Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika
|
|
- Carl-Johan Jakobsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika
2 Tall Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke Plantering Tall 132 Tall 332 Gran 111 Tall 442 Gran 222 Gran 333 Gran 444 Tall 555 Drivningsnetto, kr / m3fub gagnvirke Tall 132 Tall 332 Gran 111 Tall 442 Gran 222 Gran 333 Gran 444 Tall 555 Avverkning Diameter, cm Diameter, cm
3 Årsring 2 mm Ränta på trädets värde, % Årsring 0.5 mm Tall Tall Diameter, cm Tall växande med 2 mm årsring ger god ränta (>3%) ända tills den blivit 34 cm i diameter, även om den har usel kvalitet (555) på de tre timmerstockarna. Om friställda träd på denna bonitet (bördighet) växer med 2 mm efter att de friställts är mogendiametern 34 cm. Om marken vore så svag att friställda träd endast fick 0.5 mm årsring blir mogendiametern 14 cm diameter.
4 Referenser Hagner, M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur. ISSN , UBICON Rapport.8, Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80 year old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194,
5 Tillstånd 88 år efter kalavverkning i Vindeln. Ett fröträd med åldern 100 år lämnades i början av 1900 talet (Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) ) Den jämna skogen till höger hade producerat lika mycket stamvirke som den ojämna skogen till vänster. Allt det stamvirke som saknades i de hämmade småtallarna återfanns i det stora trädets stam Ekonomiskt är det en stor fördel att få virket i en enda grov stam, i stället för i många klena stammar. Ekonomiskt är det bäst om hyggen är så små att omgivande träd hämmar tillväxten i de små träden på hygget
6 Konkurrens mellan träd medför ingen förlust av virke, oavsett trädens storlek Vid konkurrens mellan olikstora träd vinner de stora träden Långsiktigt maximal värdeavkastning Bladytan/m2 skall ständigt hållas hög, kalytor får inte förekomma Mängden stamved/m2 skall vara liten, trädstammar är en tärande del av systemet Virkeskvaliteten blir högst om små träd hålls tillbaka av konkurrens från stora träd Skörden skall i huvudsak bestå av stora träd
7 Virke av hög kvalitet
8 Tall Under den tid då toppen är inom det som skall bli bottenstock får tallen inte växa fritt på ett kalhygge många grenar och grova grenar ungdomsved som får plankan att vrida sig När tallen blivit stor får den absolut inte växa trångt bland likstora träd grenar dör och vallas in i andra och tredje stocken
9 Högskugga.. Lågskugga
10 Ett kontinuerligt bruk av skiktad skog ger mer virke bättre virke dubbel avkastning i pengar stora vinster i miljö
11 I stället för kalhygge Harald Holmberg, Norrbäck, Lycksele Han har visat vägen
12 Rune Holmström i Arjeplog friställde vackra småtallar 30 år innan jag tog bilden. Nu är det dags för nästa skörd av mogna träd i en fullskiktad tallskog.
13 SLU försöksyta 3 mil norr om Umeå 17 år efter befriande gallring Nu är det dags att återigen genomföra en befriande gallring av mogna träd
14 Detta föredrag finns som pdf fil på Hemsidan Föreningen Naturbruk
15 De inlagor till tingsrätten i Lycksele som skulle utgjort försvaret i den nedlagda rättegången mot Harald Holmberg finns som pdf fil på Hemsidan Föreningen Naturbruk
16 Innehåll Viktiga intervjuer med andra professorer Vad skiljer mellan Kalhyggesbruk och Naturkultur? Varför nu en övergång till nytt skogsbruk? Vi forskare lurade oss själva och skogsnäringen De falska hypoteserna Vad vi vinner på en övergång som blir svår
17
18 I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad.
19 Två professorer vid SLU, Sune Linder och Jan Erik Hällgren, specialister på hur trädens ekosystem fungerar, har i intervjuer garanterat att produktion av stamvirke blir så stor som möjligt, endast om den stående kubikmassan är liten, dvs. att full bladyta upprätthålls av små träd. Trädstammar är en tärande del av systemet.
20 Detta bekräftas av produktionen av stamved i SLU:s blädningsytor, som kontinuerligt har gallrats vart tionde år, under 60 år. De visar: Gallra svagt = upprätthåll stor bladyta Håll låg kubikmassa = odla små o halvvuxna träd Blanda små och stora träd = skogen skall vara skiktad Publicerat på länken:
21 Även professorn i skogsproduktion vid SLU Björn Elfving har i skrift uttalat att man uppnår högsta möjliga produktion av stamved om man Blandar unga och halvvuxna träd Plockar stora träd och fyller på med små plantor
22 Detta strider mot skogsvårdslagens tydliga krav på hög kubikmassa
23 Professorn i virkeslära Thomas Thörnqvist har i skrift uttalat att det enda sättet att uppnå virke med hög kvalitet är att: Blanda unga och gamla träd Dvs. sköta skogen med kontinuerliga uttag av vuxna träd
24 Professorn i skogsekonomi vid SLU Peter Lohmander har visat att det bästa sättet att uppnå högsta långsiktiga avkastning i pengar är att Blanda unga och gamla träd Dvs. sköta skogen med kontinuerliga uttag av vuxna träd
25 Ett kontinuerligt bruk av skiktad skog ger mer virke bättre virke dubbel avkastning i pengar stora vinster i miljö
26
27 Skogsägarens netto Professor Mats Hagner har på sin hemsida hos SLU ett datorprogram tillgängligt för alla. Med det kan man visa följande En tall här hos Harald med 15 cm diameter kan ge en klen timmerstock (17 kr) + en bit massaved (8 kr) = 25 kr i virkesinkomst. Kostnaden för avverkningen (9 kr) + plantering (16 kr) = 25 kr i kostnader. Haralds netto är 0 kr Lämnar han tallen har den efter 60 år vuxit till 33 cm i diameter, med nettot 306 kr
28 Är det en bra investering att lämna halvvuxna träd Vi säger att denna tall (15 cm i diameter) haft ett nettovärde av 1 kr nu, och att den kan om 60 år kan skördas med ett netto på 306 kr Lämnar Harald tallen så investerar han nu 1 kr Detta innebär att han får drygt 10 % på investerat kapital. Risken med denna investering är obefintlig
29 Figur 9. Monetär ekonomi vid Naturkultur respektive Kalhyggesbruk. Beräkningarna baserade på det träd och stubbar som finns i yta 1,2 och 3 vid sågen i Lidsjöberg. Ett antagande är att samma volymproduktion, 5 m3sk per år och hektar, uppstår vid de två metoderna. Ett annat antagande har varit att sågtimret som skördas har samma kvalitet oavsett metod. De skördade träden är emellertid grövre i fallet Naturkultur. Hagner M UBICON Rapport 8 ISSN
30
31 Ett kontinuerligt bruk av skiktad skog ger mer virke bättre virke dubbel avkastning i pengar stora vinster i miljö
32 Vad skiljer Kalhyggesbruk En åldersklass i taget Naturkultur Ådersklasser blandade
33 År Kalhyggesbruk
34 År 100 Kalhyggesbruk Hundra år efter kalavverkningen är skogen fullvuxen och färdig att skörda. Antalet träd är 557/ha. Tre fjärdedelar eller 78 % av de planterade träden togs bort innan de var fullvuxna. Detta skedde genom naturlig avgång, röjning och gallring.
