Bilaga 3. Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig vedeldning NATURVÅRDSVERKET

Transkript

1 Bilaga 3 Konsekvensanalys av åtgärder och styrmedel för minskade utsläpp från småskalig NATURVÅRDSVERKET

2

3 Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen, Box , Bromma Internet: Naturvårdsverket Tel , fax E-post: Postadress: Naturvårdsverket, SE Stockholm Internet: ISBN ISSN Naturvårdsverket 200 Tryck: Omslag:, bild/illustration: Form:, bild/illustration:

4 1 Förord Denna konsekvensanalys är utförd våren 2007 av Ulrika Lindstedt och Marcus Carlsson Reich vid Enheten för miljöekonomi och hållbar produktion och konsumtion. Analysen ska fungera som underlag till den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet Frisk Luft

5 Innehåll 1 FÖRORD 3 2 PROBLEMANALYS 5 3 MÅL 6 4 REFERENSALTERNATIV 7 5 ÅTGÄRDSPOTENTIAL Skrota ut gamla pannor (scenario 1) Öka antalet pannor som uppfyller BBR-Pluskrav (scenario 2) Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) Förbättra eldningsbeteendet och installera rätt ackumulatortank (scenario 5) Sammanfattning av åtgärdspotential 19 6 ÅTGÄRDSKOSTNADER Kostnader för olika pannor Skrota ut gamla pannor (scenario 1) Öka antalet pannor som uppfyller BBR-Pluskrav (scenario 2) Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) Förbättra eldningsbeteendet (scenario 5) 25 7 SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSPOTENTIAL OCH KOSTNADER 26 8 STYRMEDEL OCH KONSEKVENSER Differentierad registeravgift Skrotningspremie Informera om rätt eldningsbeteende och vikten av att ha rätt storlek på ackumulatortanken Investeringsbidrag Regionala styrmedel 32 9 FÖRDELNINGSEFFEKTER Privatekonomiskt och statsfinansiellt KÄNSLIGHETSANALYS REFERENSER 35 4

6 2 Problemanalys Småskalig förbränning av biobränslen bidrar till de nationella utsläppen till luft, bl.a. VOC, PAH, bens[a]pyren och partiklar.. Utsläppen från småskalig innehåller ett stort antal hälsoskadliga ämnen. Långtidsexponering för partiklar i omgivningsluften medför en tidigarelagd dödlighet och en ökad inläggning på sjukhus i hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. Känsliga grupper är framförallt personer med sjukdomar i luftvägarna som astmatiker samt äldre. Flera av de aktuella ämnena är cancerframkallande. Den viktigaste gruppen är kolväten från ofullständig förbränning. Det gäller framför allt de polycykliska aromatiska kolvätena (PAH), där bens[a]pyren används som indikator och är mest betydelsefull. Dessa kolväten utgör en hälsorisk när de andas in. Utsläpp av partiklar påverkar dessutom klimatet. Vedeldning är även en källa till utsläpp av flyktiga organiska föreningar, VOC, som bidrar till bildningen av marknära ozon. Småskalig står för en betydande del av emissionerna till luft av partiklar och dominerar utsläppen av PAH. (Naturvårdsverket 2007). Större delen av de nu aktuella utsläppen uppkommer som ett resultat av ofullständig förbränning i direkteldade vedpannor och s k kombipannor. Detta kan förklaras av att äldre pannanläggningar alltjämt dominerar. Men även moderna pannor som klarar utsläppskraven ger ofta upphov till pyreldning 1 bl.a. om otillräcklig ackumulatortank installeras. Utsläppen av VOC, partiklar och carcinogena ämnen orsakar allvarliga miljö- och hälsoproblem. I mindre tätorter kan utsläppen från småskalig svara för en betydande del av exponeringen av hälsofarliga ämnen. Naturvårdsverket anser att utsläppen från det befintliga beståndet av omoderna anläggningar i dag utgör ett allvarligt miljö- och hälsoproblem som måste åtgärdas. (NV 5315). Delmål sex om utsläpp av bens[a]pyren under Frisk luft Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för bens[a]pyren skall i huvudsak underskridas år kommer inte att nås i alla kommuner om inte ytterligare åtgärder vidtas. I flera inlandskommuner i norra och mellersta Sverige är halterna under vinterhalvåret påtagligt över delmålet och även det målvärde som beslutats som ett EU-direktiv överskrids på enstaka platser. Även i ett antal orter i södra Sverige överskrids halterna under vintern. Troligtvis beror de förhöjda halterna i många fall på enskild. De tekniska förutsättningarna finns idag tillgängliga för att kunna minska utsläppen och därigenom klara delmålet i tid. 1 Eldning med för lite lufttillförsel vilket resulterar i "småeldning" och ofullständig förbränning som följd och en större mängd miljöskadliga ämnen i röken. 5

7 3 Mål Syftet med den här rapporten är att se hur olika åtgärder och styrmedel skulle kunna minska utsläppen från småskalig. I och med att det finns stora skillnader i utsläppen från pannor med olika teknik är det möjligt att minska utsläppen från markant om rätt åtgärder vidtas. Ett syfte är också att se om styrmedlen kan användas för att finansiera ett sotdataregister. På många platser är småskalig en viktig utsläppskälla som bidrar till förhöjda halter av hälsoskadliga ämnen. Det bedöms idag vara mycket svårt att nå miljökvalitetsmålet Frisk luft inom en generation. Det är också mycket svårt att nå delmålen för Frisk luft om partiklar och bens[a]pyren. Åtgärder för att minska utsläppen från småskalig syftar till att bidra till två av målen under miljökvalitetsmålet Frisk luft: Delmål 5: Halterna 35 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m³ som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m³ som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Delmål 6: Halten 0,3 nanogram/m3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren skall i huvudsak underskridas år 2015 Ett annat viktigt mål är att minska utsläppen av partiklar och NMVOC för att underlätta Sveriges kommande internationella åtaganden när det gäller att minska utsläpp av luftföroreningar. 6

