FYSIOTERAPI. 15 högskolepoäng. Examinationsuppgift II

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FYSIOTERAPI. 15 högskolepoäng. Examinationsuppgift II"

Transkript

1 sjsju Sjukgymnastprogrammet Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Sjukgymnastprogrammet FYS 013, Fysioterapi fortsättningskurs II Nervsystemet och Rehabilitering 15 högskolepoäng Examinationsuppgift II HT 2011 Xxxx Xxxxxxxxx

2 Inledning Jag har under min praktik varit på strokeenheten på Kärnsjukhuset i Skövde. En avdelning där alla typer av stroke behandlas i akutskedet. Den här fallbeskrivningen syftar till att följa en patient för att reflektera kring och förankra mina metoder som sjukgymnast vid behandling av patienten. Jag valde min patient för att hon kom in under min första vecka på praktiken och jag gjorde anamnesen och undersökningarna. Hon var en tydlig träningspatient eftersom hon hade motorisk påverkan och var i behov av mycket sjukgymnastik. Jag skulle även kunna följa henne en längre tid. Beskrivning av patient -Anamnes Kvinna ca 75 år. Bor centralt i lägenhet på 3:e våningen. Hiss finns och det finns inga trappor hon måste klara. Tvättstuga finns på samma våning. Bor med sin dementa make, har två döttrar var av en bor nära och kommer ofta på besök. Har sedan tidigare diabetes och hypertoni. Kommer in då patienten upplevt svaghet i vänster arm och ben, kunde inte stå på benet. Hade lätt rotationsyrsel och huvudvärk. Kände även att mungipan hängde. Är normalt fysisk aktiv som tränar vattengympa en gång i veckan och sjunger i kör. Pensionär men förr arbetat i skobutik. Inte behövt någon hjälp i hemmet. Kört bil. Positiv till träning, glad och pratsam. -Undersökning 1:a undersökningen. Balans: Kan sitta på sängkanten utan stöd. Kan stå med stöd av en person. Förflyttningar: Sätter sig upp från liggande och tillbaka självständigt. Kan resa sig, trampa runt och sätta sig på en stol med stöd av en person. Har ej full knäkontroll. Koordination: Ataxi vänster vid finger näs test Muskelfunktion: Finner lätt pares i vänster arm och ben. Kan lyfta både armen och benet mot tyngdkraften och hålla kvar, men sjunker något med båda. Sensibilitet: Känner och lokaliserar ytlig beröring på samtliga extremiteter. Känner skillnad på vasst och trubbigt. Syn: Ingen blickpares, synfältbortfall eller visuell utsläckning. Kognitivt: Klar och vaken. Kan orientera sig. Tal: Patienten och anhöriga upplever talet som något sluddrigt. National Institutes of Health Stroke Skale (NIH): 4 poäng (max 42p, 0= u.a) Dagen efter sker en försämring, vilket leder till en ny undersökning som kommer att spela stor roll i fortsatt rehabilitering. Det visar sig att stroken är progressiv. 2:a undersökningen. Balans: Kan sitta på sängkant med tillsyn. Kan ej stå. Förflyttningar: Sätter sig upp på sängkant från liggande med stöd av en person. Låg förflyttning från säng till stol via stark sida med stöd av två personer. Muskelfunktion: Kan inte lyfta vänster armen mot tyngdkraften, men kan röra axeln ut med underlaget. Ingen funktion i armbåge och hand. Kan inte dorsalflektera vänster fot. Nedsatt styrka i höftflektion vänster ben. Kan hålla benet i 45 vinkel från underlaget i 10 sek men finner en sidoskillnad vid test av grov kraft. Även abduktion och adduktion höftled samt muskulatur runt knä är nedsatt. Ingen facialispares. Koordination: Ataxi går ej att påvisa till följd av pares. Sensibilitet: Nedsatt beröringskänsel vänster sida. Syn: Ingen blickpares, synfältbortfall eller visuell utsläckning. 1

3 Kognitivt: Klar och vaken. Kan orientera sig. Tal: Sluddrigt tal kvarstår NIH: 6 poäng (max 42p, 0= u.a) Modifierad Motor Assessment Scale Uppsala akademiska sjukhus 1995(M-MAS): 29poäng (max 55p, u.a) -Sjukgymnastisk bedömning Patienten kommer in med svaghet vänster sida. CT-blank. Stroken är progressiv. Svag vänster axel. Ingen funktion vänster armbåge och hand. Allmänt nedsatt styrka vänster ben. Nedsatt beröringskänsel vänster sida. Klar och adekvat. Kan sitta på sängkant med tillsyn, kan ej stå. Låg förflyttning från säng till stol via stark sida med stöd av två personer. Patienten bedöms vara i behov av förflyttningsträning, stimulering av viljemässig motorik vänster arm och ben. -Mål Kortsiktiga mål till: Vecka 2: Klara låga förflyttningar med hjälp av en person. Klara övre personlig vård. Vecka 3: Gå med ett hjälpmedel och stöd av två personer. Kunna ta av och på sig t-shirten. Vecka 4: Gå med hjälpmedel och stöd av två av personalen. Kunna ta av och på sig byxor. Vecka 5: Gå med rollator och tillsyn. Kunna laga enklare måltider. Vecka 6: Gå självständigt med rollator. Klara toabesök självständigt. Långsiktigt mål: Kunna återvända hem direkt efter vårdtiden på avdelningen. Ska då klara ADL självständigt och kunna laga lättare måltider i köket. Men eventuellt få hjälp med städning, tvättning och handla. Eventuella hjälpmedel. Beskrivning av de sjukgymnastiska åtgärderna Kroppsfunktionsnivå: Balansen var inte så påverkad, utan det var mest funktionen i benet som hindrade. För att bibehålla balansen tränade vi den till en början sittande. När vi kom upp i stående var det inga problem att stå still och utföra rörelser med armarna. Vi arbetade med understödsytan genom att förminska denna och tyngdöverföringar. Vi tränade belastning av armen i sittande, för att stimulera den viljemässiga motoriken och för att sedan kunna stötta på armen vid gång med hjälpmedel(1). Vi belastade även benen i stående, med fokus på stabilitet i knäled. Stående gjorde vi övningar för att öka styrkan och kontrollen på vänster ben. Vi tränade på nigningar, att abducera höft, flytta foten i olika riktningar och kliva upp på en stepbräda. När armen var helt paretisk tog jag ut rörelsen i armens alla riktningar, för att få rörelse, kontrakturprofylax och stimulering av känseln. Patienten fortsatte själv med beröring genom att massera armen. Hon tyckte att det kändes som armen vaknade till liv genom stimuleringen. För att finna muskelaktivering fortsatte vi med att hon fick försöka följa med i rörelsen och hjälpa till att pressa ner exempelvis underarmen mot pannan. Vi tränade isometriskt genom att försöka hålla armbågen några grader flekterad i liggande med axeln 90 flexion. Alltså några grader ifrån lodlinjen där det är som lättast. Detta gjorde vi även med andra muskelgrupper, både i övre och nedre extremitet. Det kunde vara en dag hon fann motoriken i en muskel och nästa dag fanns det inte någon aktivitet alls. Jag la då ett manuellt motstånd mot muskelns rörelseriktning och sa att hon skulle hålla emot. Då fann hon snabbt muskelaktiviteten igen. Strateginivå: 2

4 Den första tiden fanns inte tillräcklig muskelfunktion i axel för att hålla uppe armen, utan den hängde bara i strukturerna. Därför beslöts det att hon skulle använda en slynga, främst vid förflyttningarna. När axelfunktionen började komma tillbaka togs slyngan bort. Vid gången lindades foten i ett pronerat läge den första tiden för att dorsalflektionen saknades. Senare fick hon en dorsalskena att ha i skon för att minska snubbelrisken och öka stabiliteten. Vid övning av dorsalflexion tränade vi i liggande position med flexion i höft och knä för att lättare finna denna(1). Till en början satt patienten i rullstol, men sparkade sig själv framåt. Detta för att få en känsla av självständighet och samtidigt aktivera musklerna i de nedre extremiteterna. För att få träna belastning och balans stod vi i barren, där vi sedan fortsatte med gången. Barren gav ett stöd och en säkerhet för både sjukgymnast och patient(2). Vi gick sedan över till att använda en rollator vid gången med bälte och stöd av två personer. Den starka armen kompenserade den svagare armen när den var helt paretisk. När musklerna kom igång visade det sig att hon hade en utsläckning. När hon försökte utföra en rörelse med båda armarna tog den starka armen över helt. Hon var inte medveten om till en början utan fortsatte att bara arbeta med den starka armen trots att hon började finna motorik i den svaga. Det gjorde att jag ofta fick påminna henne om att inte använda den starka armen för mycket. Hon kom själv på lösningen att sitta på den starka handen när hon skulle träna den svagare. Då tyckte hon själv att det var lättare att fokusera på den svagare. Det blev en form av CIterapi fast i väldigt låg utsträckning. Hon hade haft stor nytta av en riktig CI-terapi behandling om möjligheten hade funnits(3). Aktivitets nivå: För att klara sig i hemmet behövde hon träning på vardagliga aktiviteter. Uppgiftspecifik träning har visat sig förbättrar den specifika uppgiften eller aktiviteten(4). Därför har vi bland annat tränat förflyttningar, köra rullstol, handen till munnen, gång, toalettbesök, öppna dörrar, flytta med saker och så vidare. Hon deltog aktivt på sittgymnastiken på avdelningen två gånger i veckan med stöd av en person. Beskrivning av behandlingsrelationen och ditt professionella förhållningssätt Dagen då patienten försämrats blev hon väldigt ledsen när hon berättade att hennes barnbarn ringt. Hon hade varit tvungen att säga att hon hade blivit sjukare och inte kunde prata. De första dagarna var hon självklart ledsen för vad som hade hänt, men hon visste hela tiden att träningen var viktig för hennes återhämtning och hon var positivt inställd till den. Det var mest tankar om hur allt fungerade hemma med den demente maken. Hon var väldigt aktiv och ringde mycket för att ordna allt runtomkring honom. Hennes döttrar var till stor hjälp när de skötte kontakten med maken och lugnade patienten. Oron byttes mot mottot att allt löser sig. Hon var inte rädd för förändringar och började prata om allt de skulle slänga ut i hemmet för att underlätta hennes hemgång. I början visade hon inte armen någon respekt utan slängde med den, jag fick ofta påminna henne om att vara försiktig. När jag kände en liten muskelaktivering i armen några dagar efter insjuknandet fylldes jag av glädje att den faktiskt fungerade. Patienten blev inte riktigt lika glad. Hon såg allt hon inte kunde och jag såg de framsteg hon gjorde. Hon tänkte på hur hon hade varit innan insjuknandet och jag tänkte på hur hon varit som sämst. Det var första gången jag fick vara med att känna den första motoriska aktiviteten efter en pares. Jag var lite exalterad, men fick lägga band på mig då jag upptäckte att hon inte reagerade på samma sätt. Jag fick istället uppmuntra henne samtidigt som det var lite svårt att dölja glädjen. När vis 3

5 senare talades vid trodde hon inte att hon skulle kunna gå ingen och att armen skulle vara paretisk livet ut. Jag vet inte om hon kom till insikt eller accepterade situationen. Men när hon senare gjorde framsteg blev hon väldigt glad. Hon kunde sitta på sängen och vänta på mig för att få berätta att hon kunde tvätta den starka armen med den svaga. Vi fick en väldigt fin kontakt och dagen jag slutade praktiken började hon gråta. Jag blev så rörd att jag inte heller kunde hålla tårarna tillbaka. Motoriska inlärningsprinciper För att patienten ska få feedback från sig själv använde jag mig av en spegel. Genom att patienten ser sig själv utföra rörelsen kan hon se, reflektera och eventuellt ändra på rörelsemönstret även utan min verbala guidning. Jag frågade patienten hur det kändes och gav lite ledande frågor till att fokusera på en viss kroppsdel. När jag gav patienten en ny övning väntade jag med att ge råd. Det gjorde jag för att se hur patienten själv försökte lösa problemet, något som jag senare skulle kunna använda som utvärdering. Patienten vände sig i sängen genom att dra sig runt och att hålla i sängstaketet. Den svaga armen blev då kvar. Sedan pratade vi och kom fram till en bättre lösning. Men patienten får ju inte utsätta sig för fara, då måste jag ingripa med verbal guidning eller fysisk stöttning. Mycket fokus låg på gångträning, men för att komma dit fick vi dela upp aktiviteten i mindre delar. Vi startade med tyngdöverföring i stående och gick vidare med flytta fötterna fram och tillbaka. När vi kom så långt gick vi med gåbord eller rollator direkt efter för att fokusera på de delar vi tränat. På så sätt blir träningen ändå uppgifts specifik. Patienten gillade själv en viss axelövning och kände att hon blev rörligare efter den, så vi började ofta vårt träningspass med just den övningen. Jag lade upp träningarna genom att varva gångträning och stående övningar med några armövningar i sittande eller liggande. Genom att patienten även deltog i sittgymnastik fick hon en mer varierad träning. För att få en optimal träning ville jag lägga en nivå som inte var för lätt men inte heller för svår. Det handlade om att läsa av vart patienten var just den dagen och att vara flexibel. Om det gick lite sämre efter helgen gick vi tillbaka något steg och repeterade tidigare övningar. På avdelningen fanns det ett träningsrum där både sjukgymnaster och arbetsterapeuter höll till. Ofta blev det väldigt rörigt när det var många där samtidigt. Då valde jag att utföra träningarna på andra platser som var lite lugnare. Vi gick utanför avdelningen och gå tränade, där fanns det även räcken som vi kunde stå träna vid. Jag tog även med träningsredskap dit. Beskrivning av utvärdering och behandlingsresultat NIH är ett neurologiskt test. Det används rutinmässigt på alla patienter som kommer in på avdelningen och utförs främst av sjukgymnasterna. Testet ger en snabb överblick vad som påverkats och kan utvisa om patienten blir bättre eller sämre. Detta används även aktivt, var 15:e minut i början av en trombolysbehandling. Testet innefattar 11 moment där vardera kan ge 0-4. Totalpoängsättningen är mellan 0-42, där 0 är bäst. Se bilaga 1. M-MAS, är ett test som består av 8 moment var av vardera kan ge 0-5 poäng och riktar in sig på kroppsfunktion, förflyttningsförmåga, kroppsstruktur och motorisk funktion. Totalpoängsättningen är mellan 0-55, där 55 är bäst. Se bilaga 2. Patienten hade 6 poäng vid den andra mätningen av NIH. Detta test gjordes om varje vecka och vecka fem hade hon 1 poäng. Eftersom testet är så grovt och brett så ger inte den motoriska nedsättningen många poäng trotts att den är kraftig. Efter fem veckor hade 4

