Referensgruppsmöte Boverket den 23 april 2015
|
|
- Ellen Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Referensgruppsmöte Boverket den 23 april 2015 Om protokollet: den här versionen är ofärdig. Syftet med att skicka ut en ofärdig version är att ni ska få möjlighet att inkomma med korrigeringar och förtydliganden. Hör av er om någonting i protokollet är oklart. Om referensgruppsmötet Närvarande: Roland Johnsson (HSB), Mårten Sohlman (SBBA), Per-Åke Lindstrand (SBBA), Robert Ivarsson (SBBA), Henrik Persson (SP), Peter Nord (MSB), Christer Ågren (AirClim), Bengt-Erik Löfgren (Pelletsförbundet), Magnus Jerlmark (Kiwa ), Peter K. Sørensen (Brasvärmeföreningen), Bo Nilsson (Brasvärmeföreningen ), Bengt-Olof Danielsson (Energikontoren Sverige), Eva-Lotta Lindholm (Svanen), Anna Forsgren (Naturvårdsverket), Tove Korske (Boverket), Ingvar Andersson (Boverket). Boverkets uppdrag: Ur regleringsbrevet 1 för Boverket 2015: Boverket ska efter samråd med Statens energimyndighet och Naturvårdsverket föreslå åtgärder som innebär att de kommande standarderna för utrustning för småskalig vedeldning enligt EU:s ekodesigndirektiv tillämpas före det att kraven bli bindande enligt direktivet. I åtgärderna bör ingå att standarderna genomförs i byggreglerna samt informationsinsatser som bidrar till att minska utsläppen av hälsopåverkande luftföroreningar. Den närmare tidpunkten när kraven ska gälla nationellt bör avgöras mot bakgrund av en analys av när den teknik som behövs kan vara tillgänglig på marknaden. Syfte med mötet: Syftet med mötet var att Boverket skulle få ta del av mötesdeltagarans synpunkter, kunskap, idéer som kan vara relevanta i arbetet med regleringsbrevsuppdraget. Boverket presenterade inget förslag. Boverkets förslag ska presenteras vid årsskiftet. Åsikterna och synpunkterna som redovisas i protokollet är aldrig Boverkets, om inte annat uttryckligen anges. Utredningen ska presentera förslag och saknar alltså mandat att genomföra åtgärder. Mötets struktur: under förmiddagen fördes en allmän diskussion om uppdraget, nuläget och hur marknaden ser ut. Under eftermiddagen fördjupade mötet sig i fyra områden: tillsyn, ekonomiska styrmedel, hälsa och miljö, samt informationsinsatser. All diskussion som fördes om fördjupningsområdena redovisas under respektive ämnesrubrik. 1 Boverkets regeringsbrevet för år 2015 finns här: stod/statsliggaren/regleringsbrev/?rbid=16437
2 Allmän diskussion Ekodesignkraven uppfattas som uppnåbara på sikt. Redan idag finns kaminer som uppfyller ekodesignkraven. Energimyndigheten har låtit genomföra tester av pannor. Enligt testerna klarar ingen panna, varken ved- eller pelletspanna, samtliga ekodesignkrav. 2 En del pannor är nära att klara ekodesignkraven, men har svårt att klara kravet för kväveoxid. Småskalig förbränning av biobränsle är den största källan till utsläpp av partiklar (PM 2,5) i Sverige, den står för cirka ca. 30% av utsläppen. Småskalig förbränning av biobränsle är även den största källan till utsläpp av black coal, då den står för ca 27%. Utsläppen av black coal har ökat med ca 50% sedan år Utsläppen från till exempel vägtransporter har minskat med 30 % under samma period. De omoderna pannorna och kaminerna ses av många mötesdeltagare som kärnan i problemet. Användandet av omodern 3 teknik bör bli förbjudet även i praktiken, och de omoderna pannorna och kaminerna måste skrotas. Idag säljs många pannor och kaminer på andrahandsmarknaden. Uppskattningsvis används idag ca pannor som inte uppfyller kraven i BBR. Pannor och kaminer gjorda med modern teknik är mycket effektivare än de med omodern teknik. I debatten dras ofta alla kaminer och pannor över en kam. Utsläppvinsterna skullevara stora om samtliga omoderna kaminer och pannor slutade användas. Idag säljs många kaminer och pannor som varken klarar ekodesignkraven eller kraven i BBR. Många av de pannorna och kaminerna som redan är installerade är omoderna. Idag finns ca. 1,7 miljoner eldstäder installerade i Sverige. Dock saknas statistik över vilka modeller som används. Många pannor och kaminer har mycket lång livslängd, en del kan hålla i år. Det nuvarande beståndet av vedpannor kommer, med