Tentamen Kommentar

Transkript

1 Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas med i svaren. Fråga 1 (15 poäng) Frågan är relativt öppen och syftar främst till att ge möjlighet att visa bredd i det arbetsrättsliga kunnandet. En lång rad frågeställningar kan diskuteras, främst följande: 1. Förhandlingsskyldighet. En fråga är om arbetsgivaren varit skyldig att förhandla med facket enligt 11 MBL. Förhandlingsskyldigheten gäller för arbetsgivare. Det är NÖL (dotterbolaget) som är arbetsgivare för de arbetstagare som nämns i frågan. Frågan är därför om och när NÖL var skyldig att påkalla förhandling med facket. (Vi vet inte om det finns några anställda hos moderbolaget.) Man bör notera att NÖL är bundet av kollektivavtal och diskutera om det är fråga om en viktigare förändring i paragrafens betydelse samt inför vilket av de beslut som nämns i frågan som NÖL senast borde ha förhandlat. Man bör särskilt uppmärksamma frågan om att NÖL kan tillräknas beslutet i SÖL:s styrelse (se t.ex. AD 2003 nr 40). 2. Turordning: Man kan även diskutera om NÖL:s uppsägning av de fem arbetstagarna i mars stred mot 22 LAS. De anställde i personalrestaurangen hade alla lång anställningstid. Avtalet med Livsmedelsarbetat är tillämpligt på alla arbetare vid bryggeriet (jfr den s.k. industriförbundsprincipen). De tillhör alltså samma kollektivavtalsområde. (Frågan verkar utgå från att det inte finns några tjänstemän vid företaget.) Mest sannolikt ligger personalrestaurangen i samma byggnad eller inom samma inhägnade område som bryggeriet. De uppsagda torde därför tillhöra samma turodningskrets som övriga av de 45 anställda. Mycket talar därför för att de uppsagda som hade mycket lång anställningstid skulle ha erbjudits omplacering till arbeten som innehades av andra anställda med kortare anställningstid. Om de hade tillräckliga kvalifikationer för dessa arbeten har arbetsgivaren gjort sig skyldig till turordningsbrott. De uppsagda kan i så fall kräva skadestånd, men inte göra gällande ogiltighet (34 och 38 LAS). kommentarer till tenta

2 Denna fråga är dock av mindre betydelse eftersom uppsägningarna sannolikt strider mot uppsägningsförbudet i 7 tredje stycket LAS (se nedan punkt 5). 3. Uppsägningstid. Eftersom alla de uppsagda varit anställda mer än 10 år har de rätt till sex månaders uppsägningstid (11 LAS), istället för de ca tre månader de fick. 4. Övergång av verksamhet. I svaret bör utredas om det har skett en övergång av verksamhet enligt 6 b LAS. Med den sedvanliga helhetsbedömningen är svaret att så är fallet. 5. Uppsägningsförbudet. Av frågan att döma är övergången av verksamhet skälet till uppsägningen. Den enda förändring som skett i och med att PAB tog över är att tre anställda vid NÖL ersatts av tre anställda vid PAB. Mot den bakgrunden finns det inget i frågan som tyder på att uppsägningarna skett av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl (7 tredje stycket LAS). Uppsägningarna är därför inte sakligt grundade. Arbetstagarna kan i princip yrka att uppsägningarna ska ogiltigförklaras och/eller skadestånd (34 och 38 LAS). 6. Preskription. Om arbetstagarna underrättats om uppsägningen på sätt som anges i 8 LAS har arbetstagarsidan försuttit tiden för att yrka ogiltighet (40 LAS). Anställningarna upphör i så fall vid uppsägningstidens utgång och arbetstagarna kan bara yrka skadestånd (jfr 41 ) Har arbetstagarna inte underättats på sådan sätt som anges i 8 har de längre tid på sig att yrka ogiltighet. 7. Villkor efter övergång. NÖL (överlåtaren) var bunden av ett kollektivavtal. PAB (förvärvaren) av ett annat. PAB blir därför inte bundet av överlåtarens kollektivavtal (28 första stycket MBL). Däremot är PAB skyldig att tillämpa överlåtarens kollektivavtal under ett år på de arbetstagare som har övergått till en ny arbetsgivare enligt 6 b lagen (1982:80) om anställningsskydd (ettårs-regeln, 28 tredje stycket MBL). PAB skulle därför ha varit skyldig att tillämpa livsmedelsavtalets bestämmelser om semester på de medföljande arbetstagarna. Däremot behöver man inte tillämpa pensionsvillkoren eftersom dessa inte följer av kollektivavtal (dvs. 28 MBL är inte tillämplig) och pensionsvillkor är undantagna från 6 b LAS. Dessa regler har relevans oavsett om man i sitt svar utgått från att möjligheten till yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningarna är preskriberad eller inte. Om arbetstagarsidan gör gällande ogiltighet så upphör inte anställningarna under tiden tvisten pågår (34 LAS). Anställningen består därför när verksamheten övergår till PAB (i juni). Om uppsägningarna ogiltigförklaras av domstolen kommer anställningen ansetts ha bestått hela tiden.

3 Även om möjligheten att göra gällande ogiltighet är preskriberad, så består anställningen vid övergången (eftersom uppsägningstiden är sex månader). Under uppsägningstiden ska överlåtarens kollektivavtal tillämpas enligt 28 tredje stycket. Om arbetstagarsidan yrkar skadestånd ska den ekonomiska skadan beräknas utifrån vad arbetstagarna skulle ha tjänat om de inte hade sagts upp (det vill säga med beaktande av ettårsregeln). Man kan här notera att PAB är solidariskt ansvarig för förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången (6 b LAS). 8. Företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätten gäller bara om arbetsgivaren anställer personal (25 LAS). De tre PAB-anställda som började arbeta i restaurangen var redan anställda av PAB. Dessa omplacerades alltså. Reglerna om företrädesrätt till återanställning aktualiseras därför endas om de tre NÖL-anställda som inte erbjöds bara om det hade längre anställning än de två NÖL-anställda som fick erbjudandet. Fråga 2 (15 poäng) 1. I frågan står att Sven Blomberg sagt upp sig till den 1 februari 2011, vilket innebär att anställningen upphörde vid denna tidpunkt. Han har alltså bedrivit konkurrerande verksamhet efter att anställningen upphört (men inte innan). 2. Man bör här i första hand utreda om konkurrensklausulen är bindande för Sven Blomberg. Arbetsgivaren är medlem i Almega, som i sin tur är medlem i Svensk Näringsliv (vilket framgick vid studiebesöket där). Arbetsgivaren är därför bunden av 1969 års överenskommelse. Sven Blomberg är däremot inte medlem i någon avtalsbunden fackföreningen. Han är alltså inte bunden av 1969 års överenskommelse (26 MBL). Solnabolaget är inte skyldigt att iaktta 1969 års överenskommelse i förhållande till Sven Blomberg, eftersom överenskommelsen anses vara ett s.k. exklusivavtal (Källström & Malmberg, s. 261). Frågan är därför om konkurrensklausulen sträcker sig längre än vad som är skäligt (38 AvtL), men beaktande av 1969 års överenskommelse som måttstock. Vid bedömningen härav kan man ta hänsyn till en lång rad faktorer. Man kan bl.a. notera att Solnabolaget är beroende av självständig produktutveckling, men att Sven Blomberg, som är säljare, knappast har fått kännedom om tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande (som det står i 1969 års överenskommelse). Han har en hög lön men erhåller ingen särskild kompensation under karenstiden. Bindningstiden är avsevärt mycket längre än den som föreskrivs i 1969 års överenskommelse. Å andra sidan bryter han mot konkurrensklausulen nästan omedelbart efter att anställningen upphört. (Detta talar för att

4 klausulen skulle kunna jämkas i detta avseende, men kanske inte omedelbart för Sven Blombergs handlande i mars 2011 var tillåtet.) Vitet är avsevärt högre än i 1969 års överenskommelse. AD har accepterat att konkurrensklausuler även i andra situationer än de som är tillåtna enligt 1969 års överenskommelse, om arbetsgivaren har betydande eller berättigat intresse av konkurrensklausulen, t.ex. att skydda redan etablerade kundkontakter och hindra att arbetstagaren tar med sig arbetsgivarföretagets redan befintliga kunder eller klienter. Man bör här uppmärksamma att detta i första hand gällt kunder som arbetstagaren haft direkt kontakt med och inte - såsom i fallet arbetsgivarens kunder i andra distrikt. Man kan även ta upp att klausulen inte är geografiskt begränsad och att den gäller för ett betydande antal företag (10 x 100 = 1000 stycken). Sammantaget innebär detta, kan man argumentera, en betydande inskränkning i Sven Blombergs möjlighet att försörja sig i branschen. Mot bakgrund av främst dessa omständigheter bör ni ta ställning till om klausulen är skälig eller inte i det aktuella fallet. Om man kommer fram till att klausulen är skälig bör man också ta ställning till vilken ersättning som ska utgå. Solnabolagets yrkande baseras antagligen på att Sven Blomberg bearbetat tio kunder (10 x ). Det kan finnas skäl att diskutera om detta belopp kan jämkas. Till exempel utgår 1969 års överenskommelse utgår från sex månadslöner, vilket skulle vara kr. För frågan om ersättningsskyldighet enligt konkurrensklausulen saknar det omedelbar relevans om Sven Blomberg tagit med sig kund-, produkt och prislistor. 3. Man bör även diskutera om Sven Blomberg brutit mot företagshemlighetslagen. Innehållet i kund-, produkt och prislistor utgör information om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren och kan utgöra företagshemligheter om arbetsgivaren håller informationen hemlig och om röjande av informationen är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende (1 FHL). Detta bör diskuteras i frågan. Man bör här uppmärksamma att företagshemlighetsbegreppet inte förutsätter att information är dokumenterad. Det räcker att t.ex. Sven Blomberg känner till informationen (1 andra stycket FHL). Att röjande av kundregister, information om kundernas särskilda behov av anpassade program och prissättningsprinciper, som arbetsgivaren håller hemligt, är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende råder det knappast någon tvekan om. Frågan är därför närmast om arbetsgivaren

5 hållit informationen hemlig. Detta framgår inte av frågan. Om vi antar att så är fallet är det fråga om företagshemligheter. I sådana fall ger frågan närmast vid handen att Sven Blomberg utnyttjat företagshemligheterna i sin nya anställning: han har vänt sig till Solnabolagets kunder och anpassat sina erbjudanden till dessa med beaktande av kunskapen om vad Solnabolaget erbjuder. Eftersom utnyttjandet efter att Sven Blombergs anställning upphört krävs synnerliga skäl för att han ska åläggas skadeståndsskyldighet (7 andra stycket FHL. Detta kan föreligga om han tagit med sig dokumenten. Om han bara utnyttjat kunskap (information) han har i skallen lär det inte föreligga synnerliga skäl. Om Sven Blomberg brutit är ska ersätta Solnabolaget den ekonomiska skada som bolaget lidit ( kr) och även utge allmänt (ideellt) skadestånd (9 FHL). Jonas Malmberg