Styrmedel för minskade utsläpp från småskalig fastbränsleeldning en förstudie

Transkript

1 1(18) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Louise Bednarz, Ul Anders Törngren, Ul PM Ärendenr: NV Styrmedel för minskade utsläpp från småskalig fastbränsleeldning en förstudie Småskalig fastbränsleeldning svarar för cirka 25 % av den totala energianvändningen för uppvärmning av småhus i Sverige 1. Med småskalig fastbränsleeldning avses eldning som sker i hushållens fastbränslepannor 2 och lokaleldstäder 3. Denna eldningsutrustning har en lång livstid vilket gör att utbytestakten blir mycket långsam. Det är därför viktigt att införa ytterligare styrmedel för att begränsa de luftutsläpp som eldningen orsakar. Målet är att fasa ut gammal eldningsutrustning alternativt byta till renare uppvärmningsalternativ, samt att tillse att den eldningsutrustning som förs ut på marknaden minst uppfyller ekodesignkraven. Samverkan i frågan behöver ske med Energimyndigheten och Boverket. Om eldningsutrustningen Fastbränslepannor är ett förbränningssystem som i regel har en nominell effekt upp till 500 kw. Pannornas funktion är att genom indirekt rumsuppvärmning vara byggnadens primära värme- och varmvattenkälla. Fasta biobränslen som ved, pellets, flis, briketter, spån, kol, koks, torv med mera tillsätts manuellt eller automatiskt. Fastbränslepannor har en livstid om cirka 30 år. Lokaleldstäder så som braskaminer, kakelugnar, pelletskaminer, vedspisar och öppna spisar är förbränningssystem som vanligen har en effekt om 3-15 kw. Fasta biobränslen som ved, pellets, briketter etcetera tillsätts manuellt eller automatiskt. En lokaleldstad används för direkt uppvärmning av det utrymme där den är uppställd men den kan även distribuera värmen i byggnaden. Den huvudsakliga funktionen är att fungera som ett komplement till byggnadens primära värmesystem. I vissa fall kan den dock utgöra byggnadens primära värmesystem. Lokaleldstäder kan även användas för trivseleldning vilket är ett begrepp med olika definitioner. I SCB:s statistiksammanhang klassas detta som då eldning sker med mindre än 1 m 3 ved per år. Mark- och miljööverdomstolen 1 Miljömålsportalen (webbplats ), 2 I denna förstudie används begreppet fastbränslepanna synonymt med värmepanna för fastbränsle. 3 Begreppet lokaleldstad har olika innebörd i Boverkets byggregler och ekodesignförordningen 2015/1185. I denna förstudie används begreppet lokaleldstad synonymt med rumsvärmare. B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: ST O C K HO LM TEL: F AX: E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

2 NATURVÅRDSVERKET 2(18) har begränsat trivseleldning till att få ske max två gånger per vecka, högst fyra timmar per gång och med förbud mellan 1/5-30/9 4. En ackumulatortank är en värmeisolerad tank som lagrar värme i vatten. På så sätt kan producerad energi som överskrider behovet sparas. Denna bidrar därmed också till god förbränning med högt energiutbyte och små luftutsläpp. En ackumulatortank kan kombineras med olika energikällor så som fastbränslepannor, lokaleldstäder, solfångare eller värmepumpar. Ackumulatortankar har i regel en livslängd om åtminstone 50 år, men kan även hålla mycket längre än så. Luftutsläpp Småskalig fastbränsleeldning bidrar till utsläpp till luft av i synnerhet PAH (polycykliska aromatiska kolväten) inklusive bens[a]pyren, PM (partiklar) inklusive BC (black carbon/sot), NMVOC (flyktiga organiska föroreningar), NO X (kväveoxider), CH 4 (metan) och CO (kolmonoxid). Eldningen står för cirka 25 % av utsläppen av PM 2,5 (slitagepartiklar undantaget) samt är en dominerande källa av PAH. Cirka 60 % av de totala utsläppen av bens[a]pyren härstammar från småskalig fastbränsleeldning. Inom miljökvalitetsmålet Frisk luft bedöms preciseringen för bens[a]pyren, vars målhalter periodvis överskrids i nästan alla kommuner, vara särskilt svår att nå. 5, 6 Utsläppen från småskalig fastbränsleeldning har uppskattats bidra till cirka förtida dödsfall i Sverige per år (baserat på 2010 års halter) 7. Vidare kan de medföra en ökad inläggning på sjukhus i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar samt att de kan verka cancerframkallande. Dessutom påverkar flera av dessa föroreningar klimatet och ozonbildningen. De aktuella utsläppen sker ofta i tätorter i direkt anslutning till boendemiljö vilket gör att även fast de enskilda utsläppen är små kan exponeringen bli hög i tätorter. Större delen av de aktuella utsläppen uppkommer som ett resultat av ofullständig förbränning vilket till stor del beror av användande av äldre eldningsutrustning. Även modern eldningsutrustning kan på grund av pyreldning ge upphov till ofullständig förbränning. Eldningsutrustning i svenska småhus Biobränsleanvändning för uppvärmning och varmvatten är vanligast i småhus men förekommer även i andra byggnader (flerbostadshus, fritidshus, lokaler etcetera). 8 4 MÖD 2003:78 samt MÖD 2004:63. 5 Naturvårdsverket (2014). Sveriges internationella rapportering. Informative Inventory Report Sweden Miljömålsportalen (webbplats ), 7 IVL (2014). Quantification of population exposure to NO2, PM 2.5 and PM 10 in Sweden IVL report B Energimyndigheten (2015). Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler ES 2015:07.

