SOCIOTOPHANDBOKEN SBK 2003:2. Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIOTOPHANDBOKEN SBK 2003:2. Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET."

Transkript

1 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET Sociotophandboken SBK 2003:2 1

2 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan The Sociotop Guide Planning Public Open Space with Stockholmers and the Sociotop Map LIVET OLIKA VÄRDEN OCH BRUKARE... 4 Expertvärdering... 4 Brukarvärdering... 4 Olika värden och brukargrupper... 8 PLATSEN SOCIOTOPKARTAN... 9 Stockholms sociotopkarta... 9 Kontakten med forskningen och media I andra städer STRATEGI MÅL OCH RIKTLINJER Riktlinjer för god parktillgång Planering och avvägningar Bättre planering! Bättre design! EXEMPEL PLANER, PROJEKT OCH PLATSER Planprojekt Parkprojekt Bra platser BILAGA 1: ENKLA PLANERINGSMÅTT BILAGA 2: GENOMFÖRDA BRUKARUNDERSÖKNINGAR Sociotophandboken 1

3 2 Sociotophandboken

4 Sammanfattning Handboken sammanfattar Stockholms stads undersökningar om Stockholmarnas vardagsliv utomhus i parker, naturområden och andra friytor, som torg, kajer m.m. Sociotopmodellen och arbetet med Stockholms sociotopkartan förklaras med fokus på olika brukare, värden och platser. Den samtida stadsplaneringens behov av nya dialogformer och förtätningsstrategier diskuteras. Begreppet tillgång (på värden, ytor m.m.) i relation till tillgänglighet, trygghet och trivsamhet föreslås som grund för nya planeringsriktlinjer. Slutligen diskuteras möjliga scenarier för Stockholms utveckling med planeringsexempel och goda platser. Rapporten illustreras med bilder av Stockholms mångskiftande uteliv. Inledning Att Stockholms utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet bekräftas ständigt i massmedia, kommunala beslut, samråd och olika brukarundersökningar. Stockholmarna vill ha sina oaser för samvaro, avkoppling, lek och naturupplevelser i sitt vardagsliv. Rymd och vatten ger också staden skönhet och identitet, Stockholm - beauty on water. Dessutom bidrar grönskan till att stadsluften renas och syresätts. Allt detta gör staden attraktivare som livsmiljö, vilket i sin tur utgör grunden för markvärden och ekonomisk tillväxt. Människor och företag dras till Stockholm för att här, vid sidan av arbete, nöjen och service, också finns tillgång till bra platser, parker och natur. När stadens attraktion skapar tryck på tillväxt och förtätning talas det ofta om att det knapras på utemiljö och grönområden, och att dessa måste bevaras. Det uppstår en polarisering mellan upprörda stadsbor och intresseorganisationer och initiativrika byggare och planarkitekter. Den låsta dialogen skapar en utdragen och dyr planprocess både för byggare och kommun. Tveksamt är om denna planering ger en vettig stadsmiljö på lång sikt. Stockholms park- och naturverksamhet har en lång tradition av brukardialog. Den har förts som en dialog för brukarinflytande och påverkat parkpolitiska beslut. Den har också förts som en dialog för brukarmedverkan och direkt påverkat skötsel och utformning av parker och natur. Parkenheterna har dessutom under många decennier arbetat med omfattande drifts- och besöksstatistik t.ex. i parkleken, i parkteater och evenemangsverksamheterna, för att beakta brukarönskemål och åsikter om grönområdena. Återkommande kommunala och vetenskapliga parkundersökningar bekräftar att brukardialogen kan påverka såväl den politiska värderingen av park- och naturmarken som sättet att prioritera inom parkverksamheten. Parkverksamhetens brukardialog trappades dock successivt ned i början av 1990-talet samtidigt som exploateringen av parker och naturmark ökade. Protesterna mot att allt mer grönytor togs i anspråk i detaljplaneringen ledde till överklaganden av detaljplaneförslag och förseningar i bostadsbyggandet i en så stor omfattning, att kommunfullmäktige 1996 beslutade att ny byggnation i första hand ska ske på redan exploaterad mark och inte i parker och värdefulla grönområden. Stadsbyggnadskontoret fick i uppgift att utarbeta en strategi för hur stadstillväxten kunde kombineras med skydd och utveckling av stadens park- och naturvärden. För att undersöka vad stockholmarna anser vara betydelsefulla park- och naturvärden och var dessa värden finns i stadsbygden i dagsläget, påbörjades ett omfattande inventerings- och klassificeringsarbete Dessutom påbörjades en ny dialog med medborgarna om park- och naturvärden inom ramen för stadens Agenda 21-arbete. Sammantaget resulterade detta i Stockholms sociotopkarta samt några enkla planeringsriktlinjer i stadens föreslagna parkprogram. Kartan och riktlinjerna är så utformade att de främjar en utveckling av park- och naturmarken samtidigt som de möjliggör förtätning och stadstillväxt. Den stora poängen är att riktlinjerna genom sociotopkartan knyter stadsbornas verklighet och planerarverkligheten närmare varandra. Ett kunskapsstöd i stadsplaneringen som lämnar öppet för dialog och kreativa lösningar! Maria Nordström Anders Sandberg Alexander Ståhle (redaktör) Stockholm 7 augusti 2003 Sociotophandboken 3

5 LIVET Olika värden och brukare Att utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet och stadsbornas faktiska och upplevda hälsa bekräftas kontinuerligt av både vetenskapliga och kommunala undersökningar. Den sociotopmodell som beskrivs i denna rapport har självklart utarbetats med utgångspunkt från erkänd nationell och internationell forskning. Svenska forskare som Ulla Berglund, Ulla Jergeby och Patrik Grahn har visat hur mångskiktat livet i stadens grönområden är. Kuller & Kuller, Roger Ulrich och Ingmar Norling har visat hur närheten till grönska och natur påverkar hälsan. Gunilla Lindholm, Pia Björklid, Maria Nordström och Maria Kylin har visat barnens behov av gröna lekmiljöer. För att nämna några. Internationella forskare som har haft stor betydelse inom park- och stadsrumsforskningen är t.ex. Jan Gehl, William Whyte, Kevin Lynch och Bill Hillier. Inom EU:s femte ramprojekt pågår det omfattande projektet Green space som beskriver invånarnas användning av grönområden och parker i England, Holland, Finland och Spanien. Expertvärdering Med expertvärdering menas att kommunens experter genom observationer och med sin erfarenhet bedömer olika platsers användning och sociala värden. Omfattande observationer har genomförts i alla Stockholms friytor (större än 0,5 ha) vid minst två årstider med hjälp av ett flerdimensionellt observationsprotokoll. Systematiskt genomförda observationer av detta slag har genomförts sedan Annan expertkunskap som varit viktig i studiet av Stockholmarnas stadsliv utomhus är Gatu- och fastighetskontorets gångtrafikräkningar samt de sk. Space Syntax studier som gjorts för enstaka stadsdelar av arkitekt Lars Marcus vid KTH. För att fånga den kulturhistoriska aspekten har erkända parkhistoriker som Catarina Nolin och Maria Flink tillsammans med Stadsmuseet tagit fram de kulturmiljöer som har betydelse får stadens historia och skönhet. Även stadens ekologer har varit med i detta arbete genom att bidra med sin kunskap om var det finns upplevelserik och värdefull natur. All denna expertkunskap har utgjort grunden i studiet av parker, natur och friytor i Stockholm. Till detta måste nu läggas brukarnas egna uttalade värderingar. Brukarvärdering Här redogörs i sammanfattad form de brukarundersökningar som genomförts av och inom Stockholms stad. I bilaga 2 finns utförligare beskrivningar av dessa undersökningar. Från tre förberedande undersökningar i Hässelby, Rinkeby och Östbergahöjden kunde konstateras att det var barn och ungdomars friytor som i första hand var i farozonen vid förtätningsplaneringen. Därför lät gatu- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret utarbeta en Handbok år 1996, som sedan utgjort grunden för senare undersökningar av kvaliteterna i barns närmiljöer. Senare undersökningar har breddat dialogen om stadsbornas parkbruk, till att innefatta vuxna och äldre, samt även innerstaden. Enkäter, fokusgrupper och intervjuer har baserats på fyra grundfrågor: 1) Vilken är din favoritplats? 2) Vilka kvaliteter har den? 3) Vilka brister har den? 4) Hur är tillgängligheten till platsen? Utifrån dessa enkla frågor ger kunskap om människors preferenser i utemiljön men framförallt vilka platser som dessa preferenser anknyter. Frågan om tillgänglighet ger kunskap om avstånd och barriärer, och huruvida vissa platser och kvaliteter är värda en längre resa eller besvär för att nå. 4 Sociotophandboken