35 År 0 Naturkultur
36 Naturkultur År 30 Sedan 30 år förflutit efter senaste gallringen finns det åter fyra fulllvuxna träd att skörda. Dessutom bör en del halvvuxna tas bort för att lämna plats åt den största i varje trädgrupp. Denna skog är jämförbar i tid med den som visas nedan. Kalhyggesbruk År 30
37 Varför nu en övergång till nytt skogsbruk? Vi forskare lurade oss själva och skogsnäringen
38 De falska hypoteserna bakom kalhyggesbruket 1. Kalläggning av marken är nödvändig för att få den solvarm och därmed aktiv = FEL 2. Markens mosslager måste rivas bort med maskinell markberedning för att få ned värme och ge plantorna god tillväxt = FEL 3. Små träd är gamla och kan därför inte växa till fullstora träd = FEL 4. Små träd har kommit efter i utvecklingen därför att de är genetiskt undermåliga = FEL 5. Konkurrens mellan stora och små träd resulterar i låg volymtillväxt = FEL 6. Skogen måste vara tät och bevuxen med stora träd för att produktionen av stamvirke skall bli hög = FEL
39 Ekosystemets funktion Socker skapat av solljus är drivkraften Sockret förs genom stam och rot, till mykorrhizasvamen, som ger det till bakterierna Bakterierna behöver solens energi för att lösgöra N,P,K från berg och växtdelar Det är full fart på bakterierna i marken redan vid + 5 C Aktiviteten i marken är störst på platser med mycket barr och blad, som skapar den energi som driver systemet. Det huvudsakliga livet i marken pågår omedelbart under den levande mossan, dvs. i humustäcket ovanför mineraljorden Markens kompost = humustäcket = den viktigaste delen av skogsmarken = skall inte tas bort = skall inte störas Skogens trädskikt skall inte tas bort = ständig tillförsel av energi = ständig bindning av CO2 i form av virke
40 Mykorrhizan styr tillväxten Svampen håller greppet över många träd och andra växter. Är ekosystemets bankir. Lever i 1000 år. Det träd som dominerar över andra träd fångar mest solljus = skapar mest socker = blir bäst bemött av svampen som levererar markens N,P,K till det träd som ger mest. Det vi upplever som konkurrens mellan träd är indirekt. Bankiren ger mest till det träd som kan leverera mest socker. Bankiren ser dock till att något tillfaller äver de små plantorna, som behövs för att ersätta de ålderssvaga träden.
41 Tillväxt av stamvirke Bara ca 10 % av sockret används till virkestillväxt. Ca 60 % går ned i marken Ett litet träd försöker nå ljuset. Satsar maximalt på stamtillväxt Ett fullstort träd som vet att det inte riskerar att mista solljuset, ägnar sig allt mer åt sexuella förlustelser, kottar och pollen : tillväxten av stamvirke minskar Fullstora träd ger grovt virke som betalas högt, därför är det ekonomiskt rätt att låta stora träd stå kvar en tid efter att de blivit fullstora.
42 Tillstånd 88 år efter kalavverkning i Vindeln. Ett fröträd med åldern 100 år lämnades i början av 1900 talet (Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) ) Den jämna skogen till höger hade producerat lika mycket stamvirke som den ojämna skogen till vänster. Allt det stamvirke som saknades i de hämmade småtallarna återfanns i det stora trädets stam Ekonomiskt är det en stor fördel att få virket i en enda grov stam, i stället för i många klena stammar.
43 Innehåll Vad vi vinner på en övergång som blir svår
44 Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Detta innebär en vinst för minskade återväxtkostnader och för ökad dimension i avverkat virke = dimensionsvinst
45 Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår av jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar = kvalitetsvinst. Ingen justering har skett för den förbättring av nuvärdet som sker om man lämnar endast en dominant i varje trädgrupp = konkurrensvinst Sammanräknas vinsterna av dimension, kvalitet och konkurrens kan man åtminstone räkna med en fördubbling av nuvärdet i virkesodlingen, dvs. minst 100 % vinstökning.
46 Tack för ordet
47 Åldersklasskogsbruk = vanligt idag Stora kostnader nu Stora inkomster sen, vid slutavverkning
48 Naturkultur Maximering av det långsiktiga värdet
49 Exploatering Maximal inkomst nu
50 Lucka Vad är det?? Komplettera med plantor Om naturplantor saknas
51
52
53
54 1
55 Om 20 % tillväxtminskning hos planterade plantor är acceptabel Utför berikande plantering i centrum av en lucka som har större diameter än 7 m på bördig mark. mer än 3.5 m från träd 8 m på medelgod mark mer än 4 m från träd 20 m på mager mark mer än 10 m från träd
56
57 Tack för ordet
58 Erfarenheter från Arjeplog Mullholm
59 Dissimilarity coefficient (Disco) Disco is estimated by randomly selected pairs of close by standing trees. If minimum diameter measured was 5 cm, this value is withdrawn from every diameter. In a natural forest, disco = 0.5 This was found in virgin tropical forest as well as in boreal forest, left alone for 70 years. Liberich results in a disco close to 0.5, while thinnings in plantation forestry results in much lower disco. Natural dynamics in the forest ecosystem results in a disco moving towards 0.5 over time. Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES.1, 1 21.
60 Frihetstal Viktigt för att bestämma hur stor en inproduktiv lucka är Frihetstal hos tall är antalet nya årsskott som bildats från toppknoppen för två är sedan Hos till kan det växla mellan 1 och 70. Ett lämpligt tal är Hos gran är frihetstalet lika med antalet årsskott som bildats på fjolårets toppskott Hos gran växlar det mellan 3 och 30 Vad som är lämpligt vet jag inte
61 Tillväxtreaktion i svenska försök med Naturkultur. Den relativa grundytatillväxten ökade till 300 % efter 7 år för tall och efter 11 år hos gran Studies by Ågren (2005) in five scientific testplots in the provinces Jämtland and Västerbotten
62 Bladytan avgör volymproduktionen Endast ca 10 % av bruttofotosyntesens produkter går till stamtillväxt
63
64 Vinst i nuvärde, SEK Träd nummer
65 På denna mark. som ger befriade träd 2.5 mm årsring, är mogendiametern 40 cm. Räntan på den stora tallens drivningsnetto, 1569 kr, är endast 1.8 %, medan markägaren får 3 % ränta vid placering av pengarna i bank. Tallen är därför ekonomiskt mogen och det första beslutet blir att märka tallen för skörd.
66 Nr 1 har befriats från konkurrens av nr 4. Datorn visar att nr 1 kommer att ge 9 % ränta på sitt eget värde om det befrias från sina värsta konkurrenter. Radien i trädgruppen på denna bonitet är 8 m. Nr 1 påverkas starkt av tallarna nr 2 och nr 3, men inte av nr 5. Datormodellen Group räknar ut att trädgruppen, som domineras av nr 1, får maximalt nuvärde om nr 1 tas bort och om nr 2 och 3 lämnas. Att datorn ger detta besked beror på att nr 2 har väsentligt bättre kvalitet i bottenstocken än nr 1. Emellertid visar det sig att nuvärdet hos trädgruppen är nästan lika stort, om man i stället lämnar nr 1 som dominant och tar bort nr 2. Detta blir trädmärkarens val, därför att avståndet mellan 2 och 3 är så litet, att nr 3 kommer att få sin grönkrona deformerad under den tid det tar för nr 2 att växa upp till full storlek. Datorprogrammet TreeGroup är ännu inte kapabelt att hantera trädens individuella placering inom trädgruppen, varför trädmärkarens beslut beror på vad han själv bedömer. Det andra beslutet blir att skörda nr 2.
67 Steg 3 Dominant i andra gruppen = 7. Nästa skörds träd Radie är 8 m. Vänster gräns till nästa grupp mellan 4 och 5 Höger gräns till nästa grupp vid nr 11. Skörda alla träd med oacceptabel kvalitet = 9, 10, 11 Skörda alla träd av fel trädslag = 8
68 Steg 4 Skörda huvudkonkurrenten = 6 Om risken för stormskador är hög, lämnas nr 2, 6 och 11 till nästa gallring Nästa skörds träd i detta skogsparti blir nr 1 och 7 Näst nästa skördsträd blir nr 3 och 5
69 Blädning är baserad på beståndets egenskaper Frekvensfördelning av träd grövre än 5 cm i brösthöjd för träden i figur 1. Den streckade kurvan anger en önskvärd fördelning om stamvis blädning skall utföras. Konsekvensen är att det råder överskott på träd med diametrar 20 cm, samt 50+ cm, och underskott på träd med diametrar 10 cm, samt cm.
70 Blädning Naturkultur
71 Låga kostnader, stort netto
72
73 Beräkningarna baserade på det träd och stubbar som finns i yta 1,2 och 3 vid sågen i Lidsjöberg. Antaganden: Skördade träd är grövre i fallet Naturkultur. Samma volymproduktion, 5 m3sk / år, ha, oavsett metod Samma sågtimmerkvalitet, oavsett metod Kalhyggesbruk Ränta 3 % Naturkultur Ränta 3 % Kronor per hektar Kronor per hektar Inkomst nu Utgift nu för återväxt Nuvärde av beskogad mark Summa Inkomst nu Utgift nu för återväxt Nuvärde av beskogad mark Summa
74 Skogsvårdslag Tillåt plockhuggning i naturligt ojämn skog
75
76 Plantor ger poäng Poäng Planthöjd, cm Poängtal för plantor i längd från 3 cm till 130 cm. Plantor som står närmare varandra än 0.6 m räknas endast som en planta. Inom en cirkelyta med 3 m radie (28 m2) bör finnas 7 nyplanterade plantor (2500/ha) för att poängtalet skall nå upp till 100.