3 NATURVÅRDSVERKET 3(18) Antalet vedpannor i Sverige minskar. En stor andel av dessa pannor bedöms inte uppfylla kraven i Boverkets byggregler (BBR). Detta anses bero på låg utbytestakt av det befintliga beståndet samt att begagnatmarknaden för vedpannor är relativt stor. Under de senaste åren har antalet pannor för andra fasta biobränslen (pellets/flis/spån/briketter) legat på en relativt oförändrad nivå. Antalet lokaleldstäder har ökat under flera år. 9, 10 (Se tabell 1.) 9, 10, 11 Tabell 1. Eldningsutrustning i svenska småhus Eldningsutrustning Antal Andel icke BBR Årlig förändring av antal Vedpannor % -4 % Pannor för % 0 % pellets/flis/spån/briketter Lokaleldstäder* % 7 % * Avser lokaleldstäder i vilka minst 1 m 3 ved används. Övriga lokaleldstäder som antas användas mer sällan, för så kallad trivseleldning, ingår inte vedpannor, pannor för pellets/flis/spån/briketter samt lokaleldstäder i småhus bedöms inte uppfylla dagens BBR-krav (2013 års uppgifter). (Se bilaga, tabell 1 och 5 för gällande BBR-krav.) Lokaleldstäder förekommer även i andra byggnader (flerbostadshus, fritidshus etcetera) varmed det totala antalet beräknas överstiga 1,7 miljoner. 10 Till år 2025 förväntas antalet vedpannor ha minskat samtidigt som antalet lokaleldstäder ha ökat. Andelen eldningsutrustning som inte uppfyller BBR tros ha minskat något. (Se tabell 2.) Ny utrustning som ersätter icke BBR-godkänd utrustning är sådan som efter 2020 (för fastbränslepannor) respektive 2022 (för lokaleldstäder) uppfyller såväl ekodesignkraven som BBR-kraven. (Se bilaga, tabell 2 och 6 för beslutade ekodesignkrav.) Tabell 2. Förväntad eldningsutrustning i svenska småhus Eldningsutrustning Antal Andel icke BBR Andel ekodesign Årlig förändring Vedpannor % 5 % -3 % Pannor för % 1 % 0 % pellets/flis/spån/briketter Lokaleldstäder* % 9 % 2,35 % * Avser lokaleldstäder i vilka minst 1 m 3 ved används. Övriga lokaleldstäder som antas användas mer sällan för så kallad trivseleldning ingår inte. 9 Energimyndigheten (2015). Energistatistik för småhus ES 2015: Boverket (2016). Småskalig vedeldning. Återrapporteringskrav om tidigareläggande av ekodesign. Rapport 2016:6. 11 Uppgifterna avser använt uppvärmningssätt. Befintligt uppvärmningssätt, det vill säga att utrustningen ifråga är installerad, visar på högre siffror.

4 NATURVÅRDSVERKET 4(18) Kostnad för eldningsutrustning Eldningsutrustning, särskilt fastbränslepannor, varierar mycket i pris. (Se tabell 3.) Bränsle, årlig kostnad Vedpanna BBR ny* Panna för pellets/flis/ spån/ briketter Lokaleldstad SS-EN 303-5: 2012** Ekodesign BBR SS-EN : 2012** Ekodesign BBR Ekodesign * Nya vedpannor som säljs på marknaden idag har mycket bättre värden än äldre och befintlig utrustning som förvisso klarar BBR-kraven men som har äldre teknik. ** Klass 5 i standarden SS-EN 303-5:2012. Emissionsfaktorer De parametrar som regleras i olika typer av regelverk är verkningsgrad, partiklar, CO, OGC och NO X. Verkningsgraden är ett mått på effektiviteten då den anger förhållandet mellan den energi som eldningsutrustningen avger och den energi som tillförs i form av bränsle. OGC är organiskt bundet kol i gasformiga ämnen och används som testparameter för att avgöra hur fullständig förbränningen är. Utifrån uppgifter om energianvändning beräknas emissionsfaktorer för de olika parametrarna vilka ger uppskattade utsläppsvärden. (Se tabell 4.) Tabell 3. Kostnad för eldningsutrustning, inklusive moms. 10 Eldningsutrustning Panna, investering Ackumulatortank, investering Tabell 4. Emissionsfaktorer, mg/kwh. 10 Eldningsutrustning Verkningsgrad Partiklar CO OGC NO X Vedpanna Ej BBR BBR BBR, ny* Ekodesign Panna för Ej BBR pellets/flis/ BBR spån/ briketter Ekodesign Lokaleldstad** Ej BBR BBR Ekodesign

5 NATURVÅRDSVERKET 5(18) * Nya vedpannor som säljs på marknaden idag har mycket bättre värden än äldre och befintlig utrustning som förvisso klarar BBR men som har äldre teknik. ** För det befintliga beståndet lokaleldstäder saknas uppmätta eller uppskattade värden för de parametrar som ekodesign reglerar. Emissionskrav i andra länder Danmark Alla nya och begagnade lokaleldstäder måste uppfylla utsläppskrav gällande partiklar. Lokaleldstäder som klarar ännu strängare krav tilldelas det nordiska miljömärket Svanen. Ungefär nio av tio nya lokaleldstäder som säljs i Danmark är Svanmärkta. Kraven har skärpts succesivt sedan 1990 och nu gäller ett gränsvärde om max 5 g partiklar/kg ved. 12 Medel har avsatts i en fond för ett skrotningsbidrag för utbyte av lokaleldstäder tillverkade före Fondmedlen förväntas räcka till cirka skrotningar och programmet löper till och med utgången av Tyskland Såväl nya som begagnade fastbränslepannor och lokaleldstäder som eldas med fasta biobränslen måste uppfylla lagstadgade krav avseende utsläpp till luft av CO och partiklar. Från och med den 1 januari 2015 gäller gränsvärdena 0,25-1,5 g/m 3 för CO och g/m 3 för partiklar. De lägre värdena gäller för eldningsutrustning med ackumulatortank. Eldningsutrustning måste mätas och kontrolleras av en sotare för att avgöra om de överensstämmer med de nya gränsvärdena. Inspektion ska ske inom fyra veckor från att utrustningen tagits i drift och därefter vartannat år. För mindre eldningsutrustning är det tillräckligt att tillverkaren garanterar överensstämmelse med utsläppskraven. 13 Ett bidrag för eldningsutrustning med en effekt mellan kw kan sökas vid nybyggnation eller ökad biobränsleanvändning. Bidraget kan sökas upp till två år efter att den nya utrustningen installerats eller att en övergång till ett annat uppvärmningssystem skett i befintliga byggnader. 14 USA Utsläppskrav för partiklar samt övervakningskrav för VOC och CO gäller för alla nya och begagnade fastbränslepannor och lokaleldstäder skärptes 15, 16 partikelkraven till 4,5 g/h och 2020 skärps de till 2,0 g/h. 12 Miljøstyrelsen ( ), 13 Umweltbundesamt (uppdaterad mars 2010). Novellierung der Verordnung über kleine und mittlere Feuerungsanlagen. Neue Regelungen für Kaminöfen und Holzheizkessel. 14 Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle ( ), ml. 15 United States Environmental Protection Agency ( ). EPA s Air emission rules for residential wood heaters. Overview of final updates to air emissions requirements for new residential wood heaters. 16 United States Environmental Protection Agency ( ). Fact sheet: EPA s Air rules for new residential wood heaters. Summary of requirements for woodstoves and pellet stoves.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(18) Norge Det ställs krav på partikelutsläpp för nya och begagnade fastbränslepannor och lokaleldstäder. Vägda genomsnittliga partikelutsläpp per kg ved får inte överstiga 5 g ved för eldningsutrustning med katalysatorer och 10 g för eldningsutrustning med annan teknik. 17 Bidrag för utbyte av äldre utrustning ges i Oslo 18. Befintliga och kommande styrmedel Krav på åtgärder samt möjlighet till tillfälligt förbud Enligt 2 kap. 3 och 26 kap. 9 miljöbalken (1998:808) kan krav ställas på åtgärder i enskilda fall för att förhindra störning orsakad av småskalig fastbränsleeldning. Kommuner har även möjlighet att, utifrån 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd meddela föreskrifter för tillfälligt förbud mot småskalig fastbränsleeldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden. Anmälan enligt plan- och bygglagstiftning Genom plan- och bygglagen (2010:900) och i 6 kap. 5 4 plan- och byggförordningen (2011:338) ställs krav på en anmälan vid installation av ny eldstad eller väsentlig ändring av befintlig eldstad. Byggregler med utsläppskrav Boverkets byggregler föreskrifter och allmänna råd, BBR (BFS 2011:6) är den författning som direkt reglerar småskalig fastbränsleeldning. Reglerna innehåller föreskrifter och allmänna råd vid ny- och ombyggnation inom tätort. I avsnitt 6:74 om förbränningsgaser anges att Olägenheter till följd av innehållet i rökgaser och avgaser som släpps ut från byggnader ska begränsas.. För fastbränslepannor med en effekt upp till 500 kw begränsas högsta tillåtna utsläpp av organiskt bundet kol i gasformiga ämnen (OGC, används som testparameter för att avgöra hur fullständig förbränningen är). Dessa BBR-krav motsvarar de i klass 3 i standarden SS-EN 303-5:2012. Dessutom rekommenderas att Fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. För lokaleldstäder gäller utsläppsbegränsningar för CO och gällande verkningsgrad finns det rekommendationer. Öppna spisar och kakelugnar främst avsedda för trivseleldning samt vedspisar främst avsedda för matlagning omfattas inte av CO-kravet. (Se bilaga, tabell 1 och 5 för gällande BBR-krav.) Installationsbesiktning, sotningsverksamhet och register Efter installation ska en skorstensfejarmästare eller annan likvärdig sakkunnig utföra en installationsbesiktning samt utfärda ett besiktningsbevis innan 17 Direktoratet for byggkvalitet ( ), 18 Oslo kommune ( ),

7 NATURVÅRDSVERKET 7(18) eldningsutrustningen får tas i bruk. Detta utgör en del av kontrollplanen i ett anmälningsärende. 19 Sotningsverksamheten är uppdelad i sotning (rengöring) och brandskyddskontroll och dessa moment sker med olika tidsintervall. Respektive kommun beslutar hur ofta sotning ska ske och om fastighetsägaren själv, eller någon annan än den som kommunen utsett, får utföra sotningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) föreskriver intervall, omfattning och behörighetskrav avseende brandskyddskontrollen. Kontrollintervallen för brandskyddskontroll är i regel tre eller sex år. Behörig brandskyddskontrollant är utbildad skorstensfejare. Gällande sotning har MSB utfärdat allmänna råd där kontroll, för utrustning där eldning sker med fasta bränslen, rekommenderas utföras 1-6 gånger per år eller upp till vart tredje år för lokaleldstäder som används i mindre omfattning eller som finns i ett fritidshus. Såväl lagstadgade som rekommenderade intervaller beror bland annat av utrustningstyp, bränsle och i vilken omfattning utrustningen används. Eldningsutrustning som inte har 20, 21 brandskyddskontrollerats enligt intervallerna får inte användas. Kommunerna har ingen skyldighet att föra något register över de fastigheter som omfattas av sotningsverksamheten. För att kunna planera, genomföra och följa upp verksamheten är det dock nödvändigt att veta vilka fastigheter som ska besökas med mera varmed någon form av dokumentation krävs. I varje kommuns sotningsdistrikt, dit varje fastighet hör, finns uppgift om vilken eldningsutrustning som finns i huset och när den senast har sotats och brandskyddskontrollerats. EU-harmoniserade byggproduktstandarder Den så kallade byggproduktförordningen (EU-förordning 305/2011) 22 syftar till att försäljningsvillkoren för byggprodukter på EU:s inre marknad ska vara enhetliga. Bland annat gäller att CE-märkta byggprodukter måste omfattas av en harmoniserad standard (teknisk specifikation). Flera olika typer av lokaleldstäder omfattas av harmoniserade standarder vilka innehåller bedömningsmetoder för bland annat CO-utsläpp och verkningsgrad. I vissa fall förekommer även gränsvärden för CO-utsläpp. Dock saknas bedömningsmetoder för OGC, NO X och partiklar. Miljömärkningar SP-koncernen (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) har en egen P-märkning men denna har inte uppdaterats sedan 2006 och är därmed inaktuell. 19 Plan- och bygglagen (2010:900). 20 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 21 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll (MSBFS 2014:6). 22 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EG.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(18) Europastandard EN Europastandarden EN (utfärdad av European committee for standardization, CEN) är en märkning som gäller fastbränslepannor upp till 500 kw. Den inkluderar bland annat krav på verkningsgrad samt gränsvärden för CO, OGC och stoft. Gränsvärden finns för klass 3, 4 och 5 där klass 5 är den strängaste kravnivån. I Sverige motsvaras denna av standarden SS-EN 303-5: Standardens klass 3 motsvarar gällande BBR-krav (BFS 2011:6) och klass 5 motsvarar kommande ekodesignkrav (EU-förordning 2015/1189). (Se bilaga, tabell 3 för de krav som standarden anger.) Svanen Det finns även sluten eldningsutrustning för fasta biobränslen som uppfyller de strängare miljökrav som ställs för frivillig miljömärkning med Svanen. De har låga utsläpp, hög verkningsgrad, är framställda av mindre miljöbelastande material och ska ha en bra instruktionsbok. Gällande rökgasutsläpp ställs krav på CO, OGC, partiklar samt NO X för fastbränslepannor upp till 500 kw och CO, OGC samt partiklar för lokaleldstäder. 24, 25 (Se bilaga, tabell 4 och 7 för de krav som Svanen anger.) Ekodesignkrav fastbränslepannor Ekodesignkraven för fastbränslepannor (för indirekt rumsuppvärmning) upp till 500 kw börjar gälla den 1 januari 2020 (EU-förordning 2015/1189) 26. I förordningen ingår pannor för ved, pellets, briketter, spån, kol, koks och torv och andra fasta bränslen. Krav ställs på säsongsmedelverkningsgrad samt utsläpp av partiklar, CO, OGC och NO X. Ekodesignkraven motsvarar de i klass 5 i standarden SS-EN 303-5:2012. (Se bilaga, tabell 2 för beslutade ekodesignkrav för fastbränslepannor.) Förordningen reglerar enbart produkter som förs ut på marknaden varmed befintliga installationer och produkter inte omfattas. Ekodesignkrav lokaleldstäder Ekodesignkraven för öppna såväl som slutna lokaleldstäder (för direkt rumsuppvärmning med användande av fasta bränslen) börjar gälla den 1 januari 2022 (EU-förordning 2015/1185) 27, 28. I förordningen ingår produkter som kaminer, kakelugnar och öppna spisar med en effekt upp till 50 kw. Krav ställs på säsongsmedelverkningsgrad samt utsläpp av partiklar, CO, OGC och NO X. Beroende på typ av lokaleldstad samt mätmetod gäller olika kravnivåer. (Se 23 SS-EN 303-5:2012 Värmepannor Del 5: Värmepannor för fasta bränslen, manuellt och automatiskt matade, nominellt avgiven effekt upp till 500 kw Terminologi, krav, provning och märkning. 24 Svanen. Pannor för fasta biobränslen (060), version Svanen. Slutna eldstäder (078), version 4.0. Till slutna eldstäder räknar Svanen kaminer, kakelugnar och bastueldstäder som eldas med ved eller pellets. 26 Kommissionens förordning (EU) 2015/1189 av den 28 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för värmepannor för fastbränsle. 27 Kommissionens förordning (EU) 2015/1185 av den 24 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare för fastbränsle. 28 I förordningen används begreppet rumsvärmare istället för lokaleldstäder.

9 NATURVÅRDSVERKET 9(18) bilaga, tabell 6 för beslutade ekodesignkrav för lokaleldstäder.) Förordningen reglerar enbart produkter som förs ut på marknaden varmed befintliga installationer och produkter inte omfattas. Sammanfattande regelkrav Krav på rökgasutsläpp och verkningsgrad för fastbränslepannor återfinns i BBR (BFS 2011:6), EU-förordning 2015/1189 om ekodesignkrav för fastbränslepannor, standard SS-EN 303-5:2012 (här avses klass 5) samt Svanen (Pannor för fasta biobränslen (060)). Alla dessa regelverk avser pannor upp till 500 kw. (Se tabell 5.) BBR-kraven motsvarar klass 3 (de lägsta kraven) i SS-EN 303-5:2012. Ekodesignkraven motsvarar klass 5 (de högsta kraven) i SS-EN 303-5:2012. Tabell 5. Parametrar som omfattas av krav för fastbränslepannor. Regelverk Verkningsgrad Partiklar CO OGC NO X BBR X Ekodesign X X X X X SS-EN 303-5:2012, X X X X klass 5 Svanen X X X X X Krav på rökgasutsläpp och verkningsgrad för lokaleldstäder återfinns i BBR (BFS 2011:6), EU-förordning 2015/1185 om ekodesignkrav för lokaleldstäder, olika EU-harmoniserade byggproduktstandarder samt Svanen (Slutna eldstäder (078)). Ekodesignkraven gäller eldstäder upp till 50 kw, övriga regelverk saknar effektbegränsning. (Se tabell 6.) EU-förordning 2015/1185 gäller för rumsvärmare, som är ett bredare begrepp än de produkter som uttryckligen omfattas av BBR. Tabell 6. Parametrar som omfattas av krav för lokaleldstäder. Regelverk Verkningsgrad Partiklar CO OGC NO X BBR (X)* X Ekodesign X X X X X EU-harmoniserade (X)** standarder Svanen X X X X * Endast allmänt råd. ** Vissa, men inte alla, EU-harmoniserade byggproduktstandarder innehåller gränsvärden för CO-utsläpp. Informationskampanjer Utsläppen från småskalig fastbränsleeldning påverkas till stor del av hur utrustningen har installerats och sedan används. Därför är information om korrekt installation och handhavande av eldningsutrustning av betydelse. Många kommuner, myndigheter och föreningar sprider information i frågan. År 2009 togs en handbok, Elda rätt, fram av Naturvårdsverket i samarbete med Boverket,

10 NATURVÅRDSVERKET 10(18) Energimyndigheten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 29. Utredda styrmedel Tidigareläggande av ekodesignkrav för småskalig fastbränsleeldning 10 I ett regeringsuppdrag från 2016 föreslår Boverket, efter samråd med Energimyndigheten och Naturvårdsverket, åtgärder för ett tidigareläggande av ekodesignkraven så att dessa införs helt eller delvis För fastbränslepannor föreslås att det i BBR ställs krav på utsläpp av partiklar, OGC och CO motsvarande de kommande ekodesignnivåerna. I BBR kan det även ställas krav på verkningsgrad motsvarande klass 5 i standarden SS-EN 303-5:2012. Däremot föreslås inte NO X regleras i dagsläget då det bedöms svårt att uppnå kraven för samtliga fyra typer av rökgasutsläpp och verkningsgrad samtidigt med den eldningsutrustning som finns tillgänglig idag. Gällande lokaleldstäder föreslår Boverket att, då det finns EU-harmoniserade bedömningsmetoder, BBR-kraven ändras så att även de motsvarar de kommande ekodesignnivåerna. (Naturvårdsverket och Energimyndigheten delar inte denna ståndpunkt, se särskilda yttranden.) Dock bör det redan nu ske en skärpning av BBR-kraven avseende verkningsgrad, där så är möjligt, och en utvidgning av kraven för COutsläpp, för produkter som redan omfattas av harmoniserade standarder enligt byggproduktförordningen. Då skärpta BBR-krav endast påverkar befintlig utrustning bör kraven kombineras med andra styrmedel för att öka utbytestakten till utrustning med bättre prestanda. Informationsinsatser såsom en informationskampanj ( Elda rätt med ved! ) i ett flertal olika distributionskanaler samt information om ändrade utsläppskrav föreslås. Särskilt yttrande Naturvårdsverket Avseende förslaget om lokaleldstäder anses att Sverige bör verka för ett tillbakadragande av den aktuella EU-harmoniserade standarden för att på så sätt kunna införa nationella krav. Naturvårdsverket delar inte Boverkets uppfattning att det med säkerhet är nödvändigt att avvakta införandet av ekodesignkraven till dess att harmoniserade standarder finns på plats. Vidare kan även andra ändringar av BBR göras. Boverket har inte analyserat möjligheten att göra en annan tolkning än den som görs av begreppet väsentlig ändring av eldstad och rökkanal om anmälan för åtgärder som inte är bygglovspliktiga. Om byte av eldningsutrustning skulle anses utgöra en väsentlig ändring skulle möjligheten att installera eldningsutrustning som inte uppfyller dagens krav minska. Denna möjlighet bör utredas. Särskilt yttrande Energimyndigheten Ekodesignkraven bör införas i BBR utan att invänta ett framtagande av EUharmoniserade standarder. Dock kan undantag för krav på verkningsgrad vara 29 Naturvårdsverket et al.(2009). Elda rätt. Råd för effektiv, miljöanpassad och säker eldning med ved och andra vedbaserade bränslen, i vedpanna, kamin och dylikt.

