Säker Traumavård ett nationellt projekt för ökad kvalitet och säkerhet inom svensk traumasjukvård

Transkript

1 Säker Traumavård ett nationellt projekt för ökad kvalitet och säkerhet inom svensk traumasjukvård Pelle Gustafson Chefläkare Löf

2 Säker-projekten 2007 Säker Förlossningsvård - Minska antalet förlossningsskador på barn och mamma 2008 PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas) Halvera förekomsten av infektion efter protesoperation 2010 Säker Bukkirurgi Halvera risken för vårdskada och komplikation vid bukkirurgi 2014 Säker Traumavård Minska morbiditet och mortalitet vid trauma 2017 Säker Suicidprevention Minska antalet suicid efter tidigare suicidförsök

3 Svensk Förening för Klinisk Farmakologi

4 Grundläggande principer Yrkesorganisationerna: - svarar för det medicinska innehållet - utser och godkänner granskare och expertgrupper - kommunicerar projektet till sina medlemmar Löf: - stödjer projektet ekonomiskt och administrativt - har beslutanderätt i ekonomiska frågor Styrgruppsmedlemmar och granskarna representerar sin förening Verksamheterna deltar på frivilligbasis Sekretess (lokal och regional) råder inom projekten

5 Grundläggande principer Självvärdering, extern granskning och uppföljning Tvärprofessionellt samarbete Ingen inspektion Hjälp att bli bättre

6 Resultat från Säker Förlossningsvård Insikt om styrkor och svagheter Spridning av kunskap och idéer Många hundra lokala åtgärder Definition av CTG CTG-utbildning NeoHLR-utbildning Bäckenbottenutbildning Underlag för klinikrutiner Arena för professionellt utbyte

7 Resultat från Säker Förlossningsvård

8 Resultat från PRISS Insikt om styrkor och svagheter Spridning av kunskap och idéer Över 800 åtgärdsförslag, de flesta genomförda Fyra expertgruppsdokument med bästa praxis Rutinkollen Ledprotesoperation Arena för professionellt utbyte

9 Resultat från PRISS

10 Resultat från PRISS

11 Säker Traumavård Mål: Metod: Minska morbiditet och mortalitet vid trauma Genom självvärdering, extern granskning och uppföljning bidra till ökad kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård

12 Svenska traumaproblem Säkert samhälle Glest befolkat Pågående omstrukturering av sjukvård Begränsat äkta samarbete mellan sjukhus Fokus på individer Brist på system för förbättring

13

14 Projektledning Styrgruppen består av en representant för varje professionell organisation/kvalitetsregister adress: Hemsida:

15 Styrgrupp FLISA Håkan Klementsson RAS Ulf Norling SWESEM Katrin Hruska SENA Kristian Skillborg SFAI Pierre Sundin AnIva Lena Jansson SFfT Lovisa Strömmer RST Ann-Christin Johansson SBKF Margareta Lannge RfB Anna-Clara Rullander SOTS Mattias Wahlborg OSIS Bodil Samuelsson SNKF Bo-Michael Bellander SFMR Hampus Eklöf SWERAD Sebastian Schonberger RFOP Lasse Salomonsson SFRM Karin Rudling Fysioterapeuterna Charlotte Chruzander Glesbygdsmedicin Lars Agreus SweTrau Lena Klarin/Linda Lundgren SFR Michael Möller SIR Pär Lindgren Löf Pelle Gustafson

16 Granskade regioner Värmland HT 14 VG-regionen HT 15 Stockholm-Mälardalen-Visby VT 16 Södra regionen VT 17 Sydöstra regionen HT 17 Mellersta regionen VT 18 Norra regionen VT 19

17 Granskningen Självvärderingsfrågor Platsbesök inklusive traumaövningar Återkoppling och uppföljning

18 Granskningsprocessen 6 mån till 1 år Introbesök på sjukhuset Självvärdering Lokala åtgärder Startseminarium för granskare Lokal återföringsrapport Uppföljning Platsbesök på sjukhuset Nationell uppföljning Regional återföringsrapport Uppföljning Regionala åtgärder

19 Frågor i självvärderingsrapporten Tre olika patienter: Patient A prehospitalt, akutmottagning, A/B/C-problem Patient B intrahospitalt, beslut, C/D-problem Patient C systemfråga, rehab, E-problem Övergripande frågor bakgrundsinformation

20 5 återkommande underfrågor a) Vilka rutiner/riktlinjer har ni? b) Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? c) Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? d) Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? e) Vilka idéer har ni om åtgärder/ förbättringar (a - d)?

21 Frågorna patient A SOS Alarm (motsvarande) får en fredagskväll i juli klockan ett larm om en 8-årig flicka som under ridning blivit avkastad av en häst. Olyckan har skett på en lantgård en bit utanför staden. Hon har fastnat med foten i stigbygeln, släpats med och blivit sparkad i thorax och i ansikte. Då ambulansen anländer 20 minuter senare är hon medvetslös, har ansträngd andning, har uppenbara ansiktsskador och är cirkulatoriskt instabil. A1. Beskriv hur ni säkerställer att denna patient tas omhand på ett adekvat sätt på olycksplatsen? (exv. utlarmning, tillgång till barnutrustning i ambulans, kommunikation mellan prehospital enhet och sjukhus, tillgång till beslutsstöd via radio/telefon) a. Vilka rutiner/riktlinjer har ni? b. Hur skapar ni förutsättningar för att era rutiner/riktlinjer ska kunna följas? c. Hur mäter/kontrollerar ni graden av följsamhet till era rutiner/riktlinjer? d. Hur återför ni resultaten (av c) till medarbetarna? e. Vilka idéer har ni om åtgärder/förbättringar (a, b, c, d)? A2. Beskriv hur ni säkerställer förberedelse av utrustning och kompetens för handläggning av denna patient på traumarummet? (exv. inlarmning, kommunikation mellan prehospital enhet och sjukhus, tillgång till specifik barnutrustning)

22 Frågorna patient B Larm inkommer till Akutmottagningen klockan en tisdag morgon. En 45-årig kvinna har åkt bakpå på en motorcykel, som av oklar anledning frontalkrockat med bil. Olycksplatsen är belägen på en mindre väg 10 km från sjukhuset. Ambulanspersonal ringer in till Akutmottagningen och meddelar att patienten har misstänkt bäckenfraktur samt vänstersidig öppen femurfraktur med pågående blödning. Patienten är medvetslös med svaga livstecken. Hon har inget mätbart tryck, men det finns palpabel puls i vänster ljumske. Hon ligger delvis klämd under bilen och man räknar med 20 minuters losstagningstid. Patienten tas loss med snabb extraktion utan fullständig spinal kontroll. Hon anländer till sjukhuset 45 minuter efter olyckan, och är då medvetslös, utan mätbart tryck men med svag fladdrig carotispuls, RLS 7. Vänster femur är kraftigt felställt och det blöder nu sivande ur såret. Patienten får en intraosseös nål i vänster humerus och intuberas omgående.

23 Frågorna patient B B1. Beskriv hur ni säkerställer omhändertagande av denna patient på traumarummet? (exv. säkra luftvägar, blödningskontroll, frakturstabilisering, smärtlindring, medicinsk kompetens) B2. Beskriv hur ni säkerställer snabb diagnostik av patientens cirkulationsproblem? (exv. möjlighet till FAST, radiologiska resurser, DPL, laboratorieprover) B3. Beskriv hur ni säkerställer nödvändig kompetens i traumateamet för både beslut om och genomförande av omedelbar behandling av möjliga blödningskällor? (exv. vilka behandlingsalternativ finns? vem fattar beslut? vem utför behandlingen?) B4. Beskriv hur ni säkerställer att massiv transfusion av blodprodukter kan genomföras? B5. Patienten blir ganska omgående asystolisk. Beslut om nödthorakotomi fattas. Vem fattar ett sådant beslut?

24 Frågorna patient C En 61-årig man har fallit 5 meter från ett tak. Olycksplatsen är belägen på en ö utan vägförbindelse. Mannen har slagit i huvudet, är medvetslös, har ett sår i skalpen, men inga andra uppenbara skador. C1. Beskriv hur landstinget/regionen säkerställer åtkomst till skadade patienter i svåra miljöer i upptagningsområdet? (exv. öar, ogynnsam miljö, vindkraftverk, fartyg, höga byggnader, oländig terräng) C2. Beskriv hur ni säkerställer möjlighet till direkt triage från olycksplats till högspecialiserad vård? (exv. neurotraumavård, barntraumavård)

25 Frågorna Övergripande Ö1. Beskriv hur ni arbetar för att bli bättre på traumaomhändertagande! (exv. avvikelsehantering, fallgenomgångar, journalgranskningar, deltagande i kvalitetsregister) Ö2. Beskriv hur ni säkerställer återkoppling av medicinska resultat till samtliga professioner i traumavårdkedjan, både prehospitalt och intrahospitalt? Ö3. Beskriv hur era rutiner för ställningstagande till organdonation ser ut i traumavården? Ö4. Beskriv hur medicinsk dokumentation (journalinformation och bildmaterial) överförs mellan de olika aktörerna i traumavårdkedjan (prehospitalt till intrahospitalt, klinik till klinik, sjukhus till sjukhus)! Beskriv också hur dokumentation och överföring sker vid datahaveri!

26 Bakgrundsfrågor

27 Varför är övningar en del av granskningen?

28 Tur?.. Jag vet inget om tur, mer än att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag

29 En naturlig del av traumaarbetet i Sverige Genomförs dock med olika syften och fokus inom olika organisationer: - Öva ATLS-principer - Öva åtgärder (thoraxdrän, intraosseös nål etc.) - Metod för att förbättra själva teamarbetet (ledarskap, kommunikation och samarbete) - Metod för att förbättra traumaprocessen

30 Två sidor av övningen

31 Övningarna - syfte Följa patientens väg genom sjukhuset Utrustning, lokaler, logistik Karta och verklighet Lokala riktlinjer: följsamhet? ändamålsenlighet? Rätt person, rätt plats, rätt tid? Rollfördelning och organisation Hur utvärderas teamomhändertagandet? Hur lyfts icke-tekniska färdigheter (kommunikation, ledarskap, konfliktlösning etc.) fram under utvärderingen? Hur tas lärdomar omhand?

32 Tre separata övningar/scenarier Övning 1A + 1B Primärt omhändertagande Prehospitalt och akutmottagning Övning 2 Akut traumalaparotomi Akutmottagning/röntgen och operation Övning 3 Akut sekundärtransport IVA och transportorganisation

33 Rapporter Återföringsrapport Åtgärdsöverenskommelse Uppföljning

34 Tidiga intryck (inte helt specifika för traumasjukvård ) Stort engagemang Många parallella system och processer Dåliga system för förbättring Dålig kontroll på hur det går för patienterna Inte alltid helt klara syften med varför saker görs/övas

35 Tidiga intryck Vi ser öar av kompetens.. - vad upplever patienten?

36 Nationellt utvecklingsarbete Nationella Traumalarmskriterier Teamledarutbildning Riktlinjer för Trauma CT Riktlinjer för prehospital immobilisering På sikt ett nationellt kompetenscentrum

37 Sammanfattning Jag har sagt det förr, och jag säger det igen; om vi inte får till det nu, får vi aldrig till det!