Låt dina trycksaker BLOMSTRA!

Transkript

1

2 Veritas

3 Låt dina trycksaker BLOMSTRA! Människans uppfattning om naturens färger baserar sig på sinnesförnimmelser. I tryckeriet förvandlas sinnesförnimmelsen genom det digitala materialet till ettor och nollor samt färgernas siffervärden, tills de slutligen förs över som färgblandning till trycksakens yta. Frams erfarna personal sköter om så att förändringen motsvarar dina förväntningar från början till slut och dina trycksaker blomstrar! Fram är ett snart 100-årigt tryckeri i Vasa. Frams 30 proffsiga arbetstagare samt långa tradition inom tryckeribranschen och vår moderna tryckteknik, bildar tillsammans en fast grund för kvalitet. Vi betjänar dig ända från början och tills slutprodukten är färdig, allt från repro till efterbehandling. Vi förverkligar dina böcker, tidningar, broschyrer, årsberättelser, brevblanketter, kuvert, visit- och vykort eller affischer. Begär offert! Oy Fram Ab Korsholmsesplanaden 37, Vaasa Tel. (06) info@fram.fi

4

5 Varför har politiker så svårt att se verkligheten? Om fler politiker hade företagarbakgrund skulle vi få en resultatorienterad politik och bättre resultattänkande. Våra folkvalda fördelar hellre resurser än försöker förbättra klimatet för att skapa nya. För inte så länge sedan hade vi riksdagsval och debattens vågor gick höga. Stora löften gavs om hur viktiga frågor skulle få sin lösning om de uppställda skulle bli invalda. Som företagare var det glädjande att notera att många med företagarbakgrund kom med i den nya riksdagen. Vi hoppas nu på resultat speciellt när det gäller företagandets förutsättningar. Som känt är näringslivet och företagandet den viktigaste motorn i vårt samhälle som genererar arbete, köpkraft och välfärd. Därför ska det politiska etablissemanget se till att vårt företagsklimat och konkurrenskraft är likvärdigt med närområdenas. Vi kan inte ha en övertung offentlig sektor som ständigt växer. Därför är det också viktigt att politiker med företagarinsikt finns med vid maktens grytor och kan driva sakfrågor professionellt och effektivt som man gör i näringslivet. Valet närmar sig Den 21 oktober infaller Ålands lagtings- och kommunalval. Gamla och nya kandidater ställer upp i sex olika politiska grupperingar för en ny fyraårsperiod. De nya ger sig in med friska ambitioner, övertygelse och hopp om att kunna påverka politiken rationellt för ett bättre samhälle. Den demokratiska processen är långdragen och tålamodskrävande. Många frågor löses med eftergifter och kompromisser, medan logiska och framåtskridande initiativ sänks av politisk prestige eller för att fel gruppering fört fram den goda idén. Politiskt engagemang krossas Vad är det som får människor att ställa upp och offra sin dyrbara tid för politiska uppdrag? Engagemanget ligger oftast i övertygelsen att uträtta något de brinner för, eller lösa problem som andra misslyckats med. Politiker med företagarbakgrund har i regel en hög ambition och tror initialt att politiska beslut skall kunna tas lika effektivt som i företagets styrelse. De överraskas av den tunga byråkratin, samtidigt som de sitter kvar med ansvar för sitt företag och dubbeljobbar. Besvikelsen leder till förståelse varför få entreprenörer och företagare ställer upp i val. De politiker som kommer från den offentliga sektorn är vana vid att saker löses långsamt och drar ut på tiden. De saknar tankesättet i företag att resultat måste uppnås annars går verksamheten omkull. Dick Jansson, ordförande för Ålands Företagareförening och VD för SAJ Instrument Ab. Politikernas ansvar i fokus Vad är då politikernas ansvar när det gäller näringslivet? De skall kunna sätta sig in i näringslivets behov och tankesätt och anpassa resursfördelningen efter de viktigaste näringarnas och framtidens behov. På Åland har förvaltningen idag en kraftig slagsida. Strukturen är inte anpassad efter det moderna samhället och missgynnar utvecklingen av framtida näringar. Efter den 21/10 vet vi på Åland vilka politiker vi får. Vi hoppas se politiker med erfarenhet av företagande i det nya lagtinget och i landskapsregeringen, samt att de ser företagandets potential som motor i samhället. Samtidigt hoppas de åländska företagarna att Finlands nya regering har ambition att med Åland lösa den förhatliga skattegränsbyråkratin som vi nu haft i tio år mot övriga EU. Genom att se objektivt på frågan med målsättning att lösa den internt liksom man gjort ute i Europa hoppas vi på resultat. Finns det en vilja finns det en väg. Med dessa slutord önskar jag läsarna en framgångsrik höst! 5

6 Företagen, samhället och bredbandsnätet...sid 8 Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter prissättningen. Situationen innebär att finländska företag halkar efter konkurrenter i exempelvis Sverige. Begränsningarna berör hela samhället, och något måste göras. En arbetsgrupp går in för att väcka opinion och få politiska beslut till stånd. Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv. Motion ger bättre livskvalitet...sid 14 Som företagare eller anställd så har väl de flesta av oss någon gång känt att vi jobbar för mycket, sover för lite, äter fel mat och inte minst försummar motion och frisk luft. Det är aldrig försent att göra något åt saken. Mässkalendern höst sid 17 Fyrtio år i med- och motlut...sid 18 Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och företagande. Han driver företaget Centertex i Vasa. En så lång tid av företagande rymmer både framgångar och motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs. Men han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt. Med skapandet som levebröd...sid 20 Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års ålder. Hennes företag Petrella tyg- och syateljé går för fulla muggar, växer och utvecklas. Aktuellt inom FiF...sid 23

7 Företagsbilen...sid Provkörning av nya Ford Mondeo Wagon - större, rymligare och snyggare Snabb fyrhjulsdriven kombi från Mazda Granskning av bensinpriserna i Svenskfinland Ny lätt lastbil från Renault Bilnotiser Företagsnyckeln - språkrör för Finlands svenska företagare sedan 1997 Södra Finland...sid Minister Kiviniemi bekantade sig med skärgården Svenskspråkigt rådgivningsnät Chefredaktör: Kurt Häggblad Tfn (06) kurre@osfofo.fi Redaktionssekreterare: Ann-Christin Wik Tfn (06) acwik@osfofo.fi Redaktörer: Jonny Mattsson Tfn (018) ombudsman@foretagare.ax Thomas Palmgren Tfn (09) thomas.palmgren@yrittajat.fi Åland...sid Åland intog Helsingfors Tänk nytt eller bli frånåkt Åländsk mat i TV världen runt Ny folkfest med mersmak Utgivare: Företagarnas Centraldelegation rf Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa Södra Finlands Företagarförening Ålands Företagareförening och Österbottens Företagarförening Adress: c/o Österbottens Företagarförening Sandögatan 6, Vasa Pb 289, Vasa Telefon: (06) Fax: (06) foretagsnyckeln@osfofo.fi Prenumerationspris: 30 euro/år Tryckeri: Fram Ab, Vasa ISSN Österbotten...sid Allt från samma hall Det intelligenta huset Marknadsföring i mikroföretag Kort från Österbotten Utgivningstidtabell år 2007 Nr Utkommer Material 1 v v v v v

8 Företagen, samhället och bredbandsnätet Företagen, samhället och bredbandsnätet Utbudet av bredband är begränsat i Finland. Ägaren av nätet sköter prissättningen. Situationen innebär att finländska företag halkar efter konkurrenter i exempelvis Sverige. Begränsningarna berör hela samhället, och något måste göras. En arbetsgrupp går in för att väcka opinion och få politiska beslut till stånd. Företagsnyckeln granskar problematiken med små och medelstora företags ögon, samt ur ett samhälleligt perspektiv. Text och foto: Anne Manner Tillgängligt nät men låg kapacitet Skrämmande. Det är dataingenjör Tage Svahns bedömning av bredbandstjänsterna i Finland. I dagens verklighet lider samhället som helhet. Men de flesta lever i falsk trygghet, helt ovetande om vilka möjligheter som går deras näsor förbi. Siffrorna visar en vacker bild, som inte håller streck i verkligheten. Vi har ett välutbyggt telenät i Finland, och därför är det alldeles sant att täckningsgraden är hög i vårt land. I klartext uttryckt kan varenda en som har en telefonanslutning också få en dataförbindelse. Men. Vi lever i en verklighet med begränsad kapacitet, med få leverantörer och osund konkurrens, förklarar Tage Svahn, en av personerna som driver företaget KDSoft i Vasa. Goda idéer på hyllan Situationen innebär att finländska företag - i synnerhet små och medelstora - tappar mark gentemot exempelvis svenska konkurrenter. Glesbygden är särskilt illa utsatt. Förbindelserna blir nämligen långsammare ju längre från telefoncentralerna användaren finns. Det blir orimligt dyrt att själv dra fiberkabel till den egna byn, så antingen hamnar företagsidén på hyllan eller också tvingas IT-företag välja en annan ort för sin verksamhet. Men även i städer som Vasa är utbudet av förbindelser begränsat. I stort sett är situationen densamma över hela Finland. Få leverantörer sätter pris och gränser För att reda ut begreppen backar Tage Svahn lite i tiden. Ända fram till mitten av 1990-talet var nämligen vårt land strikt indelat i geografiska områden. En teleoperatör kontrollerade hela telefontrafiken inom sitt furstendöme. Det minns säkert de som i tiderna flyttat från ett område till ett annat, och tvingats byta telefonbolag och -nummer. Det hela var reglerat enligt lag ända fram till år Regleringen innebar att en enda operatör hade monopol på att bygga telefonnätet. Och därför har vi den verklighet vi har idag. Indelningen är numera formellt hävd. Men kabelnäten ägs fortfarande av de operatörer som byggt dem. Och eftersom största delen av dagens datakommunikation sker genom samma kablar, kontrollerar ägaren till nätet även den trafiken. Det här innebär att företag som säljer IT-tjänster är hänvisade till att hyra in sig i teleoperatörens nät. Med andra ord: vi kan egentligen inte påverka prissättningen, och någon reell konkurrens existerar inte. I egenskap av företagare i branschen är Tage Svahn, uttryckligen mot sin vilja, en mellanhand. KDSoft erbjuder intern och extern datakommunikation till kunderna. Företaget 8

9 hyr, precis som andra, in sig på det befintliga nätet. Den egentliga säljaren av tjänster är alltid en enda, nämligen den som äger telenätet. Begränsad kapacitet Den begränsade kapaciteten är den verkliga flaskhalsen. Tekniken finns för förbindelser med verkligt hög kapacitet. Men de idag förhärskande koppartrådarna klarar inte av höga krav. Taket kommer alltid emot, så att säga. Det i sin tur begränsar IT-företagens möjligheter att producera tjänster. Inte bara det. Det här begränsar samhällsekonomiskt nyttig verksamhet i stort som smått. Idag kan vi surfa på nätet samt skicka och ta emot e-post. Få känner till vilka möjligheter dubbelriktad kommunikation ger. Bildöverföring av hög kvalitet möjliggör datakonferenser, och de kan vara till nytta i många sammanhang. Sjukvård och äldreomsorg är bara två sektorer som skulle ha stor nytta av goda förbindelser. Alla vet att mindre orter har svårt att hålla sig med specialister inom vårdsektorn. Med goda förbindelser kunde specialkunskaper utnyttjas med datorns hjälp. Det skulle spara stora pengar. Äldreomsorgen kunde också dra nytta av tekniken. Inom en snar framtid består den äldre generationen av personer som är mottagliga för tekniska hjälpmedel. Kommunikation via nätet ger möjlighet för fler att tryggt bo hemma trots hög ålder. Det vill åtminstone jag göra! Politisk vilja behövs För att få en ändring krävs en stark opinion som i sin tur manar fram politiska beslut. Först och främst borde den som äger telenätet inte få sälja internetförbindelser. Som det är idag har vi en snedvriden konkurrens, där ägaren av telenätet aldrig kan förlora. Det är som om exempelvis Volvo ägde våra vägar och bränslemackar. Den bästa lösningen enligt Tage Svahn är en samhällelig satsning i byggandet av ett fibernät. Det är verklighet i vårt västra grannland. Tyvärr saknas politisk vilja hos oss att ta itu med det här. Såväl beslutsfattare som konsumenter verkar nöja sig med utbudet av idag. Förklaringen är att det saknas jämförelsematerial och insikter i vilka möjligheter som går våra näsor förbi. Totala nyttan med i kalkylerna! Han konstaterar att ett omfattande fibernät hos oss betraktas som en kostnad, inte som en investering. Den totala samhälleliga nyttan ska vägas in i kalkylerna. Vi måste tänka långsiktigt istället för att förvänta oss en snabb återbetalning. Det rör på sig i nejden. Det finns aktörer som lokalt bygger egna fiberkablar för att erbjuda snabba förbindelser till ett konkurrenskraftigt pris. Men även driftiga eldsjälar stöter på den krassa verkligheten, och tvingas köpa tjänster av de stora telebolagen. Få känner till vilka möjligheter vi går miste om på grund av att datakommunikationen är hänvisad till kopparnät med begränsad kapacitet, berättar Tage Svahn. 9

