Företags. Läkaren Riskbruk pågår! Jobbhälsobarometern visar mer ohälsa Testbatteri kan ge svar
|
|
- Per Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Företags Läkaren Riskbruk pågår! Jobbhälsobarometern visar mer ohälsa Testbatteri kan ge svar
2 Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen Degerfors info@metodicum.se Aktuellt kursutbud Handledarkurs Tid: september 2012 Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin som arbetar som handledare eller avser att göra det. Kursen är tänkt som introduktion alternativt som återträff för de som tidigare genomgått utbildningen. Organisation Tid: oktober 2012 Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 10 i STutbildning i Arbets-och miljömedicin (att ha kunskap om hur organisationen och dess utformning påverkar individ och grupp). IPULS-kurs. Arbetslivsinriktad rehabilitering Tid: 9 11 januari 7 8 februari 2013 OBS! Ändrad tid i januari. Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 2 i ST-utbildning i Arbets-och miljömedicin (Att behärska bedömning av individuell arbetsförmåga och arbetslivsinriktad rehabilitering). IPULS-kurs. Levnadsvanor, beroende- och Missbruk Tid: maj 2013 Plats: Ej bestämd Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 10 i STutbildning i Arbets-och miljömedicin (att ha kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete). IPULS-kurs. Intresseanmälningar om del tagande lämnas så snart som möjligt till kansliet, Pia Diring per telefon eller mail pia.diring@slf.se Ytterligare information på
3 ledare Vi har nu haft tidningen Företagsläkaren i form av åtta sidor i gott och trevligt samarbete med Företagssköterskeföreningen sedan år Denna och tidigare tidningar har gjorts med frivilligt arbete, både gällande innehåll och annonser, och det har inte alltid varit lätt att få allting på plats till deadlines. Annonsmarknaden är heller inte stor för en så liten grupp som vi är, vilket gör att ekonomin för tidningen inte varit lysande. Enligt medlemsenkäten uppskattas medlemsbladet och hemsida mer, vilket antagligen beror på att det är mer ak tuell information lättare når ut på så sätt. Tidningen har varit tänkt för artiklar om projekt och rapporter, men inflödet från er medlemmar har tyvärr inte varit stort. Därför har styrelsen nu beslutat att efter årsskiftet, när Birgitta lämnar sitt uppdrag som redaktör, avsluta utgivningen och i stället ytterligare utveckla hemsida och medlemsbrev. Självklart kan detta omprövas om det finns någon som är intresserad av att fortsätta som redaktör adjungerad till styrelsen. Hör i så fall av dig till Birgitta eller mig. I början av sommaren offentliggjorde Socialstyrelsen sitt förslag till ny specialitetsindelning av läkare och föreskriftsarbetet skall utföras under denna höst, där även vi kommer att delta. Vi har fått ett bra gehör för våra synpunkter genom att en ny tilläggsspecialitet skapas, nämligen Arbetsmedicin. Det kommer att innebära en enklare övergång för de som har andra kliniska specialiteter att arbeta som företagsläkare och vår målsättning är även att Arbetsmedicin skall vara godkänd som specialiteten Occupational Health inom EU. Den nya specialiteten skall ansluta till de målbeskrivningar som finns för Arbets- och Miljömedicin, men kraven för delmålen kommer att förändras. Arbetet med utformningen av en handbok för dessa kommer vi att påbörja under hösten i nodrådet tillsammans med SAMF och Läkaresällskapets sektion för Arbets- och Miljömedicin. Den nya föreskriften föreslås träda i kraft 1 januari 2014 så tiden är knapp. För företagsläkarnas del innebär detta att den gamla FHV-specialiteten kommer att ersättas av en ny och bättre utformad tilläggsspecialitet, med när mare koppling till de Arbets- och Miljö medicinska klinikerna samtidigt som ST i Arbets- och Miljömedicin finns kvar för de som väljer detta direkt från AT. Den praktiska utformningen och finansieringen kvarstår att arbeta fram, men förslaget innebär att en lösning kan skönjas på rekryteringsproblematiken. De ST-kurser som föreningen anordnar i rehabilitering, organisationsmedicin och levnadsvanor kommer att finnas i IPULS kurskatalog. De kommer även att vara öppna för färdiga specialister som vill fördjupa sina kunskaper, så passa på att anmäla er det finns fortfarande platser kvar. Jan Rosén ordförande Foto framsida Birgitta Gottfries Dahlberg Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Tfn jan.rosen@sflf.net Ragnhild Ivarsson-Walther Vice ordförande Fokusområde: Levnadsvanor Kommunhälsan Eskilstuna ragnhild.walther@telia.com Sofia Åström-Paulsson Sekreterare Globenhälsan Box Stockholm Tfn sofiapaulsson@ hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Redaktör Fokusområde: Rehabilitering Kommunhälsan Eskilstuna Tfn birgittagd@hotmail.com Bengt Lindén Bankhälsan/Previa Regeringsgatan Stockholm Tfn Fax bengt.linden@previa.se Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan Göteborg Tfn matsberg@telia.