77 Poäng Poängtal för träd med brösthöjdsdiametrar från 0 till 20 cm Diameter, cm
78 Skörd av träd måste ske utan skador på kvarstående träd Vanliga skördare och skotare kan användas om föraren är mycket försiktig Bättre maskiner finns redan idag men
79 Traktorer som skördar träd måste ha en väg genom skogen Traktorer komprimerar markens översta skikt där de aktiva rötterna är verksamma i humuslagret. Rötter och mikrober måste ha luftens syre. Frigöringen av näring från döende växtdelar försvåras. På ofrusen mark blir det ofta djupa spår efter traktorernas hjul. Detta avstänger träden från att utnyttja vägen. Skogsmark går förlorad Luftburen teknik är lösningen Idag används redan helikopter, i tropikerna, i USA och i Canada. Heliumfyllda ballonger har varit i bruk ända sedan andra världskriget.
80
81
82 Spiralskördaren placeras i toppen av ett träd
83 Den slingrar sig nedåt och kapar grenarna. Den gör ett kapsnitt vid stubben och sticker en kil i snittet. Den gör ett kapsnitt från andra sidan och sticker in en kil
84 Spiralskördaren klättrar upp till toppen av stammen och inväntar ballongen som lyfter den till ett nytt träd.
85 Stammen hämtas av en transportballong. Den sprutar ut ballastvatten med samma vikt som stammen Den bryter loss stammen från stubben
86 Ballonger går mot vinden
87 Transportballongen avlämnar stammen vid sågverket, men lastar ballastvatten innan stammen släpps
88 Skador på biodiversitet Lösningen är Ballong
89 Skador på mark Lösningen heter Ballong
90 Klimatet måste vårdas genom att CO2 inte avsöndras under kalhyggesfasen då träden inte fångar CO2 under kalhyggesfasen då markens kol frigörs av ökad nedbrytning av humus under kalhyggesfasen då markens kol friläggs genom markberedning Lösningen heter Ballong
91 Skogsindustrin Får lika mycket virke från skog som är naturligt skiktad Får bättre råvara från skog som är naturligt skiktad
92 Den totala nyttan av skog Blir maximerad om Mycket välutbildade människor märker träd som skall skördas Hänsyn kan tas till biodiversitet, mångbruk, lönsamhet i virkesodling
93 Vi kan övergå till bruk av skiktad skog och trädmärkning omedelbart Dagens maskiner kan användas, men ** utbildning av maskinförare måste ske ** utbildning av trädmärkare måste ske Annars är det risk för skövling
94 Vår hänsynsfulla skötsel av skog och mark
95
96
97 Tack för ordet
Exempel på kontinuerligt skogsbruk
Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merHög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet
Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,
Läs merFigur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.
1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin
Läs merDet idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merHyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21
Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de
Läs merTillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07
1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var
Läs merSkiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.
1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,
Läs merAvståndet mellan dominanter bör tillåta dem att växa fritt
Avståndet mellan dominanter bör tillåta dem att växa fritt Mats Hagner 2012-03-14 Figur 2. Tre dominanta träd står på triangelförband och cirklarna illustrerar trädgrupper. Avståndet mellan dem är 2R.
Läs merÖkad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år
Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin
Läs merFörsök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet
Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm
Läs merUpptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd
1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner 2007-10-30 UBICON Rapport 1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMinister Sven-Erik Bucht
1 Minister Sven-Erik Bucht 2017-07-13 I bilaga 1 finns ett brev till Fredrik von Arnold, som just nu utreder skogsvårdslagen. Brevet sändes aldrig därför att jag då kände det meningslöst. von Arnold hade
Läs merDet idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merVinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk
Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en
Läs merSkillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner
1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt
Läs merEkonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek
Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merVinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor
Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m
Läs merNaturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag
Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFörbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen
1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merDet långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.