6 Sociotophandboken 5

7 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN 6 Sociotophandboken

8 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN Sociotophandboken 7

9 Olika värden och brukargrupper Både expertvärderingen och brukarundersökningarna visar att stadsbornas användning av närmiljöer, parker och naturområden sker regelbundet. De stora användarna är barn- och ungdomsgrupper, familjer och pensionärer. Områdena används dels individuellt och för olika slags aktiviteter, dels i grupp och som del i organiserade besök och med program för vistelsen utomhus. Förskolor och skolor använder regelbundet och året runt natur- och grönområden i sina verksamheter och förflyttar sig mellan olika typer av grönområden i hela stadsbygden beroende på områdenas kvaliteter och möjligheter för aktiviteter av olika slag vid olika årstider. Resultaten pekar på att ju fler värden man har tillgång till i närmiljön, desto oftare används den och desto mer använder man parker och natur också på sin fritid och på större avstånd från bostaden. Såväl bostadens närmiljö som närhet till parker och grönområden är viktiga. Tillgänglighet är således förutsättningen för att en plats skall användas och bli värdefull. Undersökningarna visar också att trygghet och trivsel är sådana grundläggande förutsättningar. Undersökningarna har resulterat i ett antal värdebegrepp, som motsvarar de livskvaliteter med vilka Stockholmarna beskriver Stockholms utemiljö, parker och natur. För att vara representativa och samtidigt användbara i stadsplaneringen har begreppen noga valts och avgränsats. Viktiga kriterier har varit vardaglighet och lagom begreppsrymd. De får ej vara överlappande eller dubbeltydiga. Självklart har det funnits en stor mängd olika begrepp i olika undersökningar i olika stadsdelar men begreppsanalysen har gett en tydlig bild av de som är mest centralt och viktigt för Stockholmarna. Värdebegrepp i Stockholms sociotopkarta är: Landform - grönska eller natur av betydelse för landskapsbilden Lekplatslek - barns lek på lekplats Löpträning - iordningställt och belyst motionsspår Naturlek - barns möjlighet till lek i natur Odling - odla i koloniträdgårdar eller odlingslotter Parklek - bemannad lekplats Picknick - samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad Promenader - flanerande, strövande, hundrastning, joggning, motionscykling och inlines Ridning - rida och att titta på hästar Ro - avkoppling och upplevelsen av avskildhet och tystnad Skate - skateåkning i ramp eller på mark Skidor - åka skidor på längden Skogskänsla - upplevelsen av stor tyst skog Skridsko - åka skridskor Sitta i solen - en plats att sitta i solen Torghandel - livlig torghandel Uteservering - café eller kiosk med uteservering Utsikt - överblick över landskapet samt känslan av rymd Vattenkontakt - kontakt med större vattenyta. Vild natur - upplevelsen av naturens vildhet och artrikedom Dessa skulle kunna grupperas i några huvudkategorier: fysisk aktivitet (t.ex. bollspel, promenad), social aktivitet (t.ex. folkliv, ro), vatten (t.ex. bad, vattenkontakt), skönhet (t.ex. kulturmiljö, utsikt), natur (t.ex. grön oas, vild natur) och lek (t.ex. lekplatslek, naturlek). Att gruppera värden för brukargrupper är inte självklart enkelt. Leken är barns Backåkning - Åka pulka eller skidor i backe Bad - badupplevelser och vattenlek Blomprakt - rik blomning och trädgårdsodling Bollspel - bollspel och bollek Båtliv - aktivt båt- och kajliv Djurhållning - aktivt lantbruk, 4H och djur i parklek Evenemang - plats för teater- musik- och motionsevenemang eller festivaler Folkliv - viktig mötesplats, ofta många människor och myllrande folkliv Golf - långgolf, kompaktgolf, bangolf och discgolf Grön oas - rum med grönskande golv och väggar Kulturmiljö - plats med kulturhistoriska värden 8 Sociotophandboken

10 speciella sätt att utforska sin omgivning och att göra sig hemmastadd i den. För ungdomar och unga vuxna är sociala aktiviteter, som att träffas och vara tillsammans med folk, se på och delta i folkliv och evenemang högt rankade. Vuxna och äldre söker både folkliv och ro, både natur och kultur. Sammanfattningsvis kan man säga att alla brukargrupper efterfrågar ett mycket brett register men att olika värden har olika vikt beroende på var i livscykeln man befinner sig. Sociotoparbete i andra städer och kulturer kommer att resultera i en annan begreppsapparat, just därför att värderingar är en kulturell och geografisk fråga. Begrepp ändras också över tiden eftersom värderingar dessutom är en sociokulturell fråga. Varje tid och varje plats är unik. PLATSEN Sociotopkartan Om varje plats är unik, med sina specifika förutsättningar och brukare, hur kan vi då planera? För att fånga platser och samtidigt få en överblick över ett större område, t.ex. en stadsdel, introduceras här begreppet sociotop och planeringsunderlaget Stockholms sociotopkarta. Sociotopmodellen utvecklas Begreppet sociotop introducerades först* i en arkitekturteoretisk uppsats av landskapsarkitekturstuderande Alexander Ståhle vid Institutionen för landskapsplanering SLU. Idén om begreppet kom från ett projektarbete med landskapsarkitekt Anders Sandberg på Stockholms stadsbyggnadskontor om rekreationen i Nationalstadsparken och behovet av att göra bredare och mer platsspecifika studier av utelivet i grönområdet. Sociotop definierades då preliminärt som en plats för människors aktiviteter och upplevelser. I rapporten Sociotop som redskap i grönområdesplanering (SBK 2000) redovisas den metodstudie som genomfördes inom Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma SAMS-projekt (Samhällsplanering med miljömål i Sverige). Här görs en ansats till sociotopkartering av sk. upplevelsevärden inom Stockholms del av Nationalstadsparken. * Begreppet sociotop har senare visat sig förekomma i socialpsykologen Lars Denciks forskning, då som beskrivning av barns sociala livsrum. Begreppet har även förekommit i den tyska landskapsarkitekten Werner Nohls forskning om olika stadstyper och deras sociala sammansättning. Båda forskarna intygar att det finns vare sig en allmän eller vetenskaplig definition av ordet och att de själva använt sociotop som egna hypoteser. Med stöd i samtida forskning av bl.a. Patrik Grahn och Ulla Berglund vid SLU, och med hjälp av intervjuer, observationer och litteraturstudier karterades åtta upplevelsevärden på var sin karta. Dessa kartor slogs sedan samman till en sk. sociotopkarta. Denna karteringsmetod har sedan använts som utgångspunkt för Regionplanekontorets rapport Upplevelsevärden sociala kvaliteter i Stockholmsregionens grönstruktur (2001), ett förslag till karteringsmodell för samtliga Stockholms gröna kilar. Stockholms sociotopkarta Stockholm grönkarta, och dess underlag biotopkartan och sociotopkartan, tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut 1996 om att inventera och klassificera stadens parker och grönområden. Förslaget till grönkarta godtogs av gatu- och fastighetsnämnden oktober 1999 och stadsbyggnadsnämnden mars Sociotopkartan för ytterstaden, som påbörjades redan 1996, slutfördes hösten Innerstaden karterades under I rapporten Sociotopkarta för parker och andra friytor i Stockholms innerstad (2002) beskrivs utförligt den metod som använts för sociotopkarteringen av hela staden. Här är en kortare sammanfattning i sex steg: 1. Kulturellt och geografiskt sammanhang Sociotopen definieras förslagsvis som en specifik plats användning och betydelse i en specifik kultur. Kulturen är i detta fall de som lever, bor eller arbetar, i Stockholms stad eller ett specifikt stadsdelsområde. Sociotophandboken 9

