Företags. Läkaren. Kalmar visar goda resultat. Etiska hörnan. FSF bedriver. EU-projekt

Transkript

1 Företags Läkaren Kalmar visar goda resultat Etiska hörnan FSF bedriver EU-projekt

2 KI UPPDRAGSUTBILDNING Kompetensutveckling inom vård, omsorg och hälsa Viktiga kurser i höst: Instruktörsutbildning - Första hjälpen till psykisk hälsa Alkohol- och narkotikaproblem, möjliga åtgärder i företagshälsovården 7,5 hp Att arbeta med sjukdomsförebyggande metoder 7,5 hp Koordinering av rehabprocessen för chefer, HR-personal, arbetsledare, m fl 7,5 hp För mer information, fler kurser och anmälan gå in på Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen Degerfors info@metodicum.se

3 ledare Våren avslutades med att planeringen för ST-utbildningen äntligen tog fart på allvar och ansökningar kunde behandlas på FHV-delegationen. För närvarande finns ett trettiotal tjänster planerade över landet och de så kallade nodråden har bildats för att planera så att alla som blir antagna till dessa tjänster även får handledare och placering på AMM-klinik. Det är ett pussel som ska läggas och aktiviteterna har även pågått under sommarens heta (och blöta) dagar. Förutom tjänstgöring krävs ju fördjupningskurser som blir nationella inom olika områden av specialiteten, till exempel rehabilitering och levnadsvanor. Det nationella nodrådet, där flera från vår styrelse deltar, tar en mycket aktiv del i att skapa bra sådana kurser. Dessa skall även kunna vara öppna för alla företagsläkare, även de som har sin färdiga specialistkompetens. Socialstyrelsens krav på att verksamhetschef för ST-läkare och handledare båda skall vara specialistkompetenta inom området innebär en belastning på mindre enheter med kanske bara en företagsläkare. Här hoppas jag på en god kollegialitet från närliggande centraler för att med till exempel delegation hjälpa till att fylla kraven. Föreningen arbetar nu fram en modifierad handledarkurs för att tillgodose de nya krav som målbeskrivningen ställer, och de två kurser som är planerade för hösten är i stort sett fullbelagda. Handledarskapet betonas kraftigare i Socialstyrelsens föreskrifter och de som tidigare gått utbildningen bör delta i en ny kurs. Om ni inte anmält er till de två nu planerade kurserna, så se till att meddela vår nya kanslist Pia Diring ert intresse så att vi kan uppskatta behovet och skapa fler kurstillfällen. Mälardalens företagsläkarförening har under våren upphört och alla medlemmar har nu överförts till Stockholms företagsläkarförening. Alla lokala utskick från Stockholm om aktiviteter skickas från och med nu även ut till medlemmarna i Mälardalen. Vi hoppas att denna regionalisering blir bra och ger medlemmarna runt Mälardalen tillfällen att delta inom stockholmskretsen. I Skåne har den lokala företagsläkarföreningen väckts till liv igen vilket är mycket glädjande. Hösten blir alltså intensiv med handledarkurser, ICF-kurs och deltagande i nodrådens verksamhet. Är du själv intresserad av att vara med och utforma vår framtid, så ta kontakt med din lokalförening eller huvudstyrelsen. Det finns många uppgifter i detta sammanhang. Jan Rosén Foto framsida Birgitta Gottfries Dahlberg Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan Stockholm Tfn jan.rosen@sflf.net Ragnhild Ivarsson-Walther Sekreterare, Fokusområde: Levnadsvanor Kommunhälsan Eskilstuna ragnhild.walther@telia.com Sofia Åström-Paulsson Globenhälsan Box Stockholm Tfn sofiapaulsson@ hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Fokusområde rehabilitering, redaktör. Kommunhälsan Eskilstuna Tfn birgittagd@hotmail.com Bengt Lindén Vice ordförande Bankhälsan Regeringsgatan Stockholm Tfn Fax bengt.l@bankhalsan.se Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan Göteborg Tfn matsberg@telia.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan Kramfors Tfn karin.nord@ adalshalsan.se Pia Diring SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Box Stockholm Tfn Fax Pia.diring@slf.se 03

4 Hemera Kalmar: Alternativt program med goda resultat Kommunhälsan i Kalmar har genomfört ett hälsofrämjande livstilsprojekt som fokuserade på kost, motion och stress. En pilotstudie visar att projektet varit framgångsrikt. Resultatet av pilotprojektet är att både score och sömnbesvären minskade med 30 procent och midjemåttet med 3,6 cm. 04 Kommunhälsan i Kalmar kommun är en inbyggd FHV i offentlig regi med bland annat läkare, sjuksköterskor, sjukgymnast, psykolog och hälsoutvecklare anställda. Kommunhälsan startade ett hälsofrämjande Livsstilsprojekt 2010 och en pilotstudie är nu genomförd och utvärderad. Detta ska ses som en naturlig men samtidigt strategisk utveckling från Alkohol- och drogpolicyn 2009 via Tobakspolicyn 2010 till att nu kunna fokusera på kost och motion samt även stress. Bakgrund. Kommunhälsan utför hälsokontroller som kallas för hälsosamtal och erbjuder undersökningar av nattarbetare. Vid dessa kontroller tas blodprover som ofta visar lätt förhöjda värden av exempelvis blodsocker och blodtryckskontroller ger inte sällan förhöjda tryck. Dessutom upptäcks även övervikt, stress med mera. Det är inte självklart att man kan få primär vården att följa upp dessa individer med riskfaktorer men som ännu inte utvecklat sjukdom. Vi skaffade oss därför som första steg möjligheten att själva få förskriva fysisk aktivitet på recept och fick efter dialog utnyttja landstingets utbildade handledare som remissinstans. Dock visade det sig att detta inte passade alla våra kunder varför vi beslutade oss för att starta upp ett eget program för dessa personer. Vi bedömde det som korrekt att den som upptäcker avvikelser även tar hand om uppföljningen av dessa. FYSS i praktiken. Utgångspunkten i vårt projekt är FYSS med fysisk aktivitet och kostinformation. Den fysiska aktiviteten med den dagliga motionen är grunden som stöds av stegräknare och stegdagbok och för de som önskar ytterligare fysisk träning kan vårt eget gym användas. Stegräknare lånas ut och en upprustning av gymmet har gjorts vilket har ökat utnyttjandet av gymmet markant. I övrigt har det funnits en ambition på mottagningen att genom detta projekt börja arbeta mer hälsofrämjande och att få majoriteten av medarbetarna engagerade för att utveckla det interna lagarbetet. Pilotprojekt. De patienter eller kunder som uppfyllde fastställda kriterier vid hälsosamtal eller undersökning av nattarbetare inkluderades i ett pilotprojekt där de fick träffa sjukgymnast eller hälsoutvecklare för information om stegräknare och i förekommande fall även instruktion i gymmet.

5 Kurs: ICF i teori och praktik Presentation av ICF- instrumetet plus workshop Magnus Appert och Joep Perk, ett bra exempel på samarbete mellan praktiker och forskare. I övrigt kallades man till uppföljande besök vid tre månader och i samband med avslutningen efter sex månader. Dessutom gjordes uppföljning med telefonkontakt vid 1,5 och 4,5 månader. Sjuksköterska hade även en avslutande träff vid sex månader för att sammanfatta och göra en slutanteckning. De som uppfyllde vissa kriterier, eller önskade, fick träffa psykolog eller erbjöds telefontid till läkare. Vid avslutningen efter sex månader erbjuds deltagarna Fysisk Aktivitet på Remiss. Det har även arrangerats inspirationsföreläsningar med drygt 500 besökare. Resultat. Ett score skapades med kriterierna midjemått >102 cm man/ >88 cm kvinna, blodtryck /90 99, blodsocker 6,1 6,9 och totalkolesterol 5,1 7,9 samt sömnbesvär >3 (mätt med självskattning 1 5). Dessa variabler gav var för sig 1 poäng med totalsumman 1 5 poäng vid start som sedan följdes upp efter sex månader. Resultatet av pilotprojektet är att både score och sömnbesvären minskade med 30 procent och midjemåttet med 3,6 cm. Sammanfattning. Pilotprojektet har visat att man kan påverka riskfaktorer om man strukturerat börjar agera hälsofrämjande inom ramen för ordinarie verksamhet på en FHV-mottagning. Vår modell har nu utvärderas och det har förslagits att en livsstilssjuksköterska skall tillsättas. Dessutom skall alla i projektet få träffa läkare initialt. Ambitionen är att genom detta öka genomströmningen och kvaliteten för våra kunder. En fråga som måste hanteras är hur databearbetningen skall ske i Livsstilsprojektet. När alla kunder har blivit undersökta kommer cirka 1000 individer att medverkat i Livsstilsprojektet. Magnus Appert företagsläk, spec i allmänmed och fhv, kommunhälsan, kalmar Joep Perk professor hälsovetenskap, läkare linnéuniversitetet, kalmar ICF klassificeringssystem kommer att användas alltmer i dialogen med FK för att beskriva arbetsförmåga. Därför är det viktigt för oss att känna till detta instrument. Socialstyrelsen är också intresserad av ett samarbete med oss så att instrumentet kan utvecklas. Vi blandar teori och praktik samt arbetar fram egna lathundar för FHV. Hela programmet kommer att finnas inom kort på vår hemsida. Tid: november 2011 Plats: Sjöofficerssällskapet Kastellholmen, Stockholm Kurskostnad: 1000 kr. Boende ordnar du själv. Kursen stöttas ekonomiskt av FHV-delegationen. Anmälan sker snarast till Pia Diring, tel Mer information kan fås av kursledare Birgitta Gottfries Dahlberg, Birgittagd@hotmail.com 05

6 Etiska hörnan Artville Etiska hörnan kommer innehålla olika scenarion och etiska dilemman att ta ställning till. Detta är något som man inom företagshälsovården stöter på varje dag och här får vi, tillsammans med er läsare, chansen att diskutera och skärpa vår etiska analys. Finlands Företagsläkarförenings tidning Työterveyslääkäri har under det gångna året tagit in, som korta kolumner, beskrivningar av etiska scenarion eller fall. Rubriken för fallen har varit Etiska hörnan (Finska: Eettinen nurkka ). Företagsläkarens redaktör Birgitta Gottfries bad mig fundera på om det är något att ta efter. Vi prövar och ser vilka reaktioner vi får. Det finns en pedagogisk poäng i att visa läsarna situationer som innebär etiska dilemman. Företagshälsovården möter sådana varje dag och då gör vi klokt i att tala om och lära av dem. Det är via enskilda fall och problemscenarion vi möter som vi får grepp om etik ämnet och kan kommunicera med kolleger och andra om dem. Den utmaning som man står inför är tillämpning av etiska principer i en reell miljö och för verkliga fall och händelser. Det ställer färdigheten i etisk analys på prov. Den kompetensen måste finnas i företagshälsovården. För att komma vidare och utveckla idén välkomnar vi synpunkter på de fallscenarion som vi då och då sätter in i tidningen. Fallet Mats Som företagsläkare har du en investmentbank som kundföretag. En anställd i banken, Mats, konsulterar dig på eget initiativ i fråga om vaccinationer för en utrikes tjänsteresa. Under ert möte avslöjar han att han nyligen av en konsulterad psykiater bedömts ha en bipolär psykisk störning. Att döma av den beskrivning som Mats ger befarar du en klar risk för återkommande skov av hypomant beteende vilket kan medföra risk för överilat snabba och mindre väl underbyggda beslut vid ekonomiska transaktioner och därmed sammanhängande ekonomisk förlust för företaget. Någon fysisk risk eller hälsorisk för arbetskolleger eller kunder och allmänhet bedöms däremot inte föreligga. Du råder Mats att informera sin chef/förman om förhållandet så att arbetsorganisationen kan anpassas för att minimera denna risk. Mats är inte beredd att göra något sådant eftersom han inte vill gå miste om sitt personliga bonusavtal, något som han upplever som en uppenbar risk för sin personliga del. Mats önskar inte att arbetsgivaren/företaget ges någon information överhuvudtaget om det som framkommit under konsultationen med dig om vaccinationer. 06

7 Frågeställningar a) Är det försvarbart under dessa om ständigheter att bryta sekretessen och informera arbetsgivaren om det som Mats delgett dig? b) Om du finner det försvarbart, hur avser du gå till väga? Om inte, hur går du vidare? Företagshälso- vården möter etiska dilemman varje dag och då gör Peter Westerholms kommentar vi klokt i att tala om Detta scenario stöter företagsläkare och även andra FHV:s hälsoproffs på i olika varianter. Utrymmet medger inte en ingående etisk analys. Vi väljer därför en annan ansats och ställer några ledande frågor. Den första är: Finns det andra handlings alternativ än de som nämns här ovan, alltså att bryta sekretessen eller att avstå från att göra det? En yrkesetisk analys görs bäst handlings relaterad. Därför är det viktigt att överväga alla möjligheter. Nästa fråga gäller din relation till Mats. Är det en läkare-patientrelation där Mats bedömer att han kan för dig i förtroende tala om personliga förhållanden utan att befara att det förs vidare till andra? Mats har möjligen yppat uppgifterna under ett sådant antagande. En följdfråga kan gälla ditt handlande i en situation där Mats kommer för en hälsounder sökning i samband med nyanställning och du inte känner honom sedan tidigare? Då är läkare- patientrelationen en annan. En ytterligare fråga gäller de åtaganden som du har i din roll som företagsläkare åt banken. Du står under dubbla lojaliteter dels till Mats, dels till banken och dess kunder. Detta har du visat att du är medveten om. Vilka tjänster har du utfäst dig att förse banken med? En tredje fråga gäller din faktabas. Du har endast Mats uppgifter att gå på. Är detta tillräck ligt för ditt ställningstagande? Vi välkomnar bidrag från Företagsläkarens läsare med kommentar till fallet Mats. Skicka din kommentar till mailadress: birgittagd@hotmail.com och lära av dem. Peter Westerholm 07

8 FSF bedriver EU-projekt Föreningen Svensk Företagshälsovård fick under 2010 medel för att starta ett nationellt projekt finansierat av EUs Socialfond. Projektet Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv ska jobba med frågan om hur ohälsa i arbetslivet kan stävjas genom att företags hälsovården ökar sina hälsofrämjande insatser. Hur kan företagshälsovården bidra till att skapa säkra, hälsofrämjande, utvecklande och produktiva arbetsförhållanden och vara kundledningarnas stöd i deras strategiska utveckling för detta? Hur kan företagshälsovården bidra med sin expertkunskap på ett tidigare stadium och med vässade verktyg? Hur kan företagshälsovården nyttjas mer, klokare och effektivare? Projektet fokuserar på två områden: Företagshälsovården behöver fördjupa sin egen kompetens för att vara ett bättre stöd till kundföretagen. Företagen behöver bli bättre på att organisera och leda sin verksamhet samt öka sin kunskap så att hälsoaspekter integreras. Företagshälsovård Hållbart Arbetsliv. Utvecklingsprojektet är unikt och engagerar många. FSF är projektägare, och tio företagshälsovårdsorganisationer är huvudaktörer. Några organisationer tillhör större koncerner, några är mindre företag, några är inbyggda enheter, vissa riktar sig enbart till offentlig sektor medan andra främst tar uppdrag av privata företag. Företagshälsorna finns i Gällivare i norr till Varberg i söder och kunderna man samarbetar med inom projektet finns i branscher som fordonstillverkning, transport, hälsosjukvård, IT-verksamhet, energiproduktion, kyrklig verksamhet, kommunal verksamhet samt media. Tanken är att de tio delprojekten också kommer att ges möjlighet att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Projektet vill att företagshälsovården uppnår en större strategisk betydelse i svenskt arbetsliv. Det ska ske genom att utveckla sin kompetens samt genom att utveckla arbetsmetoder i samverkan med kundorganisationerna. Man ska också visa sambandet mellan hälsofrämjande insatser och en effektiv och hög produktion. Detta kommer att stärka företagshälsovårdens varumärke. Projektets tre målgrupper är de 175 anställda i medverkande FHV-organisationer, ledare, HR-specialister och fackliga företrädare i de 18 medverkande kundföretagen samt de anställda i kundföretagen. Projektet är tvåårigt och man befinner sig nu i genomförandefasen. Projektet avslutas november Några för projektet viktiga aspekter är programkriterierna Lärande miljöer, jämställdhets- och tillgänglighets integrering. Begreppet lärandemiljöer betyder att projektet ska koncentrera och utveckla lärandet och hälsan i arbetsorganisationerna. Projektmål. På samhällsnivå ska hälften av medlemmarna ta del av resultaten och därigenom öka sin förmåga att bidra till minskad långtidssjukfrånvaro samt öka attraktionen för svensk företagshälsovård. Mål på organisationsnivå är att kundföretagens ledare och fackligt aktiva ska ha fått nya instrument för att utveckla hälsosammare och effektivare arbetsplatser. Företagshälsovården ska kunna leverera tjänster av mer sammansatt, efterfrågad natur och komma in tidigare i s trategiska processer inom företag och förvaltningar. På individnivå är målen att de anställda i kundföretag ska ha ökat sin förmåga att påverka organisationen i positiv riktning samt att ta ansvar för den egen hälsan. Av företagshälsovårdens anställda i projektet ska 80 procent anse sig ha förbättrat egen hälsokompetens och förmåga att arbeta i team och 75 procent ska anse sig fått ökad kompetens om jämställdhets- och tillgänglighetsfrågor. Lars Hjalmarsson, vd, fsf Vill Du bli min 54:e FÖRETAGSLÄKARE Jag har rekryterat fasta specialistläkare i 25 år och kan säkert hjälpa Dig att byta arbete. Ring eller bertil@rexler.se 08