1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merExkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993.
Exkursioner 2015 och 2016 till Piellovare, ett stort fältförsök på ca 400 möh och strax söder om polcirkeln anlagt 1993. Mats Hagner 2015-03-22 Fältförsöket Piellovare skildrad av Google Earth 2012. Piellovare
Läs merFredrik Klang, produktionschef, Sveaskog
1 Fredrik Klang, produktionschef, Sveaskog 2018-11-14 Basen för den svenska skogsnäringen är att det svenska skogsbruket kan drivas med god ekonomi. Den är i sin tur till mycket stor del beroende av värdet
Läs merNaturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner
Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merDatoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd
Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson
Läs merLönsam naturvård Skörda mogna träd. Befria gamla småträd. Plantera i luckor.
Lönsam naturvård Skörda mogna träd. Befria gamla småträd. Plantera i luckor. Mats Hagner 2009-09-23 1992 2009 Foto 1. Bilden till vänster är en rekonstruktion av hur trädgruppen kan ha sett ut 17 år innan
Läs merSkogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner
1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merIllustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara
1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity
Läs merKontinuerligt skogsbruk på Storön
Kontinuerligt skogsbruk på Storön Mats Hagner 2008-01-28 UBICON Rapport 1, 2008 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merEkonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner
Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012
Läs merTillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07
Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken
Läs merKontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken
1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merPresskonferens i Stadsliden, Umeå
Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,
Läs merMats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33
Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att
Läs merVarför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10
sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merRöjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.
1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455
Läs merSkogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28
1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en
Läs merDenna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16
Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde
Läs merReviderad
Reviderad 2017-06-08 2 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet. *Naturkultur (NK) är ett skogsbrukssätt
Läs merStruktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog.
1 Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. av Mats Hagner Omarbetad tredje upplaga 2006-04-02 UBICON Rapport 12 år 2003
Läs merDenna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast
Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast 2016-08-05 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet.
Läs merEkonomisk effekt av hänsyn till tallars sågtimmerkvalitet Mats Hagner
1 Ekonomisk effekt av hänsyn till tallars sågtimmerkvalitet Mats Hagner 2014-07-14 UBICON Rapport 2, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merVindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk
1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merNationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10
Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merReferat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22
Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.
Läs merLönsammare skogsbruk utan slutavverkningar
Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?
Läs merMedveten mörkläggning av vetenskapliga landvinningar Höstexkursionen 2013 Mats Hagner
Medveten mörkläggning av vetenskapliga landvinningar Höstexkursionen 2013 Mats Hagner 2013-09-19 Värdet per kubikmeter hos träd i skogen beräknat med datormodellen Tree. Köparens ersättning när virket
Läs merGallring är viktigt för god skogsutveckling
Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken
Läs merHyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna
Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merDetta är jag, Harald.
Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.
Läs merhttp://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:
http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems
Läs merDet idealiska systemet för virkesodling
Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merLönsamt skogsbruk. Mats Hagner
1 Lönsamt skogsbruk Mats Hagner 2016-10-05 En nöjd skogsägare som sitter på stubben efter den tall som gav en mycket stor inkomst. Han lämnar dominanten, nr 1, därför att den ger god ränta på sitt eget
Läs merBerikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning.
Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Mats Hagner 28-9-6 Grönrisplanterad 8 8 Överlevnad % 6 4 2 Relativ plantlängd % 6 4 2 UBICON Rapport 7,
Läs merLars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU. Tack för Ditt vänliga svar.
1 Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU Tack för Ditt vänliga svar. Som historiker förstår Du att vetenskaplig sanning är något som förr eller senare får genomslag och förändrar
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs mer1 av 6 2009-10-08 15:22
Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida
Läs merHyggesfritt Skogsbruk.
Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist
Läs merMed modern teknik kan vi rädda klimatet? Mats Hagner, Professor emeritus, SLU , gmail.com
1 Med modern teknik kan vi rädda klimatet? Mats Hagner, Professor emeritus, SLU 070-642 2244, mats.hagner.34 @ gmail.com 2019-08-06 Det var en gång möjligt att flyta på luften över både hav och land. Hundratusentals
Läs merAllmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry
Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merNaturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03
Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket
Läs merFullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet.
Skrivelse överlämnad till kammarrätten i Sundsvall i samband med muntlig förhandling. Harald Holmberg 2009-03-11 Fullt beskogade kala hyggen omgivna av tät skog med vitala träd av god virkeskvalitet. Jag
Läs merKontinuitetsskogsbruk
Kontinuitetsskogsbruk Nils Fagerberg Skogsfestivalen 2012 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998 Ekologisk ekonom, 2005 Magister i hållbar utveckling, 2005 Egen företagare,
Läs merEkonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?
Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merNäringsdepartementet
Näringsdepartementet 2015-08-13 Vem är Mats Hagner? Krontaket skall vara ojämnt! Ju mer virke, desto lägre tillväxt! Trädgrupps-skogsbruk i stället för beståndsskogsbruk Syndafloden Oljemålning av Mats
Läs merNaturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22
Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats
Läs merNy teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare
Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i
Läs merKontinuerligt Skogsbruk
Kontinuerligt Skogsbruk Föredrag för Skogsägarna i Botsmark Torsdagen den 8 Mars 2012 Peter Lohmander Professor i skoglig företagsekonomi med inriktning mot ekonomisk optimering SLU, Fakulteten för Skogsvetenskap,
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merMaskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig
Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning
Läs merUtredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik.
Utredning av Sveriges Lantbruksuniversitet leder fel på grund av bristande vetenskapliga metodik. Mats Hagner 2012-12-03 Foto 1. En fullskiktad tallskog på 400 meter över havet nära polcirkeln i Arjeplog.
Läs merÅtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning
Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas
Läs merNils Fagerberg. Ulvsåkra.
Nils Fagerberg Jägmästare 1998, SLU Ekologisk ekonomi (fil.kand), 2005, Mälardalens högskola Hållbar utveckling (mag), 2005, Mälardalens högskola Egen företagare, Ulvsåkra. Rådgivning, avverkningsplanering
Läs merInvesteringskalkyler, föryngring
Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger
Läs merKvalitet från planta till planka
Föryngring framtidstro Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merTeknik för ringmärkning av träd Mats Hagner Preliminärt manus
Teknik för ringmärkning av träd Mats Hagner Preliminärt manus 2010-11-10 UBICON Rapport 4, 2010 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merKvalitet från planta till planka
beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet
Läs merMILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:
MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.
Läs merRiksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.
1 Riksskogstaxeringens ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner 6--17 1. 1 p = 1.6 E-159 Standing volume surrounding the plot.8.6.. Volume Diff., plot
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merRiksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.
1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,
Läs merSkogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund
1 File = Strömsunds övning Lohmander 2011 Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund Av Peter Lohmander, SLU, 2011 Utgångsläge:
Läs merSlutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog
Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet
Läs merVinsten med kontinuerligt skogsbruk
1 Vinsten med kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2018-06-20 Kassaflödet i skogsbruket blev 477 kr för Kalhyggesbruk och 1385 kr för Naturkultur. Lönsamheten vid Naturkultur är alltså 2.9 gånger så stor
Läs merSkogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Läs merÅTAL RIKTAT MOT HERMAN SUNDQVIST
1 ÅTAL RIKTAT MOT HERMAN SUNDQVIST Inlaga av sakkunnige Mats Hagner, professor emeritus. 2018-02-19 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 INTRESSEN HOS BEFOLKNINGEN I FJÄLLNÄRA TRAKTER... 4 Begreppet bestånd är irrelevant
Läs merDet svenska skogsbruket och framtiden.
Det svenska skogsbruket och framtiden. Introduktion av Harald Holmberg Problembilden. Det är dags att börja restaurera den svenska skogen, innan den har tystnat. Medan det ännu finns hopp. Innan skadeverkningarna
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merTÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.
TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 166,3 91 Myr/kärr/mosse 7,4 4 Berg/Hällmark 2,0
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merSKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11
SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0
Läs mer2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog
2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter
Läs merBetesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Läs merSkogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208
Läs merSkogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB
Läs merTÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP
TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD FAKTA OM GÅRDENS HYBRIDASP 1964 1964 Planterade Berth Järnland bl.a hypridasp på åkermark. Detta efter ett initiativ
Läs mer