SOCIOTOPHANDBOKEN SBK 2003:2. Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIOTOPHANDBOKEN SBK 2003:2. Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET."

Transkript

1 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan STADSBYGGNADS KONTORET Sociotophandboken SBK 2003:2 1

2 SOCIOTOPHANDBOKEN Planering av det offentliga uterummet med Stockholmarna och sociotopkartan The Sociotop Guide Planning Public Open Space with Stockholmers and the Sociotop Map LIVET OLIKA VÄRDEN OCH BRUKARE... 4 Expertvärdering... 4 Brukarvärdering... 4 Olika värden och brukargrupper... 8 PLATSEN SOCIOTOPKARTAN... 9 Stockholms sociotopkarta... 9 Kontakten med forskningen och media I andra städer STRATEGI MÅL OCH RIKTLINJER Riktlinjer för god parktillgång Planering och avvägningar Bättre planering! Bättre design! EXEMPEL PLANER, PROJEKT OCH PLATSER Planprojekt Parkprojekt Bra platser BILAGA 1: ENKLA PLANERINGSMÅTT BILAGA 2: GENOMFÖRDA BRUKARUNDERSÖKNINGAR Sociotophandboken 1

3 2 Sociotophandboken

4 Sammanfattning Handboken sammanfattar Stockholms stads undersökningar om Stockholmarnas vardagsliv utomhus i parker, naturområden och andra friytor, som torg, kajer m.m. Sociotopmodellen och arbetet med Stockholms sociotopkartan förklaras med fokus på olika brukare, värden och platser. Den samtida stadsplaneringens behov av nya dialogformer och förtätningsstrategier diskuteras. Begreppet tillgång (på värden, ytor m.m.) i relation till tillgänglighet, trygghet och trivsamhet föreslås som grund för nya planeringsriktlinjer. Slutligen diskuteras möjliga scenarier för Stockholms utveckling med planeringsexempel och goda platser. Rapporten illustreras med bilder av Stockholms mångskiftande uteliv. Inledning Att Stockholms utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet bekräftas ständigt i massmedia, kommunala beslut, samråd och olika brukarundersökningar. Stockholmarna vill ha sina oaser för samvaro, avkoppling, lek och naturupplevelser i sitt vardagsliv. Rymd och vatten ger också staden skönhet och identitet, Stockholm - beauty on water. Dessutom bidrar grönskan till att stadsluften renas och syresätts. Allt detta gör staden attraktivare som livsmiljö, vilket i sin tur utgör grunden för markvärden och ekonomisk tillväxt. Människor och företag dras till Stockholm för att här, vid sidan av arbete, nöjen och service, också finns tillgång till bra platser, parker och natur. När stadens attraktion skapar tryck på tillväxt och förtätning talas det ofta om att det knapras på utemiljö och grönområden, och att dessa måste bevaras. Det uppstår en polarisering mellan upprörda stadsbor och intresseorganisationer och initiativrika byggare och planarkitekter. Den låsta dialogen skapar en utdragen och dyr planprocess både för byggare och kommun. Tveksamt är om denna planering ger en vettig stadsmiljö på lång sikt. Stockholms park- och naturverksamhet har en lång tradition av brukardialog. Den har förts som en dialog för brukarinflytande och påverkat parkpolitiska beslut. Den har också förts som en dialog för brukarmedverkan och direkt påverkat skötsel och utformning av parker och natur. Parkenheterna har dessutom under många decennier arbetat med omfattande drifts- och besöksstatistik t.ex. i parkleken, i parkteater och evenemangsverksamheterna, för att beakta brukarönskemål och åsikter om grönområdena. Återkommande kommunala och vetenskapliga parkundersökningar bekräftar att brukardialogen kan påverka såväl den politiska värderingen av park- och naturmarken som sättet att prioritera inom parkverksamheten. Parkverksamhetens brukardialog trappades dock successivt ned i början av 1990-talet samtidigt som exploateringen av parker och naturmark ökade. Protesterna mot att allt mer grönytor togs i anspråk i detaljplaneringen ledde till överklaganden av detaljplaneförslag och förseningar i bostadsbyggandet i en så stor omfattning, att kommunfullmäktige 1996 beslutade att ny byggnation i första hand ska ske på redan exploaterad mark och inte i parker och värdefulla grönområden. Stadsbyggnadskontoret fick i uppgift att utarbeta en strategi för hur stadstillväxten kunde kombineras med skydd och utveckling av stadens park- och naturvärden. För att undersöka vad stockholmarna anser vara betydelsefulla park- och naturvärden och var dessa värden finns i stadsbygden i dagsläget, påbörjades ett omfattande inventerings- och klassificeringsarbete Dessutom påbörjades en ny dialog med medborgarna om park- och naturvärden inom ramen för stadens Agenda 21-arbete. Sammantaget resulterade detta i Stockholms sociotopkarta samt några enkla planeringsriktlinjer i stadens föreslagna parkprogram. Kartan och riktlinjerna är så utformade att de främjar en utveckling av park- och naturmarken samtidigt som de möjliggör förtätning och stadstillväxt. Den stora poängen är att riktlinjerna genom sociotopkartan knyter stadsbornas verklighet och planerarverkligheten närmare varandra. Ett kunskapsstöd i stadsplaneringen som lämnar öppet för dialog och kreativa lösningar! Maria Nordström Anders Sandberg Alexander Ståhle (redaktör) Stockholm 7 augusti 2003 Sociotophandboken 3