11 2. Friyteidentifiering Friytor, parker och grönområden delas in i tre typer: del i större friområde > 50 ha (äng, skog), enskild friyta 0,5-50 ha, bebyggelseområde med friytor < 0,5 ha. Bebyggelseområdena motsvarar i flesta fall tomten, d.v.s. detaljplanens kvartersmark. Friytetyperna avgränsas. Enskilda friytor och delar i friområden namnges på en underlagskarta för den kommande värderingen. 3. Expertvärdering Expertvärderingen (se kap. LIVET) grundas i kända forskningsresultat, förvaltningserfarenheter, expertmöten och observationer, av t.ex. en utbildad landskapsarkitekt. Observationer görs i större friområden och friytor 0,5-50 ha, under olika årstider och med stor uppmärksamhet, även på spår av aktivitet. De flesta värdena kan fångas här, men särskilt kulturmiljöer, landformer och viktiga gångstråk, som är svårt att få i brukarvärderingen. 4. Brukarvärdering Brukarvärderingen (se kap. LIVET) handlar om att fråga folk, många olika brukargrupper, och på många olika sätt. För Stockholms sociotopkarta användes en kombination av enkäter till vuxna och förskolepersonal, öppna möten, fokusgrupper med ungdomar och personliga intervjuer. Forskare och statistiker hjälper till med statistisk säkerhet och datakvalitet. Tjänstemän vid t.ex. stadsdelsförvaltningen hjälper med distribution, marknadsföring och lokal dialog. brukarvärderingar. Det handlar om att kritisera och väga materialet, där brukarna av princip har utslagsröst vid gränsfall då det ju är de som sociotopkartan ska representera. Sociala och kulturella värden: Frågan är: Vilka värdebegrepp är relevanta för människors vardagsliv utomhus, samt för stadsplaneringen? Denna utvärdering är kanske det mest kreativt intressanta i sociotoparbetet och beskrivs i första kapitlet LIVET. På kartan markeras kulturmiljöer av riksintresse med heldragen blå linje och kulturmiljö av kommunalt intresse med streckad blå linje. Värdefulla landformer som de definieras i Stockholms byggnadsordning karteras med blå skraffering. Värden av social karaktär (t.ex. lekplats, ro, folkliv) markeras med blå bokstavssymbol. Lokalt eller regionalt värde: Olika platser har olika upptagningsområde, vilket inte bara kan bero på storleken (t.ex. Grimstaskogen) utan också på alldeles särskilda värden (t.ex. utsikten vid Monteliusvägen). Därför har de värdefulla friytorna indelats i lokalt (för stadsdelens invånare) och regionalt (för alla Stockholmare) värdefulla. Platser med regionalt värde markeras med inramning. Riksintressanta platser är i princip de som karterats som kulturmiljö av riksintresse. 5. Syntes och kartering Den stora mängd information om olika friytors betydelse måste nu syntetiseras och komprimeras för att bli till ett planeringsbart kartunderlag, en sociotopkarta. Det finns en karta för varje stadsdelsområde inom Stockholms stad. Värdefulla friytor: Första frågan är: Vilka ytor är egentligen värdefulla? Här görs en noggrann avvägning och kritisk avgränsning av de ytor som i olika undersökningar visat sig vara av särskild betydelse, och som av denna anledning med högsta sannolikhet kommer att vara relevanta i en faktisk planeringssituation, t.ex. bli föremål för en konflikt. Sociotopkartans syfte är emellertid att undvika onödiga konflikter och främja en utvecklingsdiskussion. Dessa friytor >0,5 ha markeras med grönt. Nästa fråga är: Hur kopplas olika värden till specifika friytor (>0,5 ha)? Detta är en arbetsam process som innebär att jämföra platsspecifika expert- och Bebyggelseområden: Friytor mindre än 0,5 ha behandlas som del i bebyggelseområde. Dessa områden, vilka oftast utgör kvartersmark, delas in i fyra klasser beroende av deras täthet: 1.Ljusgrön: Mycket gles bebyggelse (>75% värde fulla friytor) Ex. Äppelviken 2.Gul: Gles bebyggelse (50-75% värdefulla friytor) Ex. Fredhäll 3.Orange: Tät bebyggelse (25-50% värdefulla fri ytor) Ex. Hammarbysjöstad 4.Brun: Mycket tät bebyggelse (< 25% värdefulla friytor) Ex. Östermalm 10 Sociotophandboken

