Presentation av. Säker Traumavård

Transkript

1 Presentation av Säker Traumavård

2 Bakgrund fyra tidigare projekt 2007 Säker Förlossningsvård - minska antalet förlossningsskador till följd av svår syrebrist på barnet, samt också bäckenbottenskador på mamman 2008 PRISS (ProtesRelaterade Infektioner Ska Stoppas) - halvera den reala förekomsten av infektion efter protesoperation i knä och höft 2010 Säker Bukkirurgi - halvera risken för vårdskada och komplikation vid bukkirurgi 2013 Säker Läkemedelsanvändning i primärvård (med SKL) - minska läkemedelsskador och miljöpåverkan

3 Svensk Förening för Klinisk Farmakologi

4 Bakgrund - vad har projekten resulterat i? Säker Förlossning Insikt om styrkor och svagheter Spridning av kunskap och idéer Många hundra lokala åtgärder CTG-utbildning NeoHLR-utbildning Definition av CTG Underlag för klinikrutiner Arena för professionellt utbyte

5 Bakgrund - vad har projekten resulterat i? PRISS Insikt om styrkor och svagheter Spridning av kunskap och idéer Över 800 åtgärdsförslag Fyra expertgruppsdokument med best practice Rutinkollen Ledprotesoperation Arena för professionellt utbyte

6 Bakgrund - sammanfattande erfarenheter Yrkesorganisationer i tvärprofessionell samverkan utgör en betydande potential som kan tas tillvara för nationellt patientsäkerhetsarbete Det är avgörande att yrkesorganisationerna odelat svarar för det medicinska innehållet, samt äger och driver projekten Administrativt och ekonomiskt stöd behövs Högt tempo avgörande Frivillig anslutning fungerar, med dessa förutsättningar, långt

7 Säker Traumavård Mål: Metod: Minska morbiditet och mortalitet vid trauma Genom självvärdering, revision och förbättringsarbete arbeta för en förbättrad kvalitet och säkerhet i svensk traumasjukvård

8 17 professionella organisationer Prehospitalt Akutmedicin Anestesi Kirurgi Ortopedi Neurokirurgi Radiologi Operation Rehab Register Övriga Föreningen Ledningsansvariga i Svensk Ambulanssjukvård Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor Svensk Förening för Akutsjukvård Riksföreningen för Akutsjuksköterskor Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård Riksföreningen för Anestesi- och Intensivvård Svensk Kirurgisk Förening Riksföreningen för sjuksköterskor inom Trauma Svensk Förening för Barnkirurgi Svensk Ortopedisk Förening Ortopedisjuksköterskor i Sverige Svensk Neurokirurgisk Förening Svensk Förening för Bild- och Funktionsmedicin Svensk Förening för Röntgensjuksköterskor Riksföreningen för Operationssjukvård Svensk Förening för Rehabiliteringsmedicin Fysioterapeuterna Svenska Traumaregistret Svenska Frakturregistret Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen 2 kvalitetsregister

9 Grundprinciper för samverkan Yrkesorganisationerna svarar för det medicinska innehållet, utser revisorer och expertgrupper, samt kommunicerar projektet till sina medlemmar Styrgruppsmedlemmar representerar sin förening Patientförsäkringen LÖF stödjer projektet ekonomiskt och administrativt, samt fattar beslut i ekonomiska frågor Verksamheterna deltar på frivilligbasis Sekretess råder inom projekten

10 Styrgrupp 1 representant för varje professionell organisation 1 representant för varje kvalitetsregister Pelle Gustafson, chefläkare, Patientförsäkringen LÖF Projektadministratörer: Sara Bernerson Sara Lundborg Maria Wångdahl Projektets adress: saker.trauma@patientforsakring.se

11 Inriktning Frågorna är öppna och ej normerande Ingen granskning utifrån någon form av föreskrivande protokoll Konceptet är självvärdering tvärprofessionellt stöd från erfarna kollegor erfarenhetsutbyte och spridning av idéer/metoder nationellt inspiration till gemensamt utvecklingsarbete baserat på forskning om implementering och vuxenlärande

12 Revisionsprocessen sjukhus + region 1. Introduktionsmöte Kliniker introduceras 2. Verksamhetsledningar Självvärdering och rapport ca 2 månader 3. Startseminarium revisorsteam Analyserar rapport Förbereder platsbesök 5L. Revisorsteam Skriftlig lokal återföring inom 3 veckor Förslag till överenskommelse om åtgärder 6L. Verksamhetsledning Lokala åtgärder och rapport till revisorsteam inom 6 månader 7L. Revisorsteam Analyserar rapport och återkopplar till kliniken 4. Revisorsteam Platsbesök, fördjupad analys, sammanfattning av iakttagelser 8. Nationell slutredovisning Klinikledningar, revisorer, övriga och styrgrupp 5R. Revisorsteamen Skriftlig regional återföring inom 3 veckor Förslag till överenskommelse om åtgärder 7R. Revisorsteamen Analyserar rapport och återkopplar till regionens kliniker 6R. Verksamhetsledningar Regionala åtgärder och rapport till revisorsteamen inom 9 månader

13 Lokal förankring Lokal samverkansöverenskommelse och åtgärdsöverenskommelse sluts av representant för sjukhuset, som också ansvarar för förankring med övriga verksamheter och inhämtar godkännande från dessa för att säkerställa att överenskomna åtgärder som berör dessa verksamheter genomförs. Regional åtgärdsöverenskommelse sluts med representant för regionen, som också ansvarar för lokal förankring med chefer på övriga berörda sjukhus.

14 Självvärderingsinstrumentet Frågeområdena väljs efter en bedömning av vilka de kritiska och/eller svaga stegen i processen är Ska i görligaste mån spegla processen

15 Återkommande underfrågor Vilka rutiner/riktlinjer har ni? Hur skapar ni förutsättningar för efterlevnad? Hur mäter/kontrollerar ni graden av efterlevnad? Hur återför ni resultaten (av c) till era medarbetare? Vilka idéer har ni om åtgärder/förbättringar (a-d)?

16 Frågorna fall A SOS Alarm (motsvarande) får en fredagskväll i juli klockan ett larm om en 8-årig flicka som under ridning blivit avkastad av en häst. Olyckan har skett på en lantgård en bit utanför staden. Hon har fastnat med foten i stigbygeln, släpats med och blivit sparkad i thorax och i ansikte. Då ambulansen anländer 20 minuter senare är hon medvetslös, har ansträngd andning, har uppenbara ansiktsskador och är cirkulatoriskt instabil. A1. Hur säkerställer ni att denna patient tas omhand på ett adekvat sätt på olycksplatsen? (exv. utlarmning, tillgång till barnutrustning i ambulans, kommunikation mellan prehospital enhet och sjukhus, tillgång till beslutsstöd via radio/telefon) a. Vilka rutiner/riktlinjer har ni? b. Hur skapar ni förutsättningar för att era rutiner/riktlinjer ska kunna följas? c. Hur mäter/kontrollerar ni graden av följsamhet till era rutiner/riktlinjer? d. Hur återför ni resultaten (av c) till medarbetarna? e. Vilka idéer har ni om åtgärder/förbättringar (a, b, c, d)? A2. Hur säkerställer ni förberedelse av utrustning och kompetens för handläggning av denna patient på traumarummet? (exv. inlarmning, kommunikation mellan prehospital enhet och sjukhus, tillgång till specifik barnutrustning) ( + underfrågor a e)

17 Frågorna fall A Hon anländer akutmottagningen klockan Hon har vaknat till RLS 2, fortsatt stånkande andning, syremättnad 78 % med 10 liter syrgas på mask med reservoar. Puls 120/min, BT 90/65 mm Hg. Hon är svullen occipitalt och har ett motsvarande skrapsår. Är kraftigt svullen och har ett hematom över halsen ner mot jugulum, samt skrapsår och svullnad i ansiktet. Luftvägen bedöms för stunden fri, men hotad. Andningsljuden är nedsatta över vänster thoraxhalva basalt. Kraftiga exkoriationer ses dorsolateralt vänster thoraxhalva. A3. Hur säkerställer ni att denna patients luftvägsproblem handläggs på korrekt sätt? (exv. kompetens för kirurgisk luftväg, tillgång till specifik barnutrustning) ( + underfrågor a e) A4. Hur säkerställer ni att denna patient diagnosticeras och behandlas avseende eventuella thorax- och pericardskador? (exv. röntgen, datortomografi, ultraljud) ( + underfrågor a e)

18 Frågorna fall A Röntgen pulm visar pleuravätska basalt vänster. Thoraxdränage sätts på vänster sida, varpå 400 ml blod tömmer sig omgående för att sedan avstanna. Efter 1 liter RingerAcetat är blodtrycket 110/80 mm Hg, pulsen är fortsatt 110/min, och andningen stridorös. Ultraljud hjärta visar ingen pericardvätska. Anestesiolog önskar säkra luftvägen, men är tveksam till intubation utan samtidig beredskap för tracheostomi på grund av de omfattande ansiktsskadorna med frakturmisstanke och halssvullnad. A5. Hur säkerställer ni fortsatt handläggning av denna patient? (exv. fortsatt handläggning inom ert sjukhus eller vidaretransport till annat sjukhus, barntraumakompetens, övervakning) ( + underfrågor a e)

19 Frågorna fall B Larm inkommer till Akutmottagningen klockan en söndag morgon. En 45-årig kvinna har åkt bakpå på en motorcykel, som av oklar anledning frontalkrockat med bil. Olycksplatsen är belägen på en mindre väg 10 km från sjukhuset. Ambulanspersonal ringer in till Akutmottagningen och meddelar att patienten har misstänkt bäckenfraktur samt vänstersidig öppen femurfraktur med pågående blödning. Patienten är medvetslös med svaga livstecken. Hon har inget mätbart tryck, men det finns palpabel puls i vänster ljumske. Hon ligger delvis klämd under bilen och man räknar med 20 minuters losstagningstid. Patienten tas loss med snabb extraktion utan fullständig spinal kontroll. Hon anländer till sjukhuset 45 minuter efter olyckan, och är då medvetslös, utan mätbart tryck men med svag fladdrig carotispuls, RLS 7. Vänster femur är kraftigt felställt och det blöder nu sivande ur såret. Patienten får en intraosseös nål i vänster humerus och intuberas omgående. B1. Hur säkerställer ni omhändertagande av denna patient på traumarummet? (exv. säkra luftvägar, blödningskontroll, frakturstabilisering, smärtlindring, medicinsk kompetens) ( + underfrågor a e)

20 Frågorna fall B B2. Hur säkerställer ni snabb diagnostik av patientens cirkulationsproblem? (exv. möjlighet till FAST, radiologiska resurser, DPL, laboratorieprover) ( + underfrågor a e) B3. Hur säkerställer ni nödvändig kompetens i traumateamet för både beslut om och genomförande av omedelbar behandling av möjliga blödningskällor? (exv. vilka behandlingsalternativ finns? vem fattar beslut? vem utför behandlingen?) ( + underfrågor a e) B4. Hur säkerställer ni att massiv transfusion av blodprodukter kan genomföras? ( + underfrågor a e) B5. Patienten blir ganska omgående asystolisk. Beslut om nödthorakotomi fattas. Vem fattar ett sådant beslut? ( + underfrågor a e)

21 Frågorna fall B Patienten avlider trots alla åtgärder 15 minuter efter ankomst i cirkulationssvikt sekundärt till intraabdominell blödning, bäckenfraktur och femurfraktur. B6. Hur säkerställer ni att beslut om att upphöra med livräddande behandling sker på ett rättssäkert och etiskt sätt? ( + underfrågor a e) B7. Hur säkerställer ni akut och senare psykosocialt omhändertagande av anhöriga och andra inblandade? ( + underfrågor a e)

22 Frågorna fall C En 61-årig man har fallit 5 meter från ett tak. Olycksplatsen är belägen på en ö utan vägförbindelse. Mannen har slagit i huvudet, är medvetslös, har ett sår i skalpen, men inga andra uppenbara skador. C1. Hur säkerställer landstinget/regionen åtkomst till skadade patienter i svåra miljöer i upptagningsområdet? (exv. öar, ogynnsam miljö, vindkraftverk, fartyg, höga byggnader, oländig terräng) ( + underfrågor a e) C2. Hur säkerställer ni möjlighet till direkt triage från olycksplats till högspecialiserad vård? (exv. neurotraumavård, barntraumavård) ( + underfrågor a e)

23 Frågorna fall C Vid ankomst till ert sjukhus är patienten medvetslös (RLS 7), men respiratoriskt och cirkulatoriskt stabil. CT skalle visar omfattande intrakraniell blödning, samt tecken på begynnande inklämning. C3. Hur säkerställs vid ert sjukhus omhändertagande av traumapatient i behov av akut eller urakut neurokirurgisk behandling? (exv. egna möjligheter, upparbetade kontaktvägar, transporter) ( + underfrågor a e) C4. Hur säkerställer ni initial och fortsatt rehabilitering av traumapatienter? (finns rehabilitering även för traumapatienter utan neurologisk skada? finns särskild neurorehabilitering? finns barnrehabilitering?) ( + underfrågor a e)

24 Frågorna övergripande Ö1. Beskriv hur ni arbetar för att bli bättre på traumaomhändertagande! (exv. avvikelsehantering, fallgenomgångar, journalgranskningar, deltagande i kvalitetsregister) Ö2. Beskriv hur ni säkerställer återkoppling av medicinska resultat till samtliga professioner i traumavårdkedjan, både prehospitalt och intrahospitalt? Ö3. Beskriv hur era rutiner för ställningstagande till organdonation ser ut i traumavården? Ö4. Beskriv hur medicinsk dokumentation (journalinformation och bildmaterial) överförs mellan de olika aktörerna i traumavårdkedjan (prehospitalt till intrahospitalt, klinik till klinik, sjukhus till sjukhus)! Beskriv också hur dokumentation och överföring sker vid datahaveri!

25 Självvärderingsrapporten Använd webbformuläret Svara så utförligt att säkerheten kan bedömas både av er själva och av revisorerna Bifoga (ladda upp) rutiner/riktlinjer Svara på helst inte mer än en A4 per fråga En inloggning per sjukhus

26 Självvärderingen Webbverktyget

27 Användarnamn och lösenord tillhandahålls av projektadministratörerna

28 Webbverktyget Det första man når när man loggat in är en välkomstsida.

29 Webbverktyget OBS! Knappen Klar med frågor klickar man på först när man är helt klar med alla frågor i självvärderingsinstrumentet och laddat upp alla bilagor.

30 Webbverktyget Genom att klicka på kapitelnamnen kommer man till frågorna.

31 Webbverktyget Besvara frågorna och ladda upp bilagor. Undvik att ge länkar till dokument som ligger på intranät, de går inte att nå utifrån.

32 Platsbesöken Dag Möte revisorsgrupp (RG) och traumagrupp/lokala arrangörer Samtal RG samt linjechefer (klinikchefer/mla, sjukhuschef/centrumchef, chefläkare) Arbetslunch (RG) Samtal RG med typiska representanter för prehospital verksamhet, traumateam (exv. ambulanspersonal, akutläkare, primärjourer, sjuksköterskor, undersköterskor, teamleader) RG reflektion Samtal RG med seniora läkarrepresentanter och sjuksköterskor för Kirurgisk klinik, Ortopedisk klinik, Anestesi/IVA klinik, Röntgen klinik, Operationsavdelning RG reflektion Sammanfattning, ytterligare frågor RG + traumagrupp/lokala arrangörer Dag Traumaövningar (se separat schema) Arbetslunch RG + sammanfattning inför preliminär avrapport Preliminär avrapport lokala åtgärder Dag Arbete med regional återkoppling (enbart revisorer)

33 Platsbesöket under Säker traumavård Övningarna

34 Tre separata övningar/scenarios Övning 1 - Primärt omhändertagande Prehospitalt och akutmottagningen minuter Övning 2 Akut till operation Operation minuter Övning 3 Akut sekundärtransport IVA minuter

35 Två sidor av övningen Övningens genomförande Den egna utvärderingen av övningen

36 Syfte Följa patientens väg genom sjukhuset Utrustning, lokaler, logistik Karta och verklighet Lokala riktlinjer: Följsamhet? Ändamålsenlighet? Rätt person, rätt plats, rätt tid? Rollfördelning och organisation Hur utvärderar man teamomhändertagandet? Hur lyfter man fram ickemedicinska frågor såsom kommunikation, ledarskap, konfliktlösning etc under utvärderingen?

37 Tänkt upplägg Fallen hemliga för granskat sjukhus Särskilt avdelad personal schemalagd för att delta inklusive tid för utvärdering Ordinarie lokaler och utrustning Enkel docka alternativt levande markör Åtgärder i realtid Granskarna leder övningarna utifrån förberedda scenarion Det granskade sjukhusets personal genomför genomgången efter övningarna

38 Process Tre grundscenarier finns Frågeformulär skickas till granskat sjukhus Revisorerna justerar scenarier efter förutsättningar Dokument om förberedelser skickas till granskat sjukhus Sjukhuset förbereder Besök dag 2- Övningarna genomförs inklusive genomgång

39 Utvärderingar Sjukhuset själv håller i genomgången efter övningen Revisorer ger kort feedback i samband med denna Till rapporten används övningarna dels för att komplettera frågeformuläret men det görs också en skriftlig utvärdering av övningslogistik, själva övningens genomförande (teknisk och icke-teknisk) samt av genomgången efter övningen

40 Problem? Tillräcklig information till granskat sjukhus för att klara förberedelserna? Tillräcklig övningserfarenhet hos revisorerna för att leda övningarna på okänt sjukhus? Tiden tillräcklig för alla tre scenarier? Utvärderingen ett tyckande?

41 Övning i Växjö 4 juni 2014 Ett test av Säker Traumavårds koncept med en övningsförmiddag under platsbesökets dag 2

42 Övning 1: Omhändertagande prehospitalt och på akutmottagningen

43 Övning 1: På akutmottagningen

44 Fotografen var upptagen med att leda övningen (så detta är en riktig traumapatient) Övning 2: Akut traumalaparotomi på operation

45 Övning 3: Sekundärtransport från IVA

46 Utvärdering efter övning

47 Ansvar, befogenheter och sekretess Verksamhetschefen har ansvaret för patientsäkerheten vid kliniken och de eventuella åtgärder som genomförs Revisionen/återföringen ska vara stödjande för verksamhetsledningens patientsäkerhetsarbete inom befintliga resurser och förutsättningar Revisorsteamet ska - inta ett objektivt förhållningssätt - tydligt uppmärksamma de säkerhetsrisker man finner - komma överens med sjukhusen om åtgärder Materialet förvaras på Patientförsäkringen LÖF och klassas som bolagshemlighet Styrgruppen äger besluten om vem som får tillgång

48 Sekretessen innebär: Revisorerna behandlar självvärderingsrapporten, liksom uppgifter i övrigt, som sekretessbelagt arbetsmaterial Självvärderingsrapporten, revisorsteamets arbete och resultat diskuteras därmed inte med andra Avstämningen mellan revisorsteamen: regional sekretess

49 Vem bestämmer vad? Återföringsrapporten = revisorernas egen samlade bedömning. Sjukhusen/verksamhetsledningen erbjuds att bifoga kommentarer. Överenskommelsen om åtgärder = verksamhetschefen har sista ordet.

50 Hur få största nytta av den regionala revisionen? Varje sjukhus i regionen lämnar egen självvärderingsrapport Varje revisorsteam reviderar ett sjukhus Teamen stämmer sinsemellan av och tar hjälp av varandra så att granskningen sker utifrån rimligt gemensamma kriterier Den regionala återföringsrapporten och förslag till regional åtgärdsöverenskommelse tas fram gemensamt av revisorsteamen

51 Synergi eller konkurrens? Socialstyrelsens utredning Regeringsuppdrag Inventering Tyngdpunkt på struktur Företrädesvis regional nationell nivå Säker Traumavård Initierat av professionerna Frivilligt Tyngdpunkt på processer Värdering inom befintlig struktur Företrädesvis lokal regional nivå

52 Lycka till med arbetet!