5 LIVET Olika värden och brukare Att utemiljö, parker och natur är en viktig del i stadslivet och stadsbornas faktiska och upplevda hälsa bekräftas kontinuerligt av både vetenskapliga och kommunala undersökningar. Den sociotopmodell som beskrivs i denna rapport har självklart utarbetats med utgångspunkt från erkänd nationell och internationell forskning. Svenska forskare som Ulla Berglund, Ulla Jergeby och Patrik Grahn har visat hur mångskiktat livet i stadens grönområden är. Kuller & Kuller, Roger Ulrich och Ingmar Norling har visat hur närheten till grönska och natur påverkar hälsan. Gunilla Lindholm, Pia Björklid, Maria Nordström och Maria Kylin har visat barnens behov av gröna lekmiljöer. För att nämna några. Internationella forskare som har haft stor betydelse inom park- och stadsrumsforskningen är t.ex. Jan Gehl, William Whyte, Kevin Lynch och Bill Hillier. Inom EU:s femte ramprojekt pågår det omfattande projektet Green space som beskriver invånarnas användning av grönområden och parker i England, Holland, Finland och Spanien. Expertvärdering Med expertvärdering menas att kommunens experter genom observationer och med sin erfarenhet bedömer olika platsers användning och sociala värden. Omfattande observationer har genomförts i alla Stockholms friytor (större än 0,5 ha) vid minst två årstider med hjälp av ett flerdimensionellt observationsprotokoll. Systematiskt genomförda observationer av detta slag har genomförts sedan Annan expertkunskap som varit viktig i studiet av Stockholmarnas stadsliv utomhus är Gatu- och fastighetskontorets gångtrafikräkningar samt de sk. Space Syntax studier som gjorts för enstaka stadsdelar av arkitekt Lars Marcus vid KTH. För att fånga den kulturhistoriska aspekten har erkända parkhistoriker som Catarina Nolin och Maria Flink tillsammans med Stadsmuseet tagit fram de kulturmiljöer som har betydelse får stadens historia och skönhet. Även stadens ekologer har varit med i detta arbete genom att bidra med sin kunskap om var det finns upplevelserik och värdefull natur. All denna expertkunskap har utgjort grunden i studiet av parker, natur och friytor i Stockholm. Till detta måste nu läggas brukarnas egna uttalade värderingar. Brukarvärdering Här redogörs i sammanfattad form de brukarundersökningar som genomförts av och inom Stockholms stad. I bilaga 2 finns utförligare beskrivningar av dessa undersökningar. Från tre förberedande undersökningar i Hässelby, Rinkeby och Östbergahöjden kunde konstateras att det var barn och ungdomars friytor som i första hand var i farozonen vid förtätningsplaneringen. Därför lät gatu- och fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret utarbeta en Handbok år 1996, som sedan utgjort grunden för senare undersökningar av kvaliteterna i barns närmiljöer. Senare undersökningar har breddat dialogen om stadsbornas parkbruk, till att innefatta vuxna och äldre, samt även innerstaden. Enkäter, fokusgrupper och intervjuer har baserats på fyra grundfrågor: 1) Vilken är din favoritplats? 2) Vilka kvaliteter har den? 3) Vilka brister har den? 4) Hur är tillgängligheten till platsen? Utifrån dessa enkla frågor ger kunskap om människors preferenser i utemiljön men framförallt vilka platser som dessa preferenser anknyter. Frågan om tillgänglighet ger kunskap om avstånd och barriärer, och huruvida vissa platser och kvaliteter är värda en längre resa eller besvär för att nå. 4 Sociotophandboken

6 Sociotophandboken 5

7 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN 6 Sociotophandboken

8 OMRÅDE PUBLIKATION BRUKARE o. METOD VÄRDEN Sociotophandboken 7

9 Olika värden och brukargrupper Både expertvärderingen och brukarundersökningarna visar att stadsbornas användning av närmiljöer, parker och naturområden sker regelbundet. De stora användarna är barn- och ungdomsgrupper, familjer och pensionärer. Områdena används dels individuellt och för olika slags aktiviteter, dels i grupp och som del i organiserade besök och med program för vistelsen utomhus. Förskolor och skolor använder regelbundet och året runt natur- och grönområden i sina verksamheter och förflyttar sig mellan olika typer av grönområden i hela stadsbygden beroende på områdenas kvaliteter och möjligheter för aktiviteter av olika slag vid olika årstider. Resultaten pekar på att ju fler värden man har tillgång till i närmiljön, desto oftare används den och desto mer använder man parker och natur också på sin fritid och på större avstånd från bostaden. Såväl bostadens närmiljö som närhet till parker och grönområden är viktiga. Tillgänglighet är således förutsättningen för att en plats skall användas och bli värdefull. Undersökningarna visar också att trygghet och trivsel är sådana grundläggande förutsättningar. Undersökningarna har resulterat i ett antal värdebegrepp, som motsvarar de livskvaliteter med vilka Stockholmarna beskriver Stockholms utemiljö, parker och natur. För att vara representativa och samtidigt användbara i stadsplaneringen har begreppen noga valts och avgränsats. Viktiga kriterier har varit vardaglighet och lagom begreppsrymd. De får ej vara överlappande eller dubbeltydiga. Självklart har det funnits en stor mängd olika begrepp i olika undersökningar i olika stadsdelar men begreppsanalysen har gett en tydlig bild av de som är mest centralt och viktigt för Stockholmarna. Värdebegrepp i Stockholms sociotopkarta är: Landform - grönska eller natur av betydelse för landskapsbilden Lekplatslek - barns lek på lekplats Löpträning - iordningställt och belyst motionsspår Naturlek - barns möjlighet till lek i natur Odling - odla i koloniträdgårdar eller odlingslotter Parklek - bemannad lekplats Picknick - samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad Promenader - flanerande, strövande, hundrastning, joggning, motionscykling och inlines Ridning - rida och att titta på hästar Ro - avkoppling och upplevelsen av avskildhet och tystnad Skate - skateåkning i ramp eller på mark Skidor - åka skidor på längden Skogskänsla - upplevelsen av stor tyst skog Skridsko - åka skridskor Sitta i solen - en plats att sitta i solen Torghandel - livlig torghandel Uteservering - café eller kiosk med uteservering Utsikt - överblick över landskapet samt känslan av rymd Vattenkontakt - kontakt med större vattenyta. Vild natur - upplevelsen av naturens vildhet och artrikedom Dessa skulle kunna grupperas i några huvudkategorier: fysisk aktivitet (t.ex. bollspel, promenad), social aktivitet (t.ex. folkliv, ro), vatten (t.ex. bad, vattenkontakt), skönhet (t.ex. kulturmiljö, utsikt), natur (t.ex. grön oas, vild natur) och lek (t.ex. lekplatslek, naturlek). Att gruppera värden för brukargrupper är inte självklart enkelt. Leken är barns Backåkning - Åka pulka eller skidor i backe Bad - badupplevelser och vattenlek Blomprakt - rik blomning och trädgårdsodling Bollspel - bollspel och bollek Båtliv - aktivt båt- och kajliv Djurhållning - aktivt lantbruk, 4H och djur i parklek Evenemang - plats för teater- musik- och motionsevenemang eller festivaler Folkliv - viktig mötesplats, ofta många människor och myllrande folkliv Golf - långgolf, kompaktgolf, bangolf och discgolf Grön oas - rum med grönskande golv och väggar Kulturmiljö - plats med kulturhistoriska värden 8 Sociotophandboken

10 speciella sätt att utforska sin omgivning och att göra sig hemmastadd i den. För ungdomar och unga vuxna är sociala aktiviteter, som att träffas och vara tillsammans med folk, se på och delta i folkliv och evenemang högt rankade. Vuxna och äldre söker både folkliv och ro, både natur och kultur. Sammanfattningsvis kan man säga att alla brukargrupper efterfrågar ett mycket brett register men att olika värden har olika vikt beroende på var i livscykeln man befinner sig. Sociotoparbete i andra städer och kulturer kommer att resultera i en annan begreppsapparat, just därför att värderingar är en kulturell och geografisk fråga. Begrepp ändras också över tiden eftersom värderingar dessutom är en sociokulturell fråga. Varje tid och varje plats är unik. PLATSEN Sociotopkartan Om varje plats är unik, med sina specifika förutsättningar och brukare, hur kan vi då planera? För att fånga platser och samtidigt få en överblick över ett större område, t.ex. en stadsdel, introduceras här begreppet sociotop och planeringsunderlaget Stockholms sociotopkarta. Sociotopmodellen utvecklas Begreppet sociotop introducerades först* i en arkitekturteoretisk uppsats av landskapsarkitekturstuderande Alexander Ståhle vid Institutionen för landskapsplanering SLU. Idén om begreppet kom från ett projektarbete med landskapsarkitekt Anders Sandberg på Stockholms stadsbyggnadskontor om rekreationen i Nationalstadsparken och behovet av att göra bredare och mer platsspecifika studier av utelivet i grönområdet. Sociotop definierades då preliminärt som en plats för människors aktiviteter och upplevelser. I rapporten Sociotop som redskap i grönområdesplanering (SBK 2000) redovisas den metodstudie som genomfördes inom Boverkets och Naturvårdsverkets gemensamma SAMS-projekt (Samhällsplanering med miljömål i Sverige). Här görs en ansats till sociotopkartering av sk. upplevelsevärden inom Stockholms del av Nationalstadsparken. * Begreppet sociotop har senare visat sig förekomma i socialpsykologen Lars Denciks forskning, då som beskrivning av barns sociala livsrum. Begreppet har även förekommit i den tyska landskapsarkitekten Werner Nohls forskning om olika stadstyper och deras sociala sammansättning. Båda forskarna intygar att det finns vare sig en allmän eller vetenskaplig definition av ordet och att de själva använt sociotop som egna hypoteser. Med stöd i samtida forskning av bl.a. Patrik Grahn och Ulla Berglund vid SLU, och med hjälp av intervjuer, observationer och litteraturstudier karterades åtta upplevelsevärden på var sin karta. Dessa kartor slogs sedan samman till en sk. sociotopkarta. Denna karteringsmetod har sedan använts som utgångspunkt för Regionplanekontorets rapport Upplevelsevärden sociala kvaliteter i Stockholmsregionens grönstruktur (2001), ett förslag till karteringsmodell för samtliga Stockholms gröna kilar. Stockholms sociotopkarta Stockholm grönkarta, och dess underlag biotopkartan och sociotopkartan, tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut 1996 om att inventera och klassificera stadens parker och grönområden. Förslaget till grönkarta godtogs av gatu- och fastighetsnämnden oktober 1999 och stadsbyggnadsnämnden mars Sociotopkartan för ytterstaden, som påbörjades redan 1996, slutfördes hösten Innerstaden karterades under I rapporten Sociotopkarta för parker och andra friytor i Stockholms innerstad (2002) beskrivs utförligt den metod som använts för sociotopkarteringen av hela staden. Här är en kortare sammanfattning i sex steg: 1. Kulturellt och geografiskt sammanhang Sociotopen definieras förslagsvis som en specifik plats användning och betydelse i en specifik kultur. Kulturen är i detta fall de som lever, bor eller arbetar, i Stockholms stad eller ett specifikt stadsdelsområde. Sociotophandboken 9

11 2. Friyteidentifiering Friytor, parker och grönområden delas in i tre typer: del i större friområde > 50 ha (äng, skog), enskild friyta 0,5-50 ha, bebyggelseområde med friytor < 0,5 ha. Bebyggelseområdena motsvarar i flesta fall tomten, d.v.s. detaljplanens kvartersmark. Friytetyperna avgränsas. Enskilda friytor och delar i friområden namnges på en underlagskarta för den kommande värderingen. 3. Expertvärdering Expertvärderingen (se kap. LIVET) grundas i kända forskningsresultat, förvaltningserfarenheter, expertmöten och observationer, av t.ex. en utbildad landskapsarkitekt. Observationer görs i större friområden och friytor 0,5-50 ha, under olika årstider och med stor uppmärksamhet, även på spår av aktivitet. De flesta värdena kan fångas här, men särskilt kulturmiljöer, landformer och viktiga gångstråk, som är svårt att få i brukarvärderingen. 4. Brukarvärdering Brukarvärderingen (se kap. LIVET) handlar om att fråga folk, många olika brukargrupper, och på många olika sätt. För Stockholms sociotopkarta användes en kombination av enkäter till vuxna och förskolepersonal, öppna möten, fokusgrupper med ungdomar och personliga intervjuer. Forskare och statistiker hjälper till med statistisk säkerhet och datakvalitet. Tjänstemän vid t.ex. stadsdelsförvaltningen hjälper med distribution, marknadsföring och lokal dialog. brukarvärderingar. Det handlar om att kritisera och väga materialet, där brukarna av princip har utslagsröst vid gränsfall då det ju är de som sociotopkartan ska representera. Sociala och kulturella värden: Frågan är: Vilka värdebegrepp är relevanta för människors vardagsliv utomhus, samt för stadsplaneringen? Denna utvärdering är kanske det mest kreativt intressanta i sociotoparbetet och beskrivs i första kapitlet LIVET. På kartan markeras kulturmiljöer av riksintresse med heldragen blå linje och kulturmiljö av kommunalt intresse med streckad blå linje. Värdefulla landformer som de definieras i Stockholms byggnadsordning karteras med blå skraffering. Värden av social karaktär (t.ex. lekplats, ro, folkliv) markeras med blå bokstavssymbol. Lokalt eller regionalt värde: Olika platser har olika upptagningsområde, vilket inte bara kan bero på storleken (t.ex. Grimstaskogen) utan också på alldeles särskilda värden (t.ex. utsikten vid Monteliusvägen). Därför har de värdefulla friytorna indelats i lokalt (för stadsdelens invånare) och regionalt (för alla Stockholmare) värdefulla. Platser med regionalt värde markeras med inramning. Riksintressanta platser är i princip de som karterats som kulturmiljö av riksintresse. 5. Syntes och kartering Den stora mängd information om olika friytors betydelse måste nu syntetiseras och komprimeras för att bli till ett planeringsbart kartunderlag, en sociotopkarta. Det finns en karta för varje stadsdelsområde inom Stockholms stad. Värdefulla friytor: Första frågan är: Vilka ytor är egentligen värdefulla? Här görs en noggrann avvägning och kritisk avgränsning av de ytor som i olika undersökningar visat sig vara av särskild betydelse, och som av denna anledning med högsta sannolikhet kommer att vara relevanta i en faktisk planeringssituation, t.ex. bli föremål för en konflikt. Sociotopkartans syfte är emellertid att undvika onödiga konflikter och främja en utvecklingsdiskussion. Dessa friytor >0,5 ha markeras med grönt. Nästa fråga är: Hur kopplas olika värden till specifika friytor (>0,5 ha)? Detta är en arbetsam process som innebär att jämföra platsspecifika expert- och Bebyggelseområden: Friytor mindre än 0,5 ha behandlas som del i bebyggelseområde. Dessa områden, vilka oftast utgör kvartersmark, delas in i fyra klasser beroende av deras täthet: 1.Ljusgrön: Mycket gles bebyggelse (>75% värde fulla friytor) Ex. Äppelviken 2.Gul: Gles bebyggelse (50-75% värdefulla friytor) Ex. Fredhäll 3.Orange: Tät bebyggelse (25-50% värdefulla fri ytor) Ex. Hammarbysjöstad 4.Brun: Mycket tät bebyggelse (< 25% värdefulla friytor) Ex. Östermalm 10 Sociotophandboken

12 Det skall nämnas att större grönytor som bedömts ha lågt bruksvärde som t.ex. ytor längs motorvägar har klassats i grupp 1. Industri- och hamnområden och stora parkeringsplatser klassades generellt i grupp 4, p.g.a. avsaknaden på värdefulla friytor för utevistelse och fritidsliv. Viktiga gångstråk: Gångstråk, gröna och grå, mellan och genom grönområden är av avgörande betydelse för hur de används och hur man rör sig i staden. Därför har ett slags stomnät för gångtrafiken markerats, med viktiga stråk i grönt och luckor i nätet (behov av gångstråk) med rött. Barrriärer: Område som används för transport eller terminaländamål, järnvägar och vägar med mer än 8000 fordon per dygn betraktas som barriärer för utevistelsen. De markeras i vitt på kartan. Planläggning: En allmänt värdefull friyta som inte är planlagd som parkmark eller offentlig plats, alternativt planlagd för annat ändamål (t.ex. gatumark) avgränsas med röd markering. 6. Uppdatering och kontroll En sociotopkarta är daterad. För att den ska vara aktuell och användbar behöver den ständigt prövas och uppdateras. Detta arbete görs dels av stadsdelsförvaltningen som har nära kontakt med stadsdelens invånare, förändringar i värderingar etc. De registrerar förändringar och rapporterar in till ansvarig för sociotopkartan på stadsbyggnadskontoret. I samband med olika planeringsprojekt prövas kartan och olika brukarundersökningar genomförs som ger ny kunskap. Stadsbyggnadskontoret, gatu- och fastighetskontoret och stadsdelsförvaltningarna bidrar gemensam till att förädla sociotopkartans information över tid. Det är viktigt att det finns en samordnande person på stadsbyggnadskontoret. Kontakten med forskningen och media Den 23 november 2001 hölls ett seminarium med några forskare inom grönstruktur och planering. Deltagare var arkitekt Björn Malbert och landskapsarkitekt Elisabeth Lundgren-Alm från Chalmers, miljöpsykolog Maria Nordström från Stockholms universitet och landskapsarkitekt Gunilla Lindholm från SLU Alnarp, samt Anders Sandberg, Alexander Ståhle och Lars-Magnus Ejdeholm från stadsbyggnadskontoret. Sociotopkartan, dess teori och metod diskuterades. Några av slutsatserna var att sociotopbegreppet kan bli ett bättre begreppsredskap än de som tidigare använts för samma saker, d.v.s. friyta och grönyta etc., att begreppet skulle kunna bidra till att öka förståelsen och kunnandet kring platser och platser betydelse, platsers förändring och brukets förändring. Man betonade dialogen med medborgarna, särskilt i tidiga planskeden. Man tyckte det var viktigt visa att kartan inte är en ny restriktionskarta utan ett underlag för att söka samband, relationer och utvecklingspotentialer för att öka kvaliteten. GREENSCOM OCH COST 11 Sociotoparbetet har även bedrivits i kontakt med två större EU-finansierade forskarsamarbeten GREENSCOM (Communicating Urban Growth and Green) och COST 11 (Greenstructures and Urban planning), båda med forskare från hela Europa. Sociotoparbetet redovisades på GREENSCOM-konferensen i Helsingfors i juni 2000 och COST 11-konferensen i Milano i september Intresset har varit stort för stadsbyggnadskontorets utvecklingsarbete och texter om sociotopkartan publicerades i konferensernas rapporter. GREENSCOM-projektet har t.o.m. tagit sociotoparbetet och grönkartan som ett exempel som de särskilt utvärderat. De skriver positivt och hoppfullt i en rapport (2001):... As an instrument we can say that it (the greenmap) is: 1. Socially sustainable: Since its very intention is to enhance the significance of public structures, better public structures and services and their accessibility and work for empowerment of citizens. As a planning instrument it opens multiple fields of action. It is especially intended to make room for the users field of action, lifeworld wich means daily life, since it actively goes in search of lifeworld values and is intended for citizens to put to use in their daily life. It also implies new agencies. First of all the making of the greenmap requires collaboration between different experts. Secondly, it makes room for the citizens in the planning process, and this user agency is intended to be continuous, not one consultation. With what success these new agencies are realised should be visible within a short time. 2. Communicatively sustainable: It allows for mutliple fields of action, and diverse meanings. It also gives time, since it is not a once and for all mapping and evaluation, but an ongoing process. It is indeed meant for gaining a comprehensive view that has a significance at local level. Further more, it is intended to prevent deadlocks in communcation. 3. Ecologically sustainable: The stress of this instrument is on the local character of green and the cultural context where the instrument is applied. Especially the lifeworld approach to green is a network-oriented approach, as such ecologically sustainable. It is also meant to be combined with a more object-oriented approach (the ecological biotopemap) and a supposedly process-oriented appoach (the technical map on recycling). As a hole the greenmap seems to combine succesfully a role for the green both in the strategic approach of the instrument and in the cultural context where it is applied. Sociotophandboken 11

13 På konferenser Sociotoparbetet har också redovisats och diskuterats på några planeringskonferenser i Sverige: konferensen om biologisk mångfald i Göteborg hösten 2000 anordnad av Centrum för biologisk mångfald vid SLU, konferensen om tätortsnära natur i Göteborg vintern 2003 anordnad av Länsstyrelsen i Västra Götaland, samt det uppmärksammade stadsplaneringsseminariet Stockholm at Large 2 på Färgfabriken i Stockholm hösten I universitetsutbildningar Intresset har varit stort för sociotoparbetet från olika universitetsutbildningar. Modellen har föredragits på flertalet kurser vid Arkitekturskolan KTH, Institutionen för landskapsplanering SLU i Alnarp och Ultuna, Kulturgeografiska institutionen och Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet. I en uppsats från Stockholms universitet (Lind mfl. 2002) har sociotopkartorna för Södermalm prövats och fördjupats i en studie av ungdomars mötesplatser i staden. Den bekräftar parkernas betydelse både som mötesplatser, t.ex. Björns trädgård, Nytorget och platser för avskildhet, t.ex. Vita bergsparken, Tantolunden. I sin sammanfattning skriver de Vi tror att sociotopkartan kan bli ett framtida redskap för att lyckas bevara kvaliteter i ett område som man idag annars kan missa.. I media Förutom de artiklar i lokalpressen som uppmärksammade stadsdelarnas enkäter och dialogen tyck om dina parker! publicerades en längre artikel om kommunens förtätningsstrategier och friyteplanering i morgontidningen DN:s På Stan-bilaga den 24 November Artikeln recenserade den markinventering av byggbar mark som genomförts i innerstaden av Gatu- och fastighetskontoret, den sk. Gluggutredningen. Här lyftes sociotopkartan fram som ett potentiellt redskap för att diskutera olika värden i den obebyggda marken, gluggarna. Journalisten använde uttryck som sociotopiska ambitionerna stora sociotopiska värden en mångfacetterad sociotop. Detta skulle kunna ses som en bekräftelse på sociotopkartans och kanske t.o.m. sociotopbegreppets framtida potential. I andra städer Regionplane- och trafikkontorets rapport Upplevelsevärden som använt sociotopmodellen föreslår att den används för samtliga kommuner i Stockholmsregionen. Modellen har också spridits till andra städer. Under 2002 och 2003 har flera svenska kommuner inlett arbete med en sociotopkarta med Stockholms modell som förebild: Luleå, Halmstad, Hedemora, Oxelösund, Alingsås, Helsingborg samt Park- och naturförvaltningen i Göteborgs stad. Ett nystartat forskningsprojekt om Helsingfors stadsnära skogar Neighborwoods har bestämt att delvis använda sociotopkartor. Slutligen användes modellen i ett examensarbete vid SLU (och Minor Field Study för SIDA) under våren 2003 om barns lekmiljöer i staden Bagamoyo, Tanzania. STRATEGI Mål och riktlinjer Det finns flera internationella och nationella dokument som ställer krav på planering för hållbar utveckling och dialog. FN:s handlingsprogram Agenda 21, som Sverige antog 1992, är ett sådant. Likaså Konventionen om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, som bl.a. kräver barns rätt till lek, vila och fritid. Nationella mål och riktlinjer 1999 fick Sverige 15 nationella miljömål, där ett heter God bebyggd miljö. Här står bl.a att Naturoch grönområden i och i närheten av tät bebyggelse värnas för att ge god tillgänglighet till områden för rekreation och lek.. Regeringen har också föreslagit 18 nationella mål för folkhälsan (Prop. 2002/03:35). Mål nr 6 föreslås vara Tillgängliga grönområden för rekreation. Här påtalas särskilt behovet av bullerfria och säkra grönområden i närheten av bostadsområden, stimulerande förskole- och skolgårdar för barn och bra utemiljöer vid särskilda boendeformer för äldre och funktionshindrade. Boverket föreslår i sin handbok Gröna områden i planeringen (1999), med stöd i de nationella målen, riktlinjer för hur en god tillgång på rekreationsmöjligheter bör uppnås. De är hämtade från Nordiska ministerrådets rapport Friluftsliv trenger mer enn arealer (1996) och liknar i sin princip EU:s arbete med European common indicators. Riktlinjerna är i grunden kvantitativa och föreskriver minsta grönytestorlek, med visst kvalitativt innehåll, inom minsta avstånd. Om dessa normer går det att ha mycket invändningar, t.ex. är de inte anpassade till tätortsstorlek, lokala förhållanden, stadstyp (villaområden eller kvartersstad). Gäller dessa mått hela Sverige, Norden, Europa? 12 Sociotophandboken

14 Närparken (med grön oas, lekplats) inom 50 meter Lokalparken (med grön oas, bollspel) minst 0,3-0,6 ha inom 200 meter Stadsdelsparken (med natur, vatten, bollspel, mötesplats) minst ha inom 500 meter Friarealer >1000 ha med en täckningsgrad på m2/invånare Sammanfattning av Boverkets riktlinjer Stockholms planeringsriktlinjer Faktum är ju att varje stad har sin specifika karaktär och lokalkultur. På ett övergripande plan fångas detta i Stockholms översiktplan. Här finns allmänna råd om att varje stadsdel skall erbjuda områden för närrekreation som har gott lokalklimat och som är fria från störningar. Områdena skall vara lämpliga för lek, motion, avkoppling, samvaro och skönhetsupplevelser och kunna fungera som mötesplats och för nöjes- och festarrangemang. Karaktärisering av olika stadsdelar och förhållningssätt ger i byggnadsordningen viss vägledning. Viktiga utgångspunkter finns också i Stadens integrationsprogram och tillgänglighetsprogrammet Stockholm en stad för alla. Men arbetet med Stockholms grönkarta och delarna om sociala och kulturella värden, Sociotopkartan, har inneburit en nödvändig fördjupning i landskapsbild och lokalkultur inom Stockholms friytor och grönområden. Remissförslaget till Stockholms parkprogram grundar sig i stora delar på arbetet med grönkartan. Parkprogrammet beskriver hur grönstrukturanalyser bör integreras i planprogram, detaljplanering, parkplaner, parkprojekt och MKB. Det handlar om en analys före av förutsättningarna och en efter på plan-/ projektförslagets konsekvenser. En grönstrukturanalys innefattar analyser av ekologi, landskapsbild m.m. och framförallt analys av parktillgången, d.v.s. tillgången på sociala värden i friytor och grönområden. Riktlinjer för god parktillgång Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har tagits fram med stöd i samtida forskning (Grahn, Berglund), europeiska, nordiska, nationella och regionala rekommendationer, samt omfattande lokala studier (se kap. LIVET). De bör betraktas som tillförlitliga och nödvändiga redskap i stadsplaneringen och torde också vara en god definition på det nationella miljömålet God bebyggd miljö för Stockholms friytor och grönstruktur. Parkprogrammet pekar ut två sätt för att analysera parktillgången : kvantitativt och kvalitativt. Båda analyserna kan genomföras med hjälp av Stockholms sociotopkarta och är nödvändiga för att komma fram till vad ett stadsområde kräver för mängd och typ av parker och friytor. Riktlinjer för tillgång och tillgänglighet Den kvalitativa analysen av parktillgången är principiellt den viktigaste. Det är ju kvaliteter som människor efterfrågar, inte ytor i sig, även om olika kvaliteter kräver yta. Olika brukare har dock olika krav, som nämnts i kapitlet LIVET, men de har också olika möjligheter att förflytta sig. Barn, särskilt förskolebarn, är mycket känsliga för trafikbarriärer. De leker främst inne på lekplatser eller i grönytor nära hemmet eller förskolan. Låg- och mellanstadiebarn rör sig längre men har begränsad orienteringsförmåga. Ungdomar och vuxna är ofta mycket rörliga. Äldre och funktionshindrade har liten räckvidd och kan ha svårt med trafikbarriärer. Med denna kunskap grundad i både samtida forskning och framförallt det lokala sociotoparbetet i Stockholm (se kap. LIVET) föreslår Parkprogrammet riktlinjer för planeringen för den kvalitativa parktillgången. Dessa kvalitativa riktlinjer gäller alla stadstyper in om Stockholms stad. Mycket nära inom ca 200 m grön oas, lek, promenader, ro, sitta i solen Nära inom ca 500 m blomprakt, bollspel, folkliv, parklek, picknick En bit bort inom 1-2 km bad, båtliv, djurhållning, evenemang, fiske, löpträning, odling, pulkaåkning, ridning, skridsko, skidor, skogskänsla, torghandel, vattenkontakt, vild natur, uteservering, utsikt Kvalitativ parktillgång (inom gångavstånd) Faktum är ju att kvaliteter tar plats. En tumregel för dimensionering av den offentliga parkmarken utifrån kvalitetskraven ovan kan vara följande matris, som är baserad på Boverkets allmänna riktlinjer: Sociotophandboken 13

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla

Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla Tillgänglighet till bostadsnära natur i Järfälla ÖP JÄRFÄLLA 2012-03-21 SPACESCAPE SPACESCAPE 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund och syfte 6 Analysmått 7 Analysunderlag 8 Analyser 9 Grönyta

Läs mer

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB

Huskvarna den 23 oktober. TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB Huskvarna den 23 oktober TÄT+GRÖN = HÅLLBAR STAD Tobias Nordström, planeringsarkitekt och partner på Spacescape AB www.spacescape.se Tät stad Grön stad Tätare stad Grönare stad Ur SVD Brännpunkt 15 okt

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

8. Grönområden och fritid

8. Grönområden och fritid 8:1 8. Grönområden och fritid 8.1 Långsiktigt hållbar utveckling Bevara Vallentunas del av Storstockholms grönstruktur Välja och avgränsa grönområden med hänsyn till landskapsbild, värdefull natur, intressant

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD

PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD PARK- OCH NATURTILLGÅNG I STOCKHOLMS STAD Analys av stockholmarnas tillgång till parker, naturområden, områden med god ljudkvalitet och idrottsanläggningar RAPPORT 101208 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Inledning

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Analyskarta Närparker

Analyskarta Närparker Närparker Analyskarta Närparker Ett grönområde betecknas som en närpark om det är mellan 0.5-5 ha och har ljudnivåer som inte överstiger 55 dba. En närpark bör erbjuda lek, promenad, samvaro och avkoppling.

Läs mer

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning

Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut om utställning STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2013-03-18 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Den Gröna Promenadstaden redovisning av samråd och beslut

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab

gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad ekologigruppen ab gröna mötesplatser grönstrukturens möjligheter att skapa en levande stad Karin Görlin, Landskapsarkitekt LAR/MSA ekologigruppen ab Ekologigruppen Eniro samma struktur Vad är en grön mötesplats? Ekologigruppen

Läs mer

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28

Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 2015-04-28 Grönkonsekvensbedömning för Gulsparven, 2015-04-28 Metoden för Grönkonsekvensbedömningen beskrivs i bilaga 1 Beskrivning av planområde och anslutande allmän platsmark Karta över planområde samt

Läs mer

Lekplatser. Lekplats Vivelparken (överst), naturlek i Herrängsskogen (ovan t.v) och Kristallparkens parklek (Pärke, 2015; ovan t.h).

Lekplatser. Lekplats Vivelparken (överst), naturlek i Herrängsskogen (ovan t.v) och Kristallparkens parklek (Pärke, 2015; ovan t.h). Lekplatser För barnen i den täta staden är det av stor betydelse att trafikens effekter som buller, föroreningar och framförallt barriärer minskas och överbryggs så att en god tillgång på lekområden kan

Läs mer

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM

TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM TROLLHÄTTANS PARKPROGRAM - 2016 Antagandehandling November 2016 Producerad av: Projektledare: Referensgrupp: Text: Foto: Illustrationer: Trollhättans Stad, Stadsbyggnadsförvaltningen Linn Arnås, Projektanställd

Läs mer

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt Helsingborg och Malmö Bygg tätt och grönt Två stadsträdgårdsmästare! Oh no Martin Hadmyr Helsingborg Ola Melin - Malmö Gemensam utmaning - Pågående urbanisering. 85% av befolkningen bor på 1,3% av Sveriges

Läs mer

Fastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Miljöförvaltningen Trafikkontoret Idrott- och föreningsförvaltningen Kretsloppskontoret Annan: Datum:

Fastighetskontoret Park- och Naturförvaltningen Miljöförvaltningen Trafikkontoret Idrott- och föreningsförvaltningen Kretsloppskontoret Annan: Datum: Sida 1/12 Utvärdering av behov av KOMPENSATIONSÅTGÄRDER för rekreativa och ekologiska er Ärendets namn Diarienummer Stadsdel Handläggare, SBK Utvärderingen har gjorts i samarbete med Reviderad Fastighetskontoret

Läs mer

PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55

PARKER MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 55 PARKER 55 5.1 GRÖNSTRUKTUR GENERELLT Sigtuna Stadsängar ska vara en grönskande stadsdel. Upplevelsen av en grön stad är beroende av både goda publika, gröna rum och privata initiativ på till exempel balkonger

Läs mer

Analyskarta vinteraktiviteter

Analyskarta vinteraktiviteter Analyskarta vinteraktiviteter I Älvsjö finns en spolad isbana på Kämpetorps bollplan. Även intill parkleken i Kristallparken finns en gräsyta som spolas vintertid. På Långsjön finns en spolad naturisbana

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2010.3654 2016-01-29 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 9:43 Torsnäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning av mark

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14

Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 Hur barn och unga upplever och använder Täbys utemiljöer Projektet Plats att växa, Tekniska kontoret 2009-04-14 4 SAMTAL MED TÄBYS YNGSTA INVÅNARE 4 Projektets mål 4 Hur går det till? 5 Vilka har deltagit?

Läs mer

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN

KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN KOMPAKT STAD PROGRAM FÖR DET OFFENTLIGA RUMMET I NYA STADEN 080529 Spatiala analyser & strategisk design Beställare: Stadsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun Konsult: Spacescape AB Uppdragsansvarig: Alexander

Läs mer

EXEMPEL Planer, projekt och platser

EXEMPEL Planer, projekt och platser EXEMPEL Planer, projekt och platser Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har redan (hösten 2003) prövats inom flertalet park- och stadsplaneringsprojekt. Konsultföretag inom den privata sektorn

Läs mer

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (5) 2012-11-26 Handläggare: Katarina Borg Tfn 08-508 275 39 Till Stadsbyggnadsnämnden Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14

Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 Grönkonsekvensbedömning för Offerhällsparken - Sandhem 3:1 och Stavrelund 2:1 Trollhättan 2016-03-14 2016-03-14 INNEHÅLL BESKRIVNING AV PLANOMRÅDE OCH ANSLUTANDE ALLMÄN PLATSMARK 3 PLANOMRÅDE 3 OFFERHÄLLSPARKEN

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny

Läs mer

Avstämning planuppdrag

Avstämning planuppdrag 1(7) Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Detaljplan för Kv. Björkängen Avstämning planuppdrag 2(7) Bakgrund och syfte Enligt beslut i KS 2014-01-15 28, fick Samhällsbyggnad, Bygg- och miljöenheten,

Läs mer

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser Antagen av kommunfullmäktige 2015-09-28 95, diarienummer KS 2010/269. Bakgrund I Vaggeryds kommun finns idag 19 allmänna lekplatser som förvaltas

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 1357/2012 FASTIGHETEN BORSTNEJLIKAN 1 M FL PÅARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Mark- och exploateringsenheten inkom den 6 september 2012 med en förfrågan avseende upprättande

Läs mer

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10

SOCIOTOPVÄRDEN snabbmanual 2005-06-10 Ba Bad bada simma sola vid badplats Exempelord och avgränsningar: bada, plaska, simma Att bada och plaska vid anordnad eller naturlig badplats, inte temporära anläggningar som privata upplåsbara bassänger

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen

Synpunkter och förslag. till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Synpunkter och förslag till utvecklingen av Eriksberg och Ekebydalen Från öppet hus 24 september 2015 Så här tycker boende i Eriksberg om utvecklingen av området sammanfattning från öppet hus 24 september

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling

Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Gröntypologi för Stockholmsregionen PILOTSTUDIE: Kartering av grönstrukturens olika karaktär som underlag för regional och lokal stadsutveckling Inventeringen visar att Länstäckande kartor från Lantmäteriet,

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen Datum: 2013-05-14 Plats: Markuskyrkan, Björkhagen Metod: Open Space Sammarnställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden-Björkhagen

Läs mer

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning?

Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Barns utemiljö i fysisk planering och förvaltning? Nationella nätverket för Cultural Planning 1 november 2012, Uppsala Kerstin Nordin, institutionen för stad och land, SLU Uppsala Vad jag tänkte prata

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Reflektion från seminarium 5

Reflektion från seminarium 5 Reflektion från seminarium 5 Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från forskningsprojekten Klimatsmarta och attraktiva transportnoder och Urbana stationssamhällen - Ulf Ranhagen,

Läs mer

Bullersituationen i Göteborg

Bullersituationen i Göteborg Bullersituationen i Göteborg Henrik Nystedt och Maria Holmes 15 november 2016 Innehåll Miljömål Åtgärdsprogram Planera för god ljudmiljö HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Nationellt miljömål God bebyggd

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG FASTIGHETEN PRIORN 1 M FL OLYMPIA, HELSINGBORGS STAD 1(6) Dnr 334/2012 UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Fastighets AB Hebsacker har ansökt om planändring. SYFTE Planändringen ska möjliggöra att förtäta

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare

Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi Tät och grön stad Helena Bjarnegård Stadsträdgårdsmästare Parker och naturområden Park- och naturförvaltningen förvaltar 11 900 hektar mark och vattenområden, vilket gör oss till stadens största

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

JIL Stockholms läns landsting i (4)

JIL Stockholms läns landsting i (4) JIL Stockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Grönstrukturplan för Nynäshamns stad Arendebeskrivning

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Bilagor Arbetsgång Observationsprotokoll Webb- post- och tidningsenkät Barnenkät

