Sverige starkt beroende av fordonsindustrin

Transkript

1 från: VINNOVA Fakta och nyheter från VINNOVA. Maj, Sverige starkt beroende av fordonsindustrin Sverige är starkt beroende av fordonsindustrin. En ny studie visar att många av företagen är starka inom produktionsteknik och material. Få av företagen jobbar dock med till exempel fordonselektronik, säkerhet, miljö och design, vilka skulle kunna bli framtida svenska styrkeområden. VINNOVA har i samarbete med svenska fordonsregioner, Fordons Komponent Gruppen, BIL Sweden, Automotive Sweden, Vägverket och konsultföretaget Addendi AB genomfört kartläggningen som bland annat omfattar teknikinriktning, forskningsintensitet, export, sysselsättning och geografisk fördelning. Sverige är idag ett av de länder i världen som är mest beroende av fordonsindustrin. Studien omfattar 400 företag med anställda. Ungefär hälften av de anställda arbetar i ett stort antal fristående företag bland leverantörsföretag, teknikkonsulter och institut. Den andra hälften arbetar hos AB Volvo, Saab, Scania och Volvo Personvagnar. Svensk fordonsindustri har stor regional betydelse. De stora fordonstillverkarnas utvecklings- och produktionsenheter är koncentrerade till Göteborg, Trollhättan och Södertälje. Det finns dock få starka regionala klusterbildningar inom specifika områden. Närmare personer arbetar med FoU-verksamhet i ett 40-tal företag i Sverige. Av dessa arbetar cirka med främst nyutveckling hos de stora fordonstillverkarna. Branschen är mycket produktionsintensiv. Mer än hälften av företagen bedriver produktion utan egen produktutveckling i Sverige. Få länder har motsvarande kompetens att utveckla fordon från koncept till färdig produkt. Detta kan dock snabbt förändras i globala ägarstrukturer. Detta har starkt påverkat Saabs och Volvo Personvagnars FoU-verksamhet de senaste åren. Många företag i Sverige arbetar inom framdrivning, karosseri, chassi och inredning med stort inslag av produktion. Däremot är få företag verksamma inom strategiska kompetensområden som fordonselektronik, säkerhet, miljö och design. Med kartläggningen som grund bör svensk fordonsindustri stärkas genom nationella forskningssatsningar inom strategiska kompetensområden. Sverige bör bygga upp nationella, sektoriella och regionala innovationssystem, profilera styrkeområden internationellt samt sträva efter starkare, snabbare och mer FoU-intensiva företag. Goda svenska förutsättningar för tillväxt inom miljöteknik Sverige har goda förutsättningar för utveckling och tillväxt inom miljöteknik. För att klara konkurrensen globalt måste dock svenska företag och forskare samverka. Det behövs tvärvetenskaplig forskning som ser till hela system. Det visar den forskningsstrategi som VINNOVA och Formas lämnat till regeringen. Intresset för miljöteknik är stort i näringslivet och hos myndigheter. Sverige är till exempel bland de bästa på att komma till rätta med utsläpp och giftiga ämnen i produkter och i industriprocesser. Det svenska innovationssystemet har dock också svagheter. Hemmamarknaden är liten och de flesta företagen inom till exempel reningsteknik, avfallsteknik och förnybar energi är små. För att stärka miljötekniken och få ut den brett på marknaden behövs samverkan mellan flera aktörer liksom satsningar inom flera delar av innovationskedjan. Framsynta statliga insatser, lagstiftning/regleringar, stimulanser, styrmedel, samhällelig upphandling, samt genom stöd till FoU kan Sverige bli ledande. En viktig fråga är förutsättningarna för samfinansiering av forskningen mellan offentlig verksamhet och näringsliv. Strategin ligger till grund för en gemensam utlysning av nya FoUmedel under Omkring 45 miljoner kronor ska satsas under Anna Hallgren, VINNOVA, Anna.Hallgren@VINNOVA.se Ove Pettersson, VINNOVA, Ove.Pettersson@VINNOVA.se

2 Miljarder fattas för att nå enprocentmålet till civil FoU Det saknas åtta mijarder kronor för att målet om att en procent av BNP ska gå till statligt fi nansierad civil FoU. Det visar ny statistik från SCB som VINNOVA bearbetat. År 2003 framförde VINNOVA tillsammans med Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Sveriges universitets- och högskoleförbund, IVA och Kungliga Vetenskapsakademien att målet för den statliga civila forskningsfinansieringen borde sättas till en procent av BNP. Nyligen publicerad statistik från SCB baserat på en analys av budgetpropositionen 2007 visar att det för innevarande år saknas åtta miljarder kronor för att målet om en procent i statligt finansierad civil FoU ska uppnås. År 2007 uppgick svenska statens FoU-finansiering, enligt budgetpropositionen, till 24,7 miljarder kronor. I löpande priser innebär det en oförändrad nivå jämfört med Inkluderas även prognosen för FoU-finansieringen från de sju forskningsstiftelserna, som skapades av löntagarfondsmedel, uppgår den totala FoU-finansieringen till 26,2 miljarder år Jämfört med 2006 års nivå innebär det i löpande priser en minskning med cirka 200 miljoner kronor. Omräknat i termer av BNP (baserat på prognos om BNP år 2007 från Konjunkturinstitutet) innebär det att statens totala forskningsfinansiering, inklusive de offentliga forskningsstiftelserna, uppgår till 0,87 procent av BNP. Detta kan jämföras med 2006 års siffra som uppgick till 0,93 procent Den civila statliga forskningsfi nansieringen, bestående av de direkta statsanslagen, forskningsfinansiering från forskningsråd och andra myndigheter (till exempel VINNOVA) uppgick 2007 till 20,6 miljarder vilket motsvarar 0,69 procent av BNP. De av löntagarfondsmedel inrättade forskningsstiftelserna beräknas finansiera forskning för cirka 1,5 miljarder 2007, vilket motsvarar 0,05 procent av BNP. Den civila statliga FoU-finansieringen inklusive de offentliga forskningsstiftelserna beräknas för 2007 till 22,2 miljarder, motsvarande 0,74 procent av BNP. Den försvarsmotiverade statliga forskningen uppgick till drygt 4 miljarder, eller cirka 0,13 procent av BNP år Baserat på Konjunkturinstitutets prognos för BNP år 2007 utgör en procent av BNP cirka 30,1 miljarder kronor. En jämförelse mellan denna siffra och den budgeterade statliga civila FoU-finansieringen (inklusive forskningsstiftelserna) visar att det krävs ett tillskott på åtta miljarder kronor för att enprocentmålet ska uppnås. Exkluderas finansieringen från de offentliga forskningsstiftelserna fattas cirka 9,5 miljarder kronor. Ökat svensk deltagande i EU:s ramprogram Sverige ökade sitt deltagande i EU:s ramprogram visar en ny rapport från VINNOVA. Under hela sjätte ramprogrammet beräknas Sverige ta hem cirka sju miljarder kronor. Rapporten baseras på läget när 64 procent av ramprogrammets medel fördelats. Det svenska deltagandet har ökat på flera sätt: medverkan i projekt, andel erövrade medel och andel koordinatorer. Svenska aktörer har fått 510 miljoner euro, vilket motsvarar 4,3 procent av totala antalet kontrakterade medel. Det placerar Sverige på en åttondeplats bland Europas länder. Under det femte ramprogrammet fick svenska aktörer 3,7 procent av det totala antalet kontrakterade medel. Analysen visar också att Sverige har ett väldigt högt deltagande från universitet och högskolor, med en andel på 60 procent av kontrakterade medel. Eugenia Perez, VINNOVA, Eugenia.Perez@VINNOVA.se Nyhetsbrevet från: VINNOVA från: VINNOVA är ett nyhetsbrev som främst tar upp analyser, rapporter och utvärderingar från VINNOVA. Nyhetsbrevet kompletterar därmed tidningen VINNOVAnytt genom att mer ingående beskriva och redogöra för dessa analyser och rapporter. från: VINNOVA finns inte i tryckt form utan endast digitalt. från: VINNOVA Ges ut av: VINNOVA, Stockholm Redaktör: Henrik Brånstad, Henrik.Branstad@VINNOVA.se Rolf Nilsson, VINNOVA, Rolf.Nilsson@VINNOVA.se 2 från: VINNOVA

3 Svensk fordonsforskning sparar tusentals liv Sverige har under de senaste femtio åren storsatsat på fordons- och trafi ksäkerhetsforskning. Detta har enligt en ny VINNOVA-rapport sparat både tusentals liv och miljardtals kronor. Resultaten visar att Sverige, tack vare forskningen, årligen sparar närmare 500 liv och mångmiljardbelopp. Samtidigt har svensk fordonsindustris konkurrenskraft stärkts. Trafikolyckor är ett stort samhällsproblem. Enligt WHO blir de det tredje största hälsoproblemet år I dagsläget omkommer 1-1,5 miljoner människor varje år i trafiken i världen. Därtill kommer alla de som skadas i trafiken. Bara i Sverige kostar trafikolyckor samhället cirka 30 miljarder kronor per år (2005). Det ligger alltså stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster i ökad trafiksäkerhet. Sverige är i dag ett av världens ledande länder vad gäller fordons- och trafiksäkerhet. Sverige har minskat antalet dödade i trafiken från år 1970 till 440 år 2005 samtidigt som trafikmängden mer än fördubblats. Sverige har under de senaste femtio åren satsat stora resurser på fordons- och trafiksäkerhetsforskningen, främst genom VINNOVA och Vägverket. Rapporten Effekter av den svenska trafiksäkerhetsforskningen analyserar effekterna av de offentliga medel som satsats via VINNOVA och dess föregångare samt Programrådet för fordonsforskning. Analysen har gjorts av Transportøkonomisk institutt och Møreforskning Molde i Norge. Resultaten visar att forskningen bidragit till att Sverige årligen sparar 481 liv, som motsvarar ett värde på 8,4 miljarder kronor, och förebygger många svåra och lätta skador. Totalt har de offentliga fi nansiärerna satsat 440 miljoner kronor under Merparten av medlen har gått till fyra varanda kompletterande forskningsmiljöer. Chalmers har inriktat sig på säkerhetssystem för fordon, Lunds tekniska högskola på trafikmiljön i tätorter, Uppsala universitet på trafikanters beteenden medan VTI har en bred verksamhet, varav cirka 40 procent avser trafiksäkerhet. Rapporten har i fallstudier beräknat effekterna av fem viktiga forskningsområden. Till exempel beräknas VTI:s och Chalmers forskning kring bättre säkerhet för barn i bilar ha kostat samhället sammanlagt cirka 200 miljoner kronor. Detta har gett ett samhällsekonomiskt värde på 1,4 miljarder kronor genom 16 färre dödade, 38 färre svårt skadade och 504 färre lätt skadade per år. Sektoriella innovationssystem analyseras Rapporten Behovsmotiverade forskningsprogram i sektoriella innovationssystem ger bild över industriell innovativitet och behovsmotiverade statliga forskningsprogram i fyra sektoriella innovationssystem. Nanoteknik och Bioteknik definieras av en teknologi och dess applicering i flera industriers produkter. Fordonsindustrin och IKT-industrin definieras av en produkt och de tekniker som den baseras på. Innovationer kommer fram på delvis olika sätt i de fyra systemen. I nano- och bioteknikindustrierna är nyföretagandet, ofta med rötter i högskolan, en viktig form för att introducera nya produkter på marknaden. Inom IKT-industrin och framför allt inom fordonsindustrin lanseras innovationer i stor utsträckning av existerande företag. I behovsmotiverade forskningsprogram styrs forskningens inriktning av behov i näringsliv och samhälle. Forskningsprogrammens roller varierar med innovationssystemens utvecklingsnivå. I de yngre innovationssystemen för nano- och bioteknik är en stor del av forskningsprogrammen till sitt innehåll inriktade mot att utveckla teknikerna för nya tillämpningar, generera nya företag och stödja kommersialisering av forskningsbaserade produkter i småföretag. En viktig roll är alltså att främja industriell förnyelse genom forskningsbaserat nyföretagande. I de äldre och mer mogna innovationssystemen för IKT- och fordonsindustrin, med stora företag, finns många program där forskningsprojekt genomförs gemensamt mellan företag och akademi för att generera ny kunskap och utbilda forskare som kan rekryteras av industrin. Programmens roll är att stärka befintliga företags innovationsförmåga. Lennart Norgren, VINNOVA, Lennart.Norgren@VINNOVA.se Torbjörn Winqvist, VINNOVA, Torbjorn.Winqvist@VINNOVA.se från: VINNOVA 3

4 Nanoteknik kan stärka svensk konkurrenskraft Sverige har fl era starka, internationellt erkända forskningsmiljöer inom nanoteknik och den kommersiella potentialen är stor. Samtidigt är kunskapen svag kring hur nanoteknik kan lyftas in i applikationer och nå nya marknader. Det är några av slutsatserna i VINNOVAs rapport Nanoteknikens innovationssystem. Nanoteknik handlar om att arbeta med material på atomär nivå, vilket ger möjlighet att utveckla nya unika egenskaper. I Sverige finns idag cirka 85 företag med koppling till nanoteknik. 34 är rena nanoteknikföretag, ofta högskoleavknoppningar med verksamhet uppbyggd kring nanoteknik. Övriga 51 företag använder nanoteknik i vissa av sina produkter. I internationell jämförelse är antalet företag lågt. - För att utveckla nya nanotekniska innovationer så behöver fler företag engageras. Sverige har stor forskningskompetens men det krävs fler färdiga applikationer som är internationellt konkurrenskraftiga för att det ska ge tillväxt och nya jobb, säger Eugenia Perez, analytiker på VINNOVA och en av författarna bakom rapporten. ABB, Sandvik och Höganäs är exempel på storföretag som med hjälp av nanoteknik stärkt sin konkurrenskraft. Det finns dock också mindre företag i traditionella branscher, till exempel glastillverkaren Pilkington Floatglas, som ökat sin konkurrenskraft genom att använda nanoteknik i sina innovationer. Nanotekniken erbjuder stora möjligheter för många branscher, allt från självrenande glas till konstgjord hud. - Vi får troligen aldrig någon nanoteknisk bransch i Sverige med en grupp företag byggda kring tekniken. Istället blir nanoteknik oftast en ingrediens i nya produkter. En parallell kan dras till utvecklingen av e- handel - som först spåddes bli en bransch men sedan utvecklades till ett inslag och en teknik i olika befintliga branscher, säger Eugenia Perez. Rapporten menar att nanoteknik har goda förutsättningar att stärka konkurrenskraften för svensk industri. Då måste den dock kopplas samman med applikationskunskap och sättas i ett marknadsrelevant sammanhang. Staten kan här spela en viktig roll genom att skapa goda förutsättningar för företagen att ta vara på nanoteknikens möjligheter. Insatser behövs för att skapa incitament för näringslivet att våga undersöka möjligheterna. Insatser kan till exempel vara delfinansiering av forskningssamarbeten mellan akademi och näringsliv samt skattelättnader för forskning och utveckling. Marknaden för nanoteknik väntas, enligt vissa bedömare, nå miljarder kronor och ha skapat över 2 miljoner jobb år Närmare 30 länder har utformat strategier och tagit initiativ för nanoteknisk utveckling. Även på EU-nivå har det lagts fram en strategi inom nanoteknik. VINNVINN - ett vinnande koncept VINNVINN är ett VINNOVA-initiativ för tillväxt där nya affärsmöjligheter och jobb skapas genom att matcha kvalificerad kompetens med behov hos teknikbaserade tillväxtföretag. Varje regional satsning görs genom samarbete mellan näringslivsorganisationer, arbetsmarknadsaktörer och innovationsstödjande aktörer. VINN- VINN startade i Göteborg 2003 och året därpå i Skåne. Idag finns det även etablerat i Jönköping, Värmland och Uppsala. Initiativet har nu utvärderats i en VINNOVA-rapport gjord av konsultföretaget Anna Aspgren Ledarresurs. Utvärderingen visar att vinsterna inom VINNVINN uppstått på flera plan: hos individerna, företagen och samhället. Satsningen har skapat ett antal nya arbetstillfällen som annars inte skulle ha kommit fram. Dessutom har flera företag tidigarelagt tänkta anställningar. Satsningen underlättar också för företagen att anställa och hitta rätt kompetens. Arbetslösa akademiker hittar arbeten som svarar mot deras utbildning och samhället får nytta av investeringen i personens utbildning. Utvärderingen menar att kostnaderna för att driva VINNVINN är små jämfört med många andra tillväxtsatsningar. Även med en mycket försiktig skattning av värdet för nyskapade jobb, så ger VINNVINN två gånger tillbaka på satsade pengar. Utredningen anser att erfarenheterna från de regionala initiativen visar att VINNVINN bör etableras som ett koncept på nationell policynivå. Detta skulle ge en legitimitet åt arbetssättet och ge nationell acceptans för att arbetsmarknadsstöd som används på detta sätt bidrar till tillväxt. Jan Edling, VINNOVA, Jan.Edling@VINNOVA.se Eugenia Perez, VINNOVA, Eugenia.Perez@VINNOVA.se 4 från: VINNOVA

5 VINNOVA i media, april Forska och Väx ställs in Ny Teknik, Det blir ingen ny utlysning av VINNOVA-programmet Forska&Väx i år. Det har VINNOVAs styrelse beslutat. Orsaken är att regeringen strukit anslaget till Forska&Väx ur vårbudgeten. Forska&Väx stödjer FoU i små och medelstora företag. Företagen satsar själva minst lika mycket som de får i bidrag. Det har blivit ett av de mest framgångsrika programmen, med stadigt växande antal ansökningar. Därför väckte det stor uppmärksamhet när den nya regeringen strukit de 100 miljonerna till Forska&Väx ur budgetpropositionen. Den gången förklarade näringsminister Maud Olofsson att det skett av misstag, och att det skulle rättas till. Men pengarna fanns inte med i vårbudgeten heller. De ska komma först nästa år. Nu har VINNOVAs styrelse beslutat att ställa in höstens utlysning. Nästa ansökningsomgång kommer först sent våren VINNOVA ökar kvinnors chans att göra forskarkarriär Biotech Sweden, nr 4/2007, VinnMer storsatsar för att försöka förändra situationen. De närmaste åren pensioneras många forskare på svenska universitet och högskolor, luckor som måste fyllas av nya välutbildade forskare. Men karriärvägarna är begränsade och unga disputerade forskare har svårt att meritera sig. Genom det nya programmet ska upp emot 100 kvinnliga disputerade forskare under åren få möjlighet att skaffa sig viktiga meriter, kanske genom tjänster utomlands. VINNOVA satsar upp till 50 miljoner kronor per år under perioden, där varje forskare kan få motsvarande halva forskarlönen under maximalt tre år. Arbetsgivaren ska finansiera resten. Om vi ska behålla och utveckla svensk konkurrenskraft, så måste fler unga kvinnor göra forskarkarriär, säger Per Eriksson, generaldirektör VINNOVA. Nytt katastrofavtal Sverige-USA TT, Ett nytt avtal mellan Sverige och USA ska ge ökat samarbete och informationsutbyte mellan länderna om forskning och teknik för civil kris- och katastrofhantering. Avtalet har bäring på våra möjligheter att skydda samhället mot framtida kriser, säger försvarsminister Mikael Odenberg. Han är på besök i USA och ska vid en ceremoni i Washington på fredagen underteckna avtalet tillsammans med USAs säkerhetsminister Michael Chertoff. På svensk sida har avtalet förberetts av Krisberedskapsmyndigheten, Smittskyddsinstitutet, FOI, Räddningsverket, Vetenskapsrådet, VINNOVA och Kustbevakningen. De ska i fortsättningen få möjlighet till ökat samarbete med amerikanska Department of homeland security. Volvo och VINNOVA lättar på fl ygmotorn Ny Teknik, Nya material och designlösningar ska göra framtidens flygmotorer mer miljövänliga. Det hoppas VINNOVA som tillsammans med Volvo Aero satsar 126 miljoner i ett nationellt program för att utveckla lätta och bränslesnåla motorer. Vi har jobbat med det i labb och forskningsmässigt. Nu behöver vi visa, demonstrera, att våra lösningar fungerar i verkligheten, säger Henrik Runnemalm på Volvo Aero. Han ansvarar Volvo Aeros projekt inom det nya programmet FLUD, Flygtekniska utvecklings- och demonstratorprogrammet. Under perioden 2000 till 2020 ska flyget halvera sina koldioxidutsläpp. Det har branschen enats om. Ett sätt att få ner utsläppen är att minska vikten på motorerna för ju mindre planet väger, desto mindre bränsle behövs för att hålla det i luften. För att få motorerna lättare krävs dels smarta designlösningar men också nya material som inte används i motorer idag. Får pengar för att samverka Norrbottens-Kuriren, Luleå tekniska universitet får del av på 200 miljoner kronor för att samverka med näringslivet. LTU delar med Umeå universitet, Chalmers och Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Uppsala universitet. Pengarna ska räcka i sju år, från 2007 till VINNOVA, som står för ekonomin, hoppas att pengarna ska förbättra svenska universitets möjligheter att bli bättre tillväxtmotorer. Universiteten i Luleå och Umeå kommer att samverka för att utveckla en gemensam infrastruktur för att göra pengar på och överföra kunskap inom exempelvis tillämpad IT och hållbar utveckling. Bruksanvisning för EU-bidrag Dagens Industri, It-företagaren Omid Aval ska visa upp den ansökan som gav 50 miljoner kronor i EU-bidrag till hans produktutveckling. Det är första gången någon låter andra småföretagare se en ansökan som har klarat sig igenom EU:s granskning. Aval ska visa sina ansökningshandlingar vid en kurs tillsammans med den statliga företagsfrämjaren VINNOVA. Vi har länge letat efter en verklig och framgångsrik ansökan som vi kan visa upp. Men varje ansökan ägs av många företag och alltid har det varit något som har sagt nej. Omid äger sin ansökan ensam och han vill visa den, säger Johan Lindberg, VINNOVA. De pengar som står på spel är drygt 500 miljarder kronor som EU ska dela ut i sitt sjunde ramprogram för FoU. Källa: VINNOVA och Cision/Observer AB från: VINNOVA 5