Presskonferens i Stadsliden, Umeå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Presskonferens i Stadsliden, Umeå"

Transkript

1 Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm, och nått diametern cm. På detta sätt växer tall på våra kalhyggen. Den till höger har hållits tillbaka genom konkurrens från en större tall och aldrig nått upp till mm årsring. Den är endast 9 cm i diameter. Tallen till vänster har grova och många grenar i sina sågstockar och ungdomsved intill märgen. En sågverksägare vill helst inte ta emot stockar från en sådan tall. Tallen till höger har små och få grenar i sågstockarna och ingen ungdomsved. Tallen till vänster bör avverkas så snart som möjligt och ger då ett netto på kr/m. Tallen till höger bör odlas till full storlek, cm, och ger då ett netto som ligger tre gånger så högt. UBICON Rapport, ISSN UBICON, Blåbärsvägen 9, 9 9 Umeå, Sweden. Tel Org. Nr

2 Presskonferens i Stadsliden Umeå -- Mats Hagner, Harald Holmberg och Anders Lundholm Välkomna Syftet med denna presskonferens är att Ni skall meddela allmänheten att sunt bondförnuft visat sig överträffa professorernas gissningar. Min svärfar, som hade jobbat i skogen hela sitt liv, blev mycket förbaskad för att jag sa till honom att han gjorde bäst i att kalhugga sin skog. Detta var år 97, då jag var nyutnämnd professor och tyckte mig veta allt. Svärfar sa: Nej du, jag fortsätter som min pappa gjort och som jag fortsatt med, *jag plockar träd när de är mogna och ger grovt och bra timmer *jag plockar också bort dåliga mindre träd så att de omogna träden, som är bra, får plats att växa Jag misslyckades med att övertala honom, trots att jag körde fram följande argument för kalhuggning. Dem hade jag fått höra från professorerna under min utbildning till jägmästare *marken måste läggas kal för att det skall bli liv och omsättning. Ljuset och värmen måste nå marken och regnet måste blöta upp mossan så att den kan ruttna. *de små träden är väldigt gamla och kan därför inte växa mer. *de små träden är också genetiskt sämre än de stora. Därför har de blivit omvuxna av de som nu är störst. Själv fick jag anledning att tvivla på att kalhuggning var en bra metod, efter att några av mina studenter på Umeå universitet krävt att jag skulle bevisa att de tre nämnda hypoteserna var sanna. Det var året 97. Jag gick till biblioteket men fann att mina professorers argument endast fanns nedskrivna som oprövade hypoteser. Nu, har dessa hypoteser testats i stora försök runt om i världen och därför vet vi att kalhuggning och markberedning är helt fel. Skälet är att: *den största omsättningen i marken finns inne i den täta skogen, trots att där är svalt och relativt torrt. % av det socker som bildas genom fotosyntesen sänds av träden ner i marken, där det ger energi till de bakterier som bryter ned växtdelar och som löser ut fosfor och kalium ur sten och grus. *de små träden reagerar med stark tillväxt när de blir utan konkurrens från större träd, helt oavsett vilken ålder de har. (Här skickar jag runt en trissa tagen från stubben av en liten tall. Tallen hade överlevt som en liten planta inne i skogen i 9 år. Efter att alla de stora träden runtomkring hade avverkats, har tallen inte bara överlevt utan börjat växa enormt fort, med årsringar på inte mindre än 7 mm. Jag måste få trissan tillbaka). *förädlade tallar och granar växer visserligen % fortare än vanliga plantor, men den ökade tillväxten uppvägs helt om en naturplanta är en meter lång. Förädlingseffekten försvinner därför helt vid kontinuerligt skogsbruk, eftersom de mest värdefulla omogna träden är - m höga. *de omogna träden är dessutom genetiskt anpassade till de lokala förhållandena och därför mycket säkra kort att satsa på. Sunt bondförnuft bygger ofta på den samlade erfarenheten från många generationer. Beträffande bruk av skog för virkesodling, hade det därför varit bäst både för mig och för alla mina jägmästarvänner, att vi lyssnat till och anammat vad min svärfar sa. Skörda mogna träd och befria mindre träd med goda egenskaper Detta är helt i strid med vad forskarna på SLU säger, i sin pågående desperata kampanj.

3 De ljuger medvetet, men så måste forskare göra i Sverige. Annars får man inte anslag.

4 Befriande gallring runt centrumtallen, utförd våren Figur. Stamtrissa från en tall med diameter på bark vid stubben. Den stod i samma trädgrupp som centrumtallen, men avverkades våren för att befria centrumtallen från konkurrens. Utvecklingen av årsringar skildras i figur. Figur. Årsringar på vid stubbhöjd på tall med diameter cm på bark vid stubbskäret. Den stod undertryckt av större tallar till 997, dvs. tills den var 9 år gammal. Annual ring (mm) 8 Figur 8. Stamtrissa från gran som stod i samma trädgrupp som centrumtallen. Den var cm i diameter på bark vid stubben, och avverkades våren för att ge större frihet för centrumtallen. Annual ring (mm) 8

