Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Transkript

1 Mats Hagner Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin och som hälsas med hurrarop av miljörörelsen. Protestaktion Jag kommer snart att leda en protestaktion i Arvidsjaur riktad mot Sveaskog (Bilaga 1). Där planlägger bolaget en kalavverkning på Storön. Markägare är Arjeplogs allmänning i vilken Sveaskog har ett mycket stort inflytande genom att äga 11 % av röstetalet. Den lokala befolkningen, delägare i allmänningen, har under två år vädjat till Sveaskog att i stället för kalavverkning utföra en befriande gallring (Bilaga 2). Protesterna fick till resultat att Sveaskog hejdade sig ett år, men nu har man sagt sig beredd att utföra kalavverkning. Isvägen är snart klar att användas. Med vår aktion vill vi göra det känt att Sveaskog bryter mot skogsvårdslagens första paragraf 1 Skogen är en nationell tillgång som skall sköts så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Vid skötseln skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen Vi kan nu med resultaten från vetenskapliga försök på bolagets egen närbelägna mark bevisa att bolaget bryter mot första delen i ovanstående paragraf. Därutöver tillkommer att bolaget inte beaktar andra allmänna intressen. I FSC reglerna, som accepterats av Sveaskog, står även att bolaget skall ta särskild hänsyn till lokalbefolkningens önskemål. Popularitet För att vinna popularitet bland svenska folket kan Ni utnyttja de nya forskningsresultat som skogsstyrelsen och SLU tagit fram. Resultaten bevisar att produktionen av virke blir minst lika hög som vid kalhyggesbruk, om man skördar träd genom befriande gallring (Bilaga 3, 4, 5). Detta resulterar i en skog som får bli naturlig med avseende på variation i trädstorlekar och trädslag. Svenskarna vill gärna uppleva naturlika skogar i stället för markberedda kalhyggen. Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Genom att man vid befriande gallring i huvudsak skördar stora träd blir inkomsterna genom ökade dimensioner högre än vid kalhyggesbruk. Kvaliteten på sågtimret blir också hög när träd får växa upp inne i skog. Samtidigt blir kostnaderna för återväxt, röjning och gallring mycket små, eftersom nya träd ständigt växer upp inne i en naturligt skiktad skog (Bilaga 6, 7). Allt detta är vetenskapligt bevisat. Kostnaderna för avverkningen är däremot större vid befriande gallring än vid kalhuggning. Tyska skogsekonomer har visat att den sammanlagda effekten förändringar i inkomster och utgifter har resulterat i en trefaldig höjning av skogsägarens netto. Våra svenska vetenskapliga försök visar resultaten att skogsägarens netto blir dubbelt så högt som vid kalhyggesbruk. Skogsindustrin får samtidigt bättre råvara, vilket förbättrar industrins lönsamhet. På en nationell nivå medför en övergång till befriande gallring, att skogsägarnas extraförtjänst blir ca 100 kr/m3. Med en årlig skörd av 80 miljoner kubikmeter i Sverige, blir alltså den totala inkomstförstärkningen från virkesodlingen 8 miljarder kronor per år. Dessutom tillkommer förbättrad lönsamhet i skogsindustrin. 1

2 Naturlig skog bevarar biodiversiteten och minskar riskerna Då skogen blir naturligt varierande och då skötseln efterliknar naturens egen dynamik, blir antalet ekologiska nischer hög. Detta gynnar biodiversiteten. Risker för utbrott av skadegörande insekter och svampsjukdomar minskar när ekosystemets naturliga buffert fungerar. Risker för stormskador minskar när hyggen och hyggeskanter försvinner. Naturligt skiktad skog är bevisligen mer vindstabil än trädplantager. Detta har rapporterats av SLU i rapporten om skadorna efter stormen Gudrun. Skonsam avverkning ökar sysselsättningen En övergång till ett kontinuerligt bruk av befriande gallring medför att problem uppstår vid uttag av stora träd inne i en skog med små träd. De träd som skall odlas vidare får inte skadas vid gallringen. Storskaliga vetenskapliga försök har dock visat att ansvarskännande maskinförare kan plocka ut träden på ett skonsamt sätt med hjälp av vanliga skogsmaskiner. Sysselsättningen i skogen ökar dock eftersom arbetet inte går lika fort som vid kalhuggning. Förädling av skog Befriande gallring innebär att man skördar stora mogna träd som inte längre är lönsamma att odla vidare. Samtidigt plockar man bort träd med skador eller dålig kvisttyp. Man befriar träd med högt framtida värde som odlas vidare. På detta sätt blir virkesodlingen alltmer lönsam. Skogen förädlas. Befriande gallring bör kombineras med berikande plantering om det uppstått luckor utan naturlig återväxt. Sådan plantering kan nu göras direkt i mossan utan någon markstörning och kostnaden är endast 10 % av vad plantering på kalhygge kostar (Bilaga 4). Skövling av skog Motsatsen till befriande gallring kallas skövling. Om den som väljer träd vid gallringen maximerar den kortsiktiga vinsten plockar han ut alla träd som ger ett högt netto just för tillfället. Kvar blir då grova träd med skador eller grova grenar. Små träd ger inget netto och de blir därför lämnade kvar. Eftersom de mindre träden ofta står i grupper blir trängseln så stor, att en del av virkesproduktionen försvinner genom självgallring. Samtidigt hålls de små trädens tillväxt tillbaka genom konkurrens från både små och stora träd. Den totala tillväxten av stamved blir ofta lika hög som efter befriande gallring, men skogsägarens nettoinkomst minskar successivt genom att många träd dör av trängsel och av att virkets värde försämras. Luckor utan återväxt sänker skogens produktion. Skogsägare utan ansvar tycker att skövling av skog är ett bra alternativ till kalhuggning, eftersom den omedelbara vinsten är maximal. Naturvårdare, konstnärer, djur och växter kan också tycka att skövling är ett gott alternativ, men nationens intresse av hög och värdefull produktion missgynnas. Skogsvårdslagen förhindrar skövling Erfarenheter från tidigare epoker av okontrollerad blädning har legat bakom den nuvarande skogsvårdslagens anvisningar. Dessa är skrivna för att förhindra skövling. Min uppfattning är att lagen även i framtiden måste förhindra skövling, men den måste kompletteras så att ansvarsfull befriande gallring blir tillåten. Jag bifogar ett förslag till nya anvisningar (Bilaga 8). 2

3 Skogsvårdslagen förhindrar även befriande gallring Tyvärr har de nuvarande anvisningarna till skogsvårdslagen kommit att bli ett hinder för ansvarskännande skogsägare som vill bedriva befriande gallring. Ett pågående rättsfall i kammarrätten bevisar detta. Harald Holmberg i Lycksele är lärare. Han har vidareutbildat sig i skogsbruk vid lantbruksuniversitetet. Han är naturfotograf, ornitolog och jägare. Han vill fortsätta den befriande gallring som han själv och hans förfäder med stor framgång bedrivit på den tusen hektar stora fastigheten, men han hindras nu av skogsstyrelsens lokale tjänsteman. Det Harald Holmberg gör i sin skog är att plocka ut, dels mogna stora träd som inte längre är lönsamma att odla vidare, dels små träd som står för tätt eller har dåliga egenskaper. Dessutom planterar han i luckor som saknar naturlig återväxt. Planteringen utförs på modernt sätt med insektsskyddade plantor, som sätts i mossan utan någon markstörning. Detta förfarande garanterar maximal volymproduktion och skogsskötseln ligger helt i linje med vad modern forskning visat vara optimal. Han vägrar acceptera de föråldrade hypoteser som ligger bakom kalhyggesbruket (Bilaga 9) Klimatet gynnas Klimatet gagnas av Holmbergs ansvarfulla skogsbruk. Inga hyggen förekommer där koldioxid avsöndras i stor mängd från förmultnande humusskikt och från humushaltig jord som rivits upp genom maskinell markberedning. Inga ungskogar förekommer, där träden står så glest att upptaget av koldioxid inte motsvarar förlusten av koldioxid från marken. I hans skog resulterar gallringen i att de befriade träden genast utnyttjar den mark som de skördade träden använde. Då stormfällning reduceras vid kalhyggesfritt bruk av skiktad skog blir det inte heller stora förluster av koldioxid från rotvältor. Fler jobb och bättre infrastruktur i skogsbygderna Sysselsättningen i skogsbruket ökar där kalhuggning byts mot befriande gallring. En skogsägare tjänar många tusen kronor på att anställa en certifierad trädmärkare en enda dag. Denne utför märkningen i lugn och ro på barmark. Han målar en ring på de träd som skall plockas bort i nästa gallring. Skördarförarens arbete blir enkelt och effektivt när han ser vilka träd som skall plockas bort. Emellertid blir skördarens arbete fördyrat med 20 % i förhållande till när alla träd skördas i form av kalhuggning. Tidigare nämnde jag att nationen gagnas av en ökad nettoinkomst från skogen på minst 8 miljarder kronor per år. Denna vinst var beräknad med hänsyn tagen även till de kostnader som uppkommer av fördyrad avverkning och av manuell trädmärkning. En ökad sysselsättning är alltså finansierad av extrainkomsterna från den förbättrade typen av skogsbruk. Satsa på utbildning av trädmärkare Befriande gallring kan utföras endast av välutbildat folk. Maskinförare måste lära sig hur stora träd skall plockas bort utan att skador uppstår på kvarvarande träd. Trädmärkare måste lära sig hur träd skall väljas för att maximera skogens avkastning. Märkaren skall beakta trädens tillväxt, konkurrens, skador och risken för vind- och snöbrott. Därutöver måste märkaren förstå hur biodiversiteten skall bevaras och hur skogen skall utformas för att markägarens intresse av jakt och rekreation skall tillgodoses. Utbildningsbehovet är stort, eftersom dagens skogsskolor och universitet, enbart meddelar utbildning som är inriktad på åldersklasskogsbruk. Den typen av kunskap passar även i 3

4 framtiden hos de skogsägare som ännu inte upptäckt fördelarna med befriande gallring. Om Sveriges hela volymtillväxt på 80 miljoner kubikmeter skall skördas i befriande gallring krävs ca trädmärkare. Dessa måste ha nödvändig kunskap och ha tilldelats certifikat. Detta ges idag till dem som klarar både en teoretisk och en praktisk tentamen. Trädmärkning, ett härligt arbete i naturen, för både kvinnor och män Den ekonomiska recessionen har just nu friställt många människor som tidigare arbetade på industri. Många av dessa kan ha intresse av ett fritt arbete i skog. Trädmärkning är inte fysiskt tungt eller olycksdrabbat och passar både kvinnor och män (Bilaga 5). Arbetet är dock mentalt mycket ansträngande. Märkning kan med fördel utföras tillsammans med andra trädmärkare och är därför inte nödvändigtvis ett jobb som utförs ensamt i vildmarken. En stor fördel för nationen är att satsning på utbildning av traktorförare och trädmärkare är extremt kostnadseffektiv i jämförelse med etablering av industribaserade jobb. En annan fördel är att landets infrastruktur gynnas när nya jobb skapas i skogsbygderna. Organisation för utbildning är tillgänglig Vi som ägnat intresse åt befriande gallring har redan i många år organiserat utbildning och certifiering. Kommunerna Lycksele och Storuman har redan tillsammans med Vattenfall Inlandskraft satsat pengar på kursverksamhet. Det finns alltså möjlighet att omedelbart starta storskalig utbildning av trädmärkare och traktorförare. Av bifogade rapporter framgår att: ** befriande gallring resulterade i mycket god volymproduktion redan 5-12 år efter gallringen (Bilaga 3) ** kalhuggning i samma försöksområde resulterade i helt utebliven volymproduktion inom samma tid (Bilaga 3) ** berikande plantering utan markberedning gav acceptabelt resultat, både som plantering i luckor och efter plantering ute på hyggen (Bilaga 4). Med vänliga hälsningar Mats Hagner, professor emeritus, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden , , mats.hagner@telia.com, Föreningen Naturbruk, Bilagor 1. Brev till Göran Persson, ordförande i Sveaskog. 2. Hagner, M. (2008) Kontinuerligt skogsbruk på Storön. ISSN , UBICON, Rapport.1, Hagner, M. (2008) Volymproduktion efter befriande gallring i tallskog nära polcirkeln. ISSN , UBICON, Rapport.6, Hagner, M. (2008) Berikande plantering i försök med Naturkultur. Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. ISSN , UBICON, Rapport.7,

5 5. Hagner, M. (2008) Illustrerat exempel på Naturkultur. Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara. ISSN , UBICON, Rapport.4, Hagner, M. (2007) Upptäckten Naturkultur. Manuell trädmärkning gör det möjligt att omvandla kunskaper till vinster. ISSN , UBICON Rapport.1, Hagner, M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur. ISSN , UBICON Rapport.8, Förslag till ny skogsvårdslag. Kap 40 i Hagner, M. (2004) Naturkultur, Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Mats Hagners bokförlag, Umeå, ISBN sidor. 9. Hagner, M. (2008) Hypotheses about uneven-sized forest used to optimize production of all values. ISSN , UBICON, Report.12,