12 Det skall nämnas att större grönytor som bedömts ha lågt bruksvärde som t.ex. ytor längs motorvägar har klassats i grupp 1. Industri- och hamnområden och stora parkeringsplatser klassades generellt i grupp 4, p.g.a. avsaknaden på värdefulla friytor för utevistelse och fritidsliv. Viktiga gångstråk: Gångstråk, gröna och grå, mellan och genom grönområden är av avgörande betydelse för hur de används och hur man rör sig i staden. Därför har ett slags stomnät för gångtrafiken markerats, med viktiga stråk i grönt och luckor i nätet (behov av gångstråk) med rött. Barrriärer: Område som används för transport eller terminaländamål, järnvägar och vägar med mer än 8000 fordon per dygn betraktas som barriärer för utevistelsen. De markeras i vitt på kartan. Planläggning: En allmänt värdefull friyta som inte är planlagd som parkmark eller offentlig plats, alternativt planlagd för annat ändamål (t.ex. gatumark) avgränsas med röd markering. 6. Uppdatering och kontroll En sociotopkarta är daterad. För att den ska vara aktuell och användbar behöver den ständigt prövas och uppdateras. Detta arbete görs dels av stadsdelsförvaltningen som har nära kontakt med stadsdelens invånare, förändringar i värderingar etc. De registrerar förändringar och rapporterar in till ansvarig för sociotopkartan på stadsbyggnadskontoret. I samband med olika planeringsprojekt prövas kartan och olika brukarundersökningar genomförs som ger ny kunskap. Stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret och stadsdelsförvaltningarna bidrar gemensam till att förädla sociotopkartans information över tid. Det är viktigt att det finns en samordnande person på stadsbyggnadskontoret. Kontakten med forskningen och media Den 23 november 2001 hölls ett seminarium med några forskare inom grönstruktur och planering. Deltagare var arkitekt Björn Malbert och landskapsarkitekt Elisabeth Lundgren-Alm från Chalmers, miljöpsykolog Maria Nordström från Stockholms universitet och landskapsarkitekt Gunilla Lindholm från SLU Alnarp, samt Anders Sandberg, Alexander Ståhle och Lars-Magnus Ejdeholm från stadsbyggnadskontoret. Sociotopkartan, dess teori och metod diskuterades. Några av slutsatserna var att sociotopbegreppet kan bli ett bättre begreppsredskap än de som tidigare använts för samma saker, d.v.s. friyta och grönyta etc., att begreppet skulle kunna bidra till att öka förståelsen och kunnandet kring platser och platser betydelse, platsers förändring och brukets förändring. Man betonade dialogen med medborgarna, särskilt i tidiga planskeden. Man tyckte det var viktigt visa att kartan inte är en ny restriktionskarta utan ett underlag för att söka samband, relationer och utvecklingspotentialer för att öka kvaliteten. GREENSCOM OCH COST 11 Sociotoparbetet har även bedrivits i kontakt med två större EU-finansierade forskarsamarbeten GREENSCOM (Communicating Urban Growth and Green) och COST 11 (Greenstructures and Urban planning), båda med forskare från hela Europa. Sociotoparbetet redovisades på GREENSCOM-konferensen i Helsingfors i juni 2000 och COST 11-konferensen i Milano i september Intresset har varit stort för stadsbyggnadskontorets utvecklingsarbete och texter om sociotopkartan publicerades i konferensernas rapporter. GREENSCOM-projektet har t.o.m. tagit sociotoparbetet och grönkartan som ett exempel som de särskilt utvärderat. De skriver positivt och hoppfullt i en rapport (2001):... As an instrument we can say that it (the greenmap) is: 1. Socially sustainable: Since its very intention is to enhance the significance of public structures, better public structures and services and their accessibility and work for empowerment of citizens. As a planning instrument it opens multiple fields of action. It is especially intended to make room for the users field of action, lifeworld wich means daily life, since it actively goes in search of lifeworld values and is intended for citizens to put to use in their daily life. It also implies new agencies. First of all the making of the greenmap requires collaboration between different experts. Secondly, it makes room for the citizens in the planning process, and this user agency is intended to be continuous, not one consultation. With what success these new agencies are realised should be visible within a short time. 2. Communicatively sustainable: It allows for mutliple fields of action, and diverse meanings. It also gives time, since it is not a once and for all mapping and evaluation, but an ongoing process. It is indeed meant for gaining a comprehensive view that has a significance at local level. Further more, it is intended to prevent deadlocks in communcation. 3. Ecologically sustainable: The stress of this instrument is on the local character of green and the cultural context where the instrument is applied. Especially the lifeworld approach to green is a network-oriented approach, as such ecologically sustainable. It is also meant to be combined with a more object-oriented approach (the ecological biotopemap) and a supposedly process-oriented appoach (the technical map on recycling). As a hole the greenmap seems to combine succesfully a role for the green both in the strategic approach of the instrument and in the cultural context where it is applied. Sociotophandboken 11

