Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Röjning. Stark skiktning gav högst nuvärde. Mats Hagner 2007-05-29. Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak."

Transkript

1 1 Röjning Stark skiktning gav högst nuvärde Mats Hagner Bild 1. Yta 1. Liten skiktning (LS), jämt krontak. Bild 2. Yta 2. Stark skiktning (SS), ojämnt krontak. UBICON Rapport 14, 2005 ISSN UBICON, Blåbärsvägen 19, Umeå, Sweden. Tel , Org.nr:

2 Bakgrund Konventionell röjning, liten skiktning (LS), innebär att man jämnar ut krontaket och håller beståndet relativt tätt. Detta utgör ett led i ett åldersklasskogsbruk som slutar med en kalavverkning och nystart på nästa generation. Den svenska termen är trakthyggesbruk och internationellt kallas detta plantageskogsbruk Ett syfte med röjningen är att friställa träden så mycket att de så snart som möjligt skall nå sådana dimensioner att gagnvirke kan skördas i en första gallring. Detta är mycket gynnsamt för nuvärdet som genom ränteberäkning påverkas av tiden. Ett annat syfte är att undvika självgallring på grund av trängsel. Ett tredje syfte är att gynna kvalitetsutvecklingen, vilket sker genom att de mest förvuxna träden avlägsnas. Dessa har, genom att övre delen av kronan växer fri från konkurrens, utvecklat många och grova grenar. Spärrvuxna tallar brukar kallas vargar, och dessa skall tas bort vid röjningen. Det tredje syftet med röjningen, kvalitetsförbättring, uppnås genom bortröjning av vargarna, men samtidigt uppstår problem. De tallar som friställs har vanligen inte blivit längre än 2-4 meter. När de får mera utrymme, och noterar att de tillhör dominanterna i skogen, reagerar de ögonblickligen genom att sätta många grenar per grenvarv och genom att behålla livet i de grenar som har gröna barr. Detta medför att den övre delen av den meter långa bottenstocken för all framtid kommer att ha låg virkeskvalitet. Efter första gallringen bibehålls en relativ hög täthet i skogen. Detta är en följd av ett generellt misstag av produktionsforskarna, vilka tyvärr på flera sätt har skapat uppfattningen att volymproduktionen är positivt relaterad till den stående stamvolymen per hektar. Motsatsen gäller, vilket framgått av fördjupade analyser av föreliggande material från gallringsförsök (Hagner och Holm 2003, Hagner 2004). Den höga tätheten i bestånd med barrträd av ungefär samma höjd, leder till att kvistar i den lägre krondelen blir utan levande barr. Allra värst drabbade av detta är de något mindre träden, vilka blir mycket gängliga med en liten grön krona högst upp. Sådana träd kan inte friställas vid gallringar, därför att snön bryter av dem. Följden av att odla barrträd i täta jämnhöga bestånd blir därför att man vid gallringarna tvingas lämna de grövsta, som tyvärr kännetecknas av grova och många grenar i det som skall bli sågtimmer (???). Senare följer en eller flera gallringar innan det är dags att slutavverka. Vid andra och tredje gallringen sker också en utjämning av storleksspridningen bland träden. Till skillnad från röjningen sker utjämningen i allmänhet genom att de mindre träden tas bort. Visserligen har den som väljer träd en önskan att ställa kvar de ur kvalitetshänseende bästa träden, men av ovanstående skäl blir det inte möjligt att göra annat än en låggallring. I det försök, som nu anlagts vid Ydrefors på gränsen till Småland, har en helt annan typ av röjning, stark skiktning (SS), jämförts med en LS. Den är utförd så att maximal ojämnhet uppstod. Tanken var att beståndet i all framtid skall hållas ojämnt och glest, och att träd ständigt plockas ur skogen när de blivit ekonomiskt mogna, dvs. när de inte längre ger acceptabel ränta på sitt eget kapital. Detta inträffar när tillväxten är för låg eller när skador eller röta sätter tillbaka värdet. Träd mognar antingen för att de blivit fullstora eller för att de

3 3 växer för tätt. Ojämnheten gör att tillväxtresurserna fokuseras till de större träden, och glesheten gör att de uppnår avverkningsbar storlek snabbt. Skörden kommer då att bestå av grövre träd än vid trakthyggesbruk och de skördas tidigare. Eftersom trädets värde är ökar exponentiellt med diametern blir skördade kubikmetrar mycket värdefullare när medeldiametern i skörden ökar. Nuvärdet ökar dessutom med förkortad odlingstid, vilket sammantaget är hemligheten med den kraftigt ökade lönsamheten vid bruk av skiktad skog. Ett annat skäl till fördelen med skiktad skog är att grenantal och grengrovlek hålls tillbaka i träden under den tid de växer i högskugga, dvs. i konkurrens med betydligt större träd. Ju större olikheten är i trädstorlek, desto glesare kan underbeståndet vara utan att grenbildningen blir ogynnsam. Finns det ekonomiska skäl att behålla glest stående stora träd, är det mycket lämpligt att utnyttja den hämning de ger på glest stående underväxt. När väl toppen på de små träden nått ovanför det som kommer att användas till bottenstock, m, bör de släppas så fria att de därefter behåller levande grenar på resten av stammen. Den gleshet som uppkommer vid den framtida skötseln i yta 2 SS, anses av många forskare och praktiker, leda till låg volymproduktion. I detta arbete har de två behandlingarna ansetts ha samma volymproduktion. Detta beror på att mina egna arbeten visat att tidigare forskning inte gjort på ett statistiskt uttömmande sätt. Om korrekt analys genomförs visar det sig att den stående volymen skall hållas låg, men att huggningsingreppen skall göras så små som möjligt. Den som vill fördjupa sig i detta rekommenderas läsning av båda forskargruppers resultat (Lundqvist 1998, Elfving 1993, Hagner och Holm 2003, Chrimes 2004, Hagner 2004). Den som betvivlar att skiktad skog har samma volymproduktion som enskiktad skog bör läsa en ny avhandling av Jakobsson (2005). Mätning Ändpunkterna för gränsen mellan de två röjda ytorna ligger på koordinaterna N : E , och N :E En provyta i form av en lång rektangel lades ut i vardera ytan efter avslutad röjning. Startpunkt och riktning valdes slumpmässigt. I yta 1 LS, var ytan 20 x 4 m och i yta 2 SS, var den 20 x 6 m. Anledningen till att provytorna gjordes olika stora berodde på det högre stamantalet i yta ett. Alla träd koordinatsattes i dm. Frihetstalet i brösthöjd mättes på varje stam. Det innebär att man räknar alla sidogrenar i fem grenvarv. Diametern i brösthöjd mättes till närmaste cm. Beståndens struktur Yta 2 Antal stammar Yta Diameter, cm

4 4 Figur 1. Antal tallar av olika diameter i de två ytorna. Frekvensfördelningen över diameter (Figur 1) visar att dominanta träd av samma storlek förekommer på båda ytorna. Antalet träd per hektar blev något större i yta 1 LS än i yta 2 SS, 2333 respektive Huvudparten av träden i yta 1 LS hade diametern 4-8 cm medan motsvarande för yta 2 SS var 1.4 cm. Den nyröjda ytan 1 LS verkar tät för besökaren, medan den nyröjda ytan 2 SS verkar mycket gles (bild 1 och 2). Detta beror på att de små tallarna i yta 2 SS för närvarande är mycket glesa och barrfattiga, eftersom de nyligen stod som undertryckta individer. Figur 2. Placering av tallar efter röjning i koordinatsatta ytor, yta 1 LS (4x20 m) till vänster och yta 2 SS (6x20 m) till höger. De tre största träden har markerats och diametern har angivits. Medelavståndet mellan de tre största träden var 2.0 m respektive 6.9 m. Dominanterna i yta 1 LS står aggregerade medan de står utspridda i yta 2 SS (Figur 2). Anledningen är att man vid konventionell röjning LS betraktar dominanterna som vargar och tar bort dem, på alla ställen där detta är möjligt. Resultatet blir att vargarna lämnas endast på ställen där mindre träd inte förekommer. I yta 2 SS utsågs vargarna till dominanter. Avsikten var att lämna dessa dominanter ända till dess att de mindre träden vuxit med sin topp ovanför den del av stammen som skall bli kvistrent timmer. Dessa dominanter måste lämnas på så stora avstånd att de mindre träden, trots sin mindre storlek, får plats att utveckla en djup krona så att de tål blötsnö. Av detta skäl står nu dominanterna på ca 7 m avstånd från varandra. Småtallarna står nu så tätt att de kvistrensar varandra och får högt upptrissad krona. Av denna anledning måste en kraftig reduktion av antalet småträd ske inom några få år.

5 Frihetstal i brösthöjd Y = X N = 49 P = Diameter, cm Figur 3. Frihetstal i brösthöjd, dvs. antal grenar i fem grenvarv nära 1.3 m över mark, hos tallar i röjningsförsökets båda ytor. Att mindre träd hade lägre frihetstal än de stora var väntat (Figur 3), men jag finner det anmärkningsvärt att även halvstora tallar i medeltal har nästan lika höga frihetstal som dominanterna. Det måste förklaras av att återväxten, som nu ter sig mycket tät, vid den tid då topparna befann sig i brösthöjd, upplevde sig själva som friväxande. Teoretisk beståndsutveckling Tabell 1. Antal träd med olika diameter i de ytor som utgjorde underlaget för beräkningar om ekonomiskt utfall. I yta 1 LS stod träden med tätheten 2300 st/ha, dvs 44 m2 för 10 träd. I yta 2 SS stod träden glesare med 2040 st/ha, dvs. 49 m2 för 10 träd. Yta 1 Yta 1 Yta 2 Yta 2 diam 10 träd diam 10 träd cm antal cm antal Vid den ekonomiska jämförelsen av de två röjda ytorna gällde följande förutsättningar. Datorprogrammet Tree användes för beräkning av enskilda träds värde. Programmet Group05 användes för beräkning av trädgruppens diametrar under olika skeden av omloppstiden. Nuvärde beräknades med 3 % ränta. Boniteten motsvarade 6 m3 per år och hektar. Maximal årsring som kunde uppträda var 5 mm. Timmerprislista var den som gällde hos Norra Skogsägarna 2001/2002. priserna har inte ändrats väsentligt sedan dess. Massavedpriset var 220 kr/m3. Ingen mortalitet eller fysiska skador uppträdde. Träden hade vid ett visst tillfälle lika stor årsring, oavsett diameter. Avverkningskostnaden beräknades utifrån erfarenheter i fältförsök med Naturkultur. Med ett enda undantag användes avverkningskostnaden vid gallringsuttag med 50 % av stående volym. Undantag gällde för slutavverkningen i yta 1 LS där avverkningskostnaden motsvarade den vid kalavverkning.

6 6 Timmerkvaliteten i första, andra och tredje stocken motsvarade klass 3,4,2. Undantag gällde vid skörden av de två största träden, då kvalitetsskillnader beaktades. I yta 1 LS var då kvalitetsklasserna, 4,4,2, medan den i yta 2 SS var kvalitetsklasserna 1,2,2. För beräkningarna skapades två trädgrupper med 10 tallar. I diameterspridning genererades i enlighet med figur 1, (Tabell 1). Eftersom träden stod tätare i yta 1 LS var den areal som de tio träden disponerade mindre i yta 1 LS än i yta 2 SS. Yta 1 LS. Vid beräkningarna med programmet Group05 gällde att på yta 1 LS hålla beståndet så jämnt som möjligt. Tre gallringar gjordes före slutavverkningen. Detaljerna skildras i bilaga 1. De största träden skördades vid en kalhuggning efter 95 år och hade då uppnått ekonomisk mognad och en diameter på ca 34 cm (Bilaga 1). Foto nr 1. Yta 2SS två år efter röjning Yta 2 SS. Vid beräkningarna med programmet Group05 gällde det att låta det ojämna beståndet växa tills de grovgreniga dominanterna kunde lämna sågtimmer med frisk kvist, och tills de små tallarna vuxit tillräckligt för att få toppen över den blivande kvistfria bottenstocken. Efter tio år hade de glest stående dominanterna uppnått 20 cm diameter och en befriande gallring kunde genomföras. De största gallrades bort och bland alla de mindre valdes 408 stammar/ha ut att snabbt växa till full storlek, vilken de uppnådde efter 60 år. Då skördades de största träden och de något mindre lämnades i ytterligare 20 år i ett mycket glest förband med 204 stammar/ha. Friställningen skapade kraftig tillväxt och de stora tallarna uppnådde ekonomisk mognad först vid 41 cm diameter. (Bilaga 1).. Ekonomi Tabell 2. Jämförelse av nuvärden räknat på en tid av 400 år. Nuvärden per hektar i tusen kronor Jämnt Ojämnt Procent krontak krontak Oj/Jä Omloppstid, år Nuvärde för en oloppstid, oavsett kvalitet Nuvärde för 400 år, oavsett kvalitet Nuvärde för en oloppstid, kvalitet beaktad Nuvärde för 400 år, kvalitet beaktad

7 7 Värdet av avverkade träd beräknades med datorprogrammet Tree (Bilaga 1). Omloppstiden var 19 % längre för yta 1 LS där fler stammar fått trängas och på detta sätt hållit tillbaka diametertillväxten även hos de största.tallarna. Efter justering med hänsyn till olika storlek på ytorna och nuvärdeberäkning för en total tid av 400 år, dvs. det diskonterade värdet av flera generationer odlade på samma sätt, blev överlägsenheten för yta 2 SS mycket betydande (Tabell 2). När virkeskvaliteterna ansågs vara densamma i de två ytorna blev nuvärdet i yta 2 SS 40 % högre. När skillnad i virkeskvalitet inräknades blev skillnaden 108 %, dvs. nuvärdet fördubblades Nuvärde, tusentals kr / ha Liten ojämnhet Stor ojämnhet Figur 4. Nuvärde omfattande 400 år för två röjda provytor. Värdena är hämtade från den högra kolumnen i tabell 2. Diskussion Beräkningarna innehöll ingen mortalitet och ingen variation i tillväxt, ty alla träd ansågs ha samma storlek på årsring, dock ständigt uttryckt som en funktion av trädstorlekar och markens produktionsförmåga. I verkligheten uppträder båda dessa variationsorsaker, vilket framkallar mycket större ojämnhet än i beräkningarna. Även om man i verkligheten måste anpassa urvalet till en unik och ny situation, uppkommen genom diverse störningar, torde dock beräkningarna i detta arbete i huvudsak skildra de skillnader som uppkommer i praktiskt skogsbruk. Värdet hos det största trädet i yta 2 SS, skördat när det var 41 cm i diameter, har förmodligen underskattats. En tall med en kvistren rotstock som kan ge kvalitet 1, kan troligen säljas som stamblock eller fanervirke. I så fall är det lönsamt att låta tallen uppnå ännu större dimensioner. En överskattning av kvalitetsförbättringen i yta 2 SS har skett när alla de största träden ansetts ge klass 1 i bottenstocken. Diverse kalamiteter och misstag gör att detta aldrig inträffar i verkligheten. Detsamma gäller givetvis yta 1 LS, där vissa träd ger sämre kvalitet än 4,4,2, medan andra träd trots allt ger bättre kvalitet. Försöksytornas struktur och de teoretiska beräkningarna grundade på tillståndet efter röjningen, visar att det ekonomiskt är mycket fördelaktigt att skapa ojämnhet vid röjning. Tillväxten fokuseras till glest stående dominanter som kan skördas snart i tiden, vilket innebär högt nuvärde. Att skiktningen därtill skapade hämmad utveckling och kvalitetsdaning av bottenstocken, gjorde att nuvärdet fördubblades.

8 8 Slutsatser Vid röjning i tallungskog skall de största träden lämnas som glest stående dominanter. Ett lämpligt avstånd dem emellan syntes för denna trakt vara 7 meter. Mellan dominanterna skall tillräckligt antal små tallar lämnas för att göra det möjligt att vid första gallringen, då dominanterna skördas, lämna en gles skog av tidigare hämmade tallar med potentiellt hög virkeskvalitet. Att de befriade tallarna därefter skall växa glest, beror på att de måste få behålla en djup grönkrona, vilket kan ge virkeskvalitet 2 i timmerstockarna ovanför bottenstocken. Det fria utrymmet och stora bladytan gör också att de växer fort, vilket i sin tur gör att de mognar vid grova dimensioner. Den ökning av nuvärdet som noterades för SS berodde endast till hälften på en förbättring av virkeskvaliteten. Den andra delen berodde på att grövre träd skördades och att skörden inföll tidigare. Referenser Chrimes, D. (2004) Stand development in partially harvested uneven-aged Picea abies forests in boreal Sweden. Paper 2 in: Chrimes, D. Stand development and regeneration dynamics of managed uneven-aged Picea abies forests in Boreal Sweden. Silvestria, ISSN , ISBN , 1-9. Elfving, B. (1993) Volymtillväxtfunktioner för tall och gran, avsedda att belysa begreppet produktionsslutenhet. Skogsstyrelsen, Stencil nr 598/ Hagner, M. (2004) Stand structure, thinning intensity and standing volume and their interaction with volume increment and economy. UBICON Report.8, Hagner, M., Holm, S. (2003) Effects of standing volume, harvest intensity, and stand structure on volume increment in plots managed with single tree selection over long time. Swedish University of Agricultural Sciences, Dept of Silviculture, Working Paper.187, Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80-year-old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, Lundqvist, L. (1989) Abundance, development, mortality and ingrowth of Norway spruce seedlings on six experimental plots managed with single-tree selection. Uppsats 3 i: Blädning i granskog. Sveriges Lantbruksuniversitet, Skogsskötsel, Avhandling, ISBN

9 9 Bilaga 1. Redovisning av vilka träd som skördats vid olika tider i de två ytorna, samt vilka virkesinkomster som uppkommit. Virkesvärdet är beräknat som drivningsnettot, dvs. avverknings- och terrängtransportkostnader är bortdragna från virkets värde. Nuvärdet är beräknat på 3 % ränta. Vid beräkningarna har datormodellerna Tree och Group05 använts. År Diameter hos skördade och kvarställdaträd, cm Träd / ha Virkesvärde hos skördade träd, kronor Samma kvalitet Olika kvalitet Sa kr Nuvärde Sa kr Nuvärde Yta 1. Areal 44 m Skördas Kvar Skördas Kvar Skördas Kvar Skördas Summa på ytan Summa per hektar Yta 2. Areal 49 m Skördas Skördas Kvar Skördas Kvar Skördas Summa på ytan Summa per hektar

10 10 Bilaga 2 Röjning i Kråkerödjan utförd av Mats Hagner Jag gick igenom båda delytorna med röjkniv. Jag kapade träden på ca en meters höjd, ty i annat fall hade jag inte hunnit med. Dessutom finns ingen anledning att hugga av träden nere vid marken. I båda ytorna var röjningen gjord av markägaren själv, efter att jag märkt träden som skulle vara kvar. Han hade emellertid tyckt att märkningen inte kunde vara riktig. Han hade lämnat mängder med träd av alla storlekar. Båda bestånden var alldeles för täta. Utgångsmaterialet växlade givetvis över ytan, men i princip var de största träden ca 6-9 meter långa och upp till 15 cm i diameter. Nästan överallt fanns även tallar i alla storlekar, de minsta till och med i halvmeters höjd. Tyvärr hade även de träd som nu är medhärskande höga frihetstal i brösthöjd. Antalet grenar per grenvarv är därför högt i det som skall bli bottenstock. Beståndet har mestadels varit så tätt att dessa grenar är tämligen klena, varför en grönkvistning nu skulle kunna skapa en bottenstock som nog kan betalas bra. Den måste dock sättas in snabbt och i två omgångar. Yta 1 Liten skiktning På vissa platser hade tidigare röjning utförts så att dominanter blivit kvar, trots att deras virkeskvalitet var usel. Jag kunde inte annat än lämna dem. På de flesta delar var emellertid vargarna bortgallrade och en tämligen jämn skog med medhärskande träd stod till förfogande. Där kapade jag de mindre och en del av de medhärskande så att förbandet blev det som troligen skulle betraktas som rekommendabelt i dagens skrivna röjningsinstruktioner. Yta 2 Stark skiktning De största träden valdes till dominanter och de fick stå på ca 3-7 meters distans. Endast på några få ställen saknades skiktning. Där blev jag tvingad att ställa ut dominanter något tätare, för att så småningom välja någon av dessa till slutkandidat. Meningen är nämligen att dominanterna endast skall stå kvar så länge att nästa storlek kan friställas. Detta skall ske när dessa fått en kvalitetsdanad bottenstock. Vad som pågår i denna skog är nämligen kvistsättning och kvistrensning av första stocken. Frihetstalet är lågt på de mindre träden, vilket innebär att antalet grenar per grenvarv blir lågt. Om de står mellan större träd blir även grenarna på de mindre träden klena. Utsätts de för rätt typ av konkurrens, högskugga, blir de i framtiden av ypperlig kvalitet. En första gallring av dominanter bör sättas in redan om sex år. Då har toppen på de större träden som lämnats som blivande slutkandidater vuxit upp till sex meter nivå. Ovanför denna punkt bör endast levande grenar växa. Kronan skall alltså bli lång och djup på de framtida dominanterna. Dessa kommer därför att snabbt växa ut till fullstora träd, vilket i dessa bördiga trakter kommer att innebära cm diameter. Givetvis blir det inte plats för

11 11 mindre träd att behålla djup krona mellan dessa dominanter, om inte de största träden står glest. Troligen kan man inte ha dem tätare än på 10 meters distans. Däremellan ryms inte många mindre träd, om dessa i sin tur inte skall trängas, och därmed förlora sin djupa krona. Det är endast om man har denna vision i sinnet, som röjning kan ske på rätt sätt i det unga beståndet med träd i höjden 2-5 meter. Det ideala är att denna typ av röjningsbestånd aldrig uppstår, vilket inte blir fallet om man ställer ut vackra halvstora träd på stort avstånd från varandra. Så skulle man göra i det medelålders bestånd som står närmast intill röjningsytan. Framtida behandling Jag bedömer att gallring av dominanter bör inledas om sex år. Då har de största framtidsstammarna, dvs. tallar med en bottenstock som har förutsättning att ge hög kvalitet, nått med sin topp över 5-6 meter. Ovanför denna punkt är det angeläget att framtidsstammarna får bilda en djup krona med friska grenar. De måste ständigt ha så god plats att kvistdöd inte inträffar i den gröna kronans lägsta del. Detta ger dem stor bladmassa och följaktligen stark tillväxt. På grund av sin storlek bildas emellertid inte så breda årsringar att detta sätter ned värdet på sågvirket. Avsikten är alltså att det bildas kvalitet 1 i bottenstocken, medan de övre stockarna ger kvalitet 2. Grönkvistning av framtidsstammarna bör ske i samband med gallringen om sex år. Förhoppningsvis kan vargarna som nu dominerar ungskogen, ge sågtimmer av klass 2 vid gallringen om sex år. Vid gallringen skall den kvarvarande skogen hanteras så att maximal variation i trädstorlek åstadkommes. Tätheten skall efter gallringen vara så liten att de mindre träden kan uppnå minst samma årsringsbredd som de största. Denna gleshet gör att de mindre träden kan behålla en djup krona och växa bra. Modern forskning tyder på att detta maximerar volymproduktionen. Glesheten gör också att nya tallplantor får möjlighet att överleva tillräckligt länge för att så småningom ingå i trädskiktet.

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet

Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Försök att med röjning framställa talltimmer med hög kvalitet Kråkrödjan, Östergötland Mats Hagner 212-11-11 35 35 3 3 25 25 Frihetstal i brh 2 15 Frihetstal i brh 2 15 1 1 5 5 5 1 15 2 25 Diameter, cm

Läs mer

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet.

Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. 1 Skiktad skog förbättrar ekonomin och virkets kvalitet. Mats Hagner 2007-03-08 Den sammanlagda volymtillväxten i område A var lika med den i område B Den volymtillväxt som saknades i konkurrenszonen,

Läs mer

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

Exempel på kontinuerligt skogsbruk Exempel på kontinuerligt skogsbruk Här står Harald Holmberg i den skog som han själv var med att gallra för 40 år sedan. Dags att gallra bort mogna granar igen. Här står Harald Holmberg i en skog som han

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 1 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 27-8-7 Bild 1. En tall med diameter 25 cm. Runt om tallen höggs det kalt 1973 och den var då 8 cm grov. Som tur var

Läs mer

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion.

Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. 1 Riksskogstaxeringens tillfälliga ytor bör inte användas till utveckling av prognosmodeller för volymproduktion. Mats Hagner --17 1. 1 p = 1. E-159 Standing volume surrounding the plot.... Volume Diff.,

Läs mer

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek

Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Ekonomisk effekt av täthet, konkurrens och ojämnhet i trädstorlek Mats Hagner 2014-06-28 UBICON Rapport 1, 2014 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden.

Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. 1 Figur. Diameter och höjdtillväxt under de första fem åren efter gallringen hos befriade plantor och träd ökade med ökande storlek hos träden. Sambanden var statistiskt signifikanta (Hagner och Molin

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor

Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Vinsten med att använda naturlig återväxt i stället för förädlade plantor Mats Hagner 2011-04-13 300 Skillnad i nuvärde, % 250 200 150 100 50 0 Vinst, tid + kval Vinst, tid -50 0 2 4 6 8 10 Trädhöjd, m

Läs mer

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk

Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Vinster av kvalificerat urval av träd vid kontinuerligt skogsbruk Mats Hagner 2011-05-06 40 30 Vinst i procent 20 10 0 1 2 3 Dimension Konkurrens Kvalitet Figur 3. Vid kontinuerligt skogsbruk gör man en

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10

Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 2013-08-10 sring mm Varför kalhugga när skogen är full av omogna träd 3-8- Mats Hagner 3.5 Gran mitt i Gles Diam 4 cm 3.5.5.5 94 96 98 UBICON Rapport 4, 3 ISSN 654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner

Lönsamt skogsbruk. Mats Hagner 1 Lönsamt skogsbruk Mats Hagner 2016-10-05 En nöjd skogsägare som sitter på stubben efter den tall som gav en mycket stor inkomst. Han lämnar dominanten, nr 1, därför att den ger god ränta på sitt eget

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur.

Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. 1 Det långsiktiga nettot vid kalhyggesbruk jämfört med Naturkultur. Mats Hagner 2005-11-06 UBICON Rapport 7, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken

Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken 1 Kontinuitetsskogsbruk är lönsamt och miljövänligt Anpassa skogspolitiken Ett praktiskt fall visar på för- och nackdelar med Naturkultur Mats Hagner 2006-02-20 UBICON Rapport 24, 2005 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen

Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen 1 Förbud och Krav om avverkning i skogsvårdslagen Mats Hagner 2007-12-13 UBICON Rapport 10, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd

Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Datoriserad och manuell gallring bör kombineras i skog med koordinatsatta träd Mats Hagner 2014-02-11 Oslomarka med sina 18 000 hektar har beskrivits med laserskanning från lågflygande plan (Johansson

Läs mer

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd

Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd 1 Upptäckten Naturkultur Manuell trädmärkning omvandlar kunskap till vinst Skötsel av trädgrupp införs i stället för skötsel av bestånd Mats Hagner 2007-10-30 UBICON Rapport 1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner

Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner Ekonomiskt resultat av Naturkultur Mats Hagner 2013-10-08 Tillväxtens effekt på drivningsnetto (vid kalavverkning) i GLES under de senaste tio åren. Blå visar nettot år 2002 och gul visar nettot år 2012

Läs mer

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07

Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner 2007-08-07 Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur Mats Hagner -8- Bild. En tall med diameter cm. Runt om tallen höggs det kalt 9 och den var då 8 cm grov. Som tur var blev bottenstocken

Läs mer

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner

Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner Naturkultur Information till försöksvärdar Mats Hagner 2009-04-26 UBICON Rapport 3, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 12-18 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-11-03 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats mycket

Läs mer

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner

Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 1 2 3 4 Skillnad i avkastning vid Kalhyggesbruk och Naturkultur Mats Hagner 21-12-9 4 4 3 3 2 2 Kronor 1 Kronor 1 1 2 3 4-1 Drivn. netto Återväxt planterat Nuvärde hygge Total Kalhyggesbruk -1 Drivn. Återväxt

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22

Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Naturkultur i Piellovare Tillstånd och utveckling i försöket 15, 19 och 22 år efter avverkningen Mats Hagner 2015-03-22 Inne i den gleshuggna skogen förekommer stora luckor där planterade plantor utvecklats

Läs mer

Det idealiska systemet för virkesodling

Det idealiska systemet för virkesodling Det idealiska systemet för virkesodling Mats Hagner 2009-02-15 UBICON Rapport 2, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Gallring är viktigt för god skogsutveckling Gallring är viktigt för god skogsutveckling En väl utförd gallring förbättrar virkeskvaliteten ger hög och jämn diametertillväxt överför tillväxten till de bästa träden => högre värdetillväxt minskar risken

Läs mer

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara

Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara 1 Illustrerat exempel på Naturkultur Bestånd måste bytas mot trädgrupp om skogens värden skall tas tillvara Mats Hagner 2008-03-14 Figur 1. En vanlig slutavverkningsskog i mellersta Sverige. Dissimilarity

Läs mer

Presskonferens i Stadsliden, Umeå

Presskonferens i Stadsliden, Umeå Presskonferens i Stadsliden, Umeå -- Mats Hagner H F 8 8 88 9 9 9 9 98 8 8 88 9 9 9 9 98 Två lika gamla tallar med mycket olika tillväxt. Den till vänster har vuxit upp i frihet med årsringar på - mm,

Läs mer

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10

Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 Nationalekonomiska konsekvenser av ett byte till ett alternativt skogsbruk kallat Naturkultur Mats Hagner 2004-12-07, reviderad 2013-12-10 UBICON Rapport 14, 2004 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner

Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 1 Skogsstyrelsens form av hyggesfritt är detsamma som att skumma grädden och lämna blåmjölken till skogsägaren Mats Hagner 2016-12-02 UBICON Rapport 10 2016 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kontinuerligt skogsbruk på Storön

Kontinuerligt skogsbruk på Storön Kontinuerligt skogsbruk på Storön Mats Hagner 2008-01-28 UBICON Rapport 1, 2008 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar

Gallringsriktlinjer & gallringsmallar Gallringsriktlinjer & gallringsmallar 2 Innehåll Riktlinjer för gallring inom Norra Skogsägarna 4 Stödtabeller för uppskattning av medelstam 6 7 Ordförklaringar 8 Mallar för tall Höjdutvecklingskurvor

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år

Ökad intäkt från virkesodling på 8 miljarder kronor per år Mats Hagner 2008-12-19 Det är en stor glädje för mig, att på detta sätt kunna ge Er tips om politiska insatser som blir populära hos allmänheten, skapar nya jobb, förbättrar nationens ekonomi, gynnar skogsindustrin

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika

Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika 1200 1200 1000 Tall 1+32 1000 Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Plantering

Läs mer

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar Kalkylen avser att besvara: Hur får man högsta nuvärde med kontinuerligt skogsbruk? Hur högt är detta nuvärde i relation till vad man får vid skogsbruk med slutavverkningar?

Läs mer

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ]

Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Virkesproduktion & lönsamhet [ i olikåldrig skog ] Jari Hynynen 1), Anssi Ahtikoski 1), Kalle Eerikäinen 1), Eljas Heikkinen 2), Saija Huuskonen 1), Pentti Niemistö 1), Hannu Salminen 1) & Kristian Karlsson

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

April Ägarförhållanden

April Ägarförhållanden Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Långhed 26:1 Gunnarsmyrskiftet 2016-2025 April 2014 Christer Carlsson Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Mätning av sågtimmer Så här fungerar det när du säljer virke mätning och redovisning av sågtimmer. 2 Att sälja virke steg för steg Det är mycket som ska hända från att din

Läs mer

Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning.

Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Berikande plantering i försök med Naturkultur Överlevnad och tillväxt, med och utan markberedning. Mats Hagner 28-9-6 Grönrisplanterad 8 8 Överlevnad % 6 4 2 Relativ plantlängd % 6 4 2 UBICON Rapport 7,

Läs mer

Skogsbruksplan. Norrbottens län

Skogsbruksplan. Norrbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Kuivakangas 2:9 Övertorneå Övertorneå Norrbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-1-21 214-1-21-225-1-1 215-1-1 Sammanställning

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna

Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Hyggesfritt på Storön är en fördel för markägaren, industrin, klimatet, renskötseln och för ortsborna Mats Hagner 2009-01-25 UBICON Rapport 1, 2009 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hyggesfritt Skogsbruk.

Hyggesfritt Skogsbruk. Referat av kurs 15-17 september 2014 i Siljansfors försökspark, SLU. Hyggesfritt Skogsbruk. Mats Hagner Sammanfattning Forskarna från SLU som fungerade som lärare: Christer Karlsson (CK), Lars Lundqvist

Läs mer

Röjning i barrskog. - en lönsam investering

Röjning i barrskog. - en lönsam investering Röjning i barrskog - en lönsam investering 2 röjning i barrskog röjning i barrskog 3 Röjning i rätt tid påverkar resultatet Röjning är en av de klokaste åtgärderna du kan göra i skogen. Genom att röja

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22

Referat av sammanträffande med Lutz Fähser. Mats Hagner 2008-08-22 Referat av sammanträffande med Lutz Fähser Mats Hagner 2008-08-22 Slutsats Vårt nuvarande svenska system är inoptimalt med avseende på uthållighet, biodiversitet samt monetär avkastning till skogsägaren.

Läs mer

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig

Maskinell markberedning av skogsmark är inte längre nödvändig Miljöminister Andreas Carlgren Kopia till Skogsstyrelsens ledning, Sveaskogs Styrelsen, Professor Anders Lindroth Lundsuniversitet, Samernas Riksförbund, Sametinget, Riksantikvarien. Media. Maskinell markberedning

Läs mer

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33

Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Mats Hagner 2015-03-11 Epost kl 14:33 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Kopia till miljöminister Åsa Romson Kopia till minister för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson Det är en glädje för mig att

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015

Skogsbruksplan. Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober 2015 Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) Bollebygds-Holmen 1:10 m.fl 2015-2024 oktober 2015 Tobias Barrstrand

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 27,9 8 Myr/kärr/mosse,

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)

Skogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84) Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning

Läs mer

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16

Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 Denna lärobok uppdateras och förväntas färdig under 2015 Senaste korrigeringen, fram till Kap 2, är utförd 2015-09-16 SKOGLIGA INNOVATIONER OCH NYHETER *Frihetstalet ger besked om trädets framtida värde

Läs mer

Röjning. en fördjupning.

Röjning. en fördjupning. Röjning en fördjupning www.norra.se Innehåll När är det dags att röja? sid 3 När på året bör du röja? sid 4 Vilka typer av röjning finns? sid 4 Vilket trädslag passar bäst på din mark? sid 5 Vilka stammar

Läs mer

Skogsskötselserien nr 6, Röjning Skogsstyrelsen, Nils Pettersson, Nils Fahlvik och Anders Karlsson, 9 mars 2012.

Skogsskötselserien nr 6, Röjning Skogsstyrelsen, Nils Pettersson, Nils Fahlvik och Anders Karlsson, 9 mars 2012. Röjning Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och har bearbetats

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk:

MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras. Optimalt kontinuerligt skogsbruk: MILJÖVÄNLIGT SKOGSBRUK ÄR LÖNSAMT! - Detaljregler måste därför revideras SAMMANFATTNING: Det är ofta mer lönsamt, även ur ett rent skogsproduktions- perspektiv, att använda kontinuerligt skogsbruk än kalhyggesskogsbruk.

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 19,9 91 Myr/kärr/mosse 2,1 9 Berg/Hällmark,1

Läs mer

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastiget Församling Kommun Län Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län Ägare Adress Siv Falk Västra Långgatan 52 441 33 Alingsås Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Skogsskötselserien Gallring Första upplagan, januari 2009 Andra omarbetade upplagan, april 2015. Författare: Eric Agestam, Skog Dr, universitetslektor

Skogsskötselserien Gallring Första upplagan, januari 2009 Andra omarbetade upplagan, april 2015. Författare: Eric Agestam, Skog Dr, universitetslektor GALLRING Skogsskötselserien är en sammanställning för publicering via Internet av kunskap om skogsskötsel utan ställningstaganden eller värderingar. Texterna har skrivits av forskare och har bearbetats

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län

Skogsbruksplan. HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län. Fastighet Församling Kommun Län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län HALVBACKEN 1:3, ERVALLA 1:78 Axberg Örebro Örebro län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-2-7 214-2-7-224-2-7 214-2-7 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28

Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 1 Skogsstyrelsens information om Hyggesfritt, Scandic kl 18 den 27 maj 2013. Mats Hagner 2013-05-28 Myndigheten hade annonserat på sin hemsida och önskat alla välkomna. Man bjöd på gratis fika. Under en

Läs mer

Näringsdepartementet

Näringsdepartementet Näringsdepartementet 2015-08-13 Vem är Mats Hagner? Krontaket skall vara ojämnt! Ju mer virke, desto lägre tillväxt! Trädgrupps-skogsbruk i stället för beståndsskogsbruk Syndafloden Oljemålning av Mats

Läs mer

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Slädekärr 1:13,1:28 Åmål Åmål Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 201606 2016-2025 Andreas Olsson Sammanställning över

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Betesskador av älg i Götaland

Betesskador av älg i Götaland Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är

Läs mer

Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog.

Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. 1 Struktur, produktion och ekonomi i en tallskog som sedan lång tid behandlats med kvalitetsinriktad höggallring i Arjeplog. av Mats Hagner Omarbetad tredje upplaga 2006-04-02 UBICON Rapport 12 år 2003

Läs mer

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund

Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund 1 File = Strömsunds övning Lohmander 2011 Skogsekonomiska övningar med Pinus contorta och Pinus silvestris avsedda för Jägmästarprogrammets exkursioner i Strömsund Av Peter Lohmander, SLU, 2011 Utgångsläge:

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014. Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4

Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2 Funktion... 3 Implementering... 4 Rekreationsindex-bestånd Torgny Lind SLU, Umeå 2007-08-31 Version: 0.5 5 sidor Rekreationsindex-bestånd Projekt: 2.3 Rekreation Innehåll Allmänt om modellen... 1 Modellens resultat... 2 Variabler... 2

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 1,1 5 Myr/kärr/mosse,2

Läs mer