare Stockholm. Inriktningsbeslut
Dnr Sida 1 (6) 2017-10-10 Handläggare Richard Hultman 08-508 262 31 Till Trafiknämnden 2017-11-23 Etapp två av Grönare Stockholm. Inriktningsbeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner förslag
Läs merEXEMPEL Planer, projekt och platser
EXEMPEL Planer, projekt och platser Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har redan (hösten 2003) prövats inom flertalet park- och stadsplaneringsprojekt. Konsultföretag inom den privata sektorn
Läs merSocial konsekvensanalys
Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark
Läs merKonkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.
Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge
Läs merUnderlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheterna Centern 2 och 3 Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till förtätning med nya bostäder
Läs merPolicy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser
Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas
Läs merSammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen
Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen
Läs merInbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Bjurbäcken 6 i stadsdelen Rågsved
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-04-24 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merIntegrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
Läs merYttrande till byggnadsnämnden över förslag till detaljplan samråd för bostäder samt förskola vid Björkhöjdsskolan inom stadsdelen Tynnered
1(5) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-01-19 Diarienummer 0228/13 Verksamhetsområde/avdelning Helen Svenstam Telefon 365 57 87 E-post: helen.svenstam@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden över förslag
Läs merBEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Läs merABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny
Läs merBarn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv
Hållbar stad öppen för världen Barn i stadsplanering Barnkonsekvensanalyser och barns och ungas perspektiv Detta tänkte jag prata om Göteborgs stads barnkonsekvensanalysmodell Får barnen plats i staden?
Läs merFysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Läs merDel av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)
Samhällsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Dnr 2015-00397-214 Detaljplan för Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran) inom Brunnsäng i Södertälje Upprättad 2017-05-15 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslöt 2015-03-24
Läs merFysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark
Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med
Läs merBehovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Läs merGröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling
Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Inventeringen visar att Länstäckande kartor från Lantmäteriet,
Läs merGredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Läs merGrönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14
Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN
Läs merPlanering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Läs merReflektion från seminarium 5
Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,
Läs merFriluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Läs merStartpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)
STADSBYGGNADSKONTORET PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2010-09-24 Handläggare: Erik Isacsson Tfn 08-508 273 41 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i
Läs merBarns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?
Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata
Läs merBKA OCH SKA I PLANPROCESSEN
Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014
Läs merHusensjö 9:48, Gustavslund. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Husensjö 9:48, Gustavslund Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten till en utbyggnad
Läs merSlakthusområdet. Stadsstrukturanalys 6 november 2015
Slakthusområdet Stadsstrukturanalys 6 november 2015 SAMMANFATTNING Utredningen syftar till att vara ett kunskapsunderlag för stråk, noder, täthet och gröntillgång i den föreslagna strukturplanen för Slakthusområdet.
Läs merSamråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Avdelningen för utveckling, lokaler och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-05-04 Handläggare Fredrik Holmgren Telefon: 08-50814050 Till Enskede-Årsta-Vantörs
Läs merSkapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad
Skapa levande städer Christina Wikberger, Stockholms stad Staden och naturen Urbanisering Klimatförändringar Försämrade ekosystem Steffen et al. 2015. Planetary Boundaries: Guiding human development on
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande
Läs merStartpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby Villastad 14:35 i stadsdelen Hässelby Villastad (50 bostäder)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2017-11-20 Handläggare Thomas Jansson Telefon 08-508 27 414 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Backtimjan 1 och del av Hässelby
Läs merUNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG
FASTIGHETEN PRIORN 1 M FL OLYMPIA, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 334/2012 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighets AB Hebsacker har ansökt om planändring. SYFTE Planändringen ska möjliggöra att förtäta
Läs merLars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only
Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning
Läs meratt skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag
att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de
Läs merUTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor
UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.
Läs merFem förslag har blivit ett
Fem förslag har blivit ett Minskat geografiskt område Fokus på centrum med fördubblad handelsyta och fler arbetstillfällen Ingen tunnel, men överdäckning vid Torsviks torg Bullerdämpande åtgärder längs
Läs merPark- och naturnämnden justerar paragrafen omedelbart. Bilagor Bilaga 1 illustrationsritning som visar planområdet
1(4) Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-09-06 Diarienummer 0441/16 Stadsutveckling/Förvaltning och planering Johan Rehngren Telefon 031-365 57 97 E-post: johan.rehngren@ponf.goteborg.se Yttrande till byggnadsnämnden
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
Läs merTrygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA
En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se
Läs merGrönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare
Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Parker och naturområden Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 900 hektar mark och vattenområden, vilket gör oss till stadens största
Läs merSOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10
Ba Bad bada simma sola vid badplats Exempelord och avgränsningar: bada, plaska, simma Att bada och plaska vid anordnad eller naturlig badplats, inte temporära anläggningar som privata upplåsbara bassänger
Läs merBilagor Arbetsgång Observationsprotokoll Webb- post- och tidningsenkät Barnenkät
Bilagor 1 Arbetsgång 2 Observationsprotokoll 3 Webb- post- och tidningsenkät 4 Barnenkät 5 Intervjuguide 6:1 Sociotopkarta: ex kartbild 6:2 Sociotopkarta: teckenförklaring 6:3 Sociotopkarta: ex kvalitetstabell
Läs merStartpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)
Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (7) 2015-11-05 Handläggare Sandra Öhrström Telefon 08-508 27 300 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Björkhagen Centrum (ca 140 lägenheter)
Läs merAnsökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning
1(7) 2016-06-07 Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning Stockholms län Fastighetskartan Avgränsning av utredningsområdet ungefärligt markerat. 2(7) Begäran om planbesked Begäran om
Läs merF Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merUppdrag för detaljplan för verksamheter och kategoribostäder vid Smålandsgatan inom stadsdelen Heden
Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2019-08-21 Byggnadsnämnden 2019-08-27 Diarienummer 0545/19 Handläggare Frida Kjäll/Disa Pettersson Telefon: 031-368 19 98 E-post: frida.kjall@sbk.goteborg.se
Läs merUppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson
Uppdrag Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt Lars Johansson 2016-05-26 2016-07-29 Begreppet Grönstruktur Boverket: Grönstruktur i städer och tätorter är, liksom bebyggelsestruktur och trafikstruktur,
Läs merStartpromemoria för planläggning av Storkvarnen 4 och 5 m m i stadsdelen Rinkeby
STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (6) 2012-10-19 Handläggare: Tara Nezhadi Tfn 08-508 272 51 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Storkvarnen 4 och 5
Läs merJIL Stockholms läns landsting i (4)
JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning
Läs mer