nyheter i arbetsrätt december 2014
|
|
- Karl-Erik Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nyheter i arbetsrätt december 2014 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Arbetstagares skadeståndsskyldighet Nya rättsfall hösten 2014 Kommande lagändringar och pågående utredningar Arbetstagares skadeståndsskyldighet En fråga som allt oftare aktualiseras är under vilka förutsättningar en arbetstagare kan bli skyldig att betala skadestånd eller annan ersättning till sin arbetsgivare. Olika former av skadestånd Följande allmänna uppdelning kan göras. En arbetstagare kan bli skyldig att utge ekonomiskt skadestånd: I händelse av kontraktsbrott (brott mot anställningsavtalet). I händelse av överträdelse av vissa lagar inom (exempelvis företagshemlighetslagen). I händelse av överträdelse av kollektivavtal. Vid oaktsamt orsakande av skada. Principen när det gäller ekonomiskt skadestånd är att den som har skadats den skadelidande ska försättas i samma situation som om den skadegörande handlingen inte hade företagits. Den skadelidande ska bevisa att denne lidit skada till följd av den skadegörande handlingen och att det är just den skadegörande handlingen som har orsakat den ekonomiska skadan och ingenting annat. Som en huvudregel gäller att den skadelidande ska visa på varje krona som har förlorats. I några situationer kan det finnas möjlighet att erhålla ideellt skadestånd. Det ideella skadeståndet har den fördelen att någon faktiskt skada inte behöver bevisas. Ett ideellt skadestånd kan bli aktuellt endast om det särskilt föreskrivs i en lag. Inom arbetsrätten är det vanligt med ideellt skadestånd i form av allmänt skadestånd och de flesta lagarna innefattar en skyldighet att utge allmänt skadestånd vid överträdelse av lagen. Man brukar säga att det allmänna skadeståndet uppskattas mellan tummen och pekfingret. Motsvarande gäller vid överträdelse av ett kollektivavtal och vid överträdelse av företagshemlighetslagen. Däremot ger ett brott mot enbart ett anställningsavtal inte upphov till en rätt till allmänt skadestånd. En ytterligare form av ersättning som en arbetstagare kan bli skyldig att betala är ett på förhand bestämt belopp vid överträdelse av ett avtalsvillkor. Det brukar kallas avtalsvite. Principen är att avtalsfrihet råder, även om en domstol kan jämka ett uppställt avtalsvite.
2 2 Skadestånd förutsätter synnerliga skäl En viktig princip när det gäller arbetstagares skadeståndsskyldighet är regeln om principalansvar i 3 kap 1 skadeståndslagen. Principalansvaret innebär att arbetsgivaren svarar för de skador som arbetstagaren orsakar. En förutsättning är dock att skadan har uppkommit i tjänsten. Principalansvaret ligger inte på enbart den part som bär det formella arbetsgivaransvaret. Principalansvaret är knutet till möjligheten att utöva tillsyn över arbetstagaren. Det betyder att i exempelvis bemanningssituationer kan principalansvaret bäras av kundföretaget. Genom en viktig dom AD 2013 nr 24 har det slagits fast att principalansvaret är en allmän princip som kan aktualiseras exempelvis när en arbetstagare bryter mot företagshemlighetslagen. En ytterligare grundprincip inom skadeståndsrätten är att en arbetstagare har en begränsning i skyldigheten att utge skadestånd. Enlig 4 kap 1 skadeståndslagen förutsätter skadeståndsskyldighet att det föreligger synnerliga skäl. Denna begränsning avseende arbetstagarens skadeståndsskyldighet förutsätter att den skadegörande handlingen har ägt rum i tjänsten. Skada i förhållande till arbetsgivaren En arbetstagare har i rättsfall förklarats vara skadeståndsskyldig i förhållande till sin arbetsgivare grundat på uttryckliga eller dolda villkor i anställningsavtalet. Lojalitetsplikten tre arbetstagare som under tid som anställningen gällde startade en konkurrerande verksamhet förpliktades att betala skadestånd för de ekonomiska förluster den konkurrerande verksamheten orsakat arbetsgivaren (AD 1998 nr 80). Vårdplikten en arbetstagare förstörde ett datasystem och förpliktades i AD 2009 nr 95 att betala skadestånd motsvarande återställande av systemet. En arbetstagare som gjorde inköp utan motsvarande nytta för arbetsgivaren förpliktades att betala skadestånd till arbetsgivaren motsvarande kostnaden i AD 2009 nr 86. Rapporteringsplikten arbetstagare som till arbetsgivaren inte rapporterat att kunder kunde komma att lämna arbetsgivaren bedömdes i AD 2003 nr 21 och AD 2010 nr 42 i och för sig ha brutit mot anställningsavtalet. Lydnadsplikten en arbetstagare som inte följde en order att förvärva ett annat företag förpliktades i AD 2003 nr 84 att utge skadestånd till arbetsgivaren. I de nu berörda fallen har begränsningsregeln i 4 kap 1 skadeståndslagen inte varit aktuell. Domstolen har kommit fram till att handlingarna utförts medvetet, vilket gjort att det förelegat synnerliga skäl. I några fall har domstolen konstaterat att arbetstagaren inte agerat för arbetsgivarens räkning alltså inte i tjänsten utan snarast för egen räkning. Begränsningsregeln blir i sådana fall inte tillämplig, uttalade domstolen. I andra situationer kan det vara mycket svårare för arbetsgivaren att utkräva skadestånd av arbetstagaren. Det kan gälla beträffande kundförluster till följd av dåliga arbetsprestationer, borttappande av egendom och utrustning samt oaktsamt orsakande av skador på egendom. I sådana situationer då det inte har förelegat något syfte att skada arbetsgivaren slår normalt sett begränsningsregeln i skadeståndslagen till. Om arbetsgivaren omfattas av kollektivavtal kan arbetstagarens felaktiga agerande strida mot uttryckliga regler om lojalitetskrav i kollektivavtalet (AD 2010 nr 42). Det finns då möjligheter för arbetsgivaren att utkräva även allmänt skadestånd av arbetstagaren. Samma sak gäller om arbetstagarens förfarande innefattar att företagshemlighetslagen sätts åt sidan. Frågor som uppkommer i samband med eller efter anställningens upphörande Vite Med vite eller normerat skadestånd menas i detta sammanhang en påföljd vid avtalsbrott. Begreppet vite förekommer också i andra sammanhang, exempelvis i samband med att myndigheter eller domstolar utfärdar förbud. Detta offentligrättsliga vite behandlas inte vidare här.
3 3 Vite förekommer i arbetsrättsliga sammanhang främst som sanktion i konkurrens- eller sekretessklausuler. Syftet med vitet är dels att arbetsgivaren ska kunna få ersättning utan att göra någon utredning om den faktiska skadan och dels att det ska verka avskräckande. Vitesklausuler är generellt sett giltiga inom svensk arbetsrätt, men det blir förstås bara aktuellt att döma ut vite om det bakomliggande avtalet är giltigt. Giltigheten av exempelvis ett konkurrensförbud kan prövas enligt 38 avtalslagen och en domstol kan komma fram till att åtagandet är för långtgående och därmed inte alls giltigt. Även om förbudet är giltigt, kan själva vitesklausulens skälighet prövas för sig. Det sker då enligt generalklausulen mot oskäliga avtalsvillkor i 36 avtalslagen. Vitesbeloppets storlek bör på något sätt vara relaterat till den potentiella eller typiska skada som arbetsgivaren drabbas av vid ett brott mot den aktuella klausulen, men det är tillåtet att runda uppåt för att uppnå den avskräckande effekten (se AD 1977 nr 67). Vitet är ofta kopplat till den anställdes månadslön och när det gäller konkurrensklausuler anges det nästan alltid till sex månadslöner. Det är den nivå som anges i kollektivavtalet om sådana klausuler (1969 års överenskommelse). Om vitet är för högt satt kan det alltså jämkas av domstol med tillämpning av 36 avtalslagen. Skäl för jämkning kan vara avsaknad av samband med den potentiella skadan, det sammanhang i vilket det aktuella avtalet ingåtts samt att det varit en kortvarig anställning och att ingen betydande lön har betalats ut (se AD 2002 nr 115 och AD 2005 nr 28). Vid denna prövning kan man också ta hänsyn till hur allvarligt avtalsbrottet är; exempelvis om det skett med avsikt att skada den tidigare arbetsgivaren eller bara av obetänksamhet. Om man vill ta in en vitesklausul i ett avtal bör man vara noga med att ange att det är fråga om just ett vite. I rättsfallet AD 2009 nr 40 ansågs detta oklart, vilket ledde till ett krav på att visa faktisk skada. Man bör vidare ange att vitet inte utesluter skadestånd, om den faktiska skadan skulle vara högre än vitesbeloppet. Slutligen bör man tänka igenom vitesbeloppet storlek, så att det blir rimligt i ljuset av den potentiella skadan. Att inte iaktta uppsägningstid En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstid enligt lag eller avtal blir skadeståndsskyldig. Ansvaret ser dock lite olika ut beroende på hur uppsägningstiden bestämts. Om det är fråga om uppsägningstid enligt anställningsskyddslagen en månad finns en särskild skadeståndsregel i lagens 38. Regeln innebär att den anställde kan vara skyldig att betala både ekonomiskt och allmänt skadestånd. Om det handlar om brott mot regler i kollektivavtal, innehåller avtalet regler om vad som gäller. Rent generellt innehåller avtalen på LO-sidan regler som begränsar skadeståndet till belopp motsvarande den lön som skulle ha utgått om den anställde stannat kvar. På tjänstemannasidan är det istället en vitesliknande reglering som innebär att minst detta lönebelopp utgår som skadestånd, men att den faktiska skadan ska ersättas om den är högre. Handlar det slutligen om uppsägningstid som regleras i ett enskilt anställningsavtal gäller allmänna regler om skadestånd vid avtalsbrott (skadeståndslagen). Då är arbetstagarens skadeståndsskyldighet begränsad till ekonomiskt skadestånd. Avtal om att stanna kvar i anställningen Man kan tänka sig olika situationer där arbetsgivaren har ett intresse av att kunna binda upp arbetstagaren i anställning under viss bestämd tid. Det kan handla om situationer exempelvis i samband med avveckling av viss verksamhet då det är angeläget för arbetsgivaren att behålla viss kompetens och han är beredd betala särskild ersättning för att arbetstagaren ska stanna viss tid. En närbesläktad situation är den då arbetsgivaren bekostar en särskild utbildning och vill förvissa sig om att också kunna få nytta av den. Med särskild utbildning menar vi i detta sammanhang utbildning som går utöver vad som kan anses som normal kompetensutveckling och vidareutbildning inom ramen för den aktuella anställningen. Det kan handla om att få gå ett Masterprogram eller om att få sin körkortsutbildning betald.
4 4 Ett sätt att åstadkomma att arbetstagaren stannar kvar är att, i de fall visstidsanställning är möjligt, träffa avtal om det. Huvudregeln är att en visstidsanställning inte kan sägas upp i förtid; varken av arbetsgivaren eller av arbetstagaren. Det går att avtala om uppsägningstid, men har man inte gjort det är båda parter bundna under anställningstiden. Om arbetstagaren lämnar anställningen dessförinnan begår han alltså avtalsbrott. Till skillnad från det fallet att arbetstagaren inte iakttar uppsägningstid finns emellertid ingen särskild reglering i lagen om anställningsskydd för denna situation. Arbetsgivaren får alltså hålla sig till allmänna regler om skadestånd vid avtalsbrott och är begränsad till ekonomiskt skadestånd. De andra båda fallen företer stora likheter med varandra och kan behandlas i ett sammanhang. Att binda upp arbetstagaren under viss tid med hänvisning till att särskild ersättning utgår eller till att han fått gå en för arbetsgivaren koststam utbildning är principiellt sett tillåtet. Detta framgår av ett antal domar som alla rör piloter (AD 1991 nr 38 och AD 1992 nr 67). Av dessa fall framgår också att det är tillåtet att koppla en sanktion till avtalsbrott från den anställdes sida, men den får inte vara hur stor som helst. Om det däremot finns ett samband mellan sanktionen och den särskilda ersättning som utgått eller kostnaden för den aktuella utbildningen är det normalt sett acceptabelt, om det belopp arbetstagaren blir skyldig att återbetala också minskar över tiden. Ju längre tid som går, desto större del av sitt åtagande har ju arbetstagaren uppfyllt. En rimlig avtalskonstruktion bör därför kunna vara att arbetstagaren får återbetala kostnaden för den erhållna utbildningen om denne slutar i förtid, men att beloppet sätts ned med 1/3 varje år och att återbetalningsskyldigheten således helt bortfaller efter tre år. Företagshemligheter Denna gång är det inte företagshemligheterna som sådana som är av intresse, utan de skadeståndsregler som gäller vid brott mot företagshemlighetslagen. Som en kort introduktion ska ändå nämnas att en företagshemlighet utgörs av information om affärs- eller driftförhållanden som en näringsidkare håller hemlig och som kan innebära skada i konkurrenshänseende om den röjs. Ett typiskt och vanligt förekommande exempel i praxis är ett kundregister. Det som är skadeståndssanktionerat enligt företagshemlighetslagen är obehöriga angrepp på företagshemligheter. Syftet med denna begränsning är att skilja ut fall då man ansett det motiverat att sådana hemligheter avslöjas, som för att avslöja missförhållanden på arbetsplatsen (whistleblowing). Ett angrepp på en företagshemlighet innebär att den antingen utnyttjas eller röjs för annan (exempelvis en konkurrent). Om den aktuella anställningen redan upphört när angreppet sker krävs synnerliga skäl för att kunna ålägga arbetstagaren något skadeståndsansvar. Synnerliga skäl anses normalt förekomma om arbetstagaren förberett angreppet under pågående anställning, exempelvis genom att kopiera ett kundregister till ett USB-minne. Företagshemlighetslagen innehåller särskilda skadeståndsregler som ger rätt till både ekonomiskt och allmänt skadestånd. AD har slagit fast att den särskilda begränsningsregeln om arbetstagares skadeståndsansvar i 4 kap 1 skadeståndslagen inte är tillämplig på förfaranden som innefattar brott mot företagshemlighetslagen (AD 1998 nr 80). I det nämnda rättsfallet dömdes ett solidariskt skadestånd om kr ut. AD gjorde emellertid ingen uppdelning i ekonomiskt eller allmänt skadestånd. I senare praxis har dock en tydligare uppdelning mellan de båda slagen av skadestånd gjort; särskilt i AD 2006 nr 49 där endast allmänt skadestånd utdömdes. Om den skadelidande vill kunna få allmänt skadestånd trots att någon ekonomisk skada inte kunnat visas krävs ett uttryckligt yrkande (AD 2011 nr 11). Av de avgöranden som finns kan man också sluta sig till att det finns ett samband mellan de olika formerna av skadestånd på så sätt att även det allmänna skadeståndet blir högre om den ekonomiska skadan är större (RH 2002:61 och AD 2013 nr 24). I ett nyligen meddelat hovrättsavgörande, som i skrivande stund inte vunnit laga
5 5 kraft, utdömdes hela kr i allmänt skadestånd enligt företagshemlighetslagen. Beräkning av ekonomiskt skadestånd En arbetsgivare kan ofta anse att arbetstagarens agerande har orsakat en skada på själva företaget och att den ekonomiska skadan därmed ska beräknas utifrån minskningen av företagets värde. Ett sätt att visa på en sådan minskning är att lägga fokus på minskningen i omsättning. Domstolar har i flera fall angivit att det är möjligt att i och för sig beräkna ett ekonomiskt skadestånd på sådant sätt, men samtidigt konstaterat att beräkningssättet är förenat med många osäkra faktorer (NJA 1998 sid 633 och AD 2003 nr 61). I många fall kan företagets minskade värde eller minskade omsättning knytas till inte enbart ett otillåtet förfarande. I flera fall har domstolen funnit att företagets värde minskat som en följd av att arbetstagare slutat sina anställningar, vilket de i och för sig haft rätt att göra. En viss del av skadan har därmed inte bestått i ett otillåtet handlande och fullt skadestånd har då inte dömts ut (AD 1998 nr 80 och AD 2003 nr 21). Det vanligaste sättet att beräkna ekonomisk skada är konstaterade kundförluster i meningen täckningsbidraget avseende förlorade affärer. Så har skett ibland annat rättsfallet AD 2013 nr 24. Man får här observera att om det kan konstateras att en arbetstagare bedrivit otillåten konkurrens, men det blivit klarlagt att vissa kunder under inga förhållanden hade stannat kvar hos den gamle arbetsgivaren, saknas i dessa delar en rätt till skadestånd för arbetsgivaren. Det finns en särskild regel om uppskattning av ekonomiskt skadestånd i 35 kap 5 rättegångsbalken. Regeln kan innebära en lättnad i skyldigheten att bevisa skadan krona för krona, men förutsätter att det är svårt att bevisa den fulla skadan. Regeln förutsätter därmed att arbetsgivaren faktiskt försöker visa på gärna genom olika beräkningsmetoder att skada uppstått och den ungefärliga storleken av skadan. När det gäller skadestånd som avser direkta kostnader för förstörd egendom och kostnader utan nytta i verksamheten, är beräkningen principiellt enklare. Skadeståndet motsvarar då de kostnader arbetsgivaren har haft. Preskription Avslutningsvis är det viktigt att beakta de preskriptionsregler som gäller. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal gäller enligt AD 2014 nr 65 i de allra flesta fall även vid brott mot företagshemlighetslagen en så kort preskriptionsfrist som fyra månader. Fristens utgångspunkt är när arbetsgivaren får kännedom om det felaktiga förfarandet och preskriptionsfristen avbryts genom att det påkallas förhandling mot den fackliga organisationen som arbetstagaren är medlem i. Samma korta preskriptionsfrist gäller vid överträdelse av anställningsskyddslagens regler om uppsägningstid och vid överträdelse av kollektivavtal. I andra situationer gäller ofta en längre preskriptionsfrist. Nyheter inom arbetsrätt Lagändringar Bristande tillgänglighet ny diskrimineringsgrund Lagen träder ikraft den 1 jan 2015 och förarbetena utgörs av prop. 2013/14:198. Genom lagen införs en ny diskrimineringsgrund, nämligen missgynnande på grund av underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet. Syftet med lagen är att underlätta för personer med funktionsnedsättning. Lagen innebär inga nya skyldigheter för företagen i egenskap av arbetsgivare, men exempelvis i förhållande till kunder. Regeln innebär att företag får en skyldighet att exempelvis anpassa Stöd och personlig service Kund- och medborgarkommunikation Den fysiska miljön.
6 6 Nya rättsfall Arbetsdomstolen (AD) har under hösten levererat nya rättsfall angående arbetsgivarens rehabiliteringsansvar AD 2014 nr 41 Arbetstagaren A var textillärare och insjuknade 1988 i fibromyalgi, med efter hand tillkommande besvär i form av bl.a. migrän, trötthet, ledvärk och lägesyrsel. A var helt sjukskriven under åren Därefter har hon varit sjukskriven på deltid i varierande omfattning. A sades upp från anställningen. Arbetsdomstolen uttalade: Förutsättningen att en arbetsoförmåga ska vara stadigvarande för att kunna utgöra saklig grund för uppsägning har en tydlig koppling till varaktighetskravet för rätt till sjukersättning i socialförsäkringsbalken. A:s sjukdom är delvis skovbaserad på så sätt att symptomen kan variera över tid, bl.a. beroende av vilka fysiska och psykiska påfrestningar som hon utsätts för. A arbetade fram till sex månader före uppsägningen halvtid som textilslöjdslärare och den aktuella sjukskrivningen tycks åtminstone delvis ha utlösts av sonens sjukdom. Arbetsdomstolen bedömde att arbetsnedsättningen inte var stadigvarande och ogiltigförklarade uppsägningen. AD 2014 nr 82 En arbetstagare hade skadat sig i arbetet och arbetsgivaren hade vidtagit rehabiliteringsåtgärder. När rehabiliteringen pågått i nästan tre års tid, menade arbetsgivaren att arbetstagaren var arbetsför och avslutade rehabiliteringen samt sade upp arbetstagaren. Frågan i målet var om det förelegat saklig grund för uppsägning och om arbetstagaren hade rätt till sjuklön. AD gjorde följande bedömning. Det är inte visat att arbetstagaren hade en stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan vid tidpunkten för uppsägningen. Det föreligger därmed inte saklig grund för uppsägning. När det gäller rätten till sjuklön är frågan om arbetstagarens arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till de ordinarie arbetsuppgifterna eller anpassade arbetsuppgifter. Enligt Arbetsdomstolens mening bör bedömningen av arbetstagarens arbetsförmåga göras mot bakgrund av de arbetsuppgifter som var aktuella vid tidpunkten för sjukskrivningen och som alltså inte avsåg montörsarbete utan mer eller mindre anpassade arbetsuppgifter. Arbetsdomstolen ogiltigförklarade uppsägningen och förklarade att arbetstagaren saknade rätt till sjuklön. På gång Registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) Utredningen har undersökt hur arbetsgivare gör idag. Det är en relativt vanlig åtgärd inför anställning att begära registerutdrag ur belastningsregistret (14 procent av arbetsgivarna begär regelmässigt utdrag) Utredningen föreslår ett förbud mot att efterfråga registerutdrag utan författningsstöd. Några nya undantag föreslås inte bli införda. Erik Danhard Fredrika Skoog Lisa Ericsson Tom Johansson Johan Linder Sara Ejdeskog
Tentamen Kommentar
Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas
Läs merKarolina på FT AB. Ett fall om konkurrensklausuler och företagshemligheter
Karolina på FT AB Ett fall om konkurrensklausuler och företagshemligheter Kort bakgrund Karolina har jobbat på Eurosec AB i Märsta men efter att ha blivit anklagad för illojalitet - men inte uppsagt -
Läs merAvtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter större betydelse i konkurrenshänseende. som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen gär mot att företagshemligheter
Läs merförord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman
förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad
Läs merKommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om företagshemligheter Utfärdad den 25 maj 2018 Publicerad den 30 maj 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens innehåll 1 Lagen innehåller bestämmelser
Läs merBRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation
Läs merNya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd
Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-
Läs merLFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF
LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02
Läs merKlicka här för att ändra format
Skydda företagets tillgångar på -underrubrik konkurrensklausuler, i bakgrundenvärvningsförbud och sekretess Kontakt: Klicka Ulrika Karner här för att ändra format Arbetsrättsenheten tviste- och expertenheten
Läs merAvdelningen för arbetsgivarpolitik. Arbetsdomstolens dom 2012 nr 38 om verkan av uppsägning via rekommenderat brev Bilagor: AD dom 2012 nr 38
Cirkulärnr: 12:67 Diarienr: 12/6958 P-cirknr: 12-2:28 Nyckelord: AD, uppsägning, preskription, rekommenderat brev, 10 LAS Handläggare: Tommy Larsson Avdelning: Datum: 2012-12-03 Mottagare: Kommunstyrelsen
Läs merHÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM
f)ff, HÖGSTA FÖRV ALTJ',JINGSDOMSTOLENS DOM l (5)... JJ 10/ lt
Läs merBemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet
Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur
Läs mernyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?
nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget
Läs mernyheter i arbetsrätt december 2015
nyheter i arbetsrätt december 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Tidsbegränsad anställning Kommande lagändringar och nya kollektivavtal Nya rättsfall hösten 2015 Tidsbegränsad anställning
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merKlicka här för att ändra format
Skydda företagets tillgångar på 27 oktober 2016 Kontakt: Klicka Ulrika Karner här för att ändra format Arbetsrättsenheten 08 762 69 00/01 ulrika.karner@almega.se på Vilka är ni? Kort presentation Företag
Läs merFöräldraledighetslag (1995:584)
Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder
Läs merGWA ARTIKELSERIE. 1. Information om Avtalsrörelsen 2010 avseende bemanningsfrågan
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni 2010 ARBETSRÄTT Sommaren är här och många är på väg till välförtjänt ledighet.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Läs merNya avtal om konkurrensklauser
Arbetsgivarfrågor Nr 6, Oktober2015 Nya avtal om konkurrensklauser och uppfinningar Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat följande tre avtal: - Avtal om användning av
Läs merFöräldraledighetslag (1995:584)
Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan
Läs merÄndringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen
Arbetsgivarfrågor Nr 10 Juni 2006 Ändringar i anställningsskyddslagen (LAS) och föräldraledighetslagen Riksdagen beslutade den 18 maj 2006 om ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens
Läs merFöräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Läs mernyheter arbetsrätt Ny lag om uthyrning av arbetstagare verksamhet bestående i rekryteringstjänster (3 och 8 ).
nyheter arbetsrätt dec 2012. Ny lag om uthyrning av arbetstagare Den första januari 2013 träder en ny lag i kraft. Lagen har sin bakgrund i ett EUdirektiv bemanningsdirektivet. Bemanningsdirektivet har
Läs merFöräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=
Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...
Läs merFörtroendemannalagen. O:\TEKO\Arbetsgivarguide\6 Facklig verksamhet\teko ändrade\1.6.2 ok Förtroendemannalagen.docx
Förtroendemannalagen En fråga som ofta aktualiseras i ett företag är frågor rörande fackliga förtroendemäns rätt till ledighet för att bedriva facklig verksamhet. Rätten till ledighet för fackliga förtroendemän
Läs merFöretagsledande ställning
Företagsledande ställning VD-avtal och särskilda avtalsklausuler 5 mars 2015 1 Mannheimer Swartling Fullservicebyrå med fyra kontor i Sverige: Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg Omfattande internationell
Läs merANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM]
ANSTÄLLNINGSAVTAL mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] Anställningsavtal I (I) INNEHÅLL 1 BEFATTNING OCH ARBETSUPPGIFTER... 1 2 ANSTÄLLNINGSFORM OCH TILLTRÄDE... 1 3 ARBETSPLATS... 1 4 ARBETSTID...
Läs merSkadeståndslag (1972:207)
Skadeståndslag (1972:207) 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag meddelade bestämmelser om skadestånd tillämpas, om ej annat är särskilt föreskrivet eller föranledes av avtal eller i övrigt följer
Läs mernyheter i arbetsrätt juni 2015
nyheter i arbetsrätt juni 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Ändring av anställningsvillkor Nya rättsfall våren 2015 Kommande lagändringar och pågående utredningar Ändring av anställningsvillkor
Läs merKort om anställningsskyddet
Kort om anställningsskyddet Kort om anställningsskyddet Landsorganisationen i Sverige 2006 Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2006 art.nr 999-1359 lo 06.01
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2013 Sommaren är nu äntligen här! Sol, skön värme och vackra blomster lockar
Läs merStockholm den 16 januari 2013
R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2018-02-22 Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson En ny lag om företagshemligheter Enligt en
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 februari 2018 T 1683-17 PARTER Klagande 1. Canal Digital Sverige AB, 556039-8306 115 80 Stockholm 2. Com Hem AB, 556181-8724 Box 8093
Läs merCirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord:
Cirkulärnr: 14:25 Diarienr: 14/3507 P-cirknr: 14-2:11 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, rekrytering, avsked, hävning, skollagen, lärarbehörighet, LAS Arbetsgivarpolitiska
Läs merSvensk författningssamling
om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande
Läs merCirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: :48 Nyckelord: Datum:
Cirkulärnr: 1998:135 Diarienr: 1998:2119 P-cirknr: 1998-2:48 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD Datum: 1998-09-03 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/03 Mål nr B 88/03 Sammanfattning Fråga om anställningsskyddslagens preskriptionsregler är tillämpliga på viss talan. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se
Läs merTMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN
TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN TMF har tagit fram denna broschyr till syfte att informera Trä- och Möbelföretagens (TMF:s) medlemsföretag om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Med
Läs merSÖREN ÖMAN. Bengt Domeij, Från anställd till konkurrent Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016, 473 s.
SÖREN ÖMAN Bengt Domeij, Från anställd till konkurrent Lojalitetsplikt, företagshemligheter och konkurrensklausuler, Wolters Kluwer 2016, 473 s. 2016-17 NR 3 RECENSION 745 Bengt Domeij, Från anställd
Läs merCirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,
Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd
Läs merAvtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal
Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister Träffade 2015 mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings-
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 85/12 Mål nr B 71/12 Sammanfattning En revisor som varit anställd hos ett revisionsbolag har också varit delägare i revisionsbolagets moderbolag. Som delägare var revisorn bunden
Läs merCirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: :23. Datum:
Cirkulärnr: 2001:61 Diarienr: 2001/1089 P-cirknr: 2001-2:23 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AB, AD Förhandlingssektionen Datum: 2001-05-29 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Arbetsdomstolens
Läs merRiktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom
Riktlinjer för hantering av skadeståndsärenden i samband med skada på kommunens egendom Begrepp Skadeståndsansvar uppstår när någon uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet vållar skada på egendom och
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 83/10 Mål nr B 86/10 Sammanfattning En verkställande direktör har sagts upp från sin anställning och bl.a. yrkat att uppsägningen ska ogiltigförklaras varefter tvist bl.a. har
Läs merDatum: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Cirkulärnr: 1994:3 Diarienr: 1994:0008 Handläggare: Avdsek: KEP Förh Datum: 1994-01-04 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Personalfrågor Ändringar i lagen (1982:80) om anställningsskydd och lagen (1976:580)
Läs merANSTÄLLNINGSAVTAL. mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM]
ANSTÄLLNINGSAVTAL mellan [ARBETSGIVAREN] och [NAMN] [DATUM] Anställningsavtal I (I) INNEHÅLL 1 BEFATTNING... 1 2 ANSTÄLLNINGSFORM OCH TILLTRÄDE... 1 3 BEFATTNINGSBESKRIVNING M.M.... 1 4 ARBETSPLATS...
Läs merNyheter arbetsrätt juni 2013
Nyheter arbetsrätt juni 2013 I detta nyhetsbrev kan du läsa om Företagshemligheter möjligheter till rättsligt skydd idag? Nya rättsfall och lagändringar Hamilton är en affärsjuridisk advokatbyrå som skiljer
Läs merUPPGIFT 1 Svarsförslag
Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga
Läs merPersonliga skäl. Sammanfattning
Personliga skäl Sammanfattning Sammanvägd helhetsbedömning Hänsyn ska tas till bl.a. följande omständigheter: Arbetstagarens ställning förtroende Anställningstid och ålder Upprepad förseelse? Lämpligheten
Läs merANSTÄLLA SOMMARJOBBARE
Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många
Läs merRUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.
2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2004 T 471-04 KLAGANDE 1. SJ 2. AJ 3. NJ 4. LJ Ombud för samtliga: advokaten MB MOTPART BT Ombud: jur. lic. SA SAKEN Skadestånd
Läs merÖVERKLAGADE AVGÖRANDET
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan
Läs merStockholm den 29 april 2011
R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev, september 2011 Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: september 2011
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, september 2011 Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: september 2011 I lagom anslutning till att hösten börjar göra sig påmind är
Läs merKonkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET
Konkurrera på rätt sätt! Så fungerar konkurrenslagen INFORMATION FRÅN KONKURRENSVERKET 1 Kom ihåg!» Samarbeta INTE om priser.» Dela INTE upp marknaden.» Utbyt INTE strategiskt viktig information. 2 Du
Läs merARBETSRÄTT Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3
ARBETSRÄTT Uppgift 1 a) Lars har fått en tidsbegränsad anställning enligt 5 1st punkt 2 Lagen om anställningsskydd (1982:80). Enligt 4 2st kan ett sådant avtal inte sägas upp i förtid om man inte uttryckligen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN
Läs merGWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, september 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: September, 2012 Nu förefaller det vara full rulle i verksamheterna igen på
Läs merKonkurrensklausuler i anställningsavtal och transparensen på området
Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats i affärsrätt, 15 hp Affärsjuridiska programmet Affärsjuridiska programmet med Europainriktning Vårterminen
Läs merCirkulär Nr 22 December 2012
Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare
Läs merSvarsmall omtentamen i skadeståndsrätt Fråga 1
Svarsmall omtentamen i skadeståndsrätt 2014-12-16 Fråga 1 a) Personskada i form av ett arbetsolycksfall. Eftersom Glada madamen tecknat kollektivavtal omfattas Vanja av Trygghetsförsäkring vid arbetsskada,
Läs merS Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV
S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss
Läs merFråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.
HFD 2018 ref. 69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. 27 kap. 2 första stycket, 26 första stycket 1, 46 49 och 51 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30. Klander av fastighetsköp
GWA ARTIKELSERIE Titel: Ogiltigt fastighetsköp Rättsområde: Fastighetsrätt Författare: Sten Gisselberg Datum: 2015-01-30 Klander av fastighetsköp Ett fastighetsköp kan vara ogiltigt av olika anledningar.
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM
Läs merCIRKULÄR 07:72. Frågor och svar om LAS. Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik
2007-12-14 1 (5) CIRKULÄR 07:72 Arbetsgivarpolitik: 07-2:23 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetsrättssektionen Christina Madfors Sara Kullgren Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem
Läs merStockholm den 30 oktober 2014
R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet
Läs mernyheter i arbetsrätt juni 2016
nyheter i arbetsrätt juni 2016 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Lagändringar i anställningsskyddslagen Ny lag om särskilt skydd för visselblåsare Andra nyheter våren 2016 Lagändringar i anställningsskyddslagen
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merNy avtalstext. TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer
Ny avtalstext TEKO och Unionen/Sveriges Ingenjörer 1(6) Ny avtalstext Tjänstemannaavtalet TEKO Unionen/Sveriges Ingenjörer 1. Ändringar avseende Allmänna anställningsvillkor 3 Anställning ---------------------------
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra
Läs merGWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010
GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010 Arbetsrättsgruppen inom Gärde Wesslau Advokatbyrå presenterar härmed årets
Läs merRedogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare
2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet
Läs merPersonal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109
Cirkulärnr: 1998:152 Diarienr: 1998/2281 P-cirknr: 1998-2:54 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD, Pensioner Anders Mellberg Kerstin Ehlin Datum: 1998-09-21 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan
Läs merParterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer
Läs merÖverenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare
Förhandlingsprotokoll 2014-12-11 Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt OFRs förbundsområde Allmän
Läs merArbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?
Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet
Läs merARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal
Läs merLag. om konkurrensrättsligt skadestånd. Tillämpningsområde
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Lag om konkurrensrättsligt skadestånd 1 Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på ersättande av skador som orsakats av överträdelse av förbud i artiklarna 101
Läs merSkadeståndsrätt I och II
Skadeståndsrätt I och II Inledning Skilj mellan skadestånd I ett kontraktsförhållande Utanför ett kontraktsförhållande Skadeståndslagen reglerar primärt det utomobligatoriska ansvaret (dvs. vad som gäller
Läs merLagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
HomOL (1999-133) Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning (Ändring t.o.m. SFS 2003:310 införd) Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering
Läs merFÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område
Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag
Läs merAktuellt inom arbetsrätt
Aktuellt inom arbetsrätt 2016-2017 Lagstiftning, utredningar och domar Jonas Stålnacke, Almegas arbetsrättsenehet Ny lagstiftning 2016 Föräldraledighet/förmåner - vårdnadsbidrag avskaffas (1 feb) - tredje
Läs merPolicyn beslutad av rektor Beslutet ersätter alla tidigare beslut i ärendet.
Beslut 2007-05-16 Rektor Dnr 536/22/2007 POLICY FÖR BISYSSLOR Policyn beslutad av rektor 2007-05-16. Beslutet ersätter alla tidigare beslut i ärendet. Regler Södertörns högskolas bestämmelser och föreskrifter
Läs mer