Delårsrapport För januari juni 2018

Transkript

1 Delårsrapport För januari juni 2018

2 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari juni Allmänt om verksamheten...3 Sparbankens resultat.. 3 Sparbankens ställning 4 Resultatprognos..4 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Rapport över förändringar i eget kapital 6 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Redovisningsprinciper.7 Not 2 Räntenetto...11 Not 3 Provisionsintäkter..11 Not 4 Provisionskostnader.11 Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner.11 Not 6 Kreditförluster, netto..12 Not 7 Utlåning till allmänheten..13 Not 8 Kapitaltäckning.14 2

3 Delårsrapport för januari - juni 2018 Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org.nr , får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden den 1 januari - den 30 juni (Då inget annat anges avser jämförelser den 30 juni 2017.) Allmänt om verksamheten Sparbanken i Karlshamn bildades 1829 och bankens verksamhetsområde är Karlshamns och Olofströms kommuner. Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i verksamhetsområdet. Räntorna är fortsatt låga men trots den hårda pressen på räntorna så har räntenettot varit betydligt högre jämfört med föregående år. Högre provisioner bland annat från Robur jämfört med föregående år men däremot inga PPM provisioner som kan tillgodoräknas banken från och med Vår utlåning i egen portfölj har fortsatt att öka. Förmedlade volymer till Swedbank Hypotek har minskat, därav 0,3 mkr lägre provisioner jämfört med föregående år. Kostnaderna har utvecklats enligt prognos. De allmänna administrationskostnader är 3,3 mkr högre jämfört med föregående år vilket förklaras av ökade lönekostnader och högre IT kostnader. Inlåningsutvecklingen från allmänheten har under året ökat med 305,6 mkr. Totalt har utlåning i egen balansräkning och hos hypotek ökat med 94,8 mkr sedan årsskiftet. Under första halvåret har arbetet fortsatt med att utveckla den digitala plattformen och mobila lösningar för våra kunder. Vi ser en stadigt ökad användning av dessa tjänster vilket är mycket glädjande och vilket på sikt har en direkt miljöpåverkan. Sparbankens resultat Sparbankens rörelseresultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 32,1 mkr (42,8). En sammanfattning av första halvåret: Räntenetto + 4,0 % Erhållna utdelningar + 11,3 % Provisionsnetto - 0, 03 % Personalkostnader + 4,0 % Räntenettot uppgick till 76,9 mkr (73,9), vilket är en ökning med 3,0 mkr. Sparbanken har erhållit utdelning på innehavet av Swedbankaktier med 10,8 mkr (7,9). Utdelning har erhållits från Indecap med 2,1 mkr (3,2). Provisionsintäkterna uppgick till 41,1 mkr (41,9) och provisionskostnaderna till 7,0 mkr (7,0). Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 2,1 mkr ( 6,2), som inkluderar realiserade och orealiserade kursförluster på värdepapper, aktier samt fondinnehav. Värdeförändring på obligationsportföljen redovisas från och med över balansräkningen och inte som tidigare över resultaträkningen. Rörelsekostnaderna uppgick till 86,9 mkr (84,0) varav personalkostnaderna utgör 43,5 mkr (41,8), inkluderat avsättning till resultatandelssystemet. Kreditförlusterna netto uppgick till 6,4 mkr under första halvåret 2018, varav återvunna reserveringar för befarade förluster uppgick till 1,mkr. Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgick resultatet till 27,0 mkr (35,8). 3

4 Sparbankens ställning Inlåningen från allmänheten var vid periodens slut 8 986,2 mkr, en ökning från årsskiftet med 154,8 mkr eller 1,8 procent (8 831,4 mkr ). Lånestocken, inklusive utnyttjad checkräkningskredit, uppgick vid periodens slut till 8 087,4 mkr mot 7 813,7 mkr vid årsskiftet. Sparbankens likviditet har varit mycket tillfredsställande. Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet på 446,6 mkr med 525,8 mkr. Kärnprimärkapitalrelationen, dvs. kapitalbasen i förhållande till riskvägt belopp är 17,42 (17,57%). Övergångseffekten från IFRS 9 innebar 0,5 % lägre kapitalkvot Styrelsen gör årligen en intern kapital- och likviditetsutvärdering. Denna utvärdering finns i separat dokument och utvisar att banken har en betryggande kapitalbuffert utöver det lagstadgade kapitalkravet (se vidare sidan 13-14). Resultatprognos Rörelseresultatet efter kreditförluster för 2018 beräknas bli lägre jämfört med föregående år, då övergångseffekten av IFRS 9 bidrar till högre kreditförluster samt att nettoresultat av finansiella transaktioner bedöms bli lägre än Resultaträkning (tkr) Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Not Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Not Provisionskostnader Not Nettoresultat av finansiella transaktioner Not Valutakursförändringar Not Övriga rörelseintäkter Summa räntenetto och rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Kreditförluster netto Not Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på periodens resultat Periodens resultat

5 Balansräkning (tkr) juni juni Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Förlagsbevis, spaxar och andra värdepapper Aktier Förändring av verkligt värde på säkrat belopp Derivat Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Reservfond Fond för verkligt värde Resultat för perioden Summa Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

6 Rapport över förändringar i eget kapital i sammandrag (tkr) Bundet eget kapital Fritt eget kapital 2018 Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Periodens resultat Tot. EK Ingående eget kapital Justering för retroaktiv tillämpning IFRS 9 (netto efter skatt) Justerat eget kapital Periodens resultat Periodens övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttigt ändamål Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital 2017 Reservfond Fond för verkligt värde Balanserad vinst eller förlust Periodens resultat Tot. EK Ingående eget kapital Periodens resultat Periodens övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttigt ändamål Utgående eget kapital

7 Not 1 Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med IAS 34, delårsrapporter. Därutöver följer innehållet i delårsrapporten krav i lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ( ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. Lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Tillämpade redovisningsprinciper och bedömningsgrunder i delårsrapporten överensstämmer med de som tillämpades årsredovisningen för Under räkenskapsåret har sparbanken förändrat sina principer för klassificering och värdering samt nedskrivningar av finansiella tillgångar till följd av att IFRS 9 trädde ikraft per den 1 januari När det gäller säkringsredovisning har sparbanken valt att fortsätta tillämpa principerna enligt IAS 39. Klassificering och värdering Sparbankens nya principer för klassificering och värdering av finansiella tillgångar baseras på en bedömning av både (i) företagets affärsmodell för förvaltningen av finansiella tillgångar, och (ii) egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena från den finansiella tillgången. Följande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde på grund av att tillgångarna innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inneha finansiella tillgångar i syfte att inkassera avtalsenliga kassaflöden samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker - Utlåning till kreditinstitut - Utlåning till allmänheten Dessa tillgångar redovisades till upplupet anskaffningsvärde även enligt tidigare principer. Följande finansiella tillgångar värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat på grund av att de finansiella tillgångarna innehas enligt en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja tillgångarna samt att de avtalade villkoren för de tillgångarna ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som bara är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet; - Belåningsbara statsskuldförbindelser mm - Obligationer och andra räntebärande värdepapper Dessa tillgångar redovisades tidigare till verkligt värde via resultatet. Skillnaden mot tidigare tillämpade principer blir då att orealiserade värdeförändringar numera redovisas i övrigt totalresultat istället för i resultatet. Om Sparbanken ändrar affärsmodell så kommer en omklassificering genomföras och redovisas. Sådana förändringar förväntas dock inträffa mycket sällan. Sådana ändringar fastställs av företagets verkställande ledning till följd av yttre eller inre förändringar och måste vara betydande för företagets verksamhet och påvisbara för externa parter. Sparbanken har några mindre kapitalandelslån till nära samarbetspartners, som faller under IFRS 9. Fordran bedöms tillhöra den affärsmodell där värdering ska ske till verkligt värde via resultatet eftersom dessa lån inte bara har betalningar som är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Sparbanken har klassificerat sina långsiktiga strategiska investeringar i noterade och onoterade aktier (egetkapitalinstrument) till att oåterkalleligt vara redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat. 7

8 Denna värderingsprincip innebär liksom tidigare att orealiserade värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat, men skiljer sig åt från tidigare principer genom att - Realisationsresultat redovisas som en omföring mellan fond för verkligt värde till balanserat resultat, och inte som tidigare som en omklassificering från övrigt totalresultat till resultatet. - Vissa aktier som tidigare redovisades till anskaffningsvärde på grund av att verkligt värde inte ansågs kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt nu värderas till verkligt värde. - Nedskrivningar inte längre redovisas. Nedskrivningar De nya redovisningsprinciperna innebär att även förväntade kreditförluster redovisas, istället för som tidigare då bara inträffade kreditförluster i osäkra lån redovisades. De nya redovisningsprinciperna innebär att förlustreserveringar inte bara görs för utlåning till allmänheten utan på alla poster i balansräkningen som redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Vidare redovisas även förlustreserveringar på räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat (se ovan) samt på off-balance exponeringarna lämnade låneåtagande (t.ex. outnyttjade checkräkningskrediter) och utställda finansiella garantier. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till allmänheten Beräkningar av förlustreserver görs med utgångspunkt från data som genererats i befintliga interna riskklassificeringsmodeller. Förlustreserverna beräknas utifrån tillgångarnas kontrakterade kassaflöden. För varje tidpunkt i respektive kassaflöde beräknas sedan nuvärdet av den förväntade kreditförlusten genom att multiplicera den förväntade exponeringen vid fallissemang ( Exposure at default - EAD) med risken för fallissemang ( Probability of Default PD) och förlust givet fallissemang ( Loss given default - LGD). Även om dessa parametrar har samma benämningar som vid tillämpning av intern rating modeller för kapitaltäckningsändamål så har parametrarna bestämts på ett annat sätt för redovisningsändamål så att de återspeglar neutrala och objektiva antaganden om kassaflöden och förväntade förluster. Som diskonteringsränta används exponeringens ursprungliga effektivränta om exponeringen löper med fast ränta, och om exponeringen löper med rörlig ränta så används exponeringens aktuella rörliga ränta. Parametrarna beaktar framåtblickande och baseras på en sammanvägning av minst 3 olika möjliga makroekonomiska scenarier. Vilken typ av makroparameter som används bestäms av vilken typ av exponering som beräkningen avser. Exempel på använda makroparametrar är arbetslöshet, fastighetspriser och räntenivå. Sparbanken redovisar i samband den initiala redovisningen nuvärdet av de statistiskt förväntade kreditförlusterna för de kommande 12 månaderna (stadie 1). Om det inträffat en betydande ökning av kreditrisken sedan den initiala redovisningen så kommer förlustreserven för exponeringen istället att beräknas och redovisas för den förväntade återstående löptiden (stadie 2). En betydande ökning av kreditrisk anses ha uppkommit sedan den initiala redovisningen av krediten när kunden är 30 dagar sen i betalningar eller när den aktuella interna kreditratingen är sämre än den ursprungliga enligt internt beslutade kriterier. Om den interna ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med rating vid initial redovisning, kommer krediten att återföras till stadie 1. Liksom tidigare kommer en förlustreserv att redovisas för den återstående löptiden för kreditförsämrade exponeringar (tidigare benämnda osäkra lån) när en eller flera händelser som har en negativ inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena för den finansiella tillgången har inträffat (stadie 3). Ett lån anses vara kreditförsämrat utifrån samma förutsättningar som enligt tidigare principer vid definitionen av osäkert lån dvs. när det är 90 dagar sent i betalningar eller när det finns andra belägg i form av observerbara uppgifter om följande händelser: a) Betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller låntagaren. b) Ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller oreglerade betalningar. c) Långivaren eller låntagaren har, av ekonomiska eller avtalsmässiga skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, beviljat en eftergift till låntagaren som långivaren annars inte skulle överväga. d) Det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion. 8

9 Redovisning av förväntade kreditförluster räntebärande värdepapper Sparbanken redovisar också förlustreserver på de räntebärande värdepapper som redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Bankens grundläggande metodik för beräkning av förlustreserver för räntebärande värdepapper är den samma som för utlåning till allmänheten. Källorna till information om de använda parametrarna PD, LGD och EAD skiljer sig dock åt. När det gäller PD, så härleds utifrån den externa rating som värdepapperna har och den externt tillgängliga information från ratinginstituten Moody s och Standard and Poor s som finns om risk för fallissemang som denna rating är förknippad med. LGD-faktorn bestäms av om värdepapper är säkerställt, annan förmånsrätt samt typ av motpart. Eftersom tillgänglig statistik på fallissemang och förluster vid fallissemang hos den typ av motparter i vars värdepapper som sparbanken gjort investeringar i är högst begränsad, bestäms LGD-faktorn utifrån en expertbedömning med en kombination av uppgifter från Swedbank och ratinginstitutet Moody s. Vid den initiala redovisningen, redovisas den statistiskt förväntad förlust över de kommande 12 månaderna (stadie 1) En betydande ökning av kreditrisk sedermera anses ha ägt rum när det skett en försämring av den externa ratingen samt 30 dagars försenad betalning av kapitalbelopp eller ränta, och kreditförluster redovisas då för den återstående löptiden (stadie 2). Om den externa ratingen i ett senare skede har förbättrats tillräckligt mycket så att en betydande ökning av kreditrisk inte längre föreligger vid jämförelse med ratingen vid initial redovisning, kommer värdepappret att återföras till stadie 1. Redovisning av förväntade kreditförluster utlåning till kreditinstitut Även sparbankens utlåning till kreditinstitut är inom tillämpningsområdet för redovisning av förväntade kreditförluster. Eftersom all utlåning till kreditinstitut är återbetalningsbar på anfordran och utlåning bara sker till svenska kreditinstitut med god rating, så uppgår de förväntade kreditförlusterna till endast obetydliga belopp. Redovisning av ränteintäkter Ränteintäkter redovisas på basis av tillgångarnas nettoredovisade värde i stadie 3 och på bruttoredovisat värde (dvs. exklusive förlustreserv) för tillgångar i stadierna 1-2. Detta innebär en ändring av redovisningsprincip och innebär att tidigare inte upptagna ränteintäkter på osäkra fordringar redovisas nu som tillgång i balansräkningen och påverkar eget kapital positivt. Redovisning i resultat- och balansräkning Förlustreserverna redovisas på följande sätt i balansräkningen; - För tillgångar redovisade till upplupet anskaffningsvärde; som nedskrivningar av tillgångarnas redovisade värde - För låneåtaganden och utställda finansiella garantier; på balansraden Avsättningar - För placeringar skuldinstrument redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat; direkt mot Fond för verkligt värde Förändringar i förlustreserver redovisas i resultaträkningen på raden Kreditförluster netto, förutom för räntebärande värdepapper redovisade till verkligt värde via övrigt totalresultat där förändringarna i förlustreserver redovisas i nettoresultat av finansiella transaktioner. Upplysningar IFRS 9 har medfört följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument som gäller upplysningar som ska lämnas i årsredovisningen. Ändringarna kommer att medföra att ett antal av tidigare upplysningar inte längre behöver lämnas samt att ett antal nya upplysningar om främst förväntade kreditförluster behöver lämnas. Även upplysningar om säkringsredovisning påverkas även om Sparbanken fortsätter tillämpa säkringsredovisning enligt bestämmelserna i IAS 39. 9

10 Kvantitativ påverkan av införandet av IFRS 9 (tkr) Övergången till redovisning enligt IFRS 9 har genomförts i öppningsbalansen till räkenskapsåret Några jämförelsetal har inte räknats om. När det gäller vilken kvantitativ påverkan som de nya redovisningsprinciperna fått, se nedanstående tabell. IAS 39 bokfört värde 31 december 2017 klassificering förväntade kreditförluster omvärdering IFRS 9 bokfört värde 1 januari 2018 Tillgångar Finansiella tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Icke-finansiella tillgångar Totala tillgångar Skulder Avsättningar Övriga skulder Totala skulder Eget Kapital Skulder och eget Kapital Bedömda effekter av införandet av IFRS 15 Intäkter från avtal med kund trädde i draft den 1 januari Standarden innehåller en samlad modell för intäktsredovisning avseende kundkontrakt som inte omfattas av andra standarder. Bedömingen är att standareden förutom utökade upplysningskrav, inte kommer ha någon väsentlig effekt på bankens finansiella rapporter eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. 10

11 Not 2 Räntenetto (tkr) Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat Övriga Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Derivat Övriga Summa Summa Räntenetto Not 3 Provisionsintäkter (tkr) Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Värdepappersprovisioner Garantiprovisioner Övriga provisioner Summa Not 4 Provisionskostnader (tkr) Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Not 5 Nettoresultat av finansiella transaktioner (tkr) Aktier Räntebärande värdepapper Valutakursförändring Summa

12 Not 6 Kreditförluster, netto (tkr) 2018 Lån till upplupet anskaffningsvärde Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändrig reseveringar - förväntade eller utgivna kreditförsämrade fordringar Summa Periodens nettokostnad för konstaterade förluster Periodens nettokostnad för modifieringar Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster 984 Kreditförluster avseende lån till upplupet anskaffningsvärde Låneåtaganden och finansiella garantiavtal Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie Förändring reserveringar - stadie 3 31 Förändrig reseveringar - förväntade eller utgivna kreditförsämrade fordringar Kreditförluster avseende låneåtaganden och finansiella garantiavtal 433 Summa kreditförluster

13 Not 7 Utlåning till allmänheten (tkr) Förändringar i redovisat bruttovärde och förlustreserver Ej kreditförsämrade Stadie 1 Stadie 2 Stadie 3 Totalt Redovisat bruttovärde (stadie 2= Stadie 1 +2) Redovisat bruttovärde per 1 januari Redovisat bruttovärde per 30 juni Förlustreserver Förlustreserver per 1 januari Nya finansiella tillgångar Bortbokade finansiella tillgångar Förändrade riskvariabler (EAD, PD, LGD) Förändringar i makroekonomiska scenarier Förändringar pga. expertutlåtanden manuella modifieringar och individuella bedömningar) Överföringar mellan stadier under perioden från stadie 1 till stadie från stadie 1 till stadie från stadie 2 to stadie från stadie 2 to stadie från stadie 3 to stadie från stadie 3 to stadie Valutakursförändringar Övrigt Förlustreserver per 30 juni Bokfört värde Öppningsbalans per 1 januari Utgående balans per 30 juni Redovisat bruttovärde och förlustreserv per stadie Redovisat bruttovärde stadie 1 och Redovisat bruttovärde stadie Totalt redovisat värde brutto Förlustreserver stadie 1 och Förlustreserver stadie Totalt förlustreserver Totalt bokfört värde, utlåning till allmänheten Andel stadie 3 lån, brutto, % 0,90 % Andel stadie 3 lån, netto, % 0,90 % Förlustreserver kvot stadie 1 och 2 lån 0,38 % 13

14 Not 8 Kapitaltäckning (tkr) Informationen om sparbankens kapitaltäckning nedan avser sådan periodisk information som ska lämnas enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2014:12). För sparbanken gäller enligt lag specifika minimikapitalkrav för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker. Sparbanken har därutöver en intern kapitalutvärderingsprocess som ska tillförsäkra att sparbankens kapital även täcker andra risker i verksamheten som koncentrationsrisker i kredit porföljen, ränterisker i balansräkningen etc. Upplysningarna nedan om kapitalkravet begränsar sig till det legala minimikapitalkravet. Kapitalbas Kärnprimärkapital: Instrument och reserver Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition - - Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Immateriella tillgångar Värdejustering försiktig värdering Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Kärnprimärkapital Supplementärt kapital - - Kapitalbas Supplementärkapital - - Total kapitalbas netto Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärkapitalrelation 17,42 % 17,57 % Primärkapitalrelation 17,42 % 17,57 % Totalkapitalrelation 17,42 % 17,57 % Buffertkrav 4,50 % 4,50 % varav kapitalkonserveringsbuffert 2,50 % 2,50 % varav kontracyklisk kapitalbuffert 2,00 % 2,00 % Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert 8,42 % 8,71 % Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka Sparbanken har en investering - belopp under tröskelvärdet på 10,00 % 14

15 Riskvägt belopp för kreditrisk (tkr) Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter Fallerande exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar Övriga poster Riskvägt belopp för operativ risk (basmetod) Riskvägt belopp för marknadsrisk varav kreditvärdighetsjusteringsrisk Summa riskvägt belopp Kapitalbaskrav Kapitalkrav för kreditrisk varav schablonmetod Kapitalkrav för operativ risk Kapitalkrav för marknadsrisk varav kreditvärdighetsjusteringsrisk Ort och datum samt underskrift av styrelsen 15