Utredningsförfarande vid alkohol- och drogproblem. Utredning av alkohol- och drogproblem
|
|
- Gun Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LOB Lagen om omhändertagand e av berusade personer m.m. (1976:511), förkortat LOB, är en svensk lag, som ger polisen och ordningsvakt rätt att omhänderta en berusad person, som inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv eller andra. Lagen är en skyddslag och är till för att den berusade personen inte ska orsaka sig själv eller andra någon skada. 19 jan 2017 Uppföljning av satsning för förbättrade stöd- och behandlingsins atse r vid omhändertagande av berusade personer Regeringens beslut Regeringen ger Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys i uppdrag att följa upp resultatet av regeringens satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagand e av berusade personer enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer (LOB) (dnr S2014/02933/ FS T). Myndigheten ska vidare bidra till att erfarenheterna från utvecklingsarbetet sprids. Bakgrund Målet med denna treåriga satsning är att få till stånd en tydlig och varaktig praxisförändring så att betydligt färre personer förs till arresten för att i stället omhändertas av vården så att fler kan fångas upp för fortsatta stöd- och behandlingsinsatser. Detta är särskilt angeläget då barn under 18 år omhändertas. Närmare om uppdraget Regeringen bedömer att det är angeläget att följa upp resultatet av satsningen utifrån dess mål Uppföljningen bör omfatta vårdgivarnas erfarenheter av att ta hand om de personer som Polismyndigheten för till en vårdinrättning samt förutsättningar för att fånga upp personer med behov av fortsatta stöd- eller vårdinsatser med särskild analys av arbetet med barn och unga Utredning av alkohol- och drogproblem Utredningsförfarande vid alkohol- och drogproblem Metoder för screening, diagnostik och vårdplanering Screeninginstrument ( AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) 1
2 Screening är grovsortering Snabb Billig Krävs inte mycket utbildning Validerad Skapar möjlighet att ge information/kunskap till den som deltar Syftet är att skilja den som inte har problem från den som har någon sorts problem Screening alkohol och andra droger Frågor Lab. test Intuition CAGE AUDIT DUDIT GGT ASAT ALAT MCV CDT/Peth Urinanalyser Salivtester Steget efter screening Om en person önskar utreda sina problem med alkohol eller droger eller om AUDIT, eller DUDIT visar att det finns problem Steget efter screening är att utreda problemet, t.ex. om beroende föreligger eller möjligen skadligt bruk. Därefter bör även individens angränsande hjälpbehov utredas. eller om biologisk screening visar detta Diagnostiska bedömningar Att fastställa tillståndet, så att man kan bestämma vidare insatser. Att informera klienten/patienten så att han/hon förstår allvarlighetsgrad och ev. behov av vård. Genom att använda sig av diagnoskriterier banar man vägen för klar kommunikation mellan alla som arbetar inom alkohol/drogområdet inkl. forskare. Diagnostiska bedömningar Diagnostik ger individen kunskap om sina problem Diagnos kommer från grekiskans delad kunskap ; ett gemensamt utforskande av ett problem av behandlare och patient tillsammans Använt på detta sätt diagnos i dialog är det en av de mest verksamma motivationsmetoderna Oetiskt att behandla utan att veta vad man behandlar Se ex. Erickson, Carlton K. W.W. Norton & Company, New York
3 ADDIS Alkohol - & drogdiagnosinstr um ent ADDIS är baserad på de två internationella diagnossystemen ADDIS är rekommenderat av Socialstyrelsen och återfinns i de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården (2015). ICD-10 International Classification of Diseases and Related Health Problems, 1993 DSM-5 Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 2013 ADDIS Validitet Sveriges första instrument för att diagnosticera spelberoende! Under våren lanserar Dahl & Dahl speldiagnosinstrumentet GAMES. Ett verktyg som utreder spelberoendeproblematik i enlighet med diagnoskriterierna i ICD-10 och DSM-5. Games är ett helt datoriserat och webbaserat system som kan användas på ett flertal olika digitala plattformar, datorer såväl som surfplattor, samt stödjer flertalet olika operativsystem. För dig som föredrar att standardiserade intervjuer genomförs med papper och penna finns instrumentet även som ett utskrivningsbart PDF-dokument. En GAMES interv ju tar c irk a minuter att genomföra. När intervjun väl är klar överförs alla svaren automatiskt till en ICD-10 och DSM-5 checklista, en spelberoendekurva (livstidskurva innehållande negativa konsekvenser av spelande) samt automatiskt genererad text som