Ny 220 kv ledning Danderyd Järva och befintlig 220 kv ledning Danderyd Ålkistan i ny sträckning

Transkript

1 STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Ny 220 kv ledning Danderyd Järva och befintlig 220 kv ledning Danderyd Ålkistan i ny sträckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för koncessionsansökan Mars 2009

2 Projektorganisation Svenska Kraftnät Box VÄLLINGBY Övergripande Projektledare Stockholms Ström Projektledare Delprojektledare, tillstånd och MKB Projektsamordnare, tillstånd och MKB Vattenfall Power Consultant Fortum Distribution AB Stockholm Projektledare Delprojektledare, tillstånd Miljökonsekvensbeskrivning WSP Sverige AB STOCKHOLM-GLOBEN Uppdragsledare Handläggare miljö Kvalitetsgranskning Handläggare kulturmiljö Riksantikvarieämbetet, Uppdragsverksamhet 2 (97)

3 Förord Svenska Kraftnät har på regeringens uppdrag utrett hur stam- och regionnäten för el i Stockholms län kan utformas i framtiden. Ett förslag till utformning som långsiktigt säkrar regionens elförsörjning har tagits fram. Utredningen har beaktat driftsäkerhetskrav, teknisk utveckling, miljöaspekter och regionens förväntade utveckling. Arbetet har bedrivits i samarbete med länsstyrelsen, berörda kommuner, interkommunala samarbetsorgan och övriga kraftledningsägare inom regionen. Ett förslag till framtida stamnät presenterades i en slutrapport i januari En förutsättning för att föreslagna förändringar ska kunna genomföras är att Svenska Kraftnät, Fortum, Vattenfall och berörda kommuner kan fördela kostnaderna. Ryggraden i Stockholms nuvarande elförsörjning är ett 400 kv nät med sträckningen Forsmark-Enköping-Södertälje-Södertörn. I förslaget till framtida nät byggs en 400 kv förbindelse från norra Stockholm till Södertörn som skapar en 400 kv ring runt staden. Denna utbyggnad ger ett så starkt nät att ca 15 mil äldre 220 kv kraftledningar i Stockholmsregionen därmed kan avvecklas. Den första etappen av den nya 400 kv förbindelsen är sträckan från Upplands Väsby till Danderyd. Vid Danderyd byggs en ny transformatorstation där 400 kv transformeras till 220 kv. För att kunna överföra elenergi från den nya stationen vid Danderyd krävs en ombyggnad och förstärkning av 220 kv nätet söder om Danderyd. Dels läggs en ny 220 kv ledning på sträckan Danderyd - Järva och dels läggs Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning Danderyd-Bergshamra om i ny sträckning. Båda ledningarna samförläggs mellan Danderyd och Bergshamra. Ledningarna förläggs i mark, i ny bergtunnel samt som sjökabel i Edsviken. Fortum Distributions befintlig luftledning mellan Danderyd och Bergshamra kan därmed avvecklas. På sträckorna Bergshamra - Järva och Bergshamra - Ålkistan utnyttjas befintliga bergtunnlar för ledningsdragningen. Svenska Kraftnät har drivit detta projekt som omfattar såväl Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning (Danderyd-Ålkistan) som Svenska Kraftnäts nya 220 kv ledning (Danderyd-Järva). Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver båda ledningarna och genomförda samråd har omfattat båda ledningarna. Fortum Distribution och Svenska Kraftnät kommer dock att inge varsin koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Denna MKB utgör underlag till båda koncessionsansökningarna. 3 (97)

4 Presentation av ledningsägarna Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät sköter stamnätet för elkraft, som omfattar landets 400 kv och 220 kv ledningar med stationer, utlandsförbindelser m.m. Vi har även systemansvaret för el och naturgas i Sverige. Vår huvuduppgift är att utveckla stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker och ekonomisk elförsörjning. Samtidigt ska vi uppfylla högt ställda miljökrav. Vi har ca 300 anställda, de flesta vid huvudkontoret som idag finns i Vällingby i Stockholm men som under år 2009 flyttar till Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad, Västerås och Sollefteå samt en kursgård i Åsbro utanför Örebro. Vi sysselsätter ytterligare några hundra personer på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. Omsättningen år 2007 var drygt sex miljarder kronor. Svenska Kraftnät har tre dotterbolag och sex intressebolag, av vilka det största är nordiska elbörsen Nord Pool. Mer information finns på vår webbplats Fortum Distribution Fortum Distribution är en del av Fortum och ansvarar för elförsörjningen till 1,6 miljoner kunder i Finland, Sverige, Norge och Estland. Vi äger och driver lokala och regionala elnät för 0,4 kv t.o.m. 220 kv med en sammanlagd längd på km. Marknadsandelen för eldistribution när det gäller levererad volym i lokalnät är 14 % i Sverige, 21 % i Finland, 3 % i Norge och 3 % i Estland. Fortum Distribution hade 1136 anställda den 1 januari Genom hög leveranssäkerhet och god kundservice spelar Fortum Distribution en central roll i Fortums strävan att nå bolagets strategiska mål att bli det ledande kraft- och värmebolaget. 4 (97)