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Tfn karin.nord@ adalshalsan.se Pia Diring SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Box Stockholm Tfn Fax Pia.diring@slf.se 03
4 Riskbruk, vad är det? För tio år sedan var begreppet riskbruk av alkohol föga känt. Handlade det om alkoholproblem så hade vi att göra med missbruk eller beroende. Det var också känsligare och svårare att ta upp ämnet för många av oss inom företagshälsovård, liksom inom övrig hälso-och sjukvård. För att inte nämna hur svårt det var för chefer och arbetskamrater! 1 Riskbruksdefinitioner: >14 standardglas/v för en man eller mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle. För en kvinna är gränserna nio respektive tre standardglas. Ett standardglas är tolv gram alkohol. 2 Enligt uppgift från SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning, Stockholms universitet. 04 Idag tycker jag, som var en av projektledarna, att det finns en mycket större öppen het för att fråga kring alkoholvanor. Men riskbruk, vad är det? Riskbruk definieras som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Stegen mellan liten risk till förhöjd risk och missbruk, eller beroende är förstås flytande och beror på en mängd individuella faktorer startade Riskbruksprojektet. Projektet var ett regeringsuppdrag med bakgrund i den kraftigt ökade alkoholkonsumtion som skedde från 1993 till 2003, då konsumtionen ökade med cirka 30 procent. Under de senare åren har vi sett en viss minskning och de senaste åren har medelkonsumtionen per person över 15 år legat på dryga nio liter ren alkohol. 2 När Riskbruksprojektet startade var några få specialiteter representerade. Företagshälsovården fanns med från start och var också det största delprojektet. Så småningom växte projektet i omfattning och när projekttiden var slut fanns det elva delprojekt; Barnhälsovård, Mödravård, Familjeläkare, ST-läkare, Motiverande samtal, Distrikts- och mottagningssköterskor, Sjukhus, Tobak- Alkoholhjälpen och Företagshälsovård/Arbetsliv. Riskbruksprojektet blev ett synnerligen lyckat projekt med stor genomslagskraft. År 2010 gjordes en utvärdering av projektet där man fann att implementeringen av metoder underlättades av att de spreds professionsinriktat av personer som hade god kännedom om den verklighet som respektive profession verkade inom. Personer som kände till hinder, möjligheter ochkontaktvägar. Ytterligare en framgångsfaktor var att implementeringsstödet vars stabilt över tid och att metoderna är enkla, kostnads effektiva och andvändbara i praktiken. Många profes sioner deltog i de utbildningar som anordnades. För delprojektet Företagshälsovård/Arbetsliv såg utbildningen ut som på bild 2. Företagshälsovårddelen utvidgades efter några år till att inkludera arbetslivet i form av seminarier och föreläsningar, vilket sannolikt bidrog till att budskapet blev väl känt och att det hos våra kunder uppstod en efter frågan på att företagshälsan ska erbjuda screening av alkoholvanor och även kunna erbjuda behandling vid riskbruk. I den kartläggning som gjordes 2009 angav var tredje arbets givare att man kände till Riskbruksmodellen och var femte att man arbetade med alkohol screening och rådgivning. I jämförelse med andra professioner hade företagsläkare och företagssköterskor redan innan Riskbruksprojektets start både en vana att diskutera alkohol och de upplevde sig ha en hög kunskapsnivå när det gällde att ge råd kring alkoholvanor. För företagsläkarnas del ökade kunskapsnivån från 70 till 79 procent och vanan att diskutera alkoholvanor från 86 till 93 procent. För företagssköterskornas del sågs en ännu större procentuell ökning. Se bild 3.
5 Hur kan företagshälsovården och arbetslivet utveckla sitt engagemang i alkoholfrågor, men även kring levnadsvanor i stort? Nyligen fattades ett regeringsbeslut om att ge medel till företagshälsovården för kompetensstöd i alkoholpreventiva insatser och tidig behandling mot alkoholproblem. Medlen har tilldelats Sveriges Företagshälsor som, i samarbete med Kompetenscentrum och beroendekliniken, Riddargatan 1, och Karolinska Institutet, ska främja FHVs insatser mot alkoholproblem i arbetslivet. Företagshälsovården kommer att erbjudas en tvådagarsutbildning som syftar till att hjälpa individer som har alkoholproblem och där Riskbruksmodellen inte riktigt räcker till. Mer info om utbildningen finns på Ett av SFLFs fokusområden är levnadsvanor. Under våren 2013, 28 30maj, erbjuder SFLF en tredagars ST-/fortbildningskurs med tema Levnadsvanor och beroendeproblematik. Kursen kommer att uppfylla ena delen av delmål tio i specialisttjänstgöring i Arbets-och miljömedicin. Mer information om kursen finns på SFLFs hemsida. Anmälan kan redan nu göra till pia.diring@slf.se. Svenska läkarsällskapet och Socialstyrelsen har startat ett samarbetsprojekt, Läkares samtal om levnadsvanor, som ett bidrag i arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. För arbets-och miljömedicinska sektionen deltar Dr Stig Norberg och undertecknad som projektledare. Redan nu är ett seminarium planerat den 11 december 2012 i Stockholm. Det kommer även att finnas möjlighet att anordna seminarier/utbildningar ute i landet. I dessa kommer givetvis alkoholfrågor att diskuteras. Kontakta stig.toften@gmail.com eller ragnhild.walther@telia.com om du vill veta mer. Bild 2 Bild 3 Andel som ofta eller alltid diskuterar alkohol med sina patienter Andel som anser sig mycket eller ganska kunniga att ge råd om alkoholvanor Sammanfattningsvis; Företagshälsovården har en unik möjlighet att påverka levnadsvanor och hälsoläget i stort genom de människor vi möter i vårt arbete. Så låt oss ta den utmaningen! Ragnhild Ivarsson Walther företagsläkare, kommunhälsan eskilstuna 05
6 Testbatteri som ger Att kunna bedöma arbetsförmåga och fysisk respektive psykisk prestation har varit en naturlig del av mitt arbete som läkare under många år. Mitt intresse för denna fråga avspeglades i mitt val av ämne för projektarbete i samband med Företagsläkarkursen i Göteborg. Jag ville undersöka arbetsförmåge- och hälsoupplevelsen hos mina patienter. Majoriteten av dem är offentliganställda inom skola och omsorg i Göteborgs kommun eller arbetare inom privata företag för bilreparation. Under datainsamlingen blev jag övertygad att frågeformulären använda på rätt sätt var ett bra verktyg vid samtalet med patienterna. Man behöver dock alltid förstå vad döljs bakom siffrorna i svaren och eftersträva en bra dialog med sin patient. Om man bara räknar poäng missar man både förtroende och viktig information. Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse Arbetsförmågebedömning är en komplicerad uppgift som kräver analys av ett flertal medicinska och icke medicinska fakta. Individens egen uppfattning om sin arbetsförmåga är mycket värdefull. Forskningen visar att det finns korrelation mellan den subjektiva skattningen av hälsa och arbetsförmåga samt objektiva kliniska fynd. Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta ickeeller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjälp av ett testbatteri bestående av tre självskattningsformulär: Work Ability Index (WAI), WHO:s välbefinnande index-5 (WHO- 5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). 06 arbetsförmågan. Majoriteten av patienterna hade mindre god eller dålig arbetsförmåga, dåligt välbefinnande och otillfredsställelse med olika aspekter i livet. De kände sig bara ibland, eller mindre än halva tiden, på gott humör, lugna, aktiva, pigga och sysselsatta med det som intresserar dem. Minst nöjda var patienterna med livet i allmänhet och med sin yrkessituation. De skattade sin ekonomi, kroppslig hälsa, psykisk hälsa och sexualliv som ganska otillfredsställande. Deras genomsnittliga tillfredsställelse var mycket bra enbart vad det gäller ADLförmåga och familjeliv. Kvinnornas genomsnittliga arbetsförmåga tycktes vara något lägre samtidigt som deras livstillfredsställelse tycktes vara något högre än männens men skillnaderna var små. Patienter som upplevde sin arbetsförmåga som god eller utmärkt hade generellt sett en högre grad av välbefinnande och livstillfredsställelse. Sambandet mellan WAI, WHO-5 och LiSat-11 visas i figur 1 där medelvärdena presenteras som procent av maxvärdet. Jämfördes. Arbetsförmågan och sjukskrivningen i grupp 1 jämfördes med grupp 2, bestående av 40 konsekutiva patienter, de flesta långtidssjukskrivna. Generelt hade gruppen med långtidssjukskrivna sämre WAI än korttidssjukskrivna, figur 2. Arbetsförmågan reducerades som väntat i takt med sjukskrivningens längd. Det genomgående lägre WAI-värdet hos patienterna i grupp 2 fanns även, vid jämförelse mellan alla individuella WAI, i båda grupper, figur 3. Heltäckande. Formulärkombinationen gav möjlighet till en heltäckande inventering av problemen. Den tycks öka självinsikten och var en bra bas för ett strukturerat samtal. Testbatteriet kan vara mycket värdefullt redan vid en första läkarkontakt särskilt om orsakerna till besöket är multipla, diffusa eller oklara. Vid tidsbrist borde man kunna få en snabb orientering genom att använda sig av två viktiga delfrågor i WAI formuläret: patientens VAS-skattning av nuvarande arbetsförmåga och deras uppfattning om hur hälsan tillåter arbete inom samma yrke om två år. Arbetsförmågans VAS kan även användas för bedömning av patienternas motivation respektive hinder för arbete om man ställer två följdfrågor: 1. Vad gör att du inte skattar med en lägre siffra? (motivation) 2. Vad gör att du inte skattar med en högre siffra? (hinder) Ett nytt index kunde beräknas på basen av värdena i testformulären. Tidigare studier angående testkombinationen kunde inte hittas vid sökning i Pub Med. Framtida uppföljningsstudier av seende arbetsförmåga efter omplacering planeras. Projektarbetet kan läsas via: handle/2077/25639 Nadja Gramsson Nadjas Gramssons yrkesbana startade med klinisk farmakologi och idrottsmedicin, för att senare arbeta som över läkare i rehabiliteringsmedicin.nu arbetar hon som företagsläkare och medicinsk ansvarig på pe3 Företagshälsa i Göteborg. Nadja har specialistkompetens i Idrottsmedicin, Rehabiliteringsmedicin och Företagshälsovård.
7 viktiga svar SFLF arbetar för: Figur 1: WAI, WHO-5 och LiSat-11 i grupp 1 grupperade efter utmärkt, god, mindre god och dålig arbetsförmåga enligt WAI (värden i % av maxvärde). Figur 2: Arbetsförmåga enligt WAI i grupp 1 och grupp 2. Figur 3, nedan: Jämförelse mellan samtliga individuella WAI i grupp 1 och grupp 2. Medlemmar Att vara yrkesföreningen för alla företagsläkare i Sverige oberoende av grundspecialitet Att företagsläkaren skall vara specialist i Arbets- och Miljömedicin alternativt Företagshälsovård Att företagsläkaren skall ha goda anställningsvillkor Att genom olika media ge företagsläkaren en facklig och professionell information Att öka antalet medlemmar Att möjliggöra fackligt engagemang/uppdrag oavsett anställningsform Arbetsmiljö och arbetsliv Att arbeta för att alla företagsläkare skall ha en god arbetsplats Att belysa, analysera och följa upp företagsläkarens aktuella arbetsmiljö Att belysa och följa upp resultat från aktuella arbetsmiljöundersökningar Att verka för att företagsläkare tar uppdrag som chefer och får resurser för detta Att verka för årligen personliga dokumenterade löne- och utvecklingssamtal Att stötta medlemmarna i etiska frågeställningar inom vårt område Opinionsbildning Att vara aktiva i hälsooch sjukvårdsdebatten Att utveckla och förnya kommunikationsstrategier Att utveckla hemsida och medlemsbrev som primära kanaler för information 07
8 Information från FSF Jobbhälsobarometern; Trenden är negativ fler är sjuka Efter flera år med minskad sjukfrånvaro har trenden vänt. Detta ser vi i den senaste Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor. Det är fler anställda i landet som de senaste två åren angett att de haft en eller flera sjukdagar jämfört med vad Antal anställda utan någon sjukdag resp år Procent 50% 0% 42% 42% 37% 36% År man angav åren 2009 och Inom företagshälsovården fokuserar vi på det friska, därför redo visar vi hur stor andel som inte haft någon sjukdag den senaste 12 månadersperioden. Vi kallar dessa de helårsfriska. Se diagram. Av diagrammet framgår att andelen anställda i landet som anger att de inte haft någon sjukdag den senaste tolvmånadersperioden helårsfriska har minskat från 42 procent år 2009 och 2010 till bara 37 respektive 36 procent de senaste två åren. Det är alltså nu bara drygt en tredjedel av de anställda som inte haft någon frånvarodag alls på grund av sjukdom senaste året. När vi tittar på gruppen som varit sjukfrånvarande en eller flera dagar den senaste tolvmånadersperioden, ser vi att det framförallt är den kortare sjukfrånvaron som ökar. Du kan läsa mer om jobbhälsobarometern på: Lars Hjalmarsson, sveriges företagshälsor Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende (TIA) Sveriges Företagshälsor har erhållit medel från regeringen för att bedriva ett arbete med tidiga insatser mot alkoholberoende. Uppdraget innebär att genomföra informationsinsatser för medarbetare inom företagshälsovården framförallt i form av metodutbildningar. Men även att ta fram praktiska verktyg och material som kan användas gentemot kundföretagen i arbetslivet. Den så kallade 15-metoden innebär en tidig behandling av alkoholberoende och är en vidareutveckling av Riskbruksmodellen. Medel är första hand beviljade för 2012 men förhoppningen är att stödet ska förlängas fram till Under hösten genomförs tvådagars utbildningar i 15-metoden i Stockholm och Göteborg samt en workshop/ett inspirationsseminarium, läs mer på och sidan 4-5 i detta nummer av Företagsläkaren. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder omfattar de fyra levnadsvanor som bidrar mest den till samlade sjukdomsbördan i Sverige idag; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Inom företagshälsovården har vi en lång tradition av att arbeta med hälso-och livsstilsfrågor, mer än inom andra områden i hälso-och sjukvården, men vi har inte alltid haft vetenskapliga bevis för dess innehåll och effekt. Både för företagshälsovården och för våra kunder bör ett arbetssätt som bygger på vetenskap och evidensbaserade metoder vara önskvärt. Därför satsar nu Sveriges Företagshälsor på arbetet med att föra ut metoderna i branschen. Implementeringsarbetet planeras att pågå under åren , och kommer att innefatta både nationella och regionala aktiviteter kring riktlinjernas innehåll och hur företagshälsovården kan arbeta med dessa. Höstens seminarium är planerat till den 11 december 2012 i Stockholm. Svenska Läkaresällskapets sektion för arbetsoch miljömedicin deltar i samarbetsprojektet mellan Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet med syfte att implementera riktlinjerna och dess metoder. Ansvariga för implementeringen till företagshälsovården är Dr Ragnhild Ivarsson Walther och Dr Stig Norberg. För diskussion och dialog kring riktlinjerna och hur vi kan föra ut kunskapen i våra verksamheter är du välkommen att höra av dig till Ragnhild på ragnhild.walther@telia.com eller till Stig på stig.toften@gmail.com Marie Dahlgren, sveriges företagshälsor 08
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Läs merFöretags. Läkaren 1 2012. Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida. På väg mot ett hållbart arbetsliv
Företags Läkaren 1 2012 Vad händer på Försäkringskassan? FHV.NU företagshälsovårdens nya hemsida På väg mot ett hållbart arbetsliv Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs merTrendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?
Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!? Dr Ragnhild Ivarsson Walther Dr Stig Norberg projektledare ARM-sektionen SLS Skeppet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DALY Sverige 2010 Trendkänsligt! http://www.healthmetricsandevaluation.org/
Läs merST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET
EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET 2016-08-29 1 Historik 1938 Regler för läkarundersökning av vissa vuxna i särskilt riskabla
Läs merSVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN
SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE STOCKHOLM 2015-04- 23 Kallelse årsmöte 2015 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen Torsdagen den 23 april 2015 kl 17.00. Sheraton Hotel Stockholm FÖREDRAGNINGSLISTA
Läs merDen specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i
BIL 1. REVISION C1C12 FÖR ARBETS OCH MILJÖMEDICIN Delmål c ha kunskap om sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön
Läs merBranschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%
Branschstatistik 213, delrapport 1 Denna branschstatistik bygger på uppgifter som Sveriges Företagshälsor samlade in i maj/juni 213. Materialet bygger på svar från företagsledningen på 93 företagshälsor,
Läs merJobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013
Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om
Läs merHar företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering?
Har företagsläkare bäst förutsättningar att bedriva arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbets- och miljömedicinskt vårmöte Uppsala 2014 04 10 Karin Nord, specialist i företagshälsovård 1 FHV:s UPPDRAG
Läs merSveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker
2014:1 Arbetshälsan i Sverige Rapport från Expertpanelen Sveriges Företagshälsors nationella expertbedömning kring arbetshälsan i Sverige med fokus på orsaker Denna expertbedömning, vars data samlas in
Läs merFHV:s roll i rehabiliteringsprocessen. Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse
FHV:s roll i rehabiliteringsprocessen Karin Nord Sv. Företagsläkarföreningens styrelse FHV:s UPPDRAG (?)! Fristående expertresurs inom området arbetsmiljö, organisation och hälsa, med kunskap om hur dessa
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och miljömedicin.
Läs merBranschstatistik 2015
Branschstatistik 2015 Delrapport 1 Sveriges Företagshälsor 2015-06-25 Sveriges Företagshälsor I Sturegatan 11 I Box 55545 I 102 04 Stockholm I Telefon 08-762 67 46 info@foretagshalsor.se I www.foretagshalsor.se
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2019 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merFöretags. Läkaren. Kalmar visar goda resultat. Etiska hörnan. FSF bedriver. EU-projekt
Företags Läkaren 3 2011 Kalmar visar goda resultat Etiska hörnan FSF bedriver EU-projekt KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Viktiga kurser i höst: Instruktörsutbildning
Läs merLEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen
LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN Västra Götalandsregionen 2014-10-31 www.drf.nu Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och dess betydelse inom psykiatrin 8.30-9.00 Registrering
Läs merRegionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna
Regionala Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Medicinska Riktlinjer Fysisk aktivitet vuxna Terapigrupp Fysisk Aktivitet Anders Mellén klinisk farmakolog, ordförande Anna Cavrak leg. sjukgymnast/fysioterapeut,
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merStark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Riksföreningen för operationssjukvård och Svensk sjuksköterskeförening, ett projekt i två delar om levnadsvanor i samband med ett
Läs mer2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23
2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...
Läs merJobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska
Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk
Läs merUTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur
Läs merUTKAST TILL NY MÅLBESKRIVNING
Övergripande kompetensdefinition för tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin Definition av kompetensområdet Tilläggsspecialiteten Arbetsmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur faktorer
Läs merUnderrubrik Sömn, kost och fysisk aktivitets betydelse för hälsan. Missbruk och beroende av alkohol. Drogmissbruk. Motiverande samtalsmetodik
1. Kursens titel Huvudrubrik Levnadsvanornas betydelse för hälsa och arbetsliv LIPUS 20140115 Underrubrik Sömn, kost och fysisk aktivitets betydelse för hälsan. Missbruk och beroende av alkohol. Drogmissbruk.
Läs merSVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN
SVENSKA FÖRETAGSLÄKARFÖRENINGEN ÅRSMÖTE ÖREBRO Conventum konferenshus Olof Palmes torg 1 Lokal: Skomakaren 2016-04-14 kl. 17.00 Kallelse årsmöte 2016 Till medlemmarna i Svenska Företagsläkarföreningen
Läs merLEVNADSVANEPROJEKT. Medlemsundersökning bland sjukgymnaster. Raija Tyni-Lenné. Projektledare
LEVNADSVANEPROJEKT Medlemsundersökning bland sjukgymnaster Raija Tyni-Lenné Projektledare Augusti 2012 1 Innehåll 1 Bakgrund. 3 2 Syfte. 3 3 Metod...4 4 Resultat...5 4.1 Kännedom av Nationella riktlinjer
Läs merSjälvstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? 50 % av alla kvinnor och 65%
Läs merJobbhälsoindex 2018:3
Jobbhälsoindex 2018:3 De helårsfriska blir allt färre, de yngre oftare sjukfrånvarande och medan de äldre friska går i pension. Vem ska göra jobbet? Jobbhälsoindex 2018 Rapport 3 2018-11-30 Jobbhälsoindex
Läs merLäkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella
Läs merFÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad
Läs mer2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09
2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till
Läs mer2017:1. Jobbhälsobarometern. Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män. Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor
2017:1 Jobbhälsobarometern Kvinnor 55+ är dubbelt så friska som yngre män Delrapport 2017:1 Sveriges Företagshälsor 2017-10-13 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern...
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merArbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor Lena Haglund Förbundsordförande Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund 2013-11-28 1 Att vara arbetsterapeut är att vara expert på vardagens aktiviteter
Läs merSammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015
Sammanställning av utvärdering av 15-metodutbildningar 2012-2015 TIA-projektet, 2015 Bakgrund Regeringen beviljade projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan
Läs merPraktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA Christin Ahnmé Ekenryd Programkoordinator Enheten för interventions- och implementeringsforskning Programmet för forskning om metoder
Läs merKurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin
Kursnummer: 20170024 Kurs för handledare och ST-läkare i Arbetsmedicin/Arbetsoch Miljömedicin Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 18 Sep, 2017-19 Sep, 2017Stockholms län01 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister
Läs merSå kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården
Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och Levnadsvaneprojektet Stockholm 2014-11-18 Raija Lenné Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Evidensbaserade metoder som stöd
Läs merKultur på recept svar på motion
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs mer2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan
2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor
Läs merDags för vår hos Företagshälsan. Företagshälsovår
Dags för vår hos Företagshälsan Företagshälsovår Företagshälsovårdens utveckling 1. Omsätter 4,1 mdr (jmf Finland över 10 mdr) 2. Marknad 83%, inbyggd 17% 3. Minskning 2009 och 2010 4. Olönsam / konsolidering
Läs merFöredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.
PM 2018:27 RVI (Dnr 137-1773/2017) Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Stöd för styrning och ledning Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 9 februari 2018
Läs merÖversyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-16 Ärende 9 Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Margareta Axelson Tel: 010-441 13 73 E-post: margareta.f.axelson@vgregion.se Handläggare:
Läs merATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare
ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merStark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation
Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation Ett projekt i tre delar om levnadsvanor -i samband med ett kirurgiskt ingrepp Vad ska vi ta med oss från den här föreläsningen?
Läs merStudenter och alkohol
Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har
Läs merSjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande
Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor
Läs mer2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016
2016:1 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om expertpanelen... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De vanligaste arbetsmiljöproblemen... 5 Vad orsakar stress i jobbet?...
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Läs merAnsökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus
Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merFÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete
FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet
Läs merHälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)
Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU) HALU genomförd på: Antal enkäter: Datum: Urval: 57 2012-09-10-2013-01-21 Testdatum fr.o.m. 2012-09-01 t.o.m. 2013-03-11 Testnummer inom datum 1 Sida 2
Läs merKURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work)
KURS I ARBETSLIVSINRIKTAD REHABILITERING, RTW (Return To Work) Omfattning: 5 dagar. Datum: 22-24 januari + 13-14 mars 2014 Plats: Läkarförbundet, Villagatan 5, gatuplanet Målgrupp: Utbildningen vänder
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merForebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merJobbhälsobarometern Skola 2015
Rapport 2015-11-09 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola 2015 - Ny statistik om lärares syn på jobbet inom utbildningssektorn Inledning Debatten om skolan är dagligen
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merJobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Jobbhälsobarometern 2017 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Inledning I den årliga Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor svarar mer än 10 000 yrkesarbetande på frågor
Läs merRIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING
RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade
Läs merJobbhälsoindex 2018:2
Jobbhälsoindex 2018:2 Chefsglöden har svalnat generellt, särskilt i offentlig sektor. Offentligt anställda chefer är mindre nöjda och känner oftare psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med såväl
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte
Läs merNationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget
Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget Projektledare: Pia Haikka, pia.haikka@vgregion.se Erica Sandberg, erica.sandberg@vgregion.se Hälso- och sjukvårdslagen 2 c Hälso- och
Läs merMobilisering för att förebygga sjukfrånvaro
Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras
Läs merFör dig som läser till världens bästa yrke: läkare.
För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merRiktlinje alkohol, droger och spel om pengar
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (5) Riktlinje alkohol, droger och spel om pengar Omfattning Riktlinjen omfattar alkohol, droger och spel om pengar. Sedan januari 2018 omnämns spel om pengar i socialtjänstlagen
Läs merFöretags. Läkaren 2 2012. Världskongressen hölls i Mexiko. Läkarnätverk har återuppstått Branschorganisationen byter namn.
Företags Läkaren 2 2012 Världskongressen hölls i Mexiko Läkarnätverk har återuppstått Branschorganisationen byter namn Foto: Mats Berg Individanpassad behandling Validerad med dokumenterad effekt 1 KBT-behandling
Läs mer2017:2. Jobbhälsobarometern
2017:2 Jobbhälsobarometern Ju oftare man upplever ett psykiskt obehag inför att gå till jobbet, desto vanligare är det att man själv har blivit utsatt eller sett någon kollega blivit utsatt för trakasserier
Läs mer2016:1. Jobbhälsobarometern
2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, 900 000 personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merLäkarnas specialiseringstjänstgöring
Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.
Läs merUtvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun
Utvecklingssamtal kravmärkt yrkesroll LSS/Psykiatrin Enköpings kommun Namn Datum och tid Syftet med samtalet är att genom dialog se vilket behov av utveckling den enskilda medarbetaren har men också att
Läs merFöretagsläkaren. Våra e-postbrev kommer vi även fortsättningsvis att skicka ut till din angivna e-post-adress och hemsidan fungerar
Att jobba tillsammans för en bättre arbetsmiljö Medlemstidning för Svenska Företagsläkarföreningen Ja, nu sitter du förhoppningsvis i soffan framför brasan och tittar förvånat i tidningen Företagssköterskan+Företagsläkaren.
Läs merRegionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa
Läs merHalvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson
Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merJobbhälsobarometern. Om anställdas oro för framtida ohälsa
Jobbhälsobarometern Om anställdas oro för framtida ohälsa Januari 2010 Föreningen Svensk Företagshälsovård, FSF, är en branschförening för företagshälsovård i Sverige. FSF bildades 1985 och är en ideell,
Läs merKURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020
KURS I ARBETSINRIKTAD REHABILITERING RTW (Return To Work) 2020 Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbets-och
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRegeringsuppdrag till FHI
Regeringsuppdrag till FHI Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primärvårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter
Läs merPsykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI
1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare
Läs merLedarskap Patient läkarrelation Medicinsk etik och filosofi Arbetsmiljö Yrkes och miljömedicin Företagshälsovård
1. Titel 2. Sammanfattning 3. Ämnesområde 4. Målgrupp 5. Bakgrund 6. Kursmål 7. Program 8. Metodik 9. Uppföljning 10. Utvärdering 11. Formalia 12. Antagning 13. Relaterade kurser 14. Ansvariga 15. Finansiering
Läs merDen ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol
Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för
Läs merOrganisationens påverkan på individ och grupp
Kursnummer: 20170011 Organisationens påverkan på individ och grupp Kursdatum Kursorter Sista ansökningsdag 17 Okt, 2017-19 Okt, 2017Stockholms län19 Sep, 2017 Nivå Färdiga specialister (Fortbildning) Läkare
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merRiktlinjegruppen Psykisk ohälsa
Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i vården. Sven Andréasson, SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i vården Sven Andréasson, 18 02 05 SLS: Hälsofrämjande arbete för äldre Trender i Europa (Vintagestudien) Arbetar längre Lever längre Tjänar mer Liberalisering Födda på
Läs mer2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare
2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll
Läs mer