hjälp vid skrivande av bakgrundstext. En digital manual för handhavandet av systemet med tydliga riktlinjer kommer att finnas tillgänglig. Alkoholfrågor na visar god konstrukt validitet, diskriminant validitet och intern konsistens, även specifikt på kriterienivå och separat för kön (Gerdner, 2009). Ämneslista som konstruktivt stöd vid anamnestagning ger mer information, är snabbare att genomföra och enkel att administrera (Monwell, 2013). ADDIS säkerställer en god standard för diagnostiska bedömningar avseende substansrelaterad problematik (Gerdner, 2014). ADDIS har en utmärkt intern konsistens och en hög test-retest korrelation (Gerdner, 2015). ADDIS intervjuformulär är uppdelat enligt följande: Allmänt: 5 frågor Stress: 19 frågor Ångest: 7 frågor PTSD 5 frågor Depression: 11 frågor Koffein, nikotin, mat och spel: 13 frågor Alkohol- och droger: 65 frågor Totalt: 125 frågor 3
4 Nya bruksmönster sprids snabbt, och intag av flera droger samtidigt (blandberoende) förekommer allt mer. Detta leder till samsjuklighet, kognitiva komplikationer och ökad risk för för tidig död. Det är därför av stor vikt att identifiera de droger en person använder och har använt. Olika droger ger olika specifika skador och bör identifieras för att kunna erbjuda relevant behandling. Fråga nr. Alkohol Sömn-/lugnande Opioider Cannabinoider Centralstimulantia Ecstasy Kokain Hallucinogener Lösningsmedel Annat Blandat Id: Uppsala 26/ Datum: , Intervjuare: Börje Dahl A = Aktuell, L = Livstid, A1 = En gång under senaste året Diagnosen beroende kräver minst 3 aktuella symptom utspridda i 3 av de 6 beroendekriterierna. 1. En stark önskan/känsla av tvång att ta drogen 41 A 41 Tankemässig koncentration Säkrar tillgängligheten 43 A A 43 Tvångsmässig använd 34 A A 34 Använt mer än tänkt/föreskrivits 35 A A 35 Längre än avsetts 44 A 44 Misslyckat försök att kontrollera 45 A A 45 Oförmåga att minska/sluta 2. Svårt att kontrollera användning: Mängden, Tidpunkten eller att sluta 3. Abstinensbesvär 74 A 74 Abstinensbesvär Skakningar 76 A 76 Användning för att lindra/undvika abstinensbesvär Hallucinationer/allvarlig förvirring 4. Tolerans 21 A 21 Ökad mängd 24 A 24 Hög alkoholkonsumtion 37 A A 37 Ökad tolerans 17 A 17 Frekvent drickande 26 A 26 Frekvent användning 36 A A 36 Alkohol/drogperioder 5. Offrar andra nöjen och intressen p g a användning/använd tid att komma åt drogen/hämta sig 46 A A 46 Minskat/slutat med aktiviteter/intressen 47 A A 47 Försummat planerade aktiviteter 48 A 48 Frånvaro från skola/jobb Försummat arbete 50 A 50 Användning/återhämtning större delen av dagen 51 A 51 Drogcentrerat liv 73 L 73 Mindre tid för familjen 40 A 40 Minnesluckor/blackouts 52 A 52 Minnes-/koncentrationsproblem 53 A 53 Känslomässiga problem 71 A 71 Relaterade hälsoproblem 6. Fortsatt medveten användning trots uppenbara negativa konsekvenser Bruk trots vetskap om fys/psyk problem 22/6 0/0 0/0 9/4 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 0/0 4
5 En kontrollförlustsjukdom Beroende Beroendesjukdomen är ingen förkylning... brist i hjärnans kontrollsystem ca 10% av befolkningen sårbar (alkoholberoende) man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig Beroende ur ett multifaktoriellt perspektiv Bio Psyko Socialt Biologi Dopamin Är budbärare till hjärnans belöningssystem Alkohol, narkotika och nikotin frisätter dopamin i belöningssystemet och framkallar känslor av eufori Arvid Carlsson upptäckte att dopamin fungerar som en signalsubstans i hjärnan en upptäckt som belönades med Nobelpriset i medicin år 2000 Beroende har en neurobiologisk grund Jörgen Engel, professor i farmakologi, Göteborg 5
6 Mesolimbiska dopaminsystemet Försöksexperiment: Vid sex: Fördubbling av dopaminfrisättning i basala fram hjärnan. En enda injektion av amfetamin: Tiofaldig ökning av dopamin. (Di Chiara och Imperato). Den kidnappadde människan. När samtliga beroendekriterier är uppfyllda, är den ena patienten den andra otäckt lik. I det skedet finns det med en drastisk formulering ofta inte så mycket kvar att se av patienten. Man ser i stället det fullt utvecklade beroendet. Markus Heilig ur Beroendetillstånd. Det krävs inte en krigare för att besegra beroendesjukdome n. Det som behövs är diagnostik och behandling som fungerar. 6
7 Behandling som bör rekommenderas enligt Socialstyrelsen MET KBT CRA Återfallsprevention 12 stegsbehandling SBNT ( Social behaviour network therapy) MATRIX Läkemedelsassisterad behandling Personellt boendestöd Case management Arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS) John R Kelly PhD. Harvard University Metastudie Det tar i genomsnitt 4 5 år från det att ett beroende etablerats intill dess att en människa söker hjälp. Det tar cirka 8 år innan hen kan uppvisa en sammanhållen drogfrihet/nykterhet under ett helt år. Det tar ytterligare 4 5 år innan återfallsrisken har sjunkit till under 15 %. Tid för tillfrisknande pendlar alltså mellan 16 och 18 år. I realiteten får den beroende människan några veckor på behandlingshe m, i bästa fall, och kanske ett, max två års eftervård. Nästan som om det vore en förkylning... Nya psykoaktiva substanser ( nätdroger ) RC Nätdroger NPS XTC - MDMA PMMA Para metoxy metamfetamin Superman Fenetylaminer 3, 4 CTMP Tryptaminer - hallucinogener Syntetiska katinoner- MDPV, mefedron 4 mec krabba räka Dissociativa droger Diphenidine Nya bensodiazepiner norfludiazepam Nya opioider - karfentanil Spice syntetiska cannabinoider 7
8 Narkotikaklassningar It s a fine line between being high and being dead... Cyklopropylfentanyl, 4-fluoroisobutyrfentanyl (4F-iBF), Tetrahydrofuranfentanyl (THF-F) Metoxiacetylfentanyl som alla tillhör gruppen syntetiska opioider. Källa: Folkhälsomyndighetens hemsida Spice Flashback Ja det är ju dessa 2 som gäller nu har bara testat fenixen och den är det tryck i det vill jag lova. Påminner stqrktt om en blandning mellan Ab-Fubinaca och BB-22. Första h olkarna är du rätt med i matchen sen sover du som ett barn. Atn är inte alls lika hems som på fubinaca men toleransen går upp relativt snabbt. Känns inte giftig eller så heller så där påminner den om BB-22 kraftigt påslag mebbinte för kraftigt sen sitter den ni 1-1,5 timme också. Ni som testat den andra pinacan hur är den vad jag läst så ska den va mildare men jag föredrar Fenix ändå lite dyrt och synd natt den inte finns i pulverform men men. 250 döda på två år fentanylet fortsätter att skörda liv (SVT Nyheter 14 juni 2017) Tre person er i Härn ösan d har dött efter överdoser av narkotika inom loppet av ett par veckor. Polisen misstänker att samtliga tagit den syntetiska opiaten fentanyl. ( SVT Nyheter /Västernorrland oktober 2017) 8
9 We are trying to get marijuana reclassified medically. If we do that, we ll be using the issue as a red herring to give marijuana a good name. Keith Stroup, (NORML) talks on pot issues Emory University, February 6,1979 (källa:national families in action website 1mars 2012) Källa: Dina pengar.se 22 januari
10 Först Fredagsjoint sedan slutenvård. Svenska Dagbladet redovisar statistik från Socialstyrelsen som visar att allt fler ungdomar vårdas för psykoser. En utveckling som oroar, enligt Göran Ryde n, verksamhetschef för Norra Stockholms psykiatri. Antalet unga mellan år som slutenvårdats för psykisk störning orsakad av cannabis eller av flera droger i kombination har fördubblats sedan 2005 (källa Hela Hälsingland.se ) Legalisering av marijuana verkliga fakta. Inte ideologi. Kort sammanfattning av The legalisation of marijuana in Colorado the impact, en rapport sammanställd från en av Vita husets High intensity drug trafficking areas/ Rocky Mountain. Rapporten jämför, där det är möjligt, tre olika epoker av Colorados legaliseringshistoria: : Den medicinska marijuanarörelsens förkommersiella era nutid: Eran av kommersialisering och expansion för medicinsk marijuana nutid: Den rekreationella marijuananrökningens era. UNGDOMAR upp till 18 år Siffrorna för marijuanaanvändning senaste månaden ökade med 12 % mellan Den senaste mätningen ( ) visar att Colorado toppar statistiken gällande marijuanarökning den senaste månaden. Colorados siffror är 55% högre än det nationella genomsnittet. TRAFIK Marijuanarelaterade dödsfall med en förare som testats positivt för drogen mer än fördubblades, från 55 döda 2013, till 123 döda SJUKVÅRD Den årliga siffran för marijuanarelaterade sjukhusbesök ökade med 35 % efter tillåtande av rekreationellt rökande ( vs ) Årliga marijuanarelaterade inläggningar på sjukhus ökade med 72 % efter tillåtande av rekreationellt rökande ( vs ). BROTTSLIGHET 2016: 3,5 ton beslagtagen marijuana beslagtagna marijuanaplantor. Marijuana från Colorado såldes vidare till 29 olika delstater. RELATERADE DATA Colorados årliga skatteintäkter från försäljning av marijuana uppgick till 0.8 % av delstatens årliga budget. I juni 2017 fanns 491 affärer som sålde marijuana. 392 Starbucks 208 Mc Donalds. 10
11 Kontakt Dahl & Dahl preventions- och beroendecenter Olaigatan 21, Örebro Tele: Mobil: Webb: E-post: 11
Välkommen till ADDIS Recertifiering
Dagens program Välkommen till ADDIS Recertifiering Samtals- och presentationsrunda, samt egen erfarenhet och frågor om användningen av ADDIS Genomgång Net, nyheter och repetition LUNCH Bedömning av fallbeskrivningar
Läs merVälkommen till ADDIS Recertifiering
Dagens program Välkommen till ADDIS Recertifiering Samtals- och presentationsrunda, samt egen erfarenhet och frågor om användningen av ADDIS Genomgång Net, nyheter och repetition LUNCH Bedömning av fallbeskrivningar
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument för vårdplanering (ASI, DOK) Screening / grovsortering -
Läs merVälkommen till ADDIS utbildningen!
Välkommen till ADDIS utbildningen! Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård rekommenderar
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merPraktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
Läs merVälkommen till ADDIS utbildningen! ADDIS Alkohol- & drodiagnosinstrum ent. Att arbeta evidensbaserat
Välkommen till ADDIS utbildningen! Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård rekommenderar
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Screeninginstrument (CAGE, AUDIT, DUDIT) Diagnostiska instrument (ADDIS, SCID, MINI) Bedömningsinstrument (ASI, DOK) Screening / grovsortering - Snabb - Billig - Krävs
Läs merVälkommen till ADDIS utbildning!
Välkommen till ADDIS utbildning! ADDIS Introduktion Tidig upptäckt Beroendelära Johanna Nyberg leg. Psykoterapeut Friskvårdare Beroendeterapeut Spec. i bildterapi ADDIS Alkohol Drog Diagnos Instrument
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Hälso- och sjukvården och socialtjänsten kan
Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevård rekommenderar Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Att de diagnostiska kriterierna enligt ICD och DSM används i utredningsarbetet
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merVad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Läs merStöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merUnderlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merNationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Läs merKatrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merSpice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt
Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus
Läs merOrientering om diagnosinstrument
Orientering om diagnosinstrument för beroende respektive missbruk eller skadligt bruk av alkohol och droger ADDIS Alkohol och Drog Diagnos InStrument SCID Structured Clinical Interview for DSM-IV MINI
Läs merSocialstyrelsens chefsstödsmanual
Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen
Läs merNarkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merEtanol Etylalkohol - Alkohol. Presentationstitel Månad 200X Sida 3
Etanol Etylalkohol - Alkohol Presentationstitel Månad 200X Sida 3 C2H5OH Presentationstitel Månad 200X Sida 4 ICD 10 (1) stark längtan efter alkohol (2) svårighet att kontrollera intaget (3) fortsatt användning
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merVälkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3
Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3 Dagens program 09.30 Lagstiftning för de olika huvudmännen - Socialtjänsten Elin Löfroth, enhetschef, Socialtjänsten, Skellefteå 10.30
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende
Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte
Läs merN y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
Läs merGapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Läs merRiskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010 Bilder delvis från Anne H. Berman Beroendecentrum Stockholm Karolinska Institutet Centrum för psykiatriforskning
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Läs merRemiss. Översyn vårdprocess tillnyktring
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen Åsa Hedqvist, verksamhetschef akutmottagningen Visby lasarett Ärendenr SON 2016/194,
Läs merMedical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping
Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,
Läs merRiskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merKartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Läs merBaskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015
Välkommen till: Baskurs Riskbruk, Missbruk, Beroende 2015 Kursansvariga; Peter Tudén Sjuksköterska och Vårdenhetschef vid Beroendemottagningen Ryhov Mattias Jonsson - Folkhälsosekreterare - Folkhälsa och
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merGrundläggande mekanismer för belöning och beroende
Grundläggande mekanismer för belöning och beroende Lotta Arborelius, docent Sektionen för psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet Absint av Edgar Degas Varför har vi ett
Läs mer3-månadersuppföljning
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merDagens program! Välkommen till! ADDIS-Ung Recertifiering!! ADDIS Net 2.0!
Dagens program! Välkommen till! ADDIS-Ung Recertifiering!! Samtals- och presentationsrunda samt egen erfarenhet och frågor om användningen av ADDIS Nyheter och repititioner LUNCH Bedömning av fallbeskrivningar
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Läs merPsykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Läs merNätdroger bland unga
Nätdroger bland unga 2012-2015 - Mönster - Utveckling 2012-15 - Vilka använder andra droger och riskfaktorer Frågor om narkotika i CAN:s skolenkäter Följt av frågor vilka preparat som används, från vem/vilka
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva)
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om innehav av körkort med villkor om alkolås; (konsoliderad elektronisk utgåva) beslutade den 11 augusti 2011. Ändringar införda t.o.m. TSFS 2014:74. TSFS
Läs merBeroende och psykisk samsjuklighet
Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Dess bakgrund & innehåll Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se 1. Arbetet bakom och med riktlinjerna
Läs merMedicinsk cannabis Vad är det? Behövs det?
Medicinsk cannabis Vad är det? Behövs det? Drogfokus 2018-10-18 Kerstin Käll, överläkare, Psykiatriska kliniken, Beroendeenheten, Universitetssjukhuset, Linköping, kerstin.kall@regionostergotland.se Cannabis
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merSlutenvårdsregistrering
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se
Läs merDrogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras
Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och
Läs merBedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9
Läs merVälkommen till. ADDIS Recertifiering. Dagens program. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
2016-11-21 Dagens program Samtals- och presentationsrunda samt egen erfarenhet och frågor om användningen av ADDIS Välkommen till Nyheter och repetition ADDIS Recertifiering LUNCH Bedömning av fallbeskrivningar
Läs merMissbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Läs merFörslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för
Läs merUtredning av alkohol- och drogproblem
Utredning av alkohol- och drogproblem Orientering i bedömningsinstrumenten ASI, ADAD och ADDIS Jenny Åkerlund, ASI-utbildare, socialtjänsten Skellefteå Utredningsmodell Behandling Steg 1 Gallring finns
Läs merFördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik
Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella baskursen
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merDahl & Dahl preventions- & beroendecenter AB! Olaigatan 21, Örebro!
ADDIS Manual Dahl & Dahl preventions- & beroendecenter AB Olaigatan 21, 703 61 Örebro Tele: 019 140 987 Webb: www.addis.se E-post: info@addis.se ADDIS, Alkohol- och drogdiagnosinstrument ADDIS är en vidareutveckling
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merKartläggning av narkotika i Norrköping för 2012
1 213-9-12 Kartläggning av narkotika i Norrköping för 212 SOCIALKONTORET, BEROENDEKLINIKEN OCH FRIVÅRDEN, NORRKÖPING SAMMANSTÄLLD AV BRITT BIRKNERT SOCIALKONTORET 213-9-1 2 Kartläggning av narkotika i
Läs merPsykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
Läs merSjälvläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process
Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs merLokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun
Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan
Läs merScreening, diagnostik och utredning
Screening, diagnostik och utredning Tänk om jag hade fått göra det här tidigare, då hade jag kanske fattat att jag behövde hjälp. Det blir lite annat när man ser det så här på papper Man kan samla in mycket
Läs merInformationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Läs merAlkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter.
Alkohol- och droganalyser i körkortsärenden: Transportstyrelsens synpunkter. Equalis Upplands Väsby 2013-10-18 Lars Englund, chefsläkare Transportstyrelsens Trafikmedicinska Råd Körschema Om myndighetens
Läs merBruket av ANT under senaste året (%)
Bruket av ANT under senaste året (%) 1 9 88,5 8 7 6 5 4 46,6 37,8 3 2 1 8,5 11 3,1 7,4 Ungas användning av narkotika Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av cannabis) Fokus på unga men inte
Läs merPROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte
PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,
Läs mer