8 4 Referensalternativ Förbrukningen av bioenergi i småhus uppgick till 11,8 TWh år 2004 och förväntas uppgå till 13,4 TWh år 2020 (STEM, 2006), fördelat på fyra kategorier enligt tabellen nedan: Tabell 1: Förbrukningen av bioenergi i småhus fördelat efter använd värmekälla, TWh SMÅHUS Värmepanna, pellets 1,4 3,8 3,6 Värmepanna, ved 3,4 2,8 2,8 Kombipanna (dvs möjlighet att även använda 4,7 4,8 4,5 elpatron, olja, eller både och), vattenburen värme Lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, mm med 2,3 2,3 2,5 möjlighet till direktverkande el) Totalt 11,8 13,7 13,4 Källa: STEM, 2006 I Energimyndighetens och SCB:s Energistatistik för småhus (STEM och SCB, 2005) kartläggs antalet småhus i Sverige år 2004 fördelade efter befintlig värmekälla och använda energislag enligt följande (enbart biobränslerelaterade uppvärmningssystem presenteras här): 7

9 Tabell 2: Antal 1000-tal småhus fördelade efter befintlig och använda energislag Befintlig värmekälla El (d) El (v) Olj a Olja och biobränsle Olja, el och biobränsle Olja och el El och biobränsle Enbart biobränsle Berg/ jord/ sjövp Fjärrvärme Enbart elvärme (d) Enbart elvärme (v) Enbart olja Olja och biobränsle Olja, biobränsle och el (d) Olja biobränsle och el (v) Olja och el (d) 2 2 Olja och el (v) Biobränsle och el (d) Biobränsle och el (v) Annat Totalt Enbart biobränsle Berg/jord/sjöv p Fjärrvärme Annat Samtliga Fotnot: d= direktverkande, v=vattenburen Källa: STEM och SCB, 2005, tabell 4 För att få ihop energistatistik och -prognos med antalet småhus behöver ovanstående två tabeller matchas. För att göra detta har vi fördelat kategorierna i (STEM och SCB, 2005) enligt sidfoten i följande tabell. Då får man följande fördelning av småhus per kategori i prognostabellen ovan: 8

10 Tabell 3: Fördelning av småhus per kategori ANTAL SMÅ- HUS Befintlig värmekälla Varav använder biobränslen VÄRMEPANNA, VED ELLER FÖRÄDLAT KOMBIPANNA LOKALELDSTÄDER TOTALT Källa: Stem och SCB, 2005 Not på fördelning av kategorier i STEM och SCB, För värmepanna används kategorin enbart biobränsle. För lokaleldstäder används kombinerad värmekälla med direktverkan där biobränsle är ett möjligt energislag. För kombipannor används kombinerad värmekälla med vattenburen värme där biobränsle är ett möjligt energislag. Klassning av pannor För denna analys behöver pannorna delas in i klasser med avseende på deras miljöegenskaper. Vi valde att dela in dem i fyra kategorier: ej BBR-pannor, BBRpannor, Bättre än BBR och pellets. BBR står för Boverkets ByggRegler 2. Ej BBR betyder att pannan inte uppfyller Boverkets byggregler, BBR-Baskrav att pannan uppfyller reglerna och BBR-Pluskrav att pannan uppfyller mer långtgående krav än Boverkets byggregler. För att kunna analysera effekter av olika åtgärder behöver dessutom den sammanslagna statistiken i tabell 3 ytterligare specificeras, beroende på vilken typ av panna som finns i de olika kategorierna. Energimyndigheten bedömde 2003 att det totala biobränslepannbeståndet (d.v.s. både ved och pelletspannor) fördelades enligt följande (STEM, 2003): Tabell 4: Fördelning av värmepannor 2003 TYP AV PANNA ANTAL ANDEL BBR-godkända pannor med ackumulatortank % Ej BBR-godkända pannor utan ackumulatortank % Ej BBR-godkända pannor med ackumulatortank % Pelletseldade pannor % Totalt % Källa: STEM, I Regelsamling för byggande kapitel 6:7 Utsläpp till omgivningen fastställs högsta tillåtna värden för utsläpp av organiskt bundet kol (OGC) vid fastbränsleeldning. I till hörande allmänt råd rekommenderas att fastbränsleanordningar med manuell bränsletillförsel bör utformas med en ackumulator eller motsvarande som möjliggör god energihushållning. 9

11 Som en validering av tidigare antaganden kan man notera att det totala antalet pannor i (STEM, 2003), st, stämmer grovt med summan för använda biovärmepannor och kombipannor i (STEM och SCB, 2005), dvs = st. Vi använder därför fördelningen mellan panntyper i (STEM, 2003) för beståndet 2004, eftersom detta är den enda indikation vi hittat på fördelning av panntyper. Totala antalet pannor antas däremot vara med verkligheten bättre överensstämmande i den färskare officiella statistiken i (STEM och SCB, 2005) och därför används denna för det totala antalet pannor. I och med att vi likställer alla icke BBR-godkända pannor slås dessa kategorier ihop i denna rapport. Ovanstående statistik, sammanslagningar och antaganden bildar således den data som används för basåret, 2004, i referensfallet. För att kunna räkna ihop Energimyndighetens prognos över energianvändningen med våra data för basåret behöver ytterligare antaganden göras. I Energimyndighetens prognos antas småhusbeståndet öka med 9% till 2015 och med 12% till För att kunna skriva fram fördelningen av pannbeståndet gör vi följande antaganden: 1. Det antas att nyproducerade småhus med möjlighet till uppvärmning med biobränslen använder biobränslen i samma utsträckning som det befintliga beståndet. 2. Andelen biobränsleuppvärmda hus är konstant, även i nyproduktion 3. I och med att förbrukningen av biobränslen i prognosen pekar på en kraftig ökning av användningen i pelletseldade pannor och en svagt avtagande trend för vedeldade pannor och kombipannor, antar vi att hela ökningen i småhus uppvärmda av biobränslen täcks av rena pelletspannor 4. Andelen lokaleldstäder antas vara konstant även i nyproducerade småhus, dvs antalet ökar med 9% till 2015 och 12% till För det befintliga pannbeståndet antas en livslängd på 30 år, och i och med att utbytta pannor måste vara BBR-godkända antas andelen BBR-godkända vedpannor öka från 30% år 2004 till 50% 2015 och 60% år Energiförbrukningen följer samma mönster. Ovanstående referenser och antaganden ger oss följande sammanställande referensscenario: 10

12 Tabell 5: Fördelning av pannor i referensscenario TYP AV PANNA Varav använder biobränslen Pelletspannor Vedpannor, ej BBR Vedpannor, BBR Lokaleldstäder Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus TWh För emissioner används följande typiska emissioner från de olika klasserna: Tabell 6: Emissionsfaktorer, mg/mj TYP AV PANNA Metan Stoft B(a)P NMVOC Ej BBR (braseldning , % pyreldning) Ej BBR braseldning , Ej BBR pyreldning , BBR-Baskrav , BBR-Pluskrav , Pellets ,001 3 Lokaleldstäder ,1 150 Källa: SP, Sveriges tekniska Forskningsinstitut, 2007 Vi antar att det i icke BBR-godkända pannor till 90% braseldas och att resten pyreldar. 3 Eldning vid full effekt och hög förbränningstemperatur vilket leder till en bättre förbränning med högre verkningsgrad och att en mindre mängd föroreningar släpps ut. 11

13 Emissionsfaktorerena har nyligen uppdaterats för alla kategorier och bedöms vara relativt säkra för alla ingående grupper och alla ämnen. För pyreldning finns dock endast enstaka data för B(a)P men dessa stämmer väl överens med tidigare publicerade data. Utrustning som uppfyller Boverkets byggregler (BBR) har delats upp i två grupper. Den ena gruppen benämner vi här BBR-Baskrav och den innebär BBR-godkänd utrustning med självdrag och ackumulatortank på mindre än 1000 liter. Den andra gruppen som vi här benämner BBR-Pluskrav innebär BBRgodkänd utrustning med fläktstyrd förbränning och ackumulatortank större än 1000 liter. Detta ger följande avrundade utsläpp i referensscenariot: Tabell 7: Emissioner i referensscenariot, ton Metan Stoft B(a)P 2,84 2,68 2,66 NMVOC Om inget görs utöver redan fattade beslut kommer utsläppen av metan minska med 15% mellan 2004 och Utsläppen av stoft kommer att minska med 20%, B(a)P med 15% och NMVOC med 7%. I tabellerna 8-10 nedan ser man fördelningen av utsläpp på olika typer av pannor i referensscenariot år 2005, 2015 och Tabell 8: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2004, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna , Vedpanna, ej BBR , Vedpanna, BBR , Lokaleldstäder , Totalt ,

14 Tabell 9: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2015, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna , Vedpanna, ej BBR , Vedpanna, BBR , Lokaleldstäder , Totalt , Tabell 10: Fördelning av emissioner i referensscenariot 2020, ton Utsläpp Typ av panna Metan Stoft B(a)P NMVOC Pelletspanna , Vedpanna, ej BBR , Vedpanna, BBR , Lokaleldstäder , Totalt ,

15 5 Åtgärdspotential 5.1 Skrota ut gamla pannor (scenario 1) År 2004 fanns c:a icke BBR-godkända ved- och kombipannor av totalt c:a st (lokaleldstäder inräknat). Som ett exempel så var utsläppen av stoft från de icke BBR-godkända pannorna år 2004 nästan 70% av de totala utsläppen av stoft (lokaleldstäder inräknat). Utbytestakten är låg. År 2020 bedömer vi att det finns 20% icke BBR-godkända pannor och de står då för drygt 40% av utsläppen. Det kan därför vara intressant att analysera vilka effekter det skulle få att skrota ut icke BBR-pannor i förtid. Vi antar därför att 80% av alla pannor uppfyller BBR- Baskrav redan 2015 och 100% år Tabell 11: Emissioner scenario 1 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 1, ton Metan Stoft B(a)P 2,84 2,61 2,60 NMVOC Minskning jämfört med referens, ton Metan Stoft B(a)P 0 0,072 0,068 NMVOC Partikelutsläppen minskar med cirka 1000 ton eller drygt 15% till B(a)Putsläppen är i stort sett oförändrade. Detta beror på att dessa utsläpp inte skiljer sig så mycket mellan en BBR-panna och en icke BBR-panna. 5.2 Öka antalet pannor som uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) Det finns pannor som har betydligt lägre emissioner än pannor som klarar BBR- Baskrav och vars utsläpp dessutom inte varierar så mycket med eldningsbeteendet. En panna som uppfyller BBR-Pluskrav släpper exempelvis ut max 27 mg/mj stoft 14

16 mot max 160 mg/mj för en som endast klarar BBR-Baskrav. Vi antar här att alla gamla pannor som byts ut i naturlig takt ersätts med pannor som uppfyller BBR- Pluskrav. Nya pannor i nya hus antas fortfarande vara pelletspannor. Tabell 12: Emissioner scenario 2 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 2, ton Metan Stoft B(a)P 2,84 2,44 2,31 NMVOC Minskning jämfört med referens, kg Metan Stoft B(a)P 0 0,24 0,354 NMVOC Trots att pannor som uppfyller BBR-Pluskrav har betydligt lägre utsläpp av stoft än en panna som klarar BBR-Baskrav så blir de totala emissionsreduktionerna inte så stora. Detta beror på att den naturliga utbytestakten är så låg. 5.3 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) Pelletspannor har betydligt lägre utsläpp än vedeldade pannor, även sådana som uppfyller BBR-Pluskrav. En pelletspanna släpper exempelvis ut 0,001 mg/mj Bens(a)pyren medan en vedeldad panna som klarar BBR-Pluskrav släpper ut 0,02 mg/mj. Här antar vi därför att alla gamla vedpannor som byts ut i naturlig takt ersätts med pelletspannor. Nya pannor i nya hus antas fortfarande vara pelletspannor. 15

17 Tabell 13: Emissioner scenario 3 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 3, ton Metan Stoft B(a)P 2,84 2,35 2,18 NMVOC Minskning jämfört med referens, ton Metan Stoft B(a)P 0 0,33 0,49 NMVOC Emissionerna från en pelletspanna är lägre än från en vedpanna som klarar BBR- Pluskrav (utom för stoft där utsläppen från pelletspannor är marginellt högre). Detta medför att emissionerna, bortsett från stoft, är lägre i scenario 3 än scenario Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) Eftersom pannor med emissionsegenskaper motsvarande BBR-Pluskrav är betydligt bättre än BBR-Baskrav och den naturliga utbytestakten är låg så testar vi här en kombination av scenario 1 och 2. Scenario 4 innebär därmed både ett påskyndande av utbytestakten och att byten i högre grad sker till pannor som klarar BBR- Pluskrav. Vi antar alltså att antal BBR-pannor är konstant över tiden (de antas vara så nya att de inte behöver bytas ut), alla byten/nyinstallation uppfyller BBR-Pluskrav och att det år 2015 finns 80% pannor som uppfyller BBR-Baskrav eller BBR-Pluskrav och år %. 16

18 Tabell 14: Emissioner scenario 4 (1+3) samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 4, ton Metan Stoft B(a)P 2, ,76 NMVOC Minskning jämfört med referens, kg Metan Stoft B(a)P 0 0,67 0,904 NMVOC I detta scenario uppstår den överlägset största reduktionen av alla utsläpp. Exempelvis minskar utsläppen av stoft med cirka ton till 2015 och ton till Förbättra eldningsbeteendet och installera rätt ackumulatortank (scenario 5) Ett problem är att framförallt äldre vedpannors utsläpp är starkt beroende av hur man eldaroch hur man sköter sin panna. För att undvika pyreldning i vedpanna krävs att man eldar varsamt vilket bl.a. innebär att man använder torr ved, bara delvis fyller vedmagasinet, säkerställer god lufttillförsel samt sköter underhåll och sotning. Det krävs dessutom att man har en rätt dimensionerad ackumulatortank (tillräckligt stor) och att installationen skett på ett korrekt sätt. I nedanstående tabell har vi antagit att ingen pyreldning förekommer i icke BBRgodkända pannor, i övrigt som referens. Några andra utsläppsreduktioner är svåra att beräkna eftersom de emissionsfaktorer vi använder i denna studie redan förutsätter att eldningsbeteendet fungerar tillfredsställande, att ackumulatortanken är rätt dimensionerad etc. Att sänka emissionsfaktorerna till följd av ovanstående åtgärder skulle med andra ord innebära dubbelräkning. 17

19 Tabell 15: Emissioner scenario 5 samt skillnad mot referensscenario Totala emissioner i scenario 5, ton Metan Stoft B(a)P 2,59 2,44 2,47 NMVOC Minskning jämfört med referens, ton Metan Stoft B(a)P 0,25 0,25 0,18 NMVOC Utsläppen av metan, stoft och NMVOC minskar mer än i samtliga andra scenarier utom scenario 4. Detta beror på att utsläppen av dessa ämnen är mycket höga vid pyrledning. Detta ger en fingervisning om vikten av att elda på rätt sätt.. 18

20 5.6 Sammanfattning av åtgärdspotential Vi sammanfattar här åtgärdspotentialen för stoft och B(a)P med de olika scenarierna. I figur 1 visas utsläppen av stoft. Figur 1: Utsläppav stoft i kilo med olika åtgärdsscenarier år 2015 och kg Referens Svenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 I figur 2 visas utsläppen av Benso(a)pyren. Figur 2:Utsläpp av stoft i kilo med olika åtgärdsscenarier år 2015 och kg Referens Svenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 Scenario 5 19

21 6 Åtgärdskostnader 6.1 Kostnader för olika pannor Tabell 16: Kostnader ved- och pelletspannor, tusentals kr Typ av panna Investering Investering Bränsle, årlig panna Ackumulatortank kostnad BBR-panna ,4 5 3,75 5,00 7 Svanen-panna ved Pellets-panna ,4 5 10,25 12,75 8 Pellets panna Svanen Fotnötter: Genomsnitt prisuppgifter Bioenergi Villa nr Genomsnitt två pannor Råd och Rön Genomsnitt Bioenergi Villa nr Genomsnitt två pannor Bioenergi Villa nr telefonsamtal ÄFAB, 1500 l tank för BBR-godkänd 6 telefonsamtal ÄFAB, 135 l panna * 18=2430 l kräver 1500 l tank+900 l tank = = Bioenergi Villa nr , öre per kwh, kwh per år, lägre kostnad om man har egen ved 8 STEM 2005:26, Pelletsbrännare för småhus, öre/kwh och kwh/år En svanenmärkt panna uppfyller BBR-Pluskrav och kostar mer än en BBRgodkänd panna, både för ved och pellets. Vi likställer i denna rapport kostnaden för en Svanen-märkt panna med kostnaden för en panna som uppfyller BBR-Pluskrav. Det finns emellertid vedpannor som inte är svanenmärkta men som klarar motsvarande svanens krav. Dessa kostar i genomsnitt inte mer än en BBR-godkänd panna. Detta kan medföra en viss överskattning av kostnaden för pannor som klarar BBR- Pluskrav. Pellets är dyrare än ved. Om man har egen skog är kostnaden för bränslet lägre än då man köper ved. För att få svanenmärka en manuellt matad panna ska den utrustas med ackumulatortank. Utrustningen för värmeackumulering ska vara dimensionerad så att den kan lagra värme från ett fullt vedinlägg i eldstaden. Det innebär att ackumulatortanken ska vara minst 18 gånger eldstadsvolymen. Detta gör att ackumulatortanken för en svanenmärkt panna blir i genomsnitt 7000 kr dyrare än ackumulatortanken till en BBR-godkänd panna. En pelletspanna är vanligtvis inte kopplad till en ackumulatortank. 20

22 Tabell 17A: Årliga kostnader exklusive moms för olika pannor (kr) Typ av panna BBRpanna, ved Svanenpanna ved Pelletspanna Svanenpanna pellets Total investeringskostnad Investeringskostnad per år 1 Ackumulatortank kostnad Ackumulatortank, kostnad per år 2 Bränslekostnad per år Total årlig kostnad Alla kostnader i tabell 17A är exklusive moms. I den samhällsekonomiska kalkylen betraktas moms bara som en transferering och inte som en reell kostnad. Vi räknar med 4% ränta och en livslängd på 30 år för pannor och 50 år för ackumulatortankar. _Naturvårdsverket rekommenderar i sin handbok Konsekvensanalys steg för steg att man ska använda en real diskonteringsränta på 4%. Flera andra statliga myndigheter, liksom EU-kommissionen i sina riktlinjer för konsekvensanalyser, rekommenderar samma räntenivå. Alla kostnader i tabell 17B är inklusive moms eftersom det är det pris som möter hushållen. Vi räknar med en ränta på 7%. I en privatekonomisk kalkyl sätts ofta diskonteringsräntan till 7%. Tanken är att räntan ska avspegla den avkastning personen eller företaget hade kunnat få om pengarna placerats/använts på annat sätt. Tabell 17B: Årliga kostnader inklusive moms för olika pannor (kr) Typ av panna BBRpanna, ved Svanenpanna ved Pelletspanna Svanenpanna pellets Total investeringskostnad Investeringskostnad per år 1 Ackumulatortank kostnad Ackumulatortank, kostnad per år 2 Bränslekostnad per år Total årlig kostnad Skrota ut gamla pannor (scenario 1) I tabell 18 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 1. 21

23 Tabell 18: Förändring i pannbeståndet i scenario 1 Panntyp Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna Vedpanna, ej BBR Vedpanna, BBR Baskrav Cirka stycken icke BBR-godkända vedpannor skrotas i förtid fram till Genomsnittsåldern för dessa pannor är 25 år (KÄLLA??) och livslängden är 30 år. Detta innebär att investeringen i ny panna tidigareläggs med 5 år. Samhällsekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt kr i dag. Värdet av kr om 5 år är med 4% ränta är c:a kr. Kostnaden är alltså c:a 4700 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår till 2020 uppgår till c:a 740 milj. kr ( st. * 4701 kr)). Privatekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt kr i dag. Värdet av kr om 5 år är med 7% ränta är c:a kr. Kostnaden är alltså c:a 9470 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår år 2020 till c:a 1500 milj. kr ( st. * 9471 kr)). 6.3 Öka antalet pannor som uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) I tabell 19 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 2. 22

24 Tabell 19: Förändring i pannbeståndet i scenario 2 Panntyp Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna Vedpanna, ej BBR Vedpanna, BBR Baskrav Vedpanna, BBR- Pluskrav Samhällsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 430 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 50 milj. kr ( st * 431 kr). Företagsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 800 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 90 milj. kr ( st * 801 kr). 6.4 Byt vedpannor mot pelletspannor (scenario 3) I tabell 20 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 3. Tabell 20: Förändring i pannbeståndet i scenario 3 Panntyp Hus TWh Hus Med värmekälla Varav använder biobränslen Med värmekälla Varav använder biobränslen TWh Pelletpanna Vedpanna, ej BBR Vedpanna, BBR- Baskrav

25 Samhällsekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för en pelletspanna jämfört med en BBR-vedpanna är c:a 5300 kr. Totala kostnaden till 2020 blir därmed c:a 600 milj. kr (0,8*( st * 6641 kr)). Tillverkning av pellets ger arbetstillfällen på orter där arbetslöshet råder, vilket skulle kunna vara ett argument för att denna kostnad är överskattad. Privatekonomisk kalkyl Den årliga merkostnaden för en pelletspanna jämfört med en BBR-vedpanna är c:a 6400 kr. Totala kostnaden till 2020 blir därmed c:a 730 milj. kr ( st * 6400 kr). 6.5 Skrota gamla pannor och byt till pannor som klarar BBR-Pluskrav (scenario 4) I tabell 21 redovisas den ungefärliga förändringen av antalet pannor av olika typ i scenario 4. Tabell 21: Förändring i pannbeståndet i scenario 4 Panntyp Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Med värmekälla Hus Varav använder biobränslen TWh Pelletspanna Vedpanna, ej BBR Vedpanna, BBR Baskrav Vedpanna, Pluskrav Samhällsekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt kr i dag. Värdet av kr om 5 år är med 4% ränta är c:a kr. Kostnaden är alltså c:a 4700 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår till 2020 uppgår till c:a 740 milj. kr ( st. * 4701 kr)). Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 430 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 112 milj. kr ( st * 430 kr). 24

26 kr. Den totala samhällsekonomiska merkostnaden till 2020 blir därmed 850 milj Privatekonomisk kalkyl En BBR-godkänd panna kostar i genomsnitt kr i dag. Värdet av kr om 5 år är med 7% ränta är c:a kr. Kostnaden är alltså c:a 9470 kr per panna. Den totala kostnaden uppgår år 2020 till c:a 1500 milj. kr ( st. * 9471 kr)). Den årliga merkostnaden för att investera i en svanenpanna jämfört med en BBRgodkänd är c:a 800 kr. Den totala kostnaden till 2020 uppgår då till c:a 209 milj. kr ( st * 801 kr). Den totala privatekonomiska kostnaden uppgår till c:a 1700 milj kr. 6.6 Förbättra eldningsbeteendet (scenario 5) Vi har i detta åtgärdsscenario antagit att ingen pyreldning förekommer i icke BBRgodkända pannor. Det är svårt, om inte omöjligt, att beräkna kostnaden för att eliminera all pyreldning. Vad är exempelvis kostnaden för att elda varsamt, använda torr ved, bara delvis fylla vedmagasinet, säkerställa god lufttillförsel och att sköta underhåll och sotning? Till stor del handlar det om att ägna mer tid åt användning och skötsel av sin panna. Dessutom handlar det om att betala för att få pannan installerad på rätt sätt samt att investera i utrustning som gör att eldningsbeteendet får mindre betydelse, som exempelvis rätt dimensionerad ackumulatortank. Vi har valt att inte försöka beräkna några åtgärdskostnader för detta scenario. 25

27 7 Sammanfattning av åtgärdspotential och kostnader Tabell 22: Sammanställning av utsläppsreduktion (ton) jmf med referens och kostnader(kkr) i olika scenarier, år 2020 Scenario Stoft Bens[a]pyren NMVOC Metan Samhällsekonomisk kostnad per år, milj. Kr 1) Utskrotning 2) BBR- Privatekonomisk kostnad per, milj kr , , Pluskrav 3) Pellets 934 0, ) , ) Elda rätt , Om man enbart tittar på kostnader är scenariot att få in pannor som klarar BBR- Pluskrav på marknaden billigast och kombinationen att skrota ut gamla pannor och få in nya som klarar BBR-Pluskrav dyrast. Tittar man på emissionsminskningar av stoft är kombinationen skrotning och BBR-Pluskrav bäst och alternativet att byta till pelletspannor eller BBR-Pluskrav sämst. Se tabell 22. Med scenariot Elda rätt uppnås stora utsläppsreduktioner, för stoft större än i alla andra scenarier utaom scenario 4, men vi har inte kunnat beräkna kostnaden för att uppnå detta. I tabell 23 har vi som ett exempel valt att slå ut hela kostnaden på stoft eftersom detta är bland de mest problematiska utsläppen vad gäller småskalig. Tabell 23: Samhällsekonomisk åtgärdskostnad, kr/kg stoft Scenario Stoft 1) Utskrotning 728 2) BBR- 53 Pluskrav 3) Pellets 654 4) I figur 3 nedan illustreras åtgärdskostnaden i ett diagram. 26

28 Figur 3: Åtgärdskostnad per reducerat kilo stoft med olika scenarier. 800 kr/kg Byte till bättre än BBR Utskrotning och byte till bättre än BBR Byte till pellets Utskrotning Då man slår ut kostnaden per kilo stoft framstår scenariot där man vid byte av panna väljer en panna som uppfyller BBR-Pluskrav som mest fördelaktigt. Därefter kommer en kombination av förtida utskrotning och byte till BBR-Pluskrav. Dessa kostnader bör jämföras med den nytta som de minskade utsläppen bidrar till. SIKA (PM 2005:10) redovisar provisoriska förslag till värderingar av transportsektorns avgasutsläpp. I tabell 24 nedan framgår utsläppskostnader för väg- och järnvägstrafik i tätorter. Tabell 24. Utsläppskostnader för partiklar för vägtrafik och järnvägstrafik i tätorter, i kronor per kg utsläpp, 2000 års prisnivå. TYP AV KOSTNAD TÄTORT* STOCKHOLM (1,2 MILJ. INV.)** Lokal kostnad Regional kostnad Total kostnad SKELLEFTEÅ*** Källa: SIKA PM 2005:10 *Med tätort menas en beräknad genomsnittlig tätort med en befolkningstäthet på1425 personer/km 2. **Befolkningstätheten i Stockholm är 3233 personer/km 2 i beräkningarna. *** Befolkningstätheten i Skellefteå är 1426 personer/km 2 i beräkningarna. Befolkningen är personer. 27

29 Tabell 25. Utsläppskostnader för partiklar (PM 2,5) för landsbygd mätt i kronor per kg, 2000 års prisnivå Transportslag Lokala kostnader Regionala kostnader Totala kostnader Bussar Lastbilar 3,5 ton Personbilar, diesel Personbilar, bensin Motorcyklar Persontåg, diesel Godståg, diesel Luftfart 15 Sjöfart 15 Om vi jämför kostnaderna för att minska utsläppen av stoft från småskalig med ovanstående värderingar kan man konstatera att enbart två scenarier är samhällsekonomiskt effektiva. Oavsett om utsläppsreduktionerna sker i tätort eller på landsbygd så är det samhällsekonomiskt effektivt att vid byte av panna välja en panna med som uppfyller BBR-Pluskrav och även att kombinera detta byte med förtida utskrotning av icke BBR-pannor. Dessa bedömningar måste ses mot bakgrund av att det finns osäkerheter i underlaget, bland annat vad gäller emissioner från olika typer av pannor och värdering av nyttan av minskade utsläpp. För att se om vi får samma rangordning av åtgärdsscenarierna som då kostnaderna fördelas på stoft har vi även fördelat de totala åtgärdskostnaderna på bens(a)pyren. Se tabell 26 nedan: Tabell 26: Samhällsekonomisk åtgärdskostnad, kr per kg bens(a)pyren Scenario Ben(a)pyren 1) Utskrotning ) BBR-Pluskrav 140 3) Pellets ) Vi får samma rangordning som för stoft, d.v.s. scenario två är billigast, därefter scenario 4. 28

30 8 Styrmedel och konsekvenser De åtgärdsscenarier som beskrivits i kapitel 5 händer inte av sig själva, bl.a. p.g.a. att de är förenade med kostnader för hushållen. Det krävs därför någon form av styrning för att infria dessa. Ekonomiska styrmedel är en möjlighet, lagstiftning och information andra. 8.1 Differentierad registeravgift Ett tänkbart styrmedel är någon form av årlig avgift kopplad till pannornas miljöegenskaper. En möjlighet skulle kunna vara att införa en differentierad registeravgift som skulle kunna styra mot scenario 1, 2, 3 och 4. I dag tas inte någon registeravgift ut på vedpannor. En förutsättning för att en sådan överhuvudtaget ska kunna tas ut och dessutom differentieras är att det finns ett register över vem som äger vilken typ av panna. Tidigare fanns ett sotningsregister på Räddningsverket, men det avskaffade Sotningsregister Den 1 januari 2004 upphävde Räddningsverket föreskriften (SRVFS 1996:6) om sotnings- och kontrollfrister. Föreskriften innehöll bestämmelser om hur ofta sotning (rengöring och kontroll ) och kontroll enligt 17 räddningstjänstlagen (1986:1102) skall utföras (sotnings- och kontrollfrister). Föreskriften ersattes av en lag och förordning om skydd mot olyckor. I lagen anges att kommunen i brandförebyggande syfte ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs. Lagen innehåller inte heller några bestämmelser som tvingar kommunen till att föra något register över de fastigheter som omfattas av sotningsverksamheten. SotData/VedAir Inom ramen för Sotdata/Vedair har Bengt-Erik Löfgren ÄFAB och Ulf Lindén på SSR uppskattat kostnaderna för att bygga upp och underhålla en nationell SotDatabas baserat på uppgifter som samlas in av skorstensfejarna i samband med sotning och brandskyddskontroll (Källa: Framtiden för SotData, PM av Löfgren och Lindén) Kostnaderna för upprättande av en regional och eller nationell databas beräknas uppgå till 90 miljoner kr. Efter 8 år har samtliga pannor och lokaleldstäder inventerats. Om man fördelar kostnaden på 8 år så blir den årliga kostnaden c:a 13,4 milj. kr (4% ränta, 8 år). Kostnaderna för att underhålla och uppdatera databasen uppstår efter 8 år och uppgår till cirka 5 miljoner kr per år. Siffran baseras på försäljningssiffror som visar att 29

31 förändringar sker i ungefär fastigheter per år och att det skulle kosta cirka 50 kr per förändring. Driftskostnaderna beräknas uppgå till 1 miljoner kronor baserat motsvarande en heltidstjänst. Drifts- och underhållskostnaderna uppgår alltså till 6 milj. kr per år från och med 8 år efter upprättandet av registret. Kostnaden per år under perioden är alltså 13,4 miljoner kronor och under perioden miljoner kronor.. Den genomsnittliga årliga kostnaden för hela perioden uppgår till cirka 9,7 miljoner kronor för perioden Fördelat på värmepannor och lokaleldstäder blir kostnaden per hushåll cirka 8 kr. Tänkbar utformning av en registeravgift Den årliga merkostnaden exklusive moms utslagen på pannans livslängd är c:a 430 kr för att köpa en svanenpanna istället för en BBR-panna, 5300 kr för en pelletspanna och 6300 kr för en pelletspanna som klarar svanens kriterier. Anledningen till att den årliga merkostnaden för en pelletspanna är så pass hög beror delvis på att kostnaden för bränslet ingår i beräkningen Differentiering av registeravgiften bör ske utifrån pannans miljöprestanda och kostnad. Om man utgår från pannornas utsläpp av stoft och bens[a]pyren samt merkostnaden för pannor med lägre utsläpp så kan man tänka sig följande utformning av registeravgiften för att styra mot scenario 4 (d.v.s. förtida utskrotning samt fler pannor som klarar BBR-pluskrav): Tabell 27: Tänkbar utformning differentierad registeravgift för att styra mot scenario 4 Typ av panna Antal pannor 2015 Antal pannor 2020 Avgift/- bidrag kr/panna 2015 Avgift/- bidrag kr/panna 2020 Ej BBR BBR- Baskrav BBR - Pluskrav Pellets Lokaleldstäder Summa Totala utgifter och intäkter kr kr kr kr kr kr Totala utgifter och intäkter kr kr kr kr kr kr Vi utgår från att avgiftssystemet ska finansiera kostnaden för att upprätta och underhålla det nationella sotningsregistret. Den årliga kostnaden år 2015 uppgår till 13,4 milj. kr och år 2020 till 6 milj. kr. (se ovan). Pannornas fördelning förändras 30

32 dessutom över tiden. Om avgiftsnivån sätts så att ett överskott erhålls blir avgiften oberoende av den intäkt som krävs för att finansiera databasen. Det är svårt att säga stor del av potentialerna i de olika scenarierna som kan infrias med ett sådant avgiftssystem. Den årliga privatekonomiska merkostnaden för att köpa en panna med bättre emissionsegenskaper än en BBR-godkänd panna är c:a 800 kr för en vedeldad panna och för en pelletspanna c:a kr. 8.2 Skrotningspremie Ett annat ekonomiskt styrmedel som skulle kunna användas för att stimulera de med icke BBR-godkända pannor att i förtid byta ut sin panna mot en som är bättre från miljösynpunkt är att införa en s.k. skrotningspremie. Styrmedlet styr mot scenario 1. Tänkbar utformning av skrotningspremie Om man vill att skrotningspremien ska täcka hela den privatekonomiska merkostnaden för tidigare byte till en panna som uppfyller BBR-Baskrav krävs att den minst uppgår till c:a 9500 kr. Om 100% av potentialen i scenario 1 infrias innebär det att väljer att skrota sina icke BBR-godkända pannor till Den statsfinansiella kostnaden kommer då att uppgå till 1500 milj. kr. 8.3 Informera om rätt eldningsbeteende och vikten av att ha rätt storlek på ackumulatortanken Det har under årens lopp gjorts en rad insatser för att informera och utbilda villaägare om hur man ska elda rätt. Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Energikontoren, kommunerna m. fl. har genomfört sådana aktiviteter. Vi har inte hittat något fall där man utvärderat i vilken omfattning folk faktiskt har ändrat beteende. Däremot upplever man generellt att denna typ av insatser är mycket efterfrågade och uppskattade. Efterfrågan på informationsmaterial och kurser är stort, vilket kan tyda på att det ännu finns en potential att ändra beteenden. Som vi kunde se i det antagna scenariot 5 så har eldningsbeteendet mycket stor betydelse för utsläppen så om man med information kan åstadkomma förbättringar så kan det vara ett kostnadseffektivt styrmedel. En informationsbroshyr motsvarande broschyren Elda rätt råd för miljöanpasasd i vedpanna, kamin o dyl. som Naturvårdsverket gett ut kostar c:a kr att ta fram. Därutöver kostar det mellan 1-3 kr att trycka ett ex av broschyren beroende på papperskvalitet mm. Om man ska skicka ut en sådan broschyr till samtliga hushåll med vedpanna blir kostnaden kr + 2 kr * milj. kr. 31

33 Vi bedömer dock att potentialen för påverkan på eldningsbeteendet är liten. Dels för att stora insatser har gjorts redan vilket borde innebära att chansen att uppnå effekt med ytterligare information torde vara liten och dels för att information generellt är ett svagt styrmedel. 8.4 Investeringsbidrag Ett annat ekonomsikt styrmedel man kan tänka sig är ett bidrag till dem som väljer en panna som klarar BBR-pluskrav. Ett sådant styrmedel skulle styra mot scenario 2, 3 och delvis 4. Merkostnaden för att köpa en panna som uppfyller BBR-Pluskrav vid inköpstillfället är c:a kr, vilket kan tala för att ett investeringsbidrag bör ligga på den nivån. Vid 100% infriande av potentialen, att pannor uppfyller BBR- Pluskrav (scenario 2) år 2020, blir den statsfinansiella kostnaden 1,2 miljarder kr år För pellets 4 är det svårare. Pannan är inte dyrare än en BBR-godkänd vedpanna men bränslet kostar 6400 kr (inkl moms) mer per år. På 30 år blir det en merkostnad på nära kr (6400*12,40904). Eftersom pellets har bättre emissionsegenskaper kanske ett bidrag på kr kan vara rimligt. Vid 100% infriande av potentialen, att pannor blir pellets (scenario 3) år 2020, blir den statsfinansiella kostnaden 2,3 miljarder år Regionala styrmedel Kommuner med problem ska kunna utfärda lokala föreskrifter om utsläppskrav. Exempel på åtgärder för enskilda är installation av ackumulatortank, pelletsbrännare i gammal panna, byte från omodern panna till ny som klarar Boverkets utsläppskrav. Denna möjlighet skulle ske genom ett tillägg till FMVH 40 om. Ändringen har dock ännu inte kommit till stånd. I vilken utsträckning ett sådant tillägg skulle underlätta att klara miljömålet Frisk Luft är oklart då det inte är känt i vilken utsträckning möjligheten skulle kunna utnyttjas, dock kommer knappast utsläppskraven i takdirektivet att påverkas. 4 I dag kan man få statligt bidrag om man installerar en anordning för biobränsle. Bidraget uppgår till 30 % av arbets- och materialkostnaderna i stöd, dock högst kronor per bostadslägenhet. Om man byter ut direktverkande el mot biobränsleuppvärmning och installerar ett vattenburet värmesystem samt en anordning för biobränsle uppgår bidraget till 30 % av arbets- och materialkostnaderna i stöd, dock högst kronor per bostadslägenhet. Kraven innebär att biobränsleanordningens effekt ska styras av utomhustemperaturen och att bränslet ska matas in kontinuerligt och automatiskt. 32

34 9 Fördelningseffekter 9.1 Privatekonomiskt och statsfinansiellt Olika styrmedel får olika konsekvenser för bl.a. privatekonomin och för statsfinanserna. I tabell 28 nedan redovisas den privatekonomiska respektive statsfinansiella kostnaderna för de olika styrmedel vi diskuterat i kapitel 8. I beräkningarna förutsätts att styrmedlet leder till att hela potentialen i respektive åtgärdsscenario infrias. I verkligheten är det mer troligt att man med styrning kan realisera en del av åtgärdspotentialen. Tabell 28: Styrmedelskostnad milj. kr per år 2020 vid 100% infriande av åtgärdspotentialen. Scenario Styrmedel Privatekonomisk Statsfinansiell kostnad kostnad S1: Utskrotning Skrotningspremie av gamla pannor S2: Byte till Investeringsbidrag BBR-Pluskrav S3: Byte till pellets Investeringsbidrag Alla ovanstående scenarier Differentierad registeravgift S1: 1500 milj. kr + registeravgift på 390 kr/år S2: 90 milj. kr samt registerbonus på 200 kr per år S3: 730 milj. kr samt registerbonus på 500 kr 0 33

35 10 Känslighetsanalys De nya emissionsfaktorer som presenteras av SP 2007 minskar avsevärt tidigare osäkerheter om olika pannors emissionsegenskaper. Det är så pass stora skillnader mellan olika typer av pannors emissionsegenskaper att det ska till mycket stora förändringar i emissionsfaktorer för att det ska påverka rangordningen av åtgärdsscenarierna. Som ett räkneexempel ändrade vi emissionsfaktorerna för stoft för icke BBR-pannor från 265 mg/mj till 200 mg/mj, BBR- Baskrav från 160 till 200 mg/mj samt BBR-Pluskrav från 27 till 50 mg/mj. Resultatet blir då att scenario 2 och 4 fortfarande med marginal är samhällsekonomiskt lönsamt men scenario 1 blir mycket olönsamt och scenario 3 knappt lönsamt. Detta tyder på att den mest känsliga emissionsfaktorn är den för icke BBR-godkända pannor. Om utsläppen från dessa pannor skulle visa sig vara lägre än beräknat blir det svårare att räkna hem åtgärder. Om man antar att de som eldar med egen ved har egen skog och därmed har betydligt lägre kostnad för bränslet, antag en halverad kostnad, så blir den årliga merkostnaden för att investera i en pelletspanna jämfört med en BBR-Baskrav panna kr jämfört med kr då vedeldaren köper all ved. Detta innebär att scenario 3, rent privatekonomiskt, faller sämre ut. Totala privatekonomiska kostnaden år 2020 för det scenariot blir då 1 miljard kr jämfört med 764 miljoner kr. Pelletsalternativet faller då sämst ut privatekonomsikt då man tittar på kostnad per kg stoft. Det finns pannor på marknaden som inte är svanenmärkta men som uppfyller samma emissionskrav som en sådan. Av den anledningen har vi gjort ett räkneexempel där vi antar att merkostnaden för en BBR-Pluskrav panna endast består i att det krävs en större ackumulatortank. Den årliga merkostnaden för att köpa BBR- Pluskrav istället för BBR blir då bara c:a 250 kr jämfört med 430 kr. Totala kostnaden år 2020 för scenario 2 blir då 28 milj. kr jämfört med 50 milj. kr. Kostnaden per kg stoft sjunker då med 40% och scenario 2 framstår ännu klarare som det bästa alternativet. Det finns också osäkerheter i referensscenariot. Vi har i denna studie, med hjälp av olika källor, försökt göra en bedömning av hur stora utsläppen är i dag fördelat på olika typer av källor. Därefter bedöms hur antalet pannor av olika typ och användning av dessa förändras med tiden (se kapitel 4). Antaganden om hur många pannor som kommer att finnas i de olika klasserna i framtiden påverkar hur olika åtgärdsscenarier faller ut. 34

36 11 Referenser Bioenergi, VILLA, nr 2, 2001 Bioenergi VILLA nr 1, 2004 Bioenergi VILLA nr 4, 2005 Bioenergi VILLA, nr 1, 2006 Boverket, 2006, Regelsamling för byggande ETC Energitekniskt Centrum Piteå, Förstudie: Provningssystem för småskalig biobränsle eldning, Energimyndigheten P IVL Svenska Miljöinstitutet, SP Sveriges Provnings- och forskningsinstitut, SCB Statistiska Centralbyrån, 2006 Användningsmönster och emissioner från vedeldade lokaleldstäder i Sverige, Nordisk Miljömärkning, Svanmärkning av slutna eldstäder Naturvårdsverket, 2006, personlig kommunikation, Titus Kyrklund och Nanna Wikholm Råd & Rön på nätet, Vedpannor - Elda för renare luft, nr 9, november 2002 SIKA, 2005, Förslag till reviderade värderingar av trafikens utsläpp till luft, PM 2005:10 SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, TPS Termiska Processer, 2006, Fältstudie av metan och andra viktiga komponenter rån vedpannor SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, Kvantifiering och karakterisering av faktiska utsläpp från småskalig biobränsleeldning STEM och SCB, 2005, Energistatistik för småhus 2004, Statistiska meddelanden, EN 16 SM 0501, ISSN STEM, 2003, Småskalig Energimyndighetens analys och förslag till åtgärder, ER 23: STEM 2005:26, Pelletsbrännare för småhus 35

37 TPS Termiska Processer, SP Sveriges Provnings- och forskninginstitut, IVL Svenska Miljöinstitutet, ÄFAB Älvdalens fastbränsleteknik AB, 2007, Syntes och analys av emissionsfaktorer för småskalig biobränsleförbränning ÄFAB Älvdalens fastbränsleteknik AB, 2007, personlig kommunikation, Bengt- Erik Löfgren 36