Delårsrapport Januari - juni 2018

Transkript

1 Delårsrapport Januari - juni

2 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI JUNI Styrelsen för Sparbanken Eken AB, , får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni Då inget annat anges, avser jämförelser den 30 juni Beloppsuppgifter är, om inget annat anges, i tkr. Allmänt om verksamheten Sparbanken Eken tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i Sparbankernas Riksförbund. Sparbanken Eken är ett bankaktiebolag. Alla bankens aktier ägs av sex sparbanksstiftelser, samtliga aktiva inom bankens verksamhetsområde. Ägandet är därmed lokalt och förankrat i bygden. Vår vision är Vi driver regionens utveckling. Den hänger samman med vårt löfte Vi ger tillbaka till regionen. Vi når dit genom att utveckla engagerade medarbetare, som ser till att våra kunder blir nöjda. Genom att kunderna stannar kvar och fler tillkommer hjälper de oss att driva regionens utveckling. Vi ger tillbaka en del av vinsten, och vi finns också där när det behövs kapital. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Till största delen sker dataproduktionen i Swedbanks IT-system och vi köper därutöver tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur och Swedbank Hypotek. Samarbetsavtalet med Swedbank gäller till Ett nytt samarbetsavtal med Swedbank är färdigförhandlat och kommer att gälla till men det är ännu ej undertecknat. Antal arbetade timmar i sparbanken har ökat med 1 729, motsvarande 2,0 heltidstjänster på årsbasis. Vi är nu totalt 67 tillsvidareanställda i banktjänst i Sparbanken Eken. Under första halvåret har ett antal aktiviteter och kundträffar genomförts som riktats till olika kundgrupper. Sparbankens årstämma hölls den 5 april i Ryd med sedvanliga förhandlingar. Risker och osäkerheter Några väsentliga förändringar i bankens riskbedömning har inte skett under rapportperioden. För information avseende risker och osäkerhetsfaktorer hänvisas till detaljerad redovisning i årsredovisningen Sparbankens volymer (Jämförelsetal när det gäller volymer avser periodens ingång d.v.s. 1 januari 2018). Den totala affärsvolymen per halvårsskiftet uppgick till (14 528) mkr, en ökning med 752 mkr eller 5,2 %. Inlåningen från allmänheten och kreditinstitut var vid periodens slut (4 751) mkr, en ökning med 58 mkr eller 1,2 %. Utlåningen till allmänheten uppgick till (4 107) mkr, en ökning med 272 mkr eller 6,6 %. Förhållandet inlåning/utlåning har minskat något sedan årsskiftet och kvoten var vid periodens utgång 110. Bankens affärsplan anger att inlåningen ska vara större än utlåningen. I affärsvolymen ingår även förmedlade volymer såsom fonder, försäkringar och hypotekslån. 2

3 Kunders placeringar i fonder och försäkringar hade ett samlat värde på (2 859) mkr, en ökning med 251 mkr eller 8,8 % och i vilken även halvårets kursförändring ingår. Sparbankens förmedlade utlåning till Swedbank Hypotek och Swedbank Finans uppgick till (1 781) mkr, en ökning med 167 mkr eller 9,4 %. Hela sparbanksrörelsen har ett stort, strategiskt och långsiktigt innehav av aktier i Swedbank AB. Sparankens egna innehav har under perioden ökat med aktier och uppgår till styck. Kursnivån har under första halvåret 2018 minskat med 3,1 % vilket innebär en värdeminskning med 6,0 mkr för sparbanken. Sparbankens resultat Periodens rörelseresultat uppgick till 37,5 mkr. Räntenettot har minskat 0,6 mkr och uppgick till 47,2 mkr. Ränteintäkterna har minskat med 0,5 mkr till 51,7 mkr. Räntekostnaderna har ökat 0,1 mkr till 4,5 mkr. Räntenettot har belastats med 2,5 mkr i beräknad avgift för insättningsgaranti samt med 36,5 tkr för resolutionsavgift. På sparbankens innehav av aktier i Swedbank AB, har utdelning erhållits med 12,5 mkr vilket är 0,7 mkr högre än samma period föregående år. Utdelning har även erhållits från sparbankens innehav av fondandelar med 1,0 mkr, en minskning med 0,2 mkr. Provisionsnettot ökade med 3,5 mkr till 19,9 mkr. Intäktsökningen kommer huvudsakligen från provisioner från förmedlad utlåning samt från fond- och försäkringsprovisioner. Nettoresultat finansiella transaktioner består av realiserade resultat på värdepapper och valutakursförändringar samt orealiserade värdeförändringar på finansiella placeringar. Det realiserade resultatet uppgick till -0,6 mkr och den orealiserade värdeförändringen redovisas till -0,8 mkr. Rörelsekostnader exklusive kreditförluster ökade med 1,4 mkr och var vid periodens slut 42,2 mkr. Sparbankens enskilt största kostnadspost utgörs av personalkostnader vilka ökat 0,3 mkr och uppgick till 26,0 mkr. Periodens IT-kostnader har ökat med 0,2 mkr och uppgår till 7,2 mkr. Övriga administrationskostnader ökade med 0,6 mkr och uppgår till 4,7 mkr medan övriga rörelse-kostnader inklusive avskrivningar ökade 0,3 mkr och uppgick till 4,3 mkr. Fr.o.m. 1 januari 2018 bokas kreditförluster enligt det nya regelverket IFRS 9 och periodens kreditförluster uppgår till 0,1 mkr, se not 5. Sparbankens ställning Sparbankens likviditet har minskat under rapportperioden och motsvarar 13,9 % av bankens inlåning från allmänheten. Utöver likvida medel som ingår i ovanstående tal finns betydande placeringar i värdepapper som vid behov kan avyttras. Sammantaget är därmed bankens likviditet god. Bankens egna kapital framgår av balansräkningen. Kapitalbasen översteg det lagstadgade minikapitalkravet samt buffertkrav med 227 mkr. Kapitaltäckningsgraden, d.v.s. kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp, uppgick till 19,32 %. Vid årsskiftet var kapitaltäckningsgraden 20,50 %. Kapitaltäckningssituationen framgår av not 7 samt av information på sparbankens hemsida Styrelsen gör årligen en intern kapitalutvärdering. Denna utvärdering visar att banken har ett betryggande överskott utöver det lagstadgade kapitalkravet. Resultatprognos Prognosen för 2018 som gjordes vid årsskiftet är oförändrad och resultatet före kreditförluster beräknas att uppgå till 64 mkr. 3

4 RESULTATRÄKNING För- Not jan - jun jan - jun ändring Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto ,3% Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter ,7% Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster ,4% Resultat före kreditförluster ,7% Kreditförluster netto Rörelseresultat ,7% Bokslutsdispositioner Skatter Periodens resultat

5 BALANSRÄKNING Not 30 juni dec 2017 Förändring 30 juni 2017 Förändring TILLGÅNGAR Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar ,5% ,0% SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar ,3% ,0% Obeskattade reserver ,6% ,7% Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Fritt eget kapital Överkursfond Fond för verkligt värde Balanserat resultat Periodens resultat Summa eget kapital ,4% ,4% Summa skulder, avsättningar och eget kapital ,5% ,0% 5

6 Not 1 Redovisningsprinciper Sparbankense delårsrapport har upprättats i enlighet med bestämmelser i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 9 kap. och FFFS 2008:25 8 kap. Samma redovisningsprinciper har tillämpats som i den senaste årsredovisningen med undantag av det som följer nedan. Under räkenskapsåret har sparbanken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari Klassificering och värdering Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Obligationer och andra räntebärande värdepapper Dessa tillgångar redovisades till verkligt värde via övrigt totalresultatet även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via resultaträkningen på grund av att de finansiella tillgångarna innehas i en affärsmodell där kriterier för kassaflöden inte uppfylls; Fondandelar Aktieindexobligationer Fondandelar redovisades tidigare till verkligt värde via övrigt totalresultat. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer blir då att orealiserade värdeförändringar numera redovisas i resultatet i stället för i övrigt totalresultat. Aktieindexobligationer redovisades till verkligt värde via resultaträkningen även enligt tidigare principer. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter. Sparbanken har några mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, uppgår till totalt ca 0,2 av banken balansomslutning, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt nu värderas till verkligt värde. Nedskrivningar inte längre redovisas. 6

7 Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara bedömda kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av intern rating modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna beaktar framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Sparbanken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån d.v.s. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper Sparbanken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody s och Standard and Poor s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning 7

8 med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlust över de kommande 12 månaderna (stadie 1) En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (d.v.s. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se tabell nästa sida. 8

9 IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 Justeringsposter IFRS 9 bokfört värde 1 januari 2018 Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Avsättningar Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget Kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital I nedanstående tabell lämnas upplysning om klassificering av finansiella tillgångar i sparbankens värdepappersportfölj. Finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värderade till verkligt värde via värde via övrigt resultaträkningen totalresultat Finansiella tillgångar med ändrad värderingsprincip Fondandelar Utgående balans 31 december Omklassificering från finansiella tillgångar som kan säljas vilka värderats löpande till verkligt värde via övrigt totalresultat till finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Ingående balans 1 januari Finansiella tillgångar med bibehållen värderingsprincip Belåningsbara statsskuldförbindelser Utgående balans 31 december Omvärdering (utan hänsyn tagen till uppskjuten skatt) 0 Ingående balans 1 januari Obligationer och övriga värdepapper Utgående balans 31 december Omvärdering (utan hänsyn tagen till uppskjuten skatt) -21 Ingående balans 1 januari Totalt ingående balans 1 januari

10 Not 2 Räntenetto Jan - jun 2018 Jan - jun 2017 Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga Summa Ränteintäkter Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga Summa Räntekostnader Summa Räntenetto Not 3 Provisionsintäkter Jan - jun 2018 Jan - jun 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner Summa Not 4 Provisionskostnader Jan - jun 2018 Jan - jun 2017 Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

11 Not 5 Kreditförluster, netto 1 januari -30 juni 2018 Lån till upplupet anskaffningsvärde Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - upplupna räntor -299 Summa Periodens nettokostnad för konstaterade förluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -197 Summa Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde -173 Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie 1 68 Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie 3 35 Summa 238 Kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella garantiavtal 238 Summa kreditförluster 65 1 januari -30 juni 2017 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster -422 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 533 Årets nettokostnad för kreditförluster

12 Not 6 Utlåning till allmänheten Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver Ej kreditförsämrade Kreditförsämrade Totalt Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Redovisat bruttovärde Redovisat bruttovärde per 1 januari Redovisat bruttovärde per 30 juni Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden (manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie från stadie 2 till stadie från stadie 2 till stadie från stadie 3 till stadie från stadie 3 till stadie Övrigt Förlustreserver per 30 juni Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari Utgående balans per 30 juni Redovisat bruttovärde och förlustreserv - branschfördelning Redovisat bruttovärde Förlustreserv Redovisat nettovärde Privatkunder Företagskunder Jordbruk, fiske, skog Tillverkning Bygg Detaljhandel Transport Hotell och restaurang Informationsteknologi Bank och försäkring Fastighetsförvaltning Tjänstesektor Övrig utlåning till företag Summa utlåning till allmänheten

13 Not 7 Kapitaltäckning Kapitalbas 30 juni juni 2017 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Kapitalinstrument och tillhörande överkursfonder varav aktiekapital varav överkursfond Balanserad vinst eller förlust Ackumulerat annat totalresultat Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Värdejustering p.g.a. kraven på försiktig värdering Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Primärkapital Supplementärt kapital Totalt Kapital Kapitalrelationer, buffertar mm 30 juni juni 2017 Totala riskvägda tillgångar Kärnprimärkapitalrelation 19,32% 19,77% Primärkapitalrelation 19,32% 19,77% Total kapitalrelation 19,32% 19,77% Buffertkrav 4,50% 4,50% varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50% 2,50% varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00% 2,00% Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 11,32% 11,77% Totalt internt bedömt kapitalbehov

14 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 30 juni juni 2017 Kapitalkrav Riskvägt exponeringsbelopp Kapitalkrav Riskvägt exponeringsbelopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Säkrade genom panträtt i fast egendom Fallerade exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar (fond) Aktieexponeringar Övriga poster Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden Summa exponeringsbelopp för operativ risk Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Summa riskvägt exponeringsbelopp och kapitalkrav Granskning Denna delårsrapport har ej granskats av sparbankens revisor. Ryd den 23 augusti 2018 På styrelsens uppdrag Leif Fransson VD 14