13 På konferenser Sociotoparbetet har också redovisats och diskuterats på några planeringskonferenser i Sverige: konferensen om biologisk mångfald i Göteborg hösten 2000 anordnad av Centrum för biologisk mångfald vid SLU, konferensen om tätortsnära natur i Göteborg vintern 2003 anordnad av Länsstyrelsen i Västra Götaland, samt det uppmärksammade stadsplaneringsseminariet Stockholm at Large 2 på Färgfabriken i Stockholm hösten I universitetsutbildningar Intresset har varit stort för sociotoparbetet från olika universitetsutbildningar. Modellen har föredragits på flertalet kurser vid Arkitekturskolan KTH, Institutionen för landskapsplanering SLU i Alnarp och Ultuna, Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet. I en uppsats från Stockholms universitet (Lind mfl. 2002) har sociotopkartorna för Södermalm prövats och fördjupats i en studie av ungdomars mötesplatser i staden. Den bekräftar parkernas betydelse både som mötesplatser, t.ex. Björns trädgård, Nytorget och platser för avskildhet, t.ex. Vita bergsparken, Tantolunden. I sin sammanfattning skriver de Vi tror att sociotopkartan kan bli ett framtida redskap för att lyckas bevara kvaliteter i ett område som man idag annars kan missa.. I media Förutom de artiklar i lokalpressen som uppmärksammade stadsdelarnas enkäter och dialogen tyck om dina parker! publicerades en längre artikel om kommunens förtätningsstrategier och friyteplanering i morgontidningen DN:s På Stan-bilaga den 24 November Artikeln recenserade den markinventering av byggbar mark som genomförts i innerstaden av Gatu- och fastighetskontoret, den sk. Gluggutredningen. Här lyftes sociotopkartan fram som ett potentiellt redskap för att diskutera olika värden i den obebyggda marken, gluggarna. Journalisten använde uttryck som sociotopiska ambitionerna stora sociotopiska värden en mångfacetterad sociotop. Detta skulle kunna ses som en bekräftelse på sociotopkartans och kanske t.o.m. sociotopbegreppets framtida potential. I andra städer Regionplane- och trafikkontorets rapport Upplevelsevärden som använt sociotopmodellen föreslår att den används för samtliga kommuner i Stockholmsregionen. Modellen har också spridits till andra städer. Under 2002 och 2003 har flera svenska kommuner inlett arbete med en sociotopkarta med Stockholms modell som förebild: Luleå, Halmstad, Hedemora, Oxelösund, Alingsås, Helsingborg samt Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Ett nystartat forskningsprojekt om Helsingfors stadsnära skogar Neighborwoods har bestämt att delvis använda sociotopkartor. Slutligen användes modellen i ett examensarbete vid SLU (och Minor Field Study för SIDA) under våren 2003 om barns lekmiljöer i staden Bagamoyo, Tanzania. STRATEGI Mål och riktlinjer Det finns flera internationella och nationella dokument som ställer krav på planering för hållbar utveckling och dialog. FN:s handlingsprogram Agenda 21, som Sverige antog 1992, är ett sådant. Likaså Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som bl.a. kräver barns rätt till lek, vila och fritid. Nationella mål och riktlinjer 1999 fick Sverige 15 nationella miljömål, där ett heter God bebyggd miljö. Här står bl.a att Naturoch grönområden i och i närheten av tät bebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek.. Regeringen har också föreslagit 18 nationella mål för folkhälsan (Prop. 2002/03:35). Mål nr 6 föreslås vara Tillgängliga grönområden för rekreation. Här påtalas särskilt behovet av bullerfria och säkra grönområden i närheten av bostadsområden, stimulerande förskole- och skolgårdar för barn och bra utemiljöer vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Boverket föreslår i sin handbok Gröna områden i planeringen (1999), med stöd i de nationella målen, riktlinjer för hur en god tillgång på rekreationsmöjligheter bör uppnås. De är hämtade från Nordiska ministerrådets rapport Friluftsliv trenger mer enn arealer (1996) och liknar i sin princip EU:s arbete med European common indicators. Riktlinjerna är i grunden kvantitativa och föreskriver minsta grönytestorlek, med visst kvalitativt innehåll, inom minsta avstånd. Om dessa normer går det att ha mycket invändningar, t.ex. är de inte anpassade till tätortsstorlek, lokala förhållanden, stadstyp (villaområden eller kvartersstad). Gäller dessa mått hela Sverige, Norden, Europa? 12 Sociotophandboken

14 Närparken (med grön oas, lekplats) inom 50 meter Lokalparken (med grön oas, bollspel) minst 0,3-0,6 ha inom 200 meter Stadsdelsparken (med natur, vatten, bollspel, mötesplats) minst ha inom 500 meter Friarealer >1000 ha med en täckningsgrad på m2/invånare Sammanfattning av Boverkets riktlinjer Stockholms planeringsriktlinjer Faktum är ju att varje stad har sin specifika karaktär och lokalkultur. På ett övergripande plan fångas detta i Stockholms översiktplan. Här finns allmänna råd om att varje stadsdel skall erbjuda områden för närrekreation som har gott lokalklimat och som är fria från störningar. Områdena skall vara lämpliga för lek, motion, avkoppling, samvaro och skönhetsupplevelser och kunna fungera som mötesplats och för nöjes- och festarrangemang. Karaktärisering av olika stadsdelar och förhållningssätt ger i byggnadsordningen viss vägledning. Viktiga utgångspunkter finns också i Stadens integrationsprogram och tillgänglighetsprogrammet Stockholm en stad för alla. Men arbetet med Stockholms grönkarta och delarna om sociala och kulturella värden, Sociotopkartan, har inneburit en nödvändig fördjupning i landskapsbild och lokalkultur inom Stockholms friytor och grönområden. Remissförslaget till Stockholms parkprogram grundar sig i stora delar på arbetet med grönkartan. Parkprogrammet beskriver hur grönstrukturanalyser bör integreras i planprogram, detaljplanering, parkplaner, parkprojekt och MKB. Det handlar om en analys före av förutsättningarna och en efter på plan-/ projektförslagets konsekvenser. En grönstrukturanalys innefattar analyser av ekologi, landskapsbild m.m. och framförallt analys av parktillgången, d.v.s. tillgången på sociala värden i friytor och grönområden. Riktlinjer för god parktillgång Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har tagits fram med stöd i samtida forskning (Grahn, Berglund), europeiska, nordiska, nationella och regionala rekommendationer, samt omfattande lokala studier (se kap. LIVET). De bör betraktas som tillförlitliga och nödvändiga redskap i stadsplaneringen och torde också vara en god definition på det nationella miljömålet God bebyggd miljö för Stockholms friytor och grönstruktur. Parkprogrammet pekar ut två sätt för att analysera parktillgången : kvantitativt och kvalitativt. Båda analyserna kan genomföras med hjälp av Stockholms sociotopkarta och är nödvändiga för att komma fram till vad ett stadsområde kräver för mängd och typ av parker och friytor. Riktlinjer för tillgång och tillgänglighet Den kvalitativa analysen av parktillgången är principiellt den viktigaste. Det är ju kvaliteter som människor efterfrågar, inte ytor i sig, även om olika kvaliteter kräver yta. Olika brukare har dock olika krav, som nämnts i kapitlet LIVET, men de har också olika möjligheter att förflytta sig. Barn, särskilt förskolebarn, är mycket känsliga för trafikbarriärer. De leker främst inne på lekplatser eller i grönytor nära hemmet eller förskolan. Låg- och mellanstadiebarn rör sig längre men har begränsad orienteringsförmåga. Ungdomar och vuxna är ofta mycket rörliga. Äldre och funktionshindrade har liten räckvidd och kan ha svårt med trafikbarriärer. Med denna kunskap grundad i både samtida forskning och framförallt det lokala sociotoparbetet i Stockholm (se kap. LIVET) föreslår Parkprogrammet riktlinjer för planeringen för den kvalitativa parktillgången. Dessa kvalitativa riktlinjer gäller alla stadstyper in om Stockholms stad. Mycket nära inom ca 200 m grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen Nära inom ca 500 m blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick En bit bort inom 1-2 km bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulkaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, torghandel, vattenkontakt, vild natur, uteservering, utsikt Kvalitativ parktillgång (inom gångavstånd) Faktum är ju att kvaliteter tar plats. En tumregel för dimensionering av den offentliga parkmarken utifrån kvalitetskraven ovan kan vara följande matris, som är baserad på Boverkets allmänna riktlinjer: Sociotophandboken 13

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

EXEMPEL Planer, projekt och platser

EXEMPEL Planer, projekt och platser EXEMPEL Planer, projekt och platser Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har redan (hösten 2003) prövats inom flertalet park- och stadsplaneringsprojekt. Konsultföretag inom den privata sektorn

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan

Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Nätverket Trädplan Göteborgs yttrande angående Göteborgs Grönplan Trädplan Göteborg välkomnar Park- och naturnämndens beslut att upprätta inriktnings- och planeringsdokumentet Göteborgs grönplan. En strategi

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till Vindpropellern AB DNR 2013-513-01600 Sida 1 (6) 2013-10-22 Handläggare Margareta Catasús 08-508 260 62 Till Exploateringsnämnden 2013-11-14 Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Farsta 2:1 i Hökarängen till

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel.

2010-05-04. Som ni alla vet har våra tätortnära naturområden en mängd olika värden. Jag ska nämna några exempel. Promemoria 2010-05-04 Miljödepartementet Tal av Statssekreterare Elisabet Falemo vid konferensen Storstadsnatur i Stockholm den 4 maj 2010 Stockholm är en av världens rikaste huvudstäder. Det beror till

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i RUFS 2010, den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, är att vi ska bli

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Detaljplan för område vid Västerled

Detaljplan för område vid Västerled SIDAN 1 Detaljplan för område vid Västerled Samrådsmöte 17 maj 2011 Kvällens upplägg Presentation av stadens och byggherrarnas representanter Information om planprocessen Bromma i Stockholms nya översiktsplan

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal

Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal YIMBY Yes In My BackYard. 2009-08-24 Diarienummer: 2007-36164 2009:15 Yttrande om förslag till detaljplan för kv. Fredriksdal - Inledning YIMBY välkomnar att utbyggnaden av Hammarby Sjöstad fortsätter.

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap

Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Stadsbyggnadskvaliteter i Malmö, Gynnar byggemenskap Josephine Nellerup Planeringsarkitekt FRP/MSA PLANCHEF Stadsbyggnadskontoret Josephine.nellerup@malmo.se PRIOTERADE INRIKTNINGAR Regional motor för

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av Att kunna styrketräna utomhus vore skönt! Skulle man inte kunna sätta upp några träningsredskap vid pulkabacken! Pålsundsparken, Stockholm Hornsbergs Strandpromenad,

Läs mer

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter) STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) 2013-01-21 Handläggare: Julia Nedersjö Tfn 08-508 27 585 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan 2015-04-30 MEDBORGARDIALOG - SAMRÅDSHANDLING Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan Samrådshandlingen upprättad i april 2015 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA

Läs mer

kort sagt Planera med miljömål!

kort sagt Planera med miljömål! Planera med miljömål! kort sagt Nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar och en bibehållen god miljö, hur går det ihop? Kan

Läs mer

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter).

Startpromemoria för planläggning inom fastigheten Gubbängen 1:1 i stadsdelen Farsta (cirka 40 st studentlägenheter). Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (8) 2014-02-24 Handläggare Mattias Olsson Telefon 08-508 27 261 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för planläggning inom fastigheten

Läs mer

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter.

Plandata Planområdets läge och areal Planområdet är beläget norr och väster om Segelvägen i stadsdelen Dalgången och omfattar c:a 6000 kvadratmeter. DNR C 2/2003 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR OMRÅDE VID SEGELVÄGEN omfattande del av fastigheten Oxelö 8:20 Oxelösunds kommun, Södermanlands län PLANBESKRIVNING Planens syfte och

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6)

BURLÖVS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Planutskott Sammanträdesdatum 2012-05-24 Sida 1 (6) Plats och tid Beslutande Lilla sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv kl. 9.00 10.20 Katja Larsson (S), ordförande Lars-Erik Wollmér (S) Lars Johnson (M)

Läs mer

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo. Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan

Läs mer

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING

Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för Blåklockan mm Planbeskrivning 1(4) Detaljplan för Blåklockan mm inom Prästängen, Arvika kommun PLANBESKRIVNING Handlingar Planen omfattar följande handlingar: 1. Planbeskrivning 2. Genomförandebeskrivning

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende

GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE. Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende GULDMYNTSGATAN - WOODEN IT BE NICE Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende Smart Housing för unga - en temadag om framtidens boende ALTERNATIV PUNKTHUS ALTERNATIV LAMELLHUS DETALJPLAN

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN Planenheten DP 353 ONS 46/2003 214 P L A N B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Sicklaön 369:37, hus nr 9 Nacka Strand, Nacka kommun Upprättad på Planenheten i mars 2005 Enkelt planförfarande

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION

Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION Grönstrukturprogram för Växjö stad 2013. POPULÄRVERSION 1 l PARKER, NATUROMRÅDEN OCH SJÖAR är några av Växjös största kvaliteter. De spelar en stor roll vid val av boplats, besöksmål och lokaliseringsort

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21

Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21. Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län. SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214. Fastighet Smälteryd 2:21 SAMRÅDSHANDLING Diarienummer PBN 2009/0324 214 Detaljplan för SMÄLTERYD 2:21 Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Fastighet Smälteryd 2:21 Upprättad 2009-12-16 Planarkitekt Åsa Svensson Plantekniker

Läs mer

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné

Förslag till beslut i stadsdelsnämnden Majorna-Linné Tjänsteutlåtande Utfärdat 2011-03-31 Diarienummer N135-0054/11 Utvecklingsavdelningen Ilona Stehn Telefon 365 80 00 (vxl) E-post: fornamn.efternamn@majornalinne.goteborg.se Yttrande angående program för

Läs mer

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar

Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar Innehållsförteckning Program för utveckling av Örebros västra stadsdelar...3 Övergripande mål...3 Huvudmål...3 1. Attraktiva stads- och boendemiljöer...3

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 augusti 2014 MN 2014-1147 SB 2014/755.807 1 (5) HANDLÄGGARE Samhällsbyggnadsnämnden Miljönämnden Remiss: Förslag till förordning om riktvärden för trafikbuller yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området.

2. Exploateringsnämnden begär att stadsbyggnadsnämnden upprättar detaljplan för området. Monica Almquist Avdelningen för Projektutveckling Telefon: 08-508 262 52 monica.almquist@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2012-08-23 Markanvisning för bostäder och tennishall inom fastigheten Stadshagen

Läs mer

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området.

Släpvagnsparkering och ett möjligt stop för husbilar, kan anordnas i området. Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB Trygghetsboende, Täby. Arkitekter Engstrand och Speek AB 5 Området sydväst om stationsområdet fräschas upp och förses med nya bostäder och vägen

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER

INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2014-15... 4 1. STUDIERESA... 4 2. MARKNADSFÖRING... 4 3. KILINVENTERING... 5 4. VANDRINGSLEDER... 5 MÖTESSCHEMA 2014... 6 2 Inledning

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

DEN GRÖNA PROMENADSTADEN

DEN GRÖNA PROMENADSTADEN DEN GRÖNA PROMENADSTADEN En strategi för utveckling av Stockholms parker och natur Tillägg till Stockholms översiktsplan Promenadstaden Utställningsförslag maj 2013 UTSTÄLLNING Utställning av Den gröna

Läs mer

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision

Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys av projektgruppen Ord&Bilds planvision Urbana analyser & strategisk design 2005-12-06 2 Södra Älvstranden Stadsstrukturanalys Innehåll INLEDNING 7 Uppdraget Medverkande

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1

SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE 1 SAMMANSTÄLLNING DIALOGMÖTE KRONANDALEN MED OMGIVNINGAR Datum 50423 Plats Spirans förskola Deltagare Boende och intressenter i Kronandalen, Luleå kommun Processledare Strategisk Arkitektur DIALOGMÖTE _

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Folkets Park Linköping

Folkets Park Linköping Folkets Park Linköping - från kulturmiljö till bostadsområde Magnus Rönn KTH/A + Kulturlandskapet Konferens om kompensa2onsåtgärder, Göteborg, 1-2 december 2014 Innehåll Forskningsprojektet - metoder Fallstudien

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Bostadsnära natur. inspiration & vägledning

Bostadsnära natur. inspiration & vägledning Bostadsnära natur inspiration & vägledning Bostadsnära natur - inspiration & vägledning Boverket augusti 2007 Titel: Bostadsnära natur - inspiration & vägledning Utgivare: Boverket augusti 2007 Upplaga:

Läs mer