5 Icke-teknisk sammanfattning Svenska Kraftnät har på regeringens uppdrag utrett den framtida utformningen av stamoch regionnäten för el i Stockholms län. Ett förslag till framtida stamnät har presenterats. I förslaget föreslås en 400 kv förbindelse från norra Stockholm till Södertörn som skapar en 400 kv ring runt Stockholm. Detta ger ett så starkt stamnät att ett antal äldre 220 kv luftledningar i Stockholmsregionen kan avvecklas. Den första etappen av den nya 400 kv förbindelsen är sträckan mellan Upplands Väsby och Danderyd. Vid Danderyd byggs en ny transformatorstation där 400 kv transformeras till 220 kv. För att kunna överföra el från den nya stationen vid Danderyd krävs en ombyggnad och förstärkning av 220 kv nätet söder om Danderyd. Dels ersätts Fortum Distributions befintliga luftledning mellan Danderyd och Bergshamra med en ny 220 kv ledning förlagd i mark, dels anlägger Svenska Kraftnät en ny 220 kv ledning förlagd i mark mellan Danderyd och Järva. Båda ledningarna samförläggs mellan Danderyd och Bergshamra. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utreder och bedömer den påverkan och de konsekvenser dessa 220 kv ledningar kan få för människors hälsa och miljö. Ledningssträckan går genom tätbebyggda områden (från Danderyds ställverk via Bergshamra till Ålkistan respektive Järva). En kombination av mark-, sjö- och tunnelförlagd ledning har därför valts. Tunnelförläggning av ledning väljs endast där det är absolut nödvändigt för att komma fram i terrängen. Det är en mycket dyrare anläggningsmetod och kan innebära större risker för miljöpåverkan. I det här projektet är en tunnel nödvändig för att kunna passera Mörby centrum och E 18, där bebyggelse och infrastruktur är mycket tät. Ledningarna planeras gå i mark från ställverket i Danderyd söderut förbi Berga gård. Strax intill Berga Backe leds ledningarna ner i tunnel åt sydväst under E18 och Mörby centrum. Ledningarna övergår till markkabel igen söder om Klingsta och går vidare söderut via en golfbana. Därefter leds de ner i vattnet i Mörbyviken, dras söderut in i Stocksundet och upp på land igen vid Bergshamra. Ledningarna övergår återigen till markkabel och går sedan en kort bit i mark upp till Bergshamra vattentorn där de leds ner i befintliga kraftledningstunnlar som går från Bergshamra till Järva respektive Ålkistan. Ett riksintresse berörs av ledningsdragningen. Den del av ledningssträckan som går från Stocksundet till Bergshamra vattentorn går igenom Nationalstadsparken. Inga natureller kulturvärden i området kommer dock skadas, då ledningarna kan dras genom befintliga gluggar i strandskogen och via en gräsbeklädd öppen yta. En MKB är inte bara ett dokument utan också en process. I processen studeras hur projektet kan påverka omgivningen, vilka skyddsåtgärder som kan vidtas och vilka konsekvenser som kvarstår sedan möjliga skyddsåtgärder vidtagits. Många enkla skyddsåtgärder planeras att vidtas när ledningarna anläggs för att minska miljöpåverkan, vilket gör att miljökonsekvenserna blir små. Bl.a. sker återplantering av eventuellt avverkade träd, tillfälliga gång- och cykelvägar etableras under anläggningsskedet och länsar används för att begränsa grumlingen i samband med nedgrävning av sjökablarna vid landanslutningarna. Det gäller även för tunnelanläggningen där skyddsåtgärder mot 5 (97)

6 för höga inläckage av grundvatten kommer att ske i form av injektering av tunneln samt skyddsinfiltration vid behov under byggskedet. De största konsekvenserna under byggnadstiden är de olägenheter som uppstår mellan ställverket i Danderyd och Berga backe för gående och cyklister samt för de boende intill det norra tunnelpåslaget. Kevinge golfbana påverkas också påtagligt, dock i huvudsak utanför golfsäsong. Vad det gäller driftskedet är miljökonsekvenserna övergripande positiva. Den befintliga luftledningen mellan Danderyd och Bergshamra kan avvecklas och planerad 400 kv förbindelse Hagby-Danderyd kan byggas. Den nya 400 kv förbindelsen mellan Hagby och Danderyd ger möjlighet till en bättre struktur av elnätet vilket gör att befintliga 220 kv luftledningar kan avvecklas, däribland luftledningen mellan Hagby och Danderyds ställverk som går genom tätbebyggda områden i Skarpäng i Täby kommun och i Enebyberg i Danderyds kommun. 6 (97)

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsning Metod Planering och prövning Planeringsprocess Tillstånd Samråd och information Tidplan Övergripande förutsättningar Planförhållanden och områdesskydd Miljömål Svenska Kraftnäts miljöpolicy Fortum Distributions EHSQ-policy Alternativ Nollalternativ Tidigare utredda alternativ Alternativ utformning Teknik Tekniska förutsättningar Ledningstyp Kabelförläggning i mark Kabelförläggning i sjö Kabelförläggning i befintliga tunnlar Uppskattad byggtid Sträckningsbeskrivning 44 7 Övergripande konsekvenser Hälsa och säkerhet Landskapsbild Miljökonsekvenser av kabelförläggning i mark Boendemiljö (97)

8 8.2 Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Infrastruktur och trafik Utsläpp till luft Förorenad mark Utsläpp till mark och vatten Buller och vibrationer Miljökonsekvenser av kabelförläggning i vatten Boendemiljö Naturmiljö Marin kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Infrastruktur och trafik Utsläpp till luft Utsläpp till mark och vatten Buller och vibrationer Miljökonsekvenser av kabelförläggning i ny tunnel Boendemiljö Naturmiljö Infrastruktur och trafik Utsläpp till luft Förorenad mark Utsläpp till vatten Buller och vibrationer Miljökonsekvenser av kabelförläggning i befintlig tunnel Ventilation och buller Boendemiljö Samlad bedömning Referenser 96 8 (97)

9 Bilageförteckning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Samrådsredogörelse Undersökningar av vattenvegetation, lekområden, bottenfauna och sediment i Edsviken, Naturvatten i Roslagen AB, Ritningar, ny bergtunnel Ritning 01 Ritning 02 Ritning 1218M Ritning 1218M Planritning tunnelsträckning Profilritning tunnel Norra tunnelschaktet Södra tunnelschaktet 9 (97)

10 1 Inledning Kraftledningsnätet består idag av stamnät, regionnät och lokalnät. Stamnätet är uppbyggt av ledningar och stationer för 400 kv och 220 kv och det förvaltas av Svenska Kraftnät. Närmast Stockholms centrala delar finns dessutom ett 220 kv nät som tillhör Fortum Distribution AB. Detta nät ingår driftsmässigt i stamnätet och används för lokal överföring inom Stockholmsområdet. Ledningar i spänningsområdet kv räknas som regionnät. Inom Stockholms tätort har Fortum Distribution AB ett 110 kv ledningsnät och Vattenfall Eldistribution AB har ett omfattande 70 kv nät inom regionen. Lokalnäten drivs med spänningar i området 0,4-20 kv för distribution till elkunderna. Stockholmsregionen är liksom övriga delar av landet beroende av en väl fungerande elförsörjning. Stockholmsregionens elberoende ökar. Elnätet behöver förstärkas och förnyas för att möta framtidens behov av säkra elleveranser. När koncessionerna för befintliga kraftledningar ska omprövas uppstår ofta diskussioner om ledningarna kan behållas i befintlig sträckning och utförande eller om större eller mindre ombyggnader måste genomföras för att anpassa ledningarna till uttalade samhällskrav. Dessa diskussioner genomförs ofta endast med utgångspunkt från en viss specifik kraftledningssträcka. Detta medför en osäkerhet om huruvida föreslagna och eventuellt genomförda förändringar av ledningen är lämpliga med hänsyn till kraftledningsnätets framtida utformning ur systemsynpunkt. För att åstadkomma ett bättre beslutsunderlag krävs därför en helhetssyn på hur ett framtida kraftledningsnät på både stam- och regionnivå bör vara utformat. Svenska Kraftnät fick den 29 januari 2004 i uppdrag av regeringen att utreda utformningen av ett framtida kraftledningsnät i Stockholmsregionen. Målet var ett driftsäkert och miljösäkert stam- och regionnät, som till lägsta möjliga kostnad och intrång säkrar regionens långsiktliga elförsörjning. Utredningen antog namnet Stockholms Ström och är ett samarbetsprojekt mellan Svenska Kraftnät, Vattenfall och Fortum. Stockholms Ström består av ett 50-tal delprojekt. Denna miljökonsekvensbeskrivning rör den del som förbinder Danderyd med Järva och Ålkistan. 1.1 Bakgrund Vid utformningen av målnätet i Stockholms Ström har ambitionen varit att förändra nätet i riktning mot en mera optimal totallösning. Elnät uppbyggda med ringstrukturer ger robusta och driftsäkra lösningar. Grundtanken har därför varit att åstadkomma en 400 kv ring runt Stockholm som genom den höga kapaciteten skapar förutsättningar för att avveckla omkring 15 mil kraftledningar huvudsakligen för 220 kv. Delprojektet City Link, en 400 kv förbindelse mellan norra Stockholm och Södertörn, som sluter en 400 kv ring runt Stockholm är därför ryggraden i Stockholms Ströms målnät. För att kunna påbörja byggandet av City Link, som av nättekniska skäl bör starta norrifrån, krävs dock först förstärknings- och omstruktureringsåtgärder i 220 kv nätet söder om Danderyd. De åtgärder som föreslås är dels en ny ledningsförbindelse mellan befintliga stationer i Danderyd och Järva, dels en förstärkning och omläggning av delar av befintlig ledning mellan Danderyd och Värtan. Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning går idag från Danderyd till Värtan. Mellan ställverket i Danderyd och terminalplatsen i Bergshamra är ledningen en luftled- 10 (97)

11 ning, därefter går den som ledning i bergtunnel till terminalplatsen i Ålkistan. Från Ålkistan går ledningen som luftledning över Norra Djurgården till ställverket i Värtan. I Danderyd går luftledningen genom tätbebyggda områden och passerar områden i kommunen där den är begränsande för utvecklingen av samhället på lång och kort sikt. Svenska Kraftnät presenterade i maj 2006 en förstudie som omfattade en ny 220 kv ledning på sträckan Danderyd-Järva och en ny sträckning av Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning mellan Danderyd-Ålkistan (figur 1 och figur 2). Mellan Danderyd och Bergshamra föreslås den befintliga luftledningen att ersättas med kablar. För sträckorna Bergshamra-Ålkistan och Bergshamra-Järva kommer de nya ledningarna att gå i befintligt tunnelsystem. I förstudien redovisas fyra alternativa sträckningar mellan Danderyd och Bergshamra, se figur 6. Efter genomfört samråd kring förstudien framkom att alternativ 2 var bäst ur miljö- och kostnadssynpunkt av de alternativ som visade sig vara genomförbara. Svenska Kraftnät har därför valt att gå vidare med alternativ 2 som denna MKB beskriver. Figur 1: Planerade anslutningar mellan Danderyd-Järva respektive Danderyd-Ålkistan. Källa: Förstudie Ny 220kV ledning Danderyd-Järva, Befintlig 220kV ledning KL21 i ny sträckning Danderyd-Ålkistan 11 (97)

12 Figur 2: Schematisk översikt över föreslagna ledningsändringar söder om station Danderyd. Källa: Förstudie Ny 220kV ledning Danderyd-Järva, Befintlig 220kV ledning KL21 i ny sträckning Danderyd-Ålkistan. 1.2 Syfte Syftet med den nya 220 kv ledningen på sträckan Danderyd-Järva och att befintlig 220 kv ledning anläggs i ny sträckning mellan Danderyd-Ålkistan, är dels att förstärka 220 kv nätet söder om ställverket i Danderyd och dels att kunna avveckla befintlig luftledning som går genom tätbebyggda områden. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är att - i enlighet med gällande bestämmelser i miljöbalken - identifiera, beskriva och värdera de direkta och indirekta konsekvenser som den valda ledningssträckningen kan medföra för miljön, människors hälsa och hushållningen med naturresurser. För att anlägga en ny kraftledning krävs tillstånd enligt ellagen, så kallad nätkoncession för linje. Svenska Kraftnät och Fortum Distribution kommer att inge varsin koncessionsansökan till Energimarknadsinspektionen. Denna MKB utgör underlag till båda koncessionsansökningarna. Sjökabelförläggningen i Edsviken samt bortledandet av grundvatten i ny bergtunnel under Mörby har ett separat prövningsförfarande, som vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Vattenverksamhet prövas av miljödomstolen. 12 (97)

13 1.3 Avgränsning Denna MKB gäller den ledningssträckning Svenska Kraftnät valt utifrån förstudien och efter genomförda samråd. Vald ledningssträcka utgår från förstudiens alternativ 2, men studien av alternativet har fördjupats. I figur 3 nedan redovisas det stråk som studerats i denna MKB. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar också översiktligt den befintliga luftledning som planeras att rivas i och med att detta projekt genomförs. Figur 3: Föreslagen ledningssträcka från Danderyd till Järva respektive Ålkistan. MKB:n är en bedömning av de miljökonsekvenser som det valda utbyggnadsförslaget medför. MKB:n beskriver påverkan på följande intresseområden; landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser, hälsa och säkerhet, 13 (97)

14 boendemiljö, infrastruktur och trafik, utsläpp till luft, förorenad mark, utsläpp till mark och vatten samt buller. De tre sistnämnda miljöaspekterna gäller enbart under anläggningsskedet. 1.4 Metod Arbetet med denna MKB har utförts enligt nedanstående metodik. I metodiken ingår flera checklistor som säkerställer att allt befintligt underlagsmaterial tas fram och att alla väsentliga aspekter belyses. 1. Kunskapsinsamling. Innebär en insamling av befintligt material gällande områdets förutsättningar. 2. Fältbesök. Ledningssträckan har inventerats i fält. 3. Framtagande av utkast till MKB-dokument. MKB-dokumentet beskriver förutsättningar, nollalternativ och lokalisering, påverkan, planerade skyddsåtgärder, konsekvenser och en sammanfattning. 4. Samråd med berörda 5. Framtagande av ansökan med bl.a. MKB-dokument och samrådsredogörelse. 14 (97)

15 2 Planering och prövning 2.1 Planeringsprocess Under första halvåret 2006 utarbetades en förstudie av Svenska Kraftnät gällande förslag till elnätuppbyggnad med två nya 220 kv ledningar; Danderyd Järva och Danderyd - Ålkistan. Under början av 2007 inleddes arbetet med att ta fram denna MKB. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett beslutsunderlag i tillståndsprocessen för valda ledningssträckor. 2.2 Tillstånd Ansökan för koncession För att bygga aktuell kraftledning med en spänning om 220 kv krävs tillstånd. Det primära tillståndet som erfodras är så kallad nätkoncession för linje (tillstånd enligt ellagen). Ansökan för koncession sänds till Energimarknadsinspektionen som bereder ärendet och lämnar yttrande till regeringen som beslutar om tillstånd. Ansökan om koncession föregås ofta av en förstudie vars främsta syfte är att utreda förutsättningarna och alternativa sträckningar. I förstudiearbetet ingår även samråd med berörd allmänhet, kommun, myndigheter samt andra intressen enligt bestämmelserna i miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer om ledningarna kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning tas därefter fram för att utreda och beskriva den påverkan som utbyggnadsförslaget kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. Samråd med direkt berörda parter sker även under utarbetandet av MKB-dokumentet. Ansökan om koncession inklusive bland annat MKB och kartor sänds därefter till Energimarknadsinspektionen som remitterar handlingarna till samtliga berörda instanser. Energimarknadsinspektionen lämnar efter remisstiden ett yttrande till regeringen som fattar beslut om koncession. Koncessionsrätten gäller enbart ledningen och inte transformatorstationerna. Koncession beviljas vanligtvis för en 40-års period. Om koncession beviljas lämnas en ansökan om ledningsrätt till Lantmäterimyndigheten för att rätten till marken skall kunna säkras oavsett om berörda fastigheter byter ägare eller om fastighetsindelningen förändras. Ledningsrätten gäller under obegränsad tid. Ledningsrätten innebär att marken förblir i fastighetsägarens ägo men att ersättning för ianspråktagandet betalas genom ett engångsbelopp Ansökan för vattenverksamhet Vid förläggning av sjökabel samt vid bortledning av grundvatten i bergtunnlar krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Ansökan för vattenverksamhet med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behandlas i detta fall av miljödomstolen. Denna miljökonsekvensbeskrivning gäller för koncessionsansökan. En MKB för planerad vattenverksamhet kommer att inges tillsammans med ansökan till 15 (97)

16 miljödomstolen. I den kommer anläggandet och driften av ny kraftledningstunnel att beskrivas mer i detalj. Utförda samråd har skett i enlighet med 6 kap. miljöbalken och har innefattat alla delar i projektet, d.v.s. även vattenverksamheten i form av sjökabelförläggning samt bortledning av grundvatten (i samband med anläggandet av Mörbytunneln). För att prövningsprocessen för vattenverksamhet ska bli så enkel och tydlig som möjligt kommer en samlad ansökan till miljödomstolen ske för både sjökabelförläggningen och bortledningen av grundvatten. 2.3 Samråd och information I MKB-processen och senare också i tillståndsprocessen ges de som är berörda av projektet möjlighet att påverka genom ett samrådsförfarande. Det innebär att verksamhetsutövaren ska samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten eller åtgärden som skall vidtas. Före samrådet ska verksamhetsutövaren lämna ett samrådsunderlag med uppgifter om lokalisering, omfattning och utformning samt den miljöpåverkan som kan förutses. Samrådsförfarandet är en process som kan utgöras av ett eller flera möten och/eller kommunikation på annat sätt, t.ex. skriftligt samråd där information om projektet ges skriftligt och de berörda ges möjlighet till att inkomma med åsikter i brevform. Samrådsskedet ska följa 6 kap. 4-6 miljöbalken. Samrådet ska avse verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, miljöpåverkan samt innehållet och utformningen av det MKB-dokument som avses att upprättas. Efter den inledande samrådsprocessen tar länsstyrelsen beslut om den bedömer att verksamheten eller åtgärden kan medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om beslutet blir att verksamheten eller åtgärden skall antas medföra betydande miljöpåverkan ska sökanden även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda Genomförda samråd Svenska Kraftnät inledde samrådsprocessen genom att samråda med berörda kommuner och länsstyrelsen under hösten Under framtagandet av förstudien har två möten hållits där representanter från länsstyrelsen och berörda kommuner har givits möjlighet att ge synpunkter på de alternativa sträckningar som beskrivs i förstudien (de alternativa sträckningarna beskrivs kortfattat i avsnitt 4.2.). Förstudien har efter att den skickats på remiss till Länsstyrelsen i Stockholms län samt berörda kommuner, myndigheter och intresseorganisationer presenterats för berörda intressenter vid ett samråd i maj Efter förstudiens samråd, med beaktande av inkomna synpunkter, genomfördes en utvärdering och analys där Svenska Kraftnät identifierade det utbyggnadsförslag som på bästa sätt svarar mot måluppfyllelsen och samtidigt medför minsta möjliga påverkan. Svenska Kraftnät har därefter tagit fram en MKB och sänt ut den på remiss (september 2007) till länsstyrelsen, berörda kommuner, myndigheter och andra intresseorganisationer samt presenterat den på ett samrådsmöte (oktober 2007) för berörda markägare och närboende. 16 (97)

17 Alla inkomna synpunkter har sammanställts i en samrådsredogörelse, se bilaga 1. I samrådsredogörelsen bemöter Svenska Kraftnät inkomna yttranden. Fortum Distribution instämmer i Svenska Kraftnäts kommentarer. En kortare redogörelse över de yttranden som inkommit redovisas nedan i avsnitt Efter att Svenska Kraftnät tagit del av alla synpunkter har en slutgiltig MKB tagits fram. Svenska Kraftnät och Fortum Distribution har därefter sammanställt var sin ansökan om nätkoncession där MKB:n utgör en del av underlaget Synpunkter under förstudiens remissperiod Länsstyrelsen i Stockholms län anser att ingen av de 4 alternativa sträckningarna är direkt olämplig. Länsstyrelsen förordar dock att Svenska Kraftnät går vidare med någon av de alternativa sträckningarna 2 eller 4. En förutsättning när det gäller ledningssträckning enligt alternativ 4 är dock att den dras på ett sådant sätt att den inte inskränker på vägintresset/e18. Vidare behöver möjligheterna att samordna en ledningssträckning enligt alternativ 4 med planerna på en framtida tunnelförlagd pendeltågsgren Roslagspilen/Arningependeln uppmärksammas. Solna stad konstaterar att mark inom Nationalstadsparken påverkas av ledningarna. Solna stad anser emellertid att ingreppet är litet och tillstyrker därför förslaget. Enligt Solna stad är föreslagen lösning med tunnelförlagda ledningar i befintliga kraftledningstunnlar (Bergshamratunneln och Frösundatunneln) möjlig då Solna stad tidigare genomfört dessa projekt tillsammans med Fortum. Danderyds kommun anser att det är oerhört angeläget för kommunen och dess invånare att en omläggning av elförsörjningsnätet kommer till stånd. Kommunen förordar alternativ 3, som bedöms vara det alternativ som lättast kan genomföras. Om alternativ 2 kan genomföras med godkännande av golfklubben är även det intressant. Både alternativen 1 och 2 måste dock studeras ytterligare. Kommunen avstyrker alternativ 4 som innebär alltför stora ingrepp i kommunens centrala delar. Stockholms stad anser sig vara berörd i mycket ringa omfattning och avstår därför från att yttra sig. Banverket informerar om att det, oavsett val av sträckning för ledningarna, finns flertalet korsningspunkter mellan den idéstudie som redovisas i Regionplane- och trafikkontorets rapport Arningependeln Idéstudie pendeltåg Solna Arninge (2003) och Svenska Kraftnäts förstudie. Det krävs därför ett nära samarbete vid en mer detaljerad planering. Vägverket meddelar att inga ledningar i vägbanan tillåts för de vägar där verket är väghållare. Ledningar inom vägområdet placeras i första hand i kantremsan dock >2,5 meter utanför vägbanan. Utmed delar av väg som är motorväg eller mötesfri väg tillåts inga ledningar längs med vägen. Sjöfartsverket förordar i första hand alternativ 2 för minsta möjliga intrång i vattenområde. Sträckningen förbi farledutmärkningen bör i första hand lösas genom nedspolning. I andra hand bör förläggning ske direkt på sjöbotten men då bör sträckningen utformas så att ledningarna förläggs i en S-sväng förbi utmärkningen så att minsta avstånd till prickarna på bifogad kartskiss blir minst 30 meter. 17 (97)

18 Fiskeriverket har i nuvarande planeringsläge inga synpunkter på förstudien eller de olika alternativa sjökabeldragningarna. Sverige geologiska undersökning anför att samtliga tunnelförslag korsar ett antal bergartskontakter mellan sedimentgnejs och yngre granit. Vidare korsar alternativ 3 en diabasgång. Kontaktzonen mellan diabasgångar och sidoberget är i många fall väldigt sprucken på grund av tektonisk aktivitet och kan ibland vara vattenförande. SGU anser att hänsyn till detta bör tas i det kommande planeringsarbetet. Vidare bör beaktas att det under sprängningsfas kan föreligga risk att mindre ras i borrhål uppstår varvid slangar kläms sönder eller fastnar i borrhål. Eventuellt kan även sprängningen/tunneldragningen medföra att grundvattenytan sänks. Elsäkerhetsverket, Skogsstyrelsen, Luftfartsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen och Stockholms läns landsting genom Locum AB har inget att erinra mot förstudien. Naturvårdsverket, Räddningsverket och Post & Telestyrelsen avstår från att lämna synpunkter på ärendet. Riksantikvarieämbetet avstår från att rangordna alternativen. AB Storstockholms lokaltrafik framhåller att det är viktigt att framkomligheten och trafiksäkerheten för busstrafiken säkerställs i samband med byggnationen. Vad gäller t-banan förutsätter SL att Svenska Kraftnät genomför en fördjupad teknisk analys och riskanalys av de aktuella lägena. Norrvatten vill framföra riskerna med arbete nära dess huvudledning HVL 600 samt HVL 800. Särskilt HVL 600 berörs av planerat arbete och då främst om alternativ 4 väljs. Naturskyddsföreningen i Danderyd förordar att ledningarna läggs i tunnel på så långa sträckor som möjligt. Stockholms Golfklubb anser att vare sig alternativ 1 eller 2 bör genomföras eftersom de har en negativ påverkan på klubbens verksamhet. Alternativ 2 anses vara det sämsta alternativet och skulle leda till omfattande kostnader och intäktsbortfall. Alternativen 3 och 4 påverkar inte golfklubben och dess verksamhet överhuvudtaget. Svenska Turistföreningen Stockholmskretsen har inga större synpunkter på själva sträckningen ner till Bergshamra. Stockholmskretsen anser dock att förstudien måste beakta kraftledningens fortsatta sträckning söder om Bergshamra eftersom man anser att den befintliga luftledningen mellan Ålkistan och Värtan förr eller senare måste flyttas eller grävas ner så att den inte berör Norra Djurgården och Nationalstadsparken. Mot denna bakgrund anser Stockholmskretsen att en sjökabel från Kevinge Strand, eller eventuellt från terminalplats Stocksundet, ner längs Edsviken, runt Norra Djurgården fram till Värtan eventuellt kan vara att föredra Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har beslutat att projektet medför betydande miljöpåverkan Synpunkter under miljökonsekvensbeskrivningens remissperiod Länsstyrelsen i Stockholms län bedömer intrånget i Nationalstadsparken som ringa och att det bör kunna accepteras. Det finns inte heller några speciella värden som skadas 18 (97)

19 i det historiska landskapet av aktuell ledningsförläggning. Utifrån de i MKB:n redovisade förutsättningarna för de två tunnelalternativen på delsträcka 2 förordar länsstyrelsen tunnelpåslag a till c alternativt a till d. Länsstyrelsen anser att den kommande MKB:n för vattenverksamhet särskilt bör beakta skyddsåtgärder samt hantering av förorenat spolvatten/länshållningsvatten under bygg/sprängskedet. Vidare bör försiktighetsåtgärder avseende sänkning av grundvatten i jord med risk för sättning, skador på ledningar och hus samt påverkan på energibrunnar uppmärksammas. Avseende kabelförläggning inom vattenområde bör MKB:n särskilt beakta skyddsåtgärder i samband med muddring av de kraftigt förorenad lösa sedimenten intill Kevinge strand i yttre Mörbyviken, samt hanteringen av dessa förorenade muddermassor. Länsstyrelsen framhåller att det enligt ellagen är en förutsättning för meddelande av en nätkoncession för linje att den bl.a. inte får strida mot en gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Danderyds kommun godtar det studerade sträckningsalternativet i sitt huvuddrag. Alternativ a förordas vid Berga backe. Alternativ b kan inte accepteras. Av alternativ c respektive d vid Kevinge golfbana förordar kommunen alternativ d. Kommunen anser att det är angeläget att ledningarna förläggs så att påverkan på omgivningen minimeras. Solna stad anser att det är mycket positivt från bland annat landskaps- och upplevelsesynpunkt, att luftledningarna ersätts med ledningar förlagda i mark, bergtunnel och på sjöbottnen. Staden anser att styrkan på de elektromagnetiska fälten i marknivå, före och efter installationen av nya ledningar i befintliga ledningstunnlar, vilka passerar under tätbebyggda områden med bostäder, bör redovisas i MKB:n i kombination med geografisk information. Staden framhåller att Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens (MHF) synpunkter måste beaktas i den fortsatta handläggningen. MHF anser bland annat att det finns risk för grumling vid gräv- och muddringsarbeten vid stranden i Stocksundet i Bergshamra. MHF förordar att arbetsområdet för grävning av sjökabeldiket under anläggningstiden ska hägnas in med bottenförankrad geotextilduk nedhängande från länsar eller motsvarande skyddsåtgärd. MHF bedömer att markförläggningen av ledningarna inte kommer att orsaka någon bestående skada på Nationalstadsparkens värden på land. Enligt MHF bör MKB:n belysa möjligheten att ta tillvara den värme som kommer att alstras när fler ledningar förläggs i befintliga tunnlar med hjälp av luftvärmepumpar. MHF anför att det är mycket viktigt att de kraftigt förorenade sedimenten i Mörbyviken hanteras på ett sätt så att spridning av föroreningar inte sker. Stockholms stad avstår från att avge något yttrande. Banverket och Försvarsmakten har inte något att erinra mot miljökonsekvensbeskrivningen. Boverket anser att det, med ledning av hittills kända rön, är rimligt att utgå från 0,4 mikrotesla som en högsta acceptabel strålningsnivå. Vid ny- eller omkoncession anser dock Boverket att det är rimligt att reducera strålningsnivåerna vid bostäder, daghem och andra känsliga områden ned till nivån 0,1 0,2 mikrotesla. Boverket erinrar även om 4 kap. 7 miljöbalken. Fiskeriverket har för vald sträckning inget ytterligare att anföra. Fiskeriverket anser dock att påverkan på fiskeutövandet, under arbetet och för framtiden, bör utvecklas 19 (97)

20 något inför kommande prövning. Information om fiskeutövandets omfattning i området bör därför inhämtas av sökande i det fortsatta arbetet. Post & Telestyrelsen hänvisar till de operatörer som blir berörda av ombyggnationen. AB Stokab hänvisar till Kartservice angående var Stokab har befintlig kanalisation. Telenor har ingen erinran. Telenor har inga ledningar i det angivna projektområdet. Riksantikvarieämbetet avstår från att lämna synpunkter i ärendet. Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i Stockholms län har inget att erinra under förutsättning att den planerade ledningsdragningen inte påverkar polisens kommunikationssystem. Sveriges Geologiska Undersökning anser att lämpliga åtgärder bör vidtas för att minimera riskerna för en grundvattensänkning. SGU:s invändning mot den föreslagna sjökabelförläggningen är knuten till risken för att miljögifter, främst tributyltenn bundna i unga gyttjehaltiga sediment, åter frisätts. SGU anser därför att de förorenade sedimenten bör avlägsnas genom försiktig slamsugning för hantering/destruering på land innan de egentliga grävningarna påbörjas. Sjöfartsverket motsätter sig inte planerad ledning. Sjöfartsverket hänvisar till ett tidigare yttrande vari alternativ 2 förordades under förutsättning att hänsyn tas till befintlig farledsutmärkning. Socialstyrelsen anser att projektets påverkan på hälsan har redovisats tillräckligt. Statens Strålskyddsinstitut (SSI), nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ingenting att erinra mot de föreslagna alternativen och anser att försiktighetsprincipen har beaktats på ett tillfredsställande sätt. AB Storstockholms lokaltrafik upplyser om att planerad tunnel för ledningarna korsar tunnelbanans röda linje norr om Mörby centrums station, under tunnelbanans bergtunnel. För byggande inom tunnelbanans skyddszon gäller vissa restriktioner och byggandet skall regleras i avtal där arbetsmetoder, utformning m.m. ska godkännas av SL. Vattenfall Eldistribution AB har inte några synpunkter. Vägverket har inget att erinra mot de planerade ledningarna eftersom inget tunnelpåslag synes komma närmare väg E18 än ca 60 à 70 meter. Detta bör innebära att vare sig arbetena eller själva tunneln kommer att ha någon inverkan på väg E18 och möjligheterna att bredda vägen. Naturskyddsföreningen i Danderyd förespråkar tunnelförläggning av ledningarna på så långa sträckor som möjligt. Naturskyddsföreningen framhåller att vid muddring för dragning av sjökabel måste man iaktta stor försiktighet för att inte sprida de föroreningar som är bundna i sedimentet. Naturskyddsföreningen påpekar att ledningarna mellan ställverket och Berga delvis berör hagmark som ingår i Ekebysjöns värdekärna och att delar av området är aktuellt för bildande av ett naturreservat. Svenska Turistföreningen Stockholmskretsen anser allmänt att förslaget om kablifiering av 220 kv-ledningarna i mark och tunnlar är bra. Vad gäller sträckan Bergshamra vattentorn till söder Berga gård framför dock föreningen starka önskemål 20 (97)

21 om att nergrävning inom naturområdet vid Stocksundets södra strand inte får förorsaka större skador på träd, stigarna och strandmiljön. Föreningen önskar också att ledningarna i första hand dras väster om kyrkan längs Kyrkogårds-/Karlsrovägen eller längs motorvägen. Föreningen har inga synpunkter på sträckan Danderydsvägen fram till transformatorstation, men förutsätter att den går längs Rinkebyvägen. Enskild fastighetsägare i Danderyds kommun anser att det långsiktigt kan finnas säkerhetsmässiga och ekonomiska fördelar med tunnelalternativet. Fastighetsägaren undrar om inte de nya 220 kv-ledningarna, åtminstone långsiktigt, kan samordnas med en ny tunnelförlagd 400 kv-ledning (City Link). 2.4 Tidplan I figur 4 nedan redovisas en preliminär tidplan för de olika faserna i projektet från förstudie till byggstart. Hela byggnationen beräknas ta 2,5 år. År/kvartal Aktivitet Förstudie MKB Projektering Koncession Regeringsbeslut Miljödom Byggstart Figur 4: Tidplan för genomförandet av Stockholms Ström projektet Danderyd Järva/Ålkistan. 21 (97)

22 3 Övergripande förutsättningar 3.1 Planförhållanden och områdesskydd Danderyds kommun Översiktsplan Översiktsplanen för Danderyds kommun är antagen i april I de delar som berörs av utbyggnadsförslaget redovisas flera utvecklingsområden längs E18 med behov av fördjupade förstudier. Där bedöms utvecklingsområdet vid Mörby centrum vara särskilt aktuellt att beakta. Det öppna landskapet vid Ekeby gård och Ekebysjön utgör del av den lokala grönstrukturen och betecknas i översiktplanen som värdekärna med naturvetenskapliga värden av regionalt intresse samt mycket höga sociala värden. Värdekärnan ingår i Rösjökilen i Stockholmsregionens grönstruktur och överlappas delvis av det planerade kommunala naturreservatet Ekebysjön. Detaljplaner De detaljplaner som berörs av utbyggnadsförslaget i Danderyds kommun redovisas i korthet nedan. I planen D5 är mark invid ställverket i Danderyd avsatt för allmänna underjordiska ledningar. Längs med Rinkebyvägen samt i angränsning till Danderyds kyrka och Berga gård har i planerna D162 och 385 mark med planbeteckning u avsatts för allmänna underjordiska ledningar (delvis utmed gc-väg) och planbeteckningarna EL för högspänningsledning samt pl för skyddsbälte för högspänningsledning. Område vid Danderyds Kyrka/Berga/Ekeby har avsatts som park- och jordbruksmark (planerna 178, 164, 199 och D2). Jordbruksmarken i plan D2 får inte bebyggas, och inom PARK betecknat område skall vegetationen lämnas orörd om inte kommunikationsanläggningar kräver annat. Vid Berga gård, som i plan 385 ingår i ett kulturreservat, viker ledningarna av mot sydväst mot tunnelschakt i Berga backe, plan D2. Inom samma plan, D2 kommer även ett tunnelpåslag att anläggas. Norrvattens huvudledning ligger i Karlsrovägen. Vid Berga backe övergår ledningarna från markkabel till tunnelförlagd kabel som passerar exploaterade områden med bostads- och kontorsbebyggelse. Tunneln mynnar i ett skogsparti ute på Kevinge golfbana, plan S96. I golfbanans nordöstra del är mark i plan S96 avsatt som skyddszon för avloppstunnel samt för elektrisk högspänningsledning. Från tunnelschaktet utgår markförlagda ledningar som ligger inom golfbanans område, plan S96. De passerar sedan ett parkområde i plan 407 vid Kevinge strand, där södra delen av parken och del av intilliggande vattenområde är specialområde avsatt för golfspel. Vid strandkanten är ett ledningsområde avsatt i gällande detaljplan 407. Svenska Kraftnät träffade under september 2008 Danderyds stadsarkitekt och en planarkitekt på kommunens planenhet för att stämma av behovet av planändringar inför anläggandet av de nya 220 kv ledningarna mellan Danderyd och Järva/Ålkistan. Utifrån vad som klargjordes vid mötet har Svenska Kraftnät tillställt Kommunstyrelsen i Danderyds kommun en begäran om en planändring av detaljplan D2 och S96, inom vilka Mörbytunnelns påslag respektive vertikalschakt kommer att 22 (97)

23 placeras, samt en ny detaljplan för Mörbytunnelns ledningar under mark. Den nya detaljplanen för Mörbytunneln medför att befintliga planer som berörs av Mörbytunneln föreslås få skyddsbestämmelser till förmån för tunneln som ett tillägg i planbestämmelserna. Kommunstyrelsen i Danderyds kommun väntas under februari 2009 fatta beslut om att planenheten på kommunen ska påbörja arbetet med en ny detaljplan. Ett planavtal upprättas därefter mellan Danderyds kommun och Svenska Kraftnät. En planändring kan eventuellt genomföras som ett enkelt planförfarande vilket tar ca 6 månader. Om det framkommer protester från berörda fastighetsägare i större omfattning krävs dock ett normalt planförfarande vilket tar minst 12 månader. Detaljplaneprocessen initierades i november Processen kan komma att ta upp emot 1,5 år och beräknas som tidigast vara klar hösten 2009 och som senast runt hösten När planförfarandet väl är genomfört kommer nätkoncessionen inte att strida mot någon detaljplan eller områdesbestämmelser. Områdesskydd Danderyds kommuns kulturmiljöhandbok anger att det längs ledningssträckningen ligger två bevarandeområden (B4 Danderyds Kyrka/Berga/Ekeby och B7 Edsviksvägen/Sunnerbovägen) av lokalt intresse, se figur 5. Dessa områden betraktas som särskilt värdefulla ur kulturhistorisk synpunkt (PBL 3 kap 12 ). Edsviken är utpekat som ett särskilt ekologiskt känsligt vattenområde och skall därmed så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada natur- och vattenmiljön, i enlighet med 3 kap. 3 miljöbalken. 23 (97)

24 Figur 5: Bevarandevärden i Danderyd och Solna 24 (97)

25 3.1.2 Solna stad Översiktsplan Översiktsplanen för Solna stad är antagen i maj I denna utpekas strandkanten där utbyggnadsförslaget passerar som ett ekologiskt särskilt känsligt område. Ledningarna förläggs i ett grönområde som är viktigt för rekreation och den biologiska mångfalden. Området utgör del av ett grönt stråk tillika spridningskorridor för växter och djur. Detaljplaner Gällande plan för den mark där ny ledning kommer att dras, det vill säga fram till befintlig tunnelanläggning vid terminalplats Stocksundet, är Stadsplanen för Kv Gravyren, Gäddan, Gösen, Kompassen, Miniatyren, Målningen, Nordan, Reservoaren, Slänten, Statyn, Sunnan, Teckningen, Torsken, Torson, Vinden vädret, Västan och Östan, antagen För den mark som tas i anspråk av ledningarna anger planen område för allmänt ändamål. Ledningarna kommer inte att strida mot detaljplanen då inget kommer att anläggas ovan mark. Områdesskydd I Solna ligger delar av Edsviken och Bergshamra inom Nationalstadsparken som är av riksintresse enligt 4 kap. 1,7 miljöbalken. Riksintresset är utvalt med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Nya anläggningar får komma till stånd eller åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller kulturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. En fördjupad översiktplan för Nationalstadsparken är under framtagande, tillsvidare gäller för Solna samrådsversionen från 1997 samt beslut om revideringar av den jämte översiktsplanen. 3.2 Miljömål Nationella miljömål I Sverige finns 16 antagna nationella miljökvalitetsmål. Dessa skall vara vägledande vid fysisk planering och projektering. Följande mål har bedömts som relevanta för denna MKB: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Ett rikt växt- och djurliv Levande sjöar och vattendrag Hav i Balans Giftfri miljö 25 (97)

26 3.2.2 Regionala miljömål De sexton nationella miljökvalitetsmålen ska i varje län anpassas och preciseras i form av regionala mål. I Miljömål för Stockholms län (2006) finns sådana mål för det nationella målet God bebyggd miljö". Av de regionala målen har endast mål för planeringsunderlag bedömts vara relevanta. I detta mål framgår att senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i Stockholms län grundas på program och strategier för: Hur estetiska värden ska tas till vara och utvecklas Hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö som friluftsändamål Lokala miljömål Danderyd Förslaget till miljömål för Danderyds kommun (2006) har fyra målområden, med kopplingar till flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Inget av dessa mål bedöms vara relevanta för verksamheten. Solna I Solna stad används i första hand Miljöprogram , som prioriterar tre målområden och där inget bedöms vara relevant för verksamheten. Miljöprogram 2000 används som ett komplement till Miljöprogram Programmet används som stöd vid plan- och byggärenden samt vid andra ärenden med miljöaspekter. Miljöprogram 2000 har 15 målområden med huvud- och delmål. För målområde Biologisk mångfald och gröna ytor bedöms följande mål relevanta för denna MKB: Spara och värna gröna ytor; Solna stad skall vid exploatering och byggande handskas varsamt med den gröna ytan och verka för att gröna ytor, biotoper och naturliga miljöer sparas, så lång det är möjligt. Parker, naturmiljöer samt värdefulla kulturmiljöer och kulturminnen skall värnas och skyddas. Spara träd; Det totala antalet träd i Solna skall i möjligaste mån bibehållas. För varje enstaka träd som fälls bör nya träd planteras. Vid större exploateringar där det ej bedöms möjligt att ersätta samtliga fällda träd med nya, skall träden ersättas genom plantering av annan grönska. 26 (97)

27 3.3 Svenska Kraftnäts miljöpolicy Svenska Kraftnät ska vara ett miljömedvetet företag där varje medarbetare tar hänsyn till miljön i det dagliga arbetet. Vi ska verka för lösningar som är långsiktigt hållbara och som bidrar till att de nationella miljökvalitetsmålen uppfylls. Vi ska med marginal uppfylla kraven i lagar och förordningar på miljöområdet. Svenska Kraftnät påverkar miljön främst genom energiförbrukning vid överföring av el och vid transporter, genom användning av miljöstörande ämnen i våra anläggningar samt genom våra kraftledningars inverkan på människors boende- och närmiljö. Vi strävar efter att förebygga och begränsa denna påverkan. Följande principer är vägledande för Svenska Kraftnäts miljöarbete: Vi strävar efter att ständigt minska vår miljöbelastning Miljöfrågorna integreras i verksamheten och miljöhänsyn vägs in i alla beslut Vi sätter upp tydliga miljömål och utformar rutiner för att följa upp, utvärdera och förbättra miljöarbetet Vi tar hänsyn till miljöaspekter i vår upphandling genom att ställa miljökrav på leverantörer och entreprenörer Vår kommunikation i miljöfrågor kännetecknas av öppenhet och ärlighet Vi bedriver och stödjer forskning och utveckling som kan leda till förbättringar för miljön Varje chef och medarbetare på Svenska Kraftnät har ansvar för att denna miljöpolicy följs. 3.4 Fortum Distributions EHSQ-policy Vår affärsidé är att erbjuda våra nätkunder enkel, pålitlig, säker, miljöanpassad och effektiv distribution av el. EHSQ används inom Fortumkoncernen som ett samlingsbegrepp för miljö, hälsa, arbetsmiljö samt kvalitet och Fortum Distribution skall bli ett föredöme och ständigt förbättra sig på detta område genom: Att företaget, men även alla anställda, ansvarar för att lagstiftningen följs och att koncernens och våra egna mål uppnås. God kompetens i verksamheten och bra ledarskap. Målstyrning och engagemang där var och en kan påverka sin arbetssituation och medverka i företagets arbete. Att varje chef i linjeorganisationen, där det är relevant, upprättar egna mätbara mål och tidssatta aktiviteter samt systematiskt följer upp och utvecklar dessa. Systematisk riskinventering och värdering av aspekter som uppkommer i alla delar av verksamheten, i syfte att förebygga och minimera skador på människor och miljö. Att prioritera elsäkerhet och miljöfrågor vid upphandling och ställa samma krav på leverantörer av varor och tjänster som på oss själva. 27 (97)

28 Att åtgärder vidtas inom ramen för vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt genom integrering av dessa i vårt budgetarbete och i våra verksamhetsplaner. Att öppet informera om vår utveckling och därigenom skapa förtroende för företaget bland kunder och andra intressenter. Därmed blir vi ett företag som kan attrahera och behålla kompetenta medarbetare och kunder med högt ställda krav. 28 (97)

29 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativet beskriver det alternativ som bedöms vara den förutsedda utvecklingen om de planerade förändringarna inte kommer till stånd. Om detta projekt inte genomförs kan förändringarna i och uppbyggnaden av det planerade elnätet runt Stockholm inte realiseras och därmed måste den övergripande planeringen av Stockholms Ström revideras. Då detta projekt är en förutsättning för den planerade 400 kv förbindelsen mellan Hagby och Ekudden ( City-Link ), som utgör en viktig del av Stockholm Ström, medför nollalternativet till detta projekt indirekt att avvecklingen av ett antal befintliga 220 kv luftledningar inte kan förverkligas, däribland luftledningen mellan Hagby och Danderyd. Den luftledningen går genom tätbebyggda områden i Skarpäng i Täby kommun och i Enebyberg i Danderyds kommun. Då detta projekt omfattar två ledningar, Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning och Svenska Kraftnäts nya 220 kv ledning, med sträckning till två olika stationspunkter (Ålkistan respektive Järva) har dessa ledningar delvis olika nollalternativ. Nedan följer en närmare beskrivning av de båda nollalternativen med bedömda konsekvenser Nollalternativ för Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning Nollalternativet för Fortum Distributions befintliga 220 kv ledning innebär att luftledningen fortsätter att drivas i befintlig sträckning. Ledningen passerar på ett flertal platser i Danderyd/Mörby mycket nära bostadshus, se figur 3. Ca 1050 personer bor inom 100 m från luftledningen. Konsekvenser Nollalternativet innebär främst en olägenhet för boende längs med aktuell luftledning. Att få bort luftledningen från dessa områden har varit en viktig orsak till att arbetet med den nya kraftledningen initierats eftersom ledningen går mycket nära bebyggelse. Befintlig ledning går bland annat genom Rinkebyskogen väster om ställverket i Danderyd och E18. Ledningen bedöms ha en viss inverkan på rekreationsvärdet i skogen, men utgör inget konkret hinder för det rörliga friluftslivet. Landskapsbilden påverkas av befintlig luftledning Nollalternativ för Svenska Kraftnäts nya 220 kv ledning Nollalternativet för Svenska Kraftnäts nya 220 kv ledning Danderyd-Järva innebär att ledningen inte byggs, vilket innebär att den övergripande planeringen av Stockholms Ström måste revideras (se ovan). 4.2 Tidigare utredda alternativ I förstudien utredda sträckningsalternativ Mot bakgrund av tekniska krav och aspekter, stationslägen och övriga förutsättningar togs fyra olika förslag till alternativa sträckningar fram i förstudien. De olika alternativen redovisas på översiktskarta i figur (97)