10 Företagen, samhället och bredbandsnätet Digital bro möts av koppartråd En digital bro sammanbinder Vasa med Sverige och Norge. Men bron har en grind, och den finns i Vasa. För att den färdigt byggda fiberoptiken ska komma till gagn här hos oss krävs vidare utbyggnad. Fiberkabeln kopplar ihop Österbotten, Västerbotten och Helgeland i Norge. I Sverige är den västerbottniska fiberoptiken vidare kopplad till övriga delar av landet. I Sverige och Norge var det inga problem att få fram offentliga medel till utbyggnaden av fibernät. Här hos oss anser politikerna att det räcker med de koppartrådar som förser oss med bredbandförbindelser. Det säger Tage Svahn, dataingenjör och en av ägarna till företaget KDSoft i Vasa. Han berättar att användningen av fiberoptiken i Sverige ger företag och privata användare sådana möjligheter som vi bara kan drömma om. Det gör samtidigt att svenska företag har ett försprång, och det är illa för den finländska konkurrenskraften. Nollorna ökar på prislappen En svensk användare erbjuds snabba dataförbindelser. Svensken behöver heller inte hosta upp särskilt stora summor för att ta del av dagens teknik. De bredbandsanslutningar som erbjuds hos oss kostar lika mycket som de svenska. Men kapaciteten är en tiondel av det som rikssvenska användare får. Någon reell möjlighet för gemene man och kvinna att fullt ut använda sig av den här fiberoptiken finns egentligen inte. Kostnaden blir alltför hög. Däremot går det bra att ansluta sig via det kopparnät som är i flitig användning hos oss. Anslutningen över Kvarken kan man få för en femtiolapp per månad. Men en anslutning från Roparnäs till Vasa centrum kostar närmare 900 euro, om teknikens möjligheter ska kunna användas fullt ut. I Roparnäs finns noden, det vill säga den digitala brons knutpunkt. Ingen efterfrågan Vasa Läns Telefon äger telefonnätet i Vasanejden. Dataförbindelserna går till övervägande del genom de koppartrådar som telefonnätet består av. Vi är egentligen inte inblandade i Digital Bridge, den digitala bron. Intresset hos kunderna finns inte i någon större grad, eftersom vi idag kan erbjuda bredband till förmånliga priser. Det säger verkställande direktör Erik Sjöberg på Vasa Läns Telefon. En utbyggnad av fiberoptiken med offentliga medel ställer han sig skeptisk till. Normalt beviljar staten medel en enda gång för ett projekt. I det här sammanhanget skulle det i så fall betyda ett investeringsstöd för själva utbyggnaden. Men vem ska stå för det kontinuerliga underhållet? Det är mycket krävande att hålla förbindelserna i fullgott skick. Det finns aktörer i nejden som på eget initiativ dragit fiberkabel. Men för att komma fram till noden i Roparnäs och vidare ut i världen måste användaren betala till Vasa Läns Telefon. Orsaken är givetvis att telefonbolaget äger det nät som all trafik förr eller senare måste genom. Vasklot hamn i Vasa är inte den enda vägen västerut. En digital bro finns, men i Vasa tar kopparnätet vid. 10

11 Nätet begränsar utvecklingen Karl-Johan Smeds och hans kompanjon kan inte utveckla sitt företag som de önskar. En orsak är bredbandsnätets begränsade kapacitet samt prissättningen. Karl-Johan Smeds är en av ägarna till Creamarketing i Vasa. Företaget är specialiserat på kommunikation på webben, och erbjuder sina kunder helhetslösningar. I dagsläget ser Smeds tydligt att det befintliga kopparnätet hämmar företagets utveckling. Och i takt med att tekniken medger allt mer, medan vårt inhemska telefonnät bildar samma ramar som tidigare, blir konkurrenssituationen allt svårare för Creamarketing. Och företaget är långt ifrån ensamt i sin situation. Behovet av högre kapacitet har ökat markant, speciellt under de två senaste åren. Efterfrågan finns såväl hos företag som hos den vanliga medborgaren. De begränsade möjligheterna berör i all synnerhet företag som med hjälp av dagens teknik vill marknadsföra sig på nätet. Nationalekonomiskt problem Det allra senaste inom marknadsföringen på nätet är så kallad streaming. Med hjälp av streamingtekniken kan videon spelas upp, medan laddningen samtidigt pågår och hela tiden är steget före. Det betyder bland annat att den som tittar kan spola framåt i videon. Tekniken är mycket användarvänlig, men ställer höga krav på bredbandet. Men här kommer taket emot. Karl- Johan Smeds ser kristallklart hur hans företag riskerar att komma på efterkälken i konkurrensen med exempelvis rikssvenska företag i branschen. Det är vår image och konkurrenskraft som lider. En video av hög kvalitet fungerar inte som den ska när kapaciteten på nätet inte hänger med. Videon blir trög och knyckig. Nå, vadan denna brådska? Jo, företag som marknadsför sig på nätet kan gå miste om kunder för att deras presentation på nätet fungerar trögt. Det här är alltså ett nationalekonomiskt problem, och inte något som bara rör vårt företag. Populära videon Det har blivit allt vanligare att sända videon över nätet. Marknadsföring, hembygdsfester samt fotbollsmatcher - eller åtminstone målen och tränarens kommentarer - är bara några exempel på utbudet. En del videon lockar många tittare samtidigt. Det betyder en större belastning på nätet, och kapaciteten av idag klarar inte sådana toppar. Det vill säga, om man vill se videon med hög upplösning och med hjälp av den senaste tekniken. Videon på nätet är i sig inte nytt. De har funnits, men för att ta del av dem har den intresserade tvingats ladda ned dem först till sin egen dator. Efterlyser öppen diskussion Smeds sneglar på det svenska bredbandsnätet. I Sverige är snabba förbindelser till förmånliga priser vardag. Det ger svenska konkurrenter ett försprång. Jag vill inte höra till ett B-lag bara för att jag råkar bo och verka på den här sidan Kvarken. Han vill ha en öppen diskussion, utan smutskastning, om problemet. Han understryker att det är ett långsiktigt arbete att förändra situationen. Just därför är det är hög tid att börja nu. Han anser att ingen enskild aktör borde äga nätet. Karl-Johan Smeds efterlyser en saklig och öppen diskussion om bredbandsnätet. 11

12 Företagen, samhället och bredbandsnätet Arbetsgrupp grunnar och agerar Vi arbetar för att Vasaregionen ska få tillgång till bredbandsförbindelser genom fiberkablar, till ett pris som är jämförbart med det svenska. Frågan berör i synnerhet alla intressenter som verkar på en global marknad. Utan ordentliga förbindelser har vi heller inte fullgod konkurrenskraft. Det säger Lars Gästgivars, ordförande för IT-infragruppen, en grupp som inledde sitt arbete i somras. Han berättar att det är regionens företagare som påtalat bristerna. De kan därför ses som initiativtagare till arbetsgruppen. Gruppen tänker kontakta regionens politiker. Det här handlar om morgondagens vägar. Regionens politiker måste fundera över om de vill vara med och bygga dem. De kommuner som kan erbjuda de bästa kommunikationerna via nätet har också en stor fördel vid företagsetableringar. Gästgivars berättar att Österbottens Förbund har långt gående planer för hur det hela ska förverkligas. Men det krävs politiska beslut för att komma igång. Och det handlar inte om något hastigt genomförbart arbete. Fiberkablar kan dras i samband med att kommunerna gräver upp vägar och gator för andra ändamål. Men vi måste börja påverka nu. Säkerhetsrisk Orsaken till att Gästgivars vill se nya kablar dragna är att han inte godkänner någonting som ens liknar monopol. Systemet av idag innebär visserligen inte renodlat monopol. Men faktum är att en aktör äger nätet, och det innebär en snedvriden konkurrenssituation. Personligen godkänner jag ingenting som ens påminner om monopol, och det är orsaken till att jag engagerat mig i den här frågan. Han understryker att det inte enbart handlar om möjligheten att komma ut i världen till ett hyfsat pris. Han ser även en säkerhetsrisk i dagens situation. Om någon gräver av en kabel, och det som nu finns bara en enda, är isoleringen ett faktum. Det betyder förödande konsekvenser. Med tvåvägskommunikation finns reserver. Medlemmar i arbetsgruppen är förutom Lars Gästgivars: Kurt Häggblad, Tage Svahn, Karl-Johan Smeds och Pekka Haapanen. 12 Svenska blufföretag börjar driva in pengar Bolag som med bluffakturor försöker lura till sig pengar är ett fenomen som funnits i många år. Nu har bluffmakarna i Sverige tagit till nya mer aggressiva metoder som kan ge stora problem för de hederliga företag som drabbas. Ett välkänt blufföretag anhöll i juli hos kronofogden om betalningsföreläggande i 36 fall. De påstådda skulderna gäller kronor och riktar sig främst mot småföretag. Enligt de svenska reglerna ger en ansökan om betalningsföreläggande automatiskt upphov till en betalningsanmärkning som kvarstår i tre år, oavsett utgången i ärendet. Myndigheten kollar bara att det formella stämmer, men kontrollerar inte om fordran är korrekt. Det är mottagaren som måste bestrida den felaktiga fakturan. Enligt Svenska Handel är det förödande att lagstiftningen medverkar till att svartmåla hederliga företag. De som hotas av en betalningsanmärkning kan tvingas välja att betala för att slippa problem med leverantörer och banker, säger Dick Malmlund på Svenska Handel. Tillsammans med Företagarna och Svenskt Näringsliv kräver man nu att regeringen tillsätter en snabbutredning om felaktiga betalningsanmärkningar. Bland annat föreslås att ansökningarna till kronofogden sekretessbeläggs tills det är utrett om de är korrekta. (SvD Näringsliv) Medelföretagaren har två veckors semester En undersökning som utförts bland medlemmarna i Företagarna i Finland visar att den genomsnittlige företagaren har två veckors sommarsemester. Sex av tio delar upp semestern i kortare perioder och nio procent har ingen semester alls. De flesta tar ut sin semester i juli, men möjligheten till ledighet beror på i vilken bransch man verkar. Företagare i hotell- och restaurangbranschen har den kortaste sommarsemestern, var fjärde ingen alls. Även inom handel och transport har man kortare semester än genomsnittet. Förutom sommarsemestern har medelföretagaren totalt en vecka ledigt under andra årstider. De flesta företagare skulle vilja vara lediga fyra veckor på sommaren och två veckor under övriga tider på året. TV-handeln slår rekord Försäljningen av platt-tv går på högvarv. Enligt branschförbundet Koteks halvårsstatistik såldes platta TV-apparater, en ökning med 86 procent. Den nya teknologin leder till att en allt större del av hushållens investeringar går till TV-sidan, vilket medfört att bland annat hemdatorförsäljningen sjunkit. Digitaliseringen av TV-nätet har även fördubblat försäljningen av digitalboxar. (Talous-Sanomat)

13 Ny medlemsservice: Företagarnas radannonser Varför gå över ån efter vatten? Din blivande samarbetspartner eller den specialisthjälp du behöver finns kanske i grannbyn eller bara ett par kvarter bort. Tala om att Du finns med en förmånlig branschannons! Företagsnyckeln erbjuder nu en ny kontaktyta för medlemmar och läsare. De branschvisa radannonserna fungerar som en expertguide och hjälper Dig att hitta seriösa leverantörer eller affärspartners. Det finns mycket värdefull kompetens ute i regionerna. Alla annonsörer är medlemmar i Företagarna. Genom att vara med här når du ut till över andra företagare. En annons kostar 25 euro. Vid helårsbokning (5 nr) betalar du endast 100 euro. För att annonsera här kontakta din regionförening eller ring (06) Deadline för nästa nummer är Nyland Bokförings- och disponentbyråer Raseborgs Disponent- och Bokföringscentral Ab Hangö-Ekenäs-Karis-Kimitoön VD Tina Grabber, tina.grabber@opkk.fi Tfn (019) Österbotten Bokföring Bokföringsbyrå Mattans Ab Handelsespl. 12 D 39, Vasa Tfn (06) bokf.mattans@netikka.fi Bokföring Bäck & Vilén Företagstjänst Hovrättsespl. 23, Vasa Tfn (06) info@back-vilen.fi Bokföring Oy PlanetLink Ab Lundvägen 158, Bromarv Tfn (019) , asa.finne@planetlink.fi Bokföring o löneräkning Contera Ab Salutorget 4, Kristinestad Tfn (06) info@contera.fi Bokföring Ab Norlic Oy Skolgatan 23, Jakobstad Tfn (06) norlic@norlic.fi Bokföring Ab Alfsol - Aktiva Redovisning Mariehamn Tfn (018) info@redovisning.ax Åland Bokföring Ålands Företagsbyrå Ab auktoriserad redovisningsbyrå Mariehamn Tfn (018) info@foretagsbyran.fi Personaltjänster Donegroup Ab Pedersöre, Jakobstad, Karleby Tfn seppo.heino@donegroup.fi Revision Revisionsbyrå Kjellman Ab Stationsv. 1, vån 5, Jakobstad Tfn , (06) marten.kjellman@multi.fi Psykologtjänster Educamentor Kb, Bo Mellberg Strandgatan 3, Vasa Tfn (06) educamentor@netikka.fi Annonsera i Företagsnyckeln! Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn , acwik@osfofo.fi 13

14 Motion ger bättre livskvalitet - bättre sent än aldrig Som företagare eller anställd så har väl de flesta av oss någon gång känt att vi jobbar för mycket, sover för lite, äter fel mat och inte minst försummar motion och frisk luft. En morgon konstaterade jag att min livslinje så småningom började bli halvvägs till 80-års dagen, magen växt för många centimeter och att konditionen definitivt inte var på den bättre sidan. Då beslöt jag att genomföra några långlopp före min 40-års dag. Satte mig framför datorn på vintern 2006 och sökte mitt första lopp. Siktade in mig på simning och började leta. Långlopp inom simning är inte så vanligt. Far man på triathlon (simning-cykling-länk) så finns det en hel del, men enbart simlopp för motionärer är inte så vanligt. Hittade inget i Finland men i Sverige finns det ett fåtal simlopp för motionärer som är över två km. Det som verkade mest intressant och dit jag beslöt åka var Vansbrosimningen. Vansbrosimningen började redan på 1950-talet. De första åren som motionslopp för att öka intresset för simning. Från år 1956 (alltså 50-års jubileum 2006) har det tävlats så gott som varje år. Och varje år med flera deltagare. Så orten Vansbro har lång tradion av att ordna detta simlopp. Vansbrosimningen är ett 3 km långt simlopp som går ca 2 km i älven Vanån (medströms) och den sista kilometern i Västerdalaälven (motströms). Temperaturen i vattnet växlar från 300 deltagare väntar på att få starta. 14

15 år till år och något år har tävlingen inhiberats pga för kallt vatten. Men senaste år (2006) när jag deltog så hade vi turen att få simma i ett drygt 20-gradigt vatten. Träning Eftersom min kondition hade mycket över att önska så fanns det en viss nervositet hur det skulle gå. Jag började träna i Ekenäs simhall under vårvintern med att simma 1-2 km sträckor. Någon gång simmade jag även 3-4 km för att pröva på hur kroppen orkar. För en del kan det låta långt att simma 3 km, men som för de flesta långlopp så är det inte sträckan som är det kämpiga utan det är farten som är för hög. Jag diskuterade med flera andra långloppsmotionärer (skidåkare, länkare) och sökte sen min egen rytm. När sommaren kom fick jag låna en våtdräkt (rekommenderas men är inte obligatoriskt) och tog mina första simtag i öppet vatten. Skillnaden mellan öppet vatten och det kloraktiga vattnet i simhallen är enorm. Första gången i öppet vatten med vågor och vind kändes som om man skulle drukna. Men efter några turer så vänjer man sig nog. Text: Björn Lindqvist bjorn@kontorama.fi 100 meter efter start där ca 300 av deltagarna gått i vattnet. Tävlingsdags Till Sverige åkte vi med hela familjen på husbilssemester. Anlände till Vansbro på fredag eftermiddag. Vansbro ligger på ca 3 timmars färd från Stockholm mot nordväst i närheten av Siljan. Vi fick plats på den lokala campingen med utsikt över Västerdalaälven. Hade endast 30 meter ner till älven där alla tävlingsdeltagarna skulle passera senare under helgen. Vi tog ett strövtåg i staden och kunde konstatera att det lilla samhället som består av ca 7100 invånare lever sitt eget lugna liv största delen av året. Staden/byn består av två huvudgator och ett antal mindre tvärgator. Det var roligt att se hur ett litet samhälle kan leva upp vid en större tillställning. Hela byn hade ställt upp för att se till att gästerna ska vara välkomna. De flesta butiker hade öppet sent på kvällen och man hade ställt ut varor på gatorna för att locka kunderna att köpa båda lokalt producerade turistvaror så väl som modekläder från hela världen. På fredag kväll ordnades även Kortsimmet som är ett en kilometer långt lopp som man simmar motströms i Västerdalälven. Jag beslöt att delta i det på fredag kväll för att få en liten känsla hur det är att simma motströms med en hel del andra deltagare. Så kl stod vi uppradade på stranden, drygt 200 herrar och damer. Solen sken åt ett håll och åskan slog åt andra hållet. Musik spelades, speakern höll igång uppvärmning och stämningen på topp. När startskottet sköts hade åskan flytt sin kos och vi startade i härligt solsken. Det var som ett värre fiskstim när 200 personer samtidigt åkte ner i vattnet. Loppet vanns på tiden och jag behövde precis det dubbla för att simma samma sträcka. Kändes bra och mycket roligt. På lördagen strövade vi omkring i staden och simmade en hel del (träna - träna...). På dagen hade även damerna sitt eget simlopp på 1 km, Tjejsimmet, där det deltog drygt damer!!! Söndag och 3 km vatten... På söndag var det då dags för huvudloppet, 3 km. Tog mig till starten, som sker antingen från en brygga eller från stranden. Säkerhetsarrangemangen är utomordentliga. Eftersom det i årets Vansbrosim deltog personer så förstår alla att säkerheten får det inte prutas på. Alla får en simmössa som måste användas. Inför starten prickas man av med streckkod för att konstatera att man är på plats. Och vid målgången avläses man igen och får därmed en tid. Var 15:e minut så kastade sig ca personer sig i vattnet och började sin simtur nerför älven. Jag intog den lugnare delen av älven och körde mitt eget race. Svårigheten var att veta hur hårt man ska simma, första märket kom när man hade simmat 900 m och utan klocka så var det bara att fortsätta i lugn takt. forts. nästa sida 15

16 Får nog erkänna att det var en otroligt känsla att plaska med hundratals andra. På vissa ställen var det så tjockt att man simmade på varandra men det gjorde inget. En del ville prata lite och endel bara simmade. Båtar (ca 100 st) med läkare och dykare fanns överallt och behövde man vila så gick det bra. Så småningom kom man till Tallen. Alla som simmat i Vansbro vet vilken tall jag pratar om. Det är en mycket gammal fredad tall som finns i hörnet av älvarna och när man passerar där så är det 854,12 meter kvar. Från tallen och till mål så är det brygga längs med hela älven. På den fanns det med några meters mellanrum simräddare beredda om det skulle hända något. Simmade den sista biten och steg upp på målbryggan med en skön känsla att det här gick ju bra. En fotograf tog bild av alla och så fick man ju givetvis medalj och kram. Tid och en 842:a plats av 3236 herrar. Vinnaren simmade på ca halva tiden. Företagsamhet i Vansbro Småföretagsamheten blomstrar i Vansbro. Här finns drygt 400 företag i de olika kommundelarna. Det är en gammal kulturbygd med anor från stenåldern och gamla bruksmiljöer. Här finns Sveriges första dalahästmuseum, här kan man pröva på forsränning, dressinåkning, golf, skotercross, slalom, bygdespel, fiske osv. Naturen är mycket vacker och det finns ganska gott om campingar och övernattningsstugor. I kommunen finns även byn Nås, den som är mera känd som Jerusalemfararnas bygd. Härifrån emigrerade i slutet av 1800-talet ett 40-tal bybor för att forsätta sina liv i den heliga staden Jerusalem. Med det som bakgrund skrev sen Selma Lagerlöf sin bok. Träindustrin har varit viktig för bygden men idag ligger tonvikten på metall- och livsmedelsproduktion. Och givetivs är turismen en mycket viktig inkomstkälla för traktens småföretagare. Så då var det första långloppet avklarat utan större problem. Roligt och intressant. Jag kan varmt rekommendera Vansbro om man har lite intresse för att simma. Totalt deltog över 7000 personer i loppen så Ni kan tänka Er stämningen på ett sånt kalas. Eftersom det var så roligt ifjol så kan jag nämna att jag deltog även i år. Träningen och tävligen gjorde att konditionen höjdes en aning men mera behövs. Fortsättning följer... Mera info om Vansbro och simloppet på och Startklungan för kortsimmet 1 km. Annonsera i Företagsnyckeln! Med en annons i Företagsnyckeln når du över 3200 svenskspråkiga företagare i Södra Finland, Åboland, Åland och Österbotten. Priset för en annons med måtten 50 x 60 mm är 50 euro! Deadline för nästa nummer är Intresserad? Ta kontakt med redaktionssekreterare Ann-Christin Wik, tfn , acwik@osfofo.fi 16

17 Mässkalendern höst 2007 Här är ett urval av höstens omfattande mässutbud inom industri, service och handel i Europa. En mer komplett och uppdaterad kalender med länkar till alla viktiga mässor hittar Du på Ålands Företagareförenings hemsida: Elmia Park & Golf + Fastighet (grönyteunderhåll) Elmia, Jönköping Underleverantör 07 (metall, plast, elektronik, ITC) Pirkkahallen, Tammerfors MSV (metallindustriteknik, verktygsmaskiner) BVV, Brno HELITECH (helikopterteknik, trafik, flygsystem) Imperial War Museum, Duxford Conxemar 2007 (djupfryst fisk & skaldjur, logistik) Cotogrande-mässan, Vigo Promexpo Russia (industriteknik, underleverantörer) Lenexpo, St Petersburg TRAFIC (trafikstyrning, gatuteknik, bullerskydd) Juan Carlos-mässan, Madrid FINNSEC (säkerhets- & skyddsteknik, räddning) Mässcentrum, Helsingfors Eurofinish (ytbehandling, rostskydd, lack, underleverans) Flanders Expo, Gent SUISSE TOY (leksaker, dataspel, hobbymaterial) BEA Expo, Bern VITRUM (glasindustri, tillverkningsteknik, verktyg) Milanomässan Åbo Matmässa (livsmedel, drycker, gastronomi) Mässcentrum, Åbo Salone Nautico Int. (segel- & motorbåtar, vattensport) Genuamässan Nolia Arbetsmiljö & Hälsa (arbetsliv, friskvård) Noliamässan, Piteå Caravan Show (husbilar, husvagnar, tillbehör, camping) Expo Center, Sollentuna Salon International (hårmode, frisörsalongutrustning) ExCel, London Equip Auto (bilverkstadsteknik, service, billackering) Parc de Exposition, Paris-Nord Food Tec + Pac Tec (livsmedelsindustri, förpackningsteknik) Mässcentrum, Helsingfors Tekniska Mässan + Verktygsmaskiner + Lager & Transport Stockholmsmässan, Älvsjö Interlift (hissar, lyftteknik, hydraulik, styrsystem) Augsburgmässan Elmässan (elinstallation/-distribution, tele, data, säkerhet) Stockholmsmässan, Älvsjö SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Expo Center, Sollentuna Pack & Emballage (förpackningsteknik/material/design/miljö) Stockholmsmässan, Älvsjö ZOW (möbeltillverkning, ytbehandling, system, tillbehör) Porderonemässan BUSWORLD (långfärds-, linjebussar, utrustning, turism) XPO, Kortrijk Druck + Form (grafisk industri, tryckeri, efterbehandling) Sinsheimmässan EFA (fastighetsteknik, klimat, belysning, energi) Leipzigmässan Auto Mechanika (bilverkstadsutrustning, servicestationer) Lenexpo, S:t Petersburg Euro Road Transport (lastbilar, släp, service, utrustning) RAI, Amsterdam Båtmässa (segelbåtar, motorbåtar, motorer) Mässcentrum, Åbo Byggmässan (husbyggnad, renovering, VVS) Botniahallen, Korsholm K-International (plastteknik, maskiner, verktyg) Düsseldorfmässan Hanseboot (segelbåtar, motorbåtar, vattensport, utrustning) Hamburgmässan Interbuild (byggteknik/verktyg/komponenter/säkerhet) NEC, Birmingham Fabrik + Underhåll + Logistik (industriteknik, fordon) Pirkkahallen, Tammerfors SERVERA (livsmedel, dryck, storkök, restaurangutrustning) Noliamässan, Umeå Tallinn Food Fair (livsmedel, dagligvaruhandel, förpackning) Mässcentrum, Tallinn Aquanale + FSB (bastu, pool, spa, sporthallar) Kölnmässan Composites (kompositteknik, maskiner, material) Stuttgartmässan Elmia Subcontractor (verkstad, plast, trä, elektronik) Elmia, Jönköping Scandinavian Boat Show (segel- & motorbåtar) Stockholmsmässan, Älvsjö Peterfood (livsmedel, drycker, kylteknik, bageriutrustning) Lenexpo, S:t Petersburg Industri-Process-Underhåll-Miljö (tillverkning & service) Nordichallen, Sundsvall Instrutec (verkstadsteknik, automation, verktyg) Mässcentrum, Tallinn Europort Maritime (fartygsteknik, sjöfart, hamnar) Ahoy, Rotterdam NaviGate (varvsindustrin söker underleverantörer) Mässcentrum, Åbo Know How 07 (utbildning, rekrytering, kompetens) Botniahallen, Korsholm SPS/IPC/Drives (automation, reglerteknik, nätverk) Nürnbergmässan Bil & Verkstad (bilteknik, verktyg, service, däck, tillbehör) Mässcentrum, Helsingfors 17

18 Fyrtio år i med- och motlut Lars Laxén har 40 års erfarenhet av slipstillverkning och företagande. Han driver företaget Centertex i Vasa. En så lång tid av företagande rymmer både framgångar och motigheter, och Laxén har även genomgått en konkurs. Men han kom igen, och fortsätter oförtrutet framåt. Lars Laxén nöjer sig inte med att tillverka slipsar. Han samlar rariteter. Här visar han sin samling OS-slipsar, och pekar på en som antagligen är från 1936, av hakkorset att döma. Trots sin erfarenhet är han väldigt försiktig med goda råd till yngre företagare. Han ger faktiskt bara ett: Snåla inte med pensionsförsäkringen! Själv fick han i tiderna höra motsatsen, och han vet att det rådet inte kan klassas som gott. Blir aldrig fullärd Att Lars Laxén inte strör goda råd omkring sig beror på - just det - hans långa erfarenhet. Han vet bestämt att varje företag är unikt, och varje bransch har sina egna hemligheter. Han understryker att varje företagare är tvungen att söka lösningar i specifika situationer, och enligt den verklighet företaget lever i just för tillfället. Än idag bjuder hans egen bransch på överraskningar. Jag förstår mig fortfarande inte fullt ut på branschen. Efterfrågan kan vara minst sagt nyckfull. Ena dagen är sysselsättningen på noll, och mitt i allt ramlar en stor order in, och vi har fullt upp igen. Slipstillverkaren har en hel del stamkunder, och det är kunden som avgör när slipsförrådet ska förnyas. Det är främst uniformslipsar, säkerhetskravatter och scouthalsdukar Centertex syr, men också företagsgåvor, privata presenter och vimplar har sin givna plats. Från mode till uniformer En ren tillfällighet gjorde Lars Laxén till företagare. Han utbildade sig till textilingenjör i Tyskland, och började med att arbeta som försäljare av branschens maskiner. Plötsligt fångade en tidningsannons hans uppmärksamhet. Ett skuldfritt företag som tillverkade slipsar var till salu. Den första juni 1966 köpte jag företaget, och efter den dagen var det aldrig mera skuldfritt. Han startade från noll och köpte alltså företaget komplett för lånat kapital. På den tiden var produktionen helt inriktad på modeslipsar. Lars Laxén tog raska tag itu med utvecklingen, och siktade in sig på tillverkning av uniformsslipsar och säkerhetskravatter. Användare av sådana finns inom polisväsendet, försvaret, bakom ratten i taxibilar samt hos bevakningsbolag. De blev slipstillverkarens nya kunder. Scouthalsdukar in i sortimentet Utvecklingen visade sig vara fiffig. Hippiekulturen hyllade inte precis slipsen, och under 1960-talet blev klädstilen ledigare. Laxén fortsatte därför att utvidga tillverkningen av specialslipsar, och kunder fann han nu också i Sverige och Norge. Fortfarande är exporten till Sverige betydande. Jag har drygt en handfull kunder där, och den marknaden ger ungefär 15 procent av företagets omsättning. Men kunder finns över hela EU-området. 18

19 1980-talet betydde ett uppsving för slipsen. Laxén breddade nu ytterligare utbudet och började erbjuda skräddarsydda företagsslipsar och skarfar för damerna. Under den här tiden fanns produktionen ännu i Helsingfors. Där var det så gott som omöjligt att hitta sömmerskor. Jag anlitade några som sydde hemma, men det var ett arbetsamt system för mig att köra ut material och hämta färdiga produkter flyttade jag produktionen till Vasa, och gick in för att ha närvarande arbetskraft. Samtidigt kom scouthalsdukarna med i sortimentet. Mångsidiga sömmerskor Idag arbetar tre sömmerskor inom Centertex. Eller egentligen är de mer än sömmerskor. Jag har fantastiska medarbetare. En av dem är min högra hand, och hon sköter också tillskärningen. De två andra gör allt från tillskärning och framåt under hela tillverkningen. Arbetet innebär många olika faser, och därför sitter ingen åtta timmer per dag vid symaskinen. Sömmerskorna ser också till att maskinerna hålls i trim. Kunderna väljer ofta slips enligt intresse. Fiskemotivet har gått hem hos fritidsfiskare. De sköter de flesta reparationerna, så det är mycket sällan vi behöver någon mekaniker utifrån. Branschen är som sagt nyckfull och efterfrågan kan variera kraftigt. Därför tvingas Laxén ibland att permittera sina anställda. Alla är medvetna om hur situationen utvecklas, och därför kommer en permittering aldrig som en överraskning för någon. Alla tre vet lika bra som jag vilka beställningar vi har, och de vet vilken tid varje arbete kräver. Vi resonerar och samarbetar. Och alla tre har samma lön och är permitterade samtidigt. Minsta volymen: en halv slips Tygerna kommer i huvudsak från Tyskland. Siden, linne, bomull samt polyester blandat med antingen viskos eller ull är material som används till slipsar och halsdukar. Tillkomsten av polyester har gjort slipsarna långlivade. De går praktiskt taget inte att nöta ut. Det går åt mycket tyg till en slips. De ska skäras till på snedden, i 45 graders vinkel över tyget. Det behövs minst en meter tyg till att göra två slipsar. Företaget åtar sig både stora och små beställningsarbeten. Jag brukar säga att den minsta möjliga volymen är en slips. Men om kunden tycker att det är för mycket, går det att välja en säkerhetskravatt och dessutom göra den kortare, så blir den som en halv, säger Lars Laxén med glimten i ögat. För den oinvigda förklarar han att en säkerhetskravatt inte knyts som en slips, utan är försedd med gummiband för att inte kunna användas som strypverktyg. Det händer att kunder vill ha en alldeles speciell slips, exempelvis till en jubilar. I vanliga fall omfattar Tarja Paloluoma och Lars Laxén diskuterar tillskärning. en order från en stamkund minst 50 slipsar, men oftast mycket fler än så. Pris eller service vinner Laxén berättar att kunderna väljer leverantör enligt två alternativ: Vinnaren är antingen den billigaste, eller också den som ger bäst service. Jag har satsat på garanterad service enligt kundens önskemål. Pratet om finländsk kvalitet som vinnande koncept avfärdar han. Det är kunden som bestämmer kvalitetskraven, och kvaliteten är därför inget argument som ingår i en offert. Efterträdaren måste vara tvåspråkig Idag är slipstillverkaren 71 år, och fortsätter oförtrutet sin företagargärning, förutsatt att det finns tillräcklig efterfrågan på företagets produkter och verksamheten kan fortsätta som den gör idag. Tanken på att hitta en efterträdare finns dock. Men jag har en del krav. Min efterträdare måste först och främst vara tvåspråkig. Han kommer nämligen inte överens med tanken på att företaget skulle börja göra affärer på engelska med Sverige. Text och foto: Anne Manner 19

20 Med skapandet som levebröd Petra Nelimarkka-Backgren blev företagare vid 23 års ålder. Hennes företag Petrella tyg- och syateljé går för fulla muggar, växer och utvecklas. Jag startade eget mycket snabbt efter att jag blivit klar med min utbildning. Jag skulle kanske ha haft nytta av lite mera arbetserfarenhet, säger Petra Nelimarkka-Backgren i Sundom, Vasa. Hon blev utexaminerad ateljésömmerska våren 1999, och blev företagare följande år. Under tiden däremellan var hon tillfälligt engagerad av FST samt Stundars sommarteater. Som egen företagare gör hon det hon är utbildad till och trivs med. Hon ångrar inte sitt val, och någon brist på arbete lider hon inte. Är gärna kreativ Att bli företagare föll sig naturligt för Petra Nelimarkka-Backgren. Jag har alltid tyckt om att sy och pyssla, och fabriksarbete var inte något lockande alternativ för mig. Jag trivs med omväxling och med att själv bestämma över min vardag. Dessutom har hon möjlighet att göra det hon tycker allra bäst om: att vara kreativ. Hon är inte främmande för någonting som kan skapas av tyg. Hon syr brudklänningar, festkläder, gardiner och annat inom kategorin heminredning, åtar sig reparationsarbeten samt klär om möbler. Det allra roligaste är när en kund kommer in med ett tyg och ber mig hitta på någonting. Det spelar ingen roll för mig om det gäller klädesplagg eller inredning, det är designarbetet som är intressant. Mönster ritar hon själv, också på basen av kundernas önskemål. En del kunder har en idé, och så faller det på mig att få den att fungera i verkligheten. Arbetena växlar med årstiderna. Under våren är det högsäsong för festklänningar, och under hösten vaknar kundernas intresse för att förnya inredningen i hemmet. Företaget säljer också gardintyger. Prissättningen knepig i början I likhet med många andra företagare hade innehavaren till Petrella i början svårt att fastställa en skälig prisnivå. I början var jag kanske lite osäker på hur mycket jag skulle ta betalt för mitt arbete. Dels var jag långsammare Petra Nelimarkka-Backgren t.v. köper tjänster av Barbro Sund. Klänningen har Barbro sytt, mönstret frampå har Petra broderat med maskin. Idén är kundens. 2 0

21 i början, och dels hade jag inte koll på andra företagares prisnivå. Men med tiden föll det där på plats. Jämförelser med andra företag i samma bransch hjälpte till att hitta rätt prisnivå. Med tiden började dessutom arbetet gå allt snabbare, och tidsåtgången per arbete stabiliserade sig och underlättade prissättningen. I början arbetade jag sju dagar i veckan, från tidig morgon till sen kväll. Men småningom kunde jag börja unna mig lediga veckoslut. Sänkning av moms en förbättring Nu har företaget nästan sju år på nacken. Några planer på att skrinlägga verksamheten har innehavaren inte, även om livet som företagare inte är någon dans på rosor. Som anställd skulle jag ha ordentliga semestrar och en stadig lön varje månad. Nu varierar inkomsten och någon längre ledighet har jag inte. Symaskinerna går för fullt. Våren betyder högsäsong för festkläder. Och visst kunde ett och annat förbättras i företagarnas villkor, i likhet med sänkningen av momsen. Momsen sänktes från 22 procent till åtta, och det var en klar förbättring. Men nog finns det utgifter för oss företagare så det räcker. Ökad verksamhet Numera får Petrellas ägare lov att pussla en hel del med sin tid. För snart ett år sedan blev hon nämligen mamma, och har under våren återkommit till arbetslivet. Samtidigt blev hon erbjuden ett uppdrag med lite annan inriktning. Jämsides med min ursprungliga verksamhet sköter jag nu två fastigheter. Det är någonting helt annat, men omväxling förnöjer. Arrangemanget är möjligt tack vare två personer: Petra Nelimarkka- Backgrens mamma samt en branschkollega. Det hela fungerar tack vare att mamma kan rycka in och sköta Evelina vid behov. Ateljén är öppen varannan dag, men sömnadsarbetena går för full maskin varje dag. Under min mammaledighet började jag köpa tjänster av ägaren till företaget Barbros sytjänst, Barbro Sund. Och vårt samarbete kommer nog att fortsätta. Förändringen är odelat positiv. Arbetsmängden räcker gott och väl till, och dessutom har de två fått sällskap i sitt annars så ensamma arbete. Petra Nelimarkka- Backgren är glad åt att ha eget utrymme för sitt företag. Det ger flexibla arbetstider och hon slipper dyra hyror. Gammaldags charm för dagens småttingar. Klänningarna är sydda av Petra Nelimarkka-Backgren. Ensamheten var faktiskt en nackdel. Det är positivt att ha någon att prata med. Petra Nelimarkka-Backgren tänker fortsätta att utveckla sitt företag. Nästa steg för mig är att starta försäljning via nätet. På så sätt når jag nya kunder inom större områden. Flexibel arbetstid Petra Nelimarkka-Backgren är glad åt den satsning hon gjorde vid starten av företaget. Ateljén är inhyst i ett eget hus, alldeles intill bostadshuset. Det är på gott och ont, men mest gott. När Evelina sover i sin vagn kan jag passa på att sy, och när hon vaknar är det slutarbetat. Så flexibel skulle jag aldrig kunna vara, om jag hade min arbetsplats på längre avstånd. Å andra sidan flyter fritid och arbete ihop. Det händer att någon kund kör in på gården när företagaren står på knä i grönsakslandet. Nå, det är bara att gå in och dra av sig handskarna, då, skrattar hon. Text och foto: Anne Manner 21

22 Företagarnas nya VD vill förenkla I augusti tillträdde Anna-Stina Nordmark Nilsson, 51, från Piteå som VD för Företagarna i Sverige. Efter chefsjobb i politiskt styrda organisationer ser hon fram emot att få leda småföretagarna mot nya höjder. Redan under Almedalsveckan i juli gjorde Anna-Stina Nordmark Nilsson sina första utspel. Hon lyfte då frågan om euron och framhåller att de svenska företagen går miste om stora handelsintäkter när Sverige står utanför eurosamarbetet. Dessutom anser hon att förbättringar är speciellt angelägna vad gäller arbetsrätten, skatterna, regelförenklingsarbetet och företagarnas trygghetssystem. Det är långt kvar till regeringens mål att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Hon vill ha en god överblick kring de mindre företagens verklighet och sedan driva småföretagens frågor aktivt i medierna. Att driva opinion i olika frågor som medlemmarna tycker är relevanta är en av våra allra viktigaste uppgifter. Vi ska ständigt komma med kreativa förslag och pressa på för att småföretagsklimatet ska bli ännu bättre. Kan båda sektorer Anna-Stina Nordmark Nilsson är gift med en företagare i träförädlingsbranschen och har därför god kunskap om småföretagandets villkor. Hennes egen erfarenhet är bred och efter sin ekonomexamen i Luleå 1978 har hon jobbat som revisor och som universitetslärare, varit VD för Piteåtidningen i sju år, samt landstingsdirektör i Norrbotten och vägdirektör i Norroch Västerbotten. Till Företagarna kommer hon från posten som hälsooch sjukvårdsdirektör i Stockholms Läns Landsting. Den infekterade frågan om Företagarnas egen organisation och styrkeförhållandet mellan de centrala, regionala och lokala nivåerna bemöter hon med ett tydligt svar. Den nuvarande organisationen är bra och en förändring måste utredas noga. Det lokala engagemanget är en oerhörd styrka och många företagare är stolta över sin organisation. (Företagaren/bearbetning JM) Anna-Stina Nordmark-Nilsson har erfarenhet från både privata och offentliga sektorn. Företagare missnöjda med Arlanda Stockholms internationella flygfält Arlanda har som många andra flygfält undergått stora förändringar under senaste år. En snabbt växande trafik, ny teknik och skärpta säkerhetsbestämmelser har satt sin prägel på flygplatserna som i varierande grad lyckats bemöta utmaningarna. I konkurrensen om passagerarvänlighet mellan flygplatserna verkar det som om Arlanda skulle ha tappat mark jämfört med de nordiska grannhuvudstädernas flygfält. Orimligt långa köer vid incheckning och säkerhetskontroll har lett till missade flyg och bl.a. affärsresenärerna har reagerat och kräver förändringar till det bättre. Missnöjet är stort i synnerhet vid transfers (byte till fortsättningsflyg) och där har många resenärer från Finland beska erfarenheter. Delvis ologisk och oklar skyltning gör sitt till för att resenärerna ytterligare skall känna sig vilsna och hellre överväger alternativa Ny kedja inom företagsförsäljning har startat En landsomfattande kedja, Yrityskauppias med specialisering på företagsförsäljning och generationsväxling, har startat under sommaren har 17 stödpunkter runt om i landet. Representant i landskapet Österbotten är Jan-Erik Elfving från Elfving Leadership Development. Han ger även service åt svenskspråkiga företagare på andra håll i landet. På Yrityskauppias repertoar står bl.a. värdebestämning, hjälp med finansieringsarrangemang och juridisk hjälp. Yrityskauppias-kedjan samarbetar med bl.a Sitra, Avera, Finnvera och Företagarna i Fin- rutter där Arlanda inte ingår. (KH) land. 2 2

23 Aktuellt inom FiF På Företagarna i Finland har hösten börjat med full fart. Denna översikt ger en bild av hurudana frågor FiF:s personal jobbar med. Hösten första stora fråga är i regel statsbudgeten. Nästa års budget är man i stort sätt nöjd med utom vad gäller höjning av energiskatter. En finlandssvensk besvikelse är att anslag för förbättring av riksväg 51 saknas. Socialskyddet reformeras Regeringen har påbörjat en totalreform av socialskyddet. Målsättningen är att förbättra arbetsmotivationen och reducera fattigdomen. Man vill garantera en tillräcklig grundtrygghet i alla livssituationer. Enligt FiF är reformen nödvändig, det centrala är att hitta olika vägar för att öka arbetsmotivation. En kommitté bereder reformen. Avsikten är att kunna ge förslag till riksdagen hösten VD Jussi Järventaus representerar FiF i kommittén. Jurist Leena Romppainen är med i det utskott som behandlar motivationsfaktorer. Det är frågan om att hitta olika vägar för att det skall vara mera motiverande att arbeta än att inte arbeta. Arbetsmarknadsavgörandena på förbundsnivå Arbetsmarknadsavgörandena sker denna gång på förbundsnivå. Enligt FiF kan en förbundsrunda ge branschvisa lösningar, med större flexibilitet. Ur företagens synvinkel är det en fördel att man på förbundsrundan inte kan avtala om tilläggsförpliktelser i arbetslagstiftningen. FiF följer med avtalsrundan och informerar sina medlemmar om de lösningar som nåtts på fi. Lönetabellerna finns på synet.plustjänsten på medlemssidorna. Arvs och gåvobeskattningen är en stor fråga Reformen av arvs- och gåvobeskattningen är under beredning på finansministeriets skatteavdelning. Troligen kommer regerings förslag i början av Regeringen har sagt att den träder i kraft sommaren Regeringen har fattat besluta att lindra arvs- och gåvobeskattningen med ca 100 miljoner euro. Servicesedelsystemet utvecklas Servicesedelsystemet håller på att utvidgas enligt FiF:s målsättningar. Systemet skapar utrymme för företagsamhet och en bättre service för kommuninvånarna. Användningen av servicesedeln utsträcks från början av 2008 även till hemsjukvården. En arbetsgrupp är tillsatt för att utreda om servicesedeln kan användas i större utsträckning inom social- och hälsovården. Idag används servicesedeln t.ex. för hemservice inklusive stödtjänster och anhörigvård. FiF är med i arbetsgruppen. I kommunerna har användningen av servicesedeln framskridit långsamt. Kommunerna är dock i allmänhet nöjda med användningen av sedeln och serviceproducenterna anser systemet vara bra och hoppas på en ökning. Nytt arbets- och näringsministerium Det för företagandet viktiga Arbetsoch näringsministeriets beredningsarbete är på gång i Arbetsministeriet och Handels- och industriministeriet. VD Jussi Järventaus representerar FiF i gruppen för referensgrupperna. Vi följer intensivt med etableringen av det nya ministeriet och påverkar ministeriets organisation med tanke på befrämjande av företagande. Rauno Vanhanen utnämnd till ledare för regeringens politikprogram I regeringsprogrammet ingick tre politikprogram. FiF:s lagstiftningsdirektör Rauno Vanhanen är tjänsteledig för att leda politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv. Jurist Antti Neimala har återvänt från Handels- och industriministeriet. Han har varit tjänstledig och drog det s.k. Sävy-projektet. Resultatet av projektet är ett system med vilket man bedömer hur nya lagar påverkar företagen. Projektet anslöt sig till det förra regeringsprogrammet. Jurist Anna Manner-Raappana är tjänstledig och är Social- och hälsovårdsminister Hyssyläs specialmedarbetare. Fortsatt kraftig medlemsökning Medlemsutvecklingen i lokalföreningarna har varit bättre än senaste år. Medlemsantalet i regionorganistationerna är nu drygt Detta betyder att medlemsantalet inklusive branschorganisationerna är över Text: Thomas Palmgren 2 3

24 Sågandet fortsätter Efter sommarens pristopp på råolja har den tilltagande kreditkrisen i USA verkat avkylande på marknaden. En avtagande konjunktur kommer att bromsa tillväxten i den amerikanska ekonomin och medför minskad efterfrågan på bensin. Om även den ekonomiska bubblan i Kina spricker, så kommer pristrycket på oljeprodukter att svalna betydligt. Den instabila situationen i Mellanöstern har på sätt och vis blivit en etablerad osäkerhet, som inte längre slår igenom på marknaden dagligen. Brent-oljan, som i våras kostade omkring 68 dollar per fat, har nu kommit ned till 70-nivån efter att i juli sprängt 80-gränsen. Enmånadsfuturen låg i början på september på drygt 74 dollar i New York och kring 72 dollar i London. Det är cirka fem procent högre än ett år tidigare. Beskattning och dollarkurs ser till att våra minutpriser förändras relativt långsamt. En jämförelse fem år bakåt i tiden visar att råoljan då kostade endast 30 dollar fatet, medan bensinen låg på 1,10 euro litern. Den regionala prisjämförelsen kan denna gång notera små förändringar och liten spridning. De tydligaste ökningarna har ägt rum på Åland och i norra Österbotten. Dieselpriset hålls uppe av ökande åtgång i takt med att dieselbilarna blir populärare. Försäljningen steg med 7 procent under första halvåret, medan bensinvolymen låg stilla. Även mackstrukturen förändras. Idag är snart varannan bensinmack en automatstation och de står för 45 procent av försäljningen. Smidig lastbil från Renault Alliansen mellan Renault och Nissan ger möjlighet att skapa många slags nischmodeller för olika marknader. Den senaste produkten på lastbilsfronten är Renault Maxity i 4,5-tonsklassen. Modellen delar teknik med Nissan Cabstar och båda byggs i Spanien. Under den vippbara hytten med plats för tre personer finns en fyrcylindrig common rail-diesel på 2,5 liter och 130 hk eller 3,0/150 hk. Växellådan är sexväxlad. Bilen fås med tre axelavstånd (250, 290 eller 340 cm) och kan förses med flak eller skåp på upp till fem meter. Bärförmågan är kg. Med en hytthöjd på 214 cm ryms bilen även i låga portgångar och den korta vändcirkeln på 9,6 meter uppskattas i stadstrafik. Maxity säljs i likhet med Renaults tunga lastbilar av Sisu-affärerna. 2 4 Bränslepriser i Svenskfinland (Shell) Pumppris per liter 95E Diesel euro euro Karleby 1,289 0,994 Jakobstad 1,349 1,029 Vasa 1,294 0,989 Närpes 1,340 1,060 Åbo 1,314 1,009 Mariehamn 1,339 1,014 Karis 1,289 1,979 Esbo 1,299 0,999 Borgå (automat) 1,289 0,994 Lovisa 1,270 0,970 Medelpris 1,308 1,004 Många nya bilfabriker i Ryssland Världens bilfabrikanter står nu i kö för att etablera sig i Ryssland. Sankt Petersburg är den hetaste platsen för nya bilfabriker. GM och Ford tillverkar redan bilar i staden och Toyota startar produktion i år. Nissan och Suzuki bygger som bäst och öppnar De fem fabrikerna har då en kapacitet på bilar per år, men kan snabbt fördubbla volymen. Dessutom uppges Hyundai, Mitsubishi och Peugeot planera projekt i staden. Orsaken är de ryska skattereglerna. Nyetablerade bilfabriker får importera komponenter skattefritt i sju år om de köper minst 30 procent från lokala leverantörer.

25 Fyrhjulsdrift till lågpris Delta-Auto har återupptagit försäljningen av terrängbilen Lada Niva i Finland. Det rör sig alltså om den senaste upplagan av originalet som tillverkats nära nog oförändrad sedan Modellen såldes senast för tio år sedan. Sedan dess har den fått servostyrning och ny bränsleinsprutning. Den kompakta fyrsitsiga bilen mäter endast 374 cm mellan stötfångarna, men har ett bagageutrymme på upp till 980 liter. Med sin korta hjulbas och sitt minimala överhäng tar den sig fram även i svårare terräng. Fyrhjulsdriften är konstant med låsbar mittdifferential (50:50), vilket gör den till en äkta offroad. Nivan har en 1,7-liters insprutningsmotor på 81 hästar och femväxlad låda med lågväxel. Bränsleförbrukningen anges till 9,5 liter per 100 km vid blandad körning och tanken rymmer 45 liter. Bilen väger kg och får dra max kg. Priset är euro och garantin är två år utan kilometerbegränsning. Första franska stadsjeepen Citroën C-Crosser är märkets första SUV någonsin och har tydlig karaktär, men den är inte särskilt fransk under skalet. Liksom systermodellen Peugeot 4007 bygger den tekniskt på Mitsubishi Outlander och alla tre tillverkas i Japan. De franska bilarna har dock PSA:s egen 2,2-liters biturbodiesel på 156 hästar med partikelfilter, samt en chassisättning och ljudisolering som anpassats till fransk komfortstandard. C-Crosser har även försetts med premiumattribut och sägs ha en front som formats för att minimera skaderisken för fotgängare. Bilen har fem normala sittplatser och två fällbara extrasäten längst bak. Men en längd på 464 cm blir bagaget ytterst begränsat för sju åkande. Normalt ryms 440 liter och som mest nära 1,7 kubikmeter. C-Crosser väger drygt kg men nöjer sig ändå med 7,2 liter dieselolja på 100 km. Prismässigt ligger Citroën över storsäljarna i klassen. Baspriset för Elegance är euro, medan den lyxigare Exclusive-versionen kostar Peugeot 4007 börjar på euro och Mitsubishin kostar med 140-hästarsdiesel från Fartfylld sportkombi från Mazda Marknadens hittills mest sportbilsbetonade crossover Mazda CX-7 lanserades i början av hösten. Det är en vägsäker och prestandaorienterad fyrhjulsdriven kombi, vars linjer är starkt inspirerade av sportbilen RX-8. Formatet är dock fullstort i segmentet, med 275 cm mellan axlarna och 468 i totallängd. Bagageutrymmet kan ökas från 455 till liter. Släpvikten är max kg. Bilen väger kg och accelererar från på 8 sekunder tack vare den 260 hk starka turbomotorn som även återfinns i Mazda 6 MPS. Drivningen sker via en sexväxlad manuell låda och konstant fyrhjulsdrift med automatisk kraftfördelning med upp till 50 procent på bakhjulen. Normförbrukningen anges till 10,2 liter/100 km. Under 2008 utlovas även ett dieselalternativ. De närmaste konkurrenterna med hänsyn till design, prestanda och utrymme är Alfa 159 Sportwagon 3.2 Q4 samt Nissan Murano 3.5 V6, vilka kostar respektive euro. Såtillvida har Mazda än en gång skapat en bil som ger god valuta för pengarna. Basversionen CX-7 Elegance kostar euro och är välutrustad med bland annat ESP, sex krockkuddar, klimatanläggning, farthållare samt fjärrstyrt centrallås. Touring-utförandet är euro dyrare och innehåller även xenon-ljus, regnsensor, nyckelfri start, Bose-audiosystem samt läderklädsel. Mazda CX-7 har sportiga linjer och konkurrerar mer med lyxiga kombibilar än stadsjeepar. Företagsbilens texter: Jonny Mattsson 2 5

26 Fullvuxen med sportig profil Mondeo nummer tre började säljas i juni och direkt från start finns bilen i tre olika karossversioner, sedan, halvkombi och farmare som är den väntade storsäljaren. Ford möter konkurrenterna med toppteknik, kvalitet och fräck design i kombination med aggressiv prissättning. Bilen bygger på samma tekniska bas som S-Max och Galaxy, samt även Volvo S80 och nya V70 som kommer i höst. Det betyder att den vuxit ytterligare, hela 8 centimeter på bredden och 7 på höjden. Nya Mondeo är en av de rymligaste kombibilarna. Bagageutrymmet är enormt och lastförmågan hela 700 kg. Automatisk nivåreglering för 600 euro är därför ett smart tillval. Förarplatsen har bred mittkonsol samt tydliga instrument och reglage. På insidan är det nu rejält luftigt och kupébredden har ökat med 5 cm. Stora dörröppningar ger bra insteg till det rymliga baksätet. Körglad och tyst Nya Mondeo trivs på vägen och har direkt styrning, bara 2,7 rattvarv. Trots hög komfort får man härlig vägkänsla och det är bra bett i bromsarna. Det är också tyst i kupén, så farthållaren kommer väl till pass. Det är lätt att glida upp i rejält olagliga farter, ett problem som bilen delar med många nya modeller. Motorutbudet är brett, fem bensinare och fyra dieslar. Förutom tvålitersmotorn som ärvts från föregångaren erbjuds nu Volvos femcylindriga turbomotor på 220 hk. Dessutom finns en tvålitersdiesel med partikelfilter på 140 hk med manuell låda eller 130 med automat. Basmotorn är på 1,6 liter och 110 eller 125 hk. Dessutom finns 2,3/161 hk i kombination med automatlåda, plus en mindre diesel på 1,8 liter och 100 eller 125 hk. Mondeons formgivning är en fortsättning på Fords kinetic design och bilen har en av de vassaste kombikarosserna i klassen, stora svepande lyktor och en aggressiv grill. Prylar till tusen Bilen är välutrustad med nio krockkuddar, klimatanläggning, cd-radio, färddator, elhissar fram och bak samt fjärrstyrt centrallås. Ghian har även elvärmd vindruta, regnsensor och farthållare som standard. Listan på extrautrustning är lång och innehåller till exempel eluppvärmt baksäte för 290 euro, dragkrok (900) och eltaklucka (950). Forden har också lånat en hel del finesser från Volvo, bland annat aktiv fjädring (tillval för euro), adaptiv farthållare med kollisionsvarnare (1.760) och integrerade barnstolar (800). En bra affär Jämfört med föregångaren är baspriset en dryg tusenlapp högre, medan provbilen är omkring billigare än motsvarande gamla modell. Toppmodellen 2.5 Turbo kostar i Ghiautförande exakt lika mycket som gamla 3.0 V6. Påslaget för kombin har dessutom halverats till 750 euro. Som helhet blir det högt betyg utan missar. Ford har nått långt på sin målsättning och prismässigt ligger bilen bra till, strax över jämnstora Opel Vectra, men flera tusen under VW Passat och till Volvo V70 Classic skiljer nästan euro. Ford Mondeo 2.0 Ghia Wagon Mått: 483 x 189 x 151 cm Axelavstånd: 285 cm Vändcirkel: 11,9 m Vikt/last: 1.500/700 kg Släpvagnsvikt: 710/1.500 kg Bagage: 545/1.745 liter Däck: 215/55-16 Motor/effekt: R4 2.0i 16V /145 hk Prestanda: 9,9 s/210 km/h Förbrukning: 7,9 l/100 km Tankvolym: 70 liter Pris: e (diesel från ) Förmånsvärde: fri bilförmån 685 e/mån, bruksförmån 520 e/mån 2 6

27 Minister Mari Kiviniemi bekantade sig med skärgården Minister Mari Kiviniemi besökte den Åboländska skärgården den Besöket var initierat av företagarföreningarna. Den officiella delen av besöket, var ett möte i Pargas där ministern träffande kommundirektörerna, företagarföreningarna och organisationer från skärgårdskommunerna. Huvudtema var det sk. Paras-projektet och den framtida kommunfördelningen. Staffan Sundstöm, regionalansvarig för de åboländska företagarföreningarna, framhöll betydelsen av att företagarna får vara med i planeringen av de nya kommunerna. Skärgårdstransporterna och logistiken var ett annat centralt tema på mötet. Åretruntförbindelse mellan Houtskär och Iniö lyftes fram samt behovet av en fast förbindelse mellan Pargas och Nagu. Enligt planen delas skärgården i två kommuner. Arbetsnamnet för de nya kommunerna är Väståbolands stad och Kommunen Kimitoön. Kommunsammanslagning är planerad att träda i kraft från Väståbolands stad bildas av Pargas, Nagu, Korp, Houtskär och Iniö. Kommunen Kimitoön Ministerns favoritbåt. bildas av Dragsfjärd, Västanfjärd och Kimito. Efter mötet i Pargas bar det av till Utö, Aspö och Jurmo där Kiviniemi träffade företagare och bekantade sig med förutsättningarna för företagande i skärgården. Ett syfte med båtfärden var att visa hur långa havsavstånden i praktiken är i Skärgårdshavet. Övernattning skedde på det nyöppnade Havshotellet på Utö. Kiviniemi hade inte tidigare besökt ytterskärgården. Det hela blev en oförglömlig upplevelse för henne och hennes familj, där speciellt Jurmos naturskönhet fascinerande i sommarsolen. Rundturen i skärgården skedde med Archipelago Searide med Leif Lindström som befälhavare. För programupplägget ansvarade Västkustens företagares ordförande Magnus Johansson samt Thomas Palmgren från Företagarna i Finland. Mera foton från besöket på nästa sida! Kiviniemi talar med dragaren för Utö Havshotell Teuvo Timisjärvi. Vid Aspö kyrka. 2 7

28 Svenskspråkigt rådgivningsnät för företag i södra och sydvästra Finland Genom rådgivningsnätverket får Du tillgång till specialister, som kan ge Dig de rätta svaren och råd inför framtiden. Avgiftsfritt! Mari Kiviniemi med sin man Juha Louhivuori. Så använder du rådgivningstjänsten Detta är avsett för de svenskregistrerade företagen i Företagarna i Finland (FiF) i Södra och sydvästra Finland. Rådgivningen är avgiftsfri för ärenden som kan skötas under telefonsamtalet. Var beredd på att bekräfta ditt medlemskap i FiF. Medlemsnummer finns på FiF:s medlemskort eller på Suomen Yrittäjäsanomat - tidningens adresslapp. Finskspråkig rådgivning får du på numret Juridiska tjänster Magnus Johansson tar en dans med ministern på Aspö. Advokat Ralf Blomqvist på Advokatbyrå R Blomqvist ger råd i affärsjuridik, allmän juridik (civilrätt), familjerätt, arvsrätt samt om förhållandet kund och bank tfn (09) eller (ralf.blomqvist@kolumbus.fi) Jur.kand Mikael Borgman ger råd inom skattejuridik, skatteplanering, bolagsrätt, avtalsjuridik samt internationella avtal. Han hjälper även med frågor om generationsskiften samt arvs- och gåvobeskattning tfn (office@mbmanagement.fi) Vicehäradshövding Olli Kiuru på Advokatbyrå Hedman Osborne Clarke ger råd gällande företagsjuridik, avtalsjuridik samt internationell avtalsrätt, tvistlösning och rättegångar. På kontoret finns även en rysk jurist (Natalia Malgina) och en estnisk jurist (Kalle Pedak) tfn (09) (info@hedman-attorneus.com) I förgrunden Antti, Hanna, Ella, i bakrunden Mari Kiviniemi, Leif Lindberg, Magnus Johansson och Juha Louhivuori Advokat Leif Möller i Borgå svarar på frågor gällande arbetsförhållandet, företagsjuridik, arvsrätt samt om förlikningstjänsten tfn (019) (leif.moller@advd.inet.fi) 2 8

29 Vicehäradshövding Maria Parker på Ernst&Young ger råd i bolagsrätt, avtalsrätt och arbetsrätt tfn , (maria.parker@fi.ey.com), Advokat Peter Roos på Advokatbyrå Juutilainen & Co ger allmän juridisk rådgivning och råd i avtalsrätt, företagsjuridik, företagsköp och it-juridik tfn (09) eller (09) , (peter.roos@jlaw.fi), Vicehäradshövding Leena Romppainen på Företagarna i Finland ger råd i skattejuridik tfn (09) (växel). Jur.kand Risto Tuominen arbetsmarknadsjurist på Företagarna i Finland ger råd gällande avtalsjuridik, arbetsavtal, kollektivavtal, arbetsförhållanden och sociallagstiftning tfn (09) (växel). Advokat Nils-Henrik Wasenius på Advokatbyrå Heikkilä Helsinki Oy ger råd i bl.a avtalsjuridik, agentavtal, etblering, familjejuridik, indrivningsärenden och konkursjuridik tfn (09) (nils-henrik.wasenius@heikkilalaw.fi) Advokat Kirsi Åkerlund på Advokatbyrå Puiro Snellman Åkerlund Oy ger råd i bl.a. arbetsrätt, företagsjuridik, familjerätt och arvsrätt tfn (09) eller (kirsi.akerlund@psalex.com) Bokföring och bokslut Företagsekonom Staffan Sundström Tili Sydwest Ab ger råd i bokföring, bokslut och grundandet av företag tfn (02) Ekonom Stig Dahlström på Bokföringsbyrå Stig Dahlström ger råd gällande bokföring, beskattning och allmänna företagsekonomiska frågor tfn , stig. dahlstrom@welho.com kaj.hellbom@duo.fi eller leg.psykolog Stephan Rantala på Proactive tfn (09) eller , stephan. rantala@proactive.fi. Rantalas specialitet är även strategiutveckling. Thorbjörn Siren ger råd gällande personalrekrytering, THS Finland, tfn , office@thsfinland.fi, Ekon.dr. Jan Sten ger råd gällande generationsskiften, tfn eller jan.sten@trainstation.fi Ingenjör Kurt Holmlund vid konsultbyrån EkonoTek Ab är specialiserad på utveckling av företagsverksamheten, företagsanering, skuldsanering och miljöärenden tfn (06) eller , kurt.holmlund@ekonotek.fi Ekon. mag. Thomas Palmgren på FiF ger råd gällande företagens internationalisering, tfn Företagarna i Finlands internationella kontaktpersoner finns på -> kansainvälistyminen-> kansainvälinen yhteyshenkilöverkosto Internet- och datatjänster Micweb gör websidor för företag och föreningar, erbjuder webbhotelltjänster för företag och föreningar samt håller kurser i ADB-program. Kontakt: Micael Näse, tfn , webmaster@micweb.fi, PC-företagare Trygve Ehrnrooth hjälper då du har problem med datorn samt ger privatlektioner i användning av dataprogram tfn , (09) , trygve. ehrnrooth@brilliance.fi Kontaktperson för rådgivningsnätet Frågor och kommentarer: Thomas Palmgren tfn på SFF och FiF eller thomas.palmgren@yrittajat.fi Ekon.mag Björn Masalin ger råd åt företagare i placerings-, finansierings- och företagsutvecklingsfrågor. Tfn , bjorn.masalin@apilagroup.fi. Se även www. apilagroup.fi samt Företagsutveckling och kvalitetsstyrning Dipl.ing Svante Degert samt dipl.ing. Lars Wikholm på Proman Oy ger råd gällande försäljning och företagsköp, företagsvärderingar, hyres-vd-verksamhet samt styrelsearbete tfn (09) Gällande business coaching kontakta ekon.mag. Kaj Hellbom på DUO Business Coaching tfn , 2 9

30 ÅFF-kontakter Ombudsman: Jonny Mattsson Kansli: Skarpansvägen 17, Mariehamn Tfn: (018) GSM: E-post: Hemsida: Ordförande: Dick Jansson Tfn: (018) GSM: E-post: ÅFF 50 år Nya ÅFF-medlemmar Dolkes Bilverkstad, Mariehamn Goda Ting Öb, Eckerö (konfektyr) Renovator Mariehamn Ab, Eckerö (ytbehandling) Susanns Bokföringsbyrå, Geta Yachtech Ab, Mariehamn (marinelektronik) ÅFF firar sitt 50-årsjubileum Lördag 10 november kl Restaurang Mariepark, Mariehamn Presentation av föreningens historik Jubileumssupé Festtal Dans Susanns Bokföringsbyrå Susann Laag-Söderström tel eller Åland intog Helsingfors Under tre dagar i mitten av juni förvandlades Senatstorget i Helsingfors till en åländsk marknadsplats med mat, musik, hantverk, mode och inte minst information. Många institutioner och företag bjöd in kollegor och bekanta till torget eller besökte dem i anslutning till dagarna. Ett 70-tal utställare visade upp och sålde traditionella åländska produkter från ljusgrå bodar och i hamnen låg åländska segelfartyg och storbåtar. Många turistföretag försåg flanörerna med restips och information, medan landskapsregeringen och näringslivet berättade om möjligheterna att bo och arbeta på Åland. I musikutbudet ingick både utomhusspelningar, en konsert i domkyrkan och en kväll med Lill Lindfors på Savoyteatern. Totalt beräknas omkring personer ha besökt Senatstorget de aktuella dagarna. Utöver torgevenemanget har temaåret om Åland i huvudstaden bestått av olika kulturevenemang och utställningar från maj till september. Utsikt från domkyrkans trappa över folkvimlet bland de åländska bodarna på Senatstorget. Tänk nytt eller bli frånåkt Åland Form är ett EU-finansierat designprojekt för det åländska näringslivet. Förutom sju företagsspecifika utvecklingscase erbjuds en rad öppna evenemang. Höstsäsongen inleddes med en föreläsning på temat kreativitet och design. Föreläsare var möbel- och inredningsdesignern Alexander Lervik samt entreprenören och författaren Fredrik Härén. De talade om nytänkande respektive västerlandets brist på kreativitet kontra Asiens ekonomiska frammarsch. Seminariet besöktes av en rekordstor publik på cirka 140 personer. Nyligen hölls en föreläsning om immatriella rättigheter med åländske juristen Svante Fagerlund och i november arrangerar projektet en studieresa till Bergslagen. Åländsk mat i TV världen runt Om ett år börjar matprogrammet Perfect Day sändas i amerikansk TV. Serien ska profilera Finland som turistmål med hjälp av mat och aktiviteter. Programledare är kändiskocken Sara La Fountaine. Hon hade sällskap av Sveriges motsvarighet Tina Nordström när de åländska avsnitten i serien spelades in i augusti. Bryggeriet Stallhagen, Käringsund, Kastelholm och Tjudö Vingård är några platser som syns i produktionen när mat-tina cyklar, paddlar och seglar runt Åland. Ett besök på Strömsö-kocken Michael Björklunds egen krog och vrakdykning ingår också i programmet som kommer att sändas i 60 länder. TV-kocken Tina Nordström säljer Åland med mat-tv. 3 0

31 Ny folkfest med mersmak Hur lyckas man förvandla en tråkig hotellgård och en garageinfart till en sportarena med tusentals besökare en vanlig torsdagseftermiddag? I stället för grå betong och asfalt kantas promenaden av färgglada partytält och aktiviteter. Från södra sidan hörs ett högt sorl och kön till ölpumpen ringlar sig lång till doften av nygräddad pannini. Från läktaren hörs publikens stön och applåder blandat med en vass speakerröst, som i pausen avlöses av popmusik och dansare. Allt detta i en nordisk småstad i mitten av augusti, när den egentliga turistsäsongen redan börjar vara förbi. Lösningen heter världstouren i beachvolleyboll, där Åland höll en av tolv öppna deltävlingar. De övriga tävlingarna hålls i städer som Marseille, Montreal, Shanghai, Söul och Zagreb. Tack vare detta evenemang lyckades Mariehamn behålla sommarpulsen en vecka längre och känslan av sydligare breddgrader var påtaglig när solen gassade som bäst. Dessutom skapades ovärderlig mediauppmärksamhet tack vare hundratalet tillresta journalister, en stor del från Asien. var det strålande sol som bidrog till att arenan var utsåld. Alla vill tillbaka Tävlingen Paf Open, med Swatch som huvudsponsor och Ålands Penningutomatförening som bärande lokal sponsor, samlade totalt över 130 deltagande lag från 34 länder. I uppställningen fanns flertalet topplag, bland annat världsettorna Larissa och Juliana från Brasilien, tyska herrduon Reckermann/Urbatzka och finländska systrarna Emilia och Erika Nyström. Förutom världsranking och kvalpoäng inför OS i Peking tävlades det om dollar. Tävlingen arrangerades i unikt samarbete mellan de åländska, finländska och svenska volleybollförbunden. Målsättningen är att Paf Open ska bli ett återkommande evenemang i Mariehamn. Centrum bytte skepnad Stadion med svensk specialsand och en läktare för nära personer byggdes upp framför hotell Arkipelag med ideella krafter och togs ned igen lika snabbt. Totalt var över 300 frivilliga engagerade i evenemanget som pågick mellan augusti. Trots omfattande trafikomläggningar och inledande skepticism blev slutomdömet succe! Arrangören, Alandia Topshow Ab, ett företag i Wiklöf-sfären, hade även tur med vädret. Värmen låg kvar och regnmolnen höll sig på avstånd hela veckan. Just de dagar då slutspelet sändes i Eurosport, MTV3 och SVT Beachvolleyboll i världsklass spelades i Mariehamn för fullsatta läktare i augusti. Fakta om beachvolley uppstod på Kaliforniens stränder på 1920-talet spelas med tvåmannalag och barfota, max tre tillslag blev OS-sport 1996 världstouren hade 2006 över åskådare på 29 tävlingar cirka spelare lever på sporten Läs mer på samt Idrott och pengar Vid sidan av det rent sportsliga hölls under beachvolleyturneringen också ett seminarium om sport och affärer, där Klaus Peter Mager, chef för PR och Events på Swatch AG berättade om företagets sponsorstrategi. Beachvolleyn är bolagets största enskilda engagemang, i övrigt satsar man på utpräglade extremesporter som stadionmotocross och snowboard. Han avslöjade också att nästan 25 procent av klockjättens omsättning satsas på marknadsföring. 31

32 Allt från samma hall Allt från råvara till färdigmålade stålprodukter. Det erbjuder en och samma industrihall i Oravais. Konceptet torde vara unikt inom metallsektorn i Österbotten. Bakom helhetslösningarna står ett flertal samarbetande företag. Konceptet sparar tid, möda och därmed pengar hos kunden. Hittills har kunderna tvingats söka fram och vända sig till olika, geografiskt spridda företag under proceduren från rått järn till färdiglackerad produkt. Här erbjuder vi allt från ett och samma ställe, och genom en kontakt, säger Niclas Enlund. Han driver N-E Steelpainting, ett företag som blästrar och målar allsköns metallprodukter, även fasader och plåttak. Mannen som kläckte samarbetsidén heter Caj Norrgård. Han är ägare till företagen Norrtrans och Norrteknik. Norrtrans är ett transportföretag, medan Norrteknik tillverkar och servar en mängd metallprodukter. Alla företagens kunder består till största delen av industri och företag. Alla fungerar som kontakt Norrgårds båda företag är färdigt stationerade på industriområdet i Oravais. Niclas Enlunds verksamhet flyttar in i höst, och undan för undan tillkommer fler aktörer. Nästa år tillkommer företaget Laaserileikkaus, som utför precisionsskärning av olika material. Verksamheten är främst fokuserad på underleveranser till industri och verkstäder, berättar Norrgård. Vidare tillkommer en del företag som hyresgäster. Trots att Norrteknik i egenskap av tillverkare befinner sig först i förädlingskedjan, är det inte bara via det företaget som kunderna hittar helhetslösningarna. Alla företag som ingår i fastighetsbolaget Metallhuset fungerar som kontakter. Kunderna kan vända sig till vem som helst av oss, och vi informerar och ser till att kunderna får all den service de behöver, intygar både Norrgård och Enlund. Utbyggnaden fortsätter Verksamhet av den här kalibern kräver stora utrymmen. Norrteknik har stått för utbyggnaden av hallutrymmet. Drygt 300 kvadratmeter hall har tillkommit, och när dagens planer är förverkligade har de samarbetande aktörerna totalt mer än kvadratmeter hall. Utrymmena kan ta emot riktigt präktiga pjäser; 20 meter långa metallkonstruktioner får plats. Och nästa utbyggnad består av en blästringshall, berättar Niclas Enlund. Caj Norrgård kläckte idén att starta Metallhuset. Förädling från början till slut är nu verklighet. Tillbyggnaden närmast i bild. Det totala hallutrymmet är drygt 1200 kvadratmeter. Blästring och målning är Niclas Enlunds specialitet. 3 2

33 Blästring ska nämligen också utföras under tak. Dels får inte regn och rusk komma åt ytorna som står inför målning, och dels är blästring ett dammigt arbete. Det är främst sand som yr omkring, men också andra partiklar kan damma. Exempelvis ommålningar betyder att gammal färg blästras bort, säger Enlund. De sociala utrymmena är gemensamma för alla företagen inom Metallhuset. Området invid hallarna har dessutom miljösanerats. Fortbildning av personal Också personalen måste öka. De samarbetande företagen siktar in sig på att i ännu högre grad utföra underleverantörsarbeten åt industrin, och det betyder nya utmaningar. Det är visserligen svårt att hitta svetsare och målare idag, men rent geografiskt ligger vi bra till, säger Caj Norrgård. Han räknar med att fånga upp en del pendlande arbetskraft. Just nu sysselsätter Caj Norrgårds båda företag omkring tio arbetstagare. Han nyrekryterar i den takt behovet ökar. Jag räknar med att öka personalen med en person per månad, åtminstone under en tid framöver. Inte nog med att antalet ska öka. Norrgård satsar även på ökad kompetens. Nya kunder har ställt vissa krav, och därför fortbildas personalen i svetsning av rostfria produkter och av järn. Kunskapen att svetsa rostfria produkter behövs för att kunna serva livsmedelsindustrin. Dessutom har vi påbörjat arbetet för att få kvalitetssystemet ISO Målningsverksamheten växer N-E Steelpainting behöver ungefär fem personer inom verksamheten i Oravais. Här ska främst fordons- och industrilackeringar utföras. Från tidigare har företaget en verksamhetspunkt i Kållby. Dessutom hyr Niclas Enlund in arbetsgäng för jobb långt borta. Enlund utför målningsarbeten i Finland, Sverige, Norge och Estland. Att han vill stationera en del av verksamheten just i Oravais beror på det geografiska läget. Många kunder finns i Vasanejden och omkring Vörå. Med i planerna finns ytterligare en större satsning. Jag planerar att investera i en pulvermålningslinje. Den satsningen kostar omkring euro. Niclas Enlund förklarar att pulvermålning går ut på att ytan först förses med speciell färg i pulverform, och sedan härdas i ugn. SVETSNING METALLKONSTRUKTIONER UNDERLEVERANSER PROJEKT - ökad kapacitet fr.o.m. sept -07 NORRTEKNIK AB Oravais N-E Steelpainting Ltd Vi utför: fartygsmålning industrimålning våtmålning sandblästring fasadmålning plåttaksmålning mobilt utrustad mm. tel Oravais Industriområde Hur stor ökningen sist och slutligen blir inom Metallhuset återstår att se. Men en sak vet både Enlund och Norrgård: behovet på marknaden finns. Text och foto: Anne Manner Hallarna är rymliga, och Metallhuset kan åta sig en mängd olika arbeten. 3 3

34 Det intelligenta huset ger livskvalitet och trygghet Hör du till dem som måste hem från jobbet för att kolla att kaffekokaren eller spisen är avstängda? Glöm det när det intelligenta huset får sköta saken. På en grönskande innergård i hjärtat av Brändö träffade jag Michael Bendtsen i gårdsbyggnadens kontor. Han sitter framför ett dockhus och visar hur man med olika sorts belysning kan få fram olika sorts stämningar efter behag. Michael Bendtsen är ingenjör inom automation och deltids lärare i datakommunikation vid SYH i Vasa. Han driver sitt företag BEMI Automation andra året nu och söker delägare till sitt företag samt partners inom alarm/ bevakning, samt arkitekter, inredare, trädgårdsdesigners och el-planerare. En kund behöver ofta alla dessa olika produkter. Belysningsdesign för olika effekter BEMI Automation har specialiserat sig på intelligenta hus och belysningsdesign men automatiserar även fjärrvärmeverk (biobränsle = torv & flis). Michael ger exempel: olika sorts belysning ger olika sorts sinnestämning på samma sätt som musik skapar olika sinnestämningar. Under den mörka årstiden i Finland är det väldigt viktigt med bra belysning för att hålla humöret uppe och då menar Michael inte ljuset mätt i mängden ljus utan i kvalitet. Traditionellt görs en belysningsplan för att uppnå en viss ljusmängd med så lite skuggor som möjligt, något som är helt fel enligt Michael, då det naturliga ljuset är full av kontraster. För att uppnå en bra belysning borde man bygga upp ljuset av 3 komponenter, grundbelysning (bestämmer uppgiften i rummet samt dämpar energin i rummet), spottbelysning (bestämmer vilka ytor som skall vara mera intressant än andra samt höjer energin i rummet) samt glitter som ger en välbehagskänsla. Jämför de två ytterligheterna med ett lysrör i taket, som ger en stor ljusmängd men väldigt tråkig belysning, och dagens standard med spottar, som ger en väldigt aggressiv och energisk belysning, vilket gör att man snart känner sig väldigt rastlös och irriterad. Michael Bendtsen 3 4

35 Julen är glittrets höjdpunkt och får en att känna sig varm inombords, sommaren är en annan höjdpunkt med mycket glitter i form av reflexer i vattnet. Inom musiken kan man tala om att trummorna ger en grundbelysning, pianot är en spotbelysning och gitarren ger glitter, var och en för sig är helt okej, men tillsammans blir det ett underverk. I en butik, som har specialiserat sig på impulsköp, kan man använda mera fokuseringsljus för att höja energin och impulshandlingar, glitter behövs också för att få kunden att känna sig välkommen. En dagligvaruaffär har andra behov och där behöver man en ganska jämn belysning överallt, som samtidigt uppfattas som tråkig. Men även där kan man styra kunden mot vissa produkter med en spot eller ett glitter. Tänk på julskyltningen! Om man har tråkiga uppgifter på jobbet, kan man skapa en skön intern belysning som motvikt. Har man krävande uppgifter jobbar man bättre med en tråkig allmän belysning t.ex. lysrör i mitten av taket. I ett kök finns det oftast en stark, aggressiv belysning och många apparater. Det ger mycket energi, som passar bra för månadsgenomgångar och räkningar. Vill man däremot göra ett skapande arbete, sker det bäst vid soffbordet där tankarna flyger friare. Använd teknikens möjligheter När man bestämmer hemmets belysning skall man alltså fråga sig vad rummet skall användas till. Belysningen skall göra att du trivs där i livets alla skiftningar. Vill du ha ett intelligent hus, krävs det teknik. Tekniken underlättar också hanteringen av den allt mera krävande belysningen. Michael har valt att satsa på en öppen standard som heter KNX (tidigare EIB) som kan installeras både med kabel, radiokommunikation och i det befintliga 230 V-nätet. Via en display kan du sedan styra belysningen, värmen eller ventilationen i de olika rummen. Traditionellt tänker man en brytare en lampa, i ett intelligent hus tänker man en brytare en scen. Här kommer några exempel: Du kan vakna på morgonen till doften av nybryggt bröd och kaffe. På ett visst klockslag öppnar också den osynlige betjänten persiennerna och höjer temperaturen i sovrummet till en behaglig nivå. När du låser huset och går till jobbet, stängs alla apparater, lampor och funktioner, som du har bestämt, av. Under dagen ser det intelligenta huset till att husklimatet är det rätta: en ljussensor kör ut markiserna eller stänger persiennerna om solen gassar. En temperaturregulator anpassar värme och ventilationen i varje rum enligt vad du har bestämt. Det uppstår inget onödigt slöseri med energi. När du på kvällen vill växla belysning i de olika rummen, behöver du inte gå och tända och släcka varje enskild lampa, utan det räcker med en tryckning på displayen, så får du den belysning/stämning du önskar. Du kan styra musiken, stereon och DVD:n från samma display. Du kan också se om barnen är vakna eller ser på TV. Praktiska funktioner som nattbelysning, babyvakt och barnsäkra vägguttag går att installera snabbt och billigt. Via det befintliga 230 V-nätet går det att installera ett KNX-system också i äldre hus. Under natten vakar din elektroniska vakthund över ditt hus via rörelsevakter och glaskrossgivare. Med en enda knapp kan du tända eller släcka alla lampor i hela huset. När du reser bort på semester och oroar dig för objudna gäster kan ditt hus simulera att huset är bebott. Lampor kan tändas och släckas i olika rum vid olika tidpunkter. Systemet minns vad du har gjort de senaste två veckorna och upprepar funktionerna. Du kan ändra värmen i huset via telefon eller över Internet. Om frysen går sönder kan ett larmtelegram skickas till din mobiltelefon. Videoövervakning av ditt hem kan vidarebefordras till ett larmföretag om något oväntat inträffar. Du bestämmer själv vilka åtgärder som skall vidtagas från fall till fall. Design och komfort nyckelord Det intelligenta huset kan beskrivas med två ord: design och komfort. Designen på utrustningen är en polerad aluminiumbrytare, som matchar inredningen. Belysningsdesignen är spelet mellan färgtemperatur, ljusstyrka och kontrast. Ett rum med rätt kontrastförhållande gör en pigg och glad och motsvarar en solig dag. Ett rum med kontrastlös belysning gör en hängig och deprimerad och motsvarar en molnig dag. Det kan hjälpas upp med fokuseringsljus t.ex. spotlights. Färgen i ljuset styr biorytmen i kroppen och bestämmer om det är dag eller kväll. Det gäller att skapa rätt TV-, mys-, läs-, städ- eller nattbelysning. Komfort uppnår man genom många små smarta funktioner som automatisk belysning i t.ex. WC eller tamburen. Michael har räknat ut att en medelfamilj trycker ca 80 gånger på en strömbrytare per dag. Med en knapptryckning kan man skapa scenbelysning d.v.s. man tänder/släcker många lampor på en gång. Med en borta/hemma knapp släcks alla lampor när man stänger ytterdörren etc. På Finn-Nolias byggmässa den oktober i höst kommer BEMI Automation att visa upp ett rum med belysning och teknik. Under Bomässan i Vasa 2008 kan vi bekanta oss med ett Lapponiahus, som är installerat med BEMI s belysning och teknik. Se även Text & foto: Karin Sandqvist 3 5

36 Marknadsföring i mikroföretag Mikroföretagens andel av det finländska näringslivet är mycket hög. Behovet att öka kunskapen om hur marknadsföring bedrivs i den här typen av företag är påtagligt. Existerande marknadsföringsforskning samt marknadsföringslitteraturen fokuserar nämligen på stora företag. Institutionen för marknadsföring vid Hanken i Vasa driver sedan år 2002 forskningsprojektet Marknadsföring i mikroföretag. Syftet med forskningsprojektet är att öka kunskapen om hur mikroföretag (företag med färre än tio anställda samt en årlig omsättning på max 2 miljoner euro), löser sina marknadsföringsproblem. Tio österbottniska mikroföretag undersökta Efter genomförda fallstudier bland tio österbottniska mikroföretag kan vi konstatera att mikroföretag brottas med samma typer av marknadsföringsproblem som större företag. Vi konstaterar också att de arbetar med samma typ av marknadsföringsåtgärder som större företag. Men, de knappa resurserna ställer krav som gör att marknadsföringsåtgärder måste såväl planeras som genomföras med andra metoder än de som gäller för större företag. Lärdomarna så här långt visar att mikroföretagens verklighet och villkor klart skiljer sig från de stora och medelstora företagens. Mikroföretagens verksamhetsförutsättningar kännetecknas framförallt av knappa resurser - avseende såväl ekonomiska resurser som personal. Företagaren bär ofta ensam ansvar för all planering i företaget - på såväl strategisk som operativ nivå - och har därtill ansvar för verkställighet och genomförande av olika aktiviteter. Marknadsföringsbudgeten är liten eller nästan noll. Det handlar om långsiktighet Marknadsföringen ändrar härmed skepnad till följd av mikroföretagens verksamhetsvillkor. En första insikt kring marknadsföring i mikroföretag handlar om långsiktighet; det faktum att en eftersträvad marknadsposition samt position i ett nätverk är något som tar tid att bygga upp. Ett litet Alla kan sälja Vi hjälper dig att ta fram dina förmågor UTBILDNING - VIDAREUTVECKLING - PROFESSIONELLA TELEFON- SAMTAL - SÄLJANDE KOMMUNIKATION Vi växer TFN Leg. psykolog och psykoterapeut Psykoterapi, även som FPA-rehabilitering Rådgivande samtal Arbetshandledning, konsultationer, kurser 30 års yrkeserfarenhet av personlig utveckling, konflikthantering, arbetslivets psykologi och organisationsutveckling EDUCAMENTOR, Strandgatan 3, Vasa Tel , fax e-post: educamentor@netikka.fi är en av Finlands populäraste nätbutiker! Datorer för alla behov och fullständig betjäning på svenska. Dessutom IP-telefoni, webblösningar och servertjänster. Korsholmsesplanaden 38, Vasa tel info@multitronic.fi 3 6

37 företag kan varken kräva, skapa eller köpa sig en position i ett nätverk eller på en marknad med kort varsel. Resultaten från vår forskning visar att såväl mikroföretagens marknadsposition som deras nätverksposition växer fram över tiden. Mikroföretaget arbetar sig in på en marknad eller i ett nätverk genom att knyta kontakter till rätt kunder och rätt leverantörer och genom att skapa sig synlighet och tillhörighet på en lokal målmarknad över tiden. Det här är en process som tar tid och kräver uthållighet av företaget. Att synas är nödvändigt Synlighet i olika former är en av de viktigaste komponenterna i mikroföretagens marknadsföring. Då talar vi inte om synlighet i termer om traditionell marknadskommunikation som t.ex. annonser, utan om att finnas på rätt ställe, men också om alternativa och annorlunda sätt att synas på en vald målmarknad. Här har vi noterat bland annat case-företagens kreativa användning av sig själv som marknadsföringsredskap. Flera av företagarna använder sig själva medvetet i marknadskommunikativt syfte. En mikroföretagare berättar hur han när det blir glest i beställningsboken ser till att öka sin egen synlighet på den lokala marknaden. En annan företagare utnyttjar sig själv som symbol för det egna varumärket vid annonsering, eftersom hon konstaterat att det ökar effekten av annonseringen betydligt. Företagaren blir sålunda den yttersta symbolen för sitt eget märke och symboliserar och personifierar därmed företaget. Skapa förtroende En annan väsentlig komponent i skapandet av en marknadsposition och ett märke är utvecklingen av kundförhållanden som bygger på förtroende. Dessa kundförhållanden är resultatet av ett genuint intresse och en förståelse för vad kunder värdesätter. Ett av våra case-företag har till exempel medvetet valt andra småföretag som sin målmarknad, eftersom de anser att det är lättare att bygga upp förståelsen för och förtroende hos kunder som liknar dem själva. Samma företag betonar betydelsen av att prata kundens språk, vilket kan betyda allt från svenska, finska, dialekt, informellt eller väldigt strikt. I vår studie hittade vi också element som traditionellt inte associeras med marknadsföring. Bland dessa kan nämnas företagarens egen hälsa. För att verksamheten i ett mikroföretag skall kunna utvecklas och fortleva, upplevs den egna hälsan vara synnerligen viktig. En veckas sjukledighet kan medföra försenade leveranser, brutna löften och besvikna kunder, och försämrar därmed företagets marknadföringsresultat. I traditionell marknadsföringsteori finns ingen modell som inkluderar hälsa bland marknadsföringsvariablerna - i vår studie är det en av de viktigare. De preliminära resultaten från vårt forskningsprojekt påvisar att det i mikroföretag finns ett starkt engagemang för att finna kreativa lösningar på olika marknadsföringsproblem. Tvingade av bristfälliga resurser finner de lösningar på marknadsföringsutmaningar som inte finns nedtecknade i litteraturen. Som slutsats kan vi konstatera att lärdomarna från mikro-företags marknadsföring även kan bidra till att utveckla marknadsföringstänkandet i andra företag. Kontakt: Peter Björk, (06) , hanken.fi, Annika Ravald, (06) , hanken.fi 3 7

38 Kort från Österbotten text: Anne Manner 3 8 Lady Line växer fortsättningsvis. Samtidigt som företaget firar 20-årsjubileum ökar antalet träningscenter med fem stycken. I höst ingår totalt 25 träningscenter i kedjan, som började med ett gym i Vasa. Målet är att öppna minst 50 träningscenter runt om i Finland. Majoritetsägare Rigmor Immo Kronman säger att både kedjan och gymmet i Vasa har vuxit över förväntan. Vid starten hade gymmet 200 kvadratmeter till sitt förfogande, och vid flytten för tre år sedan fick de tränande hela 900 kvadratmeter att röra sig på medlemmar kan träningscentret i Vasa idag räkna in. Medlemmarna är kvinnor i alla åldrar och livssituationer. Allt från späd ungdom till damer över 85 år tränar. Efterfrågan varierar. Just nu är mjukare träningsformer, så som yoga och pilates, populära. År 2003 utvecklades ett franschisekoncept och efter det började kedjan växa i god takt. (Källa:Vbl) Korsholmsföretaget Hogia Ferry Systems växer så det knakar. Nyligen fick företaget en stor brittisk order. Ett brittiskt rederi köper ett bokningssystem av företaget i Korsholm. I dagsläget väljer rederier allt oftare att köpa ett nyckelfärdigt koncept istället för att utveckla egna system. På så vis får rederierna ett system som ständigt uppgraderas och utvecklas. Bokningssystemet Bookit gör det möjligt att hantera bokningar och biljetter för alla slags färjresor, och dessutom exempelvis bokningar av övernattningar och aktiviteter. Hogias försäljningschef John Bertell berättar att företaget nu har behov av ytterligare personal, såväl inom programmering och försäljning. (Källa:Vbl) Varför inte människor också, tänkte Kristina Djupsjöbacka i Terjärv. Hon utbildade sig nämligen först till hästmassör. Den 21 år gamla, nyutbildade massören startar nu eget i Karleby. Hon studerar samtidigt vidare, och räknar med att framöver kunna erbjuda akupunktur och kinesisk massage. Än så länge är det traditionell massage och idrottsmassage kunderna kan beställa. För Djupsjöbacka är företagandet naturligt. Båda föräldrarna är företagare, och mamman har hjälpt till med det byråkratiska. Företagarens ålder har ingen betydelse, resonerar 21-åringen. Lika svårt eller lätt är det att starta eget för allihop. (Källa: Öb) Företaget Sparal i Vasa har specialiserat sig på att borra och såga med diamantteknik. Finessen är borrar och sågar täckta av en metallblandning där diamant ingår. Redskapen tar sig därmed genom alla vanliga byggmaterial. Mikael Sparf, en av delägarna i företaget, berättar att prestationen varierar beroende på material. Att borra en meter genom en tegelvägg kräver cirka en kvart, medan samma prestation genom betong kan ta en hel dag. Mikael Sparf och brodern Thomas Sparf tog över företaget för tre år sedan. Då var arbetsstyrkan tre personer. Idag sysselsätter Sparal åtta personer på heltid och tolv under sommaren. Någon brist på arbetsuppgifter lider inte företaget, verksamt inom byggbranschen. Och Mikael Sparf räknar med att det börjar bli dags för rörbyte i många höghus. Just sådana arbeten är mycket lämpliga för Sparal. Diamanttekniken passar exempelvis vid borrning av runda hål för kablar och ventilationssystem. Sparals kundkrets består till övervägande delen av stora byggföretag, men också privatpersoner anlitar företaget. (Källa:Vbl) Mångsidig verksamhet med miljön i fokus. Det är starka kort för Erikssons verkstad i Esse. Företaget sysslar med bilbärgning och -transport, krockreparationer och lackering, bilskrotning samt dessutom försäljning och service av olika maskiner. Företaget hanterar omkring bilar varje år. Det erbjuder helhetslösningar till försäkringsbranschen, och torde därmed vara ett unikt företag i sin bransch, menar vd Lasse Eriksson. Han äger tillsammans med brodern Bo-Göran Eriksson företaget, som är grundat av fadern år Vid starten var antalet anställda två. Nu arbetar 25 anställda på heltid inom företaget. Ibland sysselsätter Erikssons verkstad över 30 personer. Verkstaden gör sitt bästa för att skona miljön. Det är inte alldeles lätt i branschen, som producerar en hel del miljöfarligt avfall. Verkstaden har valt att enbart använda vattenbaserade lackeringsmedel. Mångsidigheten och ansträngningarna för miljöns bästa gav Erikssons Pedersöre kommuns företagarpris. (Källa: JT) Trädgårdsplanering som business siktar Lisette Lassfolk i Pörtom på. Hon är utbildad hortonom som vill jobba i Österbotten. Därför hoppas hon att intresset för trädgårdsplanering ska öka också här, liksom det gjort i södra Finland och i Sverige. Trädgårdsplanering är inte en så säsongbetonad syssla som många tror. Förberedande mätningar bör göras under den snöfria perioden, men i övrigt kan planer göras upp året om. Lassfolk funderar mycket på årstidernas inverkan. Lökar som slår ut om våren och arter som blommar under olika tidpunkter ger trädgården blomning under hela sommaren. Lönn ger färg om hösten och belysning gör mycket när höstmörkret kryper på. Om vintern är det trädens och buskarnas former som ger trädgården sitt utseende. Naturstenar och murar använder sig Lassfolk ofta av. (Källa: Syd-Österbotten)

39 Nya ÖF-medlemmar A L Bokföring, Lappfjärd Ede Garden Oy, Korsholm HANKEN Fortbildning, Vasa Marias garderob Ab, Nykarleby Salong Christine, Petsmo Salong Maria, Vasa Spishuset Wasa Ab, Vasa Xtravaganza Viktcenter, Jakobstad Vimmimimmit - Janpe Ab, Sundom Nya medlemmar i Närpes Företagare Fredrik Wallvik, Norrnäs SKRIV UPP I ALMANACKAN! Österbottens Företagarförening och Jakobstads Köpmannaförening anordnar en gemensam lillajulfest med eget program och dans till tonerna av Cover Kings på Stadshotellet i Jakobstad. Kust-Österbottens Företagare anordnar årets stora Företagargala i Vasa Arena-Ishallen. Under kvällens lopp utses bland annat årets företagare, intages julmiddag med därtill hörande drycker samt dansas till tonerna av 80-talets stjärnband Allan & The Astronauts. Svenskspråkig kurs i Heta Arbeten kl ca 16.30, ABC Vasa, Airport Park. Föreläsare: Dan-Anders Jusslin. Anmälningar till ÖF, tfn Information om ÖF:s medlemsförmåner och rådgivningstjänster finns på En internationell handelspartner Tfn (06) Vi söker nya representanter Planering och tillverkning av anläggningar och maskiner Helhetsprojekt Problemlösningar - Know how Industriautomation Underleverantörsarbeten Kontakta försäljn.chef Anders Wargh, tel , eller vd Kjell A. Rudnäs, tel tel