5 Yta vid parkeringen nedanför Bräntbergsbacken Grundyta m/ha, dvs tät skog Träd nr Trädslag Ålder Kvalitet Diameter Årsring nu Drivnings Drivn net Ränta Ränta vid cm mm netto Stock nr trädvärde trädvärde brösthöjd kr/träd % % % Nat.Kult nu om årsr. mm Tall Tall Tall Gran Figur. Årsringsbredd hos tall nr. Jag har valt denna tall för att den utgör ett skräckexempel. En sågverksägare vill inte befatta sig med en sån tall. När han sågat bottenstocken kan brädorna endast användas till att göra lastpallar av, dvs. det minst betalda sågvirket. Inte ens ByggMax skulle acceptera sådana brädor i sitt lager. Anledningen till eländet är att tallen vuxit helt fritt i sin ungdom. Den är bara år gammal (i brösthöjd) och har årsringar på sex millimeter nära märgen. Det betyder att vedcellerna är grova med tunn och svag vägg. När man torkar brädor med sådana vedceller kröker sig brädan. När man gör en fönsterbåge av sådant virke är den lätt att forma och spika ihop, men fönsterbågen ruttnar bort väldigt snabbt Snabb tillväxt på kala hyggen är vad Sveaskog och SCA berömmer sig av. Såna här tallar är vad som står i våra täta ungskogar i hela landet. På diagrammet kan Ni se hur årsringsbredden minskat med tiden och den sisat årsringen är nere på en halv millimeter. Det beror på den trängsel som nu råder. Av tabellen framgår att tallen, om den avverkas nu, ger ett drivningsnetto på 88 kr. Det är virkesinkomsten minskad med kostnaden för avverkning och terrängtransport. Med den svaga tillväxt som tallen nu har ökar trädets värde med endast.7 % per år. Det är mindre än vad skogsägaren får om han köper aktier, som långsiktigt visat sig ge % ränta. Bara något enstaka träd i skogen som ni tittar på ger högre än % ränta på sitt eget värde. Det får ni strax veta genom att studera hur de andra träden växer. Det innebär att man, rent ekonomiskt, borde kalavverka hela beståndet och använda pengarna till köp av aktier. Definitionen av ett bra företag är att det ger hög avkastning på sina investeringar. Skogen som ni har framför er är alltså ett dåligt företag och bör slaktas. Frågan är Kan man göra något bättre än att kalavverka? Ja, Skogssällskapet som förvaltar Umeå kommuns skogar har i alla fall haft den uppfattningen. En stor mängd små stubbar vittnar om att man var här och gallrade för ett par år sedan. Stubbarnas storlek visar att man plockade bort de små träden och jämnade ut krontaket. Det är precis vad SCA skulle gjort. Det var en extremt dyrbar åtgärd, eftersom virkesinkomsten från de små träden inte H

6 finansierade kostnaden för avverkning och transport. Då jägmästaren i Skogssällskapet har en konventionell uppfattning om skogsbruk, har han lämnat beståndet så här tätt, därför att han tror att det då blir väldigt hög produktion. Det är en felaktig uppfattning som vi skall återkomma till. Låt oss konstatera att den gallring han gjorde för två år sedan var olönsam och den ledde inte till att värdet av skogen ger acceptabel ränta på sitt eget värde. Skulle skogsägaren inte ha gallrat, skulle beståndet innehållit en mängd döda småträd, totalt skulle beståndet haft ett högre värde, men gett ännu mycket sämre ränta. Åtgärden gav massafabrikören en nettovinst, men skogsägaren en förlust. Detta är ett exempel på att kalhyggesbruket leder till vinster i industrin, men förluster för skogsägarna. Vi skall idag visa er att: *en annan typ av skogsbruk kan öka inkomsterna för både skogsindustrin och skogsägaren. Tall nr. Den här jätten är år i brösthöjd och m lång. Den startade sin levnad i en ganska gles skog, förmodligen hållen gles av betande kor och getter. Årsringen hos den lilla tallen är nära mm vilket visar att skogen var gles. Under de följande hundra åren var skogen alltid tämligen gles, ty årsringarna ligger över mm. Området här var säkert intensivt betat hela tiden vilket innebär att kreaturen höll luckor med gräs fria från trädplantor. De sveper nämligen i sig små trädplantor samtidigt med att de river av gräset. D Av årsringarna kan man se att en utglesning skedde 98, troligen genom plockhuggning av stora timmerträd. Då var skogen redan avsatt som rekreationsområde och fick inte kalhuggas. Ett politiskt beslut som bl.a. grundade sig på mina personliga samtal med kommunens politiker. Jag har bott intill Stadsliden ända sedan 98. Glesheten som skapades 98, gjorde att en ny generation tall och gran kunde växa upp. Den usla tallen nr, som vi nyss diskuterade, satte då igång med våldsam tillväxt eftersom den stod i kanten av den nya parkeringsplatsen. Den här stora tallen fördubblade sin årsring från en halv till en millimeter och ökade sin diameter med cm under kommande år. Det medförde att det virke som skapades på stammens yttersida har en volym som är dubbelt så stor som hela stammens volym i tall nr. Det innebär att denna stora tall tog resurser ur omgivningen så effektivt att den la på sig dubbelt så stor volym som nu finns i tall nr, som vuxit upp under de senaste åren. Under denna tid kunde inte tall nr växa fort därför att den hölls tillbaka av den stora tallen nr. Ur ekonomisk synvinkel var detta mycket fördelaktigt ur markägarens synvinkel, eftersom det merväde som skapades i den stora tallen, är kr, medan tallen nr bara är värd kr.

7 7 Tall nr är endast 9 cm i diameter och den står inklämd i en tät skog med grundytan 7 m/ha. Den påverkas av konkurrensen från den stora tallen nr och har därför under de senaste åren endast blivit 9 cm i diameter, medan tallen nr ute vid parkeringsplatsen blivit cm i diameter. Årsringen har legat mellan en och två millimeter. För att en sågverksägare skall älska en timmerstock önskar han att de första årsringarna närmast märgen skall hålla sig under mm. En anledning är att virket inte kröker sig vid torkning. En ännu större anledning är att antalet sidogrenar är litet och att grenarna är klena när de dör. F Ni kan själva se vilken skillnad det är på grenigheten i denna tall och på tallen nr vid parkeringsplatsen. Tall nr är m lång och om den nu släpps fri genom bortplockning av den stora tallen nr, och andra sämre träd, kommer den att bilda en grön krona av de levande grenarna som sitter ovanför de två nedersta timmerstockarna, dvs. på 9 m höjd. Då bildas också en kvistfri stam ända upp till grönkronan, vilket gör att det skapas två timmerstockar med högsta möjliga kvalitet. De är raka och kvistfria. Får tallen sedan växa tämligen fritt med mm årsring under år, då den blivit cm grov, kommer dess nettovärde att ha ökat från nuvarande kr till kr. Många gånger högre pris kan betalas av listfabriker eller av tyskar som hyvlar fram kvistfri tallfanér. Jag kände en duktig skogsägare i Alfta i Hälsingland, Erik Modig, som odlat fram sådana tallar. Han satte ut annons om auktion på stora kvistfria tallar i tidningen. Han fick 8 kr för sin vackraste tall med en diameter på cm. Att den grova tallen nr aldrig kommer att betalas med mer än kr beror på att en grov död gren vittnar om att tallen stått med stora levande grenar långt ner på stammen under mycket lång tid. Risken är då att det finns invallade stora grenar i stammen ovanför m. Gran nr har ökat sin tillväxt till. mm sedan 999 då folk börjat öppna upp skogen i närheten genom att trampa upp en väg. Fortfarande växer den återhållet på grund av konkurrensen från alla träd i omgivningen. Grantimmer blir också högre värderat om träden växer återhållet i ungdomen, vilket denna gran gör. Vad blir lärdomen av det som vi hittills diskuterat?? J Man skall absolut inte odla unga tallar på ett kalt hygge, eftersom de bildar många och grova grenar i den nedersta stocken. Den snabba tillväxten skapar också s.k. ungdomsved nära märgen, vilket gör att virket kröker sig vid torkning. Brädorna blir svaga, dels på grund av många tätt sittande kvistar, dels på grund av stora celler med låg hållfasthet. Tall med många gånger högre värde kan skapas om stora tallar får hålla tillbaka tillväxten i små tallar. Vetenskapliga arbeten har publicerats som visar hur långt från en stor tall som mindre tallar hämmas (se figur?? på sidan).

8 8 Nu skall Anders Lundholm presentera sig själv och visa hur han hjälper skogsägare att framställa högt betalt timmer av tall Konkurrensens räckvidd (sidan 7 i läroboken Naturkultur) Länk: Figur.. Anders Lundholm bredvid en frötall på sin mark i mellersta Västerbotten, latitud ca möh. Tallen har skapat en lucka med ca m radie i ungskogen. Figur.. Anders Lundholm bredvid en björk m från frötallen i figur.. Björken har också skapat en lucka i ungskogen av tall, men med betydligt mindre radie än den som tallen skapat. Troligen beror konkurrensens räckvidd inte bara på bonitet utan även på samspelet mellan olika trädslag Avståndet mellan dominanter bör tillåta dem att växa fritt Naturkultur är en metod för maximering av nuvärdet i en trädgrupp. Gruppens storlek är sådan att träden inom gruppen konkurrerar om samma tillväxtresurser. Konkurrensens räckvidd har beskrivits av Elfving och Jakobsson () och funktioner som beskriver tillväxtnedsättningen hos unga träd i närheten av ett stort träd har publicerats av Elfving (9). Datormodellerna Tree (Hagner 999) och Group (Hagner ) har visat att nuvärdet av trädgruppen maximeras om endast ett stort träd dominerar inom en trädgrupp (Hagner ). Detta träd kallas dominanten. Inom trädgruppen lämnas tillräckligt med mindre träd för att så småningom ersätta det dominerande trädet. Dessa träd kallas rekryter.

9 9 Illustrerat exempel på gallring enligt Naturkultur (sid i läroboken Naturkultur) Länk: Figur.9. Ett skogsområde är indelat i 8 ytor med. m sida. De största träden har diametern cm. Som i en naturlig skog finns det många småplantor och träden står mycket ojämnt utspridda. Figur.. Vid trädmärkning beaktar trädmärkaren inte träd med mindre diameter än cm, därför att det blir för dyrt att låta avverkningsmaskinen syssla med småträd. I detta exempel finns det endast träd med diametrarna, och cm. Den stående kubikmassan av dessa träd är msk/ha. Figur.. I stråket C har datorn rört sig från ruta till 9, och lagt ut cirkelytor med m radie. Den har lokaliserat det största trädet D i första cirkelytan. Detta är utsett till dominant (markerad med vit prick i mitten). Inom den cirkelytan har datorn tagit bort två huvudkonkurrenter: B7 och E. Nästa dominant måste stå på ett avstånd > m från den första dominanten. Datorn har fortsatt ner längs stråk C och funnit nästa dominant, C9. En huvudkonkurrent har tagits bort. Därefter har datorn vänt uppåt i stråk F utan att finna någon ny dominant. Efter att ha vänt neråt i stråk J träffar den på en ny dominant I. I cirkelytan runt denna finns ingen huvudkonkurrent som inte redan är märkt för att tas bort. När datorn nått ner till ruta J finns det inte längre någon av de största träden att utse som dominant. Den utser därför det närmaste största trädet H till dominant. Det visar sig att det finns 7 st huvudkonkurrenter inom m från denna dominant.

10 I nästa steg skall rekryter utses. Detta sker inom r = m runt varje dominant. På denna bonitet och med hänsyn till skaderisker skall man lämna två rekryter i närheten av varje dominant. Dessa skall om möjligt stå så långt ifrån varandra som möjligt. Figur.. Inom ytan runt D lämnas rekryterna C och E. Figur.. Resultatet av gallringen blev att de svartmarkerade träden tas bort och de som markerats med ringar växer vidare. Figur.. Skogsområdet efter befriande gallring. Den stående kubikmassan i träd större än cm i diameter har reducerats från till 9 msk. De fyra träd som utvalts till dominanter kommer nu att växa fort eftersom de slipper konkurrens från lika stora träd. Samtidigt har rekryter och småträd fått ökat utrymme, vilket tryggar kontinuiteten i virkesodlingen. Gallringen har förstärkt ojämnheten i trädstorlek.

11 Yta i Stadsliden Jussi Saarinen Nu står vi i en skog som enligt forskarna på SLU och enligt skogsstyrelsen inte existerar. Det är nämligen en fullskiktad tallskog, dvs. en tallskog med en blandning av stora och små träd. En finsk skogsstudent med ovanstående namn gjorde ett examensarbete här. Han kartlade och mätte in alla plantor större än en meter och visade att tallskogen var fullskiktad. Tall nr föddes 8 och den har inte orkat växa till en större dimension än cm diameter i brösthöjd, trots sina 7 år i brösthöjd. Som Ni ser i diagrammet på sid 9 har den aldrig haft en årsring grövre än mm. Den har hela tiden hållits tillbaka av den större tallen nr. Annual ring (mm) Resultatet är en timmerstock som skulle göra en sågverksägare överlycklig, dvs. en jämn årsringsutveckling med klena årsringar närmast märgen. Den svaga tillväxten nu, med. mm, ger endast.9 % ränta på tallens värde som är kr. Om skogsägaren är lika klok, som min svärfar var, så plockar han bort tallen, som han tjänar kr på, och friställer därmed tallen nr. Den börjar då växa med mm årsring, som fortfarande är mycket bra med tanke på virkeskvalitet. Efter år är den då 7 cm i diameter, som tall nr, och ger minst en nettoinkomst, som är tre gånger så hög som det nuvarande värdet. Tittar ni runt omkring er ser ni att stora tallar står på ett medelavstånd. m, vilket motsvarar 7 stora träd per hektar. Om dessa skulle vara odlade så att årsringsutvecklingen var jämn men inte större än mm, så skulle man kunna få en inkomst på kr per styck. Ni ser själva de vitmarkerade mindre tallarna som väntar på att bli frisläppta, genom skörd av de största. De som släpps fri genom en plockhuggning mognar inom några decennier. Denna typ av skogsbruk kan alltså ge skogsägaren 8 kr/m i stället för det vanliga kalhyggesbruket som ger ca kr/m, dvs flera gånger mer.

12 Tabell. Yta Jussi Saarinen i Stadsliden Träd nr Trädslag Ålder Kvalitet Diameter Årsring nu Drivnings Drivn net Ränta Ränta Drivnings Volym Drivnings Drivnings vid cm mm netto Stock nr trädvärde trädvärde netto m/träd netto netto brösthöjd kr/träd % % % kr/m kr/m kr/träd Nat.Kult nu om årsr. nu nu kalhuggn mm Kalhuggn Nat.Kult Tall Tall? 8?? Tall?? 7 7? Tall?? 9? Tall? 7? 8 9? Tall?? 7? Summa Medeltal st. Tall? Summa. Medeltal 77 Är detta bara fantasier? En tysk skogsekonom (Hanewinkel) jämförde nettoinkomsten per kubikmeter, på privata fastigheter som antingen skötts med kalhyggesbruk, eller med Naturkultur, dvs. med en kombination av plockhuggning och plantering, års bokföring visade att de som plockhuggit hade ett netto som var fyra gånger så högt (i netto/m) som på gårdar som tillämpade kalhyggesbruk. Tabell visar visserligen att en första kalhuggning som innehåller dessa stora värdefulla träd tillsammans med st mindre tallar med diameter cm skulle sänka drivningsnettot per kubikmeter från 77 kr/m till 77 kr/m, men fortsatt kalhyggesbruk ger inga stora tallar. Medeltalet i SCAs kalavverkningar i Jämtland visade en medeldiameter för träden på cm. Av tabellen framgår att en kalhuggning av tall nr 9 med 7 cm i diameter endast ger ett netto/m på 7 kr/m. Därför verkar det tyska praktiska resultatet, med fyra gånger nettoinkomsten per m vara helt realistiskt även här i Umeå. Andra forskare i Sverige har visat att privata skogsägare i allmänhet får ungefär kr/m i netto, när alla kostnader för återväxt och beståndsskötsel har betalats. För att åstadkomma en förbättring så att skogsägaren får rätt ersättning för värdefullt virke, måste vi få virkesmarknaden att fungera. För närvarande påstår skogsägareföreningen, som de flesta privata skogsägare anlitar, att man inte kan betala för något som är övergrovt timmer, vilket brukar vara över - cm i toppen av nedersta timmerstocken. Det är visserligen sant att sågverket som tar emot en så grov stock inte kan köra in den i sin egen såglinje, som tekniskt har anpassats till mindre stockar. Jag har hört sägas, att övergrova stockar läggs undan i en hög på sågverkets lagerområde. När denna hög av grova stockar blivit så stor att den motsvarar ett lass på en timmerbil, säljs denna hög till ett sågverk, som specialiserat sig på s.k. övergrovt timmer. Eftersom det första sågverket kallat stocken för vrak och betalat kr, kan sågverksägaren i det första sågverket sälja stockarna för ett tämligen lågt pris till det andra sågverket som anpassats till grovt timmer. I det andra sågverket tjänar man väldigt stora pengar på att sälja grova breda plankor eller kvistrena lister. En annan möjlighet är att sälja stockarna vidare till en fabrik som hyvlar stockarna till fanér. Den som odlat fram träd med dimensioner och kvaliteter som dessa tallar, skall alltså absolut inte leverera dem till skogsägareföreningen. Själv hade jag skog i Jämtland där jag fick löfte av skogsägareföreningen Norrskog, om leverans av mina grova granstockar till ett fanérverk i

13 Hälsingland. När jag fick slutnotan stod det vrak på alla övergrova stockar. Det här är alltså inga fantasier. Virkesmarknaden är i många avseenden korrupt. Det vore bäst om skogsägareföreningarna endast hade medlemmarnas intressen att värna. Med egna industrier sitter man på två stolar. I Finland är detta inte fallet. Där har skogsägarnas förening just öppnat en virkesbörs på nätet. Konkurrens och skiktning är grunden till god ekonomi (sid 77 i läroboken) Länk: Figur.. Om två ungtallar konkurrerar om samma näring kan det teoretiskt bli så att (A) den ena tallen delar lika med den andra och båda mognar efter år, eller så att (B) den ena tar hand om all näring och blir fullstor redan efter år. Därefter kan den andra tallen ta hand om all näring och blir mogen efter år. Förutsatt att de mogna träden ger lika stort netto vid och år, blir nuvärdet i B mycket högre (9 %) än i A. Nuvärdesberäkningen grundar sig på % ränta. Skillnaden blir i realiteten större eftersom träden i B växer betydligt fortare. En snabbare tillväxt betyder högre förräntning vid en viss trädstorlek. Detta medför att den ekonomiska mognaden inträffar vid en senare tidpunkt då trädet är större. Ett grövre träd ger ett högre netto. Läggs dessa faktorer in i B får man C. Nuvärdet kommer därför att öka ytterligare. Figur. visar att konkurrens och skiktning är gynnsam ur ekonomisk synvinkel, såvida man räknar med ränta och nuvärde. Tyvärr är de ekonomiska modeller man har utvecklat för beståndsskogsbruk inte anpassade för en rättvis värdering av konkurrensen mellan närstående träd. Av detta skäl blir fördelarna med skiktad skog ofta underskattade vid jämförelser mellan bruk av enskiktad och skiktad skog. Figur.. Jakobsson och Nilsson () undersökte virkesproduktionen hos tall i området närmas kanten av hyggen. De fann att det stamvirke som saknades bland småträden i den s.k. konkurrenszonen, återfanns i de stora träd som stod närmast intill. Ingen produktion gick förlorad. De konstaterade också att överflyttning av virke till stora stammar innebar en ekonomisk fördel. Virket kunde skördas snart och i form av få stora stammar. Figur.. Det är följaktligen ekonomiskt optimalt att odla tall på ett sådant sätt att stora tallar överallt konkurrerar med mindre tallar. De stora träden skall stå så långt isär att de inte konkurrerar med varandra. Konkurrensens räckvidd, = A, har beskrivits av Elfving och Jakobsson (). Figur.7. Efter att de fullmogna tallarna skördats överflyttas tillväxten till de största omogna tallarna, som konkurrerar framgångsrikt med de mindre tallarna inom räckvidden av A. Den gynnsamma ekonomin i Naturkultur står på två ben. Trädstorlek och virkeskvalitet (Figur.8,.9). Stora träd ger virke som betalas mer per kubikmeter. Kostnaden per kubikmeter reduceras vid ökande trädstorlek både för fällning, kvistning, kapning och lastning. Planteringskostnaden har ett

14 kvadratiskt samband med trädstorlek medan volymen och priset har ett kubiskt samband. Därför minskar planteringskostnaden per kubikmeter vid ökande trädstorlek. Figur.8. Intäkt per m fub av trädstammar och kostnad för plantering, samt för drivningen, dvs. avverkning+terrängtransport. Tall syftar på kvaliteten i första, andra resp. tredje stocken. Kostnaden för plantering är utgiften om trädet skall ersättas med plantor ( kr/st) på två meters förband. Trädet anses disponera en yta som står i direkt proportion till grundytan. Eftersom detta är en kvadratisk term medan volymen är en kubisk term, minskar kostnaden för plantering ju större trädet är. Notera att återväxtkostnaden är ungefär densamma som hela drivningskostnaden. Nackdelen med Naturkultur är främst att avverkningskostnaden per kubikmeter ökar. Detta beror på att skördaren måste undvika att skada kvarstående träd och på att terrängtransporten fördyras genom att volymen per hektar minskar (Persson 99, Dale et al.99, Fjeld 99). Denna faktor kompenseras mer än väl av att de avverkade träden är större än vid åldersklasskogsbruk (Persson 99) (Figur.8,.9,.). Figur.9. Netto efter att drivningskostnad och planteringskostnad dragits från trädstammens värde. Notera att träd måste bli över cm i brösthöjdsdiameter innan de ger ett netto till skogsägaren, såvida denne måste ersätta trädet med planterade plantor. Ett träd som bara ger massaved måste bli cm innan nettot blir positivt. Notera också att en tall av god kvalitet ger tre gånger så stort netto om den skördas vid cm jämfört med cm. Om kostnaden för avverkning och plantering dras från inkomsten, ter det sig olönsamt att avverka träd klenare än cm i diameter (Figur.9). Mot denna bakgrund är det förbryllande att medeldiametern vid slutavverkningar i norra Sverige ofta är så låg som cm. Dessutom gäller att föregående gallringar, med skörd av enbart klena träd, ger litet netto. Ekonomisk helhetssyn Vetenskapliga studier av gallringar och av selektiva avverkningar visar att drivningskostnaden kan hållas på acceptabel nivå. (Dale et al 99, Hagner 99a). Ekonomiskt sett ger den extra inkomsten från ökad timmerandel god kompensation för den ökade kostnaden som uppstår vid plockhuggning. Dessutom slipper man i Naturkultur de dyra gallringarna som betungar trakthyggesbruket (Figur. -.). Låggallring, där de större träden i beståndet lämnas kvar, leder till sänkt räntabilitet på skogskapitalet. Endast två situationer kan motivera låggallring:

15 a) de stora träden som lämnas har mycket högre potentiellt värde per kubikmeter än de mindre som togs bort, b) de små träden har svårigheter att tillväxa efter friställning. Figur.. Ekonomiska förändringar som uppstår när kalhyggesbruk ersätts med Naturkultur. Avverkningarna blir dyrare därför att varje träd märks före gallringen. Upparbetning och terrängtransport blir dyrare när det gallras i stället för kalhuggs. Lägre virkesvolym skördas per hektar och större ytor berörs av avverkningar. Av detta skäl måste större andel skogsvägar underhållas. Planteringskostnaden minskar beroende på att beståndsföryngring kan utnyttjas. Timmerkvaliteten stiger när gallringen sker efter bedömning av varje träd. Dimensionerna ökar när det är glesare runt stora träd. Dessa växer snabbt och ger hög ränta på sitt eget kapital. Därför behålls de tills de uppnått grova dimensioner. Nationalekonomiska effekter Eftersom ökningen av nettot i virkesodlingen beror på leverans av produkter med ett högre förädlingsvärde, kan man förmoda att även skogsindustrins förädlingsvinster ökar i motsvarande grad. En förändring av skogsbrukssystemet, från bulkproduktion med stor andel massaved, till ett selektivt system där enskilda träds kvalitet beaktas, ökar landets inkomster drastiskt. Indirekt bör detta kunna öka sysselsättningen i svenska skogsbygder och hejda försämringen av infrastrukturen. Med Lycksele kommun som pilotfall beräknade Hagner (a) de årliga inkomstökningarna hos skogsägare och skogliga entreprenörer. Det förutsattes att endast hälften av skogsägare och entreprenörer bodde i Lycksele. Skatteunderlaget ökade med 9 miljoner. Den s.k. multiplikatoreffekten gör detta till 8 miljoner som motsvarar heltidsarbeten i Lycksele. Kommunens befolkning är varav kanske % är arbetstagare, dvs. personer har heltidstjänster i kommunen. Om skogsbruket lades om skulle ytterligare heltidstjänster kunna finansieras, dvs. en ökning av sysselsättningen med 7. %. För att åstadkomma ett heltidsarbete brukar man räkna med att det krävs en investering på en miljon kronor. Detta innebär att man i Lycksele måste få någon att investera miljoner kronor för att åstadkomma en ökning av sysselsättning motsvarande den man skulle kunna få med en ny typ av skogsbruk. Det är alternativet Naturkultur som får den långsiktigt gynnsamma effekten på virkesodlingen. Detta alternativ kan dock tillämpas endast genom utbildning, vilket beror på att personal inom skogsbruket för närvarande är intrimmade på kalhyggesbruk. Lycksele är lyckligt lottad genom att Harald Holmberg i Norrbäck under år redan tillämpat Naturkultur på sina hektar skog, och därigenom visat metodens konsekvenser. Hans rakryggade uppträdande i Lycksele Tingsrätt har gjort honom berömd inom hela Sverige. Harald är utbildad lärare och han har skapat en kursgård i byn. Där har professorer och Lantbruksuniversitetet redan haft många kurser i den nya typen av virkesodling. Om kommunen satsade miljoner ( % av ) på utbildning i Naturkultur, tror jag att de flesta skogsägare skulle övergå till den nya lönsammare metoden. Det behövs alltså inga gigantiska belopp för att åstadkomma en väsentlig effekt på näringslivet i Lycksele. Dessutom kan en stor del av

16 resurserna till utbildning sökas hos EU, vars medel är inriktade på utveckling av näringslivet i glesbygder. Skövling (Sid 8 i läroboken) Länk: Om plockhuggning utförs utan hänsyn till nuvärdesmaximering av trädgruppen, till exempel genom blädning, kan skogsägaren och nationen drabbas av stora förluster. Okunnighet, snikenhet och slöhet vid val av träd leder lätt till att en entreprenör plockar ut endast de stora träden som har högt värde, och lämnar stora missformade eller skadade träd. Termen Befriande gallring innebär att fokus skall ligga på det framtida värdet hos de träd som befrias genom plockhuggning. Jag har personligen upplevt att landets största skogsägareförening hjälpte en okunnig skogsägare genom att låta en av sina entreprenörer plocka russinen ur kakan. Kvar blev en luckig skog med övertäta dungar av småträd som hölls tillbaka i sin tillväxt av riktigt usla stora träd. Hårda gallringar sänker den löpande tillväxten och ökar risken för stormfällning. Vårdslös avverkning gör att kvarstående träd får bark- och rotskador. Underlåtenhet att genomföra berikande plantering leder till tillväxtförluster på sikt. Risken för skövlande plockhuggningar är så överhängande att skogsstyrelsen har anledning att skapa ett regelverk som stävjar missbruk av kontinuitetsskogsbruk. Förslag till sådana regler återfinns i denna skrift. Den typ av hyggesfritt skogsbruk som skogsstyrelsen idag (februari ) beskriver i en egen broschyr, kommer enligt min mening, att leda till skövling på många fastigheter. Volymproduktion (sid i läroboken) Länk: Figur.. Mogen Eucalyptus i Brasilien. Virkesförrådet, som är mängden stamved, är en belastning för ekosystemet som kräver underhåll. Vid konstant bladyta innebär ökande virkesförråd att den virkesproducerande förmågan sjunker. Vi måste komma bort från den felaktiga och mycket kostsamma hypotesen att hög stående volym är liktydig med hög produktion (Figur.). Min bearbetning av material som Lundqvists (989) redovisat från elva ytor som blädats under lång tid (Hagner och Holm ) visar att produktionen efter avverkningen sänktes proportionellt med gallringsstyrkan (Figur. B). Det ligger alltså en risk i att gallra sällan, ty detta leder till kraftig gallring, dvs. stor reduktion av bladytan. Skogen hinner mestadels att sluta sig mellan gallringarna, vilket medför att undertryckta träd anpassar sig till en låg ljustillgång och svaga vindar. Eventuellt hinner underväxten dö. Detta äventyrar inväxningen efter en befriande gallring. En mycket noggrann mångdimensionell statistisk analys av materialet från blädningsytorna (Hagner och Holm ) visade att virkesproduktionen i de blädade ytorna var störst när den stående kubikmassan var låg.

17 7 Slutsatsen av analyserna, översatt till praktisk handling blev följande. Om hög volymproduktion skall uppnås måste man: bevara den fullskiktade strukturen i beståndet, med få stora dominanter. gallra ofta och svagt, dvs. reducera bladytan så lite som möjligt hålla låg stående volym, dvs. ge alla träd möjlighet att behålla en stor bladyta. 7 Annual Volume Increment, m / ha Annual volume increment, m / ha Annual Volume Increment, m / ha Well Wrong Standing volume, m / ha Harvest intensity, % of volume s from start of treatment A B C Figur.. Hagner och Holm () analyserade med multipel regressionsanalys data som Lundqvist publicerat (989). Underlaget utgjordes av volymproduktionen i elva svenska försöksytor, som behandlats med blädning i - decennier. Produktionen minskade med ökande virkesförråd (A). Produktionen minskade med ökad gallringsstyrka (B). Produktionen höll sig konstant om fullskiktad struktur upprätthölls (C Well), men den minskade när gallringen ledde till enskiktad struktur (C Wrong). Naturlig återväxt i svensk äldre skog (sid 99 i läroboken) Länk: År 997 fick jag Riksskogstaxeringen att utföra en inventering av mycket små plantor i äldre skog (Figur.). 8 Antal per hektar 8 Figur.. Studie av beståndsföryngring i äldre skog, huggningsklass C- D, genomförd av riksskogstaxeringen 997. Medeltal beräknade på data från st. slumpmässigt valda ytor i Sverige (radie=7m). Punkterna motsvarar antal plantor i följande höjdklasser (övre klassgräns), - cm, - cm, cm. Variationen var stor och var tredje yta saknade plantor i storleken - cm (Kempe 997). 8 8 Planthöjd, cm Det blev av kostnadsskäl relativt få ytor som studerades, men mina egna och andras studier bekräftar att de framkomna siffrorna var de förväntade. Själv brukar jag i undervisningen säga att man kan räkna med att finna ca tusen småplantor per hektar i plantbanken, inne i s.k. slutavverkningsbestånd på frisk ristyp, dvs. på den vanligaste typen av mark.

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. 1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson

Läs mer

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m

Läs mer

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd 1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner 2007-10-30 UBICON Rapport 1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken 1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att

Läs mer

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.

Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. 1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner 2007-05-29 Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN 1654-4455

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10 sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hyggesfritt Skogsbruk.

Hyggesfritt Skogsbruk. Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats

Läs mer

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner 1 Lönsamt skogsbruk Mats Hagner 2016-10-05 En nöjd skogsägare som sitter på stubben efter den tall som gav en mycket stor inkomst. Han lämnar dominanten, nr 1, därför att den ger god ränta på sitt eget

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken

Läs mer

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog

Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Slutrapport för projektet - Skötsel av olikåldrig tallskog Projektets löptid: 1 januari 2012 1 april 2014 Huvudsökande: Erik Valinger Titel: Professor Organisationstillhörighet: Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde

Läs mer

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen 1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid?

Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter på vårt skogsbruk. Hur påverkar skogsbruket vår ekonomi? Vår miljö? Vår vardag, vår bygd, vår framtid? Vilken roll spelar dessa frågor? I vilken ordning uppmärksammas

Läs mer

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Näringsdepartementet

Näringsdepartementet Näringsdepartementet 2015-08-13 Vem är Mats Hagner? Krontaket skall vara ojämnt! Ju mer virke, desto lägre tillväxt! Trädgrupps-skogsbruk i stället för beståndsskogsbruk Syndafloden Oljemålning av Mats

Läs mer

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara 1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk Sauli Valkonen, Timo Saksa, Ville Hallikainen, Riikka Piispanen & Juha Siitonen Skogsforskningsinstitutet Metoder i kalhyggesfritt skogsbruk

Läs mer

Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU. Tack för Ditt vänliga svar.

Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU. Tack för Ditt vänliga svar. 1 Lars Östlund, prefekt Kopia till Göran Ståhl. Vice rektor, SLU Tack för Ditt vänliga svar. Som historiker förstår Du att vetenskaplig sanning är något som förr eller senare får genomslag och förändrar

Läs mer

1 av 6 2009-10-08 15:22

1 av 6 2009-10-08 15:22 Naturkultur - frälsning eller villolära? - www.skogsstyrelsen.se 1 av 6 2009-10-08 15:22 Anpassa sida Webbkarta Söksida Startsida Kontakt/adresser Om Skogsstyrelsen Lediga tjänster International Startsida

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera.

Jag sände ett meddelande till föreningens medlemmar idag. Det stod så här: Skogsstyrelsen har rått honom att kalavverka, markbereda och plantera. Mats Hagner 2010-05-10 Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Monika. Med anledning av att Du deltar som föredragshållare vid mötet om ny skogsvårdslag den 19 maj i Stockholm, ber jag Dig vänligen

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad

Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad 1(5) Virkespriser D62 Leveransvirke Ångermanland och Medelpad Denna prislista gäller fr o m 2015-04-15 och tills vidare inom följande Skogsbruksområden: SBO Sollefteå SBO Borgsjö-Haverö SBO Torp-Stöde

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Räcker Skogen? Per Olsson

Räcker Skogen? Per Olsson Räcker Skogen? Per Olsson Affärsområden Råvaruinriktade Produktinriktade Produktion och kapacitet Holmen Paper 8 pappersmaskiner 1 940 000 ton tryckpapper/år Iggesund Paperboard 3 kartongmaskiner 530 000

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Det svenska skogsbruket och framtiden.

Det svenska skogsbruket och framtiden. Det svenska skogsbruket och framtiden. Introduktion av Harald Holmberg Problembilden. Det är dags att börja restaurera den svenska skogen, innan den har tystnat. Medan det ännu finns hopp. Innan skadeverkningarna

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. 1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,

Läs mer

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista BL1302 Leveransvirke SCA SKOG Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24- 26-28-

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN

Skogsvä rderi ng. Ekeby Mangsarve 1:4 rnft. f SKOGSSTVRELSEN Skogsvä rderi ng Ekeby Mangsarve 1:4 rnft f SKOGSSTVRELSEN Datum SKOGSSTYRELSEN 2014-10-16 Värdeuttåtande Skogsstyrelsen Gotlands distrikt har på uppdrag av Berndt Magne värderat skogsmarken på Ekeby Mangsarve

Läs mer

Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast

Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast Denna lärobok uppdateras kontinuerligt. Senast 2016-08-05 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde som sågtimmer. *Disco beskriver skogens grad av naturlighet.

Läs mer

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson

B10. JiLU-Tema Skog. P-O Nilsson B10 JiLU-Tema Skog P-O Nilsson Bild 1 B10 JiLU Landsbygdsutveckling Komplement till trsd skogsbruk Nya nischer och försörjningsmöjlihgheter Idecentrum för skogligt utnyttjande Bispgården; 2008-12-14 Pågående

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk

Kontinuitetsskogsbruk Kontinuitetsskogsbruk Nils Fagerberg Skogsfestivalen 2012 Ulvsåkra www.kontinuitetsskogsbruk.se Nils Fagerberg Jägmästare 1998 Ekologisk ekonom, 2005 Magister i hållbar utveckling, 2005 Egen företagare,

Läs mer

Rundvirkespriser 2013 JO0303

Rundvirkespriser 2013 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2014-04-22 1(8) Rundvirkespriser 2013 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer