På jakt efter nya biomarkörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "På jakt efter nya biomarkörer"

Transkript

1 f o r s k n i n g i n n o v a t i o n t i l l v ä x t #3 juni 2007 nytt Maximal styrka i minimal motor Energiforskning som erövrar havets krafter Miljöforskning kräver systemtänkande På jakt efter nya biomarkörer

2 ledare innehåll # Lena Gustafsson, vice generaldirektör, och Per Eriksson, generaldirektör för VINNOVA. Foto: Victor Brott Sid 6 Sid 15 Viktigt att kunna mäta resultatet av FoU-satsningar att kunna mäta resultaten av investeringar som görs i forskning och utveckling (FoU) blir allt viktigare. Inte minst måste staten kunna visa på kopplingen mellan de satsningar som görs på FoU och den effekt de har på både samhälle och näringsliv för att kunna motivera fortsatta och/eller ökade satsningar. För VINNOVA är detta en viktig del av verksamheten och vi har genomfört ett par mycket genomgående effektanalyser av några av våra satsningar för att se vilka långsiktiga effekter de åstadkommit. Senast var det en effektanalys inom området fordons- och trafiksäkerhetsområdet. Bara i Sverige kostar trafikolyckor samhället cirka 30 miljarder kronor per år (2005). Det ligger alltså stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster i ökad trafiksäkerhet. i den rapport som beskrivs närmare på annan plats i tidningen är effekterna av de offentliga medel som satsats via VINNOVA och dess föregångare samt Programrådet för fordonsforskning (PFF) att forskningen bidragit till att Sverige årligen sparar liv. Det motsvarar ett värde på cirka 8 miljarder kronor och förebygger många såväl svåra som lättare skador i trafiken. Totalt har de offentliga finansiärerna satsat 440 miljoner kronor under åren vilket innebär en mycket god utdelning på investerade medel för staten i sparat mänskligt lidande och sparade samhällsresurser. Men, två effektanalyser per år räcker inte. Vi måste jobba på en bredare front, mäta både kortsiktiga och långsiktiga resultat och effekter. VINNOVA satsar därför nu stort på att bygga upp en ökad verksamhet och kompetens för att ännu bättre kunna följa de investeringar och satsningar som görs på FoU inom våra områden. Detta för att både kunna välja satsningar som ger stora effekter och för att vägleda kommande beslut för svenska nysatsningar på FoU. Här gäller det även att se samspelet mellan de offentliga och privata satsningarna på FoU. Sverige har en mycket stor andel privat FoU, där en större del går till utveckling och en mindre till forskning. Samspelet mellan mer långsiktiga satsningar på behovsmotiverad forskning med statlig finansiering och den forskning och utveckling som sker i näringslivet måste bli ännu bättre framöver. Genom att bättre förstå och mäta effekterna av våra satsningar kan vi nå längre och nå en bredare förståelse i samhället för betydelsen av investering i FoU. Sid 12 nyheter 3 tema 6 Letar biomarkörer i jakten på gåtan kring ALS, Alzheimers sjukdom och Parkinson innovation 10 Minimal motor med maximala möjligheter fokus 11 FaxénLaboratoriet bakom revolution i papperstillverkningen fokus 12 Strukturfonder öppnar för stöd till FoU krönika 14 Miljöfrågan mycket större än en klimatfråga porträttet 15 Leder vågad satsning i Skagerrak fokus 18 Chefen måste börja med sig själv REDAKTION ansvarig utgivare: per eriksson redaktör: Krystyna Nilsson skribenter: Tomas Eriksson, Catharina Bergsten, Krystyna Nilsson adress: telefon: utkommer: sex nummer per år prenumeration: grafisk form: ETC layout & repro: ETC tryck: Elanders Berlings AB, 2007 issn: omslagsfoto: melker dahlstrand

3 nyheter Svensk fordonsforskning sparar tusentals liv Sverige har under de senaste femtio åren storsatsat på fordons- och trafiksäkerhetsforskning, främst genom VINNOVA och Vägverket. Detta har enligt en ny VINNOVA-rapport sparat både tusentals liv och miljardtals kronor. Samtidigt har svensk fordonsindustris konkurrenskraft stärkts. Trafikolyckor är ett stort samhällsproblem. Enligt WHOs bedömning blir de det tredje största hälsoproblemet år I dagsläget omkommer 1-1,5 miljoner människor varje år i trafiken i världen. Därtill kommer alla de som skadas i trafiken. Bara i Sverige kostar trafikolyckor samhället cirka 30 miljarder kronor per år (2005). Det ligger alltså stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster i ökad trafiksäkerhet. Rapporten Effekter av den svenska trafiksäkerhetsforskningen har analyserat effekterna av de offentliga medel som satsats via VINNO- VA och dess föregångare samt Programrådet för fordonsforskning (PFF). Resultaten visar att forskningen bidragit till att Sverige årligen sparar 481 liv, som motsvarar ett värde av 8,4 miljarder kronor, och förebygger många såväl svåra som lätta skador i trafiken. Totalt har de offentliga finansiärerna satsat 440 miljoner kronor under åren Merparten av medlen har gått till fyra forskningsmiljöer som kompletterat varandra på ett värdefullt sätt. Chalmers har inriktat sig på säkerhetssystem för fordon, Lunds tekniska högskola på trafikmiljön i tätorter, Uppsala universitet på trafikanters beteenden medan VTI har en bred verksamhet, varav cirka 40 procent avser trafiksäkerhet. Studien visar även att fordons- och trafiksäkerhetsforskningen har bidragit till att svensk fordonsindustri, med underleverantörer som till exempel Autoliv, har utvecklat en rad säkerhetsprodukter som har stärkt företagens konkurrenskraft. Den svenska forskningen ligger på en internationellt sett Svensk forskning inom trafik- och fordonssäkerhet sparar tusentals liv och miljarder kronor, enligt en ny VINNOVA-rapport. Foto: Vägverket hög akademisk nivå. Den offentliga finansieringen har säkrat ett långvarigt samarbete mellan forskare och användare. Den bakåtvända bilbarnstolen visar till exempel hur en innovation kan revolutionera samhället. Fordonsindustrins, trafikmyndigheternas och försäkringsbranschens gemensamma koncept den svenska bilbarnstolskulturen hade stor betydelse för att skydda barn i trafiken. Den starka kopplingen till fordonsindustrin innebar att bilbarnstolarna kunde börja produceras snabbt. Kopplingen till myndigheter och organisationer bidrog till att lagar och andra åtgärder kunde påskynda användningen. För att ytterligare stärka Sveriges ledande position inom fordons- och trafiksäkerhetsområdet fördjupar nu Vägverket och VINNOVA sitt samarbete i gemensamma FoUprogram och FoU-projekt. Detta ska bidra till både ökad trafiksäkerhet och till ökad konkurrenskraft för svensk fordonsindustri med underleverantörer. Analysen har gjorts av Transportøkonomisk institutt (TØI) och Møreforskning Molde (MFM) i Norge. D För mer information Nya EU-initiativ inom IT och läkemedel EU-kommissionen vill få fart på samarbetet mellan offentlig forskning och privata investeringar och har nyligen presenterat två initiativ till strategiska samarbeten inom IT och läkemedel, så kallade Joint Technology Initiatives. Tanken är att samla näringslivets, medlemsstaternas och kommissionens resurser i riktade forskningsprogram. Det ena initiativet, ARTEMIS, handlar om de inbyggda IT-system som i dag styr allt ifrån bilar, flygplan och telefoner till fabriker, tvättmaskiner och TV-apparater. ARTEMIS beräknas kosta 2,7 miljarder euro under EU:s nuvarande forskningsprogram. Av detta väntas 60 procent komma från näringslivet, 410 miljoner euro från kommissionen och 800 miljoner från medlemsländerna. Det andra initiativet, Innovativa läkemedel, gäller utveckling av ny kunskap och metoder för att utveckla bättre och säkrare läkemedel. Programmet kommer att ha 2 miljarder euro att investera under sju år. EU bidrar med 1 miljard som uteslutande går till små och medelstora företag och universitet för forskning som kan utnyttjas av läkemedelssektorn. Under början av 2008 väntas EU-kommissionen komma med ytterligare initiativ till tekniksamarbeten, bland annat inom nanoteknologi, ren luft och väte och bränsleceller.

4 nyheter Miljarder fattas till enprocentmål för civil statlig FoU Det saknas åtta miljarder kronor för att målet om att en procent av BNP ska gå till statligt finansierad civil FoU ska uppnås. Det visar ny statistik från SCB som VINNOVA bearbetat. År 2003 framförde VINNOVA tillsammans med Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Sveriges universitets- och högskoleförbund, IVA och Kungliga Vetenskapsakademien att målet för den statliga civila forskningsfinansieringen borde sättas till en procent av BNP. Nyligen publicerad statistik från SCB, baserad på en analys av budgetpropositionen 2007, visar att det för innevarande år saknas åtta miljarder kronor för att målet om en procent i statligt finansierad civil FoU ska uppnås. År 2007 uppgick svenska statens FoU-finansiering, enligt budgetpropositionen, till 24,7 miljarder kronor. I löpande VINNOVAs generaldirektör Per Eriksson är en stark förespråkare för att en procent av BNP ska gå till civil forskning och utveckling. priser innebär det en oförändrad nivå jämfört med Inkluderas även prognosen för FoU-finansieringen från de sju forskningsstiftelserna, som skapades av löntagarfondsmedel, uppgår den totala FoU-finansieringen till 26,2 miljarder år Jämfört med 2006 års nivå innebär det i löpande priser en minskning med cirka 200 miljoner kronor. Omräknat i termer av BNP (baserat på prognos om BNP år 2007 från Konjunkturinstitutet) innebär det att statens totala forskningsfinansiering, inklusive de offentliga forskningsstiftelserna, uppgår till 0,87 procent av BNP. Detta kan jämföras med 2006 års siffra som uppgick till 0,93 procent Den civila statliga forskningsfinansieringen, bestående av de direkta statsanslagen, forskningsfinansiering från forskningsråd och andra myndigheter (till exempel VINNOVA) uppgick 2007 till 20,6 miljarder vilket motsvarar 0,69 procent av BNP. De av löntagarfondsmedel inrättade forskningsstiftelserna beräknas finansiera forskning för cirka 1,5 miljarder 2007, vilket motsvarar 0,05 procent av BNP. Den civila statliga FoU-finansieringen inklusive de offentliga forskningsstiftelserna beräknas för 2007 uppgå till 22,2 miljarder, motsvarande 0,74 procent av BNP. Den försvarsmotiverade statliga forskningen uppgick till drygt 4 miljarder, eller cirka 0,13 procent av BNP år Baserat på Konjunkturinstitutets prognos för BNP år 2007 utgör en procent av BNP cirka 30,1 miljarder kronor. En jämförelse mellan denna siffra och den budgeterade statliga civila FoU-finansieringen (inklusive forskningsstiftelserna) visar att det krävs ett tillskott på åtta miljarder kronor för att enprocentmålet ska uppnås. Exkluderas finansieringen från de offentliga forskningsstiftelserna fattas cirka 9,5 miljarder kronor. D För mer information Stora Teknikpriset till litet chip Ett litet chip med en miljon styrbara speglar får VINNOVAs och Ny Tekniks Stora Teknikpriset Torbjörn Sandström belönas för sina innovationer i Täbyföretaget Micronics världsledande laserskrivare. Utbildningsminister Lars Leijonborg överlämnade priset, kronor under Teknik-SM som avgjordes i Stockholm. Juryns motivering lyder: Torbjörn Sandström är pappa till ett stort antal av innovationerna bakom Micronics världsunika laserritare. Genombrottet inom halvledarindustrin baseras på ännu en innovation, ett chip med en miljon individuellt styrda mikrospeglar. Innovationerna ligger utanför traditionella svenska teknikområden och bakom framgångarna ligger också stor skicklighet i att hantera ett högt tekniskt risktagande. Det är tredje året som Ny Teknik och VINNOVA delar ut Stora Teknikpriset. Priset på Torbjörn Sandström belönades med Stora Teknikpriset Foto: Camilla Svensk kronor går till personer bakom tekniska genombrott och lönsamma innovationer.

5 nyheter 39 nya Forska&Väx-företag I årets enda utlysningomgång av VINNOVA-programmet Forska&Väx får 39 småföretag sammanlagt 50,5 miljoner kronor i finansiering till sina FoU-satsningar. Sammanlagt hade 366 företag sökt över 600 miljoner kronor. Det är en genomgående hög kvalitet på FoU-projekten och vi har också kunna skönja en trend mot områdena miljö och hälsa bland ansökningarna. I denna omgång har vi dessutom glädjande nog sett en ökad andel företag som befinner sig i genomförandefasen, berättar programledaren Helen Andréasson. I Forska&Väx kan företag söka finansiering för tre typer av erbjudande: genomförande av FoU-projekt, förstudie inför FoU-projekt samt behovsidentifiering inför FoU-projekt. Eftersom finansiering saknades för 2007 i regeringens vårproposition genomförs nästa utlysning av Forska&Väx först sent under våren Därefter planeras två utlysningar per år från och med Årets 50 miljoner har tillkommit genom en omprioritering av VINNOVAs budget. Läs mer om programmet och de finansierade företagen på Weda Poolcleaner i Södertälje har fått drygt 1,5 miljoner för att ta fram en ny bottensugare till pooler. Storsatsning på nytt gruvforskningsprogram VINNOVA och svensk gruvindustri, genom Stiftelsen Mineralindustrins Teknikutveckling (MITU), har slutit avtal om ett nytt gruvforskningsprogram. Satsningen ska stärka den svenska gruvindustrins teknikledande position och konkurrenskraft samt säkra framtida kompetensförsörjning. Under fem år satsas minst 100 miljoner kronor, varav den offentliga delen utgör 50 miljoner kronor och gruvindustrin tillför lika mycket. Gruvforskningsprogrammet ska bland annat inriktas på: Säkrad råvaruförsörjning genom prospektering Ökad konkurrenskraft genom utveckling av produktionsteknik Ökad kunskap i partikelteknologi inom gruvindustriella processer resurseffektiv utvinning av basmetaller minskad miljöbelastning vid gruvhantering Hård konkurrens om VINN NU-stöd Tio nystartade, FoU-baserade företag finansieras med kronor vardera i VINNOVAs och Energimyndighetens satsning VINN NU. Den riktas till nystartade företag som baserar sin verksamhet på forsknings- och utvecklingsresultat. Vårens tio VINN NU-företag är: Acumem (Uppsala), BioServo Technologies (Stockholm), CalMarker (Karlstad), Celoxio (Stockholm), Emstone (Lund), Eviware Software (Saltsjöbaden), Huvudbolaget i Malmö, Institute of Robotics in Scandinavia AB, irobis (Göteborg), Plasmatrix Materials (Stockholm) och Semprecia AB (Eskilstuna). VINN NU ska underlätta för nystartade FoU-baserade företag att förbereda och tydliggöra tidiga, kommersiellt intressanta utvecklingsprojekt. På så sätt kan de utvecklas, finna en efterföljande finansiering och på sikt bli framgångsrika svenska företag. Det har varit en hård konkurrens mellan flera mycket lovande företag, med spännande affärsidéer inom vitt skilda områden, säger Ann-Louise Persson, VINNOVA. Läs mer om de aktuella företagen på

6 TEMA: berzelii centra Leder jakten på mänskliga biomarkörer Med hjälp av känsliga analysmetoder hoppas en grupp forskare och företag i Uppsala att inom tio år hitta biomarkörer i människokroppen som visar när en neurodegenerativ sjukdom som Alzheimers sjukdom eller ALS håller på att utvecklas. Därmed hoppas de på en ökad förståelse för hur sjukdomarna uppstår och att i förlängningen hitta botemedel mot dem. Projektet finansieras av VINNOVAs och Vetenskapsrådets satsning på Berzelii Centra. Det är unikt att få så lång tid på sig som tio år. Nu törs vi dessutom satsa på några högriskprojekt som kan innebära viktiga genombrott om de lyckas, säger Fredrik Nikolajeff, vetenskaplig ledare för Berzelii Technology Center for Neurodiagnostics i Uppsala. Text: Tomas Eriksson Foto: melker dahlstrand Neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, Parkinson, ALS och vissa former av kronisk smärta orsakar stort lidande och stora kostnader, i Sverige runt 120 miljarder kronor per år för vård och inkomstbortfall. Gemensamt för de neurodegenerativa sjukdomarna är att de upptäcks först i ett sent skede och att det saknas verksamma bromsmediciner på marknaden. I Uppsala har det länge funnits forskning i världsklass kring proteinseparation och känsliga analysmetoder. Här finns också en tradition av att arbeta med biomarkörer för att fastställa tillstånd i kroppen. Exempelvis var det Leif Wide vid Akademiska Sjukhuset som på 60-talet använde sig av speciella antikroppar som reagerar på det hormon som utvecklas hos gravida kvinnor. Detta utvecklades snart till ett enkelt test som kunde säljas över disk på apoteket och analyseras hemma. Bra grund Så när VINNOVA och Vetenskapsrådet utlyste en satsning på fyra Berzelii Centra som ska para excellent grundforskning med näringslivssamarbete fanns en bra grund för att samla forskningsgrupper och företag i Uppsalaregionen runt proteinbaserad analys och diagnostik. Tack vare utlysningen kunde parterna samlas och besluta om att formalisera ett samarbete, med fokus kring neurodegenerativa sjukdomar. Nu kan vi arbeta från ax till limpa, från patient på sjukhuset, vidare till forskarna och industrin och sedan tillbaka till vården, berättar Fredrik Nikolajeff. Arbetet vid centret, som startade vid årsskiftet, har två mål: Det första är att hitta och utvärdera biomarkörer för neurodegenerativa sjukdomar. Om vi kan hitta säkra biomarkörer så kan utsatta personer få en tidig diagnos och slippa att skickas runt i vården. De ges då också möjlighet att förbereda sig och sina anhöriga på sjukdomens förlopp. Biomarkörer kan även ge insikter om bakomliggande orsaker till sjukdomen. I ett senare skede hoppas vi att det ska leda till någon form av behandling. Det andra är att förbättra och förfina de tekniker som används vid analys och diagnostik. För att kunna ställa säkrare diagnoser måste vi ha bättre verktyg. Vid neurodegenerativa sjukdomar rör det sig om mycket små förhöjningar av biomarkörer eller att dessa finns i låga koncentrationer. Redan i dag är vi långt framme i arbetet med att utveckla selektiva proteinbindare, som med mycket hög bindningsförmåga binder de proteiner vi vill hitta i kroppen. Dessa bindare kan sedan kopplas till molekylära metoder som ger en läsbar signal vilket gör att vi får en så känslig diagnostik att vi i princip kan detektera enstaka proteinmolekyler, säger Fredrik Nikolajeff. Genom att dessa nya verktyg har en potential att kunna utvecklas till multiplexade tester som kan användas på vårdcentraler, är det möjligt att sjukvården i framtiden kan screena utvalda patientgrupper och finna markörer innan några symptom dykt upp. Ordet technology i centrets namn markerar att arbetet i första hand handlar om att ta fram tekniska verktyg. Ett av de mer tekniska inslagen är att utveckla förbättrade metoder för att underlätta hanteringen av

7 Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi, berättar att man kan hitta flera intressanta biomarkörer för sjukdomen ALS.

8 TEMA: berzelii centra Fredrik Nikolajeff är vetenskaplig ledare vid Berzelii Technology Center for Neurodiagnostics. de mycket små mängder vätska som ges vid vissa typer av provtagning. För att minska förluster av de ämnen som fås vid provtagning kommer vi testa nya material och ytmodifieringar, berättar Fredrik Nikolajeff. Centrumets inriktning har snabbt skapat intresse bland de företag som deltog i ansökningsarbetet, som GE Healthcare och AstraZeneca. Vi vågade inte riktigt tro att dessa företag skulle medverka direkt, utan att de först ville se hur centrumet utvecklades. Det den långa horisonten gör också att vi vågar blanda in några högriskprojekt. är viktigt för oss att näringslivet är med från start, annars finns risken att man utvecklar ny kunskap och teknologi som varken industri eller sjukhus vill ha, säger Fredrik Nikolajeff. Han ser samarbetet som ett tidens tecken. Det omfattande utbyte mellan universitet och större företag som fanns förr har bromsats upp bland annat på grund av höga utvecklingskostnader och ökade sekretesskrav, med följd att läkemedelsindustrin valt att inrikta sig på att köpa små forskningsföretag med färdiga produkt- och patentportföljer. Men nu börjar kontakterna återupptas. Framgång kring ALS Ett redan framgångsrikt projekt inom centrumet är att leta biomarkörer för ALS. Vi har i dag hittat flera intressanta biomarkörer som jag tror starkt på, nu måste vi utvärdera dem. Då krävs nya metoder och tekniker som vi håller på att ta fram. Lyckas vi där måste vi sedan hitta en standardmetod som kan accepteras inom sjukvård och industrin, berättar Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi. Stora förhoppningar finns också att komma närmare gåtan kring kronisk smärta och hur den kan uppstå. Det är ett märkligt fenomen. Det tycks vara något som ger en impuls till hjärnan om smärta som egentligen inte finns, eller att hjärnan felaktigt tolkar en signal från kroppen som smärta. Dessutom är symptomet svårbehandlat eftersom vissa patienter svarar mycket dåligt på smärtlindring. Därför jagar vi nu biomarkörer som skiljer de patienter som svarar på smärtlindring och de som inte gör det, säger Jonas Bergquist. Kanske kan det arbetet också förklara varför vissa patienter svarar så bra på paracetamol, den verksamma substansen i exempelvis Alvedon, och varför ämnet inte alls hjälper andra. Arbetet i centrumet planeras, utifrån en Långsiktig centrumsatsning Berzelii Centra ska inrikta sig mot excellent grundforskning parad med en vilja att kommersialisera forskningsresultatet. Under tio år ska fyra center få cirka 180 miljoner var till sitt arbete. Det var 2005 som regeringen i sitt regleringsbrev uppmanade VINNOVA och Vetenskapsrådet att samarbeta. Resultatet blev bland annat en centrumsatsning, med en så långsiktig horisont som tio år, kallad Berzelii Centra. Till skillnad från andra centra inom innovationssystemet fick näringslivet en friare roll i detta system, utan tvång att från start teckna avtal eller på annat sätt binda upp sig långsiktigt. Vi såg att det fanns områden där det vanliga arbetssättet inte passade. Det handlade dels om områden där kunskaperna är så nya att de behövde verifieras innan företagen ville gå in, dels om branscher som är så nya att företagen inte hunnit växa sig tillräckligt stora, berättar Erik Litborn, programledare vid VINNOVA. I Berzelii centra ska företagen i inledningsskedet identifiera sina behov. Sedan är det meningen att deras engagemang ska öka med tiden. Efter fem år är det meningen att VINNOVA, Vetenskapsrådet, universitet och företag ska stå för en fjärdedel var av finansieringen. Arbetet med Berzelii Centra är i sin linda. Men Erik Litborn är nöjd med det han sett. Vi har inga krav på resultat de första åren, däremot vill vi att man snabbt ska komma igång och samarbeta mellan disciplinerna. Det har man gjort, för forskarna inser att ensam är stark inte håller längre, nu gäller det att hitta de strategiska allianser man kan bygga i exempelvis ett center. Nytt för många är att få så lång tid på sig som tio år, de flesta forskningsprojekt löper på 2-3 år. Men man är måna om att försöka utnyttja den långa tiden, vilket bland annat innebär att man kan ta lite större risker, säger Erik Litborn. Nytt för många har också varit att vi på VINNOVA ofta är ute hos centren. Några har först upplevt det som att vi kontrollerar, men sedan förstår de att vi vill hjälpa till.

9 Egenskaperna i halvledarmaterial förändras i högtemperaturugnar, ett viktigt steg i tillverkningen av mikro/nanostrukturer. Fakta: Berzelii Technology Center for Neurodiagnostics Deltagande företag: GE Healthcare, AstraZeneca, Olink AB, och Gyros AB. Deltagande enheter vid Uppsala universitet och Akademiska Sjukhuset: Inst för teknikvetenskaper Inst för fysikalisk och analytisk kemi Inst för biokemi och organisk kemi Inst för farmaceutisk biovetenskap Inst för genetik och patologi Inst för medicinska vetenskaper Inst för folkhälso- och vårdvetenskap Inst för kirurgiska vetenskaper Inst för neurovetenskap Klinisk kemi och farmakologi Smärtcentrum Antal forskare: Totalt medverkar mer än 20 universitetsanställda forskare inom centrumet, liksom flera forskare från sjukhus och företag. förväntad finansiering under tio år, vilket ger Fredrik Nikolajeff stora förhoppningar om att nå viktiga resultat. Att få så lång tid på sig är unikt, men egentligen nödvändigt. För man brukar räkna med att det tar minst tio år att ta ett lyckat grundforskningsprojekt till en färdig produkt. I dag vill finansiärerna oftast se resultat inom 2-3 år. Den långa horisonten gör också att vi vågar blanda in några högriskprojekt som kan ge hög avkastning eftersom man inte i varje steg måste visa resultat för att få fortsatt finansiering. När Fredrik Nikolajeff rensar sitt skrivbord år 2017 är hans dröm att centrumet har skapat radikalt ökad förståelse för de sjukdomar man arbetat med. Förståelse och helst något som kan lindra. Har vi lyckats ge utsatta människor en bättre livskvalitet då är jag nöjd. Men våra verktyg bör dessutom kunna bli generella inom områden som kräver känslig detektering och som därför kan användas på flera områden, säger Fredrik Nikolajeff. Men det finns flera indikatorer som man kan mäta framgång med. Om någon inom industrin berättar att Berzelii centra i Uppsala hjälpte till att ta fram nya produkter visar det också att vi gjort ett bra jobb. D För mer information Exempel på projekt Just nu pågår ett drygt tiotal samverkansprojekt som initierats inom centrumet. De leds huvudsakligen av juniora forskare som nyligen disputerat. Några exempel på projekt som hunnit med att startas är: Provtagning genom mikrodialys Ska förbättra provtagning när det bara finns små mängder vätska att analysera. I dag har man problem med att allt för mycket av provet fastnar på ytorna i bland annat provtagningsslangarna. Projektet studerar just nu olika ytmodifieringar med nya material och nya geometrier. Fyra Berzelii Centra utsågs i september UPSC Centre for Forest Biotechnology (UCFB) Umeå Plant Science Centre är en världsledande forskningsmiljö inom växtbioteknik där internationellt ledande grundforskning kopplas ihop med utveckling av framtida produkter och processer inom jord- och skogsbruk. EXSELENT Verksamheten är centrerad kring en syntes av nya funktionella, porösa material. Genom samarbete mellan synteskemister, modellerare och strukturkemister ska centret framställa nanomaterial skräddarsydda för tillämpningar inom katalys samt kontrollerad adsorption och desorption. Uppsala Berzelii Technology Center for Neurodiagnostics (Se artikel) Stockholm Brain Institute Berzelii Centra Genom att integrera världsledande expertis inom kognition, beräkningsmodeller och nervforskning ska centret få ökad förståelse av hjärnan. Främst läggs fokus på hjärnans interaktion av aktivitet, känsla och minne. Det ska bland annat leda till större förståelse av mekanismerna bakom, och i längden bättre prevention och behandling av, sjukdomar som ADHD, demens och schizofreni. Nya affinitetsbindare En helt ny typ av kemiska föreningar, Agnonomerer, som känner igen och binder proteiner med hög affinitet och selektivitet är under utveckling. De har många fördelar jämfört med befintliga teknologier, inte minst ur produktionssynpunkt. Ökad känslighet, reproducerbarhet och upplösning i kliniska tester är förväntade resultat av dessa bindare. Proximitetsligering En extremt känslig analysmetod baserad på att två eller flera molekylära prober känner igen enstaka proteiner och som inom centrumet kommer att testas för diagnostik av bland annat Alzheimers sjukdom och kronisk smärta

10 fokus: innovation FOKUS: PiezoWave 1 PiezoMotor AB utvecklar en liten, anpassningsbar mikromotor kallad PiezoWave. Små motorer med stora möjligheter 10 För drygt tio år sedan belönades två Uppsalaforskare i Swedish Innovation Cup, för att ha utvecklat en roterande piezoelektrisk mikromotor den minsta och starkaste i världen. I dag finns motorerna i en mängd produkter världen över. text: catharina bergsten bild: Bo reinerdahl Piezoeffekten har varit känd sedan 1880, men det tog hundra år innan de första piezoelektriska motorerna började tillverkas för kommersiella produkter, i första hand kameralinser. PiezoMotor AB grundades 1997 av de två prisbelönta forskarna; Stefan Johansson och Mats Bexell, och är verksamt inom forskning, utveckling och tillverkning. Företaget har ett eget testlaboratorium och säljrepresentanter i Japan, Tyskland och Storbritannien. Ett 20-tal företag tillverkar piezoelektriska motorer, men de flesta arbetar mot forskningsvärlden och tar fram utrustning för exempelvis rymdforskning. Vi tillverkar istället i volym för industrin, säger Peo Sollerud, marknadschef på PiezoMotor AB. Mikromotorer i piezoelektriskt material används i en mängd produkter; insulinpumpar, mobiltelefoner, avancerade leksaker, elektriska hushållsapparater, dörrlås och mycket annat. I framtiden kan de förhoppningsvis användas i fler medicintekniska produkter, som portabla utrustningar och implantat i människokroppen. PiezoMotor har fått fyra miljoner från VINNOVAs Forska&Väx-program, för att undersöka gränserna för tekniken och hitta nya tillämpningsområden. Peo Sollerud menar att användningsområdena och möjligheterna för mikromotorer är så gott som obegränsade. Den snabba utvecklingen på elektronikområdet gynnar oss, och ger oss möjligheter att vidareutveckla motorerna. En sådan PiezoWave har mötts av ett mycket stort intresse sedan den introducerades på marknaden n 2 Tekniken bygger på piezoelektricitet vilket i det här fallet kortfattat kan beskrivas som tunna keramiska skikt som formförändras när de utsätts för en svag elektrisk spänning. 3 Genom att kombinera flera skikt och kontrollera strömmens frekvens kan motorn leverera en rörelse med extremt hög precision (i steg om 0,0005 mm). 4 Användningsområden är till exempel autofokus/zoom för kamera i mobiltelefoner, insulinpumpar, elektromekaniska lås med flera. Jämfört med en traditionell elmotor har PiezoWave många fördelar: Liten storlek (14 x 7 x 2 mm), låg strömförbrukning, låg produktionskostnad, få rörliga delar, lång livslängd, hög precision. Själva motorn, utan sitt motorhus, väger 0,6 gram. D För mer information

11 FOKUS: faxénlabb Daniel Söderberg (till vänster) och Marco Lucisano vid STFI-Packforsk framför en pilotpappersmaskin. Sparade fibrer sparar skog och pengar Svenska forskare utvecklar teknik som kan komma att revolutionera pappersindustrin. Grunden lades i FaxénLaboratoriet, ett kompetenscentrum vid KTH. text: catharina bergsten bild: stfi-packforsk Kunskap som togs fram vid FaxénLaboratoriet lade grunden för en ny teknologi. FaxénLaboratoriet vid KTH var ett av 28 kompetenscentrum inom det svenska kompetenscentrumprogrammet, som drevs gemensamt av VINNOVA och Energimyndigheten. Forskningsområdena inom centrumet var strömningsmekanik som bidrog med ny grundläggande kunskap och tre tillämpningsområden; materialteknik, elektrokemi och pappersteknik. Ungefär tjugo företag medverkade aktivt. Nu ett par år efter att FaxénLaboratoriet avslutats är den nya kunskap som togs fram på väg att lägga grunden för en helt ny teknologi inom pappersframställningen. Daniel Söderberg hann både doktorera och själv handleda doktorander under sin tid vid FaxénLaboratoriet. I dag är han storprojektledare och verksam på forskningsinstitutet STFI-Packforsk där han leder forskningsprojektet TESS II. Projektet omsätter 86 miljoner kronor, varav en tredjedel finansieras genom det europeiska storprojektet Ecotarget, som också leds från STFI-Packforsk. Arbetet ska förhoppningsvis resultera i en radikalt annorlunda pappersindustri, som om några år ska använda alla resurser betydligt mer effektivt än idag. Projektet bygger på nya idéer om flerskiktspapper. Genom att skilja massaströmmarna i inloppslådan med en tunn pappersstråle undviker man att skikten blandar sig. På så sätt kan man göra papper av flera olika massor, även i tunna kvaliteter. I dag används flerskikt bara för kartongframställning. Genom att använda exakt rätt fiberegenskaper exakt där de gör nytta, behöver man inte ge en del fibrer onödigt goda egenskaper, säger Daniel Söderberg. Spara skog eller pengar Han räknar med att den nya tekniken kan spara sex procent fibrer, som applicerat i ett pappersbruk motsvarar en vinstökning på tre procent. Tekniken kan användas på två sätt; antingen tar man fram samma produkt med mindre råvara, eller producerar bättre kvalitet till samma kostnad. Både energi, skog och pengar sparas, säger Daniel Söderberg. Branschen har tagit emot TESS II med öppna armar, och väntar nu bara på att kunna tillämpa tekniken i verkligheten. Om cirka fem år används den förhoppningsvis i industrin, säger Daniel Söderberg. Han menar att verksamheten i Faxén- Laboratoriet var en förutsättning för TESS II. Industrins närvaro gjorde att vi tydligare såg implementeringsmöjligheterna, att detta var tillämpbart. Engagemanget från företagen var stort och vi fick bra feedback, säger han. Fritz Bark, professor vid KTH och föreståndare för FaxénLaboratoriet, tycker att det bästa med kompetenscentrum var möjligheten att driva djärva projekt. Vi kunde studera en unik grupp av problem som man inte hade studerat förut. Pappersindustrin är konservativ eftersom investeringskostnaderna är enorma, men vi fick möjlighet att tillsammans testa idéer som visat sig fruktbara. D För mer information 11

12 innovation fokus: EU Nya möjligheter till stöd Det är ett stort tryck på information om och stöd för ansökningar till EU:s sjunde ramprogram. Sverige är en framgångsrik nation i jakten på de europeiska forskningsprogrammens pengar. Och svenska forskare är mer på hugget än någonsin, säger Karin Hjorth Rybbe, enhetschef vid Europaprogrammen. Nu ökar också möjligheterna att få FoU-stöd från EU:s strukturfonder. text: tomas eriksson EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling startade i december förra året och de första ansökningsomgångarna håller på att stängas. Någon färdig statistik över första omgångens ansökningar, till de närmare 500 miljarder kronor som anslagit till programmet, finns ännu inte. Däremot indikatorer på att svenska universitet och företag har varit flitiga i sitt ansökningsarbete. Det har varit ett väldigt stort tryck på information från oss och det är många som ringer. Det är också många som gått Europaprogrammens kurser kring avtalsfrågor, projektledning och hur man skriver en ansökan, berättar Karin Hjorth Rybbe. Erhållna anslag Tyskland Storbritannien 1569 Sverige i ett internationellt perspektiv Frankrike Italien Nederländerna 648 Fördelning på deltagarnationer Spanien Belgien Sverige 4,26% Schweiz Österrike Grekland Erhållna anslag i miljoner Procent Danmark Finland Norge Polen Irland Portugal Israel Ungern Tjeckien 20,00% 18,00% 16,00% 14,00% 12,00% 10,00% 8,00% 6,00% 4,00% 2,00% 0,00% Data från EU-kommissionen, bearbetad av Eugenia Perez 2006, VINNOVA Svenska forskare är framgångsrika när det gäller att få EU-finansiering. Sverige kommer på en 8:e plats bland de nationer som får stöd från EUs ramprogram. Procent av totala anslagen På åttonde plats Svenska ansökningar har i tidigare ramprogram varit framgångsrika och gett 1-1,5 miljard kronor årligen till svensk forskning, vilket kan jämföras med VINNOVAs årliga budget på 1,7 miljarder kronor. Det motsvarar 4,3 procent av de pengar som betalats ut i ramprogrammen och 12 Trycket är hårt på Europaprogrammens tjänster inför det sjunde ramprogrammet, berättar enhetschefen Karin Hjorth Rybbe. Qcity är ett EU-projekt som ska minimera skadeverkningar av buller. Det projektleds av Nils-Åke Nilsson vid svenska Acoustic Control. I sin ansökan fick han hjälp av VINNOVAs SMINT-bidrag och Europaprogrammens rådgivning. foto: Lars forsstedt/etc bild

13 från EU placerar Sverige på åttondeplats, före många större länder. Att vi lyckats så bra beror på att vi har hög kvalitet på forskningen och att svenska forskare är attraktiva partners, säger Karin Hjorth Rybbe. De svenska undersökningar som mätt ramprogrammens betydelse har visat på att deltagande gett goda resultat, att arbetet lett till bra kommersialisering av sidoprojekt till de ursprungliga projekten och att deltagarna knutit nya och bra internationella kontakter. VINNOVAs roll kring sjunde ramprogrammet är dels att genom Europaprogrammen främja svenskt deltagande via information och rådgivning, att ha svenskt huvudansvar för de industriellt inriktade delarna av ramprogrammet och att ge planeringsbidrag och bidrag till förstudier till ansökningar. Företagen får gräddfil Företagens ojämna deltagande en del företag är flitiga i arbetet kring EU-satsningar, andra har valt att helt avstå är en utmaning för Europaprogrammen. Därför har EU-kommissionen bland Leder projekt med 27 aktörer Lars-Gunnar Larsson ser framför sig hur strukturfonder och ramprogram kan växeldra varandra och därmed skapa större svensk tillväxt. annat skapat de teknikplattformar som ger företagen en gräddfil in i ramprogrammen, säger Karin Hjorth Rybbe. En nyhet i år är att EU:s strukturfonder öppnat för större satsningar på högskolor och innovativa miljöer inför kommande utlysningar, varav den första är i början av hösten. Strukturfonderna, som ska utjämna skillnaderna mellan Europas regioner, utgör ungefär en tredjedel av EU:s totala budget. Så även en liten del från dessa ger stora belopp till forskningen. Totalt i Europa så räknar man med att det kommer att satsas lika mycket på innovationer och FoU från strukturfonderna som det görs från ramprogrammen, säger Lars-Gunnar Larsson vid VINNOVA. Sverige får en mindre andel från strukturfonderna, eftersom vi har färre fattiga regioner. Nytt från i år är att alla svenska regioner får del av pengarna från strukturfondernas regionalfond. Men det är viktigt att högskolan och andra innovativa miljöer hänger med på tåget. En stor fördel med att söka pengar från strukturfonderna är att pengarna redan finns i regionen vilket gör att man kan föra en regional dialog innan man gör sin ansökan. Ur en svensk synpunkt är det också viktigt att försöka få resurser från ramprogram och strukturfonder att samspela. Resurser från ramprogrammen och strukturfonderna kan växla upp varandra, då gör de allra störst nytta. Och alla aktörer arbetar för detta; departementen, forskningsfinansiärerna och regionerna. D För mer information Han tog hjälp av VINNOVAs SMINTpengar och hela sitt kontaktnät. Det gjorde att det lilla svenska företaget Acoustic Control i Täby får projektleda EU-projektet Qcity med partners över hela Europa. Qcity handlar om att hitta verktyg för att minimera skadeverkningar och obehag av trafikbuller i Europas städer. Projektet ska bland annat skapa bullerkartor som visar var och hur det bullrar i större europeiska städer. Utifrån dessa kan sedan myndigheter vidta lämpliga åtgärder. Projektet har initierats av det svenska företaget Acoustic Control i Täby med elva anställda. Vi fick stöd till vår ansökan med kronor från VINNOVAs SMINTprogram och hjälp av Europaprogrammens jurist. Utan de pengarna hade vi aldrig vågat ge oss in i det här. Att ta fram Nils-Åke Nilsson vid Acoustic Control i Täby projektleder EU-programmen Qcity med 27 aktörer över hela Europa. Programmet ska motverka skadeverkningar av buller i städer. en komplett ansökan på sidor som uppfyller alla EU:s krav är inte någon lätt uppgift, säger Nils-Åke Nilsson, vd för Acoustic Control. Jag tog också hjälp av hela mitt kontaktnät, det var människor som arbetade på allt från Stockholms miljöförvaltning till Cambridge University. De aktiverade i sin tur sina kontakter. Vi hade också god hjälp av det belgiska företaget APT bv i Leuven som har utmärkta kontakter med EU-kommissionen och stor vana att arbeta med komplexa EU-ansökningar. I slutänden blev det 27 partners i Qcity, från Aten i söder till Stockholm i norr. Nils-Åke Nilsson fick uppdraget att koordinera projektet som har en totalbudget på runt 120 miljoner kronor. För de svenska skattebetalarna blev de kronor som VINNOVA satsade mycket välinvesterade pengar, enligt Nils-Åke Nilsson. Genom Qcity har vi tillfört Sverige mer än 20 miljoner kronor i forskningsanslag, säger han. Bra partners hjälper förstås till för att få projekt beviljade inom EU:s ramprogram. Men Nils-Åke Nilsson pekar också på att man i Qcity var noga med att skapa ett så kallat integrated project (IP), där man inte stannar vid ett utreda ett delproblem. Det innebär att man exempelvis inte bara tittar på hur man kan dämpa däck/ vägbuller utan också försöker förstå vad som exempelvis händer med ljudnivåerna om en stad bygger en tunnelbana

14 K R Ö N I K A a n n e - m a r i e t i l l m a n Miljöfrågan större än klimatfrågan 14 Klimatfrågan står högt på agendan. Det är bra, klimathotet är en ödesfråga. Men det finns risker också med den starka fokuseringen på ett enda miljöproblem, nämligen att hela miljöfrågan riskerar att bli endimensionell. Och så ser den inte ut, det handlar inte bara om koldioxid. Det finns andra stora miljö- och uthållighetsproblem som klimatfrågans potentiella lösning bitvis står i konflikt mot, nämligen sådana som har med markanvändning att göra. Förändrat markutnyttjande, exempelvis för energigrödor, ger effekter på bland annat biodiversiteten. Det finns en potentiell konflikt mellan mat- och energiproduktion. Intensivare odlingssystem för energiändamål kan leda till läckage av växtnäringsämnen och därmed övergödning. Vi riskerar också att tappa bort andra stora miljöfrågor. Jag tänker speciellt på kemikalier och spridning av giftiga ämnen i miljön, som jag är övertygad om miljöfrågan är inte bara mångdimensionell, den är komplex också. diskuteras i alltför liten grad och är ett problem som kommer att komma ifatt oss. Det är inte så enkelt som att klimathotet är den enda stora miljöfrågan, även om det är både stort och överhängande. Miljöfrågan är inte bara mångdimensionell, den är komplex också, liksom dess potentiella lösningar. Ändrar man på en sak, vilket bränsle man kör bilarna på, så får det följdverkningar både i jord/skogbruksled, industriellt, i distributionen och beträffande vilka utsläpp det blir från själva bilarna. Eller för att ta ett annat exempel; ökad återvinning av tidningspapper sparar både vedråvara och elektricitet men ger mindre energi från sopförbränningsanläggningarna. Enkelt uttryckt, det mesta hänger samman och hur man än vänder sig har man rumpan bak. Men vem är man då? Vem bär ansvar och vem har makt och vilja att förändra? Ena dagen är det alla vi enskilda konsumenter som skall ta ansvar och handla miljövänligt, ställa bilen och sänka inomhustemperaturen. Andra dagen är det industrin som skall utforma sina produkter miljöanpassat och förbättra sina produktionsprocesser. Den tredje står alla lösningar att finna i politikens utformning. Det jag vill ha sagt med ovanstående är att miljöproblemens lösning förutsätter både att vi kan hantera att miljöfrågan är flera saker på en gång och därmed att vi behöver kunna göra avvägningar mellan olika sorters miljöproblem, liksom förstås också mellan miljö och andra hänsyn. Samtidigt hänger olika miljöproblem samman med varandra. Dessutom behöver vi kunna förstå i vilken utsträckning och på vilket sätt olika sorters aktörer kan och vill bidra till problemens lösning. Tveklöst finns här ett forskningsbehov. Lika tveklöst är att finansieringen av sådan forskning är ytterst begränsad och därtill omgärdad av diverse randvillkor. Antingen är det bara inom vissa branscher/teknikområden som åtgärdsinriktad miljöforskning ges stöd. Eller också är det bara forskning inriktad på lösa ett enda miljöproblem i taget som finansieras. Hela kunskapsfält som svårligen låter sig begränsas till bransch eller miljöfråga lämnas därför obearbetade, eller (i bästa fall) bearbetas de inklämda i något av de områden där det finns medel. Jag tänker på sådant som bedömningsmetoder och indikatorer som kan hantera komplexitet och mångdimensionalitet och kunskap om hur olika slags aktörer hanterar miljöfrågor. Situationen uppkom vid omorganisationen av den svenska forskningsfinansieringen, då hela området föll bort när finansieringen av miljöforskningen bytte huvudman. Det är ytterst angeläget att det uppkomna hålet uppmärksammas i arbetet med kommande forskningsproposition så att vi åter får medel till en teknik- och systeminriktad miljöforskning. Att så sker bör vara ett gemensamt intresse för både Formas, Naturvårdsverket, Mistra och Vinnova. Anne-Marie Tillman är professor vid Miljösystemanalys, Chalmers.

15 porträtt Arbetar med aldrig sinande energi Namn: Mats Leijon. Ålder: 49 år. Position: Professor i elektricitetslära. Fritidsintressen: Vara med barnen. Fiske. Dold talang: Jag har guldmärke i akvariefiskodling. Favoritfiskarna är dvärgciklider från Rio Amazonas. Professor Mats Leijon leder arbetet med att bygga nya svenska vågkraftverk. Han finns också med i arbetet kring en ny generation av marina strömkraftverk, vertikala vindkraftverk och en ny elektrisk drivlina till bilar. Mitt mål är att våra energitekniska innovationer ska industrialiseras i Sverige, säger han. Text: Tomas Eriksson Foto: melker dahlstrand Vågkraften har länge varit en smått nonchalerad energiform. De försök som har gjorts har ofta fått problem uppe på ytan där utrustning lätt går sönder i de våldsamma krafter som havet bjuder. Det flesta vågkraftverk har också byggt på traditionellt roterande generatorer, där effekten begränsats av havets och vågornas nyckfullhet. Det har gjort energin från vågkraften dyr. De vågkraftverk som byggts av Mats Leijon och hans kollegor vid avdelningen för elektricitetslära vid Uppsala Universitet har en linjär generator en generator som går fram och tillbaka i ett rör fäst i ett betongfundament på botten där det är tämligen lugnt och temperaturen är konstant. På ytan ligger en flytboj som rör sig upp och ner i takt med vågorna, och som är fäst med en lina i generatorn som genererar energi i både upp- och nedgående rörelser. Bojen har en konstruktion som gör att den låter sig sköljas över om vågorna blir för höga och riskerar att skada generatorn med för kraftiga rörelser. Just nu ligger ett antal universitetskraftverk i Skagerrak utanför Lysekil med denna nya och världsunika teknik. Senast 15

16 Mats Leijon och hans kollegor i Uppsala har byggt en ny typ av vågkraftverk. Bara den svenska kustens vågor kan enligt deras uträkningar ge lika mycket energi som de stängda kärnkraftverken i Barsebäck. Men det är på den norska kusten som de stora energimängderna finns beräknas de kunna leverera el till de svenska kraftnäten. Inom några år ska det också finnas färdiga kommersiella vågkraftverk. De svenska kusterna kan, enligt Mats Leijon, leverera 10 TWh energi från vågkraft, vilket motsvarar energin från de stängda kärnkraftverken i Barsebäck. Norska kusten Men det är längs den norska kusten, där vågorna tagit fart ända från Amerika, som de riktigt stora energimängderna finns. Våra beräkningar visar att vi teoretiskt skulle kunna täcka Sveriges, Norges och Finlands behov av el om vi fick tillgång till den norska kusten med våra vågkraftverk. Mats Leijons arbete med energiteknik bedrivs i fyra aktiebolag. Vågkraften är det arbete som är mest utvecklat. Näst längst fram ligger en satsning på vertikala vindkraftverk, med liggande vinge. Ett vertikalt vindkraftverk är billigare och enklare att bygga. Det kan ha sin motor på marken och det kräver mindre grejer eftersom det inte behöver bladregleras eller ställas in efter vinden. Det levererar också ström även om vinden kantrar eller är turbulent, säger Mats Leijon. I Mats Leijons företagspark ligger också ett företag som arbetar med att utvinna energi ur havsströmmarna. Och det senast bildade företaget arbetar med eldrivna bilar. Det handlar om ren eldrift, inga hybrider. Problemet med dagens elbilar är inte som många tror lagringen av energi, utan effektregleringen. För vi vill ju att elbilarna ska kunna tanka el snabbt, kunna ta vara på bromsenergin och vi vill åka snabbt. Då måste vi lösa problemen med effektregleringen. Däremot är han skeptisk till ren solenergi, speciellt i Sverige. Sol är jättebra, men vi ska inte ta solljuset direkt utan låta naturen förädla det till energi i form av vågor och vind. Energi rakt ut i nätet Mats Leijon har tidigare visat att omöjliga projekt går att genomföra. På 1990-talet byggde han, då som anställd på ABB, starkströmsgeneratorn Powerformer och ett antal uppföljare. Enligt den tidens normer gick det inte att bygga generatorer som levererade högre spänning än 30 kv. Vi gjorde sensation när vi levererade el med en spänning på 45 kv. Men det var ingenting mot när vi kom upp i en spänning på 155 kv. Då var spänningen så hög att elen inte behövde gå via en transformator utan kunde skickas rakt ut i nätet. Målet med hans nya energiteknikprojekt

17 porträtt stannar inte vid att forska och kommersialisera. Målet är att industrialisera. Men att nå dit är svårt i Sverige i dag, inte minst när det gäller att skaffa långsiktigt kapital. Kortsiktigt kapital finns det gott om. Men kapitalet måste ha rätt förutsättningar och rätt tidshorisont, vilket det sällan har. Många forskare luras också in i det systemet och tror på snabba klipp. När projekten sedan spricker är det ofta inte fel på forskarnas idéer utan på deras tidsplaner, men då drar sig det kortsiktiga kapitalet ur, säger Mats Leijon. Vi vill industrialisera och då är det inte riskkapital vi behöver utan investeringskapital. Men i Sverige har man inte pratat om industrialisering på flera år. Här ska vi hålla på med tjänster, outsourcing och IT. Det är klart det påverkar kapitalmarknaden. Ingenjörsrollen viktig Som en följd av viljan att industrialisera har Mats Leijon också valt att behålla sina företag, trots att det inte saknats köpare. Folk tror att jag har hål i huvudet. Varför cashar du inte in, frågar de. Eller flyttar utomlands? Fast jag tror att möjligheterna att skapa en ny industri i Sverige är väldigt goda. Men om svensk industri ska nå en position i toppen av energiteknikens elitserie krävs det att Sverige tar tillvara och förbättrar de kunskaper inom ingenjörs- och systemlösningar som enligt Mats Leijon är grunden för framgångarna för exempelvis Ericsson, ABB och svenska bil- och lastbilstillverkare. Men vi håller på att bli sämre på att optimera systemlösningar, vilket är viktigare än att optimera detaljer. Jag tror det beror på att ingenjörsrollen håller på att degraderas i Sverige. Jag brukar ofta när jag föreläser prata om hur viktigt det är att man håller på ingenjörsrollen, som för mig är att man premierar systemen och bygger detaljer för att de ska passa in i systemen. I dag blir det allt vanligare att man istället väljer system efter detaljerna, och det är då vi får se en del lustigheter, säger han. Vådan av detaljfokuseringen visar sig se- dan, enligt Leijon, i att det är få som vågar satsa hela vägen till industrialisering. För då ska det investeras stort, byggas fabriker, anställas många människor och mycket annat. Då visar det sig att det är ganska behagligt att vara forskare och hålla sig till sin lilla detalj. Valde friheten Mats Leijon är född i Blekinge och uppväxt i Göteborg. Efter en period på officersutbildning vid kustartilleriet började han 1980 att läsa elektroteknik vid Chalmers. Hans doktorsavhandling handlade om att förutse onormalt slitage i gasisolerade ställverk genom att akustiskt avlyssna ställverken i jakt på felkällor. Därefter hamnade han på ABB och började arbete med att ta fram Powerformer, där dåvarande vd:n Bert-Olov Svanholm gav honom fria händer. Det arbetet tvingade våra beräkningar visar att vi teoretiskt skulle kunna täcka Sveriges, Norges och Finlands behov av el om vi fick tillgång till den norska kusten honom att 1995 avböja ett erbjudande om en professorstjänst vid Chalmers. Men under ABB-tiden hann han med att arbeta som docent vid Chalmers och adjungerad professor vid Högskolan i Borås. År 2000 fick han en tjänst som professor i elektricitetslära vid Uppsala Universitet. Då hoppade han av jobbet från ABB. Jag gjorde det för att friheten att göra rätt saker är mycket större på ett universitet. Men man får gå ner i lön och man blir nollad när man kommer hit. Men vet man vad man ska göra är lärarundantaget en fantastisk möjlighet. De som pratar om att ta bort lärarundantaget, vet inte vad de pratar om, enligt Mats Leijon. Om man istället ska rösta om idéer då väljer man alltid sådant man hört talas om, det man inte känner till kastar man i papperskorgen. Men det är bara de idéer man inte känner till som går att patentera. Men att avgöra vad som skulle kunna patenteras är inget 8 till 17-jobb, så för flertalet är det säkert behagligare att rösta. Jag anser att lärarundantaget är en förutsättning för att bygga industrier av innovationer. Vill man däremot bara sälja licenser och göra klipp, då kan man arbeta på ett annat sätt. Många experter Att få en intervju med Mats Leijon är inte lätt. För förutom arbetet vid sina fyra företag är han professor och forskningsledare vid avdelningen för elektricitetslära. Men som professor inom elektricitetslära så står han också i centrum av energidebatten. Det finns många som vill delge honom sina mer eller mindre hemsnickrade idéer på energiområdet, både amatörer och proffs. Det är väldigt roligt att människor är engagerade. Men lite konstigt är det alla tycks vara helt säkra på att de har en lösning på det mycket komplicerade energiproblemet, oavsett kunskaper. Det är som om de skulle ringa till Karolinskas cancerforskare och berätta att de har lösningen på cancerns gåta; ta en morakniv och skär bort cancersvulsterna D För mer information 17

18 innovation fokus: ledarskap Chefen måste börja med sig själv vid stora förändringar 18 Skicka chefen på kurs. Det är ett standardrecept när något ska förändras på jobbet. Som sällan fungerar när chefen sedan ska omvandla sina nyförvärvade kunskaper i praktisk handling på hemmaplan. I ett VINNOVA-finansierat ledarutvecklingsprogram gjorde man tvärtom. Cheferna fick börja med praktiken och därefter diskutera metoder och sitt eget arbetssätt. text: eva thelander bild: scanpix Den som ska medverka till en förändring måste själv förstå på djupet. Och förståelsen måste prövas i sitt sammanhang. Först då kan verkliga förändringar ske. Det var sådan kunskap om kunskap som låg bakom det forsknings- och utvecklingsprojekt som 2002 inleddes vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås och Skene. Vid stora förändringar krävs det ett lärande där de inblandade ifrågasätter själva grunden för sitt synsätt och omprövar måttstockar och värdegrunder, säger en av de två ansvariga forskarna, Lars-Erik Norbäck, Handelshögskolan, Göteborgs universitet. En annan viktig utgångspunkt var forskarnas kunskap om hur en multiprofessionell organisation som ett sjukhus fungerar. En arbetsplats dominerad av yrken med särskild utbildning och stark yrkesidentitet som i många fall går före organisationens övergripande intressen. Det är svårt att rå på organisationer med så många självständiga människor. Pengar kan kontrolleras, men inte arbetssättet. Därför är det viktigt att hitta andra former för att få med professionerna, berättar Axel Targama, även han vid Handelshögskolan i Göteborg. Projektet vilar på gedigen teoretisk grund om kunskapsbildning och på erfarenheter från förändringsarbete: kunskap och förståelse kan inte lyftas ur sitt sammanhang, eftersom den är inbäddad i relationer, maktförhållanden, rutiner, kön och andra strukturer. Därför är det så svårt att tillämpa kunskap hämtad på en fristående chefskurs i den egna vardagen. Den nya kunskapen måste istället bildas och prövas i det sammanhang den ska tillämpas. Prövade nya metoder Med stöd av utomstående konsulter fick därför de högsta cheferna och ledningsgrupperna vid SÄS pröva nya metoder och utveckla verksamheten i sin vardag. Parallellt belyste de sina egna erfarenheter i utvecklingsseminarier. I centrum stod organiseringen av processer, till exempel vilken väg en viss patient-/ symptomgrupp går genom sjukhuset. Flaskhalsar, hinder och olika modeller noterades och diskuterades. Sedan var det vårt jobb att reflektera, analysera och ibland provocera fram ytterligare handlingar. Vi har haft en aktiv roll och bedrivit både forskning och utveckling, säger Lars-Erik Norbäck och Axel Targama. Resultatet? Jo, markant ökat förtroende mellan nivåer och specialiteter inom sjukhuset. Nya forum för strategi och diskussion. Högre produktivitet även om forskarna än så länge är försiktiga med att tolka just detta som en direkt effekt av förändringsarbetet. Dessutom en övertygelse om att chefs- och ledarskapsutbildningarna på sikt kommer att förändras. För att skapa verkliga förändringar krävs det att chefer och ledare verkligen omprövar sin förståelse. Och den omprövningen måste de göra själva, i praktiken, med stöd av extern kompetens. Fotnot: SÄS-projektet ingår i VINNOVAS nyligen avslutade program Kunskapsbildning och organisering där olika aspekter på lärande, kunskapsutbyte och utveckling har studerats i företag, innovationssystem och organisationer. Övriga projekt har bland annat behandlat outsourcing ur olika perspektiv, olika aktörers roller i innovationsmiljöer, delat ledarskap, kunskapsöverföring vid en rad verkstadsföretag, projektarbetets inverkan på kunskapsbildningen och hur FoU-arbetets organisering påverkar innovationsmöjligheterna. D För mer information

19 V I N N O V A R A P P O R T V R : 0 5 VINNOVA INFORMATION VI 2007:08 aktuellt På den här sidan kan du läsa om kommande aktiviteter och tips på saker att kolla in. Färskaste informationen finns förstås på nätet: Tips tas välkommet emot på E V E N E M A N G juni International Conference on Thinking. Konferensen i Norrköping som samlar ledande personer inom skola, näringsliv, konst, kultur, vård, media och underhållning för att gemensamt diskutera och lära av varandra, när det gäller (ny-)tänkande, skapande, ledarskap, organisation och lärande. 19 Vad innebär globaliseringen för tillväxten och sysselsättningen i Sverige? Seminarium i Stockholm arrangerat av ITPS där resultaten från tre nya papporter om handel och direktinvesteringar presenteras. Bland andra medverkar Globaliseringsrådets huvudsekreterare Pontus Braunerhjelm och Magnus Henrekson, vd Institutet för Näringslivsforskning. augusti Swedish Production Symposium Arrangeras i Göteborg av Svenska Produktionsakademien. Teman som kommer upp till diskussion är bland andra Produktionssystem för kunddriven produktion, Integrerad produktion och produktutveckling och Tillverkning för flexibel och resurseffektiv produktion. september BioTech Forum. Norra Europas ledande mässa och konferens inom bioteknik. Det blir vetenskapliga seminarier, partnersökning, workshops och företagspresentationer på Stockholmsmässan i Älvsjö. 25 Näringslivets tillstånd. En heldagskonferens i Stockholm, där betydelsen av små och stora företag för förnyelse och tillväxt diskuteras. En av huvudtalarna är David Audretsch från Indiana University. Arrangör är ITPS. l ä s t i p s 1 Het forskning och innovationskraft. En populärversion av VINNOVAs årsredovisning Finns på både svenska och engelska. Beställ på Utvärdering av VINNVINN Initiativet. VINNVINN är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationsystem. Principen Utvärdering VINNVINN Initiativet bygger på att skapa mötesarenor mellan arbetslösa akademiker och företag/organisationer med tillväxtbehov. I rapporten summeras erfarenheter av de olika projekten och prövas om erfarenheterna på regional nivå kan läggas till grund för en etablering på nationell nivå. Beställ på Nationella och regionala klusterprofiler i Sverige. Företag inom fordonsindustrin i Sverige Grundsyftet med denna studie är att få en ögonblicksbild av den svenska fordonsindustrin. Den kan utgöra ett underlag för framtagning av strategier och prioritering av investeringar i forskning och i olika typer av innovationssystem. Beställ på VINNVÄXTS AVTRYCK I SVENSKA REGIONER VINNVÄXTs avtryck i svenska regioner. I denna studie undersöks i vilken utsträckning VINNOVAs program VINN- VÄXT gjort avtryck i svenska regioner oavsett om initiativet beviljats stöd eller ej. Studien studerar såväl avtryck i bemärkelsen inspirationskälla för tillväxtorienterat regionalt utvecklingsarbete som mer konkret strukturell påverkan på det regionala utvecklingsarbetet. Beställ på HET FORSKNING OCH INNOVATIONSKRAFT vinnova 2006 Effekter av den svenska trafiksäkerhetsforskningen Rapporten konstaterar att ett viktigt skäl EFFEKTER AV DEN SVENSKE TRAFIKKSIKKERHETSFORSKNINGEN till att Sverige lyckats så bra inom trafiksäkerhet är att man tidigt förstod vikten av en kunskapsbaserad insats. Rapporten kommer att finnas i fyra varianter: En engelsk fullversion, en engelsk sammanfattning, en norsk fullversion och en svensk sammanfattning. Beställ på 19

