Fredrik Klang, produktionschef, Sveaskog

Transkript

1 1 Fredrik Klang, produktionschef, Sveaskog Basen för den svenska skogsnäringen är att det svenska skogsbruket kan drivas med god ekonomi. Den är i sin tur till mycket stor del beroende av värdet på sågtimmer. Om detta värde inte kan upprätthållas på en god nivå, hotas hela skogsnäringens existens. Skogsnäringen har haft fokus på vidareförädlingskedjorna och inte på själva basen för det hela, nämligen den växande skogen och dess samspel med efterföljande värdekedjor. Svenskt skogsbruk är extremt beroende av export av trävaror till en global marknad. En grov uppskattning visar att % av rotnettot i det svenska skogsbruket kan kopplas till sågtimmer, som förädlas till trävaror för export. Fredrik, jag har full förståelse för att Du har en krävande anställning i Sveaskog. Din tid räcker inte till att hålla Dig uppdaterad på forskningsfronten genom kontinuerliga studier av forskningslitteratur. Av detta skäl anordnade jag så att Du själv skulle få se en skog som behandlats på det optimala sättet. Innan Du kom dit hade Du tillfälle att läsa min vetenskapliga analys av denna skog och en jämförelse med den typ av skog som Ditt företag förordar. Min presentation i skogen var dock dålig, och Din förmåga att uppfatta innebörden av min ekonomiska analys, resulterade i att Du blev kvar i de tankegångar som Din akademiska utbildning på SLU resulterat i. Ditt sista uttalande i skogen var att det Du såg av nyheten inte kunde övertyga Dig om fördelen jämfört med det som Du lärt Dig. Jag är en gammal man på 84 år. Kunskaperna jag samlat på mig om skogsbruk världen runt, har jag presenterat i läroboken Naturkultur Alla människor runt världen vill helst leva ett lugnt socialt liv tillsammans med sina närmaste släktingar. Vi tvingade oss själva till studier ända upp till universitetsnivå och som föräldrar tvingar vi våra barn till detta, trots att de vill fortsätta att leka obundna av vad föräldrarna tycker. När vi skolat oss tillräckligt blir vi i bästa fall företagsledare. Du har nått ända Dit. Då gäller den kunskap vi skaffat oss och den använder vi till att forma företagets policy. Det som gör att jag plågar Dig med ny information, är en tro på att Du har en förmåga att fortfarande kritiskt granska det som Du lärt Dig på SLU. Viktigast för Sveaskogs virkesproduktion är att se till att skapa hög uthållig produktion av nyttigheter på varje punkt av företagets skogsmark. Skogsbrukssättet Naturkultur syftar till att producera mest nytta på varje punkt av skogsmark. Ordet bestånd är betydelselöst när man tillämpar ständig plockhuggning. Ett exempel är att varje klok människa inser att det är störst nytta med att bevara skogen tät och orörd i kanten på en åker, därför att den skyddar bakomliggande träd från att blåsa omkull. Exemplet visar, att det är den bakomliggande skogens träd som, för att växa utan problem, kräver att brynet behandlas utan avseende på nytta i form av virkesinkomst. Skyddet mot vind är den viktigaste nyttan av träden i skogsbrynet. Det jag visade Dig i SLUs fältförsök i Piellovare handlar om ekonomiskt utbyte: Möjligheten att genom plockhuggning, odla träd så att markägaren får största möjliga drivningsnetto/m3 (Figur 1). 1. Den orörda skogen i Piellovare producerar 1.5 m3/ha och år. Drivningsnettot/m3 är lågt i denna skog beroende på att de flesta träden är ganska små, medeldiamete på 18 cm (Figur 2). 2. I parcellen Gles överflyttades markens produktionsresurser till de största och bästa träden De glest stående stora träden reagerade med kraftfull tillväxtökning (figur 3), och producerade redan 5-12 år efter gallringen, nästan lika mycket virke, 87 %, som den orörda skogen (figur 4). Det producerade virket hade ett mycket högt drivningsnetto, eftersom det bildades i stora träd.