6 patienten gått från att ha haft 29 poäng till att få 45 poäng på M-MAS. Detta test gjordes också varje vecka. Mellan varje poäng i det här testet är det väldigt stora hopp. Trots att patienten hade gått från att inte ha någon muskelaktivering i armen till att kunna röra armen mot underlaget fick hon ändå bara 0 poäng. Detta visar sig även i de andra momenten. M- MAS är utformat på samma sätt som den sjukgymnastiska behandlingen skulle kunna gå till. Det leder till att vi i vissa fall tränat på momenten i testet och skulle kunna ha betydelse för resultatet, eftersom patienten blir bra på det som tränas. När jag slutade på avdelningen hade patienten uppfyllt alla mål och skulle veckan efter åka hem. Samma dag bedömdes hon klara att gå självsändigt med rollatorn. Vid vårdplaneringen fick hon de resurser i hemmet som hon förväntade sig. Etiska ställningstaganden Under min första vecka var jag med en sjukgymnast på en bedömning på en nyinkommen patient. Hon hade utländsk bakgrund och kom till Sverige för ca 20 år sedan. Det var klara kommunikationsproblem då kvinnan inte talade svenska. Hon kunde säga några ord på svenska men försökte för det mesta göra sig förstådd på sitt modersmål. Vid bedömningen fanns kvinnans son med som tolk. Det var svårt att få en bra bild av hur hon var innan hon fick sin stroke och hur hon själv upplevde situationen. Sjukgymnasten som gjorde bedömningen pratade inte till patienten utan tittade på mig, vilket jag reagerade starkt på. Kvinnan blev en träningspatient som låg kvar på avdelningen en längre tid. Jag trodde hela tiden att hon förstod mer svenska än vad som framkom, även om hon själv inte kunde uttrycka sig i språket. Så varje gång jag var hos henne var jag noga med att ha ögonkontakt när jag talade till henne. Det märktes tydligt att hon gillade det. Vi fick väldigt bra kontakt, även om vi inte förstod varandras verbala språk kunde vi kommunicera med kroppsspråket. Det visade sig senare att det gick som bäst vid träningarna när jag var med. Reflektion Vi lär oss att hjärnan återhämtar sig bättre i en stimulerande miljö, men väl i praktiken på sjukhusen är allt sterilt och grått. Under praktiken hade jag velat ta med mina patienter ut, men det fanns inte tid. Då är frågan om det kanske är lika viktigt att patienterna kommer ut som själva träningen. Anhöriga skulle kanske uppmuntras att gå ut med patienterna om det fanns möjlighet. Det känns som den här frågan berör oss sjukgymnaster och det kanske är vår yrkeskategori som är skyldiga att lyfta fram det här. Bara det att komma ut och få frisk luft hade nog i många fall gjort patienten friskare och gladare. Sen att avdelningarnas utseende inte är stimulerande får nog lyftas till höge chefer, men det är nog viktigt att vi slår ett slag för det. Vi vet att intensiv träning i den första tiden är mycket viktig för återhämtningen efter en stroke. Eftersom jag var på en akut avdelning fick jag se patienter komma direkt från ambulansen och var med i det första skedet. Men efter vårdtiden på avdelningen ska patienterna slussas ut till kommunerna som får ansvaret. När jag var med vid vårdplaneringarna fick jag veta att patienter i vissa kommuner går från en intensiv träningsperiod på sjukhuset till att hemtjänsten ska sköta träningen i hemmet. Det var svårt och jobbigt att se patienter skickas hem som inte kommer får tillräckligt med hjälp med träningen. Men kanske ännu värre var att veta att med fortsatt intensiv träning skulle dessa patienter i framtiden kunna klara sig själva. Det blev en etisk strid mellan läkare och kommunen där patienterna hamnade i kläm. Jag blev väldigt imponerad över läkarens engagemang i patienternas fortsatta rehabilitering. De kunde inte ha kvar patienterna på avdelningen bara för träningen skull och för att kommunerna inte tog sitt ansvar. Det är 5

7 skamligt att det ska spela roll i vilken kommun patienten bor om han eller hon ska bli optimalt rehabiliterad. Referenser 1. Carr JH, Shepherd RB. A motor relerning programme for stroke. 2 nd ed. London: Heinemann Medical Books; Kompendium 2010 Nilsson L, Lehmann, Linder A. 2. Widén Kolmqvist L, Von Koch L. Sjukgymnastik vid stroke. I: Höök O. red. Rehabiliteringsmedicin. Stockholm: Liber; s Lindmark B, Lindberg P, Borg J. Motorik. I: Borg J, Gerdle B, Grimby, Stibrant Sunnhagen K. red. Rehabiliteringsmedicin, teori och praktik. Denmark. Studentlitteratur; s Blomstrand C, Stigbrant Sunnhagen K. Stroke. I: Borg J, Gerdle B, Grimby, Stibrant Sunnhagen K. red. Rehabiliteringsmedicin, teori och praktik. Denmark. Studentlitteratur; s

8 7

9 8

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Länskliniken Ortopedi Gällivare sjukhus 0970-148 80 Piteå älvdals sjukhus 0911-755 42 Sunderby sjukhus 0920-28 39 91 Patientinformation om Din operation efter höftfraktur Du har opererats för: Datum.Operatör.

Läs mer

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.

Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt. Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar

Läs mer

Uppvärmning. Stretching

Uppvärmning. Stretching Stretching 1 Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Stretching. Nedvarvning. Stretching

Stretching. Nedvarvning. Stretching Stretching Fotbollsspelare har i allmänhet mindre rörlighet än icke fotbolls spelande människor. Detta är tyvärr väl dokumenterat. Detta kan hindras av stretching. Stretching är dessutom skadeförebyggande.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM

PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM PATIENTFALL INDIVIDUELL PLAN FÖR BRUKARE/PATIENTER INOM OMSORG, REHABILITERING OCH VÅRD Enl. ICF med fokus på Multidiscipliner bedömning och praktisk tillämpning ReArb Institutet Boden-Luleå Werner Jäger

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Håkan - En förebild i möjligheter.

Håkan - En förebild i möjligheter. Text: Hilda Zollitsch Grill, Fysioterapi Nr 1/2006 (avskriven av Håkan Svensson) Håkan - En förebild i möjligheter. Med envishet och beslutsamhet kommer man långt. Det vet Håkan Svensson från Gävle, sjukgymnaststudent

Läs mer

ditt Träningsprogram: Uppvärmning

ditt Träningsprogram: Uppvärmning ditt Träningsprogram: Uppvärmning SÅ SKA DU TRÄNA: Träna 3 gånger i veckan, t ex måndag, onsdag och fredag, och låt kroppen återhämta sig en dag innan nästa pass. Varje träningspass består av uppvärmning

Läs mer

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik

Läs mer

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes!

Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Konsten att vårda ligger i våra händer. Se den Du vårdar och gå patienten till mötes! Att ge av sin tid är att vårda Min erfarenhet av beröringens och bemötandets betydelse i vården grundar sig på mitt

Läs mer

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge

Information till patient med bakre höftprotesluxation. - höften har hoppat ur läge Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Fredrik Röding Öl Godkänd: Anders Sundelin, Länschef Ortopedi Datum 20090601 Information till patient med bakre höftprotesluxation - höften har hoppat ur läge När Din höftled

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Information om rehabilitering och hjälpmedel

Information om rehabilitering och hjälpmedel Information om rehabilitering och hjälpmedel Välkommen till Gällivare Kommun! Du kommer att jobba med våra boende inom äldreomsorg, handikappomsorg eller psykiatri. Vad kul att du vill göra det! Här kommer

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast Håll dig på benen En föreläsning om fallprevention Karin Green Leg Sjukgymnast Vad är balans? Förmågan att kontrollera kroppen i upprest ställning så att den befinner sig i jämvikt Sammansatt funktion

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled

Information av arbetsterapeut och sjukgymnast till dig som ska få en ny höftled Sjukgymnast & arbetsterapeut tjänstgörande vid Ortopedklinken NLL Ansvarig för uppdatering; Kristina Larsson, Birgitta Frohm Godkänd av Anders Sundelin/Verksamhetschef Ortopedi Uppdaterad 2007-06-20 Information

Läs mer

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor men är bra skadeförebyggande träning för alla ungdomar.

Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor men är bra skadeförebyggande träning för alla ungdomar. KNÄKONTROLL-FOTBOLL Knäkontrollprogrammet är speciellt framtaget för flickor men är bra skadeförebyggande träning för alla ungdomar. Var noggranna när ni gör övningarna. Det som står med kursiv stil är

Läs mer

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning

Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning Genomförandeplan Exempel på en genomförandeplan som utgår från exempelutredning 1. Lärande och tillämpa kunskap, allmänna uppgifter och krav, kommunikation Att fatta beslut, stödjande/ tränande insats

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Träningssplan: vecka 7-12

Träningssplan: vecka 7-12 Träningssplan: vecka 7-12 Här följer ett mer avancerat träningspass för när du har byggt din styrka med introduktionspasset. Som tidigare kan du träna när och var du vill, och denna gång fokuserar vi på

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har fått en höftprotes. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:...

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten

Rädda hjärnan Ambulansverksamheten Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

Vårt arbete med brukarna

Vårt arbete med brukarna Kompletterande övning: Vårt arbete // Situationer i vardagen Dilemman och konfliktsituationer Samtalsledarmaterial Vårt arbete med brukarna Ditt sätt att bemöta brukarna Du arbetar hos pensionären Maria

Läs mer

Skruttans badträning

Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttans badträning Skruttan, flickan med en mage som luras. En saga om och för barn med Prader-Willi syndrom. Skruttan måste varje vecka gå till sjukhuset för att träna i den stora

Läs mer

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 3 pass i veckan för att just

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson

FÖRFLYTTNING. Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson FÖRFLYTTNING Sammanställt 2014-10-16 av Cecilia Bawelin & Elin Gustafsson Högre upp i säng: Vårdtagare som endast behöver muntlig guidning. Användbara hjälpmedel; glidlakan, ev. antiglid och ev. glidtunnel

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik

Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden

Information till Dig som ska få en knäledsprotes. Den friska knäleden Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Tomas Isaksson öl Godkänd:Anders Sundelin Datum:20090601 Information till Dig som ska få en knäledsprotes Den friska knäleden I knäleden möts tre ben; lårbenet, underbenet

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Teknik- & balansövningar på vattnet

Teknik- & balansövningar på vattnet SKF Resursteam presenterar Övningar från Lekande Kanot Teknik- & balansövningar på vattnet Resetta Bryta sitt eget paddelmönster för att öka möjligheten att pröva nytt. Öka förmågan att ta ut svängarna

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper

Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Förflyttningskunskap och arbetsprinciper Arbetsprinciper vid förflyttningar Ta reda på patientens förutsättningar Planera förflyttningen (t ex behov hjälpmedel, antal hjälpare, vem som ska ge instruktioner)

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning

t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning 99 V.min Uppvärmning t.ex. på morgonen, på dagen eller inför löpträning Till Högskolan i Halmstad Uppvärmning inför ett träningspass - kombinera styrka, balans och rörlighet Förutsättningar Förarbete Egenkontroll

Läs mer

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig

Läs mer

Hässleholms sjukhusorganisation

Hässleholms sjukhusorganisation Hässleholms sjukhusorganisation närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Axelledsluxation Patientinformation Till dig som ska opereras för axelledsluxation Innehåll Axelleden 3 Operation 4-5 Smärtlindring

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Självtest benstyrka ungdom

Självtest benstyrka ungdom Självtest benstyrka ungdom 2 Maximalt klivhöjdstest Testa benstyrkan självtest och tips på styrkeövningar Forskning har visat att en hög benstyrka och god konditionsnivå, daglig fysisk aktivitet och ett

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen

Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Det är lättare att lura hjärnan än kroppen Från mivida 2013-03-12 15:18 Susanne Wolmesjö vill ha mer rörelse i skolan. Men hon tänker inte i första hand på extra idrotts- eller friskvårdstimmar. Nej, hon

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå

FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet FYSIOTERAPI Fortsättningskurs III Grundnivå Verksamhetsförlagd utbildning inom öppenvård FYS 015:4 Uppgift 3 Professionellt förhållningssätt

Läs mer

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1 Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI

Pausa dig. Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Pausa dig Ett rörelsepausprogram från Friskvården KI Detta material är ett komplement till det webbaserade rörelsepausprogrammet och kan med fördel användas vid rörelsepaus i grupp eller som underlag för

Läs mer

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh

VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 2011. Av: Britta Agardh VIKTMANSCHETTER PROJETARBETE 11 Av: Britta Agardh INNEHÅLLSFÖRTECKNING: BAKGRUND 2 PROBLEMDISKUSSION 2 SYFTE 3 HYPOTES 3 EXKLUSIONSKRITERIER 3 METOD 4 RESULTATREDOVISNING 5 SLUTSATSER 44 BILAGA 1 46 1

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION

HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION HÖFTLEDSPROTES PATIENTINFORMATION Inläggningsdatum: kl. Måldatum hemgång: INFÖR OPERATIONEN Inför din planerade operation kommer du på ett eller två besök hos planeringssköterska eller läkare för samtal,

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik

2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser

Läs mer

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( )

RAS projektet ReAktivering i Samverkan ( ) RAS projektet ReAktivering i Samverkan (2014-2017) Riksstroke, Jämtland 400 drabbas av stroke, 300 överlever Medelålder 75 år 25 % förvärvsarbetar 25 % beroende i PADL (dusch, toabesök, matning) 75 % över

Läs mer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,

Läs mer

Fysträning 2011. Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka

Fysträning 2011. Individuella träningspass under Juli månad. 3 träningspass per vecka Växla mellan passen. Kondition / benstyrka Individuella träningspass under Juli månad 1 Mängd: Längd: Pass 1: 3 träningspass per vecka Växla mellan passen 90 minuter Kondition / benstyrka Uppvärmning - 15 minuter löpning 70% fart Tänjningar framför

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

EN GERIATRISK REHABILITERINGSAVDELNING ETT ARBETSMATERIAL

EN GERIATRISK REHABILITERINGSAVDELNING ETT ARBETSMATERIAL EN GERIATRISK REHABILITERINGSAVDELNING ETT ARBETSMATERIAL Patientfall hämtade från en geriatrisk rehabiliteringsavdelning att använda som studiematerial/underlag för seminarium. Du kan nu inventera dina

Läs mer

Virus på balansnerven (vestibularisneurit)

Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Patientinformation Virus på balansnerven (vestibularisneurit) Hur yttrar yrseln sig? De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta

Läs mer

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6

Innehåll. Introduktion 4. Grundprinciper för gummibandsträning 5. Uppvärmning 6 Innehåll Introduktion 4 Grundprinciper för gummibandsträning 5 Uppvärmning 6 Allmänna träningsprogram 10 nivå 1.1 11 nivå 1.2 16 nivå 2.1 21 nivå 2.2 24 nivå 3 28 Kontorsprogram 33 nivå 1.1 34 nivå 1.2

Läs mer

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Introduktion Vem är Gill Asplin? Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen.

Ursprunglig ansökan Greta Andersson ansöker om särskilt boende enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen. EXEMPELUTREDNING UTBILDNING SÄRSKILT BOENDE Läs hela utredningen men det som ligger till grund för genomförandeplanen börjar efter rubriken behov i den dagliga livsföringen. De livsområden som brukaren

Läs mer

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet

Självtest benstyrka. För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet Självtest benstyrka För dig som har en kronisk sjukdom och vill förbättra din hälsa och livskvalitet Självtest benstyrka En hög benstyrka och en god benfunktion eftersträvas vid behandling av våra vanliga

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer