Esther! Vem är hon? Vad vill hon? På vilket vis har jag med Esther att göra?

Transkript

1 Esther coach Examensarbete 2015

2 Maj 2015 Esther! Vem är hon? Vad vill hon? På vilket vis har jag med Esther att göra? Frågorna kan bli många när man pratar om Esther men det viktigaste och mest grundläggande svaret är: Esther är anledningen till att vi som arbetar inom vård-och omsorg måste göra vårt arbete så bra vi bara kan och alltid minnas att det som är bäst för Esther är också vårt viktigaste uppdrag att försöka tillgodose vid varje arbetspass, varje dag. För att underlätta för denna uppgift finns det vi kallar för Esther nätverk. Ett samarbete mellan kommuner och regionen för att främja samverkan och vårdutveckling. Esther nätverk vill säkerställa att Esther, dvs. vår patient, brukare, kund, vårdtagare, alltid ska vara i fokus i alla våra processer. Stora som små. Visionen är att Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Vad kännetecknar då Esther nätverk? Samarbete över organisatoriska gränser Snabba och i krävande fall informella kontaktvägar Lärande i arbetet Förtroende och respekt i alla led Lyssnande,öppenhet och generositet mot sin omgivning Konstruktivt samarbete, underlättar för varandra Humor och arbetsglädje Gemensamma mål och snabba uppföljningar av resultat För att bära ett nätverk och hålla det levande krävs det många och starka armar. Flera av de armarna sitter på dem som vi kallar för Esthercoacher. Våra coacher finns såväl inom den kommunala som inom den regiondrivna- och privata vården- och omsorgen och alla har de fått en unik Esthercoachutbildning, där coachrollen är att uppmuntra och stödja (coacha) utvecklingsarbeten och underlätta så det som händer på enheten sker i Esthers anda. Esthercoacherna inspirerar och framför också idéer om hur vi kan utveckla vårt nätverk ytterligare. En Esthercoach ska kunna bära Esthers vision vidare och kunna samverka för detta års upplaga av coachutbildningen är nu till ända och våra nyblivna Esthercoacher presenterar här sina förbättringsarbeten som de framgångsrikt har drivit under utbildningen. De har alla visat prov på goda kunskaper och ett brinnande engagemang för att göra Esthers vardag bättre. Oavsett vart de arbetar i vården är de alla fast beslutna att vi tillsammans ska samverka för att skapa trygghet i en sammanhållen vårdkedja för Esther. Med dessa ord vill vi härmed gratulera de nyblivna Esthercoacherna och önska dem all lycka till i framtiden. Tillsammans kan vi skapa en bättre vård och vardag för Esther! Anna Carlbom Samordnare Esther Nätverk Nicoline Vackerberg Samordnare Esther nätverk Besök oss gärna på

3 Antal Esthrar Antal Esthrar Samverkan Esther Distriktsläkare Österbymo såg ett behov av förbättrad rutin gällande överförande av information angående Esthers vårdtillfällen. När vi gick igenom våra rutiner såg vi att vi hade tappat av tidigare fungerande rutiner gällande informationsöverföringen. Information om vårdtillfället ska finnas tillgänglig samma dag som utskrivning. Målet har varit att synliggöra Esther och öka antal färdig journaldokumentation samma dag. En mätning på vårdenheterna under 4 veckor gjordes för att synliggöra dagsläget. Efter detta informerades personal och informationen om Estherpatient lades in i inskrivningsöversikten. Ny mätning under 4 veckor gjordes efter detta Mätning 1 A B C D E F Vårdenheterna 44 Estherutskrifter Mätning 2 A B C D E F Vårdenheterna v.4 v.5 v.6 v.7 v.12 v.13 v.14 v.15 Första mätningen innan förnyad information och ny rutin gällande notering i inskrivningsöversikt visade på 44 Estherutskrifter. Andra mätningen som var efter information till personal och ny rutin visade 57 Estherutskrifter. Vilket är en ökning med 13 vårdtillfällen fördelat på alla vårdenheter och under 4 veckor. Vi tycker att det har varit en förväntad ökning som kanske hade kunnat vara större om vårdenhet B inte hade stängts p.g.a. sjuksköterskebrist (16 vårdplatser). Punktmätningar kan behövas i framtiden för att se så vi arbetar efter satta rutiner. Ansvarig vårdadministrativa enheten. Vi behöver även titta på hur vi säkerställer att informationen om Esther når nyanställda och vikarier. Ansvariga blir enhetscheferna. Säkerställa informationsflödet till Österbymo vårdcentral- Ansvarig vårdadministrativa enheten. Namn: Agneta Ahlstedt & Maria Björkman agneta.ahlstedt@rjl.se Marie.bjorkman@rjl.se Arbetsgivare: Region Jönköpings län Enhet: Medicinkliniken Initiativ till utbildningen: Min chef 57 Estherutskrifter

