FLYGBLADET NUMMER Dec

Transkript

1 FLYGBLADET NUMMER Dec

2 Information Sid 1 (3) Hej alla läsare av FLYGBLADET och God Fortsättning på ett nytt år! Utöver information av allehanda slag innehåller detta nummer först och främst kallelse till årsmötet för 2003, verksamhetsberättelsen, info om klubbens ekonomi, referat från klubbträffar under året och litet annat smått och gott. Innehåll i de följande sidorna med information Sid 1 Medlemsavgifter för Klubbträffar 1 3 Behöver hjälp med 2 4 Loggbok på Arosängen 2 5 Skolkärran - vinterförvaring 3 6 Medlemmar som lämnar klubben 3 7 Inomhusflygning i Falun/Lugnet 3 1 Medlemsavgifter för 2004 Var vänlig utnyttja per omgående bifogade inbetalningskort (pg ) så att vi får in årsavgiften för 2004 före 31 jan. Var vänlig notera ev ändringar i adress och tfn nr, notera även E-postadress så att vi vid behov kan skicka info via internet om t ex evenemang av olika slag, distribution av protokoll etc. SMFF höjer årsavgiften och vi ser det logiskt att åtminstone höja avgiften för seniorer och familjemedlemmar med samma belopp nämligen 25 kr. För 2004 gäller då följande: junior t o m 25 år senior fr o m 26 år familjemedlemsskap gästmedlem 200 kr 525 kr 525 kr 100 kr 2 Klubbträffar Sven-Eric Hallin vill lämna uppdraget som arrangör av våra klubbträffar. Vi har stor anledning att tacka honom för hans insats. Kaj Johansson kommer i fortsättningen att ordna klubbträffarna, som alltid sista onsdagen i varje månad i Gula Villan på Hässlö. Under våren är schemat följande: onsdag 28 jan Sjöflyg - Sven-Eric Hallin och Ragnar Eriksson onsdag 25 febr *) onsdag 31 mars *) onsdag 28n april *) *) Fortsättningsvis kommer träffarna inte alltid att ha ett givet tema. Vi ber nu alla att ta med och visa pågående projekt, eller att demonstrera fiffiga lösningar eller nya material, tidningar eller annan litteratur, ta med filmer etc, dvs allt sådant som är av intresse i vår hobby och något vi kan samlas runt och prata om en stund. Meddela redan nu vad du kan bidra med till Kaj Johansson. Kaj träffas säkrast på mobiltfn

3 Information Sid 2 (3) De träffar Sven-Eric Hallin med klubbmästaren Ragnar Eriksson ordnat ute i Gula Villan på Hässlö har varit mycket intressanta och berikande - för dem som varit där! Vi som varit med tycker dock att långt större del av klubbens medlemmar kunde delta. Jag vet inte vad vi skall ta oss till för att öka närvaron. Från styrelsen skickade vi ut en kallelse per brev och e-post till träffen 24 sept, dvs den träff som handlade om landningsställ, och då Ragnar Eriksson och Bo Gustavsson verkligen fick åhörarna tända på, vad man med envishet och skicklighet kan åstadkomma som modellbyggare. Trots utskicket blev vi inte fler än vanligt dvs deltagare. I själva verket var vi inte fler än 13, de föredragande inräknade! Håll med om att vi kunde ha varit fler! Det handlar ju inte enbart om att passivt sitta av ett möte. Man har ju möjlighet att ställa frågor som har bäring på ens egna problem - och dessutom tar vi ju igen oss och har trevligt tillsammans över en kopp kaffe med dopp. Dessutom uppmanas alla i fortsättningen att ta med egna projekt, komma med info om nya material, visa nya prylar dvs att var och en försöker bjuda på sig litet grann. Det kommer an på oss själva om de planerade klubbträffarna skall bli lika lyckade som tidigare! 3 Behöver hjälp med Styrelsen har hitintills kanske varit för litet påstridig när det gäller att be om hjälp när det gäller. Nu blir det lätt så att vi av bekvämlighetsskäl tyr oss till dem som alltid hjälper till och inte söker nya, oprövade medlemmar. I fortsättningen har styrelsen målsättningen att söka hjälp av flera, något som vi hoppas stärker gemenskapen och ger större delaktighet i det som sker. 4 Loggbok på Arosängen Fredrik Owman har lagt ut en pärm - en loggbok - i klubbhuset ute på Arosängen. Tanken är att man i den skall föra in notiser och kommentarer kring timade händelser, förslag till förändringar etc. Om loggboken hade funnits tidigare skulle vi t ex ha kunnat läsa om hur Fredrik själv med sin CAP klippte ena vingen på skolkärran under pågående lektion. Fredrik märkte ingenting, men vår instruktör, Andreas Agensjö kom omgående i en utsatt situation. Som väl var lyckades Andreas få ner den skadade skolkärran i sitt tilltygade skick. Till saken hör också att Andreas senare fortsatte sina flyglektioner med sin egen gamla Air Core allt medan han byggde en ny balsaplankad frigolitvinge som ersättning för den förstörda. För egen del skulle jag ha kunnat berätta om hur Sture Nordanståhl och jag själv handgripligen fick kasta oss åt sidan, då min gamla trainer α20 löpte amok och okontrollerat tog sikte på oss. Jag fick kontroll över den igen bara för att en stund senare förlora den med nosen ner i myllan ända till vingen.

4 Information Sid 3 (3) Vår radiodoktor Kaj Johansson kunde bara anmärka på att mottagarackumulatorn inte hade någon kvarvarande kapacitet (detta trots laddning över natten). Ack ja, detta med laddning av ackumulatorer är verkligen en konst för sig. Kajs råd är - ladda länge före varje flygning! 5 Skolkärran - vinterförvaring För er info meddelas att skolkärran, radiosändare och startaggregat nu finns hemma hos mig för vinterförvaring. 6 Medlemmar som lämnar klubben Andreas Agensjö, vår flyginstruktör liksom vår storsegelflygentusiast Jan-Erik Odehag lämnar klubben för att fortsättningsvis flyga på ett för dem mer närbeläget fält (Hallstahammar). Styrelsen vill rikta ett varmt tack till allt det dessa herrar med sin entusiasm bidragit med. 7 Inomhus i Falun/Lugnet I Falun finns möjlighet att i Lugnets stora idrottshall flyga inomhus på sen kvällstid mellan kl följande fredagar: 23 jan, 6 och 27 febr. Vi ber dig som är intresserad av att flyga eller bara vill se vad som händer att ringa Sven-Eric Hallin tfn för samordning av transport. En fråga ang röjsåg Har du eller känner du någon vi kan fråga för att få låna en röjsåg? Den grästrimmer vi har är inte nog kraftig för att ta bort brännässlor, hallonplantor etc vid infarten till och runt om fältet på Arosängen. Meddela mig eller någon annan i styrelsen om du någon gång per säsong kan ställa en röjsåg med möjlighet att byta till trimmerhuvud till klubbens förfogande. Det skulle nämligen bespara oss utgiften för hyra av en sådan maskin. Västerås Bengt Alenfelt (sekr)

5 Kallelse till årsmöte för verksamhetsåret 2003 Styrelsen för Västerås Modellflygklubb kallar samtliga medlemmar till årsmöte ute på Johannisbergs flygplats söndagen 15 febr 2004, kl Till årsmötet samlas vi ju för att bl a - gå igenom verksamhetsberättelsen Bifogas - ta del av resultat och balansräkning och Bifogas ta ställning till budgeten för ta del av revisionsberättelsen och besluta om ansvarsfrihet för styrelsen - välja styrelse, funktionärer och revisorer - gå igenom verksamhetsberättelsen samt resultat och balansräkning - få en presentation av revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning samt besluta om styrelsen ska få ansvarsfrihet för det gångna året - fastställa medlemsavgifter - bestämma verksamhetsplan Bifogas - välja styrelseledamöter, revisorer och valberedning samt välja säkerhetschef och övriga funktionärer - gå igenom förslag från styrelsen och motioner från medlemmarna Obs! Skriftliga motioner måste vara styrelsen tillhanda senast torsdag 6 febr för att styrelsen skall hinna behandla dem före årsmötet. I fjol var vi knappt beslutsmässiga pga av att så få ställde upp för att lägga sin syn på klubbens verksamhet och framföra förslag till aktiviteter för att känslan av gemenskap och för att öka antalet medlemmar. Jag ber därför enträgat alla och envar att verkligen lägga manken till att komma. Planera för att delta i årsmötet dels för att direkt få den information som ges, och dels för att aktivt påverka de beslut som måste tas. På uppdrag av styrelsen hälsar jag alla mycket välkomna. Bengt Alenfelt (sekr)

6 Verksamhetsberättelse 2003 för VMFK 1 (4) Innehåll Sid 1 Styrelsemöten 1 2 Klubbträffar 1 3 Andra arrangemang 2 4 Deltagande i tävlingar och externa arrangemang 2 5 Flygbladet 3 6 Skolflyg 3 7 RC flygfältet Arosängen 4 8 Linflygfältet på Johannisberg 4 9 Årsmöte Klubben hade vid slutet av året 77 seniormedlemmar och 5 st juniorer som familjemedlemmar enligt notering från SMFF Förändringen i medlemsantal har varit dvs en minskning med 8 medlemmar Två av våra kamrater - Stellan Persson och Karl-Erik Andersson - har avlidit i början av året. Styrelsen har på olika sätt hedrat deras minne. Under ett år med en enastående flygsommar noteras följande: 1 Styrelsemöten mars, 2 april, 14 maj, 3 sept, 15 okt, 12 nov jan, 15 febr 2 Klubbträffar Sven-Eric Hallin och Ragnar Eriksson har arrangerat följande träffar: 29 jan Karl-Erik Pettersson berättade om upplevelser i luften - i synnerhet om älgräkning 26 febr Håkan Gustavsson och Kaj Johansson - programmering av computersändare 26 mars Olle Norling, f d navigatör vid F1 - nattjaktens historia 10 maj Vårlyftet i snålblåst på Arosängen - 7 modellflygare gjorde sig förtjänta av en varm korv 24 sept Ragnar Eriksson och Bo Gustavsson - landningsställ 29 okt Aerodynamiska betraktelser av Krisitan Berggren 26 nov Andreas Agensjö, historien kring det legendariska jaktplanet P51 Mustang

7 Verksamhetsberättelse 2003 för VMFK Sid 2 (4) 3 Andra arrangemang Febr/mars I samarbete med stadsbibliotekets Hans-Erik Montelius ställde klubben ut modeller och information om modellflyg i fackbibliotekets utställningsmontrar. 22 febr Jan-Erik Odehag m fl arrangerade en träff med ca 30 deltagare kring storsegelflyg i Gula Villan med filmvisning, demonstration av modeller och trivsam samvaro. Arne Johansson, eldsjälen från Tidaholm (stephsonhobby@swipnet.se) bidrog med sina erfarenheter i form av videofilmer. 23 mars Flugan Cup i Råbyhallen med Sven-Eric Hallin som huvudarrangör lockade såväl juniorer som seniorer att delta. Långväga besökare kom dessutom från Borlänge, Norberg, Sandviken, Stockholm och Örebro. 25 mars Sven-Eric Hallin deltog i Västmanlands Modellflygförbunds årsmöte i Hallstahammar mars Ove Andersson och Kaj Johansson representerade VMFK vid SMFF årsmöte i Linköping. 22 april Ove Andersson deltog i årsmötet för Västmanlands Flygsportförbund. 26 april Jan-Erik Odehag ordnade en storsegelflygträff på Arosängen. Andreas Agensjö bogserade upp planen med en bensinddriven Trush Commander. 9 aug Per Stjärnesund arrangerade på Johannisberg Västeråstävlingen i linflyg som samlade 3 deltagare i speed. 20 aug VMFK bjöd medlemmar i Västerås Flygande Muséum till Arosängen för demonstration av modellflyg och trivsam samvaro. Bland gästerna fanns 85 årige Ingvar Larsson med 1200 flygtimmar i B3 som han bl a flög ned till Öresund i den morgonen då tyskarna invaderade Köpenhamn. På foton igenkände han just sin egen maskin, och till sin stora förvåning fick han strax se den komma emot sig, då Ragnar Eriksson startade sin skalamodell från fältet. 4 Deltagande i tävlingar och externa arrangemang - Flygande Muséets roll-out på Hässlö18 maj. Andreas Agensjö, Fredrik Owman och Ragnar Eriksson representerade VMFK. - Tävlingar på Johannisberg Linflygets dag 29/5 i samarbete med stockholmsklubben Galaxen F2A 1:a Per Stjärnesund, nytt rekord i speed 284,5 km/h F2C 4:a Per Stjärnesund i teamracing Helikopter - sport (dvs närmast svåra klassen efter den internationella radiostyrda klassen F3C-FAI), Påldalens flygfält, Södertälje 28/6 F3C 3:a Håkan Gustavsson Västeråstävlingen 9/8 F2A 1:a Per Stjärnesund 282,3 km/h Solna pokalen 9/8

8 Verksamhetsberättelse 2003 för VMFK Sid 3 (4) 5 Flygbladet 6 Klubbens hemsida 7 Skolflyg 8 RC-cert F2A 1:a Per Stjärnesund 281,6 km/h F2C 3:a Per Stjärnesund SM i linflyg 16-17/8 F2A 1:a Per Stjärnesund 287,5 km/h nytt svenskt speedrekord F2B 2:a Ove Andersson i stunt F2C 2:a Per Stjärnesund i teamracing i lag med Jan Gustavsson från Solna VMFK kom dessutom 2:a i lagtävlingen Galax Open 6/9 F2A 1:a Per Stjärnesund i speed - Vid Limfjordtävlingen 7-8/6, Ålborg, Danmark belade Ove Andersson 1:a platsen i F2B (stunt) - Vid linflygtävlingar i Kungsbacka 20 sept kom Ove Andersson på första plats i F2B (stunt) - 6 medlemmar från VMFK deltog i länsmästerskapen i RC-segel i Norberg 19 okt. Ola Persson kom på 5:e plats av 13 deltagare. Övriga VMFK deltagare belade platserna sist i resultattabellen. Som inhoppad redaktör har Bengt Alenfelt svarat förutgivning av 2 nummer utav klubbtidningen Flygbladet. Fredrik Owman har lämnat ett lovande förslag till omdaning av klubbens hemsida. Han arbetar vidare med detaljerna. Bl a förslås att budgeten täcker kostnaderna för en egen domän som skall ha större kapacitet än vad vi nu förfogar över. Andreas Agensjö har genomfört lektioner med 4 ungdomar och en pappa under sammanlagt 35 starter. Skolflygplanet blev under övningsflygning vingklippt av Fredrik Owman. Denne observerade inte ens vad som hände. Andreas lyckades få ned den sargade kärran. Vingen var så skadad att han fann för gott att själv bygga en ny balsaplankad frigolitvinge. Följande medlemmar har kvalificerat sig för RC-certifikat. - Peter Adamenko - Göran Jonsson - Fredrik Nordström - Anders Malmqvist

9 Verksamhetsberättelse 2003 för VMFK Sid 4 (4) 9 RC flygfältet Arosängen Leif Holmström och Sven-Eric Hallin ställde i ordning nya broar över dikena runt fältet. Åkgräsklipparen måste tas till verkstad (Elman Skog & Trädgård AB) för åtgärd av en brusten bakaxel, samtidigt fick klipparen en rutinmässig översyn. Kostnad 4769 kr. I månadsskiftet okt/nov ansattes vårt dass för sabotage. Någon/några hade försökt välta det ner i diket, men måst lämna det som ett lutande torn i Pisa, ca 60º lutning enligt Sven-Eric Halldin som först observerade förödelsen. I klubbstugan finns från slutet av året en loggbok, där envar kan föra in intressanta händelser och trevliga erfarenheter. Planerna på en bom över infartsvägen till fältet skrinlades av styrelsen, då man fann praktiska problem man tidigare inte beaktat. 10 Linflygfältet på Johannisberg Per Stjärnesund har bättringsmålat asfaltcirkeln. Utnyttjande av fältet har fått ett uppsving. Nedläggning av Tullinge flygfält har medfört att stockholmsklubbar sökt sig till Västerås, särskilt som fältet på Johannisberg har Sveriges enda asfaltbelagda flygcirkel. 11 Årsmöte 2003 På Johannisberg flygplats söndag 15 febr Västerås Bengt Alenfelt (sekr)

10 Västerås Modellflygklubb Bokslut 2003 Resultatrapport (tusental kronor) Utfall 2001 Utfall 2002 Budget 2003 Utfall 2003 Budget 2004 INTÄKTER Medlemsavgifter 35,2 35,2 44,0 38,8 40,0 Aktivitet 0,1 1,5 1,0 1,1 1,0 Arosängen 1,1 3,0 0,0 0,0 0,0 Bidrag 2,5 0,3 2,5 0,5 1,0 Ränta 2,5 2,6 2,0 1,9 1,8 SUMMA INTÄKTER 41,4 42,6 49,5 42,3 43,8 KOSTNADER Aktivitet 1,8 1,3 1,0 2,1 2,0 Arosängen 8,9 7,9 10,0 11,6 8,0 Johannisberg 1,3 4,0 4,0 0,7 2,0 Kontor 6,3 5,9 6,5 6,0 6,0 Ränta 27,7 29,4 28,0 24,5 26,5 SUMMA KOSTNADER 46,0 48,5 49,5 44,9 44,5 Resultat - 4,6-5,9 0,0-2,6-0,7 Balansrapport (tusental kronor) TILLGÅNGAR Bygglager, fältkassa 2,8 3,2 2,8 Bank, postgiro 98,4 80,9 69,9 SUMMA TILLGÅNGAR 101,2 84,1 72,7 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 78,7 72,8 70,1 Skulder 22,5 11,3 2,6 S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER 101,2 84,1 72,7

11 VMFK - verksamhetsplan för Klubbträffar (28 jan, 25 febr, 31 mars, 28 april) - Demoflygträff med utvalda deltagare - Omdaning av klubbens hemsida - Västeråstävlingen i linflyg i augusti - Utgivning av Flygbladet med minst två nummer Styrelsen förordar även utökning av depåområdet såsom föreslaget i en motion 7 jan -04 av Sven-Eric Hallin/Leif Holmström.

12 Hobbymässan En nära bekant till mig besökte i år tillsammans med familjen hobbymässan för första gången. I en rapport, som jag fått, säger han bl a om mässan: Det som slog oss mest var att ingen där tycktes lida av någon ångestproblematik. Alla gubbar var fridfullt leende. Och alla var oändligt vänliga - en kontrollerbar idyll bortom verkligheten. Jomenvisst, så är det. När man som modellbyggare går in i en värld i en skala någonstans mellan 1:10 och 1:100, så sänker sig en stilla frid över tillvaron, och snäll blir man kanske också. Göran Reibring En mindre fridfull tillvaro I verksamhetsberättelsen står en notis om hur Fredrik Owman klippte vingen av vårt skolflygplan mitt under en övning med en elev. Hur vår instruktör Andreas Agensjö lyckades få ned kärran hel med en vinghalva sargad på ovanstående sätt måste betraktas som ett mirakel. Enligt hörsägen / Bengt Alenfelt

13 Klubbmöte 24 sept Landningsställ Sid 1 (3) Landningsställ blev en helafton med Ragnar Eriksson och Bo Gustavsson som medryckande berättade om, hur man går till väga för att skapa helt egna lösningar för att så troget som möjligt få fram förebildens utförande i modellformat. Spindel Elmotor B3 =Junkers Ju.86 C3 (med stjärnmotor) Förebild? Nej, det är i själva verket den modell Ragnar byggde efter Björn Karlströms teckningar. Modellen har tidigare presenterats i Modellflygnytt 2002/4 och har 2,5 m spännvidd. När Ingvar Larsson 85, som var B3-pilot under kriget fick se fotot sa han: Den där kärran har jag flugit med! Luftfahrt International, april-maj 1974 Ur ovanstående skrift hämtade Ragnar kännedom om det verkliga utförandet, som innebar bruk av två elmotorer för att driva de spindlar som under rotation driver landstället ut och in. Ragnars egen konstruktion bygger på att en enda elmotor via en snäckväxel driver en silverstålstång (d=6 mm) vars ena ände är högergängad och den andra vänstergängad. Landställsbenet är via en gaffel fäst till en mutter, som drivs i sidled då stången roterar. Mikrobrytare sörjer för att motorn stoppas i ändlägena. Ragnar byggde in alltsammans i en plywoodkasett som monteras i den hålighet som frilagts i frigolitvingen. Snäckväxeln kommer från AB Kuggteknik i Leksand, fjädrarna i landställbenen är specialtillverkade hos en firma i Rytterne.

14 Klubbmöte 24 sept Landningsställ Sid 2 (3) Så här ser resultatet av Ragnars ansträngningar ut. Landställsluckan med sina förstärkningar av pianotråd (tillika hjulaxel) ger stället stöd i sidled. Bo Gustavsson börjar alltid ett projekt med att konstruera landningsstället och försöka klura ut hur det skall kunna tillverkas. Går han bet startar han ett nytt projekt. Luftcylinder Länkarmar Det här är Bosses principlösning. När luftcylindern tvingar isär dess fästpunkter i den övre länkarmen och i landställets ben, viks länkarmarna ihop enligt den streckade linjen och stället med hjul dras in i vingen. Bosse visar principerna för sin landställskonstruktion som han bl a tillämpat på en modell av Viggen. Bosse har finmekaniken i fingrarna. Han tillverkar alla detaljer själv och har tillgång till såg, fräs och svarv. Landställsdetaljerna formar han i aluminium, pluggar, packboxar och kolvar gör han i plastmaterialet delrin. Bosse gör t o m däcken till hjulen själv. Skummgummi som han då använder är knepigt att svarva, och man har bara en chans med skärstålet som då är en skalpell. Landningsställ till Viggen

15 Klubbmöte 24 sept Landningsställ Sid 3 (3) Bosses utläggning kring hur han med fiffiga, egentillverkade flervägsventiler kunde få alla önskade rörelser hus luckor och ställ var en trollbindande föreställning. Kommandot landställ in dvs signal till ett servo som aktiverar det pneumatiska systemet får den infällda huvudluckan att öppna som medför att stället dras in vilket i sin tur påverkar en slavkolv som får huvudluckan att stänga Bosse kunde visa detta på de rester av sin jetmotordrivna Viggen, som oturligt nog fattade eld under skalaträffen på Barkarby i somras. Tack Ragnar och Bo för en trevlig kväll! Vid pennan Bengt Alenfelt

16 Klubbmöte 29 okt Aerodynamik Kristian Berggrens aerodynamiska betraktelser. På väg ut till Gula villan räknade Kristian ut hur länge han hade varit medlem i klubben - i 27 år. Tänka sig, mer än ett kvarts sekel, vad tiden går. Kristian visade en videofilm, filmat från sin modell Slowsilver. Bilderna från den lilla kameran var imponerande skarpa och fina över hela registret, från närbild till oändligt. En del sekvenser var filmade med kameran vänd mot modellen, hur det nu kunde vara möjligt? Det rörde sig dessutom om två modeller - han flyger rote med pappa Tage! Avslöjandet kom några sekvenser senare, Kristian hade monterat kameran på modellens vingspets och där vi kunde se en lång balsapinne sticka ut från vingen och på den hade kameran varit fästad. Humlor kan inte flyga! Men de flyger ändå, hur är det möjligt? De vet bara inte om att de inte kan flyga, konstaterade Kristian. Kristian presenterade sina aerodynamiska betraktelser på ett pedagogiskt föredömligt sätt. Han var utrustad med videoprojektor, dator och ett väl förberett manus. - Flygplanets krafter, dragkraft, lyftkraft, tyngdkraft och motstånd. - Hur alstras lyftkraften? Genom att accelerera luft nedåt. - Vad är avgörande? Storleken-spännvidden, hur mycket luft det blir samt acceleration och anfallsvinkel. - Inducerade motståndet är ett resultat av lyftkraftens alstrande. En olämpligt utformad vinge med stort inducerat motstånd ger sämre lyftkraft. - Hur kan vi optimera lyftkraften? Stor spännvidd ger bra lyftkraft. Stor korda effektivt att accelerera luft. Låg vingbelastning är ett bra mått på flygförmågan. Så ställde Kristian frågan, hur sakta går det att flyga? Han svarade själv på frågan med ett ord, helikopter. Hans definition av vad en helikopter är: vingen går fortare än maskinen. För att flyga fort och effektivt med flygplan är bästa lösningen en deltavinge. Kristian tackade för sig med att visa en vacker bild på Ragnars B3:a i luften. Publiken ställde frågor och synpunkter stöttes och blöttes i bästa samförstånd med Kristian och det var så han ville ha det också. Efter fikat tittade vi ännu en stund på Kristians film från Slowsilvern och en film som vi fått låna av Andreas Agensjö, Warbirds over Schenectady. Sven-Eric Hallin

17 Klubbmöte 26 nov Mustangens historia Sid 1 (2) Modell i plast av Mustang P-51 D Andreas Agensjö Mustangen har sköna linjer Sedan Gul Kalle försvann till flygmuséet Duxford i England har väl intresset för P51 Mustang minskat en del i här i Västerås. För några år sedan skulle alla modellflygare bygga P51:an, det talades om Mustang fever - Andreas har uppenbarligen inte blivit kvitt den. Det var en fascinerande historia Andreas berättade om Mustangens tillblivelse, prestanda och utförandeformer. Spitfiren m fl hade inte tillräcklig räckvidd för att tillfredsställa engelsmännens behov av ett eskortjaktplan för bombplanen som sändes på uppdrag över Tyskland. North American Aviation (=NAA) utanför Los Angeles tog sig an uppgiften och fick på 117 (!) dagar fram ett plan som verkade mycket lovande. Visserligen hade man då inte utvecklat någon egen motor eller hjul. Den provflögs sent i okt Kravet var att motorn skulle vara vätskekyld, och man fick disponera en motor från Allison, och hjul från A T6:an. Allisonmotorn var en radmotor och därmed kunde man forma planet med liten bromsande nosarea. NAA struntade i alla administrativa rutiner och bara byggde och provade sig fram. Vingen var av s k laminär typ som innebär att det tjockaste partiet i vingprofilen ligger långt ifrån framkanten. När man testade den i vindtunnel var resultatet långt ifrån lovande. Man fann det konstigt och testade vingen i en annan tunnel och där blev resultatet vad man väntat sig. Det visade sig vara vaj på den första tunneln man testat i. För att en laminär vinge skall kunna fungera måste ytfinishen vara perfekt. Alla panelskarvar och nitar måste spacklas, grundmålas och slipas före målning. I praktiken klampade ju mekanikerna i fält omkring med sina kängor och ytan blev mindre perfekt - något som inte tycktes inverka menligt på prestanda. Kylarutbyggnaden under buken på maskinen ger hur underligt det kan låta ett krafttillskott på hk!? Jo, luften som tas in är ju kall. När den värms upp av vatten och olja expanderar den kraftigt och flåsar ut baktill som i en reamotor. Den första produktionsmodellen P51 A gav ingen sikt bakåt eftersom kroppen sträckte sig vidare mot fenan i en rät linje från kabinhuvens högsta punkt.!943 kom modell P-51 B kompressormatad Merlin-motor (1490 hk) och något senare versionen P-51 D med den bubbelhuv vi vant oss vid från Gul Kalle Fälltankar gav maskinen en enastående räckvidd. I den film vi tittade på efter föredraget vittnade de pojkar som en gång själva flög under kriget att Mustangens succé dessutom berodde på god acceleration, tung bestyckning och en enastående svängförmåga. Man kunde helt enkelt vika in mot den fiende man tampades med på ett sätt som andra flygplanstyper inte hade möjlighet till.

18 Klubbmöte 26 nov Mustangens historia Sid 2 (2) Diam = 3,2 m P-51D-20-NA Ursprungliga modeller P-51B-15-NA (Malcolm hood) P-51D-20-NA P-51B-10-NA Jfr! Tyngre beväpn. mm fordrade kraftigare landningsställ som påverkade vingens framkant. P-51D-5-NA P-51K-5-NA Filmen - jo nog fick man gåshud vid åsynen av alla de Mustanger (62 st utav de ca 160 kvarvarande i världen) som i toppskick samlats för en flygshow i USA. Vi tackar Andreas för en intressant och underhållande kväll! Bengt Alenfelt

19 Motorriktning Motorriktning Som sänglektyr har jag börjat läsa gamla nummer av Modellflygnytt. En del artiklar är mycket givande. I nr 4 / 1992 skriver Robert Sundström, Jakobsberg MFK följande om motorriktning: Innan man börjar med motorriktning vill jag påminna om att sändartrimma modellen noggrant före varje moment. Det första man kan prova är att flyga modellen på fullgas i planflykt, dra av till tomgång och iaktta vad som händer. Det korrekta beteendet är att flygplanet flyger rakt fram och varefter hastigheten avtar dyker flygplanet allt mer. Om modellen börjar dyka omedelbart efter motoravdrag skall motorn rikts nedåt. Om modellen håller höjden onormalt länge eller rent av stiger skall motorn riktas uppåt. Hur skall man nu tolka detta? Kristian Berggren har hjälpt mig litet på traven: Om modellens motor inte är rätt riktad, exempelvis för lite nedåtriktad vill planet stiga. Det kan vid fullgas kompenseras genom att en del dyk trimmas. Planet flyger då rakt fram. Om gasen då dras av försvinner motorns uppåtriktade bidrag och modellen vill omedelbart börja dyka. Rikta upp motorn! Rikta ned motorn! Bengt Alenfelt

20 Över Atlanten med modellflygplan I tidningen Model Airplane News, Jan 2004 kan man läsa om bedriften, hur Maynard Hill och hans team lyckades få ett modellflygplan att flyga från New Foundland till Irland. Det är en sträcka på 1882,3 miles dvs ca 3030 km som tillryggalades på 38 timmar och 52 minuter - detta hände i början av augusti Designed & Built by Maynard Hill Drawn by Art Kresse Dimensions in inches Modellens ser inte särskilt märkvärdig ut. Den påminner närmast om en högvingad trainermodell som fulltankad med en gallon bränsle och en OS FS.61 4-taktsmotor väger 11 pounds dvs ca 5 kg. Modellen saknar roder och har bara ett skevroder. Bakstycket på motorn var specialtillverkat och innebar att man med en flexibel anslutning till vevaxeln kan driva en generator, som gav erforderlig elkapacitet för radioanläggningen och navigationssystemet. Förgasaren är speciell och har en flottör precis som i min gamla moppe. Spindeln som håller flottören är en vanlig spiralborr, spiralspåren släpper tydligen in bränsle i just den optimerade mängd, som innebar att modellen kunde hålla sig i luften så länge. Navigationssystemet bygger på GPS-teknik och kursen dirigerades mot 8 förutbestämda geografiska positioner. Modellen var utrustad med en barometer med vars hjälp flyghöjden korrigerades mot ett förutbestämt värde. Positionsangivelser och flygdata sändes till viltspaningssatelliter, då de kom inom räckhåll. Satelliterna sände sedan ner informationen när de passerade Maynards markstation på New Foundland. Studium av data gjorde det möjligt att följa planets väg och att kalibrera dess barometer för ändringar i lufttrycket över Atlanten med avsikten att hålla den önskade flyghöjden på 820 fot (ca 250 m). Man hade valt augusti med tanke på att vindarna vanligtvis då är västliga och således skulle ge medvind och innebära en kalkylerad flygtid på 32 timmar. Så blev det nu inte till att börja med, och man fruktade att bränslet inte skulle räcka till. Situationen tycktes än mera hopplös, då man efter 1600 miles flygning förlorade kontakten med planet. Till all lycka kunde man efter 3 timmar på nytt få signaler från planet och besked om dess position. Navigatorn var så programmerad att om planet passerade slutdestinationen utan att någon tog över kommandot, så skulle planet efter ca 1 km vända helt om och på nytt flyga emot denna punkt osv. På Irland stod man och väntade och väntade. Vindriktningen var inte den bästa. Man fick signal från planet som då var 13 miles från landningspunkten. Skulle bränslet räcka? Så fick man syn på planet och AMA presidenten Dave Brown kunde från sin sändare ge signal för manuell manövrering och landa planet kl den 9 aug. Bengt Alenfelt

21 Lim för kabinhuvar Många känner nog igen sig när jag påstår att det är stökigt att limma fast kabinhuvar. Skaffa Formula 560 så får ni ett bra lim! Vem har inte provat med cyanoakrylat och kanske råkat ut för att de gaser som uppstår färgar plastmaterialet grått, eller vem har kanske inte kladdat med epoxi och smetat ned både kabinhuv och kropp? Hos såväl Zetterlunds som Söders RC-hobby i Stockholm rekommenderar man R/C Modellers Craft Glue en mjölkvit smet i 112 g flaska. Smet - just det, limmet flyter inte ut det minsta utan man måste hjälpa till med redskap för att få limmet dit man vill. Efter uthärdning blir limfogen helt klar. Ok, det limmar bra och fogen är något flexibel, den är vattenfast, men överskott av lim är omöjligt att slipa bort efteruthärdning. Av olika skäl får man anledning att besöka Kaj Johansson ibland och genom honom fick jag ett ex av katalogen från Minicars. På en sida om Lim och tillbehör finns i ZAP:s sortiment ett transparent huvlim ZAP F-560 med Minicars art nr PT56. På den vita flaskan med röd knopp står FORMULA '560', limmet tillverkas av Pacer Technology. Det är vitt som mjölk och nästan lika blaskigt. Limmet dras in i fogen av kapillärkraften, och fogen blir transparent efter uthärdning. Jag limmade en kabinhuv direkt mot Oracover utan någon som helst tvättning i förväg av plastfilmen med mycket gott resultat. Flaskan har dessvärre en något för trubbig pip, men jag kom på att använda en pip till en flaska cyanoakrylat. Jag körde in den pipen i en bit bränsleslang och trädde sedan upp slangstumpen på Formula-flaskan. Sedan är det bara att föra pipen utmed fogkanten och försiktigt klämma fram det lilla som behövs. Snor man sig kan överskott och kladd tvättas bort med fuktat hushållspapper. Lustigt nog fick jag hem en flaska från Zetterlunds bara dagar efter det att Kaj tagit hem en för min räkning. Extraflaskan lämnade jag till Sven-Eric Hallin, så någon av oss borde kunna bidra med lim till den som behöver. Bengt Alenfelt

22 Tidningar om modellflyg Genom vårt medlemskap får vi ju Modellflygnytt och de flesta av oss har säkerligen läst Allt om Hobby någon gång. Vill man inte köpa Allt om Hobby själv så finns tidningen på stadsbibliotekets fackavdelning dvs från huvudbyggnaden via suckarnas bro över till nästa byggnad och till tidskriftshyllorna en trappa ned. Där hittar man också Radio Control Models & Electronics Magazine. Företaget har en hemsida som presenterar modeller och tillbehör till salu, se: Men det finns naturligtvis långt flera tidningar. För egen del prenumererar jag nu igen på Model Airplane News. Sedan jag sist prenumererade på denna tidning har karaktären på innehållet förändrats en hel del fanns många skrivna artiklar, idag är dessa färre och tidningen domineras av annonser, massor av dem. Annonserna ger naturligtvis tips om var man kan få tag i alla de modeller, radioutrustningar, motorer och fiffiga prylar som visas på ett mycket lockande sätt. Årsprenumeration om 12 nummer kostar $29.95, frakt tillkommer. Hemma hos Ove Andersson hittade jag en samling av publikationer: Oldtimer, organet för Svenska Modellflygares Oltimersällskap (SMOS). Medlemskap och tidning kostar 140 kr/år. Postgiro Se där hittar man bland mycket annat också ett enastående fotoarkiv. Sven-Olof Lindén i Örebro har ett stort arkiv av ritningar på gamla modeller. Svensk Flyghistorisk Tidskrift som är organ för svensk Flyghistorisk Förening, se: Länkregistret på hemsidan är enastående! Bildmaterialet, artiklarna och ritningarna på äldre flygplan måste vara en guldgruva för skalabyggare. Flying Models som man kan prenumerera på via internet och adressen: Årskostnad för 12 nummer är $34.95, frakt tillkommer. Tidningen behandlar alla former av modellflfyg. Model Aviation (official publication of the Academy of Model Aeronautics = AMA), se Enl Ove kan man prenumerera på tidningen utan att vara med i AMA. Lina medlemstidning för linflygare, årsavgift 100 kr, postgiro Stunt News en specialtidning för stuntflygare organiserade inom AMA under PAMPA dvs Precision Aerobatics Model Pilots Association, se info och möjligheter till prenumeration på internet: Genom Kaj Johansson har jag hittat två tidningar för den som är intresserad av tyska: FMT = Flug und Modell Technik, abonnemangskostnad med frakt 57,60 Euro/år MFI = Modellflug International, per år kostar den 50 Euro/år inkl porto Flygbladets läsare är välkomna att ge mig tips på fler läsvärda publikationer. Visa dem gärna vid någon av våra klubbträffar! Bengt Alenfelt

23 LÄNSMÄSTERSKAP R/C SEGEL Första försöket med tävlingen i september fick vi avbryta, det blåste för mycket, men den 19 okt kunde vi genomföra tävlingen i kallt men soligt väder. Norbergs flygplats var som vanligt platsen för tävlingen och vi var tretton stycken tävlande. Nya tävlande från VMFK var Anders Hansson och Leif Holmström i övrigt var det, det gamla gänget men utan Bengt Carlén. Som vanligt tog norbergarna de första platserna och vann gjorde naturligtvis friflygaren Per Findal. Alltid trevligt att komma till Norberg och tävla, de har ett stort fint fält och bjuder på gemytlig samvaro och även fika i tävlingspausen. Jag skulle önska att fler i klubben knåpade ihop en tvåmeters kärra och följde med till Norberg nästa år. Tävlingen är enkel och vi har trevligt tillsammans. Sven-Eric Hallin Resultat NAMN F L F L F L F L TOT Pl Per Findal NFKmfs Åke Larsson NFKmfs Jan Asplund HMFK Lars Wendel NFKmfs Ola Persson VMFK Kennet Nilsson NFKmfs Jonas Törnstrand NFKmfs Torbjörn Gröning NFKmfs Leif Holmström VMFK Sven-Eric Hallin VMFK Anders Hansson VMFK Bertil Winblad VMFK Jan Eriksson VMFK Med förkortningarna F och L i tabellhuvudet avses flygpoäng resp landningspoäng. Samtliga tävlande var seniorer.

24 VÄSTERÅS MODELLFLYGKLUBB c/o Bengt Alenfelt Berghamravägen Västerås Postgirokonto FLYGBLADET NUMMER 2 Dec 2003 STYRELSE år 2003 Ordförande Kassör Sekreterare Ledamot 1 Ledamot 2 Ove Andersson Lars Henriksson Bengt Alenfelt Andreas Agensjö Fredrik Owman Obs! Ny styrelse väljs vid årsmötet 15 febr 2004 Radioflygfältet Arosängen Riksväg 67 mot Sala, passera avfarten mot Tillberga, vänster in på liten grusväg i höjd med vägstation, följ vägen så ser du flygfält och klubbstuga. Linflygfältet Johannisberg Åk mot Tidö-Lindö, alldeles innan du kommer fram till Lövuddens fotbollsplaner svänger du höger in på en liten väg, följ den så kommer du till lincirklarna SKOLFLYGANSVARIG Vacant REDAKTIONSRÅD Bengt Alenfelt FÄLTANSVARIG Arosängen Leif Holmström Johannisberg Ove Andersson ADRESSÄNDRINGAR! Du som flyttar och byter adress måste lämna din nya adress till medlemsregisterföraren som är kassören, annars missar du nummer av medlemstidningen Modellflygnytt. Tidningen kan du också gå miste om ifall du betalar in medlemsavgiften för sent. NYA MEDLEMMAR Kontakta Lars Henriksson STUGNYCKLAR Leif Holmström har hand om nycklar till klubbhuset på Arosängen. Kontakta honom om du skulle behöva en nyckel. VMFK:s hemsida Webmaster: Leif Åhman