rådande utbytestakt, att vara utbytt först om 100 år. Ett förslag är att införa krav på att användaren vid nyinstallation bara ska få använda bästa möjliga teknik. Metoderna för att verifiera om ekodesignkraven uppnås är delvis otydliga, till exempel skulle begreppet säsongsmedelverkningsgrad kunna förtydligas. Enligt ekodesignmetoderna kan en tillverkare ibland välja mellan flera olika metoder, vilket gör att tillverkaren kanske känner sig tvingad till att mäta på alla tre sätten. Ett förslag var att bara införa kraven för klass 5 (standarden 303-5), med tillhörande metoder, i förtid. Eftersom kaminer och pannor är olika typer av produkter bör de behandlas olika. Även om Boverket avstår från att tidigarelägga införandet av ekodesignkraven för pannor bör Boverket fortfarande införa ekodesignkraven för kaminer. Tillsyn Tillsynen upplevs inte som tillräckligt effektiv. Idag kan kaminer och pannor som inte klarar uppställda krav både säljas och installeras utan konsekvenser. Uppskattningsvis klarar bara hälften av 2 Testresultaten finns här: Alla nytillverkade pannor och kaminer har inte modern teknik. Ordet modern används i det här sammanhanget som synonym till bra, väl utvecklad teknik.
3 de pannorna som säljs idag kraven i BBR. I praktiken är tillsynen över vilka pannor och kaminer som installeras ineffektiv. Kommunerna har genom anmälan (bygganmälan) ganska bra möjligheterför att kunna utöva tillsyn över om lämpliga produkter installeras. Problemet är att kommunerna väljer att inte utnyttja möjligheterna till fullo. Att flytta över tillsynen till en central myndighet är dock inget alternativ. Tillsynen över det befintliga beståndet bör skötas lokalt. Boverket är inte tillsynsmyndighet över kommunerna, men har en pedagogisk uppgift gentemot kommunerna. Idag gör kommunerna olika tolkningar av rådande regelverk och därför behövs mer vägledning. En anmälan (bygganmälan) måste handläggas snabbt och effektivt dels för att husen inte får bli utan uppvärmning, dels för att förhindra att byggherren installerar en panna eller kamin innan processen är klar. För att tillsynen ska bli effektiv måste den ske innan pannan eller kaminen installeras, eftersom kommuner är obenägna att agera när pannan eller kaminen redan är installerade Andra förslag: - enbart certifierade installatörer ska få rätt att installera (jämför med certifierade elinstallatörer), - installatören får bära en del av ansvaret för att den installerade kaminen eller pannan uppfyller gällande krav, - typgodkännande eller liknande, - lista med godkännda produkter. Vilken roll kan sotarväsendet ha i tillsynen? I Tyskland genomför sotaren tester på installerade kaminer och pannor. För att få investeringsbidrag måste ägaren till kaminen kunna visa att just det exemplaret av kaminen uppfyller ställda krav. Sotaren genomför maximalt tre försök. Idag finns alltså portabel mätutrustning som möjliggör tester på plats. I Tyskland förekommer även viss sekundär rening. Ägaren av kaminen får stå för kostnaderna för testerna. Svenska sotarväsendet har som uppgift att värna brandsäkerheten. Ska sotarväsendet arbeta med miljö- eller hälsofrämjande åtgärder krävs ändrad lagstiftning. Idag görs brandskyddskontroller vart 3-6 år. Sotaren kan dock informera om eldningsteknik. Ekonomiska styrmedel (till exempel investeringsbidrag, skrotningspremie) Ekonomiska styrmedel kan skapa en konstlad och ryckig marknad. Efterfrågan ökar plötsligt, för att sedan följas av en snabb nedgång i efterfrågan. Den ojämna efterfrågan riskerar att öppna upp för mindre seriösa företag, seriösa företag får en osäker ekonomi och branschen stimuleras inte till att utveckla ny teknik. När de ekonomiska styrmedlen upphör riskerar företag att gå i konkurs, vilket gör att kunderna inte hade någon tillverkare att vända sig till vid problem. Ett exempel på hur bidrag kan påverka marknaden är det investeringsbidrag för byte från oljepannor som infördes När pengarna som var avsatta för bidraget tog slut förväntade sig många kunder att mer medel skulle skjutas till och avvaktade därför med att köpa en panna. År 2006 installerades ca pannor, året därefter installerades enbart ca pannor.
4 En ojämn och ryckig marknad kan även skapas av att alltför höga krav införs. För att undvika en ojämn marknad bör de tekniska kraven på kaminer och pannor istället skärpas i förnuftig takt. Det kan vara en mer effektiv åtgärd än att införa ekonomiska styrmedel eller plötsligt skärpa de tekniska kraven. Skärpta krav måste dock införas med god framförhållning och kombineras med mycket effektiv tillsyn. Om ett ekonomiskt styrmedel införs måste det villkoras med att den omoderna kaminen eller pannan skrotas. En skrotningspremie är ur den synvinkeln därför bättre än ett investeringsbidrag. Produkterna får inte hamna på andrahandsmarknaden. Beskattning av de som använder omoderna kaminer och pannor kan delfinansiera skrotningspremien, inklusive administrationen av det ekonomiska styrmedlet. För att ett ekonomiskt styrmedel ska få effekt måste summan som kamin- eller pannägaren tilldelas vara större än den summa som ägaren kan få vid en försäljning på andrahandsmarknaden. Det gäller om ägaren ändå hade tänkt byta sin panna eller kamin. De som ändå inte hade tänkt byta sin panna eller kamin kommer antagligen inte påverkas av ekonomiska styrmedel. En gissning är att kr skulle räcka för pannor. Summan kan vara än lägre för kaminer. Hälsa och miljö Enligt IVLs rapport orsakar utsläpp av partiklar som inte genererats lokalt 3000 dödsfall/år. Emissioner från vedledning uppskattas orsaka ytterligare drygt dödsfall/år. I rapporten görs ingen skillnad på omodern och modern teknik. 4 IVLs rapport baseras på modellering. Bättre aktivitetsdata skulle dock behövas. EU-kommissionen har sammanställt hälsokostnadsfaktorer för olika länder. De utsläppen som sker är fortfarande cancerogena. I orter med mycket vedeldning, kombinerat med kallt klimat och stillastående luft kan lågrisknivån för det cancerframkallande B(a)P överskridas 3-10 gånger. Debatten får inte enbart handla om att byta ut omoderna pannor och kaminer till moderna motsvarigheter. Riktade insatser (ekonomiska styrmedel, informationskampanjer) ska även kunna uppmuntra till byte från gamla pannor och kaminer till andra värmekällor, till exempel fjärrvärme. Styrningen får inte leda till att utsläppen bara flyttas runt. För att kunna bedöma vilka värmekällor som är mest miljövänliga måste man titta på marginalanvändningen av el, till exempel vid användning av fjärrvärme jämfört med en modern pelletspanna. 50% av elen i Europa produceras från fossila bränslen och till 25% verkningsgrad. Olika europeiska länder mäter utsläppen med olika metoder. Sverige har valt att använda den mer fördelaktiga metoden där varmluften mäts. I Norge mäts kalluften. Skillnaden mellan metoderna tydliggörs av att enligt statistiken förbrukar Sverige dubbel så mycket ved som Norge, men partikelutsläppen i Sverige är bara hälften av Norges utsläpp. Idag finns inte mycket information om vinsten av att byta omoderna pannor och kaminer till moderna. Idag saknas även undersökningar om hur bioenergi står sig mot andra energislag. Vissa deltagare ansåg att bioenergi ofta underskattas av myndigheterna. 4
5 Mängden utsläpp beror på typen av panna eller kamin, men även typen av bränsle, bränslets luftfuktighet och eldningsteknik. Utsläpp av PM2, Bild: Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency. Utsläpp av BC mellan 2000 och 2013
6 Bild: Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Informationsinsatser Enbart informationsinsatser verkar sällan vara effektiva. Informationsinsatser riktade mot allmänheten måste troligtvis kombineras med tvingande regler eller ekonomiska styrmedel för att få effekt. Information riktad till installatörerna har troligtvis större effekt. Energikontoren och Energimyndigheten har vissa kanaler för att nå ut till allmänheten, om så skulle behövas. En informationsinsats skulle eventuellt vara mer effektiv om tillverkarena gick samman och gemensamt förde ut information till kunderna. En sådan insats kan vara dyr. Det är svårt att få sitt budskap hört idag och eventuellt krävs TV-reklam för att nå ut till allmänheten. I Danmark finns en informationskampanj som syftade till att få befolkningen att elda korrekt. En Youtube-film på ämnet har visats många gånger, medan en informationsbroschyr inte verkar har haft något större genomslag. Danska kunder verkar dock i allmänhet mer miljömedvetna än svenska kunder. Miljövänlighet är ett större försäljningsargument i Danmark än i Sverige. Ofta måste allmänhetens interesse för en viss fråga väckas innan informationsinsatser kan få någon större effekt. Emissioner och miljöfrågor har en större plats i debatten i Danmark. Miljövänlighet är inte ett gångbart försäljningsargument på den svenska marknaden. Konsumenterna förväntar sig att produkter som säljs på den svenska marknaden uppnår grundläggande miljökrav och är inte beredda att betala för mer för extra hög miljöprestanda. För svenska kunder är priset ofta den avgörande faktorn.
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Läs merMILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL
MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL Stockholm 13 maj Anna Forsgren Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-06-03 1 Upplägg Småskalig vedeldning och hälsa Ekodesign kommande
Läs mer/ / M2018/00176/IKI
Remissvar 2018-04-21 M2018/00176/IKI Miljö- och energidepartementet Klimatenheten, Nationellt 103 33 Stockholm Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning (Rapport 2017:32) Sammanfattning
Läs merSP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Miljömålsberedningens och SLF:s seminarium den 26 november 2015 Emissioner från småskalig vedeldning Lennart Gustavsson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Omfattning
Läs merEN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE
EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE Kort sammanfattning av de luftvårdspolitiska delarna av Miljömålsberedningens delbetänkande Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-29
Läs merKonsekvensutredning BBR 25. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 6:741
Konsekvensutredning BBR 25 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, avsnitt 6:741 Konsekvensutredning BBR 25 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets
Läs merViktigt att minska utsläppen
Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar
Läs merUppvärmningspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177
Uppvärmningspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-30, 177 Miljö- och stadsbyggnadskontoret Värnamo kommun Oktober 2006 Policyn ska vara vägledande vid all planering, handläggning och rådgivning som
Läs merRAPPORT 2016:6 REGERINGSUPPDRAG. Småskalig vedeldning. Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign
RAPPORT 2016:6 REGERINGSUPPDRAG Småskalig vedeldning Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign Småskalig vedeldning Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign Titel: Småskalig
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN SKL:s Miljöchefsnätverk, Stockholm, 29 sep 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-02 1 Renare luft
Läs merRENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN
RENARE LUFT MED ECO- DRIVING I BRASKAMINEN FAH Kommunerna och Miljön, Sundsvall, 4 okt 2017 Ulf Troeng, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-19 1 Renare luft
Läs merYrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314. Umeå universitet 901 87 Umeå
Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar 2014:5 ISSN 1654-7314 Umeå universitet 901 87 Umeå Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metod... 4 Resultat... 5 Diskussion... 9 Bilaga 1... 11 Bilaga 2-5...
Läs merBengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014
Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510
Läs merKraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden
Kraftvärme i Katrineholm En satsning för framtiden Hållbar utveckling Katrineholm Energi tror på framtiden Vi bedömer att Katrineholm som ort står inför en fortsatt positiv utveckling. Energi- och miljöfrågor
Läs merRiktlinjer för småskalig fastbränsleeldning
Riktlinjer för småskalig fastbränsleeldning Antagna av miljö- och hälsoskyddsnämnden 2008-06-25, 115, dnr 549/2008. - 1 - Ett problem i dagens samhälle är konsekvenserna av användningen av de fossila bränslena,
Läs merBioenergi i villan tappar både i antal och prestanda
Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl
Läs merBakgrunden till PF-Certifiering. Bengt- Erik Löfgren. B-E Löfgren
Bakgrunden till PF-Certifiering Bengt- Erik Löfgren E-mail: info@pelletsforbundet.se Användningen av pellets ökar globalt.men minskar i Sverige 2 500 000 Pelletsanvändning (ton) Användningen Sverige ökar
Läs merBilaga 3. Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig vedeldning NATURVÅRDSVERKET
Bilaga 3 Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig NATURVÅRDSVERKET Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen,
Läs merYttrande över Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning Rapport nr 2017:32 Diarienummer: M2018/00176/KI
1 Frisk Luft Nu! är ett nätverk av människor från Norrland till Skåne. Vi kämpar för hälsosam och ren luft i vår boendemiljö fri från rök och andra hälsofarliga utsläpp från husuppvärmning. För ett friskt
Läs merVedeldningspolicy. Policy. Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden
Vedeldningspolicy Policy Diarienummer: KS2016/0270 Dokumentansvarig: Miljöchef Beredande politiskt organ: Miljö och byggnadsnämnden Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2016-06-16 Giltighetstid:
Läs merBoverkets rapport regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning
Miljöförvaltningen Enheten för inomhusmiljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2018-03-18 Handläggare Marithe Eriksson Telefon: 08-50828172 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2018-04-10 p. 14 Boverkets rapport
Läs merRemiss: Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning, svar senast 31 maj 2018
1 (2) Ärende 12 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-03-12 Stadsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Handläggare: Fikri Hawsho Remiss: Boverkets rapport Regelefterlevnad vid byte av fastbränsleanordning, svar
Läs merMinskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik
Minskade utsläpp genom moderna braskaminer och kassetter med ny teknik 1 Om Svensk Brasvärmeförening Brasvärmeföreningen består av branschledande företag som producerar eller importerar eldstäder och skorstenar
Läs merInformation om fastbränsleeldning
Information om fastbränsleeldning Fastbränsleeldning innebär eldning av ved eller pellets i lokal eldstad, braskamin, öppen spis eller kakelugn. Miljönämnden i Hörby kommun har tagit fram riktlinjer för
Läs merTill dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin
Till dig som ska skaffa ved- eller pelletskamin En kamin som eldas med ved eller annat biobränsle är ett klimatsmart komplement till din befintliga värmekälla. Den kan också vara ett mysigt inslag i innemiljön.
Läs merVedeldning. MBIO - energiteknik AB 2000.03 6:1
Vedeldning ATT ELDA MED VED HAR GAMLA TRADITIONER, men på senare år har vedeldningen ifrågasatts på grund av de höga utsläppen av oförbrända ämnen som är både miljöskadliga och hälsovådliga. Kritiken är
Läs merKan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?
Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör
Läs merYttrande över Remiss av Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning
1(2) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENGY VERKET' YTTRANDE 2016-08-17 Ärendenr: NV-04555-16 Boverket remiss@boverket.se Yttrande över Remiss av Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna
Läs merSMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING. Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar
SMÅSKALIG FASTBRÄNSLEELDNING Basuppvärmning pannor, trivseleldning och spisar EFFEKTBEHOV P medel = ca 3 kw (sept-maj, 120 m 2, 20 MWh/år) P max = ca 10 kw (kallaste vinterdagar) P panna = ca 20-30 kw
Läs merAckumulatortankar. Får värmen att räcka längre
Ackumulatortankar Får värmen att räcka längre Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ned via www.energimyndigheten.se eller beställas genom att skicka e-post till energimyndigheten@cm.se
Läs merSamhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från förbränning i småskaliga fastbränslepannor
Samhällsekonomisk analys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från förbränning i småskaliga fastbränslepannor En fördjupning inom miljökvalitetsmålet Frisk luft 2014-11-20 Emelie Aurell, Louise
Läs merSERO nöjda med nya EU regler för ved och pelletseldning
SERO nöjda med nya EU regler för ved och pelletseldning Inom ramen för ekodesign beslutade en kommitté inom Eu om nya utsläppsregler för eldning i pannor upp till 500 kw. Tyskland föreslog i fjol så hårda
Läs merYttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till
Läs merKLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Läs merMiljöenheten Vedeldning
Miljöenheten www.skara.se Vedeldning Lagar och regler, eldningsförbud I Skara kommun finns det särskilda bestämmelser om eldning i de lokala föreskrifterna för att skydda människors hälsa och miljön. De
Läs merPellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Läs merNerikes Brandkår. Upprättad: Reviderad: Version: 3,00 Dokument återfinns: Handläggare:
Nerikes Brandkår Upprättad: 2015-11-01 Reviderad: Version: 3,00 Dokument återfinns: Handläggare: Us Allmänt Den rengöring (sotning) som skall utföras enligt 3 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor syftar till
Läs merRiktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning
) MILJÖKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Christer Solander 2005-12-13 Telefon: 018-727 43 50 Riktlinjer för hantering av ärenden om småskalig fastbränsleeldning Sammanfattning Till skillnad mot oljeeldning
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR. Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa
ETAPPMÅL OM LUFTFÖRORENINGAR UPPFÖLJNINGSANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa EU har beslutat om ytterligare begränsningar av nationella
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Torsås 1:11
Utgåva 1:1 2012-06-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Torsås 1:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merOm strategin för effektivare energianvändning och transporter EET
Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET Eva Smith Naturvårdsverket FAH 2008 04 08 1 Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av miljömålen 080331. Nuutepåremiss Underlag till miljömålsproppen
Läs merMiljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader
Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts
Läs merKonsekvensutredning BBR 25
Konsekvensutredning BBR 25 s föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) föreskrifter och allmänna råd, BBR, avsnitt 1:1, 1:2, 3:11, 6:53, 6:74 och 9 Konsekvensutredning BBR 25 s föreskrifter
Läs merEnergismart eller Klimatsmart?
Mars 2017/Patric Davidsson Energismart eller Klimatsmart? Från och med 1 januari 2018 skall alla nya kaminer (def rumsvärmare enligt LOT 20) som sätts på marknaden energimärkas enligt ekodesignförordning
Läs merLuftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merVad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen
Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda
Läs merInformation om bidrag till förbättrad vedeldning i småhus
Information om bidrag till förbättrad vedeldning i småhus Syftet med bidraget Vem kan få bidrag? Vad är ett småhus? Vad kan du få bidrag till? Vad du INTE kan få bidrag till! Byte till miljögodkänd vedpanna
Läs merFöretagspresentation
Företagspresentation En del av BDR Thermea EUROPE ARGENTINA CHINA Baxi Sverige - en del av BDR Thermea BDR Thermea är en ny världsledande koncern inom värmelösningar. BDR Thermea arbetar med: Innovativa
Läs merBra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna
Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se
Läs merBESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Kollanda 1:19
Utgåva 1:1 2012-04-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Kollanda 1:19 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merDIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR
DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR Oktober 2016 Anders Törngren, Åsa Söderberg, Ingrid Backudd, Maria Ullerstam, Staffan Asplind Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB - en regional satsning på bioenergi för värme och el. Kort info vid seminarium den 21 mars 2012, LNU. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden
Läs merInformation om fastbränsleeldning
Information om fastbränsleeldning Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn, är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Utsläpp från vedeldning innehåller flera miljö- och hälsoskadliga
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs mer1(7) Bara naturlig försurning. Bilaga 3. Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid
1(7) Bara naturlig försurning Bilaga 3 Konsekvensanalys av förslag till nedlagt delmål för utsläpp av svaveldioxid 2(7) 1. Problemanalys De samlade utsläppen av svavel (och kväveoxider) bidrar till det
Läs merDag: 21 oktober 2005 Tid: 13.00 15.15 Plats: Hässleholm Fjärrvärme AB, Beleverket, Hässleholm
264 21 1(5) Skånes kommuner Miljösamverkan Skåne Vår referens Bo Persson Arbetsgruppen för framtagning av riktlinjer/policy för småskalig fastbränsleeldning /samordnad hälsoskyddstillsyn/ Minnesanteckningar
Läs merStatens räddningsverks författningssamling
Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) Räddningstjänst och förebyggande
Läs merNaturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna
Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna Johan Bogren Enhetschef - Enheten för styrmedel klimat och luft 26 mars 2014 Kontrollstation 2015 energi- och klimatpolitiska
Läs merVad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen
Vad kommer ur skorstenen? Regler och tips för eldning med biobränslen Elda med hänsyn I dagens samhällen bor vi tätt intill varandra och har ofta små tomter. Eldas det i braskaminer eller pannor i tätbebyggda
Läs merEn av de främsta utsläppskällorna av partiklar PM10 i Trelleborgs kommun är sjöfarten som svarar för 35 % av utsläppen.
Förslag att Samhällsbyggnadsnämnden i Trelleborgs kommun utövar tillsyn enligt Miljöbalkens 2 kapitel på färjerederiernas fartyg inom Trelleborgs hamnområde. Bakgrund: Den främsta utsläppskällan av kväveoxider,nox,
Läs merCAMP 2050. Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014
CAMP 2050 Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering 2 oktober 2014 Detta vill jag berätta om Ekodesign och energimärkning uppvärmning Certifierad installatör Resumé av några tester
Läs merKällor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket
Kortlivade klimatpåverkande ämnen Metan och Black Carbon Källor till utsläpp i de nordiska länderna Trender, prognoser och åtgärder Reino Abrahamsson naturvårdsverket Kortlivade klimatpåverkande ämnen
Läs merObjektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun
Objektiv skattning av luftkvalitet för 2018 Nordanstigs kommun 1. Inledning Nordanstigs kommun genomförde 2018 en inledande kartläggning av luftkvalitetssituationen i kommunen med anledning av Naturvårdsverkets
Läs merGröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system
CECILIA HÅKANSSON Gröna elcertifi kat ett bakvänt och ineffektivt system Våren 2003 infördes gröna certifi kat med kvotplikt på den svenska elmarknaden. Huvudsyftet med styrmedlet är att främja elproduktionen
Läs merStyrmedel för minskade utsläpp från småskalig fastbränsleeldning en förstudie
1(18) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Louise Bednarz, Ul Anders Törngren, Ul PM 2016-04-26 Ärendenr: NV-02017-16 Styrmedel för minskade utsläpp från småskalig fastbränsleeldning
Läs merRiktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll
Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB En regional satsning på bioenergi för värme och el. Hans Gulliksson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Ordföranden har varit Christer Langner, Sören Romberg,
Läs merLu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet
Läs merEgenproducerad energi - så funkar det
Page 1 of 6 Egenproducerad energi - så funkar det Taggar på denna artikel Byta solfångare, Köpa solfångare, solceller, solcellspanel Att producera egen energi till villan blir inte alltid en ekonomisk
Läs merRemissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9
Stockholm 1 sep 2006 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets Byggregler (BFS 1993:57), avsnitt 9 Generella synpunkter Vi anser att en skärpning av byggreglerna avseende energihushållning
Läs merNATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG OM OMHÄNDERTAGANDE AV BILAR
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-07 Handläggare: Christer Edvardsson Telefon: 08-508 28 977 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2011-09-27 p24 NATURVÅRDSVERKETS REGERINGSUPPDRAG
Läs merUtredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart
8. STOHAB 2017-11-21 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart Bakgrund Av ägardirektiv till Stockholms Hamn AB 2017-2019 framgår bl.a. att Hamnen ska medverka
Läs merUppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel
Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den
Läs merUppfyllnaden av de spelpolitiska målen är hotade
Sammanfattning 1 Den svenska spelmarknaden är traditionellt reglerad genom att vissa aktörer har exklusiva tillstånd att erbjuda spel om pengar till svenska konsumenter. De exklusiva tillstånden kompletteras
Läs merAnmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket
PM 2018: RII (Dnr 123-811/2017) Anmälan om svar på remiss av Förslag till ändringar i BBR (A) och BEN 2 Remiss från Boverket Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan
Läs merEn regional satsning på ökad användning av bioenergi. Göran Gustavsson
En regional satsning på ökad användning av bioenergi. Göran Gustavsson Historia Första mötet hölls den 26 september 1996 Bioenergidagen har genomförts sedan 1999 Antalet delägare har legat runt fem stycken
Läs merPellets ger dig tid och pengar över
Pelletspannor Gör nåt mer för pengarna... HÖG OLJA K O ST N AD PELLETS VED LÅG LITEN ARBETSINSATS STOR I jämförelse med vedeldad panna och oljepanna så är pellets ett mellanalternativ som både ger pengar
Läs merKonsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer
Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer
Läs mer2013-06-18. Medborgarförslag om minskning av kommuninvånarnas exponering för rök från eldning med fasta bränslen. Dnr KS 2013-36
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-06-18 218 Medborgarförslag om minskning av kommuninvånarnas exponering för rök från eldning med
Läs merDet hände under året som gått.
Det hände under året som gått. Bengt- Erik Löfgren Ko-ordinator PelletsFörbundet PelletsFörbundet köper 1000 tim/år (1/2-tid) av ÄFAB i Lidköping för kanslitjänster Irene Weiner ansvarar för medlemskontakter
Läs merUmgås och trivs framför brasan
Umgås och trivs framför brasan Några tips och råd om hur du eldar säkert hemma Sedan urminnes tider har brasan varit en samlingspunkt i våra bostäder. Där lagades maten och det var runt spisen man samlades
Läs merGIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP
GIFTFRIA OCH RESURSEFFEKTIVA KRETSLOPP Askdagen 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-04-27 1 Regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp Uppdrag till Naturvårdsverket
Läs merVinst för er vinst för Sverige!
Stockholm/Östersund i april 2011 Vinst för er vinst för Sverige! Undersökning om energisystem för föreningar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar Bygdegårdarnas Riksförbund
Läs merSvarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016
1(11) Svarsfil till remiss; Förslag till ändrade regler i BBR och BEN, dnr: 4562/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 24 februari 2017 Remisslämnare Karin Nikavar Organisation Vattenfall Kontaktperson
Läs merUpprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT
Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets
Läs merFörstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Läs merBohuspannan 20 kw. Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning. Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND
STEM projekt P11144-2 Bohuspannan 20 kw Första enligt BBR och BFS miljögodkända Varmluftpannan för vedeldning Stjärnas Energiprodukter Ottestala 5759 472 93 SVANESUND 0ktober 2000 Innehållsförteckning
Läs merMotion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet
NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merSvenskt system för reglering av utsläpp från vedpannor
Nr U 6089 Februari 2019 Svenskt system för reglering av utsläpp från vedpannor Ett underlag till Naturvårdsverket På uppdrag av Naturvårdsverket Tomas Gustafsson, Karin Kindbom Författare: Tomas Gustafsson,
Läs mer25Fh. bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna
Information om bidrag till konvertering från elvärme till individuell uppvärmning i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler Nu kan du få bidrag om du byter från elvärme till annan individuell uppvärmning
Läs merSvedala Kommuns 1:30 Författningssamling 1(12)
Författningssamling 1(12) Riktlinjer för småskalig eldning antagna av kommunfullmäktige 2000-09-13, 92 Gäller från 2000-10-01 SAMMANFATTNING Syftet med detta förslag till riktlinjer är att ge invånarna
Läs merBygg och bo energismart i Linköping
Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort
Läs merKonsekvensutredning av förslag till föreskrift om statligt stöd till solceller
Energimyndigheten 2018-10-05 Diarienummer 2018-14133 Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om statligt stöd till solceller 1. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar
Läs merVärm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt!
Värm ditt hus effektivt, bekvämt och bekymmersfritt! På vår webbplats goteborgenergi.se kan du läsa mer om hur fjärrvärme fungerar! Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Telefon 020-62 62 62 www.goteborgenergi.se
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merVägledning information
Vägledning information Vägledningen är till för dig som tillverkar eller importerar och säljer batterier på den svenska marknaden. Den är Naturvårdsverkets tolkning av 22 i förordningen (2008:834) om producentansvar
Läs mer