Bilagor Arbetsgång Observationsprotokoll Webb- post- och tidningsenkät Barnenkät Bilagor 1 Arbetsgång 2 Observationsprotokoll 3 Webb- post- och tidningsenkät 4 Barnenkät 5 Intervjuguide 6:1 Sociotopkarta: ex kartbild 6:2 Sociotopkarta: teckenförklaring 6:3 Sociotopkarta: ex kvalitetstabell

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad:

Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad: Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad: 2015-03-11 1 INLEDNING Skolan och förskolan är en av de viktigaste platser som

Läs mer

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av detaljplan Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2013-06-03 DNR: 13BMN3 HANDLÄGGARE: LOUISE GRANÉR Planbeskrivning Brunn 44:4 m.fl., Torget i Hedesunda mm Detaljplan för torg (allmän plats) samt upphävande av

Läs mer

Parkplan Älvsjö. Del 2 Beskrivning park för park och naturområden

Parkplan Älvsjö. Del 2 Beskrivning park för park och naturområden Parkplan Del 2 Beskrivning park för park och naturområden 1 Uppdrag Denna rapport är framtagen av stadsdelsförvaltning och Trafikkontoret vid Stockholms stad. Arbetet har genomförts från juni 2015 till

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

SOCIOTOPKARTA FÖR PARKER OCH ANDRA FRIYTOR I STOCKHOLMS INNERSTAD om metoden, dialogen och resultatet

SOCIOTOPKARTA FÖR PARKER OCH ANDRA FRIYTOR I STOCKHOLMS INNERSTAD om metoden, dialogen och resultatet JANUARI 2002 STADSBYGGNADSKONTORET GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET SOCIOTOPKARTA FÖR PARKER OCH ANDRA FRIYTOR I STOCKHOLMS INNERSTAD om metoden, dialogen och resultatet Förord Parker och andra friytor är

Läs mer

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 207:8, Bävervägen 2

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 207:8, Bävervägen 2 2013-09-20 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2013/66-214 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 207:8, Bävervägen 2 Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014 Stockholm 2014-12-18 Boverket Vårt dnr: 2014/0106 Box 534 371 23 Karlskrona Ert dnr: 20121-147/2014 Naturskyddsföreningens svar på remiss om förslag till Boverkets allmänna råd (2015:xx) om friyta för

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Parkförslagen, se A-G på översiktskarta nedan, presenteras med åtgärdskoncept samt preliminär kostnad. 160 lgh i radhus, stadsvillor och punkthus

Parkförslagen, se A-G på översiktskarta nedan, presenteras med åtgärdskoncept samt preliminär kostnad. 160 lgh i radhus, stadsvillor och punkthus s GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Bebyggelse- och parkförslag: Bebyggelseförslagen omfattar ungefär 500 lägenheter, främst utmed Bjursätragatan, se 1-6 på översiktskarta nedan. Förslagen presenteras områdesvis

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur

TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur TYRESÖ STRANDÄNGAR rekreation och grönstruktur Ekologigruppen AB Dalslandsgatan 7 SE 118 58 Stockholm Tel. 08 642 20 90 Telefax 08 641 71 43 Organisationsnummer 556342-2285 E-post eko@ekologigruppen.se

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 Granskningshandling november 2013 normalt planförfarande PBL 2010:900 tillämpas Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1 PLANBESKRIVNING Handlingar

Läs mer

GR-nätverket för Mistra Urban Futures

GR-nätverket för Mistra Urban Futures Anteckningar Lisa Ström 2015-12-04 GR-nätverket för Mistra Urban Futures Tid och plats: fredagen den 4 december 09:00-12:00 på At Work i Gårda, Göteborg Närvaro: Lisa Ström GR, Magnus Blombergsson Ale,

Läs mer

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN

Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN Utdrag ur områdesprogram för Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg Godkänt SBN 2007-09-06 5 1 Programprocessen Programområdet omfattar de fyra stadsdelarna Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg. Bakgrund

Läs mer

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd PM 2008:52 RIV (Dnr 322-3817/2006) Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Hemställan

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16

WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Stadsarkitektkontoret WORKSHOP INFÖR PROGRAM FÖR KUNGSBERGA dnr PLAN.2013.16 Ekonomisk karta med det aktuella området markerat 2013-09-02 2(14) Bakgrund till workshopen Stadsarkitektkontoret har av kommunstyrelsens

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län Dnr: 16.171 Projektnummer: D7276 Detaljplan för Värby 44:1, del av, i Bara, Svedala kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar: 1 Handling som finns på bygg och miljö Fastighetsförteckning 1 Planbeskrivning

Läs mer

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ

1:2. Siggegärde 2:2 VIRKESJÖ VIRKESJÖN 153 Kort beskrivning Virkesjön ligger sydväst om Nybro tätort. Planområdet som ligger i Siggegärde, ligger i anslutning till gammal gårdsbebyggelse. Gårdarna tillsammans med gamla stenmurar,

Läs mer

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor TÄTARE STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor Varför förtätning? KULTUR TÄTHET = MÄNNISKOR = MÖTEN HANDEL FÖRTÄTNING = STADSUTVECKLING Utbildningsnivå Lönenivåer Företagsmångfald

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck

Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Ändring av detaljplan (1283K-15079) för del av Kvarteret Asien med mera, Gåsebäck Helsingborgs stad Planområdets läge Planbeskrivning BEGRÄNSAT STANDARDFÖRFARANDE Program godkänt av stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation

Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation Information från arbetsgruppen Rädda Lillsjöparken Synpunkter på Mark- och stadsbyggnadskontorens beskrivning av hur Lillsjöparken i Ulvsunda påverkas vid en eventuell byggnation Januari 2007 Lillsjöparken

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL 081222 1 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv

Läs mer

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen

Start-PM. Ärendet Kommunstyrelsen 2010-04-08 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om planuppdrag Detaljplan för del av Lidingö 9:159 (Motorgården), stadsdelen Gångsätra. Dnr MSN/2010:369 Ärendet Planens huvudsakliga syfte är att pröva möjligheten

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK

PROJEKT PRESENTATION: VASAPARKEN, STOCKHOLM. FÖRNYELSE AV EN INNERSTADSPARK En förnyad lekplats ligger centralt i parken. Ett berg av gummi integrerar oilka typer av lek och fungerar som ett landmärke i parken mot omgivande stad. 1(8) Det artificiella gummiberget är en tolkning

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer