EXEMPEL Planer, projekt och platser

Transkript

1 EXEMPEL Planer, projekt och platser Parkprogrammets riktlinjer för god parktillgång har redan (hösten 2003) prövats inom flertalet park- och stadsplaneringsprojekt. Konsultföretag inom den privata sektorn har t.o.m. själv tagit initiativ till seminarier (White Arkitekter och WSP) och egna planhandböcker (Se t.ex. Metoder för inventering och analys av grönstruktur vid förtätning av staden av WSP, 2003). Den senare planhandboken grundar sig på remissförslaget till Stockholms parkprogram. Här är några bra exempel på planer och projekt. Planprojekt Program för stadsutvecklingsområdet NV Kungsholmen Projektledare: Charlotte Holst, Sbk Friyteansvarig: Britt Mattson, Gfk Sociotopanalyser: Alexander Ståhle, Sbk Resultat: Sociotopkartan för Kungsholmen utgjorde underlag, tillsammans med en enkätundersökning om barns utelek som genomförts (1999) av stadsdelsförvaltningen. Bedömningar gjordes av tillgången på olika värden och behovet av nya fri- och grönytor i rapporten Det offentliga rummet grönstruktur och gatumiljö (2000). En konsekvensanalys gjordes även av programförslaget utifrån sociotopkartans värden, lek, ro, utsikt o.s.v. En stor stadsdelspark och en strand- och kajpark utgjorde stommen i grönstrukturen. Små torg och kvartersparker kompletterade inne i bebyggelsen. En knäckfråga var huruvida bollplaner kan flyttas och integreras i parkmiljö. Stockholms stadsbyggnadskontor Program för stadsutvecklingsområdet Husarviken-Värtahamnen-Loudden Projektledare: Leif Blomquist, Sbk Sociotopanalyser: Alexander Ståhle, Östermalms stadsdelsförvaltning och Karolina Strehlnert, Andersson & Jönsson landskapsarkitekter AB Resultat: Stadsutvecklingsområdet analyserades först inom arbetet för Östermalms parkplan. Därefter lades ett uppdrag ut om en landskapsanalys till en konsult. Inom landskapsanalysen infördes tillgånganalysen som gjorts inom parkplanen, samt kompletterades med en studie av landskapsbilden i området. Intressanta resultat är att det behövs relativt lite nya ytor inom området för att tillse en god parktillgång, men att en ny bebyggelse kräver en förnyelse av grönytorna runt omkring, t.ex. Finlandsparken, Hjorthagsparken, Storängsparken, Fisksjöäng m.fl. Små kvartersparker och en utvecklad kajpark skulle ge området stora kvaliteter. Andersson & Jönsson landskapsarkitekter AB Sociotophandboken 21

2 Programutredning av Vårberg-Skärholmen- Sätra-Bredäng Projektledare: Inge Almqvist och Bengt Andrén, Sbk Sociotopanalyser: Alexander Ståhle, genom AIX Arkitekter AB Resultat: Tillgångsanalyser gjordes på stadsdelsområdets sociotopkarta och konstaterade att inga bristområden egentligen fanns. Allteftersom olika stadstruktursskisser togs fram gjordes bedömningar om förändringar i sociotopstrukturen och eventuella bristområden. Det slutliga programförslaget visade relativt stora förändringar och ingrepp i grönstrukturen men med stöd i en tillgångsanalys som kunde visa att den nya strukturen gav en god parktillgång. Principen var att skapa en gatustruktur som optimerade tillgängligheten till centrum och samtidigt en parkstruktur integrerad i bebyggelsen som ökade tillgängligheten ut till Sätraskogen AIX Arkitekter AB Områdesprogram för Vällingby Projektledare: Maria Pettersson, Sbk Sociotopanalyser:Fredrik Wallin, White Arkitekter Resultat: En översiktlig tillgångsanalys gjordes med hjälp av sociotopkarta och parkprogrammets riktlinjer för hela Vällingby som visade att stadsdelen hade en mycket god parktillgång. Man fann förtätningsmöjligheter längs Nälstastråket som inte skulle inskränka på den goda tillgången, utan snarare innebära att fler kunde få mer parktillgång. White Arkitekter Områdesprogram för Årsta Projektledare: Inger Sandberg, Gfk Sociotopanalyser: Landskapslaget och Anders Sandberg, Sbk Resultat: Sociotopkartan och en fördjupad brukardialog har använts i den landskapsanalys som föreslagit byggbara friytor. Tillgångsanalyser har genomförts för olika exploateringsförslag för att se om kvarvarande friytestruktur också kan erbjuda god parktillgång. Analyserna visar att om Årstafältet utvecklas till en stadsdelspark som också innehåller regionala värden, samt att gång- och cykelvägarna görs trafiksäkra, är de föreslagna exploateringarna genomförbara. En förutsättning är dock att parkeringsfrågan kan lösas i P-garage och att fortsatt tillgångsanalyser genomförs för lokalisering av nya skolor och daghem. Stockholms stadsbyggnadskontor 22 Sociotophandboken

3 Konsekvensbedömning för Effektivare nordsydligare förbindelser Projektledare: Johan Söderman, Vägverket MKB-ansvarig: Ingemar Thörnqvist,Tyréns Infrakonsult Sociotopanalyser: Pernilla Hessling, Ekologigruppen Resultat: Uppgiften bestod i att göra en konsekvensbeskrivning av vägprojektets påverkan på rekreations- och friluftsområden. Det innebar att med Stockholms sociotopkarta identifiera enskilda rekreationsområden/stråk och deras rekreativa värden inom påverkansområdet. Konsekvenserna bedömdes därefter utifrån storleken på påverkan från projektet i förhållande till värdet på berörda rekreations- och friluftsområden. Resultatet av sociotopanalysen blev en karta som beskrev: enskilda grönområden/stråks värden (nationellt, regionalt, kommunalt eller lokalt), antal boende inom upptagningsområden och områden med brister i tillgång till grönområden med särskilda kvaliteter. Denna samlade bedömning utgjorde en bra grund för bedömningar av projektets konsekvenser på rekreation- och friluftsliv. Ekologigruppen SMB för Järvafältets friområde Projektledare: Ulf Lindahl, Gfk Friyteansvarig: Ingemar Thörnqvist, Tyréns Infrakonsult Sociotopanalyser: USK och Anders Sandberg, Sbk Resultat: Sociotopanalyserna av det 260 ha stora Järva friområde bygger dels på sociotopkartan och dels på en fördjupad enkätundersökning; Järvafältet ur boendes och arbetandes perspektiv (USK 2001). Sociotopanalyserna har använts för att kartera friområdets (den gröna kilens) regionala upplevelsevärden för utformning av ett naturreservat, dels för att analysera den vision om Järva friområde som ingår i framtidsbilden för Kista Science City, dels i en strategisk miljöbedömning (SMB) för friområdet. Sociotopanalyserna har lett till en zonering av friområdet. De har varit avgörande för lokalisering av anläggningar, verksamheter och mötesplatser inom friområdet. De har också kunnat användas för att vikta olika intressentgruppers krav och önskemål. Stockholms stadsyggnadskontor och USK Sociotophandboken 23

4 Landskapsanalys Telefonplan och Abrahamsberg Projektledare: Ulf Lindahl, Gfk Sociotopanalyser: Inger Berglund och Susanna Broström, WSP Resultat: De två landskapsanalyserna redovisar utförligt grönstrukturens samtliga värden och förutsättningar utifrån parkprogrammets rubriker. Denna redovisning resulterar i en sammanvägd analys som pekar ut lämpligheten för exploateringar. Sociala värden och tillgänglighet är tydligt redovisat. Däremot saknas en tillgångsanalys. WSP Östermalms parkplan Projektledare: Anders Lindgren, Östermalms stadsdelsförvaltning Sociotopanalyser: Alexander Ståhle, Östermalms stadsdelsförvaltning Resultat: Östermalms parkplan följer parkprogrammet. Sociotopkartan redovisas, samt en fördjupad enkätundersökning till förskolorna av barns utemiljöer i stadsdelsområdet. En tillgångsanalys genomfördes utifrån parkprogrammets riktlinjer, vilket visade att Östermalm i huvudsak har en god parktillgång tack vare den effektiva parkstrukturen. Gröna esplanader, parkgator, knyter samman stadsdelsparkerna och friluftsområdena Norra och Södra Djurgården till ett sammanhängande och tillgängligt parknät. Parkplanen och sociotopanalyserna användes för planeringen av parkmark och allmänplats, utveckling av parker och friytor (upprustning, förnyelse, nyanläggning), samt prioritering av parkskötseln. Östermalms stadsdelsförvaltning och GFK 24 Sociotophandboken

5 Parkprojekt Program skiss för Överdäckning av Nynäsvägen Projektledare: Inger Sandberg, Gfk Sociotopanalyser: Anders Kling, Carl Bro Resultat: En förenklad sociotopundersökning har genomförts i ett större område runt den planerade parken. Det fanns ett tydligt behov av att undersöka områdets sociala och kulturella värden för att få en bättre uppfattning om vilken funktion, mening och innehåll den föreslagna parken skulle kunna tänkas inrymma. Det som saknas i området är platser där man kan uppehålla sig under en längre tid. Dessa bör vara väl integrerade - dvs. lätta att hitta och röra sig igenom. Sociotopundersökningen låg till grund för utformningen av den nya parken. Konceptet bygger på tre olika typer av aktivitetszoner, bollsport lekplats picknick. Carl Bro landskapsarkitekter Program för Vasaparken Projektledare: Bodil Hammarberg, Gfk Sociotopanalyser: Norrmalms stadsdelsförvaltning, och Carl Bro Resultat: I anslutning till förtätningen av Sabbatsbergsområdet blev en naturlig konsekvens att förnya den intilliggande Vasaparken, stadsdelspark för norra Vasastan. Med hjälp av parkprogrammets riktlinjer kunde man också visa vilka funktionella krav som ställs och bör ställas på parkens innehåll, som stadsdelspark. Sociotopkartan för parken fördjupades genom ett omfattande dialogarbete i form av ett digitalt rådslag. Parallellt med utformningen av parken fördes samråd med olika brukargrupper, för att fördjupa kunskapen om krav, önskemål och parkens olika värden. Carl Bro landskapsarkitekter MKB för Stora Blecktornsparken Projektledare: Karin Mehlis, Gfk Sociotopanalyser: Matha Hedin, Topia landskapsarkitekter Resultat: Inom utredningen för eventuellt ny skola i en fastighet vid Stora Blecktornsparken på Södermalm gjordes en MKB. MKB visade med hjälp av sociotopkartan att parken har en mångfald av värden och användningar, men att slitaget idag är mycket hårt. Fördjupade studier av platsen kunde visa att om parken skulle bibehålla sina värden och klara slitaget från en ny skola krävs en omgestaltning av parkens funktioner. En ökad skötselgrad skulle med största sannolikhet inte klara det ökade trycket särskilt med avseende på de öppna gräsytorna. Topia landskapsarkitekter Sociotophandboken 25

6 Bra platser Slutligen beskrivs här ett antal förebilder för framtidens offentliga rum. Dessa är alla värdetäta sociotoper, platser med många olika sociala och kulturella värden för olika brukare, vilket också syns på värdebeteckningen i sociotopkartan. Här är 18 bra platser. Vasaparken (5 ha stadspark) Sociotop: backåkning, bollek, bollspel, evenemang, folkliv, golf, grön oas, kulturmiljö, lekplats, parklek, picknick, promenader, ro, skridsko, uteservering Framtid: Detta är en superurban stadspark där sport, lek och rekreation integrerats i en sammanhållen form med god kontakt med omgivande gaturum och bebyggelse. Aspuddsparken (8 ha aktivitetspark) Sociotop: bollek, bollspel, djurhållning, friidrott, golf, grön oas, lekplats, naturlek, parklek, picknick, promenader, ro, vattenlek Framtid: Denna attraktiva aktivitetspark visar hur idrott, lek, djur och rekreation kan integreras på ett vackert sätt i förortslandskapet. Södra Djurgården (300 ha natur- och friluftsområde) Sociotop: en värdetät blandning av samtliga värden Framtid: Detta är Stockholms Central Park, med ett fantastiskt utbud av nöje och folkliv i anslutning till rofyllda park- och strandpromenader, som i sin tur ligger intill upplevelserika skogs- och våtmarksområden i en historisk kontext. 26 Sociotophandboken

7 Akalla by (11 ha landskapspark) Sociotop: bollek, bollspel, djurhållning, evenemang, folkliv, golf, grön oas, kulturmiljö, lekplats, naturlek, parklek, picknick, promenader, ridning, ro, uteservering, utsikt, vattenlek Framtid: Denna anläggning har en mångfald av aktiviteter som gör den till en fantastisk mötesplats för olika stadsdelar kring Järvafältet. Platsen fungerar också som en magnet och entre till friluftsrekreation på fältet. Rosendals trädgårdar är ett annat exempel på en sådan plats. Ladugårdsgärde (52 ha gärde) Sociotop: backåkning, bollek, evenemang, grön oas, landform, naturlek, picknick, promenader, ridning, riksintresse, ro, utsikt Framtid: Dessa öppna fält ger en rymd och öppenhet till den täta bebyggelsen i Östermalms stenstad. Gärdet har länge varit en plats för rymliga aktiviteter och evenemang som inte får plats någon annanstans. Det nya Årstafältet kommer troligen också att bli exempel på en sådan plats. Rålambshovsparken (9 ha landskapspark) Sociotop: bad, bollek, bollspel, båtliv, evenemang, folkliv, grön oas, kulturmiljö, landform, lekplats, parklek, picknick, promenader, ro, skate, uteservering, utsikt, vattenkontakt, vattenlek Framtid: Denna klassiska park har alltid haft en stor dragningskraft med sitt enorma utbud. Och samtidigt uppleva Stockholmslandskapet. Detta är en förebild för dalstråksparker, som utnyttjar platsens natur men också slits hårt p.g.a. sin attraktivitet. Drakenbergsparken vid Tanto har liknande karaktär. Norr Mälarstrand (2,5 ha strandpark) Sociotop: bad, folkliv, grön oas, kulturmiljö, landform, lekplats, picknick, promenader, ro, uteservering, utsikt, vattenkontakt Framtid: Denna världskända pärla i naturromantisk Stockholmsstil är och kommer att vara en förebild för alla strandparker, dels för sin skönhet och dels för den extremt höga värdetätheten. Här samsas många värden på mycket liten yta. Parken är bara meter bred. Sociotophandboken 27

8 Kanaanbadet och Kanaan-ängen (5 ha strandpark) Sociotop:bad, badanläggning, bollek, folkliv, bangolf, grön oas, landform, lekplats, naturlek, picknick, promenader, ro, uteservering, utsikt, vattenkontakt, vattenlek Framtid: Denna badplats, som också fungerar som stadsdelspark, är vid bra väder lika välbesökt som stadsparkerna i innerstaden. Den är både mötesplats och rekreationsoas. Ju fler strandparker av detta slag kan bara göra staden bättre. Bad är en slags superkvalitet. Humlegården (11 ha stadspark) Sociotop: backåkning, blomprakt, bollek, evenemang, folkliv, grön oas, lekplats, parklek, picknick, promenader, riksintresse, ro, skate, uteservering Framtid: Detta är kanske urformen för en stadspark. Parkens mångskiktade utformning med anor från 1600-talet ger stadsborna under 2000-talet rum för avkoppling, informella möten och lek. Allt tyder på att Humlegårdens stora popularitet kommer att bestå. Berzeli park (1 ha parkkvarter) Sociotop: blomprakt, folkliv, grön oas, picknick, riksintresse, uteservering Framtid: Denna pärla har alltid varit en trivsam oas i det intensiva city. Efter förnyelsen har blomprakten och utelivet gjort platsen till vacker och levande mötesplats. Monteliusvägen (2 ha parkkvarter) Sociotop: grön oas, landform, lekplats, promenader, riksintresse, ro, utsikt Framtid: Denna lilla bergspark blev snabbt efter sin invigning ett turistmål. Att utnyttja den lilla och svåra yta för denna vackra allmänna promenad, och utnyttja platsen potential, är en självklar förebild för parkplaneringen. 28 Sociotophandboken

9 Karlavägen (6 ha esplanad) Sociotop: folkliv, grön oas, promenader, riksintresse Framtid: Denna parkgata länkar Östermalms stadsparker med Norra och Södra Djurgården och skapar den sammanhållande parkstruktur som gör att parktillgången är så god på Östermalm. Utformningen är enkel och stark vilket ger en tydlig stadsbild och nära oas. Nytorget (0,5 ha parktorg) Sociotop: blomprakt, evenemang, folkliv, grön oas, kulturmiljö, lekplats, uteservering Framtid: Detta är en av Södermalms viktigaste mötesplatser, särskilt för att den drar alla åldrar. Lekplatsen för små barn och deras föräldrar ligger naturligt vid det gröna torget för alla de som vill hänga eller bara titta på andra. Parktorget är nog en friytetyp som kommer att bli allt vanligare när staden förtätas. Skärholmsplan (0,7 ha torg) Sociotop: blomprakt, folkliv, kulturmiljö, torghandel, uteservering Framtid: Detta är en av Söderorts viktigaste mötesplatser. Här finns ett folkliv som kan likställas med innerstadens. En enkel utformning som rymmer mycket folk och aktiviteter. Hötorget (0,5 ha torg) Sociotop: folkliv, kulturmiljö, torghandel Framtid: Detta är nog torgens torg med ett fantastiskt folkliv, särskilt vid torghandel. En särskild kvalitet är den legendariska trappan som ger plats att sitta och titta. Sergels torg är självklart ett torg med liknande dignitet och kvaliteter. Sociotophandboken 29

10 REFERENSER Berglund, Ulla & Jergeby Ulla Stadsrum - Människorum Boverket Gröna områden i planeringen, Handbok Expert group on the Urban Enviroment Towards a local sustainability European common indicators. European commission Gatu- och fastighetskontoret Det offentliga rummet grönstruktur och gatumiljö. Underlag för programarbetet med NV Kungsholmen Gatu- och fastighetskontoret Stockholms parkprogram - Remissförslag Grahn, Patrik.. Grönstrukturens betydelse för användningen GREENSCOM Work Package 2 Governance and Policy Instruments. Lind, L. Lindquist, A. & Salsheden, A Ungdomars mötesplatser i staden en överblick av Södermalm. Projektarbete 5p samhällsplanerarlinjen, Stockholms universitet Nordström Maria Vårt behov av grönska - Några aktuella miljöpsykologiska forskningsresultat, Byggforskningsrådet R14:1994, Stockholm Region- och trafikplanekontoret Upplevelsevärden Sociala kvaliteter i den regionala grönstrukturen Stadsbyggnadskontoret Sociotop som redskap i grönområdesplanering Ansats till kartering av upplevelsevärden med tillämpning av begreppet sociotop inom Stockholms del av Nationalstadsparken. Metodstudie av Alexander Ståhle för SAMS-projektet. Rapport SBK 2000:4 Stadsbyggnadskontoret & Gatu- och fastighetskontoret Sociotopkarta för parker och andra friytor i Stockholms innerstad metoden, dialogen och resultatet. SBK 2002:2. Ståhle, Alexander Sociotop idéer om miljöplanering för människor och stadens offentliga rum. Uppsats vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna, SLU Östermalms stadsdelsförvaltning & Gatu- och fastighetskontoret Östermalms parkplan Plan för utveckling och skötsel av stadsdelens parker och friytor 30 Sociotophandboken

11 Sociotophandboken 31

12 BILAGA 2: GENOMFÖRDA BRUKAR- UNDERSÖKNINGAR Följande 14 utredningar har initierats av stadsbyggnadskontoret och gatu- och fastighetskontoret : 1. Park- och grönområdenas betydelse för boende och barn på dag- och fritidshem i Hässelby gård och Hässelby Villa stad. USK Hur barn använder park- och naturområden i Östberga. USK Rinkebys rekreationsytor, en bedömning av vilka friytor som har stora allmänna värden, i den övergripande grön strukturen och lokalt i stadsdelen. SBK och GFK Handbok som beskriver arbetsgången i en undersökning om hur barn använder park- och naturområden. Undersök ningen riktar sig till nyckelpersoner och företrädare för olika verksamheter för barn i åldrarna 1-12 år. USK Handboksexempel Hägersten. Stadsdelsförvaltningen Handboksexempel Söderled. Stadsdelsförvaltningen Handboksexempel Kungsholmen. Stadsdelsförvaltningen Tensta-Hjulsta. De boendes syn på stadsdelens förnyelse. USK Sätra och Skärholmens naturområde, ur närboendes perspektiv. USK Tyck om Dina parker. SBK och Stadsdelsförvaltningana i innerstaden Järvafältet ur boendes och arbetandes perspektiv. USK Medborgarenkät Fördjupningsstudier i stadsdelarna Hässelby Strand, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Mariehäll, Johanneshov och Fruängen. SBK och TEMO Användning av grönytorna i Årsta med omnejd. GFK och USK Barns och ungdomars favoritplatser utomhus i Enskede Årsta. SBK och Stadsdelsförvaltningen 2002 Andra undersökningar om stockholmarnas användning och upplevelser av parker och grönområden i staden från : 15.Ungdomars prioritering av kultur. Socialhögskolan, Forskningsenheten vid Kultur- och idrottsförvaltningen, Stockholms stad, pm och rapporter Kan vi gå ut och leka? Barn i utomhusmiljö i Stockholms nybyggda innerstad, KTH och GFK, Jens Nilheim Miljöhälsorapport för Stockholms stad. SLL Miljömedicinska enheten Servicen i stadsdelen. Så tycker brukarna, en jämförelse med USK Medborgarenkät 2001, stockholmarnas aktiviteter och upplevelser. TEMO och Miljöförvaltningen Barns utemiljö i Stockholms innerstad och ytterstad. Friytor och planering. D-uppsats i kulturgeografi, Stock holms universitet av Sofia Cele Instängd på platsen, en miljöpsykologisk analys av upplevelsen av att växa upp och bo i ett segregerat bostadsområde. Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet Fyra rapporter från projektet Grönskande Levande Gårdar, - Gårdar och livsstil i förändring, USK Goda exempel Gårdspraktika Förändringsprocesser på gårdarna, Sofia Cele, Kjell Olofsson Solberga. En undersökning av de boendes attityder till och uppfattningar om sin boendemiljö i Solberga, Älvsjö stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsförvaltning, Teknik- och Miljöenheten, jan-mars Ungdomars mötesplatser i staden en överblick av Södermalm, projektarbete 5 poäng, samhällsplanerar linjen, termin 3HT 2002, Tobias Lind, Anna Lindquist och Susanne Salsheden, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet 1. Park- och grönområdenas betydelse för boende och barn på dag- och fritidshem i Hässelby gård och Hässelby Villastad, USK (A) Strukturerade samtal med boende, sammanställning av Ulla Ericson, USK; (B) Intervjuer med dag- och fritidsföreståndare, av Marianne Jacobsson, , kompletterad , pm (A) Strukturerade samtal med boende Undersökningens syften: att ta reda på vilka grönområden som värderas högst och vilka kvaliteter som gör områdena användbara och upplevelserika att precisera vilken park- och naturmark, som har stort allmänt värde för brukarna i den övergripande grönstrukturen eller lokalt i stadsdelen, för att jämföra med förvaltningserfarenhet av park- och naturmak av stort allmänt värde. De vuxnas favoritplatser är strandområden, strandpromenader, strandbad och skogsområden. Områdets kvaliteter är närhet till grönska och vatten, goda promenad- och cykelvägar till och i skogsområden, till bad, utsiktsplatser, lekställen, odlingsområden och bollplatser. Vuxna rör sig 2 3 km på promenad- och cykelvägar för att nå platser med kvaliteter. Pilotstudien visar att det med allmän förvaltningskunskap om brukarnas värderingar går att precisera den övergripande grön- 32 Sociotophandboken

13 strukturens stora allmänna värden, men att det bara är med hjälp av brukarna, som man med säkerhet kan precisera lokala nuvärden i stadsdelarnas grönstruktur. Därför är brukardialog nödvändig i lokalt förändringsarbete. Informella samtal hölls med 10 hushåll, vilka valdes som representanter för olika grupper av och livsstilar. Hushållen utgjordes av barnhushåll och av pensionärer i olika åldrar. De intervjuade hushållen ses som typiska för olika slag av hushåll. Intervjuerna redovisar intressanta skillnader mellan barnhushåll och hushåll med äldre personer; behoven gentemot omvärlden är olika och detta avspeglar sig i deras bedömningar av områdenas kvaliteter. Medan barnfamiljerna tycks var fullt upptagna med sig själva, visar äldre personer behov av social närhet till andra människor. Äldre personer är generellt mera beroende av stimulans från omvärlden, vilket påverkar deras sociala behov liksom önskan om att se liv och rörelse i sin närhet. Yngre personer har lättare att själva skaffa sig de kontakter och den stimulans de vill ha. Närhet och tillgänglighet är därför mycket viktiga för äldre. Undersökningen visar att det finns krav på utemiljön, som är olika för olika grupper av befolkningen, därför att deras behov är olika, men den visar också att det finns krav som är gemensamma för samtliga hushåll. Förhållanden, som alla intervjupersoner beskrev som positiva, var: - närhet till grönska och vatten - lagom storlek på bostadsområdena - man kan cykla ut i naturen - levande utsikt från bostaden, man vill se liv och rörelse, andra människor, även trafik Följande förhållanden beskrevs särskilt av äldre personer - som dåliga: - kommunikationerna - alltför gles bebyggelse och alltför mycket grönska. Utsikten från bostaden framhålls särskilt av äldre personer som betydelsefull. Detta resultat stämmer väl med vad som framkommit i andra studier, nämligen att äldre personer tillbringar mycket tid framför fönster och på balkonger och därför är beroende att få stimulans i sin utsikt. Intressant allmänt påpekande om utsikten från bostaden: - många vill ha en levande utsikt, dvs. se ut mot liv och rörelse, även trafik Denna synpunkt kommer ofta fram i andra studier av äldre personer. (B) Intervjuer med dag- och fritidsföreståndare samma som för (A): att undersöka vilka grönområden som värderas högst och vilka kvaliteter som gör områdena användbara och upplevelserika - att precisera park- och naturmark som har stort allmänt värde för brukarna i den övergripande grönstrukturen eller lokalt i stadsdelen, för att jämföra med förvaltningserfaren heter av park- och naturmak av stort allmänt värde. Barnens favoritplatser är parklekar, strandbad och skogsområden. Det finns 36 värdefulla lekområden varav 17 är skogsområden för naturlek större än 2 ha. Viktiga lekställen har egna lokala namn. Parklekar med djurhållning, pulkabackar och isbanor är särskilt populära. Barn rör sig mer än 1 km för att nå sina favoritplatser. Det visar sig att dagisbarn vistas mera på den egna dagisgården än vad barn, som går på fritids, gör på sina gårdar. Detta torde kunna förklaras av att barnen, som går på fritids, är äldre och rör sig på många andra grönområden förutom fritidshemsgården. Daghemmen i Hässelby Villastad är geografiskt mer rörliga än daghemmen i Hässelby Gård Parleken Gulsippan - med djurhållning - är populärast bland de fem parklekarna. Parlekar med pulkabackar och isbanor är populära på vintern. Man anser att det finns gott om närbelägna grönområden och att dessa är lättillgängliga. Man kan röra sig tämligen fritt utomhus. Norra delen av Hässelby Villastad är byggd med trafikseparering. Lövstavägen utgör däremot ett hinder på vägen mot Lövstabadet och Mulleskogen för dagis och fritids i norra Villastaden. 2. Hur barn använder park- och naturområden i Östberga. USK att ta reda på hur barnen använder Östbergahöjdens parkoch naturområden för att om möjligt undvika att exploatera barnens viktigaste lokala lekställen. Ett flertal exploaterings projekt planerades i grönområdena runt Östbergahöjden. - att utveckla en metod för att undersöka barns lekställen samt svara på frågorna: var ligger lekområdena och vilka kvaliteter har de. Metoden ska vara användbar i alla stadsdelar, där förtätningsprojekt planeras. Barnen i omsorg använde förutom den egna gården, daghemsgården och skolgården så gott som uteslutande parklekarna och grönområdena runt stadsdelen. Östbergastudien omfattar 900 barn eller 20% av befolkningen. Studien genomfördes med personliga intervjuer med daghemspersonal och idrottslärare, enkäter till fritidshem och parklekar och med telefonintervjuer med dagmammor. Endast hälften av förskolebarnen i Östbergahöjden är på daghem eller hos dagmamma. Frågan blev då, var de hemmavarande barnen lekte. En kompletterande undersökning studerade denna fråga. Resultatet blev samma som för daghemsbarnen, alltså parklekarna och grönområdena runt stadsdelen. De stadsdelsangränsande grönstråken visade sig vara mycket viktiga för barnens lek. 3. Rinkebys rekreationsytor, en bedömning av vilka friytor som har stora allmänna värden i den övergripande grönstrukturen och lokalt i stadsdelen. SBK och GFK att med observationsstudier fastställa vilka friytor som rinkebyborna använder i sådan omfattning, att man kan säga att friytan har stort allmänt värde och - att jämföra rinkebybornas värdering av friytorna med allmän förvaltningserfarenhet av vilka friytor som har stort allmänt värde. Studien genomfördes maj och juni 1996 som underlag för grönkartans sociala och kulturella värden. Studien utfördes som protokollförda observationsrundor. Samma runda studerades vid fem tillfällen med två gånger per tillfälle. Observationsrundorna kompletterades med intervjuer på parkleken Rinken. Sociotophandboken 33

14 Undersökningen visar att Rinkeby torg, parkleken Rinken och lekplatserna vid Kvarntullen och Knutby skola är de allmänna ytor som används inne i stadsdelen och att grönstråken runt stadsdelen, Rissne skog, Rinkebydalen, Tenstadalen och Järva friområde är de allmänna friytor, som används mest av rinkebyborna. De större grönområdena används i särskilt hög grad av barn. Observationsstudien bekräftar tidigare undersökningar av miljonprogramstadsdelar, nämligen att det är de större grönstråken, som omger stadsdelarna, som är stadsdelarnas stora natur- och parkresurser. Det betyder att den övergripande grönstrukturens stora allmänna värden går att identifiera med allmän förvaltningserfarenhet. Vad gäller de lokala kvartersparkerna, är användningen helt beroende av den enskilda platsens värden. Här behövs observationer eller brukardialog för att med säkerhet kunna identifiera lokala ytor, som har stort värde för brukarna. 4. Handbok som beskriver arbetsgången i en undersökning om hur barn använder park- och naturområden. Undersökningen riktar sig till nyckelpersoner och företrädare för olika verk samheter för barn i åldrarna 1-12 år. USK Handbokens syfte: att med Östbergaundersökningen som grund utarbeta en Handbok som stadsbyggnadskontorets- och stadsdelsförvaltningarnas tjänstemän kunde använda vid kartering av parker och natur, vilka är värdefulla för lek. Resultatet skulle användas i arbetet med Stockholms grönkarta. När grönkartans del för sociala och kulturella värden sändes på remiss till stadsdelsförvaltningarna och till föreningslivet medföljde handboken med en begäran, att den skulle användas för att identifiera barnens lekområden. Handboken användes av merparten av stadsdelsförvaltningarna och av Friluftsfrämjandet. En stadsdelsförvaltning i ytterstaden prövade direktdialog med barnen genom uppsatsskrivning om utemiljön. 5. Handboksexempel Hägersten. Stadsdelsförvaltningen Undersökningen följer barnhandboken och redovisar barnens lekställen på gård till daghem, till dagmamma, till fritidshem, skolgård och parklek. Gårdens fördelar och nackdelar samt antal barn som nyttjar gården anges. Dessutom redovisas barnens lekområden i stadsdelsområdets allmänna grönstruktur, med vår/ höst sommar och vinteraktiviteter. Trafikbarriärer och områden som undviks registreras samt förbättringsförslag. 36 särskilt värdefulla lekområden redovisas. 10 lekområden finns i bebyggelsen och 26 i parker och natur. Parklekar och naturområden är populärast. Förbättringsförslag gäller i första hand skötsel, underhåll och trivsel, i andra hand trafikhastigheter och övergångsställen. 6. Handboksexempel Söderled. Stadsdelsförvaltningen Undersökningen följer barnhandboken och redovisar på samma sätt som Hägersten lekområden och lekkvaliteter på kvartersmark och på allmän mark. Av 76 lekområden är 64 lokaliserade till den övergripande grönstrukturen. Förutom stadsdelsförvaltningen har Friluftsfrämjandet deltagit i identifieringen av lekområdena. Områdena kvaliteter (ett 15-tal) redovisas noggrant i uppsatser från Sköndalsskolan klass 3D ( Min bästa skog och Miljöspanarläxa ). 7. Handboksexempel Kungsholmen. Stadsdelsförvaltningen Undersökningen är en intern intervjuundersökning enligt barnhandboken och vänder sig till personal som arbetar med barn och ungdomar. 35 viktiga lekområden identifierades på Kungsholmen och 29 områden utanför stadsdelområdet som används av kungsholmsbarnen, eftersom Kungsholmen saknar för barnen viktiga park- och naturkvaliteter. Som kompensation för de otillräckliga närkvaliteterna på bostadsgårdar, daghems, och skolgårdar söker man sig till de stora parkerna på Kungsholmen och till stora naturområden utanför stadsdelsområdet, t.ex. Akalla by, Judarnskogen, Långholmen, Solviksbadet och Zinkensdamms idrottsplats. 8. Tensta-Hjulsta. De boendes syn på stadsdelens förnyelse. USK Inom ramen för Ytterstadssatsningen har en samverkansgrupp för stadsdelens fysiska upprustning och förnyelse gett USK i uppdrag att ta reda på hur befolkningen i stort i stadsdelen ser på sin stadsdel. Den skriftliga enkät, som skickades till ett urval av den vuxna befolkningen, visar att de boende trivs med sina bostäder, närheten till grönområden och till kommunikationer. Grönområdena i och runt om stadsdelen uppskattas mycket av de boende och de som utnyttjar grönområdena gör det mycket ofta. Stadsdelens problem gäller främst trygghet och säkerhet. Det finns en stor grupp invandrare i stadsdelen och enkäten har till 70% besvarats av personer med invandrarbakgrund. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade har förslag på upprustning av sina bostadsgårdar. Dessa förslag gäller bättre utrymme för samvaro och vila. Fler bänkar och sittplatser efterfrågas liksom fler lekplatser, mer lekutrustning och upprustning av de befintliga lekplatserna. Man önskar mera grönt på gårdarna och mindre betong liksom bättre skötsel och underhåll. En intressant skillnad mellan personer födda i Sverige och utrikes födda i deras användning av grönområdena är att de senare mera använder sig av mindre grönytor insprängda i stadsdelen, medan de förra mera använder de större grönområdena, främst Järvafältet, som finns i anslutning till stadsdelen. Det är också intressant att se att stora grönområden används mer av yngre än av äldre personer. 9. Sätra och Skärholmens naturområde, ur närboendes perspektiv. USK att beskriva rekreationen i Skärholmen och Sätra friluftsom råde för de boende i sydvästra Stockholm mot bakgrund av att området pekas ut i Översiktsplan 1999 som ett av de större naturområden i Stockholm som ska skyddas som naturreser vat. För att naturreservatets föreskrifter och skötselplan på 34 Sociotophandboken

15 bästa sätt ska anpassas till området naturförutsättningar och människors nyttjande av området, genomförs denna under sökning. Fyra av fem eller vuxna i Mälarhöjden, Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg och i stort alla skolbarn besökt Sätra och Skärholmens naturområde och att hälften av samtliga vuxna och barn vistas där minst varje vecka. Generaliserbarheten till dessa befolkningar får anses god, dvs. naturområdena används av nästan alla boende och ofta. Man konstaterar i att flitigaste besökaren bor nära, dvs. dessa områden har störst betydelse för närboende människor. Undersökningen visar också att man använder området mera om man bott där länge än om man inte bott där länge. Detta kan tolkas som att naturområdena av de boende efter hand uppfattas som en del av deras boendeförhållanden och vardagsliv. De viktigaste aktiviteterna är promenader och motion för samtliga brukare av området och platskraven hänför sig till dessa aktiviteter. Men också att sola, bada, cykla och ha picknick är aktiviteter man ägnar sig åt och som för med sig sina särskilda krav. En grundläggande förutsättning är att tillgänglighetskravet är tillgodosett. 10. Tyck om Dina parker. SBK och Stadsdelsförvaltningarna i innerstaden att ta fram ett underlag för Sociotopkartan för friytorna i Stockholms innerstad för att få en översiktlig bild av vad folk, som bor och arbetar i Stockholms innerstad, tycker om sina parker och friytor. Undersökningen har genomförts som webb-enkäter, postenkäter och tidningsenkäter av Stadsdelsförvaltningarna i innerstaden och deras respektive agenda 21-samordnare. Initiativet till undersökningen kommer från Strategiska avdelningen på Stadsbyggnadskontoret, som arbetat nära med Stadsdelsförvaltningarna och agenda 21-samordnarna. Sammanställningen och dokumentationen har gjorts av Lars-Magnus Ejdeholm och Alexander Ståhle, Strategiska avdelningen. Undersökningen har resulterat i 752 svar, av vilka nästan 200 kommer från Östermalm, nästan lika många kommer från Katarina-Sofia och Maria-Gamla Stan. Från Kungsholmen finns något färre svar och från Norrmalm är svaren få. De svarandes ålder motsvarar till största delen personer i den yrkesverksamma fasen av livet, dvs. personer 20 till 64 år gamla. Kvinnor har svarat i större utsträckning (56%) än män (30%). Resultaten redovisas för varje stadsdelsområde i tabeller med kommenterande text. Besöksfrekvens, vistelsetid, tidsavstånd, färdsätt och förbättringar redovisas särskilt, både med figurer och text. Sist i varje avsnitt redovisas inställningen hos stadsdelsinvånarna till frågan om det finns alltför många, lagom många eller alltför få parker i stadsdelen. Den databas, som skapats i den här undersökningen, innebär en värdefull samlad platsanknuten kunskap och utgör ett omfattande planeringsunderlag av stort värde inför framtida insatser. 11. Järvafältet ur boendes och arbetandes perspektiv. USK Stadsbyggnadsnämnden gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att undersöka hur friområdet används och hur det kan förbättras för rekreation och naturupplevelser. Undersökningen syftade till att ta reda på hur den oorganiserade allmänheten i Järvastaden såg på Järva friområdes kvaliteter för närrekreation, friluftsliv, naturvård och vård av kulturlandskapet, som planeringsunderlag till det samtidigt påbörjade arbetet med Kista Science Cityvisionen. USK anlitades för att genomföra undersökningen. Resultaten från de tre undersökningar som USK genomförde, visade att friområdet i första hand användes av de boende och inte av arbetande i Kista. Rekreation och friluftsliv utgår oftast från hemmet. Friområdet används i stor omfattning av den vuxna befolkningen och i mycket stor omfattning av barnen. Friområdet uppskattas i första hand för sina befintliga natur- och rekreationsvärden. De boende framför i stort samma önskemål om förbättringar som i en rad tidigare undersökningar alltsedan Anläggningar som önskas är utomhusbad, våtmarkspark och restaurering av Igelbäcken. Utveckling av Fältskolan vid Eggeby och koloniområdena står högt på önskelistan. Tillgången till natur och det öppna odlingslandskapet är kvaliteter man värnar. Gårdsmiljöerna i Eggeby, Hästa, Akalla och Husby är favoritplatser. De boendes värderingar är stabila. Friområdets kvaliteter kompletterar och kompenserar boendemiljöerna inne i stadsdelarna. Man värnar därför särskilt kvaliteter har att göra med natur, rymd, fritt läge och grönska. De kulturvärden som den äldre gårdsbebyggelsen står för betyder också mycket särskilt som mötes- och pick-nickplatser. Gårdarna är favoritplatser. Nya rekreationsanläggningar bör ligga i anslutning till gårdarna så att landskapet i övrigt kan hållas fritt från större anläggningar. Golfoch ridanläggningar, fotbollshall och Science Center är anläggningar som kommer långt ner på prioriteringslistan över angelägna förbättringar. Här skiljer de boendes prioriteringar från stadsledningskontorets så som de redovisas i Kista Science City s friområdesvision. De boende anser det som viktigt att friområdet hålls fritt från stora anläggningar, trafik och parkeringsplatser som t.ex. bollhall, Sience Center och golfanläggning kräver. Järvabornas önskemål om utformning av Järva friområde, som den kommer till uttryck i USK s undersökning, är inte av den urbana parkkaraktär som stadsledningskontoret och postmoderna planerare fört fram i debatten om friområdets framtida utformning. 12. Medborgarenkät Fördjupningsstudier i stadsdelarna Hässelby Strand, Hässelby Gård, Hässelby Villastad, Mariehäll, Johanneshov och Fruängen. SBK och TEMO att se om invånarna i park- och naturrika stadsdelar som Hässelbystadsdelarna använder parker och natur på annat sätt än invånarna i de park- och naturfattiga stadsdelarna Marie häll, Johanneshov och Fruängen. Sociotophandboken 35

16 Samma mönster framkommer som i medborgarenkäten för hela staden, d.v.s. samma fördelning i användandet av olika park och naturtyper, såväl stora som små och med samma sätt att använda områden och platser med många av de särskilt värderade vistelse eller upplevelsekvaliteterna (se kvalitetslistan ovan). I stadsdelsstudien anges också att invånarna använder Storstockholms gröna kilar, för Hässelbystadsdelarna Järvakilen, Görvelnkilen och Ekerökilen, för Mariehäll Järvakilen i Stockholm, Sundbyberg och Solna, för Johanneshov Tyrestakilen och Södra Djurgården och för Fruängen Bordsjökilen. I samtliga stadsdelar användes de mest kvalitetstäta park- och naturområdena inom 5 km från stadsdelen. Detta betyder att man är beredd till ett omfattande resande för att nå de park- och naturkvaliteter man söker. Utredningen visar också att om kvaliteterna finns nära tillgängliga, används parker och naturområden i mycket högre grad än om områdena är mindre tillgängliga. Kvaliteter och tillgänglighet är de två faktorer som mest påverkar nyttjandet av parker och natur i Stockholm. 13. Användning av grönytorna i Årsta med omnejd. GFK och USK 2002 Undersökningen syfte: - att undersöka hur stadsdelarnas friytor används samt egen skaper hos friytorna som de boende värderar. De friytor, som används mest, finns på de egna bostadsgårdarna. Mest besökta allmänna friytor är Årstaskogen och stadsdelarnas kvartersparker. Mest omtyckta friytorna är Årstaskogen, Årstaliden, Storängsparken och Årstafältet. Kvaliteter som uppskattas är promenader, årstidsväxlingar, ro, vila, avskildhet, uppleva skogskänsla, vild natur och frihet samt sport, motion och idrott. 14. Barns och ungdomars favoritplatser utomhus i Enskede Årsta. SBK och Stadsdelsförvaltningen att ta reda på barns och ungdomars favoritplatser Barnen visade sig ha ett stort antal, mer är 50, favoritplatser. Ungdomarna visade sig ha mycket få favoritplatser. Ungdomarna har i dag brist på mötes- och samlingsplatser som passar dem. Såväl barnen som ungdomarna söker ett brett register av kvaliteter i utemiljön. Barnen har lättare att få sina önskemål tillgodosedda än ungdomarna. Barnens favoritplatser finner man både i planerade parklekar och lekplatser, på bollplaner och i naturområden. De söker ytor med lekredskap, med möjligheter till bollekar och bollspel, utmanande terräng, vild natur och platser att cykla och rasta hunden på. Barnen söker både stora ytor och hemliga ställen, platser för aktiviteter och för lugn och ro. Barnen önskar variation både i det anlagda och i det naturgivna. De platser som ungdomarna uppskattar mest är Gullmarsplan/ Globen, Årstafältet, Årstaliden, Årstaskogen och Årsta torg. Ungdomarna söker sociala mötesplatser, platser med aktiviteter som passar dem och platser där de kan uppleva naturen. Ungdomarna söker kvaliteter som sport och idrott, kamratträffar, promenader, picknick, vila, ro, vara i fred, frihet, rymlighet, vild natur, skogskänsla rikt växt och djurliv, folkliv och evenemang. De utpekade platserna har dessa kvaliteter. Det är därför just dessa platser är så populära. Ungdomarna vill att deras platser ska vara trygga, trivsamma och tillgängliga. Det finns ett antal områden som upplevs som otrygga, otrivsamma och trafikfarliga. Såväl barn som ungdomar anser att trygghets- trivsel- och trafiksäkerhetsfrågor är mycket viktiga för dem. Förskole- och fritidshemspersonal intervjuades. Årskurs 2 i Årstaskolan genomförde grupparbeten om barnens lekställen och lekstråk och om farligheter i utemiljön. Ungdomar i Enskede Årsta ungdomsråd genomförde gruppsamtal om områdets favoritplatser. Ungdomsrådets medlemmar tog med sig enkäter till sina skolkamrater, för att få deras syn på utemiljön. 15. Ungdomars prioritering av kultur. Socialhögskolan, Forskningsenheten vid Kultur- och idrottsförvaltningen, Stockholms stad, pm och rapporter Ungdomars prioritering av kultur några första resultat, Föreningsvanor i Stockholms stad , mars Intresse för att gå med i olika typer av föreningar, mars Fritidsvanor och fritidspreferenser i några stadsdelar i Stockholms stad, mars Vad ska kommunerna satsa på?, april Idrottstilar i hög- respektive lågstatusområde, juni 1999 Delrapporterna Fritidsvanor och fritidspreferenser i några stadsdelar i Stockholms stad och Idrottstilar i hög- respektive lågstatusområde redovisar koppling till specifika platser. Undersökningarnas syfte: - att beskriva fritidsaktiviteter bland år gamla ungdomar, dvs. de år under vilka unga människor vanligtvis karakterise ras som ungdomar men omfattar också barn (upp till och med 12 års ålder) och unga vuxna (från och med 18 års ålder). En enkät har delats ut till ungdomar i dessa åldrar i Stock holms Län. Svarsfrekvensen har varit mycket god, c:a 85%. Undersökningarnas resultat: Ett generellt resultat är att pojkars intresse för idrott är helt dominerande över andra intressen medan flickors intressen för träffställen dominerar över deras andra intressen. Ett annat resultat visar att den sociala och kulturella bakgrunden spelar roll för pojkars och flickors idrottsintressen. Pojkar i lågstatusområden är främst inriktade på en idrott, fotboll, medan pojkar i högstatusområden har flera olika idrottsintressen och att fotboll är en av de olika idrottsgrenar de ägnar sig åt. Också för flickor gäller samma skillnad i de två typerna av områden; mera varierade intressen finns hos flickor i högstatusområden än hos flickor i lågstatusområden. Dessutom tycks idrottsintresset vara större hos flickor i högstatusområden än hos flickor i lågstatusområden i och med att de förra är idrottsligt mera aktiva än de senare. 36 Sociotophandboken

17 Kommentarer: Delrapport: Ungdomars prioritering av kultur några första resultat, Den första rapporten om år gamla ungdomars fritidsvanor ger en bakgrundsbild till insamlingen av materialet. Detta består av enkäter till drygt högstadieelever och gymnasieelever i Storstockholm för att ta reda på hur de använder sin fritid och vilka önskemål de har för sin fritid. I början av rapporten hänvisas till en undersökning i Jönköpings kommun, där man delat in ungdomarna i två olika grupper efter deras ålder. Indelningen visar att ungdomar i lägre åldrar, på högstadiet, tycker att kommunen ska satsa på natur, sjöar, vattendrag, strövområden i första hand, medan ungdomar i högre åldrar, på gymnasiet, tycker att kommunen i första hand ska satsa på caféer och träffpunkter. Denna indelning är intressant därför att den pekar på det faktum, som framkommer mycket tydligt i Björn Anderssons avhandling om ungdomars användning av offentliga platser (Göteborg 2002), att i samband med att ungdomar börjar på gymnasiet upphör i stor utsträckning deras vistelse utomhus på fritiden i bostadens grannskap med dess platser präglade av natur. Vi vet också från andra studier att ett socialt intresse kommer till uttryck hos ungdomar i högre åldrar och att detta kan vara en förklaring till ungdomars intresse för caféliv och mötesplatser i staden. Denna viktiga utvecklingsbestämda förändring i ungdomars beteenden och intressen styr därför de svar som de ger när de tillfrågas om sina fritidsvanor. Åldern är med andra ord viktig att uppmärksamma när man riktar frågor till ungdomar. I en tabell redovisas vad ungdomar i åldrarna 13 till 19 år tycker att kommunerna ska satsa på. På första plats kommer fritidsgårdar/ungdomscaféer, på andra plats kommer idrott och på tredje plats kultur. Den fråga som är relevant för fysiska planerare utifrån dessa resultat är hur dessa intressen ska tillgodoses ska caféer/träffställen resp. idrottsanläggningar byggas, hur ska de utformas och var ska de lokaliseras? En följdfråga är hur dessa intressen är tillgodosedda idag och om önskemålen gäller mera av samma slag eller om det som finns behöver kompletteras och förbättras. I delrapporten Fritidsvanor och fritidspreferenser i några stadsdelar i Stockholms stad redovisas vilken typ av fritidsaktiviteter som ungdomar i olika stadsdelar tycker att deras kommun ska satsa på. Innerstadsungdomar på Norrmalm vill i större utsträckning ha caféer, träffpunkter än ungdomar i förortsområden som Skärholmen, vilka i stället tycker att idrott bör prioriteras. Frågan är om den givna typen av bebyggelse och levnadssätt inverkar på dessa svar, dvs. är innerstadsungdomar benägna att vilja ha mer av vad som finns i deras närhet, nämligen gott om träffställen och socialt liv, och förortsungdomar benägna att efterfråga idrott därför att det jämförelsevis finns gott om fotbollsplaner och idrottsmöjligheter i deras omgivning? I delrapporten Idrottstilar i hög- respektive lågstatusområde framgår att pojkar i lågstatusområden är främst inriktade på en idrott, fotboll, medan pojkar i högstatusområden har flera olika idrottsintressen och att fotboll är en av de olika idrottsgrenar de ägnar sig åt. Också för flickor gäller samma skillnad i de två typerna av områden; mera varierade intressen finns hos flickor i högstatusområden än hos flickor i lågstatusområden. Dessutom tycks idrottsintresset vara större hos flickor i högstatusområden än hos flickor i lågstatusområden i och med att de förra är idrottsligt mera aktiva än de senare. Vilka planeringskonsekvenser kan man se av dessa resultat? Satsningen på fotboll hos pojkar i lågstatusområden bör kanske leda till att man dels skapar många fotbollsplaner i sådana områden, dels att man skapar plats också för alternativa idrotter som om de är lättillgängliga för pojkarna kanske kan väcka deras intresse. Den intressanta frågan är hur fotbollsintresset är beroende av närbelägna platser för pojkarna. De är kanske inte som pojkar i högstatusområden beredda eller har möjlighet av kostnadsskäl eller andra skäl att ge sig av längre sträckor för att kunna utöva olika idrotter. Fotboll kan förefalla lätt att hitta plats att spela i glest bebygga bostadsområden och kräva relativt enkel utrustning. 16. Kan vi gå ut och leka? Barn i utomhusmiljö i Stockholms nybyggda innerstad, KTH och GFK, Jens Nilheim 1999 Rapporten tydliggör barns behov och relation till utomhusmiljön genom att granska sex bostadsområden uppförda mellan 1986 och 1995 ur ett barnperspektiv och lägger fram förslag till förbättringar. Bostadsområdena Södra Stationsområdet, Spjutet, Överdäckningen av Söderleden och Mjärden på Södermalm, Ruddammen på Norra Djurgården och Starrbäcksängen på Gärdet presenteras med plan, planeringsinformation och foton samt en utvärdering av utemiljön sedd ur ett barnperspektiv. Därpå presenteras tydliga och enkla förslag på fysiska och andra förbättringar ett exempel för Södra Stations området är följande: Gör om Södermalmsallén. Gör den grönare, skapa större och intressantare rum, variera den mer och fyll platserna med funktion. Få fastighetsvärdarna att låsa upp sina gårdar. Ytorna behövs. Författaren har gjort observationer och intervjuat barn, föräldrar och projektledare/planarkitekter i de nämnda bostadsområdena. Rapporten innehåller konkreta och praktiska förslag på förbättringar, som talar direkt till planerare. I ett separat häfte, utgivet av Gatu- och fastighetskontoret ges kortfattade beskrivningar av områdena och föredömliga och varnande exempel till planerare. 17. Miljöhälsorapport för Stockholms stad. SLL Miljö medicinska enheten 1999 Undersökningen syfte: - att beskriva miljöhälsan i Stockholms stad. Inom Stockholms län produceras regelbundet Folkhälsorapporter, Arbetsmiljö rapporter och Miljöhälsorapporter. En enkät distribuerades 1997 till slumpvis utvalda länsinnevånare i åldrarna år och resultaten av analysen av de enkäter som hänför sig till Stockholms olika stadsdelsområden presenteras i skriften. Flera olika miljöfaktorer analyserades; av dessa finns en om tillgänglighet till och användning av grönområden. Genom att koppla enkätsvaren till hushållens stadsdelstillhörighet via GIS har man erhållit en överskådlig bild av hur miljöförhållandena upplevs av medborgarna i olika delar av staden. Olika situationer råder för medborgarna i de olika stadsdelsområdena. Tillgången till rekreationsområden är relativt ojämn fördelad. Boende i nordvästra och sydvästra Stockholm har lägre tillgång till grönområden. Det framgår att trafikstrukturer i sta- Sociotophandboken 37

18 den begränsar tillgängligheten Enkätsvaren visar att det främst är ålderspensionärer som utnyttjar grönområden och detta betyder att det är de krav som denna grupp av befolkningen ställer på grönområden som är intressanta. Tillgänglighet är ett särskilt viktigt krav för denna befolkningsgrupp. Det slag av brist på tillgänglighet som analyserats i undersökningen gäller trafiken; dels hindrande trafikleder, dels avsaknad av bil för att ta sig till grönområden. De som har bil upplever mindre brist på grönområden än de som saknar bil. Detta kan tolkas att de för vilka naturen är tillgänglig via bilen också använder grönområden mera. Trafikleder är också ett viktigt hinder för människors användning av grönområden. Forskarna har analyserat svaren utifrån trafiksituationen för medborgarnas boende. En jämförelse görs mellan boende i hela länet, utanför stadsgränsen, och i innerstaden vid trafikerade gator: Som helhet i Stockholms län uppgav 10% att de lider brist på grönområden i närheten av sin bostad. Motsvarande siffra för Stockholms stad är 16% och för Stockholms län utanför stadsgränsen 6%. Bland boende vid de mest trafikerade gatorna i innerstaden är det 25% som uppger att de lider brist på grönområden. Det finns flera olika samband mellan tillgång till grönområden och människors hälsa. Växtligheten i ett grönområde har viss filtrerande och renande inverkan på stadens luftföroreningar, dvs. luften är mera hälsosam i en grön omgivning än i en omgivning utan grönska. 18. Servicen i stadsdelen. Så tycker brukarna, en jämförelse med USK 2000 Stadens olika verksamheter har utvärderats genom brukarundersökningar sedan 1996/1997. Denna undersökning är en uppföljning 1999/2000 av stadsdelsinvånarnas uppfattningar om situationen i den egna stadsdelen och deras tillfredställelse med den lokala kommunala servicen vad gäller följande verksamheter: gatu- och parkskötsel; trafik, trafikmiljö; resande, kollektivtrafik; säkerhet och ordning; bibliotek, kultur och fritid; lokala kommunal information samt annan lokal service som post, bank, apotek mm. Tiden mellan de båda undersökningarna infördes stadsdelsreformen, vilket bla innebar att stadsdelsnämnderna tog över ansvaret för renhållning, snöröjning och parkskötsel. Undersökningen visar att dessa lokalt skötta angelägenheter värderas något mera positivt än tidigare medan gatureparationer och belysning, som handhas centralt av staden, värderas mera negativt. Resultaten redovisas för staden i sin helhet och för de olika stadsdelsområdena. Vad gäller parkskötseln i staden i sin helhet anser 20-30% att den sköts ganska eller mycket dåligt, % att den sköts mycket eller ganska bra och 15-30% har ingen åsikt. Bästa omdömen om parkskötseln får Östermalm, Kungsholmen, Maria-Gamla stan och Liljeholmen av sina invånare; sämsta får Hägersten, Skarpnäck och Enskede-Årsta. Parkskötseln 1999 anses något bättre än De största förbättringarna gäller Kungsholmen, Älvsjö och Rinkeby. 300 invånare i de 18 stadsdelsnämnderna fick besvara enkäterna, svarsfrekvensen var drygt 70% utom för Rinkeby, där svarsfrekvensen var 63%. Resultatet visar en översiktlig bild av tillfredsställelsen med servicen och får ses som en indikator på om servicen fungerar men ingen precisering av vad det är man är nöjd eller missnöjd med. 19. Medborgarenkät 2001, stockholmarnas aktiviteter och upplevelser. TEMO och Miljöförvaltningen att visa vilka olika park- och naturtyper stockholmarna före drar och vilka värden som gör att de väljer just dessa områden/ platser. Undersökningsresultatet visar ett 50-tal favoritplatser fördelade på alla typer av parker och naturområden, som större natur och friområden t.ex. Järva friområde och Nacka friluftsområde, mindre natur- och parkområden t.ex. Lunda gravfält och Långbro sjukhuspark, stadsdelsparker t.ex. Trekantsparken och Tantolunden, kvartersparker t.ex. Karlaplan och Nytorget, samtliga strandpromenader med bad och utsiktsplatser samt stadens kvarvarande parklekar med djurhållning och vattenlek. Utmärkande för dessa, de mest populära park- och naturområdena, är att de alla har många av de kvaliteter som undersökningen visar att stockholmarna uppskattar. Motsvarande park- och naturtyper som saknar, eller är fattiga på de efterfrågade kvaliteterna nämns inte som favoritplatser. Kvaliteter som är viktiga för stockholmarna (i turordning, mest efterfrågade först se också ovan Inledningen): 1. promenera/cykla, 2. uppleva årstidsväxlingar, grönska och blomprakt, 3. uppleva ro, vila avskildhet och att få vara ifred, 4. uppleva rymlighet, frihet och utsikt, 5. motionera, sporta och idrotta, 6. uppleva vild natur och skogskänsla, 7. träffas och vara tillsammans med folk, göra utflykter med barnen, 8. se på folkliv och evenemang, 9. annat och i mindre omfattning rasta hunden, plocka bär och svamp, lära om naturen besöka kyrkogården och odla kolonilott Enkäten gäller frågor som svarar mot lokala indikatorer i Stockholm för hållbar utveckling och gröna nyckeltal. De kvalitetskrav relaterade till grönområden och parker, som medborgarna ger uttryck för, hänför sig till allmänna förhållanden i deras stadsdel. De boendes önskemål om allmänna platskvaliteter tycks exempelvis vara bättre tillgodosedda i innerstaden än i ytterstaden liksom de boendes önskemål om tillgång på näraliggande platser. Resultaten ska ses mot bakgrunden av att de tillfrågade i innerstan generellt sett är mer nöjda än de tillfrågade i ytterstan. Skillnaderna mellan invånarna i de olika stadsdelsområdena kan sammanfattas i följande punkter: - På Östermalm är man mera tillfreds med grundläggande trívselaspekter som skötsel, underhåll och belysning än vad man är i Rinkeby. De boendes önskemål om platskvaliteter tycks generellt vara bättre tillgodosedda på Östermalm än i Rinkeby. - Kvinnor mer än män är missnöjda med belysning på gång vägar och gator. 38 Sociotophandboken

19 - I innerstaden och i Bromma är man mer nöjd med att bo, leva och arbeta i sin stadsdel än i ytterstaden. - Bristen på parker och naturområden i bostadens närhet upp levs som störst av invånarna i ytterstaden i Vantör, Spånga- Tensta, Enskede/Årsta och Rinkeby och som minst av invå narna i innerstaden på Östermalm, Kungsholmen och Maria/ Gamla stan. Avvikande från detta mönster är invånarna på Norrmalm och i Katarina/Sofia i innerstaden, som upplever viss brist, liksom invånarna i Skarpnäck i ytterstaden, som placerar sig efter de boende på Östermalm vad gäller tillfreds ställelsen med tillgången på parker och naturområden. De bo ende på Östermalm och i Skarpnäck är alltså mest nöjda. De boendes önskemål om tillgång på näraliggande platser tycks dock huvudsakligen vara bättre tillgodosedda i innerstaden än i ytterstaden. - Innerstadsborna bedömer sig som friskare än ytterstadsbo rna. - Tryggheten upplevs vara större i innerstaden än i yttersta den. Vissa ytterstadsområden upplevs mindre trygga än an dra. Kvinnor och äldre känner sig mera otrygga än andra. - Barn boende i innerstaden får tillräckligt mycket av föräldrar nas tid anser föräldrarna medan ytterstadsföräldrarna inte upp lever sin situation så. Män tycker att de har mindre tid för sina barn än kvinnor. Invandrarfamiljer tycker att barnen får tillräckligt mycket tid. 20. Barns utemiljö i Stockholms innerstad och ytterstad. Friytor och planering. D-uppsats i kulturgeografi, Stockholms universitet av Sofia Cele 2002 Undersökningen syfte: - att jämföra hur år gamla skolbarn i ytterstaden (Skön dal) respektive i innerstaden (Norrmalm) använder och värde rar sin närmiljö utifrån bland andra följande frågeställningar: Hur utnyttjar barnen sin närmiljö? Vad lyfter barnen fram som positivt respektive negativt i den fysiska miljön? Både inner- och ytterstadsbarn utnyttjar i hög grad sin närmiljö. De platser som barnen främst verkar uppskatta har naturkaraktär. Träd, kuperad terräng och möjligheten till att utföra olika typer av aktiviteter uppskattas särskilt av barnen. Barnen som är bosatta på Norrmalm är i betydligt högre grad än barnen i Sköndal hänvisade till iordninggjorda och väl avgränsade platser som exempelvis olika parker och lekplatser. Barnen från Sköndal nyttjar istället i högre grad överblivna ytor som små skogsdungar och ängar i anslutning till hemmet. Barnen på Norrmalm har betydligt fler hinder som begränsar deras utevistelse. Dessa hinder kan bestå av trafik, brist på friytor och människor som upplever att barnen stör. Även barnen i Sköndal kan uppleva vissa hinder, främst trafik, för sin utevistelse. Barnen på Norrmalm rör sig betydligt längre än barnen i Sköndal för att komma till sina favoritplatser utomhus. De planerar sin utevistelse mer än barnen i Sköndal och de vistas ofta ute med en kamrat. Barnen i Sköndal är lika ofta ute på egen hand som med kamrater. De har platser i närmiljön som de kallar sina. Sådana platser saknar barnen på Norrmalm. Norrmalm har betydligt sämre tillgång till friytor och grönska än Sköndal, vilket försvårar för barnens utevistelse. Detta behöver dock inte betyda att Norrmalm är en dålig miljö för barnen. Innerstaden kan innehålla andra kvaliteter som barn uppskattar, som exempelvis affärer och kommersiella nöjen. Men det finns en uppenbar brist på de undangömda och oplanerade platser som barn brukar föredra att leka på. Trots detta är det inte möjligt att generalisera och säga att innerstaden inte besitter några gröna värden. Istället är det mer intressant att se på enskilda områden för att bedöma deras kvaliteter. Barnen på Norrmalm upplever helt klart kvaliteter i innerstadens parker och platser. 21. Instängd på platsen, en miljöpsykologisk analys av upplevelsen av att växa upp och bo i ett segregerat bostadsområde. Maria Nordström, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet att formulera ett miljöpsykologiskt perspektiv på situatio nen för människor i ett bostadsområde påverkat av segrega tion. Kvaliteterna för de boende i bostadsområdet Rågsved, ett sk folkhemsområde från 1957, beskrivs med hjälp av bla gåturer med invånare i olika generationer. Härvid framgår att identiteten för invånarna såsom rågsvedsbor ligger i bostadsområdets grönområden och platser i utemiljön och att utemiljön används intensivt och för en rad olika funktioner av invånarna. Flera av de lokalt viktiga platserna för invånarna, benämnda med namn som bara finns muntligt och bland invånarna, har kunnat pekas ut och finns nu inlemmade i Grönkartan för Vantör så att de kan uppmärksammas vid framtida planeringsdiskussioner. 22. Fyra rapporter från projektet Grönskande Levande Gårdar, Olofs- Gårdar och livsstil i förändring, USK 2000, Goda exempel 2002 Gårdspraktika 2002 Förändringsprocesser på gårdarna, Sofia Cele, Kjell son 2002 Gårdar och livsstil i förändring, USK 2000, - att med hjälp av intervjuer och enkäter ta reda på hur boende vid dessa fem innerstadsgårdar, som ingår i gårdsprojektet Grönskande Levande Gårdar, uppfattar sin bostadsgård, beskriva deras miljövanor och attityder. Två viktiga kvalitetskrav framkom i undersökningen, nämligen önskan om en trivsam gård att vistas på och att ha grönska och träd i omgivningen. Gårdarna ligger i följande kvarter: På Södermalm: Pelarbacken Större (Högbergsgatan) och Rudan Större (Folkungagatan/Nytorgsgatan) På Kungsholmen: Kättingen (Fridhemsgatan) På Östermalm: Storken (Sibyllegatan/Jungfrugatan) och Karteschen (Rindögatan/Furusundsgatan) Att skapa en trivsam gård att vistas på, ansåg nästan 70% på Pelarbacken som mycket viktigt. På Kättingen, Storken och Rudan Större ansåg mellan 65 och 56% samma sak, medan stödet för detta påstående var svagare på Karteschen. Att få mer Sociotophandboken 39

20 grönska och träd i omgivningen, ansåg nästan 70% på Pelarbacken som mycket viktigt. På Storken, Kättingen och Rudan större ansåg mellan 63 och 56% samma sak, medan stödet för detta påstående var något svagare på Karteschen. Hushållen/kvinnorna / på Pelarbacken uttrycker störst intresse för en trivsam gård att vistas på och med mer grönska och träd i omgivningen. Bland hushållen i detta kvarter är andelen barn hög och majoriteten är yngre medelålders, mellan 36 och 49 år. Bara ett hushåll är pensionärshushåll. Fastigheterna i kvarteret är från början av 1900-talet och gårdarna skiljs åt av murar och staket. Gården på Pelarbacken är liten, kullerstensbelagd med en piskställning och cyklar. Där finns några enstaka mindre växter. Slutsatsen är att det stora intresse för en trivsam gård och mer grönska som hushållen uttrycker beror på brister hos den befintliga gården och att där bor barnfamiljer, som vill att barnen /och de själva med barnen / ska kunna ha en bra gård att vistas på. Samma förhållanden råder på de andra innerstadsgårdarna, av vilka Storken framstår som något mer gynnat när det gäller gårdens storlek och grönska. Helt andra förhållanden gäller Karteschen, där husen ligger fritt placerade i grönska och där hushållen består till cirka 70% av enpersonshushåll, få med barn, och där vart fjärde hushåll är 65 år eller äldre. Behoven är alltså klart olika i de olika typerna av gårdar och hushåll. För familjer med barn framstår gården som en viktig uteplats liksom tillgången på grönska och träd i närmiljön. Goda exempel att beskriva hur arbetet med gårdsförändring på 18 innerstadsgårdar genomfördes i samarbete mellan boende och stadens projektledare Gårdsprojektens genomförande och praktiska resultat beskrivs. Kvalitetskraven gäller mindre den fysiska miljön och mer hur problem i samband med förändringar av fysisk miljö hanteras av dem som arbetar med förändringarna och av dem som påverkas av dessa. Följande grupper deltog: förskolor med personal och föräldrar (Bonden mindre, Södermalm/Rådjuret, Östermalms/ Vildsvinet, Östermalm), parklek med personal (Rålambshovs parklek, Kungsholmen) boendegrupp med särskild inriktning på barnens behov (Skytten, Hjorthagen/Östermalm, Spettet, Maria-Gamla stan, Junotäppan, Maria-Gamla stan) boendegrupp (Pelarbacken större, Södermalm/ Karlavagnen, Östermalm/ Pontonjärgården, Kungsholmen/ Vattenborgen, Kungsholmen/ Rudan större, Södermalm/Kättingen, Kungsholmen) skolgrupp med lärare, vaktmästare och fritids (Carlssons skola, Östermalm/ Kullskolan, Kungsholmen) äldregrupper med personal (Vintertullens dagverksamhet, Södermalm) kurs- och konferenscenter (Stora Blecktornet, Södermalm) I beskrivningen av de olika gårdsförändringsprojekten lyfts olika situationer fram som kan uppstå i förändringsprojekt och man presenterar olika sätt att hantera problem och olika vägar att finna lösningar. Med dessa beskrivningar vill man inspirera läsaren till egna gårdsförändringsprojekt och vägleda i det arbete som dessa innebär. Fokus är den fysiska miljön, som oftast är en bostadsgård, och att utveckla den tillsammans med boendegruppen i en miljömedveten riktning. Gårdspraktika 2002 Skiftens syfte: - att informera om de olika arbetsmoment, som använts inom projektet Grönskande Levande Gårdar, - ge råd om hur dessa kan användas på andra gårdar och vilka kontakter man bör ta när man vill starta ett gårdsarbete samt ge miljötips för hur gårdsarbetet kan bedrivas samt - redovisa samlade erfarenheter i projektet Skriften innehåller ett stort bildmaterial och utförlig information om gårdsförbättringsinsatser liksom en beskrivning av hur processen att genomföra förbättringar kan gå till. Den innehåller också adresslistor och litteraturuppgifter liksom en kort praktisk checklista. Förändringsprocesser på gårdarna, Sofia Cele, Kjell Olofsson att beskriva och utvärdera olika medverkandes erfarenheter av förändringsarbetet på de bostadsgårdar i Stockholms in nerstad där de har varit aktiva. Ett viktigt kvalitetskrav var den sociala sammanhållningen för projektens genomföranden. I utvärderingen av GLG-projekten har både boende, projektledare och andra berörda personer intervjuats, sammanlagt 31 kvinnor och 11 män. I en sammanfattning konstaterar man att miljön på gården blivit bättre i och med gårdsförändringsprojektet och man pekar på betydelsen av den sociala sammanhållningen för projektets genomförande. Genom engagemanget i gårdsförändringsprojektet tycks de medverkande boende uppleva sig bättre förankrade på platsen där de bor och i sin stadsdel. Det konkreta miljöarbetet tycks alltså intimt förbundet med det sociala sammanhang, i vilket det sker. 23. Solberga. En undersökning av de boendes attityder till och uppfattningar om sin boendemiljö i Solberga, Älvsjö stadsdelsnämnd, Älvsjö stadsdelsförvaltning, Tek nik- och Miljöenheten och Kulturgeografiska institu tionen, Stockholms universitet, Karin Holmberg, Mar tin Pettersson, Berith Ramstedt, Niklas Segerström och Moa Tunström, jan-mars att genomföra en enkätundersökning bland de boende i Solberga om trivsel, trygghet, attityder till nybyggnad och andra frågor av betydelse för stadsdelens framtid Drygt 400 personer boende i Solberga har besvarat enkäten, huvudsakligen i åldrarna 55 till 75 år. Enkäten och fördjupningsstudier rörande kollektivtrafik, service och utbud visar att en majoritet av de boende är nöjda med sin boendesituation, de trivs i området och känner sig trygga här. Önskemål förs dock fram om förbättrad kollektivtrafik och man uttrycker många åsikter om service och affärer i bostadsområdet. Barn och ungdomar har särskilt uppmärksammats i studien och ett viktigt resultat är att barn och ungdomar använder närmiljön delvis på annat sätt än vuxna och att de har andra uppfattningar än vuxna om stadsdelen. Undersökningen ses som ett led i stadsdelsförvaltningens arbete med demokratifrågor. I stadsdelen diskuteras nybebyggelse och förvaltningen såg ett tillfälle att genom undersökningen få reda på hur invånarna ställer sig till denna och andra frågor av betydelse för stadsdelens framtid. 40 Sociotophandboken