4 Kontinuitet: Vem ska duscha Esther? Esther fick för lite kontakt med sin kontaktman. Vi i arbetsgruppen valde att försöka att få att Esther skulle ha sin kontaktman vid mest antal duschar. Resultatet blev som förväntat eftersom vi efter den första mätningen justerade vårt personalschema efter kundens duschdagar. Syftet med förbättringsarbetet var att Esther skulle ha sin kontaktperson vid minst tre av sex duschar som genomförs en gång i veckan. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Vi i gruppen justerade personalschemat över kundschemat så vi jobbade samma dag tre gånger då sin kontaktkund har dusch. Nästa steg som diskuterats i gruppen är att vi även vid städ ska ha kontaktmannen som i den största utsträckningen utför denna insats. Ansvar för detta är gruppens och personal ihop med Esthercoachen som guidar till förändring som kan uppnås till en förbättring. Namn: Anna Bergstrand Anna.bergstrand@vetlanda.se Arbetsgivare: Vetlanda Kommun Enhet: Ekenässjöns Hemtjänst Initiativ till utbildningen: Jag i samråd med chef

5 Nattfösaren Jag arbetar på en lungavdelning med Esther patienter som har svår KOL. Detta innebär ofta även undernäring. Andningen kräver mycket energi. Esther orkar oftast bara äta små portioner. Att tugga är krävande för andningen. Trots att Esther behöver äta flera små mål över dygnet hade vi på avdelningen 13 timmars nattfasta. Esther når sällan upp till den mängd kalorier som krävs per dygn inneliggande. Korta nattfastan Öka 300 kcal per patient och natt Nattfastan kortats med 3 timmar Att servera näringsdryck 22:00 har fungerat bra. 55 % har tackat ja, ca 68 % av dessa har druckit upp hela näringsdrycken. En näringsdryck ger 300 extra kcal nattetid, detta säger dock inte om näringsintaget har ökat med 300 kcal per dygn kanske äter Esther mindre under dagen istället. Dock har nattfastan minskat till 10 timmar som max. Många har sparat en slurk till morgon medicinen 06:00 och då blir nattfastan endast 8 timmar. Vi har fått extra personal nattetid och nu är tanken att vi även skall erbjuda mjölk och smörgås vid 22:00 till dem som hellre önskar detta. Nattpersonalen har ansvaret för att Esther blir erbjuden extramålet. Extra mätning genomförs i mitten på maj för att säkerställa rutinen. Dietist skall komma och informera kring nutrition på nästa APT. Den nya matordningen skall skrivas upp i patientens informationspärm. Röster från natten: Det här var gott, finns det fler? Gillar inte smaken Namn: Ann-Charlotte Erntoft ann-charlotte.erntoft@rjl.se Arbetsgivare: Region Jönköpings Län Enhet: Medicin C Initiativ till utbildningen: Min chef Studerat under arbetstid: Ja

6 EGENTID Efter påverkan från anhöriga och boende valde jag att jag vill ge ESTHER en mer meningsfull vardag. Jag vill att hon ska känna sig sedd och kunna påverka och vara delaktig i det hon vill göra. Jag valde detta lite pga av neddragningar av både gruppgymnastik och andra gemensamma aktiviteter. Initiativet till förbättringsarbetet tog jag och min kollega som jag gjort arbetet med. 30 minuters EGENTID/vecka och boende. Vi mäter i 8 v, utvärdering efter 4 v för ev justering. Info till både boende och kollegor innan start. Alla är överrens. Målet är rimligt. Jag mäter vilka olika egentidsaktiviteter som förekommit och vid hur många tillf. varje aktivitet har gjort på 8 veckor. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Eftersom vi inte arbetat med EGENTID tidigare så är det självklart en förbättring. Mycket positiva reaktioner både från boende och anhöriga. Aktiviteter som ingick i den ena mätningen:handfotmassage,promenad,baka,prat/fikastund, tidningsläsning,fotoalbum. Populärast var prat/fikastund. I den andra mätningen mätte vi hur många boende som fått EGENTID varje vecka under 8 Veckor. Mätningarna som gjorts gav ett högre resultat än förväntat. Av 113 möjliga egentidstillfällen genomfördes 105st. Alltså 93 %. Jag förutsätter att detta föbättringsarbete kommer att fortgå. För att säkerställa - uppmärksamma/ påminna om vikten av EGENTID på våra APT. Jag som coach har ett visst ansvar att pusha,motivera och coacha, men ansvaret ligger också självklart hos var och en i arbetsgruppen. I dagsläget finns inga planer på förändringar. Namn: Annelie Andersson-Spjuth annlie.spjuth@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö Kommun Enhet: Sjöbacken 4 Initiativ till utbildningen: Både min chef och jag

7 EGENTID Jag vill ge ESTHER en mer meningsfull vardag. Jag vill att hon ska känna sig sedd och kunna påverka och vara delaktig i det hon vill göra. Jag valde detta lite p.ga av neddragningar av både gruppgymnastik och andra gemensamma aktiviteter. Även förfrågningar från anhöriga och boende har påverkat. Initiativet till förbättringsarbetet tog jag och min kollega som jag gjort arbetet tills.med. 30 minuters EGENTID/vecka och boende. Vi mäter i 8 v, utvärdering efter 4 v för ev justering. Info till både boende och kollegor innan start. Alla är överrens. Målet är rimligt. Jag mäter hur många boende som fått EGENTID varje vecka 8 veckor. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Eftersom vi inte arbetat med EGENTID tidigare så är det självklart en förbättring. Mycket positiva reaktioner både från boende och anhöriga. Aktiviteter som ingick i den ena mätningen:handfotmassage,promenad,baka,prat/fikastund, tidningsläsning,fotoalbum. Populärast var prat/fikastund. I den andra mätningen mätte vi hur många boende som fått EGENTID varje vecka under 8 Veckor. Mätningarna som gjorts gav ett högre resultat än förväntat. Av 113 möjliga egentidstillfällen genomfördes 105st. Alltså 93 %. Jag förutsätter att detta förbättringsarbete kommer att fortgå. För att säkerställa - uppmärksamma/påminna om vikten av EGENTID på våra APT. Jag som coach har ett visst ansvar att pusha,motivera och coacha, men ansvaret ligger också självklart hos var och en i arbetsgruppen. I dagsläget finns inga planer på förändringar. Namn :Carola Larsson carola.larsson@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö Kommun Enhet: Sjöbacken 4 Initiativ till utbildningen: Både min chef och jag

8 Egentid Vi valde förbättringsarbete med egentiden p.g.a. att vi ej lyckats ge våra boende egen tid varje vecka. Att våra boende ska få ett ökat välbefinnande. Målet är att alla ska få minst 30 minuter egentid i veckan. Egentiden har ökat välbefinnandet för våra boende, Alla har fått bli sedda och fått göra något som känns meningsfullt för var och en. Fortsätta arbetet med egentiden och introducera nyanställda hur vi arbetar med egentiden. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Vi har gjort mätningar v ch v Se diagram. Examensår:2015 Namn: Åsa Barklid asa.barklid@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö Kommun Enhet:Ingsbergsgården avd1 Initiativ till utbildningen: Jag, Min chef Studera under arbetstid: Nej

9 Mer träning kortare vårdtid Esther kommer från sjukhuset till Näckrosen för att rehabiliteras inför hemgång. Vi hade för lite tid för träning. Esther blev ibland kvar hos oss för länge, tappade sin funktionsförmåga och blev mer hospitaliserad. Personalen hade för dålig insikt i vårdplaneringen och vilka mål som sattes upp för Esther. Antalet träningstillfällen ökade rejält och personalen var med mer på vårdplaneringen. Det blev ett bra samarbete med arbetsterapeut och sjukgymnast. Det blev fokus på Esther och hennes träning/mål. Vi insåg att trots att Esther var färdigtränad så kom hon inte alltid hem snabbare pga biståndsbeslut. Om Esther blir kvar för länge är risken att hon blir mer hospitaliserad Snabbare hemgång för Esther genom mer träning och teamarbete. Sjukgymnast och arbetsterapeut involverades i förbättringsarbetet. En omfördelning av personalens arbetstider gjordes för att använda tiden mer effektivt. Träning sattes som prio 1 i arbetet. Personalen är med på vårdplaneringen i den mån det går. Mätning gjordes under 4 veckor innan och 7 veckor efter starten på förbättringsarbetet. Vi mätte antal träningstillfällen och antal gånger vi var med på vårdplaneringen. Att få till en dialog mellan handläggare och personal för att Esther ska få komma hem snabbare. Vi kommer att följa upp med regelbundna mätningar så att vi håller fokus. Esther återkommande punkt på APT. Namn: Susanne Thorn susanne.thorn@vetlanda.se Arbetsgivare: Vetlanda Kommun Enhet: Näckrosens korttidsboende Initiativ till utbildningen: Jag Studera under arbetstid: Ja

10 Instruktionsfilm Mini-pep : Eftersom våra Esther patienter använder minipep som motståndsandningshjälpmedel och några hade svårt att förstå hur, så väcktes mitt intresse att göra en instruktionsfilm om Minipep. MÅL: Att Esther ska använda Mini-pep 3x10 blåsningar. Genom att se filmen så blir Esther mer positiv till att göra träningen. Lättare att komma ihåg hur man använder mini-pep Mitt mål med mitt förbättringsarbete är att patienten ska kunna andas ut gammal luft och andas in ny luft med hjälp av motståndsandning hjälpmedel Mini-pep. Patienten får se instruktionsfilmen om andningshjälpmedel så de blir mer positiva till göra träningen. Lättare att komma ihåg hur man använder Mini-pep motståndsandning hjälpmedel. Att patienten ska använda Mini-pep 3x10 blåsningar. Jag frågade 30 stycken Esther patienter om de var intresserade av att se en instruktionsfilm om Mini-pep motståndsandningshjälpmedel. Utav 30 stycken svarade 22 stycken ja och 7 stycken svarade nej. Kommentar: Ja Bra att komma ihåg hur man gör svårt att förstå det är bättre med filmen så jag ser hur man använder : Genom 30 stycken Esther patienter som jag frågade 22 stycken som svarade ja, ca 75 % som såg filmen upplevde att deras andning blir bättre. Esther patienter blir mer motivera till att göra träningen. : Jag ska kontakta IT-centrum att de kan hjälpa mig att lägga instruktionsfilm från USB minne till Tv:n så vi kan visa filmen på rummet. Instruktionsfilmen kan visar 2 gånger per dag på dagrummet med bestämde tid på morgon och eftermiddag. Namn: Rosemarie Andersson rosemarie.andersson@lj.se Arbetsgivare: Region Jönköpings län Enhet: Medicinvårdenhet C i Eksjö Initiativ till utbildningen: Min chef Nej orkar inte se filmen Ser och hör dåligt behöver inte se filmen för jag kan redan använder för längesen så jag vet hur man gör

11 V.3 V.4 V.5 V.6 V.7 V.8 V.9 V.10 V.11 Att få känna att vardagen är meningsfull och få en egen stund med personal. Innan vårt förbättringsarbete hade vi bara sporadisk egentid. Idag strävar vi efter att alla ska få en egen stund med personal. Detta är väldigt uppskattat av Esther och personalen känner att det är både roligt och mer avstressat när vi planerar in det i det dagliga arbetet. Förbättringsarbetet har gått mycket bra. Egentid är nu en del av vår vardag. Uppskattat av både Esther och personal. Alla ska få en egen stund med personal så kallad egentid. Att detta ska planeras in i det dagliga arbetet och bli en bra stund för Esther med en personal. Innan vårt förbättringsarbete hade vi ingen eller sporadisk egentid, nu planerar vi in det i det dagliga arbetet Antal boende Egenti d Det viktigaste för människan för att få kraft att leva är att bli bekräftad av andra människor. Fungerar bra. Vi noterar egentiden så som vi noterar ex duschning, städning. På så vis har vi koll på vilka som fått egentid vecka för vecka. Detta fungerar bra för vår grupp och är lätt att överskåda. Namn: Marina Skiöld, Caroline Lundèn Marina.Skold@nassjo.se, Caroline.Lundèn@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö Kommun Enhet: Ingsbergs kortisboende Initiativ till utbildningen: Jag, Min chef

12 Hälsocafé Enligt nationella patient enkäten framkom att patienterna saknade information kring mat och motionsvanor. När vi lyssnade av patienter på avdelningen framkom att de önskade få mera information om vad de själva kunde göra för att förbättra sin hälsa och att känna sig mer delaktiga i sin vård. Vårt mål med caféerna var att ge patienterna ökad kunskap och redskap för att förbättra sin hälsa och ökad delaktighet i vården. Till första caféet bjöds sjukgymnast Kristin in för att prata om vardagsmotion och vilken effekt det har på den psykiska hälsan. För att hålla fast vid hälsotemat bjöds det på fruktsallad till kaffet. Vid andra tillfället genomfördes en Esther promenad och vid kaffet informerade Annika om Esther nätverket. Vårt mål är att patienterna genom dessa caféer ska känna att de får redskap och vilja att förändra sin situation. För att kunna mätta detta gjordes ett utvärderingsformulär som ska fyllas i när man lämnar caféet. Det bestämdes att mer än 70% skulle skatta det till över 60% Vi bjöd in till caféerna genom anslag på avdelningen och muntlig information. Deltagandet är frivilligt. Vi är mer än nöjda med vad mättningarna visat. Resultatet visar att patienterna är nöjda och fått en vilja att förändra och förbättra sin livssituation. Patientgruppen är tacksam att arbeta med och har oftast låga förväntningar. Många är inte överhuvudtaget vana vid att bli lyssnade på eller att bli bemöta som jämnställda inom vården. En patient uttryckte sig efter första caféet det spelar ingen roll vad vi pratar om bara att få vara med är viktigt. Att andra lyssnar och ser mig. Nästa café blir den 12/5 då kommer det att handla om mina vårdkontakter i datorn och hur och vad man kan använda dem till. Till hösten ska vi bestämma datum och börja bjuda in föreläsare redan i sommar. Mättningarna kommer att fortsätta även under hösten. Ansvaret för att driva caféerna vidare kommer att läggas över på projektgruppen som arbetar med ökad delaktighet i vården. Namn: Marie Hultberg Lundell marie.hultberg.lundell@rjl.se Arbetsgivare: Region Jönköpings län Enhet: Psykiatriska kliniken Avd A Eksjö Initiativ till utbildningen: Jag 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 7,86 8,00 7,71 7,67 7,57 8, Uppfyller hälsocaféet dina förväntningar? Har hälsocaféet fått dig mer motivad till att satsa på din hälsa? Hur upplevde du stämningen och samvaron under hälsocaféet? Medel Gräns för medelvärde Max

13 Aneby Kommuns lysande egen tid Egen tiden var dålig procentuellt och den hade glömts bort lite. Vi bestämde tillsammans med enhetschef att vi skulle göra en förbättring. Få en bättre procentuell siffra genom att ändra rutiner, schema, arbetssätt och sedan mäta för att se en förbättring. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Vi har mätt genom att kryssa för varje genomförd egen tid och sedan fört in i stapeldiagram. Linnean: Första mätning Sista mätning V 42, 71% V 2, 29% V 43, 43% V 3, 86% V 44, 86% V 4, 86% V 45, 71% V 5, 71% På Violen har det svajat en del med egen tiden. Har varit lite svagt intresse från personal till en början sedan sjukskrivningar, sjukdom hos de äldre och mycket vikarier utan vetskap om vad egen tid är. Mätningarna visade det faktiska resultatet, men det finns ju som sagt anledning till detta. Att fortsätta på den här vägen på Violen för vi är på rätt spår. Sedan börjar processen på de andra avdelningarna. All personal har ansvar för egen tiden men jag drar lite extra i trådarna. Namn: Josefine Ahlstrand josefine.ahlstrand@aneby.se Arbetsgivare: Aneby Kommun Enhet: Antuna Servicehus Initiativ till utbildningen: Jag & Min chef Nej Vilken fin teckning, den kan du nog få flera tusen kronor för Äh, bränn pappret, det är inget att ha

14 Aneby Kommuns lysande egen tid Egen tiden var dålig procentuellt och den hade glömts bort lite. Vi bestämde tillsammans med enhetschef att vi skulle göra en förbättring. Det har gått ganska käpprakt för mig på Linnean, personalen har varit med på banan och det har visat resultat. Nu är det bara att fortsätta och inte tappa tråden. Få en bättre procentuell siffra genom att ändra rutiner, schema, arbetssätt och sedan mäta för att se en förbättring. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Vi har mätt genom att kryssa för varje genomförd egen tid och sedan fört in i stapeldiagram. Linnean: Första mätning Sista mätning V 42, 29% V 2, 100% V 43, 63% V 3, 100% V 44, 75% V 4, 100% V 45, 100% V 5, 100% Att fortsätta på den här vägen på Linnean, vara positiv till resultaten. Sedan börjar processen på de andra avdelningarna. All personal har ansvar för egen tiden men jag drar lite extra i trådarna. Namn: Gunilla Stark gunilla.stark@aneby.se Arbetsgivare: Aneby Kommun Enhet: Antuna servicehus Initiativ till utbildningen: Jag & Min chef Nej

15 Grillplats och ökade utevistelser. Ett önskemål från en av våra gäster, att det skulle vara trevligt med en grillplats. Min kollega har också varit positiv till att göra en grillplats, även vår chef. Att Grillplatsen ska bli till glädje för våra gäster, även för våra boende på Ingsbergsgården. Trevlig upplevelse ute. Jag hade som mål att grillplatsen skulle vara klar till den 31/3 då vi skulle ha invigning av grillplatsen. Målet var att det skulle komma ut 25 personer till invigningen, men det kom 30 personer. Alla som var ute på invigningsdagen verkade nöjda och glada över grillplatsen. Vi har som mål att grilla en gång i veckan, och även skicka ut mail till huset när vi tänder grillen, så fler kan få delta. Examensår:2015 Namn: Eva Ax eva.ax@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö kommun Enhet: Dagverksamheten, Linneagården. Initiativ till utbildningen: Jag, Min chef Studerat under arbetstid: Nej.

16 ESTHERS LÖRDAGSKVÄLLAR SOM VECKANS VÄRD Efter att vi kollat årets brukarenkät samt informationen från brukarrådet märkte vi att de boende upplevde att trivseln vid måltiderna var dålig. Även från kökets sida var det svårt att få till en bra kvällsmat. För att de boende ska få känna ett större medbestämmande får en boende varje lördagskväll tillsammans med sin kontaktman välja kvällsmaten. Detta för att även stärka JAG-känslan. De boende ska få ett ökat medbestämmande. Vi ska mäta 14 veckor med start v 49. Varje boende blev tilldelad en vecka för att vara veckans värd. Tillsammans med sin kontaktman planerade de en vecka innan vad som skulle bjudas på och ev. övriga önskningar vad gäller dukning, blommor och dryck. Vi har märkt att ju längre tiden går så ökar JAG känslan och de vågar välja mer och tänker till själva innan planeringen börjar. De äter bättre och uppskattar varandras önskemål. Vi trodde att det skulle bli dyra och omständiga önskningar, men det blev det inte. Det blev ofta enkla önskemål. Alla 14 boende gjorde sin planering men utav oförutsedda händelser kunde 2 ej genomföras utan fick omplaneras och därför har vi lyckats alla veckor. Hur vet du att denna förändring är en förbättring? Det har blivit ett samtalsämne mellan de boende om vad som bjuds på och ska bjudas på. Lördagkvällen blir lite festligare, personal och boende sitter tillsammans och de sitter uppe lite längre samt sover bättre på nätterna. Enligt mätningen som gjordes före och efter förbättringsarbetet, ökade trivseln och känslan av att få vara med och bestämma från 4 till 8 på en skattningsskala från 1-10 Vi fortsätter planera som innan och lägger upp ett schema för vecka och boende. Examensår:2015 Namn: Emma Schagerlind och Berit Johansson berit.johansson@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö Kommun, socialförvaltningen Enhet: Parkgården Mellersta Nygången och Natten Initiativ till utbildningen: Min chef och Jag

17 Min vilja! Vi arbetar på ett kortidsboende för dementa. I och med deras demenssjukdom har levnadsberättelsen varit viktig för oss. Men vi upplever att Esther och dess anhöriga tycker att den är tung. Och när de kommer till oss har deras hemsituation oftast varit tuff. För att få lite information om vad som är viktigt för Esther har vi förenklat ett blad: MIN PROFIL. Vårt resultat är inte riktigt uppnått. Men vi känner ändå att detta är ett bra arbetssätt och har fått bra feedback av både Esthers anhöriga och personal. Information om vad som är viktigt för Esther. Detta genom ett enkelt blad som är lätthanterligt för både Esther, dess anhöriga samt personal. Förändringen gav flera profilblad tillbaka än vad vi har fått in levnadsberättelser. Detta genom att vi lämnat ut båda två och mätt. Min profil Vi fortsätter att arbeta med mitt profilblad då vi sett att de som varit nöjda varit mycket nöjda, och märkt hur viktigt det kan vara med vissa småsaker som kan uppfattas som bagateller för oss men för Esther och anhöriga betyder väldigt mycket. Vi delar ut detta profilblad tillsammans med annan information man får när man kommer till kortis. Fått inom 1V. Mer en 1V. Ej fått tillbaka Tänk om alla hade haft ett sådant där blad så personalen hade förstått hur viktigt det här är för oss Namn: Caroline Lundèn, Marina Skiöld Caroline.Lundèn@nassjo.se, Marina.Skold@nassjo.se Arbetsgivare: Nässjö kommun Enhet: Ingsbergs kortidsboende Initiativ till utbildningen: Jag, Min chef

18 Förbättringsarbete-Egen tid Bakgrund: Våra kunder på Gruppbostaden (handikappomsorgen) har olika aktiviteter som t.ex. bowling eller gympa. Men det sker för det mesta i grupp och är mest riktat till De som klarar sig utan så mycket hjälp av personal. Alla borde få chansen att få utöva någon aktivitet eller göra något som man tycker om på egen hand. Mål: Våra kunder ska få kunna välja och utföra en egen aktivitet 2ggr veckan. Mätning: De var väldig ojämn fördelning på våra kunders aktiviteter/egen tid vilket vi märkte efter vi skrivit ner tiden och vilka kunder som utförde någon aktivitet eller hade något som de gjorde bara enskilt. De som hade mest hjälpbehov var de som hade minst egen tid. När vi började skriva ner allas aktiviteter blev det synligt vilka som inte fick någon tid. Resultat: Det blev tydligt att de som hade mest omvårdnadshjälp var de som fick minst tid för något utöver omvårdnaden. När vi skrev ner aktiviteterna som våra kunder gjorde blev vi medvetna om att även fånga upp de som behövde mer hjälp. Det behövde inte vara så stora saker som ska utövas tex måla naglarna, fotbad, eller läsa tidningen uppskattas. Nästa steg Det kommer behöva fortsättas att skriva ner och mäta så att alla får sin egen tid. Önskemålet är att det kommer bli schemalagt och jämnt fördelat. Personalgruppen måste anteckna all tid som kunderna gör på egen tid. Ha regelbundna boenderåd där alla får komma med åsikter och idéer. Hanna Gustavsson hanna.gustavsson@vetlanda.se Arbetsgivare: Vetlanda Kommun Kettilsgatans Gruppbostad Initiativ till utbildningen: Jag Upptäckandet av en lösning består i att titta på samma sak som andra men tänka något annorlunda Albert Szent- Györgyi