11 NATURVÅRDSVERKET 11(18) aktuellt. Vidare välkomnas ett fortsatt utredningsarbete i syfte att begränsa skadliga rökgasutsläpp. Skärpta krav År 1996 kom Naturvårdsverket fram till att utsläppskrav bör införas genom ändring i BBR, begränsningen att kraven bara gäller i tätort tas bort samt att krav ska ställas på redan installerad eldningsutrustning genom ändring av bygglagstiftning 30. Ett liknande förslag lämnades även 1998 då Naturvårdsverket föreslog krav på ny eldningsutrustning som skulle baseras på CEN-standard. Kraven skulle gälla vid nyinstallation eller utbyte och såväl inom som utanför tätort. 31 Då BBR ändrades 2006 skärptes kraven och tätortsbegränsningen togs bort påpekade Boverket att utsläppskraven i BBR skulle kunna skärpas ytterligare till att motsvara klass 5 i SS-EN 303-5: Tillstånd, anmälan och godkännande År 1993 föreslog Naturvårdsverket en lag om småskalig eldning med fasta bränslen, främst för att säkerställa att alla nyinstallationer var av miljögodkänd typ 33. En allmän tillståndsplikt som innebär att det är förbjudet att släppa ut rökgaser från pannor som eldas med fasta biobränslen om pannan inte är försedd med en ackumulatortank, förordades av Energimyndigheten År 1996 föreslog Naturvårdsverket att väsentlig ändring enligt Plan- och bygglagen (då 1987:10) bör ändras till enbart ändring, samt att regeringen bör förtydliga att det även gäller vid byte 30. Både 2007 och 2010 påtalade Energimyndigheten att det är angeläget att ändra BBR-reglerna så att de gäller vid nybyggnation såväl som vid ändring av befintlig fastbränsleanläggning 35, 36. Kommunernas befogenheter År 1993 föreslog Naturvårdsverket en komplettering av hälsoskyddsförordningen för att ge kommunerna möjlighet att utfärda generella föreskrifter 33. Ett tillägg i miljö- och hälsoskyddsförordningen förespråkades även av Energimyndigheten 2003 då de föreslog att kommuner skulle ges juridisk möjlighet att ställa utsläppskrav eller motsvarande om det föreligger olägenheter till följd av småskalig fastbränsleanvändning 34. År 2010 utredde Energimyndigheten om det fanns behov av att ge kommunerna utökade befogenheter att ingripa i de fall enskilda anläggningar för lokal uppvärmning skapar olägenhet i närmiljön såsom höga utsläpp av hälsofarliga luftföroreningar. I uppdraget konstaterades att tillräcklig lagstiftning redan finns 30 Naturvårdsverket (1996). Åtgärder för att minska utsläpp från småskalig vedeldning, rapport Naturvårdsverket (1998). Småskalig vedeldning. Underlag samt förslag till Förordning om åtgärder för att minska utsläppen från små anläggningar som eldas med fasta biobränslen, rapport Boverket (2012). Studie gällande översyn av avsnitt 6:74, BBR avseende ändringar i SS-EN Promemoria dnr / Naturvårdsverket (1993). Utsläpp från småskalig vedeldning, rapport Energimyndigheten (2003). Småskalig vedeldning. Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder, rapport ER 23: Energimyndigheten (2007). Styrmedel för minskad miljöpåverkan, rapport ER 2007: Energimyndigheten (2010). Småskalig förbränning av fasta biobränslen, rapport ER 2010:44.

12 NATURVÅRDSVERKET 12(18) men att det förekommer ett kunskapsbehov gällande hur lagstiftningen ska tillämpas. 36 Ekonomiska styrmedel I flera rapporter har det påtalats att utbytestakten av gammal utrustning är låg varmed skärpta utsläppskrav behöver kompletteras med andra styrmedel som stimulerar utbyte av eldningsutrustning. I den fördjupade utvärderingen 2008 av miljökvalitetsmålet Frisk luft föreslog Naturvårdsverket att införa skrotningspremie, differentierad miljöavgift eller investeringsbidrag 37. Ett annat sätt att minska utsläppen är att installera ackumulatortank. Ett stöd för installation av ackumulatortank har föreslagits av Naturvårdsverket 1996 och 1998, såväl som av Energimyndigheten , 31, 35. Uppföljning/Register Det har vid flera tillfällen påtalats att det föreligger ett behov av en förbättrad uppföljningsmöjlighet av användningen av utrustning för småskalig fastbränsleeldning. Energimyndigheten, 2007, och Naturvårdsverket, 2013, har föreslagit ett mer utvecklat register över pannbeståndet, eventuellt kombinerat med användning av simuleringsverktyget SIMAIR 35, 38. Information Hur utrustningen installeras och sedan används har lyfts flera gånger som en faktor som påverkar utsläppen från småskalig fastbränsleeldning. Informationsinsatser om hur utrustningen ska installeras och hanteras har därför föreslagits av både Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Potentiella styrmedel Det finns tekniska lösningar för att minska utsläppen från småskalig fastbränsleeldning. Den framtida utvecklingen är bland annat beroende av i vilken takt gammal eldningsutrustning byts ut mot ny miljögodkänd sådan. Nya och/eller reviderade möjliga styrmedel som har framförts är: Administrativa styrmedel: Tidigare införande av ekodesignkraven. Förbud avseende installation av utrustning som inte uppfyller ekodesignkraven. Begreppet väsentlig ändring (av eldstad och/eller rökkanal) ändras till enbart ändring. Certifieringskrav vid installation. Förstärkning av kommuners legala möjligheter att meddela eldningsförbud i hela områden, permanent eller tillfälligt. 37 Naturvårdsverket (2008). Frisk luft underlagsrapport. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet, rapport Naturvårdsverket (2013). Förutsättningar för att införa etappmål om kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (SLCP), Dnr NV

13 NATURVÅRDSVERKET 13(18) Utöka sotarnas ansvar med information, översyn, dokumentation och anmälningsplikt. Ekonomiska styrmedel: Skrotningspremie för eldningsutrustning med dåliga miljöegenskaper. Differentierad miljöavgift kopplad till eldningsutrustningens miljöegenskaper. Investeringsbidrag för eldningsutrustning, inklusive ackumulatortank, med bra miljöegenskaper. Information: Information om lämplig installation och handhavande av eldningsutrustning. Förordade styrmedelsförslag För att uppnå bästa möjliga effekt avseende de luftutsläpp som småskalig fastbränsleeldning ger upphov till är det särskilt viktigt att fasa ut gammal eldningsutrustning alternativt byta till renare uppvärmningsalternativ som exempelvis bergvärme, tillse att all ny eldningsutrustning uppfyller minst de kommande ekodesignkraven, samt ändra eldningsbeteenden och säkerställa korrekt installation av eldningsutrustning. Skärpta utsläppskrav för ny eldningsutrustning skulle endast ge en begränsad utsläppsminskning då merparten av utsläppen kommer från befintlig utrustning. Då utrustningen har en lång livslängd kommer inte problemet med stora utsläpp från det befintliga beståndet att lösas naturligt genom att ägarna självmant väljer att införskaffa ny och effektivare utrustning. Samma krav bör därför ställas vid byte av eldningsutrustning som vid installation av ny sådan. På så sätt minimeras risken för installation av begagnad såväl som ny, undermålig utrustning som inte uppfyller kraven. En snabbare utbytestakt skulle underlättas av någon form av ekonomiskt styrmedel. För att uppnå ovanstående förordas genomförande av följande styrmedel: Tidigare införande av ekodesignkraven både för fastbränslepannor och lokaleldstäder. Förbud avseende installation av utrustning som inte uppfyller ekodesignkraven gäller installation av ny såväl som begagnad utrustning och därmed även vid ändring. Begreppet väsentlig ändring (av eldstad och/eller rökkanal) ändras till enbart ändring (för att förhindra att begagnad utrustning installeras utan föregående anmälan). Förstärkning av kommuners legala möjligheter att meddela eldningsförbud i hela områden, permanent eller tillfälligt. Utöka sotarnas ansvar med information, översyn, dokumentation och anmälningsplikt. Med hjälp av ett nationellt sotningsregister ges en förbättrad uppföljningsmöjlighet av utrustning för småskalig fastbränsleeldning. Ett sådant register kan exempelvis finansieras av en

14 NATURVÅRDSVERKET 14(18) differentierad miljö-/registeravgift som baseras på utrustningens miljöprestanda och kostnad. Något av följande ekonomiska styrmedel: o Skrotningspremie för eldningsutrustning med dåliga miljöegenskaper. o Differentierad miljö-/registeravgift kopplad till eldningsutrustningens miljöegenskaper. o Investeringsbidrag för eldningsutrustning, inklusive ackumulatortank, med bra miljöegenskaper. För att kunna bedöma vilket/vilka av styrmedlen som är lämpligast och hur det/de ska utformas behöver en styrmedelsanalys, inklusive samhällsekonomiska konsekvenser, genomföras. Information om lämplig installation och handhavande av eldningsutrustning. Vidare är det viktigt att privatpersoner informeras om att alla produkter som finns på marknaden inte uppfyller grundläggande krav. Information och vägledning till kommunerna om regeltillämpning. Reflektioner De kommande ekodesignkraven för fastbränslepannor (EU-förordning 2015/1189) avser pannor upp till 500 kw. MCP-direktivet (2015/2193/EU) omfattar förbränningsanläggningar om 1-50 MW. Utrustning om kw omfattas därmed inte av någon av dessa typer av krav. Ett alternativ kan vara att i samband med implementering av MCP-direktivet, vilket ska ske senast den 19 december 2017, tillse att även pannor mellan kw omfattas. Gällande småskalig fastbränsleeldning finns såväl konflikter som synergier mellan olika klimat- och luftmål. Biobränslen är en bra energikälla ur klimatsynpunkt men undermålig utrustning och ett bristande handhavande kan medföra höga luftutsläpp. Med miljögodkänd utrustning och ett korrekt användande av denna ges däremot låga luftutsläpp och en lägre bränsleförbrukning. Hårdare krav på den utrustning som används skulle kunna ge marknadsfördelar för de svenska tillverkarna då de även kan konkurrera i andra länder som har skärpta krav. Samtidigt missgynnas varken svenska eller utländska tillverkare då alla har samma förutsättningar att sälja sina produkter i Sverige så länge de är miljögodkända.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(18) Bilaga. Kravnivåer De olika regelverkens kravnivåer är inte jämförbara i alla fall då mät- och beräkningsmetoder ibland skiljer sig åt. Värt att notera är också att olika produktgrupper ingår i varierande omfattning i de olika regelverken. Fastbränslepannor Tabell 1. Utsläppskravnivåer för fastbränslepannor upp till 500 kw i Boverkets byggregler BFS 2011:6 (BBR). Nominell effekt, kw mg OGC per m 3 n torr gas vid 10 % O 2 Manuell bränsletillförsel > Automatisk bränsletillförsel > Det rekommenderas att provning utförs enligt SS-EN 303-5:2012. Dessutom rekommenderas att fastbränslepannor med manuell bränsletillförsel utformas med en ackumulator eller motsvarande för att möjliggöra en god energihushållning. Tabell 2. Krav gällande verkningsgrad och rökgasutsläpp för fastbränslepannor upp till 500 kw i Kommissionens förordning (EU) 2015/1189 av den 28 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för värmepannor för fastbränsle. Typ av fastbränslepanna Verkningsgrad Gränsvärden för utsläpp, mg/m 3 vid 10 % O 2 Partiklar OGC CO NO X Nominell % effekt, kw > % Bränsletillförsel Manuell Automatisk Bränsletyp Biomassa 200 Fossilt 350

16 NATURVÅRDSVERKET 16(18) Tabell 3. Krav gällande rökgasutsläpp för fastbränslepannor upp till 500 kw i standarden SS-EN 303-5:2012 Värmepannor Del 5: Värmepannor för fasta bränslen, manuellt och automatiskt matade, nominellt avgiven effekt upp till 500 kw Terminologi, krav, provning och märkning. Gränsvärden för rökgasutsläpp finns för klass 3, 4 och 5 där klass 5 är den strängaste kravnivån. Bränsletyp Nominell effekt, kw Gränsvärden för utsläpp, mg/m 3 vid 10 % O 2 CO OGC Stoft Manuell Biomassa > > Fossilt > > Automatisk Biomassa > > Fossilt > > Verkningsgraden för fastbränslepannor över 100 kw ska lägst uppgå till 84 % för klass 4 respektive 89 % för klass 5. Verkningsgraden för fastbränslepannor över 300 kw ska lägst uppgå till 82 % för klass 3. Bränsletillförsel Tabell 4. Krav gällande verkningsgrad och rökgasutsläpp från fastbränslepannor upp till 500 kw i Svanen Pannor för fasta biobränslen (060), version 3.0. Bränsletillförsel Verkningsgrad Gränsvärden för utsläpp, mg/m 3 vid 10 % O kw > 100 kw CO OGC Partiklar NO X Manuell 87 % 89 % Automatisk 88 % 90 % 250/250 10/10 30/40 200/200 Provning av CO, OGC och partiklar ska utföras enligt SS-EN 303-5:2012. Provning av NO X ska utföras enligt SS-EN

17 NATURVÅRDSVERKET 17(18) Lokaleldstäder Tabell 5. Utsläppskravnivåer för lokaleldstäder i Boverkets byggregler BFS 2011:6 (BBR). Typ av lokaleldstad CO vid 13 % O 2 Kaminer, spisinsatser och dylikt Högst 0,3 volymprocent Pelletskaminer Högst 0,04 volymprocent CO-kraven gäller inte för lokaleldstäder som används för trivseleldning samt matlagning. Det rekommenderas att provning utförs enligt SS-EN 12815, EN 13229, SS-EN 12809, SS-EN och SS-EN Verkningsgraden bör lägst uppgå till 60 % för kaminer, 50 % för insatser och 70 % för pelletskaminer. Typ av lokaleldstad Tabell 6. Krav gällande verkningsgrad och rökgasutsläpp för lokaleldstäder upp till 50 kw i Kommissionens förordning (EU) 2015/1185 av den 24 april 2015 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG vad gäller ekodesignkrav för rumsvärmare för fastbränsle. Öppen front, fastbränsle Sluten front, annat fastbränsle än komprimerat trä i form av pellets Sluten front, komprimerat trä i form av pellets Verknings -grad Partiklar mg/m 3 vid 13 % O 2 OGC (mgc/m 3 ) vid 13 % O 2 CO (mg/m 3 ) vid 13 % O 2 NO X (mg/m 3 ) uttryckt som NO 2 vid 13 % O 2 g/kg (torrsubstans) Biomassa Fossilt bränsle 30 % % % 20 2, Spisar 65 %

18 NATURVÅRDSVERKET 18(18) Tabell 7. Krav gällande verkningsgrad och rökgasutsläpp från lokaleldstäder i Svanen Slutna eldstäder (078), version 4.0. Typ av lokaleldstad Verkningsgrad Gränsvärden för utsläpp, vid 13 % O 2 OGC CO Partiklar mg/m 3 mg/m 3 g/kg Manuell eller med insats för intermittent bruk* Manuell eller med insats för intermittent bruk** Manuell värmeackumulerande eldstad 76 % ,0 ( 4 laddningar), 6,0 (för varje laddning) 2,0 ( 4 laddningar), 5,0 (för varje laddning) mg/m 3 83 % Manuell bastueldstad 60 % Automatisk pelletskamin 87 % * Gäller 1 juli juni ** Gäller 1 juli juni Provning ska utföras enligt angivna standarder, olika beroende på typ av lokaleldstad och luftförorening.