2 2 3. I den kalhuggna parcellen var produktionen av virke=0 vid 5-12 år efter avverkningen. När Du nu besökte denna parcell, 25 år efter kalhuggningen, hade den blygsamma produktionen i de små träden ett negativt drivningsnetto/m3 (figur 5). 4. Den återhållna tillväxten hos de små träden i parcellen GLES, skapade hög kvalitet i bottenstocken hos dessa små träd (figur 1). 5. Redan nu efter 25 år är det dags att utföra en andra plockhuggning. Stora träd med högt drivningsnetto skall skördas i parcellen GLES (figur 6 och 7). Vid Naturkultur sker produktion av högvärdig virkesråvara, samtidigt som kvalitetsdaning av mindre träd sker gratis och utan något ingrepp. Förädling av skogens arvsanlag, s.k. skogsträdsförädling, sker när en kunnig trädmärkare friställer sådana dominanter och rekryter som har potentiellt högt virkesvärde. Vid Kalhyggesbruk sker produktion av grovt timmer endast efter sista gallringen, dvs. endast under en mindre del av odlingstiden. Vid Kalhyggesbruk sker ingen kvalitetsdaning av mindre träd. Motsatsen gäller. Genom hyggesrensning, markberedning, plantering och röjning i ungskog, skapas snabb tillväxt hos glest stående små träd. Detta skapar, både hos tall och gran, höga frihetstal, dvs. många sidogrenar per år. Glesheten gör att dessa sidogrenar hinner få stor diameter innan de dödas av ljusbrist. Många och grova sidogrenar inom den del av stammen som ger nedersta och grövsta timmerstocken, resulterar i sämsta möjliga virkeskvalitet. Hållfastheten blir låg och en stor mängd ungdomsved framkalla krökar vid torkningen. Problemet kvarstår oavsett hur trädet odlas under resten av sin tid (figur 8). Ekonomi: Trädstammen hos en halvvuxen tall ger drivningsnetto = 0 kr, därför att avverkningen kostar lika mycket som ersättningen för virket. Bottenstocken i en fullvuxen trädstam inbringar halva drivningsnettot (figur 9). En bottenstock hos tall med god kvalitet inbringar tre gånger så högt drivningsnetto/m3, som en bottenstock med låg kvalitet (figur 10). Vid den kontinuerliga skogsskötsel, som åstadkommes genom Naturkultur, koncentreras tillväxtresurserna ständigt till ett fåtal stora träd, som därigenom snabbt blir avverkningsbara. Den högre avverkningskostnaden vid plockhuggning, jämfört med kalhuggning, uppvägs mer än väl *dels av ökad andel grovt virke i skörden *dels av en ökad virkeskvalitet *dels av minskade kostnader för markberedning, plantering och ungskogsvård *dels av ofta återkommande skörd av mogna stora träd (tabell 1 och figur 11, tabell 2 och figur 12) Den totala kassabehållningen för skogsägaren mer än fördubblas (Figur 13), men utöver denna monetära vinst, får skogsägaren ett uthålligt miljövänligt skogsbruk som levererar många ekosystemtjänster. Skogsägarens önskemål: Organisera trädodlingen så att största andelen av träden skördas grova med hög kvalitet. Organisera trädodlingen så att ingreppen blir få och billiga. Förädlings-industrins önskemål: Råvaran skall ha ett så lågt pris som möjligt.

3 3 En skogsägareförening, som driver egen förädlingsindustri, vill ha trogna medlemmar som säljer sitt virke billigt. Slutsats Förädlingsindustrins och skogsägareföreningens önskemål strider mot vad skogsägaren önskar. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Fredrik Klang Det Du framförde i Piellovare, var Din uppfattning om att en blandning av stora och små träd, medför förlust av virkesproduktion. Denna tro har Du fått från Din utbildning på SLU. Jag klandrar inte Dig för att tro på det Du fått lära på SLU. Det jag önskar, är att Du granskar vad Rikard Jakobsson och Björn Elfving har redovisat inom detta ämnesområde. Om Du inte anser Dig ha tid till detta måste Du få någon annan i Sveaskog, att läsa, och därefter berätta om deras resultat. Därefter kan Du avgöra om jag har rätt eller fel. Det allvarliga är att din uppfattning inte överensstämmer med resultatet av deras vetenskapliga mätningar: **Stora och små tallar som växer i nära blandning, såsom i naturlig skog, ger samma långsiktiga volymproduktion, som när likstora träd står nära varandra. ** Konkurrensens räckvidd på skilda boniteter är redovisade i samma arbete av professor Elfving. Denna kunskap måste användas hos dem som arbetar med kontinuerligt skogsbruk, och som reglerar avståndet mellan kvarlämnade träd. Bakgrunden till Jakobssons doktorsarbete var att ta rätt på hur mycket virkesproduktion man går miste om, när man lämnar kvar evighetsträd, som aldrig avverkas. Svaret framgår av nedan listade arbeten. Jakobssons studier, längs hyggeskanter och runt fröträd, utfördes på ett nytt sätt. Han registrerade tillväxten både i de mindre träd som hölls tillbaka av stora träd, och tillväxten i de stora träden. Den sist nämnda delen hade inte redovisats tidigare. Studierna visade att det virke som fattades inom konkurrenszonen hos de små återhållna träden, helt och hållet återfanns i stammen hos de stora träd som hållit tillbaka tillväxten i de små träden. En blandning av stora och små tallar, reducerade alltså inte volymproduktionen i förhållande till den, som noterades i en skog med lika stora tallar. Din uppfattning måste därför ändras. Det är utomordentligt värdefullt att materialet som studerades, även omfattar vad som hände under lång tid. Därutöver nämns, i den uppsats som skrivits av Jakobsson och Nilsson, att markägaren tjänar pengar på att ha en blandning av tallar av olika storlek intill varandra. Virkesproduktionen fokuseras till stora träd, som kan skördas snart. Dessa resultat bevisar **att man inte mister någon virkesproduktion genom att blanda stora och små träd, samt **att markägaren får skörda virket genom plockhuggning av få och stora träd nära i tiden **att markägaren därigenom gynnar sin egen ekonomi och samtidigt gagnar virkesförädlarna Utöver detta tillkommer **att de små träden kvalitetsdanas, med få och klena grenar inom den mest värdefulla delen av stammen, dvs. i rotstocken (se grenarna på den lilla tallen till vänster i figur 1).

4 4 Verklighetens budskap, såsom den visas i Mullhom (figur 1), är svår att ta till sig. När jag tog med min tidigare doktorand, nuvarande generaldirektören Herman Sundqvist, till Mullholm och visade skogen där bilden är tagen, vägrade han att tro på vad han såg, och på vad jag registrerat. Jag hade mätt virkesproduktionen i denna skog och funnit att den överträffa produktionen i omgivande skog, som gallrats så att endast likstora träd stod kvar. Jag har tidigare översänt en ekonomisk redovisning av vad försöket i Piellovare visar. Odling av tall med hög virkeskvalitet till stora dimensioner kan utföras på det sätt som visas i Piellovare. Sveaskogs kassaflöde skulle dubbleras genom en övergång till plockhuggning, på det sätt som kallas Naturkultur (Figur 13). Sådan plockhuggning kan i dagsläget bara utföras av personer med certifikat i Naturkultur. Fältförsöket i Piellovare måste plockhuggas efter trädmärkning av en person rekryterad via Jag upprepar. Om Du själv inte har tid att granska nedan nämnda rapporter, ber jag att Du låter en medhjälpare utföra detta. Därefter vill jag höra från Dig om jag misstagit mig. Om jag har rätt måste det vara Din plikt att informera Sveaskogs ledning. Tänk då igenom att Sveaskog uppnår följande: A. Starkt förbättrad kassabehållning. B. Ökad produktion av ekosystemtjänster. Bland dessa bör nämnas: utebliven destruktion av mark genom maskinell markberedning, ökad biodiversitet genom att produktionsskogen ständigt har växande träd och en struktur som är tämligen naturlig. Sveaskog blir föregångare med kontinuerligt skogsbruk. Miljövänner och Samer kommer att applådera. Klimatforskarna kommer att jubla, eftersom man på Lunds universitet visat att kontinuerligt skogsbruk i hela landet, kommer att öka CO2-sänkan i skog med lika stor mängd, som den totala emissionen från det svenska samhället (figur 14). Åtgärder i Sveaskogs fältförsök i Piellovare SLU anser sig sköta sina långliggande fältförsök via Fältforskningsenheten, som har Tomas Lundmark som chef. Jag ställde frågor till Skogfakulteten, varför mina 12 försök, där Kalhyggesbruk jämförs med Naturkultur, inte sköts med de behandlingar, som kännetecknar de två skogsbrukssätten. Fakulteten har beslutat att utreda frågan. På min fråga till fakulteten svarade Tomas Lundmark, i oktober 2018, på följande sätt. Fältforskningsenheten följer trädens utveckling och ett antal av plantorna. Vi har inte i planen att utföra några speciella åtgärder utan följer just utvecklingen. Faktum är, tyvärr, att Lundmark är mycket negativ till Naturkultur och till min person (Figur 15). Han vägrar träffa och att tala med mig. Lundmark tycks göra allt för att vara populär inom näringen. Jag tror därför att han har medverkat till att SLU har raderat mina skrifter från universitetets skogsbibliotek. Åtgärder som är angelägna i Piellovare är: Kalhuggen parcell. Inventering skall snarast utföras för att avgöra om en hjälpplantering är aktuell enligt Sveaskogs policy. Du själv antydde vid besöket 11/9 att hjälpåtgärd kanske vore befogad. Kostnad för hjälpplantering skall registreras. Parcellerna Gles respektive Tät. Plockhuggning, med registrering av kostnad för trädmärkning, kostnad för drivning, inkomst av plockhugget virke. Berikande plantering (=grönrisplantering) i de luckor där plantor inte finns. Registrering av kostnaden för berikande plantering. Eftersom virkesodling är en ekonomisk hantering är det mycket väsentligt att registrera alla inkomster och utgifter.

5 5 Vid anläggandet av försöken hos Sveaskog, vid Dundret och vid Piellovare, skrev SLU och Domänverket ett avtal. I detta lovar Domänverket att bidra med personal vid framtida åtgärder i försöken. Kopior av detta brev Jag sänder detta brev i kopia till Statsministern, KSLA, SLUs skogsfakultet, professorerna Tomas Lundmark och Björn Elfving, Dr Rikard Jakobsson, och till personer med certifikat i Naturkultur. Det går till övriga deltagare i exkursionen till Piellovare 11 september Dessutom sänder jag detta till Samernas riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen, Föreningen Skogen, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Jag lägger dessutom ut detta brev som pdf-fil på nätet: Föreningen Naturbruk (med 130 medlemmar). Det blir mycket intressant att få höra av Dig, på vilket sätt jag missuppfattat betydelsen av vad Jakobsson och Elfving publicerat. Vänliga hälsningar Mats Hagner Litteratur Hagner M. (2017) Naturkultur. Lärobok. Ekonomiskt skogsbruk kännetecknat av befriande gallring och berikande plantering. Ebok slå libris.kb.se/bib/ Mats Hagners Förlag. ISBN Ebook 2, Jakobsson R. and Elfving B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management 194, Jakobsson R. (2005) Growth of Retained Scots Pines and Their Influence on the New Stand. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, ISBN , Jakobsson R. (2005) Inverkan av evighetsträd och beståndskanter på virkesproduktionen. Fakta Skog 5, 1-4. Jakobsson R. and Nilsson M. (2005) Effect of border zones on volume production in Scots pine stands. Swedish University of Agricultural Sciences, Doctoral thesis, Paper 4, ISBN , Elfving B. (2009) Influence of retained trees on growth of the new stand. PM for Heureka, Appendix 18 1.

6 6 Figurer Figur 1. Foto taget år Markägaren Rune Holmström i Mullholm, Arjeplog, utförde en befriande gallring Endast 32 m3/ha lämnades. Han friställde halvvuxna träd med god form. På samma sätt hade skogen behandlats tidigare av hans far. Så här skall man odla tallvirke. Det enda felet är att avståndet mellan de två dominanterna, mitt i bilden, är för litet. Här koncentreras ljuset, vattnet och näringen till de tre stora träden som växer fort och som producerar mycket högt drivningsnetto per kubikmeter. Räntabiliteten på arbetande kapital är högt. Mykorrhizan ser till att hålla tillbaka tillväxten i små och halvstora träd. Detta leder till få och tunna grenar skapas i den nedersta, mest värdefulla, delen av stammen, som på den lilla tallstammen närmast till vänster. Rune tjänade stora pengar genom att plocka bort de tre stora mycket värdefulla träden år Därefter är skogen likadan, med glest stående dominanter och många rekryter däremellan. Rune hade inga kostnader för att skapa återväxt. Tallskogen är nu fullskiktad med Disco 0.41 och en stående volym på 93 m3/ha. Denna skog kunde år 2003 jämföras med en skog, som hade låggallrats 20 år tidigare, i enlighet med skogsvårdsstyrelsens rekommendation. Den löpande tillväxten i denna fullskiktade skog var mer än dubbelt så hög, 242 %, som i den låggallrade skogen med likstora träd. Skogsutbildningen och rådgivningen i Sverige motverkar att sådan skog, som på bilden, skapas. På universitetet SLU får studenterna idag lära sig att tall inte kan odlas i skog med full skiktning, såsom på bilden. På Skogsstyrelsen har man idag en instruktion för återväxttaxering som inte tillåter att huvudplantor skiljer sig i höjd mer än en meter. På Skogforsk förordar man att röja bort alla träd som skapar ojämnhet, ett jämt krontak skall eftersträvas. Vid gallring skall man plocka bort alla små träd.

7 7 Figur 2. Bild från parcellen med orörd skog i fältförsöket Piellovare. Medeldiametern vid brösthöjd hos dessa träd är 18 cm. Tätheten gör att inga små träd kan överleva. Skogen är så tät att alla träd växer med små årsringar och räntan på arbetande kapital är mycket liten. Sveaskog, som äger marken, anser att kalavverkning är den enda rätta metoden, trots att förhållandena är mycket likartade de som gäller på Rune Holmströms mark i Mullholm (figur 1). Årsring, mm Tall nr Figur 3. Årsringsutvecklingen i brösthöjd hos en tall i fältförsöket Piellovare. Skogen stod orörd fram till 1993 då plockhuggningen utfördes. Skogen var så tät att tallen, under tiden hade vuxit med små årsringar på 0.2 till 1.9 mm. Medeltalet är ungefär 0.8 mm. Efter den kraftiga gallringen 1993, med uttag av 59 % av volymen, ökade årsringen kraftigt, till ett maximum på 3.0 mm. I medeltal kan man efter utglesningen troligen räkna med en årsring på 1.8 mm, hos stora friställda tallar.

8 Gles Tät Orörd Figur 4. Årlig tillväxt 5-12 år efter behandlingen i försöket Piellovare, över stående kubikmassan. Tillväxt, m3 / ha Kont Volym, m3 / ha Figur 5. En lyckad del av den kalhuggna ytan När 25 år passerat efter kalläggningen är många tallar mer än manshöga, med deras virkesvärde är negativt.

9 9 Figur 6. Foto Parcellen Gles med Orörd skog i bakgrunden. På denna låga bonitet bör dominanta träd stå på mer än 12 m avstånd från varandra. Utglesning är därför mycket angelägen. Figur 7. För tätt stående stora träd framkallar, dels dålig förräntning på arbetande kapital, dels utbliven överlevnad hos små träd. Skogen blir då enskiktad. När de stora träden står för glest växer en del unga träd så fritt att grenbildningen blir alltför stark i bottenstocken. Timmerkvaliteten blir låg. På mager mark är konkurrensens räckvidd större än på bördig mark. Skall skogen behandlas med kontinuerliga uttag av mogna träd, måste glesheten vara större på mager än på bördig mark.

10 10 Figur 8. Om en ny generation av kvalitetsdanade tallar skall skapas måste stora träd utnyttjas för att hålla tillbaka grenbildningen hos de unga träden. På ett kalt hygge blir antalet sidogrenar högt och grenarnas diameter blir stor därför att den unga tallen växer fort. Tyvärr kan man inte bota problemet genom att odla tallen tills den blir grov. Centrum av den värdefulla bottenstocken är oåterkalleligen förstörd om den lilla tallen vuxit fort. Figur 9. Drivningsnetto för delar av en tallstam. Den stora tallen med 48 cm diameter i brösthöjd, ger tre timmerstockar och en bit massaved i toppen. Nedersta stocken nr 1 håller kvalitetsklass 1. Kvaliteten hos nr 2 och 3 håller klass 3. Ovanför den tredje stocken finns massaved. Den nedersta stocken, bottenstocken, ger ungefär halva trädstammens totala nettovärde. Grenbildning och frånvaro av skador och krökar på denna del av trädstammen är det som är viktigast för nettoinkomsten vid odling av träd.

11 11 Figur 10. Drivningsnetto/m3 för en hel tallstam, dvs. skogsägarens vinst. Det kostar ungefär 25 % mer att plockhugga, men skogsägarens vinst påverkas inte mycket av denna ökning av drivningskostnaden. Vinsten är mest beroende på om han odlar fram en tall med hög kvalitet, i stället för en tall med låg kvalitet. Tabell 1 Figur 11 Kalhyggesbruk på 1 ha År Intäkt Slutavv Markber Planter Röjning Gallring Slutavv. 90 Summa Intäkt per år ha 477

12 12 Tabell 2 Figur 12 Naturkultur på 1 ha År Intäkt Gallring Planter Gallring Planter Gallring Planter Gallring 90 Summa Intäkt per ha år 1385 Figur 13. Kassaflödet i skogsbruket blev 477 kr för Kalhyggesbruk och 1385 kr för Naturkultur. Lönsamheten vid Naturkultur är alltså 2.9 gånger så stor som vid Kalhyggesbruk.

13 13 Figur 14. Bild tagen från Gles mot Tät. En av tallarna i Tät uppvisar en form som troligen är den mest idealiska för framtida produktion av kvalitets-timmer. Djup grön krona. Tillväxten är stor beroende stor bladyta. Den nedersta, mest värdefulla delen av stammen är kvistren och helt rak utan barkskador. Figur 15. Denna bild hade satts på framsidan av en rapport från SLU som författats bl.a. av professor Tomas Lundmark: Naturkultur. Utveckling i försöksserien de 10 första åren. Skogsstyrelsen, Rapport 23, Framsidans bild är inte tagen i något av fältförsöken och den uppvisar ingenting av vad Naturkultur syftar till. Rapporten är utformad på ett sätt som, enligt min mening, vittnar om en negativ inställning till Naturkultur.