20 Returadress: VINNOVA, Stockholm ett fönster mot himmelen Företaget Bentech i Helsingborg har utvecklat ett öppningsbart glastak som släpper in frisk luft, solsken och fågelsång när vädret tillåter och stänger ute regn, hagel och nordanvindar när vädret slår om. Taket finns i två typer isolerat och oisolerat. Den isolerade takkonstruktionen är världsunik med en konstruktion med luftkuddar som klarar av att hålla det tätt vid så liten lutning som två till tre grader. De rörelser som normalt uppstår i tak från vind och snö tas upp i konstruktionen. När taket är stängt släpper det ändå in ljus och rymd i lokalen, och det passar därför bra i restauranger, överglasade gågator, äldreboenden, poolhus, atriumgårdar, vinterträdgårdar, balkonger och takterrasser, berättar Benth Lönnberg, vd. Han avslöjar att företaget också får förfrågningar från förmögna privatpersoner i exempelvis USA, Kuwait och Indien. Utvecklingen av glastaket var ett EUREKA-projekt, som är avslutat och som övergått i försäljning. I dagsläget söker det lilla företaget fler partners. Genom fleråriga tester vet vi nu att produkten fungerar, men vi måste ha hjälp att sprida den på marknaden, säger Benth Lönnberg. Det öppningsbara glastaket tillverkas i Sverige och är patenterat i många länder. För mer information:

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag VINNOVA INFORMATION VI 2007:01 Växa genom forskning Forska&Väx-programmet riktar sig till små och medelstora

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, 2010. Ingen försäljning har förekommit under perioden (0)

Respiratorius AB. Kvartalsrapport, januari-mars, 2010. Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Respiratorius AB Kvartalsrapport, januari-mars, 2010 Ingen försäljning har förekommit under perioden (0) Resultat efter finansnetto för första kvartalet var -0,3 (-0,5) MSEK. Resultat per aktie: 0 (0)

Läs mer

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012

2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 2 Offentlig FoU-finansiering i Sverige 1981-2012 Rolf Nilsson & Staffan Håkansson Sammanfattning Sverige har sedan början av 1980-talet tillhört de länder i världen där staten, som andel av BNP, satsat

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen

Ungt forskningsområde på väg att hitta formen TEMA Miljöteknik (delar av) Av Anne Nilsson, Naturvetaren nr 9/2006 Ungt forskningsområde på väg att hitta formen Det råder ingen tvekan om att det finns en frodande forskning inom det relativt färska

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv

den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1

Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se. Bild 1 VINNOVAssatsningar för små och medelstora företag Carl Naumburg Carl.naumburg@vinnova.se Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovations- kraft för hållbar tillväxt Bild 2 Nationella Samverkansprogram SMF

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Energimyndighetens solcellsverksamhet

Energimyndighetens solcellsverksamhet Energimyndighetens solcellsverksamhet Linus Palmblad Teknikavdelningen, Kraftenheten 016-544 23 37 linus.palmblad@energimyndigheten.se www.energimyndigheten.se Vision solceller Given plats i energi- systemet

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020

Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 UTLYSNING 1 (5) Datum Diarienummer 2014-01-01 2013-05607 Reviderad 2014-06-16 Planeringsbidrag till små och medelstora företag för ansökan till Horisont 2020 1 Utlysningens omfattning VINNOVA är Sveriges

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas EU-supportkontoret t t - en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas inom EUs sjunde ramprogram, FP7 Catharina Ottestam, Innventia Vad är EU-kontoret? Pilotprojekt, det första

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft

Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 1 2012-03-21 Uppdrag: Stärk Sveriges konkurrenskraft BILD 2 2012-03-21 Högskolornas forskningsfinansiär KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och

Läs mer

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten

Demonstrationsprogram. för Elfordon 2011-2015. Erfarenheter hittills 2011-10-24. Magnus Henke -Energimyndigheten Demonstrationsprogram för Elfordon 2011-2015 Erfarenheter hittills 2011-10-24 Magnus Henke -Energimyndigheten Mål för energiforskningen att bygga upp sådan vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst.

2012-08-16. Utlysning VINN NU 2012. Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. 2012-08-16 Utlysning 2012 Riktad till nystartade aktiebolag med en ny utvecklad produkt/metod eller tjänst. En utlysning inom programmet 1(7) 1. Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet

Läs mer

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag

Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag Forska&Väx Program som främjar forskning, utveckling och innovation hos små och medelstora företag vinnova information vi 2009:01 Växa genom forskning Forska&Väx-programmet riktar sig till små och medelstora

Läs mer

Mitt säkra kort. Förord

Mitt säkra kort. Förord Mitt säkra kort Förord Instruktionerna som du nu kommer att läsa fungerar förutsatt att du följer dem till punkt och pricka. Du kommer att tjäna från 10.000 till över 100.000 kronor per månad beroende

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Alla dina fördelar hos IWAKI

Alla dina fördelar hos IWAKI Extremt driftsäker Magnetkoppling absolut tät Inga kostnader för axeltätningar Torrkörningssäker 100% kemisk resistens Miljövänlig Alla dina fördelar hos IWAKI Mr. Fujinakas geniala ide På 60 talet utvecklade

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

ANSÖKAN: Utveckling och verifiering av teoretiska modeller för vågkraftverk BOWEC

ANSÖKAN: Utveckling och verifiering av teoretiska modeller för vågkraftverk BOWEC ANSÖKAN: Utveckling och verifiering av teoretiska modeller för vågkraftverk BOWEC Inlämnad: 090831 till Göteborgs Energis Forskningsfond Sökande: Bohegg Engineering AB Kontaktperson för projekt Bowec Per

Läs mer

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27

Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27 Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+

Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ Nytt europeiskt utbildningsprogram: Erasmus+ "Erasmus+" är namnet på EU:s nya program för utbildning, ungdom och sport. Det kommer att ersätta det ramprogram som finns idag och starta 2014. Det nya programmet

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Strategiska miljöteknikområden

Strategiska miljöteknikområden Strategiska miljöteknikområden i Sverige Hur kraftsamlar Västsverige för framtidens energimarknad Berit Gullbransson Verksamhetschef Swentec Uppdraget Swentec, Sveriges miljöteknikråd, har regeringens

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Forska&Väx. Program som främjar små och medelstora företags forskning, utveckling och innovation

Forska&Väx. Program som främjar små och medelstora företags forskning, utveckling och innovation Forska&Väx Program som främjar små och medelstora företags forskning, utveckling och innovation 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder små och medelstora företag (SMF) att komma in med ansökan om ekonomiskt stöd

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program

Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program INBJUDAN OCH PROGRAM Möjligheter till finansiering av projekt för att utveckla vattentjänsterna så kan svensk VA dra nytta av EU och andra finansiärers program Stockholm 16 juni 2015 Seminarium 16 juni

Läs mer

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING

KUNSKAP OCH INNOVATION FORSKNING OCH UTVECKLING 28 FORSKNING OCH UTVECKLING Innovationsprocessens första fas består ofta av forskning och utveckling (FoU). Där uppstår den kunskapsbas som ligger till grund för högteknologiska och högkvalitativa produkter,

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Stiftelsen för Strategisk Forskning

Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Forskning som formar vår framtid Presentation för styrelsen Lars Rask 2008-02-08 1 Stiftelsen för Strategisk Forskning Bildades 1994 Regeringen utarbetade dess stadga,

Läs mer

EFFEKTER AV INNOVATIONSPOLITIK. Tillbakablickar och framtidsperspektiv VINNOVA INFORMATION VI 2012:12

EFFEKTER AV INNOVATIONSPOLITIK. Tillbakablickar och framtidsperspektiv VINNOVA INFORMATION VI 2012:12 EFFEKTER AV INNOVATIONSPOLITIK Tillbakablickar och framtidsperspektiv VINNOVA INFORMATION VI 2012:12 1 VINNOVA investerar omkring två miljarder kronor om året för att förbättra förutsättningarna för innovation.

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer